Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman!

Bästa ledamöter och lyssnare! Den här åtgärdsmotionen har rubriken "Systemkaos i skärgårdstrafiken". Jag har lagt fram den tillsammans med Moderaternas ledamot Holmberg-Jansson, som tyvärr inte kan vara på plats idag på grund av ett annat tjänsteuppdrag. Därför föreslår jag redan i min inledning att ärendet bordläggs.

Men jag vill ändå säga lite. Det här är i grunden inte en berättelse om några cyklister, ett bokningssystem eller några extra kontrollanter. Det är en berättelse om en regering som gärna talar om reformer, digitalisering och effektivisering, men som alltför ofta verkar införa förändringarna innan konsekvenserna är genomtänkta.

När det går fel för skärgårdsborna, företagarna, turisterna och i slutändan för skattebetalarna som får ta konsekvenserna, får Åland som turistmål en lite negativ klang.

Det handlar inte om ett enskilt missöde, utan om en serie problem där nya system har införts utan att vara tillräckligt genomarbetade. Detta gäller inte bara skärgårdstrafiken; det är exakt samma sak med kollektivtrafiken på land. Det betyder att man får lappa och laga under pågående trafik, vilket inte fungerar.

Talman! Man kan förlåta ett tekniskt fel. Man kan förlåta att ett nytt system har barnsjukdomar. Man kan och ska förlåta ett mänskligt misstag. Men när barnsjukdomar, misstagen, extrainsatserna och reträtterna börjar bilda ett mönster, då är det inte längre otur. Då handlar det om ledningsförmåga.

Skärgårdstrafiken är inte, ska inte, får inte vara en försöksverksamhet för landskapsregeringen. För skärgårdsborna är det landsvägen. För företagarna handlar det om logistiken. För turistnäringen är det ofta det första mötet med Åland som de får.

Nya system måste vara testade och reservrutiner finnas på plats från dag ett. Den politiska ledningen behöver stiga fram och ta ansvar när det går fel, istället för att gömma sig bakom delegeringsbeslut och tjänstemän.

Digitalisering ska normalt frigöra personalresurser och göra verksamheten effektivare. Den ska också frigöra ekonomiska resurser. Men så som systemkaoset nu har utvecklats inom skärgårdstrafiken, har det gått åt motsatt håll.

Sedan finns det också saker som man inte kan värdera. Vad kostar ett dåligt rykte? Vad kostar det när några cyklister blir kvar på kajen i Osnäs och inte har möjlighet att ta sig vidare, därför att personalen uppfattar att de har fått direktiv som säger att de absolut inte får ta emot någon som inte kan boka en digital biljett och som har betalat för sig. Vad kostar det å ena sidan? Tyvärr ledamöter, är det sådant som sprider sig. Å andra sidan har vi Visit Åland som gör ett fantastiskt arbete med att marknadsföra Åland. Vi har inte råd med sådant här, helt enkelt. Det som händer är att dessa kostnader inte hamnar hos landskapsregeringen; de skickas som ett brev på posten till skärgårdsborna och näringslivet. Det är turistföretagen i skärgården som ska försöka förklara varför det har blivit så här när man verkligen kommer dit. Nej, det här är inte okej.

Nu står vi inför att binda Åland till ett trafiksystem för 15 år och hundratals miljoner. Då måste man också kunna bevisa att man behärskar detaljerna.

I regeringsprogrammet säger nuvarande regering Sjögren att bokningssystem, bokningsregler och turlistor ska anpassas efter regionernas förutsättningar och behov. Användarvänlighet och smidighet ska särskilt betonas. Jag tror det är läge att börja med det arbetet nu, ganska omgående.

Jag frågar inte vad den extra bemanningen på Föglölinjen kostar. Jag frågar inte vad strulet kostar. Det kommer jag aldrig att få ett svar på. Men jag vet i alla fall att det kostar. Det kommer att ligga skärgårdsborna i fatet när vi återigen får höra hur dyra vi är. Det är trafiken.

Vilka ekonomiska besparingar kan regeringen visa att den så kallade digitaliseringsresan har gjort? Det låter sig svårligen redovisas.

