Den åländska ekonomin är ingen isolerad företeelse utan beroende av en omvärld, en världsmarknad och konjunkturer långt från åländsk behörighet. Utskottet har därför tagit del av konjunkturbedömningar och hört sakkunniga för att bilda sig en uppfattning om den åländska ekonomin i relation till omvärlden.

Den globala ekonomin växer måttligt och tillväxten väntas öka något under åren 2014-2015. Generellt sett är det en svag tillväxt i världshandeln och försvagade investerings- och kapitalströmmar. Därtill kvarstår oron kring det amerikanska budgettaket. Den höga arbetslösheten inom Euroområdet innebär ett stort tillväxt- och efterfrågebortfall och risk för deflation har uppstått.

Den statsfinansiella situationen för krisländerna har förbättrats något men banksystemet behöver stärkas i syfte att skapa stabilitet i det finansiella systemet. Sammantaget ger en internationell utblick vid handen att återhämtningen blir långsam och att den sannolikt också kan bli fortsatt skakig.

Råoljepriset har de senaste åren varierat mellan ca 90 och ca 120 dollar per fat för att för tillfället ligga på ca 108 dollar per fat. Inflationen är mycket låg och räntorna är historiskt låga.

Den ekonomiska utvecklingen i Finland

Den inhemska efterfrågan är fortsatt svag. Tillväxten förväntas ta fart i takt med att de internationella förutsättningarna stärks. BNP tillväxten förväntas minska för andra året i följd till att ligga på ca minus en procent i år men väntas vända och bli svagt positiv nästa år. I den finländska regeringens beslut om genomförandet av det strukturpolitiska programmet av den 29 november år 2013 anges bl.a. att Finlands totala produktion i år blir grovt räknat 5 % lägre än år 2007. Den höga arbetslösheten samt statens och kommunernas stora underskott beror framför allt på ett långvarigt tillväxtunderskott. Bakom ekonomins svaga tillväxt ligger problem inom världsekonomin och i euroområdet, den finländska industrins strukturomvandling och en svag konkurrenskraft. Redan innan den ekonomiska tillväxten började försvagas fanns det ett hållbarhetsunderskott i den finländska offentliga ekonomin. Utan kompletterande åtgärder räcker med andra ord den offentliga ekonomins inkomster inte ens vid normal ekonomisk utveckling och sysselsättningsutveckling till för att finansiera de på nuvarande grunder fastställda offentliga utgifterna.

Finlands regering avser mot bakgrund av det ovanstående utgående från sitt beslut den 29 november i år bl.a. att ändra kommunallagstiftningen, pensionslagstiftningen, genomföra reformer inom ramen för statens utgiftsramar m.m. Reformerna innehåller många delområden och omspänner stora delar av den offentliga förvaltningen. Med hjälp av regeringens strukturpolitiska program förnyas den ekonomiska verksamhetens institutionella ramar och de incitament de skapar så att förutsättningarna för ekonomisk tillväxt stärks.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige

Den svenska ekonomin har saktat ner men tillväxten förväntas gradvis öka när världshandeln börjar växa och förtroendet hos företagen stärks. BNP tillväxten ser ut att bli ca en procent i år. Den höga skuldsättningen hos hushållen oroar. Det svenska konjunkturinstitutets konjunkturbarometer fortsatte upp och steg 2,4 enheter i november. Alla indikatorer utom privata tjänstenäringar noterade en ökning. Inflationen är mycket låg och närmar sig deflation under året. Under nästa år förväntas både BNP tillväxten och inflationen öka. Arbetslösheten förväntas falla något under nästa år och stämningsläget hos hushållen har förbättrats under året.

Den ekonomiska utvecklingen på Åland

Inflationen på Åland har sjunkit ända sedan år 2011. Arbetslösheten har under år 2013 varit generellt högre än de två föregående åren. Nedan visas den öppna arbetslöshetsgraden, januari 2011 – november 2013.

Det finns en risk att arbetslöshetsgraden nu ökar ytterligare till följd av sviktande konjunktur för bl.a. sjöfarten. Befolkningsökningen beräknas avta under år 2013 och förväntas bli ca 130-170 personer.

Befolkningstillväxten 2008-2013 (antal personer)

2008	2009	2010	2011	2012	2013
303	278	273	348	147	130-170*

*) Prognos

Källa: ÅSUB, befolkningsstatistiken

BNP tillväxten förväntas bli något förbättrad jämfört med tidigare år men förväntas trots det för tredje året i rad bli negativ. Livsmedelsindustrins årliga omsättningstillväxt förväntas bli försvagad även i år medan övrig industri förväntas öka sin omsättningstillväxt trots lågkonjunktur i Europa. Inom byggsektorn förväntas en avmattning medan handeln sedan år 2010 kontinuerligt har haft en positiv tillväxttrend. Inom transportsektorn förväntas den årliga omsättningstillväxten öka efter att ha minskat två år i rad. Även om prognosen tyder på en viss nedgång i fråga om den årliga omsättningstillväxten gällande företagstjänster är tillväxten fortsatt god och förväntas uppgå till ca 5,3 procent. Däremot är tillväxten inom personliga tjänster svagare och förväntas uppgå till ca 2,4 procent.

Sjöfarten är under fortsatt hård konkurrens. Den starka svenska kronan ger fortsatt en positiv nettoeffekt för de åländska färjerederierna.

Utskottet har erfarit att medan den finländska ekonomin befinner sig i en strukturell nedgång är konjunkturen i Sverige något ljusare. Utskottet påminner därför om nödvändigheten för landskapsregeringen och det åländska näringslivet att ännu aktivare söka samarbeten även västerut.

Landskapets budgetekonomi

Avräkningen för år 2014 beräknas uppgå till 212.382.000 euro enligt budgetförslaget. Beloppet följer Ålandsdelegationens beslut angående förskottet. Utskottet har erfarit att Finlands regering har avlämnat en komplettering av statsbudgetpropositionen för år 2014. Enligt kompletteringen kommer inkomsterna att minska så att avräkningsbeloppet utgående från detta borde uppgå till 211.206.000 euro. Utskottet har vidare erfarit att skatterna för hela år 2012 i hela riket är drygt 68,9 miljoner euro lägre enligt den slutliga debiteringen i förhållande till förhandsuppgifterna per 7.10.2013. Detta indikerar att avräkningsbeloppet blir ca 0,3 miljoner euro lägre än de uppgifter som legat till grund för Ålandsdelegationens beslut den 15.10.2013 om justering av förskottet på avräkningen för år 2013. Ålandsdelegationen sänkte då förskottet med 4.584.000 euro till totalt 207.276.000 euro. Utskottet noterar att avräkningsbeloppet för år 2013 kommer att behandlas i landskapsregeringens förslag till sista tilläggsbudget för år 2013.

Skattegottgörelsen föreslås uppgå till 4.500.000 euro för år 2014. Dimensioneringen grundar sig på preliminära förhandsuppgifter om beskattningen för år 2012 per den 7.10.2013. Enligt dessa kalkylerades skattegottgörelsen till 4.652.020 euro, men landskapsregeringen valde av försiktighetsskäl att föreslå en inkomst om 4.500.000 euro. Efter att beskattningen för skatteår 2012 slutförts har landskapsregeringen erhållit nya skatteuppgifter som grund för bestämmandet av skattegottgörelsens storlek. Med dessa uppgifter som grund har preliminära beräkningar gjorts enligt vilka skattegottgörelsen uppgår till 5.254.868 euro eller 754.868 euro högre än budgetförslaget. Efter att Ålandsdelegationen har fastställt skattegottgörelsebeloppet återkommer landskapsregeringen till lagtinget med frågan om skattegottgörelsen i ett förslag till tilläggsbudget.

Utskottet betonar att det som händer i den finländska ekonomin och i omvärlden påverkar det ekonomiska utfallet på Åland och noterar att utfallet av de reformer och förändringar som avses i den finländska regeringens beslut om genomförande av det strukturpolitiska programmet från den 29 november även kommer att få en inverkan på den åländska ekonomin.

Den ekonomiska situationen med flera år av budgetunderskott fordrar fortsatta insatser för att minska landskapets verksamhetsutgifter. Målsättningen är att få en ekonomi i balans. Landskapsregeringen avser att under år 2014 lägga fram ett lagförslag avseende skapandet av ett stabilitetssystem vars syfte är att säkra förutsättningarna för sunda offentliga finanser och budgetdisciplin. Stabilitetssystemet kommer att innehålla en intäktsreserv bl.a. innehållande penningautomatmedel som kan fungera som en utjämnande faktor i de offentliga finanserna. Utskottet framhåller i sammanhanget betydelsen av att landskapsregeringen i samband med beredningen analyserar PAF medlens användning, se närmare om PAF medlen nedan.

Utskottet har fattat beslut om avsnittet efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

Självstyrelseutveckling

Arbetet med en ny självstyrelselag för Åland är den mest centrala självstyrelsepolitiska reformen på mycket länge. Reformen utgår bl.a. från betänkandet från den parlamentariska kommittén (Åländsk utredningsserie 2010:2) och från den parlamentariska arbetsgruppens betänkande Ålands självstyrelse i utveckling, Justitieministeriets publikationsserie nr 4/2013.

Statsrådet har den 19 september 2013 tillsatt en kommitté med president Tarja Halonen som ordförande och lagtingsledamoten Gunnar Jansson som vice ordförande för att modernisera självstyrelsesystemet. Kommittén ska inom år 2014 färdigställa ett delbetänkande med förslag till riktlinjer för det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Utskottet har fattat beslut om att inte omfatta förslagen i budgetmotionerna nr 3 och 40 efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

Extern politik

Utskottet framhåller betydelsen av att landskapet aktivt deltar i det internationella samarbetet och därmed verkar för att Åland blir ett subjekt istället för ett objekt. Det internationella arbetet inom det Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) är av betydelse för landskapet. Detsamma gäller arbetet inom HELCOM. Däremot är det viktigt att samarbetet sker på rätt nivå. Utskottet framhåller att landskapsregeringen bör utreda huruvida B7 samarbetet är ett samarbete på rätt nivå och analysera nyttan av samarbetet i förhållande till nedlagda resurser och överväga utträde. Landskapsregeringen bör i sammanhanget överväga närmanden till andra internationella organisationer såsom den internationella sjöfartsorganisationen (IMO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), östersjöländernas samarbetsorgan för regeringarna (CBSS) och Förenta nationerna (FN).

Samhällsservicereformen, landskapet och kommunerna

Till följd av den demografiska utvecklingen samt en försvagad offentlig ekonomi är det av vikt att göra omfattande förändringar i syfte att skapa mer effektiva former för serviceproduktion där närhet och kvalitet i servicen tryggas. Landskapsregeringen föreslår i budgetförslaget att ett reformarbete utförs där såväl kommunerna som landskapet och dess myndigheter utgör viktiga ingredienser. Utskottet stödjer även den översyn av landskapsandelarna som planeras under år 2014. På ett övergripande plan är det viktigt att visa anpassningsförmåga till en ny ekonomisk och strukturell verklighet.

Utskottet omfattar tankegångarna om att samordna vissa delar av samhällsservicen som handhas av kommunerna. Målet med samordningen ska vara kvalitetssäkring av servicen samt effektivisering och besparingar inom offentlig sektor. Enskilda människors behov ska stå i centrum och servicen fortsättningsvis ges nära människorna.

De ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna organisationsformerna bör klarläggas under planeringsprocessen innan definitiva beslut om genomförande fattas. Det är också viktigt att landskapsregeringen i det fortsatta arbetet med reformen tar de inkomna remissvaren under noga övervägande.

Utskottet förutsätter att landskapsregeringen kompenserar kommunerna för förlusten av skatteinkomster som skatteåret 2014 orsakas av ändringen av grundavdraget som är under beredning. Eftersom det har visat sig vara komplicerat att exakt bestämma effekten av ändringen för varje enskild kommun föreslår landskapsregeringen en kalkylerad kompensation, som beräknas utgående från antalet skattskyldiga som får grundavdrag 2014, skillnaden mellan grundavdragets totalbelopp 2013 och 2014 samt kommunens skattesats. Eftersom kompensationen beräknas med de verkliga beskattningsuppgifterna som grund kommer kommunerna att få den i efterskott, det vill säga efter att beskattningen för skatteåret 2014 har slutförts. I praktiken betyder det att kompensationen betalas ut till kommunerna i slutet av 2015. Ett lagförslag som omfattar både ändringen av grundavdraget och kompensationen till kommunerna är under beredning.

