Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Ärade lagting. Landskapsregeringen föreslår alltså att lagtinget antar en landskapslag om vidareutnyttjande av information från landskaps- och kommunalförvaltningen samt en landskapslag om vidareutnyttjande av information från vissa offentliga företag. Genom lagarna föreslår vi att vi genomför Europaparlamentets och rådets direktiv från 2019 om öppna data och vidareutnyttjade av information från den offentliga sektorn, öppna data-direktivet som det brukar kallas.

Implementeringstiden för öppna data-direktivet går ut den 17 juli 2021, varför lagförslagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. Med tanke på EU-kommissionens roll i övervakningen av medlemsländernas implementering av direktiv, är vi från landskapsregeringen förstås glada över att vi kan överföra det här till parlamentet idag eftersom det brukar ha en förmildrande verkan när det gäller kommissionens pågående översyn av implementeringen.

Bakgrunden till det aktuella EU-direktivet är utvecklingen av informationssamhället där tillgång till information i digital form anses vara en betydelsefull källa till innovation och teknisk utveckling. Genom att vidareutnyttja informationen kan nya digitala tjänster och produkter skapas. Digitaliseringen av offentlig förvaltning och nya tekniska lösningar för att ta del av information gör att möjligheterna att vidareutnyttja information ökat. För det offentligas del är det offentlighetsprincipen som möjliggör att informationen används för annat ändamål än för vilket myndigheterna tog fram informationen.

Talman! På vissa områden inom landskapsförvaltningen har utvecklingen nått längre och information har tillgängliggjorts så att den är lätt att hitta och vidareutnyttja avgiftsfritt. I lagförslagets allmänna del framgår t.ex. möjligheten till information, dvs. sök-, visnings- och nedladdningstjänster, t.ex. olika karttjänster via appar och på den öppna kartportalen kartor.ax osv. Vi kan notera att ÅSUB, fastighetsverket med flera har den typen av information där det är möjligt att söka information och data förnyas ständigt och utökas kontinuerligt.

I gällande tillämpningsområde utsträcks direktivet till att omfatta offentligt ägda företag inom vissa sektorer. Direktivet är dock enbart till vissa delar tillämplig på offentliga företag, till exempel är bestämmelserna om begäran om vidareutnyttjande av information inte tillämplig på företag, utan direktivet är tillämpligt om företaget väljer att tillgängliggöra information. Enligt artikel 1.1 b i direktivet tillämpas direktivet på information som innehas av offentliga företag som är verksamma i de branscher som definieras närmare i direktivet. Det kan gälla vatten, transporter och posttjänster, om jag kommer ihåg allting rätt. Det finns ännu mera i detaljerat i direktivet som är utgångspunkten för alltihop.

Talman! En ytterligare förutsättning för att direktivet ska tillämpas på dessa företag är enligt artikel 2.3 att en offentlig myndighet har ett direkt eller indirekt bestämmande inflytande till följd av ägarförhållande, finansiellt deltagande eller gällande regler och information helt allmänt.

Talman! Vi har kunnat konstatera under beredningens gång att sådana företag som kunde komma ifråga för Ålands del är Posten Ab, Ålands Vatten Ab, Kraftnät Åland Ab, Mariehamns energi Ab samt de företag som utför olika tjänster kopplade till kollektivtrafiken.

Det har förstås varit en hel del överväganden i samband med det här lagförslagets tillkomst. Vi har då valt, talman, att föreslå att minimikraven i direktivet implementeras i åländsk lagstiftning. Vi föreslår att den genomförs i form av två olika lagar. Anledningen till att direktivet föreslås genomföras genom två lagar är att direktivet till viss del innehåller skilda krav för offentliga myndigheter och offentliga företag, varför skilda lagar bedöms vara det bästa för att gynna tydligheten för lagtillämparen. Direktivet bedöms inte innehålla bestämmelser som är av självstyrelsepolitiskt intresse utan innehåller till stor del bestämmelser av teknisk natur.