Jag vill också säga att jag har ingenting emot digitalisering. Ett bra bokningssystem kan förbättra kapacitetsutnyttjande, minska administrationen och ge bättre information. Men nu, bästa ledamöter, har man byggt en organisation och ett system som baserar sig på vad man inne i borgen tror att skärgårdsborna behöver, snarare än skärgårdsbornas faktiska verklighet.

Nu ska vi också komma ihåg att det inte bara är skärgårdsbor som använder den här trafiken. Det är många andra också, inklusive det privata näringslivet. Många som är bosatta på fasta Åland har släkt och vänner kvar i skärgården som de åker och hälsar på. Man kanske åker till begravningsplatsen i Brändö och betalar 32 euro tur och retur för att kontrollera sin mammas grav. Ja, det är kanske ett rimligt pris. Det är sådana avvägningar som jag utgår från att landskapsregeringen har gjort.

Det här är en berättelse om en regering som gärna talar om reformer, digitalisering och effektivisering, men som alltför ofta verkar införa förändringarna innan konsekvenserna är genomtänkta. Det i sin tur bådar inte gott för en upphandling på 340 miljoner som sträcker sig över 15 år.

Om någon nu, i salen eller ni som lyssnar, tycker att jag låter lite gnällig så är det helt korrekt. Jag är faktiskt det. Tack!

Tack, talman!

Allra först måste jag tillstå att ledamoten Thörnroos framför nog berättigad kritik i sin motion. Det är lite synd, kan jag tycka, att det opererande rederiet har fått klä skott för vissa misslyckanden som har begåtts från landskapsregeringens sida, eller Ålandstrafiken. Vem som ansvarar för det ska jag låta vara osagt.

Det finns dock en bra dialog med landskapsregeringen för tillfället, dels mellan förvaltningen och de kommunala trafikkommittéerna, samt med trafikrådet. Jag tycker att det har varit bra diskussioner.

Det jag hoppas på i framtiden är att man verkligen tar till sig av de synpunkter som framförs av de verkligt sakkunniga i kommunerna. De har god kännedom om hur dessa system fungerar.

Talman!

Jag vill tacka för stödet från ledamoten Rainer Juslin, som också är föglöbo och en ivrig användare av trafiken.

Det är viktigt att kommunikationen mellan landskapsförvaltningen och trafikgrupperna förbättras. Det är dock bara några dagar sedan vi kunde läsa att Brändö kommun återigen har lämnat in en skrivelse, eftersom trafikgruppen där inte får svar på de frågor som har riktats till självstyrelsegården. Detta skapar en dålig stämning i stugorna när man inte kan få svar på sina skrivelser. Det upplevs faktiskt som lite respektlöst.

Organisationen är olika i kommunerna, men jag vet att Brändö trafikgrupp agerar på fullmäktiges förtroende.

Tack, talman!

Ni lyfte fram de komplicerade regelverken kring bokningar och liknande i ert anförande. Jag måste hålla med om att vi på Åland har en tendens att skapa väldigt komplicerade system för bokningar och avgifter.

Senast på ett möte på Föglö framförde förvaltningen att man avser att införa taxor för släpvagnar. Jag har förstått att man i varje fall kommer att avstå från att realisera detta.

Jag nämnde också att jag är en ivrig användare av skärgårdstrafiken. Jag skulle nog kalla mig en storkonsument, då jag åker med skärgårdstrafiken över 400 gånger per år. Genom dessa resor har jag samlat på mig en viss kunskap.

Jag hoppas att landskapsregeringen framöver lyssnar ännu mer på användarna.

Talman!

Om man får vara lite humoristisk, så är det sällan folk vill se att de är stora konsumenter. Jag respekterar dock fullt ut vad ledamoten Rainer Juslin säger.

Jag delar också uppfattningen att landskapsregeringen måste börja lyssna mer på dem som verkligen besitter fackkunskaper.

Om talmannen tillåter ber jag att få understöda bordläggning i ett replikskifte, annars tar jag ett anförande.

Talman!

Tack ledamot Thörnroos. Om man tycker att jag verkar lite uppgiven, så anser jag att vi har pratat tillräckligt om skärgårdstrafikfrågan i Ålands lagting.

