Enda behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.

Talman! Ordförande Pettersson är upptagen på annat håll just nu, så jag håller betänkande anförandet i detta viktiga ärende.

Talman! Något av det viktigaste vi har att hantera är utmaningen som handlar om ekonomisk jämställdhet i vårt samhälle. Att det fortfarande råder skillnader i vad kvinnor och män tjänar är en orättvisa som i och för sig minskat men fortfarande är alldeles för stor. Därför är denna fråga något som alltid måste lyftas och utskottet har mot den bakgrunden behandlat landskapsregeringens meddelande om ekonomisk jämställdhet.

Utskottet konstaterar att meddelandet i huvudsak består av en rapport från Ålands statistik- och utredningsbyrå som behandlar inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Till rapporten har landskapsregeringen fogat kommentarer om regeringens pågående jämställdhetsarbete i syfte att skapa ett ännu bärkraftigare samhälle. Bland annat har landskapsregeringens samtliga avdelningar deltagit i en utbildning i jämställdhetsintegration under 2022. Vidare har landskapsregeringen påbörjat ett arbete med ett nytt lönesättningssystem för att säkerställa jämställda löner. Detta är nödvändigt och viktigt eftersom den senaste rapporten om löneskillnader är från 2012. I den framgick att tillgången till ekonomiska resurser fortfarande är ojämställd, till följd av bristande jämställdhet mellan könen.

Den viktigaste indikatorn när det gäller ekonomiska resurser är i allmänhet inkomsten. I rapporten framkommer att inkomsterna i allmänhet är lägre för kvinnorna jämfört med männen. Inkomsterna redovisas som medelinkomster per månad eller år, vilket kan ge en viss missvisning eftersom det i rapporten också framgår att kvinnorna i högre grad än männen arbetar deltid. Räknat per arbetad tid kan bilden över inkomstskillnader eventuellt ändras, men detta går inte att få fram ur rapporten. Enligt uppgift från ÅSUB ingår alla löntagare som arbetar mer än 90 procent av den normala avtalstiden i respektive bransch i statistikurvalet.
Sjukskrivningarna ökar för båda könen, men kvinnorna har fortsättningsvis dubbelt fler sjukdagar än männen, något som givetvis också påverkar tillgången på ekonomiska resurser.

Utskottet har i sin behandling av meddelandet valt att fokusera på kvinnligt företagande. Utskottet erfar att antalet kvinnliga företagare på Åland är något lägre än i resten av landet och Europa i övrigt, ca 25 procent jämfört med 30 procent. Kvinnornas andel av inkomsterna från företagsverksamhet är dock aningen större, 32 procent.
Vad detta beror på är enligt utskottets mening till största delen de strukturer och normer som styr yrkesval. Arbetsmarknaden är fortsatt segregerad i manligt och kvinnligt kodade branscher, vilket också återspeglas i hur män och kvinnor startar företag. De branscher inom vilka kvinnor har den största sakkunskapen är ofta sådana som kapitalinvesterare inte prioriterar eller där de byråkratiska strukturerna gör det krångligare att starta företag. Utskottet har erfarit att kvinnor också har en brist på nätverk inom de områden som skulle gynna företagandet.

Utskottet konstaterar att tillgången till ekonomiska resurser dels är en inkomstfråga men också en fråga om tillgång till kapital. Kapital kan vara avkastande, men inte alltid. När det kommer till kapitalinkomster konstaterar rapporten att kvinnorna erhåller en tredjedel av kapitalinkomsterna. Ackumuleringen av kapital sker dels genom företagsbyggande, vilket således skulle missgynna kvinnorna som grupp på grund av den låga företagarbenägenheten, men också till stor del via arv. Det är något som på sikt kommer att verka utjämnande på fördelningen av kapitalinkomsterna eftersom arvingarna numera behandlas likvärdigt.

När det gäller kvinnligt företagande anser utskottet att det är viktigt att näringslivets organisationer fortsätter att arbeta med kurs- och projektverksamhet som riktar sig till kvinnor och inflyttade. Detta för att förbättra möjligheterna till att skapa nödvändiga nätverk och därigenom underlätta för företagandet. Även mentorskap är ett viktigt medel i detta arbete.