Vi har också valt bort blankettlagstiftning för här har vi från Åland jämfört med Finland en så pass avvikande struktur så att det är bättre att vi har en egen lagstiftning och också eftersom den åländska offentlighetslagstiftningen avviker från den finska. Som ni vet så har vi en egen offentlighetslag som har passerat Ålandsdelegationen i dagarna. Vi väntar på ett grönt ljus till den delen.

I dagsläget saknas åländsk lagstiftning på området informationshantering inom den offentliga förvaltningen, vilket innebär att grundläggande lagstiftning med definitioner och bestämmelser om skapande och överföring av information elektroniskt inte finns som en grund för det nu aktuella lagförslaget. Ett omfattande lagarbete pågår inom landskapsförvaltningen t.o.m. den 28 februari 2022 beträffande behovet av en åländsk informationshanteringslag. Mina vänner, ett gigantiskt område bara det som vår förvaltning har att greppa.

På grund av att implementeringstiden för öppna data-direktivet går ut den 17 juli 2021 så har vi inte att av dessa skäl möjligt att invänta någon informationshanteringslag. Är det som så att det i framtiden blir fråga om en sådan åländsk informationshanteringslag så finns det nog skäl att se över de begrepp som nu används i lagförslaget. Vi kan också eventuellt införa det som vi nu för till lagtinget i den nya informationshanteringslagen.

Sedan kunde man prata en hel del om de offentligt ägda bolagen. Vi kan väl konstatera avslutningsvis att är det som så nu att vi går vidare med tankarna om att offentlighetslagen utsträcks till att gälla även offentligt ägda bolag, då inom de sektorer som det här direktivet omfattar, så blir ju lagstiftning också obligatoriskt även för dessa företag till den del informationen anknyter till tjänster av allmänt intresse. Så här har vi också en faktor att ta in i den kommande bedömning av den revidering av offentlighetslagen som vi har funderat en hel del på. Tack, talman!

Talman! Det är intressant det som vicelantrådet slutade med, alltså att det krävs att de offentliga bolagen inbegrips av offentlighetslagstiftningen för att kunna dra nytta av den informationen som finns tillgänglig hos dem. Från min synvinkel så är väl kanske detta den mest intressanta informationen av allt och därför tycker jag det skulle vara viktigt att också den faller in under öppna api:er.

Men det som jag blev frågande till, både såsom det framställs i framställningen och såsom nu vicelantrådet presenterade det, är att det verkar råda en tveksamhet om huruvida landskapsregeringen tänker lägga fram ett lagförslag där också offentliga bolag inbegrips av offentlighetslagstiftningen. Jag tyckte att lagtinget var väldigt tydlig i sin behandling, man vill se att de offentliga bolagen får sin egen offentlighetslagstiftning. Finns det nu tveksamheter kring den frågan?

Tack, talman! Ledamot Zetterman, jag tolkade väl lagtingets behandling som om man kanske inte var så där hundra procent säker trots allt i den senare delen av behandlingen av offentlighetslagen om nyttan och behovet av att faktiskt ta in de offentligt ägda bolagen. Men som vi har sagt tidigare, i samband med dåvarande lagförslagets hantering, så är avsikten att gå vidare med det och så får vi se vilka företag det är frågan om och vilken modell det är fråga om. Ska vi ta den rikssvenska modellen där man färdigt i lagstiftningen säger att här ska offentlighet gälla för dessa bolag? Det är egentligen en tilltalad modell med tanke på att vi i annat fall kommer att få gråzoner där det blir oklart om det finns tillräckligt offentligt inflytande.

Talman! Jag och vicelantrådet har nog uppfattat lagtingets behandling om offentlighetslagstiftningen på olika sätt kan jag konstatera, men den frågan får vi återkomma till.

En annan fråga. Man har gått in för minimikraven nu vid implementeringsskedet och det kan man väl ha förståelse för med anledning av att det nu har blivit ett brådskande ärende. Avser landskapsregeringen att återkomma senare med en högre ambitionsnivå än just bara minimikraven, eller tänker man lämna det på den här nivån?