Den digitala agendan

Utskottet ser fram emot att arbetet med den digitala agendan nu tar fart och att visionerna omsätts i handling. För att det ska bli det lyft för hela Åland som utskottet bedömer att skulle vara möjligt betonar utskottet ännu en gång att det är viktigt att de åländska IT entreprenörerna på ett lämpligt sätt görs delaktiga. Se även utskottets betänkande nr 6/2012-2013. Det är viktigt att alla berörda aktörer ges möjlighet att vara med från början och att arbetet med den digitala agendan blir ett faktiskt gemensamt projekt. Utskottet betonar att arbetet med att skapa en digital agenda är ett stort arbete som kräver målmedvetenhet och resurser. Utskottet framhåller vikten av att landskapsregeringen på lämpligt sätt redogör för sina ambitioner med projektet vad gäller både genomförande och organisation.

Näringslivets främjande

Fokus på tillväxt

För att erhålla tillväxt i näringslivet på Åland behöver förutsättningarna vara de rätta. Det kan handla om tillräcklig och rätt utbildad arbetskraft men även minskad byråkrati, gott renommé som bidrar till export och ökad turism eller god infrastruktur. Det mångkulturella samhället som Åland successivt håller på att bli bidrar till att det skapas en god grogrund för nya idéer och lösningar som bidrar till tillväxt och utveckling. Mycket viktigt är även villigheten att ta risker, förmågan att se affärsidéer och förmågan att verka som en driven entreprenör. Därtill inverkar naturligtvis den allmänna konjunkturen på Åland och omvärlden samt huruvida näringslivet har samma eller bättre ekonomiska och regleringsmässiga förutsättningar på Åland som i omvärlden.

Utskottet har satt fokus på frågan om hur och var tillväxt kan skapas i den åländska ekonomin vid sin behandling av budgeten. En kontinuerlig tillväxt i ekonomin är av central betydelse för möjligheterna för den offentliga sektorn att tillhandahålla den service som är kännetecknande för en nordisk välfärdsstat. Utan en sådan tillväxt uppstår underskott i de offentliga finanserna och upplåningsbehov uppstår. Målet är att bibehålla välfärden och utveckla det åländska samhället på lång sikt samtidigt som man skapar finansiellt utrymme för att trygga kärnområdena vård, skola och omsorg samt för nödvändiga framtidssatsningar.

Hur Åland marknadsförs utåt har betydelse för hur åländska produkter uppfattas utanför Åland samtidigt som det också har betydelse för om turisterna väljer Åland framom något annat resmål. Allt är således mer eller mindre integrerat. Det är viktigt med en symbios mellan näringsliv och samhälle men även mellan olika grenar av näringslivet.

Mot bakgrund av detta är en konsekvensutredning i fråga om de kommande EU programmen som utskottet efterlyste i samband med sin behandling av halvårsredogörelsen över budgetförverkligandet år 2013 (utskottets betänkande nr 22/2012-2013) viktig. I ovan angivna betänkande angav utskottet följande: ”Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen gör nödvändiga konsekvensanalyser i fråga om de kommande EU programmen och att lagtinget involveras i lämpligt skede vid de olika EU programmens framtagande genom skrivningar i budgetförslag eller meddelande.”. En sådan konsekvensanalys kunde även se på olika förslag utgående från andra än enbart ekonomiska parametrar för att se vad som även i övrigt skulle kunna göras. Utskottet betonar att man måste se på näringslivet med en helhetssyn där man ser på näringslivet och samhället som kommunicerande kärl.

Utskottet har i budgetbehandlingen erfarit att det åländska näringslivet liksom delar av det offentliga Åland är i behov av nödvändiga investeringar och satsningar. Det är skäl att forcera dylika med avsikt att då konjunkturen vänder stå redo.

Nedan redogör utskottet för vad utskottet erfarit i fråga om några olika sektorer inom näringslivet.

Sjöfarten

För sjöfartens del är konjunkturläget framöver mycket svårbedömt. Vissa indikatorer tyder på en successiv förbättring under kommande år, särskilt mot bakgrund av den ständigt ökande varutransportmängden på global nivå. Svaveldirektivets införande och dess konsekvenser medför stora utmaningar för sjöfarten på Östersjön, Nordsjön och delar av Engelska kanalen. Svaveldirektivets införande kommer att sätta sin prägel på den åländska ekonomin under de närmaste åren. Merparten av sjöfarten på Östersjön kommer sannolikt att övergå till lågsvavligt marindiesel, med en osäker prisbild. Priserna för fartygsbränsle kan komma att stiga med ca 50 procent eller mer vilket i så fall kommer att få kännbara effekter på den åländska ekonomin. Även den s.k. Ballastkonventionen, som inom några år förväntas träda ikraft, kommer sannolikt starkt att påverka sjöfartens verksamhetsförutsättningar.

Utskottet betonar att kriser som sjöfarten nu befinner sig i ofta brukar leda till nya innovationer. Det är därför viktigt att de åländska aktörerna inom sjöfartssektorn ges bästa tänkbara förutsättningar att hålla sig i framkant av utvecklingen och ges möjligheter till anpassning till nya förhållanden. Klustret kring sjöfarten är och har varit viktigt för Åland och omkringliggande områden. Ofta har avknoppningar från sjöfartssektorn skapat nya företag i nya branscher. Om sjöfartssektorn minskar riskerar även dessa avknoppningar att minska eller utebli. Det är därför viktigt att genom att t.ex. tillse att det finns kompetent personal med gediget sjöfartskunnande på Åland tillse att rederiernas behov tillgodoses. Kanske det kluster och nätverk som bildats kring sjöfarten på Åland kunde bidra till att redan befintliga rederier etablerar sig på Åland. Utskottet ber landskapsregeringen överväga behovet av att uppdatera och komplettera den klusterutredning som gjordes på Åland för några år sedan i syfte att skapa en bättre bild av klustret i dess helhet och dess betydelse.

Slutligen konstaterar utskottet att privatiseringen av skärgårdstrafiken kan leda till uppstart av nya rederier som kan verka på andra linjer än i den åländska skärgården.

Industri

Enligt prognoserna förväntas industrins omsättningstillväxt bli över 10 procent år 2013 trots lågkonjunktur i Europa. I syfte att uppmuntra industrins fortsatta utveckling även år 2014 är det viktigt att det finns tillräckliga anslag för olika typer av stöd och stödordningar. Eftersom de nya strukturfondsprogrammen inte kommer i drift från den 1 januari 2014 finns det ett behov av anslag som täcker mellanperioden mellan programmen.

Primärproduktion och livsmedelsindustri

En god symbios mellan livsmedelsindustri och primärproduktion i syfte att säkra tillgång på råvaror för industrin samtidigt som producenterna får avsättning för sina produkter till skäliga priser är av central betydelse för jordbruks-/livsmedels-klustrets möjligheter till effektiv konkurrens och utvecklingsmöjligheter.

Mjölkproduktionen och produktionen av ostar av hög kvalité som går på export samt produktion av potatis och dess vidareförädling visar med tydlighet hur primärproduktion och livsmedelsindustri är beroende av varandra. Alla produktionsinriktningar inom lantbruket är viktiga och såväl mjölkproduktionen som potatisodlingen bidrar starkt till exporten av varor från lantbruket.

Utskottet önskar lyfta fram trädgårdsnäringen som genererar de största intäkterna inom jordbrukssektorn. Av det som trädgårdsnäringen producerar går 97 procent på export från Åland. Ålands goda varumärke och det faktum att åländska produkter uppfattas som närproducerade i Finland bidrar till försäljningen. Markåtgången för produktionen är liten trots hög avkastning beroende på att det är fråga om intensivodlade produkter. Utskottet konstaterar att näringen har behov av flera yngre odlare, investeringar och att det finns utrymme för avsättning från mer areal. Produktion av nya grödor ger möjligheter till ännu större expansion.

Utskottet förutsätter att den konsekvensanalys som landskapsregeringen planerar att genomföra av det kommande LBU- programmet förs till lagtinget för behandling som ett meddelande före stödnivåerna fastslås.

Turism och handel

Besöksnäringen hör till världens allra snabbast växande näringsgrenar, även under lågkonjunktur. Branschen skapar såväl sysselsättning som idémässigt inflöde till Åland. Effekterna av en höjd turistisk upplevelse stannar inte hos besökarna utan kommer också ålänningarna till godo i form av bättre service och större utbud. Utskottet stöder den turismstrategi som har som mål att fördubbla den turistiska omsättningen till år 2022. De turistiska produkterna på Åland behöver utvecklas och entreprenörskapet behöver stimuleras.

Handeln har under några år haft en positiv omsättningstillväxt. För år 2013 förväntas tillväxten bli drygt 5 procent. För handeln är turismen av stor betydelse och därmed även kursutvecklingen för den svenska kronan. Effekterna av nyetableringarna inom handeln har troligen inte ännu satt sig men utskottet håller det för sannolikt att lite mer av köpkraften stannar på Åland framöver. Utskottet betonar vikten av ett gott samarbete mellan handeln och turismbranschen såväl som med samhället i övrigt. Alla delar är beroende av varandra och påverkar varandra. Samarbete mellan producenter av närproducerade råvaror, restaurangsektorn på Åland och turistentreprenörer är av stor betydelse. Till branschens utmaningar hör problematiken kring generationsväxlingar.

Handeln mår bra av en ökad turistström och en sådan är beroende av goda kommunikationer, välplanerad marknadsföring, attraktiva aktiviter och boende samt vackra omgivningar. Det är inte enbart en aktör som kan skapa dessa förutsättningar utan detta måste skapas i samverkan. Utskottet anser att landskapsregeringen har ett särskilt ansvar att koordinera dessa ansträngningar.

Arbetsmarknaden

I jämförelse med omkringliggande regioner i Sverige och i Finland konstaterar utskottet att Åland har såväl hög sysselsättning som låg arbetslöshet. Den åländska arbetsmarknaden är emellertid liten och variationerna mellan branscherna stor. Det är av största vikt att landskapsregeringen kontinuerligt följer upp hur arbetsmarknaden utvecklas och har beredskap att med olika former av utbildning och sysselsättningsmässiga åtgärder kunna lindra effekterna av en sämre konjunktur.

Användning av penningautomatmedel

I syfte att effektivisera förvaltningen av den offentliga sektorn med hjälp av ett stabilitetssystem skapa en långsiktig och hållbar grund för den åländska ekonomin föreslår regeringen att bl.a. PAF-medel ska användas mer progressivt än hittills. Utskottet, som hänvisar till sitt betänkande nr 6/2012-2013, framhåller att en analys görs avseende användningen av PAF medlen. I samband med analysen ska man även se på hur och om gällande lagstiftning kan justeras och anpassas till dagens behov.

Utbildnings- och kulturpolitik

I syfte att över tid skapa nya entreprenörer, exportmöjligheter samt allmän åländsk tillväxt är det av stor vikt att det åländska utbildningssystemet är lyhört för framtidens möjligheter. Sjöfarten hör alltjämt till landskapets kärnverksamheter vilket också bör återspeglas i studiemöjligheterna liksom framtidens ökande efterfrågan på IKT-personal. Åland kan tack vare sin litenhet i högre grad än omkringliggande regioner anpassa sitt studiesystem till de krav framtiden ställer. Utskottet understryker vikten av att landskapets utbildningsorganisationer tillsammans med det åländska näringslivet skapar morgondagens entreprenörer, påverkare, arbetstagare och ledning.

Utskottet betonar vikten av undervisning i svenska för alla inflyttare som inte behärskar språket. Detta är viktigt för att öka möjligheterna för de inflyttade att delta i samhällslivet och utvecklingen av Åland.

I fråga om budgetmotion nr 17/2013-2014 har utskottet inbegärt ett utlåtande från lag- och kulturutskottet. Utskottet hänvisar till utlåtandet i fråga om utvecklad religionsundervisning i skolorna. Utskottet har fattat beslut om stycket efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

Hälso- och sjukvård

Ålands hälso- och sjukvård har under året som gått och inför året som kommer visat prov på god hantering av det sjukvårdsansvar som ålagts organisationen. Utskottet noterar att uppdraget skötts inom ramen för tillgängliga budgetmedel. Vården av ålänningarna är en prioriterad fråga. Det är också väsentligt att fortsätta arbetet med ett förebyggande hälsoarbete över hela Åland inom ramen för såväl landskapets egen förvaltning som det ideella föreningslivet och tredje sektorn. Hemsjukvården och hemvården bör prioriteras genom såväl fungerande strukturer som nya samarbeten mellan kommuner och landskap. Den demografiska utvecklingen ställer inom de kommande åren helt nya krav på hela det åländska samhället.