Talman! Jag önskar göra en liten inflikning för att spara tid. Jag tar på mig den liberala hatten för en stund. Den sociala sektorn skulle vara i behov av fler företagare nu och i framtiden. Det finns ett stort behov av att avlasta det offentliga ansvaret inom välfärden och det borde vara branscher som intresserar speciellt kvinnligt företagande. Problemet är att det är väldigt invecklat att starta ett så kallat socialt företag. Det är många olika instanser, frågorna är många och ingen dörr finns som kunde hjälpa till med samtliga frågor om vilka vägar som ska tas. Nästa landskapsregering borde definitivt säkerställa att det bland alla våra organisationer finns någon som kan vara lotsen som behövs för att komma igång. Fler företag förbättrar den sociala sektorns utmaningar, förbättra entreprenörskapet och ökar valfriheten ute bland ålänningarna.

Talman! Avslutningsvis. Utskottet föreslår mot denna bakgrund och med stöd i ett enhälligt betänkande att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom. Tack!

Tack, talman! Tack till ledamoten Holmberg för en bra presentation av det här betänkandet som belyser på många sätt de utmaningar vi har, men också ger lite färdkost inför framtiden.

Särskilt intressant är just manligt och kvinnligt kodade branscher och jobb. Det offentliga har ett stort ansvar att styra på rätt. Det offentliga har verktyget att genomföra löneutvecklingsprogram och arbeta mer strukturerat med HR-frågor. Det var också det som vi diskuterade under remissdebatten, även om det var en tid sedan. Det är ingenting som finns i betänkandet, men kanske ledamoten Holmberg kunde utveckla vad utskottet har diskuterat gällande det offentligas ansvar att ha löneutvecklingsprogram som faktiskt också kommer kvinnor kvinnodominerade yrken till godo? En stor del av lönesegregationen finns fortfarande inom offentlig sektor.

Tack, talman! Jag kan väl säga att utskottet till viss del har berört utmaningarna. Vi kan konstatera att det är helt och hållet en politisk prioritering som det handlar om. Det krävs ju inte så mycket lagstiftningsförändringar eller något annat, utan det handlar helt enkelt om att prioritera den saken om man önskar göra det. Det har väl tidigare landskapsregeringen gjort, det har väl även denna landskapsregering gjort och det gäller ju för kommande landskapsregeringar att göra detsamma.

Det som är tydligt är att skulle det vara lika invecklat i en manligt dominerade bransch att starta företag så skulle man nog ha åtgärdat den problematiken eller skapat förenklingar. Av någon orsak är det väldigt invecklat att skapa ett socialt företag. Jag förstår att det finns regleringar. Det finns system som är speciella, unika just inom de branscherna, men ändå. Vi pratar ofta om en dörr in och här borde det verkligen finnas en dörr in som skulle gynna både kvinnligt och manligt.

Talman! Det mångåriga löneutvecklingsprogram som landskapsregeringen har haft, om det har fungerat eller inte vet vi inte väldigt mycket. Det är så klart viktigt att ÅSUB också tittar på den här delen. Jag tror att det fortfarande finns ett behov av att faktiskt fortsätta arbeta och kategorisera svårighetsgrader i olika yrkesområden, på samma sätt som Mariehamns stad också har gjort med sin kartläggning. Det har gjorts på ett bra sätt och det visar på att i staden har man strukturerat arbetat för att minska löneojämlikheten och man utvärderar år för år för att se om det glider på något sätt. Jag upplever inte att landskapsregeringen har gjort på samma sätt. Kanske landskapsregeringen skulle ytterligare skulle titta på olika verktyg och modeller om det man har gjort hittills inte fungerar. Kanske landskapsregeringen också kan blicka mot Mariehamns stad och se, är det här en modell som vi skulle kunna ta efter?

Tack, talman! Jag kan bara hålla med, absolut. Det här är en utmaning som absolut inte är i mål, den har lämnat stationen och någon kommun har tagit en position där man har varit i framkant av att försöka lösa utmaningen. Det handlar om en god ekonomi och det handlar också om att kunna konstatera att det finns branscher där vi redan idag har problem att attrahera sökande till. Det är problem att verkligen få de händer, hjärnor och fötter som behövs för att upprätthålla välfärden. Det här är en del och det som ledamot Simon Holmström trycker på är en viktig nyckel i lösandet av den problematiken.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Ledamoten lyfte i betänkandet att utskottet har valt att fokusera på kvinnligt företagande. Vi behöver inte ta den diskussionen just nu, men bara en liten sådan sak.