Det var en bra frågeställning som ledamot Zetterman väckte. I samband med att vi nu tittar på behovet av en informationshanteringslag, där det nu aktuella lagförslaget skulle kunna inrymmas i framtiden, så är avsikten nog att se hur vi också i övrigt kan dra lärdom av den tid som kommer att finnas mellan de två lagarnas tillkomst, och utgående från det se om det finns behov av att ytterligare höja ambitionsnivån. Idag tror jag faktiskt att vi kommer att ha fullt upp med att se till att de minimikrav som direktivet innehåller implementeras och kan följas av berörda myndigheter och organ.

Talman! Lag- och kulturutskottet är att gratulera som får det här ärendet på sitt bord. Arbetet kring hur information från offentlig sektor ska hanteras är att inte bara att lära sig förstå framtiden utan också lära sig hantera den och dra nytta av möjligheterna i digitaliseringen. Framtiden blir ju sist och slutligen som vi tillsammans vill att den ska bli.

Det här anförandet skulle egentligen ha hållits av Centerns ledamot Jesper Josefsson men då han i dag inte är närvarande har jag nöjet att föra fram delar av hans synpunkter och samtidigt själv, på gruppens vägnar, varmt understöda dem.

Detta handlar bland annat om API (Application Programme Interface) som är ett slags protokoll som används för att program, system och applikationer ska kunna prata med varandra. Det finns slutna API:n som bara berör en inre krets och det finns öppna API:er som antagligen är något som Åland borde satsa på och något som vi hoppas att kommer vara högt prioriterat i vår digitala resa. Inledningsvis är det smart att införa minimikraven, som landskapsregeringen gör, för att sedan ta flera och rätta steg i taget. För att göra det måste så vi först få några pusselbitar på plats.

Öppna API:er är enkelt uttryckt ett sätt att ge alla tillgång till de här API:erna. Det är säkert flera som nu tycker det låter osäkert men det är inte det. Man har inte på något sätt tillgång till systemen eller kan påverka dem utan endast tillgång till den data och information som man själv väljer att göra tillgänglig och det är alltså vad det här lagförslaget handlar om och gör. Den data som är på tal här är ingen privat eller hemlig data utan offentligt ägd data. Data som vi alla egentligen redan äger och så här gör vi den tillgänglig för alla.

Det finns skäl att understryka att bakgrundsmaterialet och pedagogiken i lagförslaget är mycket bra. Området är komplext men texten gör det mer begripligt. Däremot är konsekvenserna av lagförslaget lite svåra att sia om, vilket utskottet antagligen kommer att erfara, framförallt då EU-kommissionen ännu inte fastställt närmare bestämmelser om vad som exakt ska tillgängliggöras via öppna API:er.

Syftet med direktivet och lagförslaget stöder vi även utan påtryckningar av EU. Vi från Centerns sida skulle gärna se en större satsning än vad vi nu går in för, men samtidigt kan det vara klokt att endast tillämpa minimikraven inledningsvis. Vi behöver ta ett större helhetsgrepp över vår digitalisering innan vi lagstiftar om det. Men att sträva efter att ha så mycket offentlig data öppen och tillgänglig som möjligt är bra. Öppna API:er generellt borde vara prioriterat i våra digitala lösningar framöver. Vid alla framtida upphandlingar borde man, där det är möjligt, ställa krav på öppna API:er. Just det här är något som vi hoppas att utskottet kan ägna lite tid åt för att se hur nuläget ser ut kring hur man arbetar och tänker kring digitala upphandlingar och öppna API:er. Det är nämligen en viktig ingrediens till hur vi ska lyckas bygga en flexibel IT-infrastruktur.

I själva verket handlar det om att göra snärjig information enklare att begripa vilket skapar samhällsnyttiga effekter.

Lagförslaget hänvisar till en rapport som svenska Lantmäteriet gjort. De kom fram till att öppna data kan ge samhällsekonomiska nyttor på 10-21 miljarder kronor, ett brett spann men ändå inspirerande. Ett särskilt citat därifrån som vi i centergruppen såklart stöder är “Öppna data är ofta en katalysator för innovation”. Där fler kan vara med och påverka så hittar man på nya lösningar.