Vi har unga personer som bor på landsbygden på fasta Åland, som sitter och väntar på att kollektivtrafiken ska förbättras. Det skulle underlätta för deras föräldrar, så att de slipper köra dem, och möjliggöra att deras fritidsaktiviteter kan genomföras.

Ledamoten Thörnroos håll med om detta, skulle vi snälla kunna börja arbeta på att förbättra kollektivtrafiken på land? Dessa frågor ska inte ställas mot varandra; de är lika viktiga. Vi ger inget utrymme åt dem som bor på fasta Åland, ute i randkommunerna och längre bort.

Talman!

Jag håller helt med ledamoten Jessy Eckerman om att man inte ska ställa landsbygden mot skärgården. Det finns ingen som har något vinstintresse i det.

Jag tycker dock att om ledamoten anser att det diskuteras alldeles för lite om kollektivtrafik på landsbygden och att resurserna där inte är tillräckliga, bör hon tala med den ansvariga ministern, som dessutom tillhör samma parti. Det är svårt för mig att ta ställning här, men detta är något som ni behöver resonera om och föra fram.

Jag kommer gärna att ge mitt understöd om det kommer sådana förslag.

Jag brukar diskutera mycket med min minister som ansvarar för dessa frågor. Problemet är att kostnaderna efter det här haveriet har blivit oproportionerliga, vilket påverkar de pengar som skulle kunna ha gått till kollektivtrafiken på landsbygden.

Det har gjorts många förbättringar. Vi har fått en ny app där man kan betala och boka sina biljetter, och man kan enkelt se vart man ska åka. Det har underlättat mycket. Flera turer har lagts ut på landsbygden, men det räcker inte till. Pengarna räcker inte till, och det blir väldigt snedvridet.

Jag tycker att vi också måste tänka på de människor som bor på fasta Åland, särskilt de som bor i periferin. De skulle kunna åka mer buss, särskilt med tanke på de höga bensinpriserna. Det är dessutom supersvårt för föräldrar att ha råd att skjutsa sina barn till aktiviteter.

Kan vi snälla också prata om fasta Ålands landsbygds kommunikationer?

Talman!

Vi kan säkert diskutera fasta Ålands kommunikationer, men det blir en smula märkligt när ledamoten Eckerman sitter i en socialdemokratisk grupp och den socialdemokratiska ministern har ansvar för kollektivtrafiken. Ledamoten Jessy Eckerman uppmanar mig, som oppositionspolitiker och dessutom representant för ett väldigt litet parti, att börja tala om hur kollektivtrafiken ska utvecklas på landsbygden. Det måste väl ändå i första hand vara regeringen som ska lyfta den frågan?

Understödet noteras.

Herr talman!

Det är definitivt en mandatperiod där det är mycket på gång. Det går inte att förneka. Det pågår enormt många byggprojekt, såsom färjfästen, hamnar, broar och vägar i skärgården. Under detta decennium investerar vi runt 100 miljoner i skärgårdsregionen. Det händer verkligen mycket.

Vi står inför ett systemskifte när det gäller trafikomläggning, biljetter och bokningssystem. En lång upphandling är också på gång. Det är uppenbart att vi har mer arbete och fler utmaningar än vad den lilla förvaltning och den lilla regering vi har egentligen klarar av. Det är som humlan som försöker flyga – och visst blir det barnsjukdomar, det är bara att erkänna. De där två veckorna innan vi fick igång betalningslösningarna i hamnarna var svåra. (… taltiden slut).

Talman!

Jag tycker att det är mycket insiktsfullt av ansvarig minister att inse att man har startat upp alldeles för många projekt i förhållande till den tjänstemannakår som finns tillgänglig. Det är så att det pågår för många stora projekt, vilket gör det svårt, nästan omöjligt, för tjänstemannakåren att hinna med och fördjupa sig på ett sätt som vore önskvärt.

Det kan också vara bra att komma ihåg att många av de investeringar som har gjorts fattades genom indirekta beslut redan för sju till åtta år sedan och kanske inte ens under min tid som lantråd, utan även före.

Med tanke på att ministern har insett att arbetsbördan är för stor så borde man kanske dämpa sig lite med de projekt som nu är på gång.