Ledamot lyfte också det här med brist på nätverk inom områden som skulle gynna företagande. Har ni haft någon diskussion kring det? när det gäller jämställdhetsintegrering så styrkan är ju när man ser vad som är mer fördelaktigt. Finns det olika aspekter mellan män och kvinnor? Det handlar ju också om en ledningsfunktion där styrkan är att man arbetar med jämställdhetsintegrering, är det något som lyftes? Jag ser att ni har hört verkställande direktören Susanne Olofsson från Ålands Näringsliv.

Tack, talman! Tack minister Hambrudd. Det är någonting som utskottet har diskuterat. Vi kan konstatera att tittar man lite historiskt på de riskkapital satsningar som har gjorts på Åland så är det ju en stor dominans av manliga idéer som har kommit fram. Det kanske har sitt ursprung i den här "startupen", att det från början var män, de har lättare och har kanske per automatik sedan tidigare med sig dessa nätverk. Det är inte lika enkelt för nya kvinnliga företagare. Så det är jätteviktigt. Det är väl ett alternativ också kanske, nu när Ålands Utvecklings Ab inte finns längre som funktion, att det här nätverkande är något att satsa ännu mer på. Men även det som jag lyfte tidigare, att de branscher som verkligen är attraktiva för kvinnligt företagande så där borde det vara lättare också att få en dörr in i.

Tack, talman! Kvinnors företagande. Tack, det är intressant.

Om man tittar i omkringliggande regioner, nu tänker jag främst på Sverige, så de privata företag som arbetar konkret med jämställdhetsintegrering så handlar inte om att man räknar huvuden och hur många män och kvinnor det är. Det handlar ju om den sociala hållbarheten. Det visar sig ju också att de här företagen blir mer framgångsrika och mer lyckade. Det är ju där som kombinationen är, när våra olika styrkor och svagheter faktiskt lyfter varandra vidare.

Tack, talman! Det är ju exakt det som ministern sade. Vi kanske inte ska försöka omforma allting till en figur som ryms in i det där gyllene hålet. Oliktänkande är alltid bra på alla sätt och vis.

Det som jag tycker att är intressant i den här delen också är att det handlar inte bara om att öka det kvinnliga företagande, utan det handlar också om att skapa ett mervärde för samhället i stort. I dag ser vi brist på företag inom specifika branscher. Vi vet också att de kvinnor som är i de branscherna har lyckats väldigt väl på ett suveränt sätt och med sina verksamheter fick de snabbt en betydelse. Så det är en win-win situation både för samhället, för individen och för entreprenören själv.

Talman! Vi var ju eniga i utskottet om detta betänkande. Som ledamoten Holmberg sade så valde vi att begränsa behandlingen till kvinnors företagande. Men jag kan ju inte i ärlighetens namn säga att vi gjorde en särskilt djupdykning i detta område. Det fanns det inte tid till och det är tråkigt.

I den här rapporten sägs flera saker som vi egentligen redan har vetat. Det är en bekräftelse om sakernas tillstånd när det gäller kvinnors ekonomi och kvinnors möjligheter att tjäna pengar. Vi vet hur det är, men vet vi varför? Det är ju där som åtgärderna borde sättas in och där som bedömningarna borde göras om vad vi behöver ändra på. Där stannar vi ofta. Hur ska vi prata om det här utan att vi hamnar i den diskussionen där vi värderar manligt mot kvinnligt och naturligt mot onaturligt och allt det här?

Det finns en rad förklaringar, men de flesta hamnar där strukturer och normer styr hur man väljer utbildning, hur man väljer yrke och hur man väljer att leva sitt liv. Det återspeglar sig i kvinnors löner och kvinnors livsvillkor. Det är jättestora skillnader, vilket rapporten också visar i kvinnors arbetstid, sjukskrivningar, vilka i samhället som är hemma med sjuka barn och hur yrkesvalet styr lönesättningen.

Jag tycker att den här frågan om riskkapital och investeringar är jätteintressant. På en konferens som jag var på i Reykjavik för ett år sedan så konstaterade man i ett seminarium på väldigt hög nivå att av riskkapitalet i världen så går 1 % till kvinnors företag, företag som kvinnor startar eller driver. Det borde ju vara ett problem för alla som är intresserade av att tjäna pengar. Om man inte har som utgångspunkt att kvinnor som företagare är sämre så borde man fundera på varför det är på det sättet. Det är en bortslösad resurs på samma sätt som all annan kapacitet som kunde bli till någonting är ett slöseri.