Socialvården

Landskapsregeringen fortsätter arbetet med att förbättra livsvillkoren för alla i samhället oavsett funktionsförmåga och kommer under 2014 att prioritera förverkligandet av åtgärdsprogrammet Ålands landskapsregerings funktionshinderspolitik 2013-2016 ”Ett tillgängligt Åland”. Inom specialomsorgen fokuserar landskapsregeringen särskilt på konkreta insatser för att öka individens självbestämmande, skapa förutsättningar för livslångt lärande genom att erbjuda personer med utvecklingsstörning meningsfullt arbete utifrån den enskilda individens intressen, förutsättningar och förmåga. Landskapsregeringen ska även fokusera på att stärka de utvecklingsstördas förutsättningar för ett självständigt boende.

Miljö och hållbar utveckling

Åland är kringgärdat av vatten vilket av miljöskäl måste vara rent och vi lever på grundvattentäkter vilka måste tas om hand i dag och i framtiden. Utskottet stöder regeringens mål att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön, de inre åländska vikarna samt sjöarna och vattentäkterna. Under år 2014 ska ett förslag till vattenåtgärdsprogram samt förvaltningsplan för de åländska sjöarna tas fram. Utskottet betonar att råvattentäkterna under alla omständigheter måste skyddas och säkras samt att miljöåtgärderna ska göras så att näringslivets konkurrenskraft beaktas. Framtidens energi är en fråga som ständigt finns även på den europeiska agendan. Klimatmålet är tydligt, mängden icke förnyelsebar energi bör minska i syfte att nå ett hållbart samhälle. Målet för Åland är att nå det nationella målet 38 procent förnyelsebar energi till år 2020. Finlands regerings finanspolitiska ministerutskott har antagit riktlinjer kring förverkligandet av ett produktionsstöd till ny vindkraft som ska göra detta möjligt. Utskottet stöder det fortsatta arbetet kring detta och påpekar även vikten av att bygga ut intelligenta nät på Åland, vilket möjliggör att även mindre elproducenter kan bidra till elproduktionen

Trafik – och transportpolitik

Den åländska infrastrukturen består av såväl landsvägar som skärgårdstrafik vilka även är sammanknutna av broar vilka under det kommande året ska undersökas och utredas. Genom åren har omfattande investeringar gjorts i det åländska vägnätet varför det är viktigt att kontinuerligt reinvestera i underhåll och reparationer i syfte att bevaka de ursprungliga investeringarna som annars riskerar reduceras. Skärgårdstrafiken kommer under år 2014 att ses över och driftsprivatiseras, något som utskottet stöder. Utskottet påminner också om tidigare meddelanden om kortrutt och understryker vikten av att lagtinget inom kort i form av meddelande får ta del av den senaste tidens omfattande utredningar kring skärgårdstrafikens framtid. Utskottet har fattat beslut om att inte omfatta förslaget i budgetmotion nr 6 efter omröstning som utfallit (5-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson och ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson samt ersättarna Torbjörn Eliasson och Roger Jansson.

Omröstningar

Omröstningarna under den allmänna motiveringen har i första hand angivits under berörda rubriker. I övrigt har betänkandets allmänna motivering tillkommit efter en omröstning som utföll (4-3) där utskottet har beslutat att inte omfatta förslaget i budgetmotion nr 12 och som biträddes av ordförande Jörgen Pettersson och ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson samt ersättaren Roger Jansson.

Motionerna

Med hänvisning till betänkandets och budgetförslagets allmänna motivering samt betänkandets detaljmotivering föreslås att budgetmotionerna nr 1-3, 6, 8, 10-19, 21, 28-30, 37-38, 40-42 och 47 förkastas. Därtill föreslår utskottet att övriga budgetmotioner förkastas.

Detaljmotivering

INKOMSTER


34.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
34.90.	PENSIONER OCH PENSIONSAVGIFTER
34.90.04.	Överföring från pensionsfonden
	Utskottet betonar vikten av att det görs en närmare granskning av pensionsfondens kapitaltäckningsgrad.