En av det offentliga Ålands allra viktigaste uppgifter just nu är att driva digitalisering med målet att effektivisera och därmed spara pengar. Det är dessutom optimalt läge att satsa på öppna data i samband med att vi också strävar efter att skapa en högskola där IT-kompetens och IT-utbildning är högprioriterade områden. Tänk bara hur mycket idéer och IT-lösningar som skulle kunna komma från alla dessa högskolestuderande. Folk som kommer utifrån som har sett olika lösningar, som ser olika problem och har datan tillgänglig för att lösa det. Genom att göra offentlig information mer tillgänglig skapar vi grunden för ett mer digitaliserat och smidigare samhälle och då får även entreprenörer skäl att vara på tårna. Tack, talman!

Talman! Det är ett intressant, viktigt och framåtsyftande lagförslag som ligger på våra bord idag. Faktum är att när digitaliseringsrådet, som tidigare har funnits, år 2017 lämnade ett digitaliseringsmeddelande till lagtinget så lyfte de då vikten av öppna api:er, dvs. lättillgänglig standardiserad information. Det bygger på att medborgare och företag själva skapar mervärde av informationen och därmed skapar ett mer serviceorienterat samhälle.

Öppnar api:er myndigheter emellan kommer helt enkelt att öka effektiviteten och dessutom så kommer det att skapa nya tjänster. Där tycker jag att utskottet ska passa på att höra någon från bankingbranschen eftersom man där har jobbat med motsvarande direktiv för bankvärlden. Man har också har skyldigheter att tillgängliggöra information banker emellan och det har gett ett otroligt mervärde för kunderna och också, uppfattar jag, för bankerna.

För några år sedan hanterade vi också inspire-direktivet där man visade hur man med GIS kan arbeta med analyser av big data. Det är det här som är det intressanta. Det möjliggör en nära koppling mellan medborgare och smarta analyser av vad som pågår runt omkring oss. Vi har idag metoder för att analysera datamängder som man bara för fem år sedan kunde drömma om. Möjligheterna är oändliga. Det är bara fantasin som sätter begränsningar när det gäller big data. Personligen tycker jag att det är oerhört intressant att till exempel se på samhällsplaneringen, vi kan ta kollektivtrafikrutter som ett exempel. Anledning till varför jag lyfte frågan med vicelantrådet i replikväxlingen var att jag uppfattar nog att vattenmängder, elförbrukning och den typen av uppgifter, avfallsdata är lite svårt i realtid men de två första går att få information om i realtid och detta ger en enorm information om hur människor rör sig. Var har vi stora vattenförbrukningar? Var har vi stora elförbrukningar? Hur kan civilsamhället jobba med nudging? Hur kan industrin som kanske måste betala för sin dyra el under energitoppar kunna hitta service och tjänster gentemot de privata sfären, alltså mot hushållen för att de ska minska sin elförbrukning? Det är det här som händer när man öppnar på data, det är det här som händer när man ger informationen. Därför är det oerhört viktigt att de offentliga bolagen kommer med i den här frågan.

Jag vill bara konstatera från lag- och kulturutskottets betänkande att man sade så här, vicelantrådet: "Utskottet förutsätter att lagförslaget om offentligheten av uppgifter som sköts av offentligt hel- eller majoritetsägande bolag utan dröjsmål ska lämnas till lagtinget". Inga tveksamheter där inte!

Det är bra att vi nu får lagstiftning på området, den hade förstås kunnat vara tidigare. Jag tycker nog att man ska fundera på att också höja ambitionsnivån ett hack.

Men det finns också annan lagstiftning som man behöver arbeta med nu i landskapsregeringen. Det är förstås den informationshanteringslag som omnämns i lagförslaget, frågan om e-arkiv måste lösas och förvaltningslagen kräver troligtvis också ändringar när det gäller olika praktiska hanteringar.