Om ledamoten Thörnroos kallar det systemkaos, kan vi väl säga att vi har genomgått en systemkollaps, och vi försöker nu repa oss. Den här mandatperioden fanns det inget alternativ till att vänta och se. Under denna mandatperiod var det bara att kavla upp ärmarna så mycket man kunde och, i anletes svett, arbeta sig framåt.

Det har funnits så mycket att styra upp, så mycket att reda ut och så mycket ekonomi att få i skick. '

Det här biljettsystemet har varit länge planerat. Förbättringarna kommer att synas i statistiken. Det ska bli lättare för människor att boka och köpa biljetter, och vi har också ökat våra inkomster. Vi budgeterar 2 miljoner i inkomster för 2027, och vi börjar på 1,4 miljoner, så det sker en bättre uppbörd också.

Talman!

Jag tror inte att minister Gunell är den enda ministern i den här regeringen, eller ens i andra regeringar, som har kavlat upp ärmarna och arbetar hårt och intensivt. Det ska vi inte ta äran av någon annan för.

Men jag vill också påpeka att det finns frågetecken kring det system som ministern presenterar. Låt mig ge ett exempel i Enklinge: Man bygger först ett färjfäste för 7 miljoner och sedan slutar man ta in färjan dit, istället tar man in en mycket mindre färja som inte alls hade behövt den investeringen. Dessutom sätter man minst 13 miljoner på att bygga ett färjfäste på Kumlinge, som de facto inte skulle behövas, eftersom det finns ett annat färjfäste bara två distansminuter bort. Det finns investeringar som verkligen behöver ifrågasättas och granskas.

Ärendet kommer att bordläggas eftersom lagtingsledamoten Veronica Thörnroos, understödd av lagtingsledamoten Anders Holmberg, har föreslagit att detta ärende ska bordläggas till plenum den 16 september.

Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

Ärendet är bordlagt till plenum den 16 september, 2026, dvs. till nästa plenum bara för ordningens skull.

De som har begärt ordet före beslutet om bordläggning har rätt att yttra sig.

Tack, talman!

Ledamöterna Thörnroos och Holmberg-Jansson har rubricerat sin motion ”Systemkaos i skärgårdstrafiken”. Det är stora ord.

Samtidigt råder det knappast någon tvekan om att det har funnits problem i samband med det nya bokningssystemet. Informationen har inte alltid varit tillräckligt tydlig och vi har sett situationer där resenärer haft svårt att förstå hur de ska boka och betala sin resa. Situationen med cykelturisterna i Osnäs är ett tydligt exempel. Det ska vi inte förringa.

Digitala lösningar ska göra det enklare för resenärerna, inte göra det svårare. Ett bokningssystem måste fungera också för den som kommer till Åland för första gången och inte känner till hur vår skärgårdstrafik fungerar.

Men jag tycker samtidigt att det finns skäl att nyansera bilden av ett ”systemkaos”.

Jag vill särskilt lyfta fram personalen på Ålandstrafiken och det arbete de gör. Vi i lagtinget kan diskutera bokningssystem, regler, turlistor och kapacitet på ett övergripande plan. För personalen på Ålandstrafiken blir de här frågorna väldigt konkreta i den dagliga kontakten med resenärerna, särskilt under högsäsongen är trycket stort. När något inte fungerar är det ofta personalen på Ålandstrafiken som möter frustrationen.

Samtidigt ska vi komma ihåg att personalen där inte bestämmer turlistorna, fartygens kapacitet eller de politiska ramarna för trafiken. Men det är ofta de som ska svara på frågorna och försöka hjälpa resenären vidare.

Ett nytt system är sällan perfekt från första dagen. När det tas i bruk kommer det fram saker som kan vara svåra att förutse.

Under högsäsongen måste man naturligtvis lösa de mest akuta problemen. Men större förändringar som begärs att ska införas samtidigt som belastningen är som störst så kan också skapa nya problem. Det är dålig timing och bör undvikas.