UTGIFTER

41.	LAGTINGET
41.01.	LAGTINGET
41.01.01.	Lagtinget – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 första klämmen föreslås att anslaget minskas med 90.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
41.05	LAGTINGETS KANSLI
41.05.01	Lagtingets kansli – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 andra klämmen föreslås att anslaget minskas med 160.000 euro. euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
42.	LANDSKAPSREGERINGEN
42.01.	LANTRÅDET OCH LANDSKAPSREGERINGENS LEDAMÖTER
42.01.01.	Landskapsregeringen – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 tredje klämmen föreslås att anslaget minskas med 160.000 euro. euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
42.05.	LANDSKAPSREGERINGENS ÖVRIGA INKOMSTER OCH UTGIFTER
42.05.15.	Utvecklingsplan för Åland (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 31/2013-2014 föreslås att momentet utgår i sin helhet. Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
42.30.	ÅLANDS STATISTIK- OCH UTREDNINGSBYRÅ
	Utskottet betonar vikten av myndigheten och dess verksamhet för att få oberoende utredningar även ur självstyrelsepolitiskt hänseende. Utskottet föreslår att landskapsregeringen utvärderar dess verksamhet och överväger möjligheterna att i framtiden utöka dess resurser.
43.	KANSLIAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
43.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
43.01.01.	Kansliavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 fjärde klämmen föreslås att anslaget minskas med 94.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
43.01.05	Utvecklingsarbete (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 31/2013-2014 tredje klämmen föreslås att andra stycket under momentet ges följande lydelse: ”Föreslås att landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel om 200.000 euro för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) föreslås att momentet gottskrivs med dessa inkomster.”. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna. I ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 45/2013-2014 föreslås att ett nytt fjärde stycke enligt följande införs: ”För att snabbare kunna uppnå målsättningen med den digitala agendan (ÅDA) ingår i anslaget 50.000 euro för kommunala projekt inom e-förvaltning och e-tjänster, från vilka kommunerna kan ansöka om medel.”. Utskottet konstaterar att det under finansavdelningens förvaltningsområde finns medel för kommunala projekt och betonar vikten av att landskapsregeringen säkerställer anslag för kommunala projekt inom e-förvaltning och e-tjänster. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
43.01.20.	Utgifter för samhälls- och servicereform(VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 31/2013-2014 femte klämmen föreslås att momentet utgår i sin helhet. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
43.27.	ELSÄKERHET OCH ENERGI
43.27.04.	Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 31/2013-2014 sjunde klämmen föreslås att sista stycket i motiveringen till momentet stryks. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
43.40.	FASTIGHETSFÖRVALTNING
43.40.01.	Fastighetsenheten – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 31/2013-2014 nionde klämmen föreslås att meningarna ”Föreslås att landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) föreslås att momentet gottskrivs med dessa inkomster.” i andra stycket i motiveringen till moment 43.40.01. ”Fastighetsenheten – verksamhetsutgifter” stryks. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
43.60.	ÅLANDS POLISMYNDIGHET
43.60.20.	Ålands polismyndighet – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 femte klämmen föreslås att anslaget minskas med 304.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
44.	FINANSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
44.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
44.01.01.	Finansavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 sjätte klämmen föreslås att anslaget minskas med 108.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
44.01.05.	Utvecklingsarbete (VR)
	I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 32/2013-2014 föreslås att det andra stycket under momentet stryks och ersätts av följande: ”Under momentet upptas därtill ett anslag om 50.000 euro som är avsett att finansiera beställningar från ÅSUB av särskilt framtaget dataunderlag, ekonomiska analyser och konsekvensbedömningar i anslutning till genomförandet av samhällservicereformen.” samt att anslaget under momentet ökas med 50.000 euro. Utskottet föreslår att motionen förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under kapitel 42.30.
44.05.	ALLMÄNNA STÖD TILL KOMMUNERNA
44.05.30.	Finansieringsunderstöd till kommunerna (RF)
	I ltl. Mats Perämaas m.fl. budgetmotion nr 46/2013-2014 föreslås att det under momentet införs ett nytt stycke med följande lydelse: ”Landskapsregeringen bereder en ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna som tydliggör landskapsregeringens avsikt att bevilja samarbetsunderstöd till kommuner då samarbetet kommer att ge en minst lika stor kostnadsinbesparande effekt som det beviljade samarbetsunderstödet.”. Utskottet föreslår att motionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
44.05.31.	Allmänna landskapsandelar till kommunerna (F)
	I ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 9/2013-2014 föreslås att anslaget höjs med 712.712 euro samt att motiveringen under momentet får följande tillägg: ”Anslaget täcker utgifterna för att fullfölja den indexjustering som av landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar till kommunerna, ändringen 2007/ 68, förutsätter.”. I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 26/2013-2014 föreslås att anslaget höjs med 713.000 euro. Utskottet föreslår att motionerna förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
44.05.33.	Kompensation för förlust av samfundsskatt (F)
	I ltl. Axel Jonssons budgetmotion nr 27/2012-2013 första klämmen föreslås att ett nytt moment ”44.05.33. Kompensation för förlust av samfundsskatt (F)” införs med motiveringen ”Under momentet godkänns ett anslag om 1.000.000 euro för kompensation av uteblivna intäkter från samfundsbeskattningen för skatteåret 2014 till kommunerna. Landskapsregeringen återkommer till lagtinget i brådskande ordning med ett lagförslag där de åländska kommunernas andel av samfundsskatten sänks till 5,608 % för skatteåret 2014 och framåt. För åren 2014-2015 kompenseras kommunerna för inkomstbortfallet. Landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel om 1.000.000 euro för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) föreslås att momentet gottskrivs med dessa inkomster.”. Utskottet anser att ramarna för landskapets faktiska skattebehörighet behöver klarläggas. Utskottet anser att landskapet i högre grad borde använda sin skattebehörighet i syfte att t.ex. bedriva politik inom närings- och miljöområdet. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas.
44.05.36.	Kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag (F)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 24/2013-2014 första klämmen föreslås att momentet ges följande tillägg i motiveringen: ”Landskapsregeringen återkommer till lagtinget med ett lagförslag där ett allmänt avdrag om 2 % samt ett fullt sjukkostnadsavdrag oberoende av årsinkomst införs från och med skatteåret 2014. Kommunerna kompenseras fullt ut för inkomstbortfallet. Landskapsregeringen reserverar 2.900.000 euro ur penningautomatmedel för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) gottskrivs momentet med dessa inkomster.”. Utskottet hänvisar till sina skrivningar under moment 44.05.33. och föreslår att motionen till denna del förkastas.
44.20.	PENNINGAUTOMATMEDEL
44.20.69.	Penningautomatmedel för samhällsutveckling och sysselsättning (R)
	Under momentet har förslag gällande justering av anslaget föreslagits i budgetmotionerna nr 24 och 31- 36. Utskottet föreslår att motionerna till de delar de hänför sig till momentet förkastas. I ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 20/2013-2014 andra klämmen föreslås att momentet gottskrivs med ett belopp om 500.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson. I ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 43/2013-2014 andra klämmen föreslås att momentet minskas med ett belopp om 1.000.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson. I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 23/2013-2014 första klämmen föreslås att anslaget minskas med 214.000 euro och i ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 44/2013-2014 föreslås att momentet minskas med 214.000 euro med motiveringen att detta belopp saknar hänvisning till moment och specificering i budgeten för år 2014. Utskottet föreslår att motionerna förkastas till de delar de hänför sig till momentet och konstaterar att de 214.000 euro som anges i bilaga 1 till landskapsregeringens disposition i översikten över användningen av penningautomatmedel budgeterats under momentet. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
44.20.88.	Reservering av penningautomatmedel
	Utskottet stöder landskapsregeringens avsikt att under år 2014 lägga fram ett lagförslag avseende skapandet av ett stabilitetssystem, vars syfte är att säkra förutsättningarna för sunda offentliga finanser och budgetdisciplin. Utskottet har fattat beslut om förslaget till text efter omröstning. Omröstningen som utföll (4-3) biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
44.95.	ENLIGT FÖRVALTNINGSOMRÅDE ICKE FÖRDELADE POSTER
44.95.72.	Utgifter för digital agenda, samordnad IT-utveckling och e förvaltning (R)
	I ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 20/2013-2014 första klämmen föreslås att andra raden i första stycket under momentet ändras att lyda: ”Föreslås därtill att landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel om 200.000 euro för finansieringen. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
45.	SOCIAL- OCH MILJÖAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
45.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
45.01.01.	Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 sjunde klämmen föreslås att anslaget minskas med 67.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
45.10.53.	Barnbidrag (F)
	I ltl. Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 25/2013-2014 föreslås att motiveringen under momentet ges följande tillägg: ”Landskapsregeringen återkommer till lagtinget med ett lagförslag om att barnbidragets ensamförsörjartillägg dubbleras från och med år 2014.” och att anslaget under momentet ökas med 393.000 euro. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att närmare utreda frågan och se över olika typer av bättre riktat stöd till barn i familjer med låga inkomster. Landskapsregeringen kunde utveckla detta då man utarbetar en modern familjepolitik med ett tydligt barnperspektiv. Utskottet föreslår att motionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
45.25.	PENNINGAUTOMATMEDEL FÖR SOCIAL OCH MILJÖVERKSAMHET
45.25.50.	Understöd för social verksamhet (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 23/2013-2014 andra klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 370.000 euro. Utskottet föreslår att motionen förkastas.
45.30.	ÖVRIGA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUPPGIFTER
	I ltl. Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion nr 48/2013-2014 föreslås att i motiveringen infogas ett nytt sista stycke enligt följande: "En rapport om befolkningens hälsa och välfärd och de åtgärder som vidtas ska sammanställas och överlämnas till lagtinget.". Utskottet föreslår att motionen förkastas.
45.30.01.	Övriga hälso- och sjukvårdsuppgifter – verksamhetsuppgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 31/2013-2014 elfte klämmen föreslås att momentet utgår i sin helhet. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
45.52.	NATURVÅRD
45.52.88.	Anskaffning av områden för naturskyddsändamål (R)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 31/2013-2014 trettonde klämmen föreslås att momentet utgår i sin helhet. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
45.60.	ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOMYNDIGHET
	Utskottet har erhållit information från landskapsregeringen om att anslagsnivåerna i budgetförslaget under momenten 45.60.20 och 45.60.21 inte är de avsedda. Avsedd beloppsnivå för moment 45.60.20 är 1.935.000 euro i anslag för år 2014 jämte 20.000 euro i användning av tidigare års anslag, d.v.s. totalt 1.955.000 euro. Avsedd beloppsnivå för moment 45.60.21 är 720.000 euro i anslag för år 2014 jämte 15.000 euro i användning av tidigare års anslag, d.v.s. totalt 735.000 euro. Med beaktande av att korrigeringen medför en nettoökning av anslagsnivån om 140.000 euro avser landskapsregeringen företa korrigeringen av felaktigheten i förslaget till första tilläggsbudgeten för år 2014 och då också ta ställning till finansieringen av ökningen.
45.60.20.	Ålands miljö- och hälsomyndighet – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 åttonde klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 90.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
45.70.	ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
45.70.20.	Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 nionde klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 806.000. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
46.	UTBILDNINGS- OCH KULTURAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
46.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
46.01.01.	Utbildnings- och kulturavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 tionde klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 144.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
46.01.04.	Utvecklingsarbete (VR)
	Utskottet har erhållit information från landskapsregeringen och föreslår därmed ett förtydligande av motiveringen så att landskapsregeringen reserverar 375.000 euro ur penningautomatmedel bland annat för finansieringen av utvecklingen av it-stöden i undervisningen. I ltl. Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 33/2013-2014 första och andra klämmen föreslås att de två första styckena i motiveringen till momentet stryks och ersätts av följande: ”Föreslås ett nettoanslag om 150.000 euro för utveckling av it-stöden i undervisningen, utveckling av nätbaserade arbetssätt och metoder samt öppna digitala lärresurser, samt förverkligandet av utbildningsdelegationens uppdrag.” samt att anslaget under momentet höjs med 150.000 euro. Utskottet föreslår att motionen förkastas till de delar den berör momentet.
46.19.	VUXENUTBILDNING
46.19.06.	Sysselsättningsfrämjande utbildning (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 34/2013-2014 första klämmen föreslås att sista stycket i motiveringen under momentet utgår och att anslaget under momentet höjs med 550.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
46.19.23.	Integration och mångkulturellt befrämjande (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 34/2013-2014 tredje klämmen föreslås att sista stycket i motiveringen till momentet utgår och att det under momentet anslås 100.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
46.55.	HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND
46.55.20.	Högskolan på Åland – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 31/2013-2014 femtonde klämmen föreslås att meningarna ”Föreslås att landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) föreslås att momentet gottskrivs med dessa inkomster.” i första stycket i motiveringen till moment 46.55.20. ”Högskolan på Åland – verksamhetsutgifter (VR)” stryks. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
46.60.	MUSEIBYRÅN
46.60.20.	Museibyrån – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 elfte klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 36.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
47.	NÄRINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
47.03.	NÄRINGSLIVETS FRÄMJANDE
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 39/2013-2014 föreslås att motiveringen tillfogas ett nytt stycke med följande lydelse: ”Landskapsregeringen undersöker under året olika möjligheter att i samarbete med de åländska näringslivsorganisationerna marknadsföra möjligheten till åländska praktik- och arbetsplatser direkt mot närliggande högskolor och universitet.”. Utskottet föreslår att motionen förkastas.
47.03.42.	Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet
	I ltl. Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 35/2013-2014 första och andra klämmen föreslås att meningarna ”Föreslås att landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) föreslås att momentet gottskrivs med dessa inkomster.” i första stycket i motiveringen till momentet stryks samt att det under momentet anslås 805.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
47.03.43.	Nationellt företagsstöd (R)
	Utskottet betonar vikten av att tillräckliga medel finns för tillväxt inom näringslivet. Utgående från vad utskottet erfarit finns tillräckligt med medel budgeterat men uppmanar landskapsregeringen att vid behov återkomma i tilläggsbudget. Utskottet har fattat beslut om texten efter omröstning som utfallit (4-3) och som biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
47.04.	EUROPEISKA UNIONEN – ERUF OCH ESF
	Utskottet stöder landskapsregeringens skrivningar under kapitlet i budgetförslaget. Utskottet betonar att finansieringsramen och stödsystemen för vissa av strukturfondsprogrammen är preliminära i väntan på det meddelande som lagtinget har beställt. Utskottet har fattat beslut om texten efter omröstning som utfallit (4-3) och som biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
47.15.	FRÄMJANDE AV LANTBRUKET
47.15.42.	Stöd för producentorganisationer, rådgivning och försöksverksamhet
	I ltl. Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 35/2013-2014 första och andra klämmen föreslås att meningarna ”Föreslås att landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) föreslås att momentet gottskrivs med dessa inkomster.” i första stycket i motiveringen till momentet stryks samt att det under momentet anslås 805.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till dessa delar förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
47.15.44.	Investeringsstöd till lantbruket (R)
	Utskottet tillstyrker att investeringsstödet till branschen bör användas på ett sätt som även verkar för fortsatt tillväxt inom trädgårdsnäringen. Utskottet hänvisar till skrivningarna under utskottets allmänna motiveringar. Utskottet har fattat beslut om texten efter omröstning som utfallit (4-3) och som biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
47.16	EUROPEISKA UNIONEN – PROGRAM FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING PROGRAMPERIOD 2014-2020
	Utskottet betonar att finansieringsramen och stödsystemen för strukturfondsprogrammen är preliminära i väntan på den konsekvensanalys som lagtinget har beställt.
47.21.	FRÄMJANDE AV SKOGSBRUKET
47.21.01.	Främjande av skogsbruket – verksamhetsinkomster (VR)
	I ltl. Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 35/2013-2014 fjärde och femte klämmen föreslås att meningarna ”Föreslås att landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) föreslås att momentet gottskrivs med dessa inkomster.” i andra stycket i motiveringen till momentet stryks och att anslaget under momentet höjs med 55.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till dessa delar förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
47.24.	FRÄMJANDE AV FISKERINÄRINGEN
47.24.49.	Övrigt understöd för fiskerinäringens främjande
	I ltl. Anders Erikssons m.fl. budgetmotion nr 35/2013-2014 sjunde och åttonde klämmen föreslås att andra stycket i motiveringen till momentet utgår samt att anslaget under momentet höjs med 50.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till dessa delar förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
47.25.	EUROPEISKA UNIONEN – EUROPEISKA HAVS- OCH FISKERIFONDEN
	Utskottet stöder landskapsregeringens skrivningar under kapitlet i budgetförslaget. Utskottet betonar att finansieringsramen och stödsystemen för vissa av strukturfondsprogrammen är preliminära i väntan på det meddelande som lagtinget har beställt. Utskottet har fattat beslut om texten efter omröstning som utfallit (4-3) och som biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
47.30.	ÅLANDS ARBETSMARKNADS OCH STUDIESERVICEMYNDIGHET
47.30.54.	Sysselsättningens främjande (R)
	I ltl. Axel Jonssons m.fl. budgetmotion nr 34/2013-2014 femte och sjätte klämmen föreslås att meningarna ”Föreslås att landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel om 370.000 euro för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) föreslås att momentet gottskrivs med dessa inkomster” i andra stycket i motiveringen utgår och att anslaget under momentet ökas med 100.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till dessa delar förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
48.	TRAFIKAVDELNINGENS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
48.01.	ALLMÄN FÖRVALTNING
48.01.01.	Trafikavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 36/2013-2014 första och andra klämmen föreslås att meningarna ”Föreslås att landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) föreslås att momentet gottskrivs med dessa inkomster” i fjärde stycket i motiveringen till momentet utgår och att anslaget under momentet höjs med 185.000 euro. I ltl. Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion nr 49/2013-2014 föreslås att i motiveringen under momentet infogas ett nytt fjärde stycke enligt följande: "Personbiljetter för turister och tillfälliga besökare undersöks samt samma årskort införs för alla ålänningar.". Utskottet föreslår att motionerna, ovan, till de delar de hänför sig till momentet förkastas. I ltl. Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion nr 7/2013-2014 föreslås att anslaget under momentet sänks med 226.000 till 1.070.000 euro. Utskottet föreslår att motionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
48.20.22.	Upphandling av sjötrafik (VR)
	I ltl. Anders Erikssons budgetmotion nr 22/2013-2014 tolfte klämmen föreslås att anslaget under momentet minskas med 710.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas med hänvisning till utskottets skrivningar under de allmänna motiveringarna.
48.21.	REDERIVERKSAMHET
48.21.22.	Linfärjetrafiken – verksamhetsutgifter (VR)
	I ltl. Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion nr 5/2013-2014 föreslås att under motiveringen till momentet införs följande text ”Schemalagda trafikuppehåll för matraster införs på samtliga linfärjor.”. Utskottet föreslår att motionen förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
48.30.	KOSTNADER FÖR VÄGHÅLLNING
48.30.23.	Utgifter för underhåll av farleder och fiskefyrar (VR)
	I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 36/2013-2014 fjärde och femte klämmen föreslås att meningarna ”Föreslås att landskapsregeringen reserverar penningautomatmedel om 346.000 euro för finansieringen av digitaliseringsarbetet. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) föreslås att momentet gottskrivs med dessa inkomster” i fjärde stycket i motiveringen till momentet utgår samt att anslaget under momentet höjs med 150.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till dessa delar förkastas.
48.30.78.	Kortruttsinvesteringar (R)
	I ltl. Brage Eklunds m.fl. budgetmotion nr 36/2013-2014 sjunde och åttonde klämmen föreslås att tredje stycket i motiveringen till momentet utgår samt att anslaget under momentet höjs med 500.000 euro. Utskottet föreslår att motionen till dessa delar förkastas. I ltl. Tony Asumaas m.fl. budgetmotion nr 43/2013-2014 första klämmen föreslås att första raden i andra stycket under motiveringen till momentet ändras att lyda: ”I anslaget ingår därtill 100.000 euro som är avsett för fortsatt utrednings- och planeringsarbete”. Utskottet föreslår att motionen till denna del förkastas. Beslutet har tillkommit efter omröstning som utfallit (4-2), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.
48.30.79.	Bro- och hamnbyggnadsinvesteringar (R)
	Utskottet har under momentet förrättat en omröstning som utfallit (4-3), varvid beslutet biträddes av ordförande Jörgen Pettersson, viceordförande Mika Nordberg samt ledamöterna Karl-Johan Fogelström och Annette Holmberg-Jansson.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 20 november 2013 inbegärt finans- och näringsutskottets yttrande över budgetförslaget och budgetmotionerna.