Talman! Till sist två hälsningar till framtiden. När digitaliseringsrådet avgav sin rapport och landskapsregeringen skickade sitt digitaliseringsmeddelande till lagtinget 2017, så konstaterade man redan då att digitaliseringen ska vara behovsstyrd. Det om någonting är lika viktigt nu som då. Verksamhetsnära, behovsstyrd och nära medborgarna, det är det fokuset som vi måste ha på vår digitalisering. Det är det fokuset som också bör ligga till grund för hur man öppnar upp de här bitarna och vilka delar man ska jobba för att de faktiskt öppnas upp snabbt.

Landskapsregeringen och lagtingets roll är att skapa möjligheter och förutsättningar för att öppna upp informationen på det sättet som det här lagförslaget gör. Det är ett mycket bra första steg.

Talman! Jag vill också understryka det som jag många gånger har sagt från denna talarstol och andra med mig. Det är dags för ett nytt digitaliseringsmeddelande till lagtinget. Det krävde också finans- och näringsutskottet i och med behandlingen av budgeten 2021. Vi här i lagtinget måste ha förmågan att fatta de strategiska beslut som behöver fattas gällande digitaliseringen framöver när det gäller den här typen av frågor. Hur mycket lagberedningsresurser ska vi lägga på att arbeta med förvaltningslagstiftning som möjliggör digitalt beslutsfattande och automatiserat beslutsfattande? Hur mycket tid ska vi lägga på e-arkivlag? Hur ska det prioriteras? För att vi ska kunna fatta de här strategiska besluten så måste vi få kunskap att basera våra beslut på.

Bästa landskapsregering, kom hit med det där meddelandet som finans- och näringsutskottet beställde för över ett halvår sedan! Tack, talman!

Talman! Målet med denna lagstiftning är att göra snärjig information mera tillgänglig för allmänheten. Det är en mycket god målsättning i sig. Men vad betyder den i praktiken? Ja, man kan ju notera att det står i lagförslaget: "Lagförslaget bedöms inte ha betydande konsekvenser för den offentliga verksamheten". Varför har den inte betydande konsekvenser för den offentliga verksamheten? Ja, den som läser lagförslaget kan konstatera att mycket av detta görs redan idag och varje enskild myndighet kan anpassa verkställandet efter de egna verksamhetsförutsättningarna.

Jag måste säga att det finns en viss kontrast mellan de ganska stora ord som vi har hört så här långt i debatten och verkställigheten av de ganska modesta målsättningarna. Under konsekvenserna så kan vi ju noterade att det är sannerligen inga stora växlar där.

Vi den moderata lagtingsgruppen är lugna som filbunkar, men vi ber utskottet särskilt att fördjupa sig i definitionerna, vilket också nämndes av vicelantrådet, för de kan ha betydelse för den offentliga verksamheten framåt. Tack för ordet.

Talman! Jag tycker att ledamoten Valve och den moderata gruppen nog är lite väl moderata och modesta i sina tolkningar. Nej, effekterna blir inte så stora på landskapsregeringen, men samhällseffekterna kan bli stora. Jag är säker på att det finns flera turistföretagare som - när vi öppnar upp all information om skärgårdstrafiken och kollektivrutter i öppna api:er - faktiskt kan arbeta med det. När du kan använda det direkt in i kodningen utan att behöva bearbeta om det, då kommer vi att börja få ruttplanerare på Åland. Jag är säker på att vi kommer att kunna få en viktigare del i global forskning om klimatförändringarna ifall vi har realtidsanalyser av vår elförbrukning, vattenstånd och andra frågor. Alltså, det här är jätteviktig information, men det är ju inte landskapsregeringen som ska jobba vidare med det, utan det är ju andra samhällsaktörer.