Därför tycker jag att det viktiga nu är att ta vara på erfarenheterna från sommaren. Vad har resenärerna upplevt som svårt? Vilka frågor har ofta kommit in till personalen? Var behövs tydligare information eller vad behöver bättre användarstöd? Och vad har fungerat bra? Det är den kunskapen som behövs för att utveckla systemet.

Motionärerna lyfter många relevanta frågor under rubriken ”systemkaos”. Det handlar om bokningssystem och öppna biljetter, men också om biljettkontroller, turlistor, kapacitet och olika logistiska lösningar. Bra så - men jag tycker att vi behöver hålla isär flera av de här frågorna.

Problem med bokningssystemet är en sak. Hur turlistan ser ut är en annan. Ålandstrafikens kundservice kan inte heller påverka hur stor lastkapacitet en skärgårdsfärja har. Det betyder inte att problemen ska förringas. Men om vi vill lösa dem behöver vi vara tydliga med vilket problem vi diskuterar.

Motionärernas konkreta förslag är att landskapsregeringen ska säkerställa att Ålandstrafiken har de resurser som behövs. Det är ett relevant påpekande. Men vad menar man konkret med resurser? Är det personal, öppettider, kundservice eller de tekniska systemen? Här redogjorde ledamot Thörnroos ganska ingående för det.

Jag tror också att det är viktigt att komma ihåg att bilden av problemen kan se olika ut beroende på vem man frågar. Resenären ser det utifrån sin resa och de problem man själv har mött. Personalen ser det utifrån de frågor och situationer som återkommer i det dagliga arbetet, och landskapsförvaltningen kan i sin tur se andra delar av helheten. Alla de perspektiven behöver finnas med när man bedömer vilka behov som faktiskt finns och vad som behöver förbättras.

Skärgårdstrafiken är en livsnerv för skärgården. Där delar jag motionärernas utgångspunkt. Vi ska kunna vara kritiska när något inte fungerar. Men vi ska också kunna skilja mellan tekniska problem, politiska beslut och den dagliga verksamhet som personalen försöker få att fungera. Problem ska tas på allvar och erfarenheter ska tas till vara. Men flera olika problem blir inte automatiskt ett systemkaos för att de samlas under samma rubrik.

Det finns förbättringspotential. Det vore märkligt annars. Det viktiga nu är att använda erfarenheterna från sommaren till att göra systemet bättre inför kommande säsonger. Prata med varandra istället för om varandra. Det är så vi tillsammans skapar utveckling. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Tack, ledamoten Mansén. Jag tycker att det är mycket stiligt att lyfta fram de insatser som personalen vid Ålandstrafiken gör, samt det invecklade och komplexa arbete som pågår där. Ålandstrafiken står i främsta linjen när det gäller möten med kunder, och de får ofta ta emot kritik som egentligen borde riktas åt annat håll. Det är den politiska ledningen som bär ansvaret.

Samtidigt har Ålandstrafiken en mycket komplex situation, där skärgårdstrafiken fortfarande befinner sig i ett sårbart tillstånd och där förändringar är nödvändiga. Det blir dockningar, byten av fartyg och så vidare. Det är alltid Ålandstrafiken som rycker in och gör ombokningar för kunder.

Tack, talman!

Tack, ministern! Det är mycket bra att ministern tar till sig av det, att Ålandstrafiken är ett verktyg, och att politiken och politikerna får ta ansvar för de beslut vi fattar. Här är det väldigt viktigt att den här dialogen fungerar.

Som jag nämnde i mitt anförande är det avgörande att vi fångar upp de erfarenheter som framförallt har kommit fram under den senaste sommaren. Vi behöver förbättra ett system som bevisligen har fungerat under högsäsongen, men som stundtals har haft sina utmaningar. Det finns definitivt förbättringspotential att arbeta med.

Ta gärna dialogerna med verksamheterna, så att vi kan få det att fungera ännu bättre.

Jag tror att man också ska komma ihåg att det åländska trafiksystemet, med färjor och kombinationer av färja till färja samt kombinationen buss, buss, färja, är otroligt komplext. Det är välkänt att det är lättare att digitalisera enkla strukturer än att digitalisera redan mycket komplexa system. Det är helt klart så att det finns förbättringar att göra, men man måste också ta steg, steg för steg, på den här resan.