Motioner

I anslutning till budgetförslaget har utskottet behandlat följande budgetmotioner:

Ett ekonomiskt råd

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 1/2013-2014)

Avdrag för studielån

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 2/2013-2014)

Avräkningsgrunden

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 3/2013-2014)

Samordning av kortrutts- och fartygsplanering

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 4/2013-2014)

Matraster på linfärjor

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 5/2013-2014)

Trafik och transportpolitik

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 6/2013-2014)

Trafikavdelningen utgiftsminskning

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 7/2013-2014)

Regelverk för skattegottgörelsen

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 8/2013-2014)

Indexjustering av landskapsandelarna till kommunerna

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 9/2013-2014)

Strukturella förändringar för att minska landskapets budgetunderskott till 2016, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 10/2013-2014)

Ekonomisk kompensation till kommunerna, ändring i allmänna motiveringen

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 11/2013-2014)

Sänkning av konsumtionsutgifterna

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 12/2013-2014)

Tillväxt- och hållbarhetsfond

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 13/2013-2014)

Policy för flyktingmottagning, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 14/2013-2014)

B7-samarbetet avslutas, ändring i den allmänna motiveringen

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 15/2013-2014)

Hemspråksundervisning, tillägg till den allmänna motiveringen

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 16/2013-2014)

Utvecklad religionsundervisning, tillägg till den allmänna motiveringen

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 17/2013-2014)

Alandica, en utvärdering, tillägg till den allmänna motiveringen

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 18/2013-2014)

Ändring i allmänna motiveringen under ”Utveckling och omstrukturering av den kommunala serviceproduktionen”

Vtm Viveka Eriksson m.fl. budgetmotion (BM 19/2013-2014)

Digitala agendan, samordnad IT-förvaltning samt e-förvaltning

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 20/2013-2014)

Ekonomisk politik, ändring i allmänna motiveringen

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 21/2013-2014)

Ordning i samhällsfinanserna

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 22/2013-2014)

Penningautomatmedlen till stimulans av näringslivet

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 23/2013-2014)

Utnyttja de åländska avdragen

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 24/2013-2014)

Åtgärder mot barnfattigdom, ökning av anslag

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 25/2013-2014)

Indexjustering av landskapsandelar till kommunerna, ökning av anslag

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 26/2013-2014)

Nordens lägsta samfundsskatt

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 27/2013-2014)

Livslångt lärande för förståndshandikappade, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 28/2013-2014)

Medgivande för organdonation i deklarationen

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 29/2013-2014)

Svenska språket, ändring i allmänna motiveringarna

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 30/2013-2014)

Frigörande av PAF-medel för stimulans av näringslivet

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 31/2013-2014)

Utred samhällsreformen inom ramen för ordinarie medel

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 32/2013-2014)

Utveckling av IT-undervisning

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 33/2013-2014)

Sysselsättnings-, utbildnings- och integrationsåtgärder inom ramen för ordinarie verksamhet

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 34/2013-2014)

Primärnäringarnas utveckling, finansiering med ordinarie medel

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 35/2013-2014)

Trafikavdelningens utvecklingsarbete, finansiering med ordinarie medel

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion (BM 36/2013-2014)

Miljövänliga serverhallar

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 37/2013-2014)

Gör Åland till Nordens mest företagsvänliga region

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 38/2013-2014)

Marknadsför möjlighet till praktikplats på Åland

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 39/2013-2014)

Avräkningsgrunden

Ltl Anders Erikssons m.fl. budgetmotion (BM 40/2013-2014)

Hållbarhetskriterier för alla stöd och bidrag, tillägg till allmän motivering

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 41/2013-2014)

Ett förbättrat och förenklat reseavdrag, tillägg till allmän motivering

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 42/2013-2014)

Kortruttsinvesteringar

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 43/2013-2014)

Penningautomatmedel för utveckling och sysselsättning

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 44/2013-2014)

E-förvaltning och e-tjänster inom den kommunala sektorn, tillägg till moment

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 45/2013-2014)

Samarbetsunderstöd

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 46/2013-2014)

Ungdomsgaranti, tillägg till allmän motivering

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 47/2013-2014)

Uppföljningar av hälsa och välfärd

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 48/2013-2014)

Personbiljetter och årskort

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 49/2013-2014)

Gång- och cykelväg Lemströms kanal – Söderby, tillägg till beskrivning av investeringsprojekt

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 50/2013-2014)

Hörande

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Carina Aaltonen, ministern Johan Ehn, ministern Fredrik Karlström, ministern Gun-Mari Lindholm, ministern Veronica Thörnroos, ministern Wille Valve, bro- och hamningenjören Magnus Ahlskog, projektledaren Lovisa Arlid från Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation (SKUNK) rf., ekonomichefen Jim Bergbo från Jomala kommun, tf. byråchefen Ian Bergström, verksamhetsledaren Janina Björni från Rädda Barnen på Åland rf., byråchefen Helena Blomqvist, styr. ordf. Sven-Harry Boman från Andelslaget Ålands trädgårdshall, förbundsdirektören Erik Brunström från Ålands kommunförbund kf., styr. ordf. Sture Carlson från Chipsters Ab, vd:n Anders Ekström från Ålands Näringsliv rf., styr. ordf. Jesper Eliasson från Ålands radio och TV Ab, verksamhetsledaren Susan Enberg från De utvecklingsstördas väl på Åland (DUV) rf., vd:n Bengt Eriksson från Byggab, förvaltnings- och utvecklingschefen Dan E Eriksson, kommundirektören John Eriksson från Jomala kommun, vd:n Trygve Eriksson från Eriksson Capital Ab, styr. ordf. Terese Flöjt från Visit Åland rf., projektledaren Mårten Fröjdö från Företagarna på Åland rf., chefen för den digitala agendan Jörgen Grette, prognoschefen Jesper Hansson från Konjunkturinstitutet i Sverige (per telefon), avdelningsjuristen Ida Hellgren, byråchefen Sölve Högman, vd:n Anders Ingves från PAF, avd. chefen Rainer Juslin, bitr. avdelningschefen Niklas Karlman, budgetplaneraren Robert Lindblom, vd:n Henry Lindström från Ålands producentförbund rf., vd:n Thomas Lundberg från Crosskey Ab, sjöfartsrådet Ben Lundqvist från Lundqvistrederierna, ombudsmannen Jonny Mattsson från Företagarna på Åland rf., styr. ordf. Rebecka Mattsson från Skärgårdsungdomarnas intresseorganisation (SKUNK) rf., finanschefen Conny Nyholm, utredaren Rickard Palmer från ÅSUB, rektorn Leena Raitanen från Medborgarinstitutet, vd:n Pia Rothberg-Olofsson från Ålands radio och TV Ab, avd. chefen Carolina Sandell, vd:n Tord Sarling från Andelslaget Ålands trädgårdshall, avd. chefen Sören Silfverström, verksamhetsledaren Marika Sundqvist från Ung Resurs, bitr. finanschefen Runa Tufvesson, vd:n Olof Widén från Rederierna i Finland rf., kommerserådet Anders Wiklöf från Wiklöf Holding Ab, stadsdirektören Edgar Vickström från Mariehamns stad och avdelningschefen Yvonne Österlund.

Rättelser

Utskottet har under behandlingen av ärendet informerats om att i det tryckta budgetförslaget ingår några felaktigheter i texten. Utskottet har beslutat att inta rättelserna i betänkandets detaljmotivering.

Utlåtanden

Utskottet har med stöd av 52 § 1 mom. arbetsordningen inbegärt ett utlåtande från lag- och kulturutskottet avseende budgetmotion nr 17/2013-2014 gällande utvecklad religionsundervisning. Utlåtandet bifogas betänkandet.

Närvarande

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg (delvis) och ledamöterna Tony Asumaa (delvis), Brage Eklund, Karl-Johan Fogelström, Annette Holmberg-Jansson, Mats Perämaa samt ersättarna Torbjörn Eliasson (delvis) och Roger Jansson (delvis).

Reservationer

Fyra reservationer har fogats till betänkandet, av ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund och Mats Perämaa.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland under år 2014 samt bemyndigar landskapsregeringen att uppta för budgetens förverkligande erforderliga lån,

att lagtinget förkastar budgetmotionerna nr 1-50 samt

att lagtinget beslutar att budgeten för år 2014 ska tillämpas från och med den 1 januari 2014 i den lydelse den har i lagtingets beslut.

Mariehamn den 12 december 2013

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Brage Eklund m.fl.	2013-12-12



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 7/2013-2014 gällande budget för landskapet Åland 2014

Reglering av avräkningsgrunden

En reglering av avräkningsgrunden i enlighet med självstyrelselagens 47 § förefaller kopplas ihop med arbetet för en ny självstyrelselag. Detta är inte korrekt och följer inte nuvarande självstyrelselag, där det tydligt framgår hur förfarandet av ändringar i avräkningsgrunden ska göras genom rikslag vilket innebär att ändring först kan ske när initiativ om detta har väckts i riksdagen.

Landskapsregeringen måste skilja på dessa två processer och sträva till att åstadkomma en ändring av avräkningsgrunden i enlighet med den justeringsgrund som anges i självstyrelselagen.

Undertecknade har föreslagit att landskapsregeringen kraftfullt bör driva frågan om en justering av avräkningsgrunden i enlighet med nuvarande självstyrelselag. Förslaget fick inget gehör hos majoritetsrepresentanterna varför vi blir tvungna att reservera oss.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

att texten under rubriken Självstyrelseutveckling under betänkandets allmänna motivering får följande tillägg: “Landskapsregeringen driver kraftfullt frågan om en justering av avräkningsgrunden i enlighet med nuvarande självstyrelselag.”

Åtgärder mot barnfattigdom

Barnfattigdom förekommer främst i hem där föräldrarna är arbetslösa, deltidsarbetande eller lågavlönade. Ur ett barnperspektiv är det allvarligt att andelen barnhushåll med låg ekonomisk standard ökar eftersom det innebär risk för både sociala och ekonomiska problem. Både självförtroende och framtidstro kan minska hos barn som upplever att det är stor skillnad mellan vad de själva har för möjligheter och vad andra barn kan göra.

ÅSUB:s utredning ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland (2007:5)” klarerar dock att 45 % av alla ensamförsörjare med hemmavarande barn under 18 år på Åland vid tidpunkten låg under den relativa fattigdomsgränsen innan skattefria transfereringar. Således kan man dra slutsatsen att en majoritet av de allra fattigaste barnen sannolikt lever med en ensamstående förälder och att en höjning av barnbidragets ensamförsörjartillägg följaktligen skulle ha en direkt positiv effekt.

Således föreslog undertecknade en fördubbling av ensamförsörjartillägget, men eftersom utskottets majoritet inte kunde omfatta undertecknades förslag blev vi tvungna att reservera oss.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att anslaget under moment 45.10.53 ”Barnbidrag (F)” ökas med 393.000 euro med motiveringen att landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med ett lagförslag om att barnbidragets ensamförsörjartillägg dubbleras från och med år 2014.

Trädgårdsnäringen

Utskottet skriver under allmänna motiveringarna att de önskar lyfta fram trädgårdsnäringen som genererar de största intäkterna inom jordbrukssektorn. Av det som trädgårdsnäringen producerar går 97 procent på export från Åland. Utskottet konstaterar att näringen har behov av flera yngre odlare, investeringar och att det finns utrymme för avsättning från mer areal. Produktion av nya grödor ger möjligheter till ännu större expansion. Dessa skrivningar stöder undertecknade. Det finns ett intresse bland odlarkåren att investera inom trädgårdsnäringen, eftersom det senaste årens investeringsstöd har varit riktat mot mjölkproduktionen så finns det uppdämt behov av ett ökat anslag till odlare inom trädgårdsnäringen. Det finns stora utmaningar inför framtiden för försäljningsföretagen att bibehålla tillräckligt stora marknadsandelar och volymer för att vara intressant på marknaden. Därför är det viktigt att vi från politiskt håll visar vår tro på näringen och följer upp med anslag för investeringar i budgeten.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att följande text införs under moment 47.15.44: ”Utskottet noterar att ett stort investeringsintresse och behov råder bland jordbrukarna, för att jordbruket skall stå rustade för framtiden och möta upp mot livsmedelsindustrins behov på större volymer och nya grödor, är det viktigt att tillräckliga anslag finns budgeterade för investeringar. Trädgårdsnäringen som genererar de största intäkterna inom jordbruket har de senaste åren inte varit prioriterade, därför föreslår utskottet att anslaget under moment 47.15.44. höjs med 500.000 euro för att utvecklingen i trädgårdsnäringen motsvarar livsmedelsindustrins önskemål.”.