Ja, ledamot Zetterman, det får väl bli en fråga för utskottet att fördjupa sig i. Det står ju klart och tydligt i lagförslaget att konsekvenserna bedöms vara små. Det finns heller inget krav på att information ska offentliggöras, utan det finns hundra brasklappar, bland annat utgående från myndighetens egna verksamhetsförutsättningar om möjligt och så vidare. Så vi kan ju ge det som medskick till utskottet; titta gärna bredare på samhällskonsekvenserna! Men nog måste vi vara så pass ärliga att inte är det här någon revolution heller.

Talman! Om det är såsom ledamot Valve säger, att man inte kommer att förändra någonting, då är det en fullständig katastrof. Jag har nog varit så vänligt lagd att jag har tolkat det som att man menar att det inte blir merarbete för tjänstemännen i landskapsborgen och att det är själva tolkningen. Men om ledamoten Valve på allvar menar att öppen data, öppen standardiserad data, inte har någon påverkan på samhällsutvecklingen då måste jag säga att jag inte på något sätt delar ledamotens verklighetsuppfattning.

Ledamoten Zetterman har nog missförstått då. Klart att öppen data har påverkan på samhällsutvecklingen. Men det är ju inte som att vi inför något bindande krav här, utan det är snarare en morot, uppmuntran och till stora delar ett dispositivt lagförslag. Det är jättebra att få ut denna obegripliga data i lite mera begriplig form.

Sedan tycker jag också att i den här debatten har det blandats in en massa saker som överhuvudtaget inte hör till lagförslaget. Offentliga bolags öppenhet har egentligen ingenting med det här att göra. Det här handlar om hur datan processas, hur det tillgängliggörs och det är olika saker.

Talman! I det här anförandet tänkte jag inte citera Franz Kafka. Eller någon annan dystopiker. För det här lagförslaget har inga betydande orosmoln kring sig.

Offentliggörandet av myndigheters information är ett naturligt steg i digitaliseringsresan. I takt med att världen blir alltmer datadriven måste också det offentliga komma på banan och bidra med värdefull information.

Enligt EU-direktiv ska värdefullt informationsmaterial från det offentliga vara tillgängligt avgiftsfritt och via gränssnitt. Gränssnitt är alltså standardiserade IT-lösningar som gör det möjligt att avläsa data på ett smidigare sätt såsom API:er.

Fördelarna är många. Tillgänglig, användbar information om statliga budgetar, kontrakt och aktiviteter kan bidra till att öka förtroendet för det offentliga och att locka utländska investeringar. Det attraherar också exempelvis green-tech bolag att göra innovationer. Energibolagens energiförbrukningsuppgifter tillsammans med väderuppgifter kan användas för utvecklande av appar för automatisering av fastigheters uppvärmning. Avfallsdata kan användas för att styra arbetet med den cirkulära ekonomin. Vattenkvalitetsmätningar i Östersjön kan användas för belastningsmodeller som vägleder makthavare vilka områden som behöver särskilda åtgärder. Tidtabeller för kollektivtrafik och skärgårdstrafik kan lätt göras till resebokningssystem som kan paketeras av turistföretagare.

Talman! Frågan är inte bara om vi ska klubba lagförslaget, utan också hur vi kan kommunicera vår vilja att etablera kontakt med start-ups, företag och spinndoktorer. Flera andra länder och regioner har gemensamma hemsidor där de listar vilka öppna gränssnitt som finns och förslag på användningsområden. Mest framstående är kanske Estland som lyckats öppna upp mer än vad gemene man skulle tycka var nödvändigt. De motiverar det med att politiker aldrig kan veta vad det privata vill göra för något spännande med data som de kanske själva inte tycker att är ganska meningsfull. Intressant!

Några aspekter som utskottet gärna får titta på är om vi kan forma lagen på ett sätt som gör det så enkelt som möjligt för det privata att haka tag i den öppna datan. Det kan handla om hurdana öppna gränssnitt som ska användas, övergångsperiod om avgiftsfrihet och hur särskild värdefull information ska definieras i praktiken. Ju mer information som finns där ute, desto bättre.

Visst ska uppmärksamhet fästas vid dataskyddet. Då tänker jag närmast på om användningsmöjligheterna och begränsningarna för aggregerade och anonymiserade personuppgifter behöver förtydligas.