Om utskottet behandlar den här frågan tycker jag absolut att man ska höra Ålandstrafiken och ta del av vad kunderna säger. Det finns hundratals tusen resenärer som lyckas både boka och resa på ett sätt som de är väldigt nöjda med.

Tack, talman!

Tack för repliken, ministern! Det här är viktigt. Jag tänker mig att Ålandstrafiken har en samlad bild från sitt håll, men också hur den feedback ni har fått från resenärerna ser ut. De kan säkert återge detta på ett bra sätt till utskottet. Det är ett jättebra förslag.

Talman!

Ledamot Mansén riktar lite förtäckt kritik mot motionärerna när han nämner att begreppet "systemkaos" kanske är lite överord.

Jag har begärt ut ett brev från Brändö kommuns trafikgrupp, där de beskriver sina utmaningar med att lastbilar med en totalhöjd på 4,2 meter inte kan användas på linjen Hummelvik-Brändö.

De redogör för hur de har tagit upp detta med förvaltningen och fått besked på ett möte om att en möjlig lösning skulle vara att köpa in äldre och därmed mindre lastbilar. Det är ganska häpnadsväckande att läsa detta, med tanke på den höga tuppkam som regeringen stundtals har visat när det gäller att minska koldioxidutsläpp.

Vad kan man kalla detta, ledamoten, om inte ett kaos på systemnivå?

Tack, talman!

Jag skulle inte kalla det för förtäckt kritik, utan jag försöker vara realistisk och ta till mig av motionen, samt vara realistisk angående den kritik som har riktats och var det finns förbättringspotential. Jag tycker att ministern redogjorde mycket bra för hur man bör arbeta framöver och ta in synpunkter.

Det jag vill säga är att det finns mycket sanning och många funderingar kring motionens innehåll. Det är viktigt att tänka på detta i den fortsatta processen för att göra skärgårdstrafiken ännu bättre än vad den är idag. Det här är en viktig motion, eftersom allt handlar om att förbättra det som fungerar bra och att ta till sig av kritiken.

Men det finns utmaningar som man inte kan blunda för, som också ledamoten Wille Valve lyfte fram.

Talman!

Ledamoten Mansén är mycket skicklig på att formulera sig. Egentligen kan jag bara konstatera, utifrån det här replikskiftet, att vi just nu ser ganska stora konsekvenser för skärgården i den pågående omläggningen.

Det handlar inte bara om antalet bilplatser för en specifik grupp, utan om att vissa typer av transporter blir omöjliga att genomföra på grund av höjdminskningar. Det finns inga praktiska lösningar ännu på dessa problem.

Jag förstår att skärgårdsborna är oroade över hur deras vardag ser ut. Vilka varor kommer att finnas i andelshandeln? Går det att beställa vissa saker till skärgården? Det är stora frågor.

Det handlar om stora frågor, och det är viktigt att ta in den relevanta inputen. För brukarna är detta en betydelsefull aspekt av helheten. Det är naturligt att deras åsikter också bör beaktas i uppföljningen.

Jag och ledamoten Valve är helt eniga i detta.

Tack, talman!

Jag tycker att det är fint att ni lyfter frågan om personalen på Ålandstrafiken, särskilt de som möter kunderna i kundservicen.

Det är en grupp som verkligen förtjänar en eloge är sjömännen är också mycket skickliga, särskilt under högsäsong när de stuvar färjorna. Ibland måste de använda alla möjliga knep, skohorn osv. för att få alla ombord, men tyvärr ryms ändå inte alla. Det kanske beror på att kapaciteten är otillräcklig, men det finns möjligheter att öka den, till exempel genom att ha en tidtabell som är bättre anpassad för de mest hektiska perioderna.

Jag vill bara tacka för att ni lyfter fram dessa människor som tar emot kritiken och ändå orkar vara tillmötesgående.

Tack, talman!

Tack, ledamoten, det är mycket riktigt, det är ett bra påpekande. Det handlar inte bara om bokningssystemet; det handlar också om de som opererar trafiken. Sjömännen som sköter trafiken gör ett otroligt bra jobb.

Ärende bordläggs till plenum den 16 september.