Mariehamn den 12 december 2013

Brage Eklund

Mats Perämaa

Tony Asumaa


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Brage Eklund	2013-12-12



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 7/2013-2014 gällande budget för landskapet Åland 2014

Åtgärder för bevarandet av vårt svenska språk

Texten beträffande språket i allmänna motiveringarna i budgetförslaget visar att regeringen inte tar språksituationen på Åland och utvecklingen i Finland på allvar. Trots lagda förslag att ge landskapsregeringen i uppgift att förverkliga centrala delar av rekommendationerna från den parlamentariska språkkommittén från 2006, kunde de inte omfattas av utskottsmajoriteten varför undertecknad blev tvungen att reservera sig.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att det i allmänna motiveringarna under ”Självstyrelseutveckling” med underrubriken ”Svenska språket” fogas ett nytt sista stycke enligt följande: ”För att möta den allvarliga situationen för vårt svenska språk kommer landskapsregeringen att fråga Finlands regering vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att självstyrelselagen framdeles skall följas. Vidare skall ÅSUB utreda vilka merkostnader som Finlands frångående av sina ursprungliga förpliktelser när det gäller svenska språket, har kostat, och kostar det åländska samhället. Landskapsregeringen informerar Sveriges regering om förhållandet samtidigt som landskapsregeringen begär hjälp för att vidmakthålla Åland svenskspråkigt framdeles.”

Verkningsfullt fokus på tillväxt förutsätter åtgärder

När resultaten försämras för stora åländska företag och den ekonomiska tillväxten i övrigt stannar upp är det oerhört viktigt att stimulera köpkraften i det åländska samhället i stället för att försvaga den, vilket nu blir en direkt följd av regeringens föreslagna ekonomiska politik i det liggande budgetförslaget. Utskottet konstaterar förtjänstfullt följande i sitt betänkande:

”Utskottet har satt fokus på frågan om hur och var tillväxt kan skapas i den åländska ekonomin vid sin behandling av budgeten. En kontinuerlig tillväxt i ekonomin är av central betydelse för möjligheterna för den offentliga sektorn att tillhandahålla den service som är kännetecknande för en nordisk välfärdsstat. Utan en sådan tillväxt uppstår underskott i de offentliga finanserna och upplåningsbehov uppstår.”

Trots att utskottsmajoriteten, väl medvetna om att Åland de tre senaste åren befunnit sig i en recession, retoriskt lyfter fram tillväxten som en grundförutsättning för hög nivå på framtidens välfärd, var man inte villig att stöda de av undertecknad föreslagna åtgärder som syftar till att stoppa ökningen av landskapets konsumtionsutgifter för att istället satsa på stärkt köpkraft och bättre förutsättningar för näringslivet. Undertecknad blev således tvungen att reservera sig.

Beskrivande för situationen är att utskottsmajoriteten stöder landskapsregeringens förslag att påbörja ett treårigt projekt med 200 000 € på en utvecklingsplan för Åland, medan undertecknad menar att förutsättningarna för att skapa tillväxt avsevärt förbättras genom att låta det privata näringslivet prioritera planera och genomföra behövliga åtgärder, varför budgetmedlen istället bör riktas till att sänka skattetrycket genom ett allmänt avdrag.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att till allmänna motiveringen under rubriken ”Landskapets budgetekonomi”, fogas ett nytt stycke med följande lydelse: ”Målet är att bibehålla välfärden och utveckla det åländska samhället på lång sikt samtidigt som man skapar finansiellt utrymme för att trygga kärnområdena vård, skola och omsorg samt för nödvändiga framtidssatsningar. Den ekonomiska situationen med flera år av budgetunderskott kräver krafttag för att minska landskapets verksamhetsutgifter. Därför bör landskapets verksamhetsutgifter nästa år minskas med 5 procent. Landskapsregeringen återkommer i den första tilläggsbudgeten med konkreta sparåtgärder för 2014.”

att anslaget under moment 41.01.01. ”Lagtinget – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 90.000 euro.

att anslaget under moment 41.05.01. ”Lagtingets kansli – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 37.000 euro.

att anslaget under moment 42.01.01. ”Landskapsregeringen – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 160.000 euro.

att anslaget under moment 43.01.01 ”Kansliavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter” minskas med 94.000 euro.

att anslaget under moment 43.60.20 ”Ålands polismyndighet – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 304.000 euro.

att anslaget under moment 44.01.01 ”Finansavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 108.000 euro.

att anslaget under moment 45.01.01 ”Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 67.000 euro.

att anslaget under moment 45.60.20 ”Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 90.000 euro.

att anslaget under moment 45.70.20 ”Ålands hälso- och sjukvård – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 806.000 euro.

att anslaget under moment 46.01.01 ”Utbildnings- och kulturavdelningens allmänna förvaltning – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 144.000 euro.

att anslaget under moment 46.60.20 ”Museibyrån – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 36.000 euro.

att anslaget under moment 48.20.22. ”Upphandling av sjötrafik – verksamhetsutgifter (VR)” minskas med 710.000 euro.

att moment 42.05.15. ”Utvecklingsplan för Åland (VR)” utgår i sin helhet, samt

att anslaget under moment 44.20.69 ”Penningautomatmedel för samhällsutveckling och sysselsättning (R)” minskas med 200.000 euro.

att motiveringen under moment ”44.05.36. Kompensation för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag (F)” ges följande tillägg: ”Landskapsregeringen återkommer till lagtinget med ett lagförslag där ett allmänt avdrag om 2 % samt ett fullt sjukkostnadsavdrag oberoende av årsinkomst införs från och med skatteåret 2014. Kommunerna kompenseras fullt ut för inkomstbortfallet. Landskapsregeringen reserverar 2.900.000 euro ur penningautomatmedel för finansieringen. Med hänvisning till finansförvaltningslagen (2012:69, 6 §) gottskrivs momentet med dessa inkomster.” samt

att anslaget under moment 44.20.69 ”Penningautomatmedel för samhällsutveckling och sysselsättning (R)” ökas med 2.900.000 euro.

att ett nytt första stycke infogas under rubriken ”Näringslivets främjande, fokus på tillväxt” i allmänna motiveringarna: Under året uppgör näringsavdelningen tillsammans med landskapsregeringens övriga avdelningar och enheter en tydlig och sammanhållen strategi för att underlätta företagande på Åland. Strategin strävar mot ett gemensamt mål att göra Åland till den mest företagsvänliga regionen i Norden.

Finansiera ordinarie verksamhet med ordinarie medel

Trots att PAF de senaste åren presterat stora vinster, är det inte någon hållbar långsiktig lösning att göra den åländska välfärden beroende av ett enskilt bolags resultat i så stor utsträckning. Undertecknad kunde därför inte förena sig utskottsmajoritetens förslag att framöver finansiera en för primärnäringarna så viktig verksamhet som rådgivnings- och försöksverksamheten med PAF-medel, eftersom verksamheten inte bör prioriteras bort i händelse av att PAF:s vinster minskar framöver. Således blev undertecknad tvungen att reservera sig.

Med anledning av det ovanstående föreslår jag

att anslaget under moment 44.20.69 ”Penningautomatmedel för samhällsutveckling och sysselsättning (R)” minskas med 805.000 euro och

att anslaget under moment 47.15.42 ”Stöd för producentorganisationer, rådgivning och försöksverksamhet” upptas ett anslag om 805.000 euro för finansieringen av stöd för producentorganisationer, rådgivning och försöksverksamhet.”.

Mariehamn den 12 december 2013

Brage Eklund


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Mats Perämaa m.fl.	2013-12-12



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 7/2013-2014 gällande budget för landskapet Åland 2014

Landskapets budgetekonomi

Ekonomiska bedömare visar en försiktig optimism gällande den globala tillväxten under kommande år. Detta trots att flera länders skuldsättning fortfarande är på en oroande nivå. Den finländska ekonomin ser däremot dystrare ut. I dagarna har flera nationella banker skrivit ner tillväxtprognoserna för i år och för året därpå. För 2013 bedöms tillväxten sjunka med ca 1 %. Också landskapsregeringen anser numera att tillväxtutvecklingen i Finland ganska väl överensstämmer med den sannolika utvecklingen av avräkningen. Därför är det troligt att avräkningen under året och under de närmaste åren därefter inte kommer att stiga nämnvärt. De balanseringsåtgärder och kostnadssänkningar som Finlands regering nu gör kommer för sin del att betyda en något lägre avräkning då åtgärderna förverkligas. Det är inte hållbart att förlita sig till att spelvinster från PAF ska balansera underskott i den offentliga ekonomin vilket landskapsregeringen uppenbarligen och enligt vår uppfattning gör. Landskapsregeringen föreslår nu ett "stabilitetssystem" finansierat med PAF-medel vars avsikt uppenbarligen är att täcka underskott i landskapets budget. En sådan åtgärd kommer enbart att förstärka det offentliga spelberoendet ytterligare.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att det till betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Landskapets budgetekonomi” fogas ett nytt sista stycke med följande lydelse: ”Utskottet ser med stor oro på de budgeterade inkomsterna samt utgifterna och deras framtida utveckling och förutsätter att landskapsregeringen i brådskande ordning kommer till lagtinget med en tilläggsbudget i syfte att göra nödvändiga inbesparingar som möjliggör en balans i den offentliga ekonomin fram till år 2016.”.

Samhällsservicereformen, landskapet och kommunerna

Under utskottsarbetet har vi erfarit att ekonomiska beräkningar över hur kostnadsansvaret ska fördelas mellan parterna saknas. Kommunerna vet inte i dagsläget hur den planerade reformen kommer att påverka deras ekonomi. Vi anser att frågan om kostnadsfördelningen för reformen är central och att den därför borde ha fått ett större utrymme i den beredning som pågått så här långt. Därutöver är det av största vikt att servicen fortsättningsvis kan produceras decentraliserat, nära människorna. Vi finner det nödvändigt att förtydliga de formuleringar som utskottsmajoriteten har valt att omfatta.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att i betänkandets allmänna motivering under rubriken Samhällsservicereformen, landskapet och kommunerna, styckena 2 och 3 ersätts med följande stycke:

”Utskottet noterar att de ekonomiska verkningarna av de föreslagna samordningarna i den offentliga serviceproduktionen fortfarande saknas. Utskottet omfattar tankegångarna om att samordna vissa delar av samhällsservicen som handhas av kommunerna. Målet med samordningen ska vara kvalitetssäkring av servicen samt effektivisering och besparingar inom offentlig sektor. Enskilda människors behov ska stå i centrum och servicen fortsättningsvis ges nära människorna. Utskottet ser fördelar av att sammanföra service inom områdena socialtjänst, byggnadstillsyn, samhällsplanering samt väghållning så som landskapsregeringen föreslår. Innan beslut tas och lagar utarbetas måste dock de ekonomiska konsekvenserna för organisationsformerna vara tydligt definierade. Vid en samordning är det viktigt att en organisation har huvudansvaret för att undvika dragkamper mellan olika parter. Därför ska landskapsregeringen i det fortsatta arbetet pröva alternativa organisationsmodeller och tänkbara huvudmän.”.

Trafik och transportpolitik

I budgetförslaget för 2014 i den allmänna motiveringen, på sid 35 Kortrutt innehåller texten inget konkret ställningstagande om förverkligandet av kortrutten. I detaljmotiveringen 48.30.78. Kortruttsinvesteringar (R) är alla tänkbara kortruttsprojekt uppräknade utan någon inbördes prioritering. Att arbeta med alla projekt samtidigt splittrar resurserna och förhalar förverkligandet av kortrutts utbyggnaden!

Det är synnerligen viktigt att förverkligandet av planerna inleds omedelbart och att det projekt som innebär den största kostnadsinbesparingen prioriteras. Fast förbindelse till Föglö samt att leda Kökartrafiken över Föglö skulle innebära stora inbesparingar och därför bör de projekten ha första prioritet. Målet med kortruttsinvesteringarna ska vara att färjepass tas bort eller förkortas samt att parallellinjerna tas bort på sikt. På så sätt kan antalet körtimmar minskas och driftskostnaderna hållas på rimlig nivå, samtidigt utökas trafikutbudet väsentligt.

För att snabbare nå inbesparingar i driften är det synnerligen viktigt att lagtinget beslutar om en prioritering var utbyggnadsarbetet ska börja. Uppgifterna om landskapsregeringens kortruttsarbete som kommer ut i offentligheten spretar, vilket också förstärker behovet av prioriteringsbeslut.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att i betänkandets allmänna motivering under rubriken Trafik - och transportpolitik införs ett nytt stycke med följande lydelse: ”Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen och arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland till Föglö intensifieras. Prioriteringsförslag för övriga kortruttsprojekt lämnas till lagtinget i brådskande ordning.”