Jag har också funderat en del på frågan om kvinnliga nätverk som bland annat föredömligt lyftes i det hörande som vi hade. Det saknas kvinnliga nätverk och det saknas till ganska stor del kvinnligt mentorskap. Där finns ju de manliga nätverken, det finns olika typer av manliga nätverk, kanske inte alla så organiserade, men de finns där och vi vet att de har en effekt.

Jag har varit med under mitt liv i ganska många kvinnliga nätverk av olika slag. De är alltid behäftade av ett litet moraliskt dilemma. Är det rätt att utnyttja de nätverken? Jag tror att kvinnor i regel håller tillbaka sig själva och varandra på ett sätt som kanske inte män gör. Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant att få ett svar på frågan; varför är det så att kvinnor i lägre grad utnyttjar möjligheten att föra fram varandra i olika sammanhang? Man drar sig för det och det är ju tokigt.

Jag tycker att det vore bra om nästa regering tar det här arbete sådant det är och den statistik som finns och funderar på om det inte vore dags för någon form av åtgärdsprogram för ekonomisk jämställdhet. Där skulle man på djupet funderar på; vad kan man göra och vad kan man vidta för åtgärder för att förändra detta förhållande? Det är jättebra med rapporter, statistik och vi har mycket underlag för våra beslut, men de borde också leda till åtgärder. Det är ju ett politiskt ansvar som vi har. Tack!

Ursäkta, jag måste ha kommit emot knappen. Jag har inte begärt replik, jag såg inte ens att jag hade namnet där. Ursäkta mig!

Talman! Jag tryckte faktiskt med intention. Jag tänker understöda det som ledamoten Fellman sade om det feministiska perspektivet i näringspolitiken eller vad vi nu ska kalla det. Ordet feministisk näringspolitik nämndes under remissdebatten och efter det så fick man se väldigt otäck argumentation om just begreppet feministisk näringspolitik. Vi kanske inte ska fastna på begreppet, utan snarare titta på huruvida regelverken är designade på ett sådant sätt att det leder till att det är män som söker olika typer av stöd. Eller att det finns lagstiftning som gör att man inte har förenklat för socialt företagande där kvinnor kanske dominerar. Här tror jag att det finns en hel del utredningsarbete att göra för landskapsregeringen. Jag tror inte att man har utrett tidigare till vilken del den här byråkratin och regelverken faktiskt främjar eller inte främjar företagandet (… taltiden slut).

Jag håller med om att det finns ett arbete att göra där. Det som ledamoten Holmström inledde med, de otäcka påståendena till följd av en debatt eller om man överhuvudtaget pratar om frågorna kring feminism eller kvinnors företagande och den svans som uppstår, så den är också ett hinder. Den är också en spärr för att kvinnor ska engagera sig i någonting som är offentligt och synligt. Det är så att syns man så får man den svansen på sig och de påståendena, även om det är i väldigt liten skala.

Talman! Just eftersom det finns en sådan svans i debatten så är de här diskussionerna väldigt, väldigt viktiga. Nu hörde jag här från bänken att det finns en utredning från tidigare om huruvida de näringspolitiska och lagstiftningsmässiga hindren överhuvudtaget finns eller inte. Det kanske skulle behöva uppdateras. Vi lever i en annan verklighet. Vi har två kriser bakom oss. Vi har troligtvis en ökad segregation vad gäller inkomstklyftor i samhället och också mellan män och kvinnor. Det måste vi i alla fall anta, tänker jag. Med den bakgrunden så kanske vi behöver ha ytterligare rapporter och ytterligare utvärderingar och debatter här i lagtinget för att faktiskt lyfta det här problemet. Utredningar i all sin ära, ja, men det är en grund för debatt och vi behöver ha faktabaserad debatt snarare än yviga påståenden på sociala medier.

Jag tror att det finns en rad byråkratiska hinder för företagsverksamhet just i de kvinnligt kodade branscherna inom till exempel det sociala. Som ledamoten Holmberg föredömligt lyfte så finns det en problematik där. Men frågan om kvinnors företagande är ju större än att det handlar bara om de branscher där kvinnor dominerar. Det är där som man behöver prata om normerna, om strukturerna och om förväntningarna på vad kvinnor och män gör som liksom är grundfrågan.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.