Som i Finland bör lagen också omfatta offentliga företag när de tillåter återanvändning av information. Detta får troligtvis sin lösning i höst, får vi hoppas, då den åländska offentlighetslagstiftningen revideras så att den också omfattar offentligt ägda och styrda bolag. Mitt exempel om energibolag skulle annars inte vara möjligt nämligen.

Hållbart Initiativ understöder alltså lagförslaget. Genom dialog, samarbete och gemensam problemlösning kan myndigheter och dataanvändare i dess olika former bli en resurs för att skapa nya värden i samhället. Tack, talman!

Talman! Jag noterar att Hållbart Initiativ i sitt gruppanförande delar de liberala ståndpunkterna i väldigt hög utsträckning. Ju mer vi har öppet, desto mer möjligheter finns det att göra någonting bra av de data. Det är ju aldrig vi politiker som kan skapa det utan vi skapar möjligheterna och förutsättningarna. Det tycker jag att är ett klokt resonemang och det är precis det som har hänt i de här informationsdrivna bolagen. Jag konstaterar, precis som de exempel som ledamot Holmström lyfte i sitt anförande, att det är mycket energi- och vattenbolagens information och data som man kanske allra helst vill komma åt.

Viss data från sjukvården, som alltså inte förstås skulle vara kopplat till person, och viss big data finns ju också inom sjukvården t.ex. när vissa personer och grupper söker vård eller liknande, så det finns mycket att göra.

Tack, talman! Jag tackar också för den repliken ledamot Zetterman. Det är just såsom sägs, ju mer data som är öppet, desto bättre för samhället. Samtidigt måste man också konstatera att det offentliga kan inte sätta resurser för att öppna upp allt på en och samma gång. Man behöver identifiera vilka områden som man tycker att är mest relevanta och där det kanske också finns konkreta användningsområden som man redan ser framför sig. Det kunde handla om just de exempel som nämndes; energibolag, vattenkvalitetsmätningar och avfallsdata. Varför inte också sjukvårdsdata, om det också kan vara behjälpligt i olika forskningsprojekt och så vidare? Jag tror att det behöver finnas ett strategiskt sätt att titta på det här.

Estland har kommit väldigt långt och börjar också öppna upp sådana saker som man kan tycka att är ganska meningslösa, men de sätter resurser på det, vilket också kan driva innovation bortom politikernas tankevärld. Visst vore det intressant att komma dit, men det är nog ganska lång väg att vandra.

Talman! Jag tror att vi får vänta några år innan vi har kommit upp i Estlands nivå när det gäller digital utveckling, men de är absolut en förebild att titta på. Jag tycker att Estland har många goda punkter som man också kunde skala ner för det åländska samhället.

Jag konstaterar, precis som ledamoten sade igen, att det krävs att vi får till offentlighetslagstiftningen. Det krävs också att vi får in informationshanteringslagstiftningen. Det krävs att vi har e-arkiv. Det krävs att vi uppdaterar vår förvaltningslag och mycket, mycket annat för att kunna ta klivet att skapa förutsättningarna för att på riktigt digitalisera samhället. I den här punkten tycker jag att det är helt okej att man går in för att bara hantera minimikraven, men mot framtiden måste vi ha högre ambitionsnivåer.

Talman! Jag är helt enig i det. Jag kan också konstatera att om vi menar allvar med att vi ska exportera digitala tjänster från Åland, såsom det är också är sagt i landskapsregeringen strategiska vägval, så måste vi verkligen ha en strategi för den digitala transformeringen där vi tittar på alla olika pusselbitar som ledamoten Zetterman var inne på. Det arbetet så anser jag att är på väg genom att landskapsregeringen tittar på hur man kan samla den digitala kompetensen, och med den kompetensen också framlägga ett förslag till lagtinget om hur det strategiska arbetet ska fortsätta. Jag uppfattar att det är någonting som vi faktiskt tar på allvar i landskapsregeringen.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.