Landskapsandelarna till kommunerna

I Landskapslag om landskapsandelar till kommunerna 2 kap. 4§ (1998/25) stipuleras att ”Landskapsandelarna för driftskostnaderna justeras under verksamhetsåret i motsvarighet till de faktiska förändringarna i kostnadsnivån utgående från en jämförelse mellan prisindex för den kommunala basservicen året före verksamhetsåret och prisindex för den kommunala basservicen verksamhetsåret.” Prisindexet för den kommunala basservicen på Åland steg år 2013 med 2,5 procent. Dessa kostnadsökningar ska enligt gällande lag regleras genom indexjusteringen av landskapsandelarna för redan utförd service.

I budgetförslaget för 2014 avser nu landskapsregeringen ensidigt att inte ta hänsyn till denna lag och slopa indexjusteringen av landskapsandelarna till kommunerna. Att inte stå fast vid lagens bestämmelser om indexjustering av landskapsandelarna har direkt negativa konsekvenser för alla åländska kommuners ekonomi. Det stora flertalet kommuner tvingas nu till skatte- och avgiftshöjningar samtidigt som den kommunala upplåningen ökar. Detta leder till skattehöjningar i form av höjd inkomst- och fastighetsskatt. Skattehöjningarna drabbar direkt den enskilde ålänningen med följd att konsumtionskraften avtar i det åländska samhället. Åtgärden medför en negativ inverkan på den redan negativa tillväxten på Åland.
Det är anmärkningsvärt att landskapsregeringen i budgetförslaget för år 2014 ökar sina egna konsumtionsavgifter med fyra miljoner euro och därmed inte tar sitt ansvar för att balansera den offentliga ekonomin utan skjuter över en stor del av det ekonomiska ansvaret på kommunerna, vilket nu lett till att nio av Ålands 16 kommuner varit tvungna att höja kommunal-skatten för sina invånare.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att det under detaljmotiveringen till moment 44.05.31. Allmänna landskapsandelar till kommunerna införs följande text: ”Anslaget höjs med 713.000 euro för att täcka utgifterna för fullföljandet av den indexjustering av landskapsandelar som landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar till kommunerna förutsätter.”.

Tillväxt- och hållbarhetsfond

Det finns ett stort behov av en starkare tillväxt i det åländska samhället. Preliminära uppgifter och prognoser för BNP-utvecklingen i landskapet visar detta tydligt. Även den prognostiserade minskningen av skattegottgörelsen visar på en icke önskvärd utveckling. Det finns också ett stort behov av att göra Åland till ett hållbart samhälle. Begreppet hållbarhet innefattar en ekonomisk-, social- och miljömässigt hållbar utveckling. Utmaningarna inom dessa områden är stora och kräver ett aktivt arbete för att hitta lösningar. PAF torde ha en betydande kassa till sitt förfogande. 60-70 miljoner euro enligt det som redovisats under tidigare budgetarbete i lagtinget. Landskapsregeringen kan, med utövande av ägarmakten, kontrollera denna kassa. Delar av denna kassa ska enligt vårt förslag placeras i en lagreglerad fond med målet att skapa arbetsplatser (utanför den offentliga sektorn), tillväxt och hållbarhet i det åländska samhället. Då lagstiftningsarbetet för tillväxt- och hållbarhetsfonden utförs så bör utomstående organisationer och expertorgan inom sektorerna ekonomi, social utveckling samt miljö anlitas för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Exempelvis kunde det ekonomiska råd som föreslås i en annan budgetmotion utgöra en remissinstans då lagen om tillväxt- och hållbarhetsfonden bereds.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att i betänkandet under motiveringen till momentet 44.20.88 införs ett nytt stycke med följande lydelse: ”En lagstadgad tillväxt- och hållbarhetsfond inrättas i enlighet med motiveringar och kläm i BM 13/2013-2014. Då fonden är inrättad flyttas momentets kapital till fonden.”.

Nationellt företagsstöd

Under finans- och näringsutskottets behandling av budgetförslaget för 2014 har vi erfarit att år 2014 riskerar att bli ett mellanår i finansieringen av företagsstöd. Den föregående EU-programperioden avslutas år 2013 och den följande programperioden är ännu inte fastställd så att företagsstöd kan beviljas utgående från den. Vi anser att landskapsregeringens budgetförslag för år 2014 inte täcker upp det glapp i företagsfinansieringen som mellanperioden vid skifte av EU-programperiod innebär.

Utskottet har valt att rikta in budgetarbetet på ämnet tillväxt. Ett flertal höranden har genomförts i ämnet. Enligt vår uppfattning så har utskottet erfarit som ett sammanfattat budskap att Åland står inför en lågkonjunktur där arbetslösheten riskerar att öka och där företagen, åtminstone i vissa branscher, står inför lönsamhetsproblem.

Utskottsmajoriteten har valt att skriva om "Näringslivets främjande" och om "fokus på tillväxt" i betänkandets allmänna motivering. Enligt vår uppfattning räcker inte positiva skrivningar till som en motåtgärd då lågkonjunktur och recession hotar. Konkreta åtgärder måste till.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att anslaget under moment 47.03.43. höjs med 500.000 euro för att säkra tillräcklig finansiering av företagens internationalisering, produktutveckling och kompetenshöjning.

Europeiska unionen-ERUF,ESF och Europeiska havs- och fiskerifonden

I betänkandet till landskapsregeringens meddelande om halvårsbokslut för 2013 beställde finans- och näringsutskottet en konsekvensanalys av de aviserade förändringarna i EU-programmen inför den programperiod som ska inledas år 2014. Denna beställning av konsekvensanalyser blev också lagtingets beslut. Bland annat så har frågan om statligt riskkapital som en ny finansieringsform av företag varit en fråga som landskapsregeringen har nämnt som en förändring.

Vi har erfarit att landskapsregeringen har lovat att leverera en konsekvensanalys till lagtinget och detta har ännu inte skett. Eftersom finans- och näringsutskottet enligt vår uppfattning har valt att vara otydliga i sina skrivningar under de i denna reservation avsedda EU-programmen så vill vi föreslå ett förtydligande.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att i betänkandet under momentet 47.04 införs ett ersättande stycke med följande lydelse: "Utskottet betonar att finansieringsramen och stödsystemen för strukturfondsprogrammen är preliminära i väntan på den konsekvensanalys som lagtinget har beställt." och

att i betänkandet under moment 47.25. införs ett ersättande stycke med följande lydelse: "Utskottet betonar att finansieringsramen och stödsystemen för strukturfondsprogrammen är preliminära i väntan på den konsekvensanalys som lagtinget har beställt.".

Mariehamn den 12 december 2013

Mats Perämaa

Brage Eklund

Tony Asumaa


	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Mats Perämaa m.fl.	2013-12-12



	Till Ålands lagting

Reservation mot finans- och näringsutskottets betänkande nr 7/2013-2014 gällande budget för landskapet Åland 2014

Ett ekonomiskt råd

I landskapsregeringens budgetförslag för år 2014 under avsnittet ”Utveckling och omstrukturering av landskapsförvaltningen (s16.) anger budgetförslaget bl.a. att landskapsregeringen initialt planerar att skapa serviceenheter för den administrativa verksamheten inom områdena IT-drift och utveckling samt e-kontoret (ÅDA), upphandlingsverksamheten, ekonomi- och personaladministrationen samt fastighetsförvaltningen.

Alla dessa områden är defensiva, byråkratiska och skapar knappt något mervärde eller minskar på de offentliga utgifterna på Åland. Vi reservanter föreslår därför att lagstiftning antas av ett ekonomiskt råd för Åland.

Ekonomiska rådet skulle vara ett samarbetsorgan för landskapsregeringen, näringslivet och intresseorganisationerna som under lantrådets ordförandeskap sammanträder ca en gång per månad. Rådet skulle behandla frågor av de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna och behov av förändringar, resursutnyttjande och konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning samt den offentliga sektorns roll.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att det i utskottsbetänkandets allmänna motivering införs ett nytt sista stycke under rubriken Landskapets budgetekonomi enligt följande: ”Landskapsregeringen inleder omgående lagstiftning om att grunda ett ekonomiskt råd för landskapet, som ett samarbetsorgan mellan självstyrelsemyndigheterna, näringslivet och intresseorganisationerna för att främja ekonomin på Åland.”.

Utbildnings - och kulturpolitik, Religionsundervisning

Religionsundervisningens utgångspunkt borde vara en jämlik utbildning. Alla barn och ungdomar borde få samma undervisning i livsfrågor och de skilda religionernas innehåll. Religionsundervisningens innehåll borde stå i relation till vår kultur, historia och tradition men också till omvärlden, vårt mångkulturella och mångreligiösa samhälle. En religionsundervisning som bygger på en objektiv religionsvetenskap kombinerad med livsåskådningskunskap, etik och moral, som skulle vara obligatorisk för alla elever skulle bättre överensstämma med grundskolans målsättning. Alla elever skulle då få en likvärdig undervisning som skulle ge grund för självständiga och privata ställningstaganden.

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att under betänkandets allmänna motivering under rubriken Utbildnings - och kulturpolitik införs ett stycke med följande lydelse: ”En revidering av grundskolelagen inleds med avseende att utveckla religionsundervisningen så att den blir ett icke valbart ämne samt oberoende av konfession eller åskådning.”.

Utbildnings- och kulturpolitik, ungdomsgaranti

Riktade insatser krävs för att främja sysselsättning och förebygga utslagning speciellt bland unga. Konsekvenser av sysslo- och arbetslöshet är svåra genom uteblivna inkomster och erfarenheter, ett uppskjutet inträde i vuxenlivet och en utestängning från den sociala gemenskapen som studie- eller arbetslivet ger. Finland och Sverige har redan ett system för samhälls-, ungdoms- och jobbgaranti. Inom unionen planeras ett motsvarande system. Självstyrelsesystemet innehåller både rätt och plikt att handla.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi

att under betänkandets allmänna motivering under rubriken Utbildnings- och kulturpolitik infogas ett nytt stycke med följande lydelse: "En ungdomsgaranti med utbildningsgaranti, orientering och stöd i arbetslivet, språkutbildning för inflyttade barn och ungdomar, uppsökande ungdomsverksamhet och rehabilitering för att trygga ungdomars möjlighet till en meningsfull sysselsättning.".

Mariehamn den 12 december 2013

Mats Perämaa

Tony Asumaa


	Ålands lagting	UTLÅTANDE nr 1/2013-2014
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2013-12-03



	Till Finans- och näringsutskottet

Lag- och kulturutskottets utlåtande

Budget för landskapet Åland 2013

· Landskapsregeringens budgetförslag 1/2013-2014

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 43

Ärendets behandling. 47

Utskottets förslag. 47

Utskottets synpunkter

Finans- och näringsutskottet har i ett brev av den 26 november 2013 önskat lag- och kulturutskottets syn på budgetmotion nr 17/2013-2014.

Grundskolans mål

Enligt 2 § i grundskolelagen för landskapet Åland ska grundskolan ge en allmänbildande grundutbildning. Den ska i sin undervisning och verksamhet ge alla elever möjlighet att inhämta och utveckla kunskaper och färdigheter som behövs för en harmonisk och allsidig personlighetsutveckling. Undervisningen ska ge eleverna insikter i och förståelse för självstyrelsen, demilitariseringen och kulturen. Verksamheten i skolan ska främja demokratiska värderingar, internationell förståelse, jämställdhet mellan könen och fredsvilja och den ska utformas i enlighet med principerna om människors lika värde. Enligt lagens 18 § ska undervisning i grundskolan ges i läroämnen och ämneshelheter vilka ska vara förenliga med målen för grundskolan.

Läroämnen enligt grundskolelagen

Grundskolelagen räknar upp vilka läroämnen som ska vara gemensamma och vilka som är valbara. Religionskunskapen hör inte till de obligatoriska ämnena eftersom undervisningen enligt 18 § 4 mom. ska ges enligt den religion i det religionssamfund till vilken majoriteten av eleverna i landskapet hör, alltså för närvarande den evangelisk lutherska. De elever som hör till nämnda religionssamfund deltar i undervisningen i sin egen religion. Om en elev tillhör ett annat religionssamfund och vårdnadshavaren inte ordnar annan undervisning för eleven eller om eleven inte tillhör något religionssamfund ska eleven ges undervisning i livsåskådningskunskap. Elevens vårdnadshavare kan dock välja att eleven i stället för undervisning i livsåskådningskunskap ska undervisas i den religionskunskap som skolan ordnar även om eleven inte tillhör det religionssamfund vars religion undervisningen ges enligt. Om en elev tillhör flera än ett religionssamfund beslutar elevens vårdnadshavare om eleven ska undervisas enligt den religionskunskap eller livsåskådningskunskap som skolan ordnar eller enligt den undervisning som vårdnadshavaren enligt detta moments tredje mening har rätt att ordna.

Utskottet har noterat att religionskunskapen inte ska ges i enlighet med den kristna läran utan uttryckligen enligt den evangeliskt-lutherska läran vilket innebär att undervisningen framhåller den evangelisk lutherska läran framom läror i de övriga kristna religionssamfunden.

Läroplanen för grundskolan

I landskapet Ålands läroplan för grundskolan finns riktlinjer för kommunernas skolverksamhet. Enligt läroplanen ska grundskolans verksamhet vara öppen mot omvärlden. Alla barn ska enligt läroplanen ha lika tillgång till grundskolundervisning och därefter möjlighet till fortsatta studier. Grundskolan ska ge allmänbildande kunskaper och färdigheter. Med allmänbildning avses en allsidig kunskap som rör och förklarar människan, samhället och naturen och som samhällsmedlemmarna behöver för att förstå varandra.

Religions- och livsåskådningskunskap ska enligt läroplanen ha hög prioritet i grundskolan som har en viktig uppgift i att hävda de värden och normer som vårt samhällsliv och vår skolverksamhet vilar på. Etiska frågeställningar ska behandlas i undervisningen för att hjälpa eleverna att utveckla personliga ställningstaganden. Skolan ska regelbundet lyfta fram frågor om vår egen identitet och våra kulturtraditioner i förhållande till den internationella och kulturella mångfalden.

Läroplanens målsättning för religionskunskapen är att ge elevernas möjlighet att bearbeta normer och värderingar samt ta ställning i olika livsfrågor och till den kristna människosynen. Undervisningen i religionskunskap syftar till att eleverna ska lära känna kristendomens heliga skrift bibeln, den kristna tron och etiken samt huvuddragen i kristendomens historia och samfundsformer. Undervisningen i religionskunskap syftar inte till att eleverna ska omfatta någon särskild religiös övertygelse. Undervisningen ska betona vår västerländska kultur, lagstiftning, konst, litteratur m.m. I hög grad bygger den på den kristna religionen och dess kristna etik. Vidare ska eleverna göras medvetna om kristendomens tusenåriga historia i landskapet samt om de gamla kyrkorna och dess rika symbolspråk.

Religionsundervisningen ska även orientera de övriga religioner, deras heliga skrifter, tro, etik och samfundsformer, den ska också ge kännedom om andra livsuppfattningar och attityder till tillvaron än de religiösa. Religionsundervisningen ska ge eleverna sådan kunskap som ger förståelse för och beredskap att möta olika religiösa och livsåskådningsmässiga uppfattningar. Eleverna ska lära sig respektera olika uppfattningar i trosfrågor och ge inblickar i nutidens tankeströmningar, etik och livsåskådningsfrågor. Religionsundervisningens mål är en religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning.

Någon läroplan för den undervisning som vårdnadshavaren kan anordna för elever som inte hör till evangelisk lutherska trossamfundet finns inte.

”De lutherska glasögonen”

Utskottet konstaterar att läroämnet religionskunskap skiljer sig från övriga läroämnen på så sätt att ämnet undantas från det objektivitetskrav som gäller för övriga ämnen i och med att undervisningen ska ges enligt den religion i det religionssamfund till vilken majoriteten av eleverna hör. Med objektivitet menas i fråga om övriga ämnen att undervisningen ska bygga på vetenskaplig grund och ska stå fri från värderingar såsom religiösa och politiska värderingar.

I landskapet ska således för närvarande religionsundervisningen i grundskolorna ges enligt den evangelisk lutherska kyrkans lära. Utskottet noterar att läroplanen här avviker från grundskollagen i fråga om religionsundervisningen på så sätt att man i läroplanen genomgående talar om den kristna kyrkan medan grundskollagen särskiljer den evangelisk lutherska kyrkan från övriga kristna samfund.

Enligt läroplanen ska grundskolelagen inte tolkas så att undervisningen i religionskunskap ska syfta till att eleverna ska omfatta någon särskild religiös övertygelse, det är således inte lärarnas uppgift att förkunna en religiös lära. Däremot ska undervisningen ske enligt religionen i den evangeliska lutherska kyrkan vilket enligt vad utskottet fått erfara betyder att ämnet ska läsas med ”de lutherska glasögonen” på.

Religionsfriheten

Religionsfriheten är skyddad i grundlagen enligt vilken var och en har religions- och samvetsfrihet. Till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. Det är mot den bakgrunden som det finns möjligheter att avstå från dagens religionskunskap som ges enligt den evangelisk lutherska läran. Utskottet konstaterar att en sådan undervisning i religionskunskap som är objektiv inte står i konflikt med principen om religionsfriheten.

Skolans övriga verksamhet

Utskottet konstaterar att religionskunskapen är ett läroämne såsom andra läroämnen och att det därför måste särskiljas från skolans övriga verksamhet. Grundskollagen reglerar enbart undervisningen i religionskunskap och det finns i lagen inga regler om att religionen i det religionssamfund till vilken majoriteten av eleverna hör ska påverka skolans övriga verksamhet såsom skolavslutningar och julfester.

Även om bestämmelserna gällande läroämnet religionskunskap skulle genomgå förändringar innebär det inte automatiskt några förändringar i fråga om skolans övriga verksamhet. För den övriga verksamheten gäller de allmänna bestämmelserna om skolans allmänna målsättning.

Undervisningen börjar med lokalsamhället

Utskottet konstaterar att läroämnena i grundskolan enligt läroplanen i regel tar sin utgångspunkt i det egna samhället. Som exempel kan nämnas undervisningen i historia som utgår från den lokala åländska historien för att därefter vidgas till Finlands och Nordens historia och sedan vidare till europeisk historia och därefter världshistorien. Trots detta anses undervisningen i historia objektiv i och med att den står fri från t.ex. politiska och religiösa värderingar.

Även undervisningen i religionskunskap tar idag sin utgångspunkt i närsamhället. Detta kan och bör gälla oavsett om undervisningen bedrivs enligt den lutherska läran eller om den är objektiv eftersom kunskapen om det egna samhället är mycket central bland annat för förståelsen för andra samhällen och religioner.

Undervisningen i praktiken

Enligt ÅSUB:s senaste statistik från höstterminen 2013 var fördelningen i de åländska grundskolorna följande:

96 procent av eleverna deltar i religionsundervisningen

3,5 procent har livsåskådningskunskap

0,5 procent får sin religionsundervisning i hemmet, varav 8 elever uppfyller hela läroplikten i hemmet och 10 har valt enbart religionsundervisning i hemmet.

Utskottet har fått erfara att det finns nackdelar med att livsåskådningskunskapen bedrivs i små grupper även i de större skolorna. I mindre grupper kan gruppdynamiken vara haltande och mycket beroende av de individer som deltar i gruppen. Det har också funnits svårigheter att få behöriga lärare till ett ämne som åtminstone tidvis kanske inte överhuvudtaget finns i skolorna.

Utskottets överväganden

Enligt grundskollagens målsättning ska undervisningen och verksamheten vid skolan bland annat främja demokratiska värderingar och internationell förståelse. Läroämnena och undervisningen ska vara förenliga med målen för grundskolan.

Religionskunskapen är det enda läroämnet där undantags görs från det objektivitetskrav som finns i fråga om de andra läroämnena. Övriga läroämnen ska vara objektiva i så mening att de ska stå fria från bland annat religiösa och politiska värderingar och spegla den värdegrund som grundskolan enligt lagen bygger på.

Utskottet konstaterar att det för eleverna i landskapets grundskolor idag finns tre olika alternativ:

1) Undervisning i religionskunskap enligt den evangelisk lutherska läran. Undervisningen är obligatorisk för de elever som hör till evangelisk lutherska kyrkan och den är frivillig för övriga elever.

2) Undervisning i livsåskådningskunskap anordnad av skolan. Undervisningen är frivillig för de elever som inte måste delta i undervisningen i religionskunskap.

3) Av vårdnadshavaren anordnad annan undervisning. Det här kan vara fråga om undervisning i en annan religion anordnad av vårdnadshavaren själv eller av företrädare för ett annat religionssamfund. För denna typ av undervisning finns ingen läroplan och därmed inga villkor för vad undervisningen ska innehålla.

Grundskolelagen möjliggör med andra ord att elever som inte hör till den evangelisk lutherska kyrkan genomgår en grundskoleutbildning helt utan undervisning om den evangelisk-lutherska kyrkan och eleverna behöver inte heller få någon undervisning om de andra stora världsreligionerna. Detta finner utskottet oändamålsenligt med tanke på förståelsen för det åländska samhället och kulturen. Religionens påverkan på vårt samhälle är mycket stor, till exempel ligger budorden till grund för stora delar av vår lagstiftning och de flesta traditionerna under året har sin grund i kyrkoåret. Även i övrigt ligger kristna värderingar till grund för många av de värderingar som gäller även i vårt allt mer sekulariserade samhälle. En kunskap om grunderna för dessa värderingar är därför synnerligen viktiga för förståelsen av mycket i vårt samhälle. Eftersom religion, kultur och historia är så intimt förknippade med varandra är dessutom kunskaper om de stora världsreligionerna mycket viktiga för förståelsen av det globala och allt mer mångkulturella samhälle vi lever i. Därtill ska undervisningen i grundskolan enligt målsättningen i grundskolelagen hjälpa eleverna att utveckla personliga ställningstaganden vilket förutsätter kunskap om alternativa livsåskådningar.

En religionsundervisning som bygger på en objektiv religionsvetenskap kombinerad med livsåskådningskunskap, etik och moral, som skulle vara obligatorisk för alla elever skulle bättre överensstämma med grundskolans målsättning. Alla elever skulle då få en likvärdig undervisning som skulle ge grund för självständiga och privata religiösa ställningstaganden. I ett sådant system skulle förkunnandet av den lutherska och övriga religiösa läror vara en uppgift för de olika religiösa samfunden till vilka man ansluter sig frivilligt. En icke-konfessionell undervisning skulle också innebära en minskad segregering mellan olika religionsutövare och den skulle främja förståelsen över religionsgränserna vilket är förenligt med grundskolans målsättning.

Utskottet konstaterar såsom ovan att en sådan undervisning i religionskunskap som är objektiv inte står i konflikt med principen om religionsfriheten. Däremot kan det enligt utskottets mening finnas vårdnadshavare som trots detta inte vill att deras barn ska delta i religionsundervisningen vilket kan innebära problem som bör noteras vid en förändring.

En religionsundervisning som inte är konfessionell utan syftar till att ge en allmänbildning i religionskunskap bör inte lägga samma vikt vid de olika religionerna utan religionsundervisningen behöver, precis som historieundervisningen, ta sin utgångspunkt i det samhälle och den kultur som vi lever i. Först därefter skulle fokus vidgas till omvärlden.

Utskottet konstaterar att ärendet enbart gäller undervisningen i ämnet religionskunskap. Skolans övriga verksamhet skulle inte påverkas av att undervisningen i religionskunskap skulle vara objektiv utan den övriga verksamheten skulle fortsättningsvis bedrivas i enlighet med grundskollagens allmänna målsättningar. Det betyder att skolornas traditioner bland annat kring våra kyrkliga högtider såsom julen skulle fortgå som för närvarande.

Utskottet konstaterar avslutningsvis att en snabb förändring av grundskolelagen i detta avseende skulle innebära en omprioritering av landskapsregeringens lagberedningsprogram och därtill förutsätter förändringar av lagstiftningen och läroplanen ett relativt omfattande förarbete.

Ärendets behandling

Utskottet har i ärendet hört ministern Johan Ehn, avdelningschefen Rainer Juslin, byråchefen Elisabeth Storfårs, översinspektören Bo Nygård, läraren Sune Allén och tidigare läraren Kjell Nilsson, kyrkoherden Jan-Erik Karlström samt pastorerna Per-Olof Knuts och Kenneth Witick.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Katrin Sjögren, viceordföranden Göte Winé samt ledamöterna Gun-Mari Lindholm, Harry Jansson, Axel Jonsson, Åke Mattsson och Roger Slotte.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att finans- och näringsutskottet i sitt betänkande beaktar vad som sägs i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 3 december 2013

Ordförande

Katrin Sjögren

Sekreterare

Susanne Eriksson

Finans- och näringsutskottets betänkande 7/2013-2014

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter