Plenum den 6 september 2017 kl. 13:00

Protokoll

  • Första behandling. 2

    1    Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 16/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2016-2017

    Första behandling. 2

    2    Ändring av landskapslagen om energieffektivitet

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 17/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 33/2016-2017

    Remiss efter bordläggning. 3

    3    Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

    Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

    Remiss. 14

    4    Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Landskapsregeringens yttrande RP 12/2016-2017-s/

    Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

    Remiss. 14

    5    Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Landskapsregeringens yttrande RP 13/2016-2017-s/

    Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

    Remiss. 15

    6    Cancerscreening, en vinst för alla

    Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 7/2016-2017

    Föredras. 19

    7    Skogsprogram för Åland för åren 2018-2027

    Landskapsregeringens meddelande M 5/2016-2017

    Föredras. 35

    8    Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

    Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

    Föredras. 46

    9    Narkotikasituationen bland ålänningar

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 15/2016-2017

    För kännedom.. 50

    10  Godkännande av 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material samt 2009 och 2013 års ändringar i det samt till vissa lagar som har samband med dem

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 19/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 11/2016-2017-s/

    Republikens presidents framställning RP 11/2016-2017

    11  Havsplanering

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 18/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2016-2017

    12  Destinationsmarknadsföring

    Ltl Jörgen Petterssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2016-2017

    13  Språket vid Ålands lyceum

    Ltl Britt Lundbergs skriftliga fråga SF 16/2016-2017

    14  Säkerheten kring och på Åland

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 17/2016-2017

    Plenum slutar 50

     

    Plenum börjar

    Upprop. 27 ledamöter närvarande.

    Talman Johan Ehn anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i utrikes- och säkerhetspolitiskt seminarium i Helsingfors.

    Lagtingsledamoten Fredrik Fredlund anmäler om ledighet från plenum 6-11 september 2017 på grund av privata angelägenheter.

    Antecknas.

    Första behandling

    1        Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 16/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Mikael Lindholm

    Fru talman! Social- och miljöutskottet har behandlat lagförslaget om anpassning av blankettlagen specialomsorger.

    Utskottet har efter höranden och diskussion kunnat konstatera att detta lagförslag främst rör förtydliganden av hur lagen ska tillämpas och att det torde vara till fördel för de berörda att dessa förtydliganden görs.

    Social- och miljöutskottet tillstyrker att lagen antas med de ändringar av teknisk och språklig natur som angetts. Tack, fru talman.

    Talmannen

    Diskussion är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda för godkännande.

    Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Första behandling

    2        Ändring av landskapslagen om energieffektivitet

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 17/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 33/2016-2017

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

    Diskussion.

    Ltl Mikael Lindholm

    Fru talman! Social- och miljöutskottet har behandlat lagförslaget om ändring av landskapslagen om energieffektivitet.

    Utskottet har efter höranden och diskussion kunnat konstatera att detta lagförslag endast rör hänvisningar till landskapslagar om hur lagen ska tillämpas där Åland har lagstiftningsbehörighet och rikslagen som är antagen som blankettlag på Åland hänvisar till rikslagar.

    Social- och miljöutskottet tillstyrker att lagen antas oförändrad. Tack, fru talman.

    Talmannen

    Diskussion är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om energieffektivitet för godkännande.

    Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

    Remiss efter bordläggning

    3        Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

    Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

    Ärendet bordlades den 4 september 2017 då talmannen föreslog att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Tack, fru talman! En fråga förblev obesvarad i föregående remissdebatt före bordläggningen. Ltl Jansson lyfte upp de kommunala samarbetsarrangemangen som finns idag, t.ex. Jomala som medlem av Oasen, och hur detta skulle fungera i praktiken med det som landskapsregeringen föreslår.

    Utgångspunkten för svaret är att kommunerna har de facto monopol inom områdena socialvård och äldreomsorg. Kommunen lägger upp hur det ska fungera och fattar besluten om hur det ska ordnas i kommunen. Men, det finns ingenting i lagstiftningen som förhindrar att en enskild kommun ingår ett avtal med t.ex. Oasen. Man kommer överens om att en viss typ av ärenden ska hanteras direkt av Oasen, dvs. ÅHS kommunicerar i den säkra elektroniska förbindelsen direkt till Oasen, dock så att man sänder det kommunen till kännedom.

    Så som lagstiftningen ser ut så är det omöjligt att avtala bort den grundläggande behörigheten som en kommun har, men det går att avtala kring hur den verkställs.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, talman! När jag läste det här lagförslaget första gången så var min inledande tanke att detta är ett resultat indirekt av att landskapsregeringen och Ålands hälso- och sjukvårdsstyrelse har valt att stänga demensavdelningen och ta bort de platserna. De patienterna återfinns ju nu som bekant enligt uppgift ganska mycket på medicinavdelningen. Det säger kanske en hel del att den stängningen var, precis som vi tidigare har sagt, ganska onödig.

    Inledningsvis trodde jag att den här lagframställningen enbart rörde äldre, de geriatriska patienterna. Jag levde länge i den tron ända tills jag kunde konstatera att landskapsregeringen skriver under allmänna motiveringar: ”Ur barns perspektiv är rätten till föräldrar central och det är därför viktigt att anhöriga inte tillbringar längre tid än nödvändigt i sjukhusmiljö.” Detta indikerar att detta lagförslag rör samtliga patienter inlagda vid ÅHS.

    I lagförslaget har landskapsregeringen valt en så kallad envägskommunikationsmodell. Landskapsregeringens utsträckta hand, i det här fallet i Ålands hälso- och sjukvård, förbehåller sig rätten att helt på medicinska grunder besluta när en patient är färdigbehandlad. Det tycker jag att är helt korrekt, så ska det vara. Det medicinska ansvaret ska finnas hos ansvarig läkare. Men när läkaren bedömer att den här patienten är färdigbehandlad så ska man då göra en avisering till respektive kommun och tala om att nu har ni snart en klinikfärdig patient. Därefter ska man via fax, eller på annat sätt, meddela kommun när patienten ska skickas hem.

    Skrivningarna i de allmänna motiveringarna är kanske inte riktigt klockrena. ”Betalningsansvaret inträder tidigast dagen efter den dag patienten bedömts som utskrivningsklar men kommunen ges alltid minst tre vardagar innan betalningsansvaret övergår på kommunen.”

    I det här lagförslaget är det Ålands hälso-och sjukvårds specialavdelning som är allenarådande, det är de som bestämmer och det är de som härskar. De talar om för kommunerna när den här patienten kommer hem. Då har patienten tre alternativt fyra på vardagar på sig att ordna ett mottagande. Informationen sker via fax. Det finns ingenting som talar om att man ska återkoppla till sjukhuset på något vis, att det finns ett krav på återkoppling så att man säkert vet om faxet har gått fram eller inte, eller hur man sedan väljer att kommunicera. Det är bara ÅHS som talar om när en patient är färdigbehandlad och sedan är det upp till kommunen att foga sig i det beslutet.

    Jomala kommun skriver i sitt utlåtande att det ”bara” är frågan om socialvård. Jomala ifrågasätter om tre vardagar är tillräckligt.

    De klinikfärdiga färdigbehandlade patienterna som skickas hem kräver också oftast resurser från primärvården, ÅHS. Det finns inga krav på primärvården i lagstiftningen. Däremot säger man att ”kommunens socialvård ska” men man säger ingenting om att Ålands hälso- och sjukvårds primärvård också ska ha beredskap att göra någonting. Detta har flera av remissinstanserna påtalat, bl.a. Kumlinge och Kökar hänvisar till att man inte har hälsovårdarjourberedskap dygnet runt. Man har mycket begränsade resurser från Ålands hälso- och sjukvård och då är det inte möjligt att man kan ta emot den här patienten, kanske inte p.g.a. kommunens egna problem utan för att Ålands hälso- och sjukvård inte kan svara upp på primärvårdssidan, det som specialsidan vill bli av med. Det är lite intressant.

    För övrigt kan jag konstatera att landskapsregeringen totalt har slagit dövörat till vad gäller remissutlåtandena. Man hänvisar till några stycken i lagförslagen. Ett av de mest intressanta kanske ändå kommer från Mariehamns stad. För dem som inte har tagit del av det ska jag läsa en snutt här som finns i socialnämndens protokoll daterat den 16 maj. Socialnämnden skriver så här: ”Sammanfattningsvis konstateras därmed att föreliggande lagförslag inte skulle innebära någon som helst utmaning för Mariehamns stad ifall samtliga utskrivningsklara patienter kom från geriatriska kliniken. Men eftersom så inte är fallet utan patienter skrivs ut även från andra avdelningar, där informations- och samarbetskulturen i verkligheten ser helt annorlunda ut, innebär lagförslaget en del osäkerhetsmoment.”

    Vidare skriver man från Mariehamns stad: ”Formuleringarna i den föreslagna paragraf 18 är vag och ger en helt motsatt bild, nämligen att det handlar om schablonmässig information som ska skickas på fastställd blankett så snart det är möjligt. Ett sådant förfarande kan inte anses vara i linje med patientens bästa. Inte heller formuleringarna anses leva upp till de ställningstaganden som finns i landskapsregeringens socialvårdsplan för Åland 2017- 2021, där det står: ”Samarbete ska ske så att uppgifterna kan skötas på ett behörigt sätt och med patientens bästa och behov av dels hälso- och sjukvårdstjänster, dels socialvårdstjänster som utgångspunkt”.”

    I lagförslaget har landskapsregeringen valt att negligera det behov av hälso- och sjukvårdstjänster som den primära sektorn kan leverera. Man riktar sig enbart till kommunerna och talar om att det är deras socialvårdstjänst som måste bli bättre på att ta emot patienter, men landskapsregeringen säger ingenting om sin egen verksamhet.

    Oftast vet vi som brukar verka ute på fältet att det är där problemen finns.

    Kumlinge säger: ”Huruvida hemsjukvård kan ordnas beror på ÅHS verksamhet i den mottagande kommunen. En förutsättning är ofta att det finns hälsovårdarjour.  Ju mindre tid det finns hälsovårdarjour i Kumlinge desto färre antal patienter kan komma till Kumlinge och det är orimligt att kommunerna har betalningsansvar för de patienter som då blir kvar i ÅHS vård på fasta Åland.”

    Det är väldigt lite som landskapsregeringen har tagit till sig av det som finns i remissutlåtandena och det tycker jag att är tråkigt för det finns faktiskt flera guldkort som jag ser det i alla fall.

    Det som inte heller framkommer i lagförslaget är vem som nu ska bedöma om kommun har tillräckliga resurser eller inte, om det är på socialvårdssidan som det brister eller om det är inom hälso- och sjukvårdens primärområde. Det framkommer inte heller.

    Ett guldkorn som fanns med i remissutlåtandena, jag är inte riktigt säker på vems det var, jag vågar inte säga, men man talar om en gemensam vårdplanering. Det kunde vara förnuftig sak att inte bara ha en envägsdialog från Ålands hälso- och sjukvård ut till kommunerna, utan att man faktiskt har en dialog som talar om hur man kan hantera det här på bästa möjliga sätt.

    Det som är genomgående för remissförslaget i alla fall är att man tycker att tiden är för kort. Det är för kort med tre alternativt fyra vardagar för att ombesörja en plats. Det är inga problem om det är en patient som redan har varit inskriven, men om det är en ny patient, som av olika omständigheter behöver kommunens vård, så det komplicerat.

    Jag noterar talmannens mycket bestämda blick så därmed avslutar jag mitt anförande till den här delen.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag reagerade på ganska många saker. En sak som jag vill lyfta är att vtm Thörnroos nämnde att landskapsregering inte har tagit något till sig av de remissvar som har kommit. En sak som landskapsregeringen verkligen har tagit till sig är saker som man inte själv rår på ute i kommunerna, låt oss säga att en skärgårdsfärja inte går eller någonting sådant. I lagtexten nämns detta i specifika texter. Det står också: ”Kommunens betalningsansvar ska dock inte inträda om anledningen till att en patient inte kan skrivas ut beror på omständigheter som ligger utanför kommunens ansvarsområde”.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Ja, det var just den delen som jag också lyfte i mitt anförande, vem är det som avgör om kommunerna har tillräckliga resurser eller inte? Oftast är det inte kommuns resurser som blir bekymret. Bekymret är att Ålands hälso- och sjukvårds resurser inom primärvården inte räcker till för att kunna sköta hemsjukvården hos en patient som är klinikfärdig och skrivs ut. Anmärkningsvärt i förslaget är att man helt negligerar den delen. Man säger inte ett ord om hur det är tänkt att det ska hanteras. Vem ska bestämma om det här ligger utanför kommunens ansvarsområde? Är det ÅHS som ska bestämma det, är det kommunen eller ska det avgöras i en domstol?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Ja, det är ett ansvar som kommunerna har haft även tidigare. Det här är ingenting nytt. Det enda som är nytt är att vi anpassar kommunikationen till 2017 och inte har en gammal kommunikationsform där fax infördes som revolutionerande. I dagens läge har vi dock ändå e-post. Eftersom jag ändå sitter på den informationen så är krypterad e-post för ÅHS nu en möjlighet, det är en verklighet. Det betyder att man idag också kan skicka kommunikation via e-post och att man då ska behöva två veckor för att föra fram den informationen anser inte jag. Vi ska ändå titta på att patienter vårdas på rätt nivå och att man inte ska vara på sjukhuset längre än vad man behöver. Infektionsrisken är mycket högre.

    Jag anser att vi behöver ta ett helhetsansvar. Det här är en sak som nu har förts fram och man har ändå satt patienten i fokus.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag lyssnade på lagtingsdebatten i måndags. Jag hörde lite kommentarer om faxen och hur gammalmodig den är. Tar man kontakt med t.ex. Sophiahemmet idag så vill de ha alla patientjournaler per fax och det är ingenting som är unikt. Faxens tekniska beskaffenhet gör att den fortsättningsvis är lämplig. Det är väldigt bra om ÅHS tar tag i IT-systemet och patientsäkerheten kring det, det välkomnar vi alla. Men det har inte med det att göra. Jag tror att det var Saltvik som skrev i sitt utlåtande att de tyckte att sju dagar kunde vara en lämplig tid. Jag tror inte att någon kommun medvetet håller patienterna kvar på sjukhuset. Det ligger ju i deras eget intresse att få hem dem så snabbt som möjligt, åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv. Jag förstår inte riktigt det här.

    Jag hoppas att ltl Annette Holmberg-Jansson kanske kan hålla ett anförande och tala om varför man helt har lämnat bort primärvårdsområdet som ju ändå nästan har den största delen vid hemskrivningen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve, replik

    Talman! Bästa ålänningar, det vi just precis hörde här var centerns gruppanförande. Det gjorde mig uppriktigt beklämd eftersom vtm Thörnroos använde sitt anförande till att skapa osäkerhet med tendentiösa påståenden och framförallt misstänkliggöranden. Jag tänker räkna upp några av påståendena här.

    Jag hade förväntat mig mera ansvarstagande från lagtingets näst största parti med en egen representant i ÅHS styrelse och god kännedom om vad det handlar om. Jag vet att vtm Thörnroos vet bättre, det vet jag faktiskt.

    Låt mig börja med kopplingen till nedläggningen av demensavdelningen. Det finns ingen som helst sådan koppling!

    Som jag nämnde i remissdebatten så kom detta förslag redan den 30 juni 2016 från avgiftsgruppen. Var och en som kan göra upp en tidslinje kan sätta in sakerna i en sådan ordning.

    Som vtm Thörnroos lyfte fram så handlar det om en mångfald av patienter, inte bara äldre, vilket också social- och miljöutskott i sitt hörande kommer att fördjupa sig i.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag har läst rapporten ”Arbetsgrupp med uppgift att föreslå justeringar i ÅHS-avgifter”. Jag konstaterade där att det är vårdplatser som man behöver å ena sidan, å andra sidan kan vi också konstatera att när man lägger ner en avdelning vid Ålands hälso- och sjukvård, som man har gjort, så minskar vårdplatserna. Det är absolut ofrånkomligt att det är på det viset.

    Varför lyfter man inte upp primärvårdens ansvar i det här lagförslaget, speciellt i skärgårdskommunerna och i randkommunerna? Det saknar jag. Om jag inte är helt fel underrättad så tror jag kanske att vi har en person i tjänst nattetid i t.ex. hemsjukvården och det är inte en så stor del. Jag är lite förvånad.

    Att gå från två veckor till 3-4 veckor är för drastiskt hopp, tycker jag, 7 dagar hade varit lämpligt.

    Minister Wille Valve, replik

    Jag fortsätter att bemöta påståendena i vtm Thörnroos anförande.

    Vtm Thörnroos nämnde envägskommunikation. Tvärtom, vi har understrukit, både i lagförslaget och i remissdebatten, att detta handlar om en dialog. Det är väldigt svårt att göra upp en vårdplan utan att överhuvudtaget ha en dialog.

    Också misstänkliggörandet kring ÅHS, att det är ÅHS som enväldigt bestämmer, det är mycket märkligt för att komma från vtm Thörnroos. Jag tror inte att vi vill demokratisera en läkarens beslut om huruvida en patient är klinikfärdig eller inte. Jag tror inte att vi vill föra in ett mått av medbestämmande från socialvårdens sida. Alla är överens, i regel, när vi börjar diskutera frågan om att det är bäst att läkaren på basis av en klinisk bedömning fattar det beslutet. Tack för ordet.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Nå, det är ju inte bara jag som är tveksam till formuleringarna i 18a §. Jag uppmanar speciellt social- och miljöutskottet att fästa sig vid skrivningarna som kommer från Mariehamns stad och deras jurister och kanske också begära ett hörande därifrån. Skrivningarna är vaga.

    Man behöver komma ihåg att när en patient finns inom sluten vård så finns det en huvudman och det är Ålands hälso- och sjukvård. När patienten sedan skrivs ut så finns det oftast två huvudmän; kommuns sociala del och Ålands hälso-och sjukvårds primära del. I det här lagförslaget har man valt att bara ta fasta på den ena delen och det är den sociala delen. Det är lite förvånande, tycker jag, med tanke på att arbetet många gånger är väldigt väl integrerat mellan kommunens socialvård och hälso- och sjukvården.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Tack vtm Thörnroos. Som ni vet, på en avdelning är det ett inflöde och ett utflöde av patienter. Det är dagligen inskrivningar och utskrivningar. Det blir ibland fullt på en avdelning och patienter vårdas i korridoren och i duschrum ibland. Tycker ni att det är rimligt att en del patienter får sådana vårdplatser för att kommunerna inte tar sitt ansvar och tar hem sina patienter eller klienter i tid?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Självklart är det inte optimalt att en patient har sin sovplats i duschrummet eller i korridoren. Det är ju absolut självklart.

    Om man tittar lite i bakspegeln så kan jag samtidigt också tycka att det inte är speciellt länge sedan som ltl Pernilla Söderlund var med och lade ner en avdelning vid Ålands hälso- och sjukvård för att man inte behövde de platserna. Självklart måste då dessa patienter finnas någon annanstans, allt annat vore ju konstigt.

    Jag tror inte att det är någon kommun, varken stor eller liten, som medvetet väntar med att ta hem sina patienter. Jag tror faktiskt att kommunens ledande politiker och tjänstemän har ambitioner att göra sitt allra bästa och se till att ens egna invånare får komma hem till den trygga hemmiljön så snabbt det bara låter sig göras.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Vi får ju inte glömma brandrisken när folk också vårdas i korridorer.

    Det är precis som vtm Thörnroos sade, utskottet får se närmare på hur det är med kommunerna och om de tar sitt ansvar samt även höra vad ÅHS tycker om kommunerna och deras vilja att ta hem klinikfärdiga patienter.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det är alldeles speciellt roligt att ltl Pernilla Söderlund återfinns i social- och miljöutskottet. Hon har inte bara politiska intentioner och en vilja med sitt arbete här, utan även gedigen faktakunskap som kommer att komma utskottet väl tillhanda. Jag ser fram emot det och önskar lycka till i utskottsarbetet.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson

    Tack, talman! När jag läste igenom lagförslaget från landskapsregeringen så vet jag, eftersom jag var en av deltagarna i avgiftsgruppen, att vi hade de här diskussionerna redan under våren i fjol. Det kom fram ganska klart ifrån verksamheten att det var ett problem med att färdigbehandlade patienter var kvar på sjukhuset och upptog platser där man kunde ha haft andra patienter som behövde platserna mycket, mycket mer.

    De lyfte fram och sade att patienten ska vårdas på rätt nivå. Patienter blir att ligga kvar och de skulle ha det mycket bättre hemma. Vi vet alla att infektionsrisken är mycket större på ett sjukhus. Det kom entydigt fram från alla som jag har pratat med inom sjukhusets väggar att äldre personer mår mycket bättre av att få vara hemma i sin trygga hemmiljö om det bara är möjligt med insatser från hemsjukvården.

    I lagförslaget står det: ”Det finns tillfällen när det kommunala betalningsansvaret inte ska träda in trots att kommunen inte tar emot patienten innan tidsfristen löper ut. Det kommunala betalningsansvaret ska till exempel inte träda in i de fall de insatser som ÅHS ansvarar för ute i kommunerna inte kan utföras.”

    Dock har jag blivit medvetandegjord om en problematik med den här som jag lovar att jag kommer att lyfta i social- och miljöutskottet där jag är medlem. Det gäller problematiken när en klient kommer från sitt hem och blir inlagd på sjukhuset. Då kan inte ÅHS meddela kommunen att den här patienten har blivit inlagd på sjukhuset om inte patienten ger sitt samtycke. Det här är ett problem.

    Ett exempel: Kalle gör sig illa i sitt hem, han kommer in på sjukhuset, men han tycker att det är lite ”skämmigt” att han har trillat omkull så han vill inte att kommunen ska veta om det. ÅHS får då inte meddela kommunen att Kalle är på sjukhuset. Det här har jag diskuterat lite lätt med några representanter och vi har ingen lösning på det här idag. Kanske man kan lösa det så att man själv kan ge sitt samtycke när man råkar gå till sin läkare, att det är okej att man meddelar kommunen. Men idag så får man inte göra det. Låt oss säga att Kalle får en stroke och inte har några anhöriga så då får ÅHS fortfarande inte meddela någonting om inte klienten har gett sitt samtycke. Det här är ett problem och jag hoppas att vi kan belysa detta under vår behandling i utskottet.

    Annars är det oftast en lång kommunikation mellan sjukhuset och kommunerna. Det är inte så att man inte meddelar i tid om man ser att Kalle är redo att åka hem. Det här försöker man så klart göra så smidigt som möjligt.

    Men även här tror jag att vi från ÅHS behöver se över hur den här kommunikationen går till och det är något som jag kommer att ta med mig i arbetet i ÅHS-styrelse. Vi kan titta över och se hur de olika beslutsgångarna har sitt rätta flöde. Det sker ofta vårdplanering mellan kommuner, t.ex. Oasen och ÅHS. När vårdplanering görs så blir ju kommunen medvetandegjord att Kalle är på sjukhuset och vilket behov Kalle kommer att ha. Det är snarare de som kommer direkt hemifrån till vården som kan innebära problem, speciellt om man inte vill att någon ska veta om att man är på sjukhus. Tack.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! I den bästa av världar så fungerar det så som ltl Annette Holmberg-Jansson visualiserade. De empiriska studier som jag har gjort inom Ålands hälso- och sjukvård, ungefär under 20 års tid under alla ledigheter från lagtinget och från annat arbete, visar också att det finns en annan verklighet.

    Det jag vill säga med det här är för det första att jag tycker att det skulle ligga i Ålands hälso- och sjukvårds eget intresse att få bekräftelse från kommunen att man har mottagit deras beställning. Jag kan inte förstå varför det inte finns med? Det är ju risk att det blir tjafs här emellan och den som drabbas av det är inte Ålands hälso- och sjukvård och det är inte kommunens arbetare heller. Det är patienten, klienten som kommer hem utan att förberedelserna är gjorda på ett korrekt sätt.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Då får vi väl hoppas, nu när vi uppgraderar våra system inom ÅHS och kan använda oss av krypterad e-post, att man gör en kvittering när man har tagit emot e-posten och begär ett svar. Jag ska verkligen belysa det i social- och miljöutskottet och höra om det verkligen är så att man skickar ett fax och så bara tror man att det är någon som kommer att ta emot patienten. Är det på det viset så då har vi verkligen misslyckats. Jag har väldigt svårt att tro att man bara skulle skicka hem någon och tro att man har läst ett fax. Med krypterad e-post så löser vi det här problemet genom ett mottagningskvitto.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Vi hoppas och vi tror sade ltl Annette Holmberg-Jansson och det är ju vackert så. Men frågeställningen är; varför skrev man inte in det i lagtexten? Varför skrev man inte in att meddelandet kan betraktas som mottaget då mottagaren, i det här fallet socialkontoret i Kökar, Brändö eller Finström, har bekräftat att man har tagit emot det? Jag kan inte förstå det, det ligger ju en säkerhet också i det från Ålands hälso- och sjukvårdssida.

    Ledamoten belyste det i sitt huvudanförande men jag undrar fortsättningsvis, vem är det som ska bestämma när omständigheterna inte är fullständigt goda för att kunna ta mot en patient? Vem är det som bestämmer? Det framgår inte av lagstiftningen.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Att vi på ÅHS har fått en krypterad e-post som nu kommer att fungera tror jag inte ens var känt när lagförslaget skrevs. Det är en ganska stor nyhet. Jag håller med om att det finns en brist i lagtexten och kanske det är något som vi behöver föra in. Det kan säkert tas upp till diskussion i social- och miljöutskottet tillsammans med tjänstemän och den som har skrivit lagen.

    När det gäller vem som ska ta ansvaret, vem som ska veta när en person är redo att skrivas ut och om förutsättningarna finns. så är det dock ändå så att när det gäller att ta hand om en kommuninvånare som är färdigbehandlad på ett sjukhus så är det kommunens ansvar, om läkaren anser att patienten inte längre behöver vara inom sjukvården.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Tack ltl Holmberg-Jansson för ett intressant anförande. Ni pratade lite om det som jag tror att är en liten missuppfattning. Denna lag gäller patienter som ska skrivas ut, men det är ju långtifrån alla patienter som kommunen behöver ordna en plats för. Jag tror att majoriteten av de här patienterna skrivs ut till ett boende där de har en plats eller till sitt hem där de tidigare har haft hemvård och kanske också hemsjukvård. Det här gäller bara en liten del av de patienter som skrivs ut. Har ni någon uppfattning om hur stor del av patienterna det rör sig om?

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Det har jag inte. Jag har samma uppfattning att det är en väldigt stor ”trafik” - det låter hemskt att säga så - mellan vårdboenden och sjukhuset. Sedan när man har blivit färdigbehandlad så får man komma tillbaka till sitt tidigare boende eller hem till hemsjukvården och då är hemsjukvården välinformerad om vad den här klienten behöver.

    Det här är någonting som ltl Söderlund och jag, som medlemmar i social- och miljöutskottet, har möjlighet att efterlysa och titta mera på.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Ja, precis så. Vi får slå alla våra kloka huvuden ihop och även titta lite på hur lagen ser ut österut och västerut och hur man sköter det där. Vi kan inte vara de första som ska lösa ett sådant här problem.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Jag ogillar väldigt mycket den skrämselpropaganda som nu förs. Jag kan förstå att det finns en oro. Så klart ska vi inom ÅHS se till att göra de här flödena så bra som möjligt och så effektiva så att ingen ska hamna emellan. Det är helt självklart!

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Ingrid Johansson

    Tack, talman! Jag verkar ha varit en av många som blev förvirrad av centerns gruppanförande. Det var många märkliga påståenden. Det kanske märkligaste av alla var att man menande att så gott som alla patienter som har kommit till kommunerna har tidigare kommit från demensavdelningen som nu är stängd och detta ska förorsaka stora problem.

    Låt mig då påminna församlingen om att demensavdelningen som stängde hade 8 platser med en låg beläggning, ofta bara 1-2 patienter på avdelningen. Medan medicinkliniken som den tillhörde har 62 platser idag och tidigare hade man 70. Så någon drastisk ändring i skeendena har således inte skett. Den oron och den farhågan kommer således inte att besannas.

    Jag vill också påpeka att de tidigare två veckorna som man hade på sig att förbereda sig för hos kommunen också hade med en delgivningstid att göra. Man hade en delgivningstid på 7 dagar. Men tack vare ny teknik och en tidigare - vill jag våga påstå - sträng bedömning av delgivningsförfarande så minskar förvaltningsförfarandet till 7 dagar.

    Jag vill också lyfta frågan om rätt vård på rätt nivå. Vissa människor tror att det handlar om att offentligheten ska spara pengar. Men det handlar om så mycket mera än det. Hospitalisering är de största riskerna för äldre. Att ligga på sjukhus och bli serverad mat i veckotal utgör en stor risk för att man sedan blir totalt beroende av hemsjukvård, hemhjälp osv. Det är svårt att som äldre komma ur den fällan, det är fastställt många gånger om.

    Det är därför bra att landskapsregeringen tar tag i strukturer som skapar incitament för hospitalisering och ändrar.

    Det föreligger kommunikationsbrister säger man. Om det är så, låt oss lösa dem och låt oss inte ha kvar patienter på sjukhusen med risk för att bli sjukare än vad som är nödvändigt. Låt oss arbeta med den frågan. De äldre ska inte drabbas för att inte vi klarar av att prata med varandra.

    Talman! Slutligen vill jag också lyfta upp behovet av personcentrerad vård. Jag har sagt det förut och jag säger det igen; att utveckla vården där både kommuner, socialvård, hemsjukvård, hemtjänst och sjukhusvård samarbetar för patientens bästa, det är dit vi måste gå.

    Jag anser att det här lagförslaget är en strukturell förändring som kommer att leda i den riktningen. Tack, talman.       

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det infinner sig en kompletterande fråga efter att jag har lyssnat på ltl Ingrid Johansson. Alldeles nyss hörde vi ett annat anförande från ordförande i styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård, ltl Annette Holmberg-Jansson, nämligen att när lagförslaget skrevs så fanns inte ens den nya tekniken på plats. Det var en av orsakerna till att man inte kunde begära att få respons på det. Nu får vi höra av viceordförande i styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård att det är därför som vi har tillgång till en ny teknik och att det är därför som man kan korta ner de här dagarna.

    Från centerns sida har vi sagt att vi stöder det resonemang som finns bl.a. i utlåtandet från Saltvik, att sju dagar kunde vara en lämplig tid. Därutöver tror vi fortsättningsvis på att kommunerna har en vilja att ta hem de sina så snabbt det bara låter sig göras.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Det här kanske blir en av de torraste replikerna någonsin, jag ska förklara vad jag menade enligt mitt förmenande att tiden var för lång redan tidigare vid delsgivningstiden.

    Tidigare hade man 14 dagar på sig, det innebär en delgivningstid på 7 dagar som fungerar per post. Beslut om detta har alltid skickas per fax. Min tolkning av förvaltningslagen är att man aldrig någonsin har behövt vänta i 14 dagar, utan man har redan enligt den förra lagstiftningen, med 7 dagar, kunnat skicka hem patienter. Det är egentligen lika snabbt som e-post.

    Den nya tekniken med kryptering som har tillkommit gör att vi definitivt kan anta den här lagen utan några som helst osäkerhetsfaktorer, vilket vi i praktiken också kunnat göra tidigare. Som ÅHS-ordförande ltl Holmberg- Jansson tidigare nämnde så blir det ännu enklare nu.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Det är ganska uppenbart att ltl Ingrid Johanssons tolkning av förvaltningslagen inte överensstämmer med den tolkning som tidigare landskapsregeringar och jurister har gjort under 10 års tid ungefär. Men det är alltid bra med ny kunskap även här i lagtinget och att folk verkligen förstår att uttala sig om saker som de behärskar och kan.

    Avslutningsvis vill jag säga vi från centern kan stöda 7 dagar, 7 vardagar. Vi tror att det är en rimlig tid för kommunerna att anordna boendeservice för dem som behöver. Vi tror också att det är en rimlig tid för Ålands hälso- och sjukvårds primärvårdsenheter att ha möjlighet att aktivt ta del i det hela.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Tack, talman! Ja, jag kan förstå att vtm Thörnroos blir lite upprörd här när jag påstår mig kunna förvaltningslagen. Men jag kan påpeka att jag även fick stöd för min tolkning av ledande tjänstemän i ÅHS förvaltning. Såtillvida finns det inga frågetecken som jag ser det.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Wille Valve

    Talman! Jag vill passa på att återuppliva en diskussion som vi hade i måndags när debatten kom in på vad som är säker elektronisk överföring.

     Som bakgrundsinformation kan jag berätta att de orden är valda med ganska stor omsorg. De här har att göra med att när lagen skrevs så funderade vi väldigt mycket kring om vi borde öka detaljeringsgraden kring just frågan om vad som är en säker elektronisk överföring. Men vi mötte det dilemmat att den tekniska utvecklingen går framåt i rasande fart. Att uppställa direkta kriterier på lagnivå hade medfört att vi i sådana fall hade skrivit fast det i förhållandet till kommande utveckling och sådant som vi vet att redan finns idag. Jag kan rekommendera utskottet att fördjupa sig frågan, det är en jättebra fråga.

    Den gängse uppfattningen om vad krypterad betyder är egentligen två saknar; det ena är att själva förbindelsen ska vara krypterad och det andra är att mottagaren är säkerställd, så att man vet att mottagaren verkligen är mottagaren.

    Den krypteringsnivå som nu har uppnåtts inom ÅHS, vilket tidigare talare var inne på, är säker i den utsträckningen som vi vet att e-post innehavaren verkligen är den som den utger sig för att vara.

    Men utvecklingen går framåt i väldigt rask takt och säkerhetsnivån kommer att bli ännu högre.

    Landskapsregeringen bedömer att den lösning som nu kommer att tas i bruk i ÅHS uppfyller det kravet som ställs i lag och förordning på en säker kommunikation. Tack för ordet.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Remiss

    4        Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Landskapsregeringens yttrande RP 12/2016-2017-s/

    Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Minister Nina Fellman

    Talman! Bästa kollegor, vi har här landskapsregeringens yttrande om regeringens proposition om ett avtal om politisk dialog och samarbete mellan EU och republiken Kuba.

    Landskapsregeringen lämnade den 18 maj 2017 ett utlåtande om propositionen, och gör nu samma bedömning som då, det vill säga att det inte för åländsk del finns några hinder att avtalet godkänns.

    Det är inte ett handelsavtal, utan ett så kallat blandavtal som innehåller generella bestämmelser om dialog, fred och samarbete, social utveckling och iakttagande av internationella förpliktelser.

    I propositionen redogörs för handelsförbindelserna mellan Finland och Kuba. De är anspråkslösa, för åländsk del ännu mera så, mellan åren 2012-16 förekom ingen export alls från Åland till Kuba.

    Landskapsregeringens förslag är att lagtinget ger sitt bifall till avtalet.

    Jag ber lagtinget notera en liten felskrivning i vårt utlåtande. Det sista ordet ska vara Kuba, inte Kazakstan. Jag ber att utskottet rättar till detta. Tack.

    Talmannen

    Den anförda rättelsen antecknas.

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Remiss

    5        Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Landskapsregeringens yttrande RP 13/2016-2017-s/

    Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

    Talmannens förslag är att även detta ärende remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Minister Nina Fellman

    Talman! Bästa kollegor, här har vi ytterligare ett avtal av liknande art.

    Landskapsregeringen har tidigare utlåtit sig i frågan i oktober 2013, december 2015 samt april 2017 att avtalet inte står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning.

    Också detta är ett så kallat blandavtal med allmänna bestämmelser om samarbeten. Lite intressant är att det också utgöra grunden för kommande förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Nya Zeeland som ska inledas ännu under detta år.

    Landskapsregeringens förslag är att lagtinget ger sitt bifall till avtalet.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Remiss

    6        Cancerscreening, en vinst för alla

    Vtm Veronica Thörnroos åtgärdsmotion MOT 7/2016-2017

    Talmannen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Tack, talman! Jag, i egenskap av lagtingsledamot, tillsammans med mina kollegor i centerns lagtingsgrupp har lagt den här åtgärdsmotionen i ett ärende som vi tycker att är angeläget och viktigt.

    Bästa ledamöter, vi är 30 ledamöter här i salen när alla är närvarande. Om vi adderar på lagtingets personal som är 8 så är vi 38 åtta stycken.

    I screeningtester som Ålands cancerförening gjorde under våren fick 380 personer möjligheter att visa upp sig och sina prickar och 40 personer av dem opererades. Om vi gör en koppling till oss här i salen och vår personal så är det alltså 4 av oss som behöver få ett födelsemärke, en prick, borttagen.

    Man vet med säkerhet att ju snabbare man tar bort ett födelsemärke som har börjat växa desto lättare är behandlingen och desto bättre är prognosen.

    Man vet också att det fysiska och det psykiska lidande för den drabbade är mindre eftersom behandlingen är mindre krävande.

    Det är ganska lätt att undersöka. Det krävs ingen teknisk utrustning, det krävs inte så mycket mer än en väldigt duktig läkare och en stab av sköterskor som hanterar att det här går smidigt och smärtfritt att genomföra.

    Ur ett samhällsperspektiv är det smart att satsa på det förebyggande arbetet. Nackdelen med det förebyggande arbetet är att man aldrig riktigt ser när man gör det. Det är sällan som det förebyggande arbetet är på första sidan i någon av våra lokala tidningar eller i någon annan tidning med blå ljus och män och kvinnor i färggranna reflexkläder. Det förebyggande arbetet sker i tysthet och man märker egentligen inte av det när man sköter det ordentligt.

    Ur ett samhällsperspektiv är det billigare att screena hela Ålands befolkning än att låta cancern växa och därigenom förorsaka inte bara i lidande för patienten utan det förekommer också även omfattade operationer som är kostnadsdryga. Det blir långa sjukskrivningar som gör att en för övrigt många gånger frisk människa inte längre kan vara i samhällets tjänst - om uttrycket så tillåts - om man sedan arbetar inom det privata eller inom det offentliga.

    Vi har också i resonerat kring om vi skulle vara lite djärvare och lite smartare - vi är ju ibland faktiskt det på Åland - så då skulle vi inte kalla in alla ålänningar till Mariehamn eller var den här testen kunde göras, utan på vissa delar av Åland skulle vi istället besöka på ort och ställe. Det är lättare att skicka ut två läkare och en sjuksköterska till Kökar och göra undersökningarna på rådgivningsmottagningen där än vad det exempelvis är för 100 kökarbor att ta sig in till stan. Dels blir det bekymmer trafikmässigt, om det är begränsade dagar, och dels så blir det ett bortfall ur samhällsarbetet, där vi alla är med, eftersom det går åt en hel dag för att åka in till stan.

    Det här är ett förslag som vi har. Jag ordar inte mera om detta nu.

    Vi föreslår att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att anslå budgetmedel så att alla ålänningar kostnadsfritt under 2018 bereds möjlighet till att få sina födelsemärken ”prickar” kontrollerade.

     Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Jag tycker att det här är ett jättebra förslag. Jag har egentligen bara en fråga. Har vtm Thörnroos tittat på vilka kostnader det här skulle innebära? Hur mycket budgetmedel behöver landskapsregeringen sätta in i budgeten?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag har tillgång till en uppskattad kostnad, men av förekommen anledning så valde jag att inte ta med den här. Min fromma förhoppning är att social- och miljöutskottet i ganska snabb ordning funderar vidare kring den här åtgärdsmotionen. Exempelvis från cancerföreningen eller från någon annan kunde man få information om de ungefärliga kostnaderna.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Vtm Thörnroos sade att cancerföreningen idag har tillhandahållit de här pricktesterna. Skulle detta ske i ett större utbrett samarbete tillsammans med ÅHS och cancerföreningen? Eller ska vi helt strunta i cancerföreningen och deras inblandning och ÅHS tar över det här helt och hållet?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det är möjligt att det kan finnas en liten, liten konflikt för tillfället mellan Ålands hälso- och sjukvård och Ålands cancerförening. Jag säger inte att det är så, jag säger att det är möjligt eftersom cancerföreningen inte hade möjlighet att få tillgång till Ålands hälso- och sjukvårds lokaler det senaste året och därför flyttade de till de privata. Jag har talat alldeles övergripande med Ålands cancerförening och de har sagt att det inte är någon omöjlighet men det kräver i så fall ett tillskott av medel.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Tack vtm Thörnroos, det var intressant att höra. Det här tåls absolut att tänka på.

    Som vi alla vet så finns det screening för många sjukdomar, inte bara cancersjukdomar utan allehanda andra sjukdomar kan man screena på. Vad är det som gör att vtm Thörnroos tycker att just hudcancerscreeningen ska utökas? Varför prioriteras den patientgruppen?

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Av flera olika orsaker. För det första, screeningen är billig och enkel att genomföra.

    För det andra, det axiom som är kopplat till en screening, dvs. att man också kan åtgärda det man screenar är också fullt möjligt att göra.

    För det tredje, vi har ett antal ökande cancerfall, inte bara malignt melanom utan även andra här på Åland.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Jag håller absolut med att det förebyggande arbetet är jätteviktigt. Vi borde lägga mera tyngd på det och satsa massor på det.

    Jag läste häromdagen, jag tror att det var i Gävleborgs län som man hade utvecklat en app. Man skickade en bild någonstans för att kunna se om det kunde vara malignt eller inte, om det behövdes opereras eller inte.

    Har vtm Thörnroos vetskap om hur många av dessa, tre eller fyra som opererades, som sedan hade malignt melanom eller någon annan allvarlig cancerform? 

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Nej, det är ju fullständigt omöjligt att jag skulle kunna ha vetskap om det. Det betyder i så fall att sekretessen vid ÅHS läcker som ett såll och det ska den väl förhoppningsvis inte göra. Men man opererar ju inte heller för ros skull. Många av de förekomna hudförändringarna förändras på sikt och blir cancerogena och det är väl också därför som man har tagit bort dem. Jag vet inte heller hur screeningen ligger till och varför man valde att skicka vissa direkt till hudpolikliniken vid Ålands hälso- och sjukvård, det kan jag inte svara på.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Minister Wille Valve

    Tack, fru talman! Landskapsregeringen konstaterar att det här är en motion i ett angeläget ärende.

    När vi diskuterar screening så är det framförallt viktigt att man har någon slags helhetsbild. Det finns flera olika typer av screening, t.ex. buk- och aortascreening finns inte i riket. Det finns ett åländskt vårdföretag som gärna också ville börja med tarmcancerscreening nyligen.

    Den här föreslagna prickscreeningen är inte ovettig alls. Vi måste hela tiden vara medvetna om att resurserna inte räcker till allt. Det gäller i sådana fall att kanalisera det intresse som vi också ser hos de privata vårdföretagen.

    Skall detta göras så bör det planeras som åtgärdsmotionär Thörnroos var inne på. Det ska planeras tillsammans med experter, tredje sektorn och gärna också med den privata sektorn. Det operativa verkställandet måste förstås planeras tillsammans med exempelvis cancerföreningen, ÅHS och möjligen till viss del även med den privata sektorn.

    Jag har glädjen att meddela att landskapsregeringen i sitt budgetförslag faktiskt har detta med. Vi hade det med redan före vtm Thörnroos lade åtgärdsmotionen. Vi tackar för stödet för kommande budget.

    Vi kommer att anslå budgetmedel för att utveckla cancerscreeningen på Åland. Tack.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Jag vill inte förstöra den goda stämningen med vem som kom på det här först, jag lämnar det därhän.

    Även från europeiska parlamentet läste jag någonstans att man har haft en screeningundersökning kring detta. Jag tror att Finland var ett av tio länder som var med faktiskt, men jag minns inte riktigt vilken stad det var. Men det här är någonting som är på gång. Det här kan man mycket väl göra och kanske till och med ska göra tillsammans med de privata företagen.

    Kanske Ålands cancerförening vill åta sig ansvaret annars är det någon annan som måste ta ansvaret. För mig och för centern spelar det ingen roll vem som gör det. Det viktiga är att det görs och att det finns en möjlighet för alla ålänningar som befinner sig i riskzonen, redan från tidig medelålder och uppåt, att delta.

    Minister Wille Valve, replik

    Talman! Jag känner att det kanske vore lite ofint av mig att ge mig in i något slags tävling om vem som var först. Låt oss bara konstatera: ”Great minds think alike”, att vi opererar och agerar i samma värld. Vi får in liknande influenser, liknande frågeställningar och problematiseringar finns i alla nordiska länder. Som vtm Thörnroos var inne på så är detta en del av en bredare trend. Mycket handlar om hur vi verkställer det här på Åland med de förutsättningar som vi har och det avser landskapsregeringen att göra.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Det var ett glädjande besked. Då är det här i så fall den första åtgärdsmotion någonsin i lagtingets historia som har blivit godkänd innan den ens har blivit presenterad.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter

    Fru talman! Även socialdemokraterna vill delta i debatten. Vi upplever att det är en oerhört viktig motion. Vi anser också att cancer är fruktansvärd sjukdom som man på alla sätt och vis borde få tag i så tidigt som möjligt.

    Nu ser vi egentligen resultatet från 80- och början av 90-talets solsemestrar när de flesta av oss åkte ner och skulle bli alldeles mörkbruna. Helst skulle vi ha folie under hakan för att lysa upp ansiktet så att man skulle bli riktigt, riktigt brun.

    Det här är personligen också aktuellt för mig, för förra mandatperioden var jag också och tog bort en prick ovanför örat så jag har ett fem centimeters ärr.

    Vi har också så pass bra privat sjukvård. Vi som anställda har möjligheter att gå och kontrollera via Cityläkarna eller företagsläkarna och man ska också utnyttja den möjligheten ifall man misstänker något och sedan kan de skicka en vidare.

    Det är glädjande att landskapsregeringen åtar sig det här och har prioriterat det. Det är också viktigt för oss att man ser det här som ett samarbete mellan tredje sektorn, de privata och ÅHS. Vi får inte bara lämna det till en myndighet. Tack.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Föredras

    7        Skogsprogram för Åland för åren 2018-2027

    Landskapsregeringens meddelande M 5/2016-2017

    Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

    Talmanskonferensen föreslår att detta ärende inte ska remitteras till utskott. Kan förslaget omfattas? Förslaget är omfattat.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Landskapsregeringen har lagt fram för Ålands lagting ett förslag till skogsprogram för åren 2018 till 2027, skogen som en viktig näring och resurser för ett hållbart Åland.

    I dagens globala kamp för miljö, klimat och cirkulär ekonomi så har vi en resurs att Åland som kan användas betydligt mera och betydligt mer utvecklat än idag, nämligen skogen. Alla byggnadsmaterial är skogen mest förnyelsebar. En frisk växande skog är en viktig bindare av koldioxid. Därför är det viktigt med välskötta skogar och ett aktivt hållbart skogsbruk.

    Bioekonomi som brett begrepp är också på frammarsch runtom där det finns skog. I Norden har vi mycket skog och vi är också väldigt bra på skog och skogliga frågor.

    I flera av våra nordiska grannländer så utvecklas träbyggnationen som bäst, även när det gäller flervåningshus och andra byggnadskonstruktioner. Den här utvecklingen är internationell och vi går mot en ökad användning av trä som byggnadsmaterial och anledningen och potentialen för träbyggandet ökar.

    Många av världens länder har sina ögon ställda på Norden som har stor kunskap av träet som material. Vi har en historia och vi har byggt i trä i generationer här på våra breddgrader. Vi har också ett industriellt byggande av trä som är i världsklass och en stor kunskap om brandsäkerhet.

    Man övergick från att bygga i trä till mera i betong och sten efter flera stadsbränder som hade härjat i Norden, för då blev man rädd för att fortsätta att bygga i trä just i tätbebyggda områden och flera sådana händelser har lett till att man övergick mer och mer till stenbyggnader i städer.

    Nu är trenden den motsatta. Man utvecklar också brandsäkra trähus på ett annat sätt än tidigare. Som vi har upplevt de senaste åren med bland annat bränder i London så vet vi också att hus i betong mycket väl kan fatta eld.

    Forskningen visar att utsläppen av klimatgaser från träbyggnationer är hälften så stora som för samma byggnad i betong, särskilt under byggskedet är det totala klimatutsläppet som sker från en trähusbyggnad kontra ett betonghus 80 procent mindre.

    På Åland har vi kapacitet att öka skogsbruket en hel del och ändå ha en hållbar avverkning. Att stärka det totala kretsloppet från tallplanta till färdigt bostadshus har jag jobbat med under de här åren. Jag tycker att det är väldigt viktigt att också lokalt kunna använda mera av de lokalt producerade skogsresurserna.

    Åland har möjligheter att utveckla sitt utbud av träprodukter, moderna husprototyper; Ålandsvillor eller flerfamiljshus, med de mest miljövänliga energilösningarna.

    Skogsprogrammet är framtaget av intressen från många olika håll. Arbetet med framtagande av skogsprogrammet har letts av vår sakkunniga tjänsteman på skogsbruksbyrå, Mikael Sandvik, och med företrädare för skogsindustrin, Ålands producentförbund, skogsägarna, maskinentreprenörer, samhällsplanerare, naturvårds- och kulturvårdskunniga personer, energisektorn och även medlemmar från Ålands Natur och Miljö.

    Skogsprogrammet vilar alltså på en bred sakkunskap om skogens många aspekter, skogen som näringsgrenen men också skogens ekologiska och sociala betydelse.

    Den utgår ifrån en internationellt gångbar definition på vad ett hållbart skogsbruk är. ”Hållbart skogsbruk innebär förvaltning och användning av skogar och skogsmark på ett sätt och i en takt som upprätthåller deras biologiska mångfald, produktionsförmåga, föryngringsförmåga, vitalitet och deras förmåga att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå och som inte ger skador på andra ekosystem.”

    Vi tycker att Åland behöver ha ett skogsprogram som en röd tråd på hur vi jobbar framåt med skogliga frågor eftersom skog och skogsbruk har stor betydelse för det åländska samhället på många olika plan. Vi behöver hitta åtgärder som kan skapa ökad lönsamhet inom skogsförvaltning och skogsindustrin och också fler arbetstillfällen inom skogssektorn.

    Det är viktigt att ha ett program som ger en förankring och gärna en bred politisk förankring som här bland lagtingets samtliga partier för hur man resonerar kring de här frågorna och förstås också skogen som förnyelsebar resurs och möjlighet till utvecklingen inom bioekonomi.

    Man kanske tänker att skogssektorn inte är så stor på Åland och det är den kanske inte heller om vi jämför med Finland och Sverige där vi har väldigt stora industrier som tillverkar pappersmassa och olika typer av produkter från skogen. Men på Åland sysselsätter faktiskt skogsnäringen 120 personer, så det är inte heller att förakta.

    Primärskogsbruket omsatte år 2015 drygt 5,1 miljoner. Träförädlingen 18,2 miljoner och partihandeln 15,3 miljoner. Exportvärdet är 9 miljoner vilket utgör ett handelsnetto på 6,6 miljoner, vilket gör skogsnäringen till en våra viktigaste exportnäringar sett ur handelsbalansen. Utmaningen är lönsamheten inom den här branschen.

    Vi har haft en god tillväxt inom skogen de senare åren och vi har inte avverkat i den takt som skogen faktiskt har vuxit. Det betyder att vi har möjligheter att öka nettouttaget från skogen ganska rejält med 50 till 60 kubikmeter energi; ved och virke, de närmaste åren. Vi bedömer att den största hållbara avverkningsvolymen kunde uppgå till 310 000 kubikmeter per år fördelat på gagnvirke och energived.

    Mitt intresse att öka det åländska byggandet i trä innebär också att vi borde få större kunskap om det åländska virkets speciella egenskaper, vilka de är och hur de i så fall kunde användas på ett kanske mera nischat sätt än idag. Det kräver förstås en ökad samverkan mellan alla aktörer inom skogsområdet och det ser jag som önskvärt. Vi märker att när man sätter sig i samma rum och ser det från många olika perspektiv så händer det oftast positiva saker.

    Målsättningarna är att avverkningsmängden ökar och uppgår till den långsiktigt hållbara nivån, att skogsvården bedrivs med sikte på att uppnå en högkvalitativ och mångsidig virkesproduktion och att energiframställningen från närproducerad biomassa från skogen ökar samt att en hållbar användning och gynnsam utveckling av skogens ekosystem bibehålls. Det kan förstås alltid bli en konflikt mellan avverkning i skogsområden och att behålla den biologiska mångfalden. Här gäller det att utbilda och skapa större förståelse hos skogsägare och fackmän för att öka kunskapen om bevarandet av den biologiska mångfalden i skogarna.

    Skogens sociala och kulturella värden ska också stärkas och synliggöras. Landskapet har bland annat tagit i bruk ett digitalt program för skogsdata, det är ett steg framåt och jag tror att det kan bli väldigt värdefullt och nyttjat av många som sysslar med skogsfrågor.

    I början nämnde jag skogen som ett redskap när det gäller att öka beredskapen för ett förändrat klimat. När vi tidigare har sett bl.a. utdikning av skogsområden som något väldigt viktigt så går vi mot förändrade klimatförhållanden där torka kan bli ett större problem än för mycket väta i markerna och det betyder det att vi har en omvänd diskussion. Det gäller inte hur vi får vattnet ut ur skogarna utan hur vi behåller vattnet.

    Också en mycket viktig fråga i skogsprogrammet är hur skogsbruket anpassar sig till högre krav när det gäller tillrinningen till vattendrag. Det är också en väldigt viktig miljöaspekt. 

    Ja, det finns väldigt mycket att säga om skogsprogrammet. Jag vet inte hur mycket tid jag får. Jag avrundar här och be att få återkomma med frågor och anföranden. Jag hoppas på en aktiv och bra diskussion från lagtingets sida eftersom det inte blir någon utskottsbehandling. Det är nu som ni måste säga om ni vill få några aspekter beaktade i det framtida arbetet. Tack, fru talman!

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag vill första gratulera landskapsregeringen till ett väldigt bra skogsprogram framarbetat av den här sakkunniga kommittén under ledning av Sandvik. Det är en mycket intressant läsning. När man har läst igenom det så kan och vet man nog det mesta om skogsbruket på Åland, både fördelar och nackdelar och svagheter och styrkor.

    Jag ska återkomma mera i mitt anförande till en del av de här sakerna eftersom det skogliga intresserar mig väldigt mycket.

    I det här programmet pekar man också på de åtgärder som behöver vidtas för att vi ska få en bättre situation när det gäller det åländska skogsbruket. Jag har försökt läsa det här är så positivt jag kan, men ingenstans andas det i det här meddelandet vad landskapsregeringen tänker göra. Vilka åtgärder tänker landskapsregeringen vidta för att åstadkomma det här som man pekar på i det här programmet att borde göras för att vi ska lyfta skogsbruket på Åland?

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ja, jag tycker nog att det finns en del åtgärder i programmet och även vad som blir landskapsregeringens roll. Vi har i budgetberedningen tagit med ökade gallringsstöd, eftersom vi ser det som en viktig första insats att öka gallringarna i skogarna och också stimulera till ökad röjning och avverkning.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är absolut bra att få ett ökat gallringsstöd. Men det behövs flera åtgärder, såsom man pekar på här i programmet från den sakkunniga kommittén, för att vi ska lyfta skogsbruket på Åland. Man visar här i programmet att vi på Åland har en situation där vi har ett medelpris för de åländska skogarna som ligger mellan 34 och 47 procent lägre än våra omkringliggande regioner. För att då skapa en motivation för skogsägarna att verkligen engagera sig i skogen och börja utnyttja den resurs som finns där på ett så bra sätt som möjligt så måste man nog ta ett helhetsgrepp. Skogsbruk är en mycket långsiktigt verksamhet.

    Landskapsregeringen har inte sagt vad man tänker satsa på. Jag tror att det skulle vara bra om detta i budgeten för 2018 kunde kompletteras med en klar strategi om vad landskapsregeringen är beredd att satsa för att vi ska lyfta skogsbruket på Åland.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag kommer att lyssna med stort intresse på de förslag som kommer från lagtinget och som i så fall kan komplettera det här programmet beträffande klara och tydliga åtgärder.

    Jag ser att programmet har ett brett grepp om skogsnäringen. Det är ju ett samspel mellan det offentliga, skogsägarna och skogsindustrierna. Landskapet har stor vilja att genomföra. Många av åtgärderna som nämns har både med skogsnäringens utveckling att göra men också med den biologiska mångfalden när det gäller att se till att man bevarar skogar och skogsområden och det gynnar det här på ett brett sätt.

    Jag lyssnar med stort intresse.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund

    Fru talman! Man kan väl säga: Äntligen, som Gert Fylking sade när de meddelande om litteraturpriset. Det här har jag väntat på längre. Jag har åberopat detta i anföranden och jag hade också en motion år 2014 om att man borde komma till skott med skogsprogrammet.

    Under årens lopp har det varit många ursäkter för att inte verkställa detta, med äntligen har det blivit gjort. Jag får tacka vicelantrådet för att hon har kommit till skott och kan presenterats ett skogsprogram idag som i det stora hela är bra.

    Man belyser målen och man tar fram möjligheterna. Kanske sedan när det gäller medel, hur man kommer fram till mål och möjligheter, så är det lite otydligt. Jag kommer närmare in på det.

    Målen är tydligt nerskrivna i programmet, vad det är som man vill uppnå. Det är detta som Ålands Framtid och jag har frågat efter, att man får en sammanställning av den totala mängden som man kan ta ut ur de åländska skogarna utan att man tär på själva kapitalet.

    Nu finns en verifierad ny version av målen och möjligheterna. Man har belyst detta ganska bra i de flesta fall.

    När man går in på SWOT-analyserna, som jag har studerat noga, så ser man svagheterna i vår industri. Vi är en liten aktör på att stor marknad när det gäller förädling på alla sätt inom industrin. Vi spelar i ett litet lag. Vi måste anpassa oss och vår verksamhet till där möjligheten att sälja produkter finns. Man påpekar också att det man borde utnyttja den åländska skogens täthet, den trögväxta skogen, för specialuttag av virke så att kan få ut ett annat pris.

    Jag har haft möjlighet att vara med och jobba inom skogsindustrin i nästan 30 år. Vi har många gånger försökt analysera om man kunde öka uttaget, eller egentligen mera förädla på ett sådant sätt. Men genom att vi är en liten aktör och har en begränsad volym så är det väldigt svårt att få ut den här mängden och kunna marknadsföra den så att vi kan garantera att det finns produkter till kunderna.

    Det finns en sammanställning på punkt 10, programmets konsekvenser. Jag tycker att det sammanfattas ganska bra. Jag citerar: ”Ett förverkligande av programmet är vidare i hög grad beroende av både engagemang och investeringsvilja från både privata aktörer och offentlig sektor samt tydliga politiska signaler om i vilken riktning det åländska samhället ska utvecklas för att uppnå ett långsiktigt hållbart Åland.” Det är en ganska viktigt mening, det är inte bara skogsägarna och industrin utan det är alla som ska visa vägen. Om vi bygger ett hus ska vi tänka på vad vi vill bygga av. Vicelantrådet talade om detta att bygga i trä. Hon vurmar för träbyggnationen och jag delar hennes engagemang. Kanske vi borde utveckla den här industrin ännu mera? Vi har företag idag som bygger monteringsfärdiga egnahemshus, men man kanske ytterligare kunde utveckla det?

    Det visar i varje fall att för att man ska uppnå ett mål så är det inte bara en grupp intressenter som ska ha målet, utan det gäller nog att alla medverkande gör en omsvängning och har ett annat tänkande.

    Sedan har vi biomassa och uttaget i skogen som jag delvis har argumenterat för tidigare. Jag tror att det var under min första period i lagtinget som jag tyckte att man på Åland borde införa Kemira stödet som då fanns på fastlandet. Det är ett stöd för uttagande av energivirke i ungskogar. Jag fick inget medhåll, snarare ett mothugg från sådana som jag hade förväntat mig att skulle kunna stöda mig, men det fanns inget intresse då och det fanns inget intresse från den då sittande landskapsregeringen. Även de intresseorganisationer som borde kunna stöda en sådan tanke var också emot detta och det förvånar mig ännu i denna dag, men så var det.

    Landskapets litenhet som aktör, deras intresse att se möjligheterna att utnyttja skogen har inte varit positiv. Man har bara sett en kostnad, inte möjligheterna och man har inte sett profileringen. Vad är det man vill i framtiden? Det visar också att jag var lite föregångare när det gäller de tankegångarna, men det är svårt som liten att få alla med sig, men nu verkar det vara på gång i varje fall.

    Landskapsregeringen borde verkligen sätta sig ner och fundera när det gäller de här stöden som nämns. Ltl Nordlund tog redan upp detta i en replik, om vad landskapsregeringen vill och vad de tänker inrikta sig på. Det är väl där som det borde förtydligas. På vilket sätt tänker landskapet ändra färdriktning nu för att gå in för ett hållbart samhälle? Vi pratar om hållbarhetsmål i många olika sammanhang. Det här är ytterligare en färdväg som går mot ett hållbarhetsmål och då borde man också prioritera vart vi vill. Sedan kan det i början medföra en kostnad. I förlängningen så blir hela samhället en vinnare. Vi får en renare miljö och vi kan slå oss för bröstet och säga att vi har uppfyllt kraven i hållbarhetsmålen. Vi kan t.o.m. ha Åland som ett exempel där vi kan säga utåt vad vi har åstadkommit med våra små resurser.

    En sak som inte tas upp i skogsprogrammet är jaktens värde. Vi pratade om rekreationsmöjligheter, men jakten har man inte belyst så mycket i skogsprogrammet som jag skulle vilja. Jag tycker att man borde utnyttja jakten mera, just under sådana tider när priserna är ansträngda till leverantörerna så borde skogsägarna utnyttja jakten lite mera än vad man gör idag. Det kanske man borde ha haft med som en del i de här möjligheterna.

    Jag ska sluta mitt anförande med att citera ur kapitlet som handlar om genomförande och uppföljning: ”Målformuleringarna innehåller inga närmare anvisningar om hur de rent konkret ska förverkligas. För detta ändamål förväntas att man under programperioden samlas i mindre grupper för att ta ställning till det praktiska genomförandet för att man på ett ändamålsenligt sätt ska nå målsättningarna.” Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen tar åt sig och inte låtar det här skogsprogrammet bli en vilande hyllvärmare. Det är ofta så med sådana här program att när man har presenterat det, slagit sig för bröstet och sagt att nu har vi ett skogsprogram så stannar allt av. Här gäller det verkligen att man fort tar tag i detta och fortsätter. Jag tror att det stod någonstans i programmet att den här gruppen ska ha en uppföljning en gång i året och det tycker jag att är bra. Det är även bra att man sätter in mindre grupper för att se hur man har uppnått de här målsättningarna som man har haft när man skrev programmet. Tack, fru talman.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Vi understöder naturligtvis det här programmet och tycker att det är bra.

    När man ska bygga nya hus, hur ser ltl Brage Eklund på möjligheterna att bygga passivhus av trä? Tror han på det?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Ja, jag tror inte, jag vet att det går att bygga passivhus av trä. Jag stöder det fullt ut. Att bygga i trä är en förutsättning för ett hållbart samhälle i framtiden, det gäller att alla förstår det. Träet är den enda råvaran som har en naturlig förnyelse som aldrig tar slut om man sköter den.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, jag är väldigt glad att höra att vi är helt överens för en gång skull på den här sidan. 

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Tack för ett bra anförande. Vi vet att ltl Eklund både är aktivt skogsägare och framförallt också aktiv inom skogsbolagen och varit det under en lång tid.

    Eftersom vi nu har den här debatten och diskussionen här i Åland lagting så skulle det vara intressant att höra Ltl Eklunds syn på vilka åtgärder som är de viktigaste för att vi ska kunna få upp lönsamheten i det åländska skogsbruket?  

    Sett ur den enskilda skogsägarens synvinkel så handlar det ändå sist och slutligen om vad man får i handen när skogen är avverkad? Idag är det en väldigt liten summa som skogsägaren får. Därför har vi ett motivationsproblem, pedagogiskt problem och en utmaning på hur vi ska få upp intresset för skogsbruket på Åland igen.  

    Ltl Brage Eklund, replik

    Jag nämnde i mitt anförande att Åland är en liten aktör i det stora. Vi är beroende av vår omgivning. Största delen av det som vi förädlar idag går på export och säljs utanför Åland. När situationen är på det viset i världsekonomin med pressade priser och ingenting ska få kosta så är det väldigt svårt för en industri på Åland att ha en annan prisbild och tro att konsumenten handlar. Alla tittar i sin egen plånbok idag när de handlar. I den här konkurrensen kan vi inte börja betala ut priser som sätter industrin i konkurs. Det är ett svårt förhållande. Det skulle vara väldigt bra om alla konsumenter är köptrogna och handlar åländskt, punkt, slut och bort med resten.  

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Vad tror ltl Eklund om skogsindustrins möjligheter att nischa sig mera här på Åland? Finns de möjligheterna eller är man fast i det större ekorrhjulet? Kan vi gå vår egen väg här på Åland?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag nämnde också i mitt anförande vi måste ha en viss volym för att kunna nischa oss, samt att vi kan erbjuda konsumenterna produkter som alltid finns på hyllan. Vi kan nischa oss en del när det gäller vårt speciella trögväxta virke. Inom industrin har man försökt ta fram så mycket som möjligt, men det blir inte tillräckligt stora volymer och det är ett problem idag.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl John Holmberg

    Tack, fru talman! Bästa kollegor, förslaget till skogsprogram för Åland är framåtsyftande. Det får även en större tyngd då den kopplas ihop med klimat- och energistrategin. Det är ett strategiskt och klokt beslut då dessa kommer att leva i symbios under de kommande drygt 10 åren.

     Med tanke på att det finns närmare 60 000 hektar skogsmark på Åland finns en stor potential när det handlar om utökad export och miljöarbete. Dessa står inte i något motsatsförhållande, tvärtom. De positiva effekterna och potentialen framgår väl i programmet.

    90 procent av skogsytorna är privatägda, vilket är positivt med tanke på att det finns ett utvecklingsintresse hos många ägare. Trots vissa utmaningar i att snittstorleken på de privata skiftena är relativt små så finns det en stor potential.

     För att få upp produktion och volymer gäller det att efterfrågan stiger. Då följer marknaden efter, inte minst då det handlar om miljömässiga argument.

    Minister Gunell är en varm förespråkare för att vi ska bygga mer i trä, vilket väl också sker mer och mer om än i långsam takt och där kommer vi säkert se en ökning de kommande åren.

    Den finska skogsindustrin börjar åter andas lite morgonluft. I Danmark utvecklar man flaskor i trä som om några år ska ersätta dagens plastflaskor. 3D tekniken, innovativa företag, träets närmast obegränsade möjligheter och en miljötänkande marknad gör att skogen har en lysande framtid. Utvecklingen kommer att gå snabbt, så detta skogsprogram ligger verkligen i tiden.

    Skogsbruket på Åland innefattar en bred och stor kompetens, vilket borgar för en hållbart och modernt utvecklad exportindustri. Ålands insulära läge gör visserligen logistiken och efterföljande fördyrade kostnader väldigt utmanande.

    Jag tycker att programmet är åskådligt och greppbart även för den som inte är inne i skogsbranschen som undertecknad. Arbetsgruppen har haft en bred förankring där den viktigaste spelaren, skogsägarna, fått komma med sin input.

    Jag vill avslutningsvis komma med några frågeställningar: I programmet finns mycket intressant fakta kring våra skogars arealer sett till trädslag, avverkningsvolymer och åldersspann. Det är viktig och nödvändig information. I slutet finns en SWOT analys och uppradade åtgärdsförslag. Det kan vara bra om dessa konkretiseras och prissätts i ett så tidigt skede som möjligt. 

    Målformuleringarna innehåller ingen närmare analys över hur de ska genomföras, utan detta arbete ska äga rum i mindre grupper under programperiodens gång. Visioner och målsättningar är väl beskrivna, men kanske kunde även här konkreta åtgärder exemplifieras och kostnaderna uppskattas? Jag tror det kan vara bra att få fram en ungefärlig totalkostnad för ett förverkligande av programmet.

    All åländsk kommersiell skog är idag certifierad, det borde innebära att den är omgärdad av restriktioner såväl kvalitetsmässigt som miljömässigt. Det skulle varit bra att se hur dessa certifieringar begränsar eller skapar möjligheter för skogsnäringen på Åland och utvecklingen av detta skogsvårdsprogram.

     Arbetsgruppen som tagit fram detta fina program har bestått av 10 personer. Ålands skogsindustrier har suttit med och borde ha örat mot marken gällande skogsbrukarna, förhoppningsvis har skogsägarna själva fått tillräckligt genomslag i programmet. Producentförbundet har också varit med i arbetsgruppen och Ålands skogsvårdsförening, så förankringen från fältet bör ha varit tillräcklig.

     Det stora problemet idag är prisnivån. Via högre priser kommer per automatik bättre gallringar igång, mer avverkning och nyplanteringar/föryngring.  För att detta ska ske måste efterfrågan öka i form av mer virke eller avsättning för energi. Priset/pengarna är givetvis nyckeln till allt, här skulle det varit intressant med en mer detaljerad plan. Det är givetvis ingen lätt ekvation att lösa, men ändå pudelns kärna. Det måste gå att utveckla utan att enbart bygga på med bidrag. I programmet står att från finskt håll är det på gång skattelättnader som ska kunna påverka avsättning och avverkningsvolymer positivt.

    Jag har förstått, men jag vet inte om det är igångsatt redan, att branschen själva kunde ta över skapandet av t.ex. skogsvårdsplaner, så att dessa inte enbart görs av landskapsregeringens tjänstemän. Att skapa en ny struktur kring avdelningen och branschen kunde vara ett bra mål att ha med i programmet tillika som det kunde skapa en kostnadsminskning. Nu nämns ingenting om eventuellt nya arbetsmodeller och strukturer. 

    Jag vill också ta med det som ltl Eklund förde fram; jaktens betydelse och potential i våra skogar. Detta är en stor resurs.

    Avslutningsvis, ett stort tack till minister Gunell och övriga berörda som tagit fram detta program. Det är ett viktigt dokument för att utveckla den åländska skogsnäringen och miljöarbetet. Den liberala gruppen understöder givetvis detta. Tack, fru talman.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! Tack till ltl Holmberg för input av mycket konstruktivt i framtida arbete.

    När man vill värdera det här programmet, vad det kostar för landskapet och vilka summor vi ska ge ut för att förverkliga det här, så är det en väldigt svår fråga att besvara. Man måste titta på energisektorn som helhet där skogen är en del av den, på träprodukter, biomassa och behovet av det. Det beror ju på t.ex. hur vi utvecklar våra fjärrvärmeverk och hur mycket vi väljer att använda flis för uppvärmning. Kan vi bygga flera kommunala anläggningar för uppvärmning där man får avsättning på skogsprodukter? Jag återkommer.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack minister Gunell. Jag förstår problematiken. Men när det går, kan det kanske vara möjligt att ha en liten prognos gällande kostnaderna? Det här är ju ett program som ska leva i tio år så det kan vara bra att ha någon form av slutmål även när det gäller kostnaderna.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Vi kommer att titta närmare på det här i samband med budgeten för 2018. Var börjar vi? Jag tror att det är viktigt att börja med gallringssidan och att få igång framtidstron inom näringen.

    Som ltl Eklund var inne på så behöver man se att det finns ett ökat intresse för trävaror, träprodukter och att bygga mera i trä. Vi behöver hitta nya produkter så att det som den åländska skogen producerar också blir hus på Åland, annars beställer folket kataloghus som kommer från Finland och Sverige och det virket är inte från våra skogar.

    Jag kommer att beröra skogen mera när det gäller växthusgasutsläpp osv. och det blir en del av en större helhet när man talar om energi- och klimatfrågor.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack minister Gunell. Jag vill avslutningsvis i det här replikskiftet också säga att det här är ett av de mest trevliga och lättlästa dokument som man verkligen kan ta till sig även om man är långt från skogsbranschen. Det var faktiskt en trevlig läsning.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag besvarar ett par frågor. När det gäller skogsbruksplaner så vet jag inte om ltl John Holmberg var ute efter de planer som tjänstemännen i landskapet har bistått med idag åt skogsägarna, men redan nu har det förts över till skogsvårdsföreningen. Det är egentligen en privat förening som har hand om skogsbruksplanerna idag och inte landskapet.

    När det gäller om certifieringen var anpassat till programmet eller hur ltl John Holmberg sade? Certifieringen uppfyller nog i princip alla krav som finns i programmet idag. Det är ganska hårda krav att vara med i PFC och FSC certifiering, jag är med i båda. Det förekommer en årlig revision där de kommer och kontrollerar om man uppfyller certifieringskraven. Man är inte bara medlem och sedan ska man tro att man lever lycklig och allt fungerar, utan det är revision där de klagar ungefär som vid en vanlig revision.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Eklund, det är bra att det finns spetskompetens i bänkarna här. Tack för det!

    Ltl Roger Nordlund

    Fru talman! Jag har haft förmånen, under alla mina år i politiken, att läsa ganska många olika program. Det här är nog kanske det bästa programmet som jag har tagit del av under mina år som politiker.

    Programmet är väldigt sakligt och innehållsrikt. Arbetet som arbetsgruppen, under ledning av Mikael Sandvik, har gjort är väldigt kompetent. Jag rekommenderar alla som har intresse för skogsbruk att faktiskt ta del av det. Här finns allt man egentligen behöver veta om det åländska skogsbruket, utmaningarna och möjligheterna.

    Skogsbruket är speciellt. Det grundläggande är naturligtvis ekonomiska förutsättningar. När man sysslar med skogsbruk som skogsägare så måste man också ha en stor kärlek till det man gör. Jag brukar tänka på det själv när jag går i skogen och röjer. Det är inte jag, det är inte mina barn utan det är mina ännu ofödda barnbarn som kommer att kunna skörda resultatet av det som jag gör idag. Det är få verksamheter här i det åländska samhället där man måste ha en sådan långsiktighet och en sådan framförhållning i vad man gör och inte gör.

    Fru talman! Det största problemet idag är det som inte görs. Det behövs mera röjningar och gallringar. Därför var det glädjande att höra från vicelantrådet att man kommer att öka på det stödet i budgeten för 2018, förhoppningsvis blir det bestående framöver. Man kan inte bara göra engångsinsatser, utan det behöver finnas långsiktighet och förutsägbarhet med i den här verksamheten.

    Ska vi lyfta skogsbruket på Åland till den nivån som den egentligen borde vara på så krävs det att vi får de skogsägare idag som är tveksamma och som istället för att vara aktiva själva i skogen och avverka så tänker nog många att priserna är för låga och de väntar, skogen får växa några år till, det spelar inte så stor roll. Det är detta som är skillnaden om vi ska komma upp från dagens nivå till den nivå som vi på Åland borde vara på. Vi borde få ett optimalt utnyttjande av skogsbruket som den fantastiska resurs som vi faktiskt har på Åland. Men vi behöver få röjningarna att bli betydligt större och bättre än vad de är idag, det visas tydligt i det här programmet. Vi behöver få gallringarna att fungera för då får nästa generation en mycket bättre råvara som sedan industrin kan göra mycket bättre produkter av, förhoppningsvis kan man få ett bättre pris och då kan vi igång den positiva cirkeln.

    Fru talman! Redan idag blir det väldigt mycket kvar i skogen. Alla som har rört sig i skogen ser allt som ligger kvar. Det är en alltför liten procent som egentligen används till energi, vilket skulle användas idag. Här måste vi ta oss en funderare på vad vi kan göra från samhällets sida för att bättre ta tillvara den lokala energi som vi har. Vi vet att vi köper in energi bortifrån för dyra pengar, som vi har läst i tidningen, och samtidigt ligger det väldigt mycket i skogen och förmultnar bort. Det handlar inte bara om landskapet, också kommunerna och alla som har möjligheter att fatta olika beslut bör tänka, när man skapar värmesystem och andra energikrävande verksamheter, på hur man på bästa möjliga sätt kan ta tillvara lokal energi. Vi har mycket lokal energi på Åland i skogen som fortsätter att växa varje dag.

    I det här programmet pekar man mycket tydligt på att dagens stödsystem inte har främjat detta och därför måste vi från landskapet sida titta på hur stödsystemen eventuellt kan förbättras.

    Det framgår här i programmet, och även vicelantrådet var väldigt tydlig med det, att vi bör bygga mera i trä och jag vill understöda det å det varmaste.

    För att komma över på en lite mer konkret nivå så har vi faktiskt två projekt som är aktuella på Åland. Bägge projekt har varit aktuella väldigt länge. Det ena projektet är den geriatriska kliniken som ska byggas med PAF-pengar. Varför kunde man inte där försöka få så mycket som möjligt i trä?

    Ett annat projekt, som jag tror att skulle kunna vara att väldigt bra, är det länge omtalade och efterlängtade besökscentret i Bomarsund. Det skulle fylla en dubbel funktion, dels skulle vi få ett besökscentrum till Bomarsund och dels skulle vi få en fantastisk tillgång att visa hur man bygger i trä. Om det kommer ett sådant förslag i budgeten för 2018 eller kommande budgetar så skulle jag stöda det. Det skulle vara en bra symbol för att bära det här framåt.

    Fru talman! Man borde skapa ett större intresse för skogsbruk. I utbildningen på Åland borde man få in skogens betydelse, det naturliga kretsloppet som vi har på Åland och framförallt också vilken fantastisk miljöinsats det är att sköta skogen på rätt sätt. Att bara låta skogen växa är inte bra om vi tänker på att vi ska ha minskade koldioxidutsläpp i vårt samhälle. Tvärtom, ett välskött skogsbruk är den bästa tänkbara kolsänkan som vi kan få och det är ganska få som vet och tänker på det, tror jag. Man tänker ofta tvärtom; får skogen stå och växa så är det kanske bäst. Men så är det inte i verkligheten. Det ska vara ett naturligt kretslopp, då fungerar det bäst. På något sätt borde det här arbetas in också i undervisningen på Åland så att vi skulle få det naturligt.

    Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga lite samma sak som både ltl Eklund och framförallt ltl Holmberg sade. På något sätt borde det här dokumentet kompletteras med en strategi över de konkreta åtgärder som landskapsregeringen verkligen vill göra. Här finns allt med, men vad tänker vi göra från landskapets sida? Det vet man inte när man har läst det här dokumentet. Det finns väldigt fina saker här, men det mesta kostar pengar och då måste man antagligen prioritera. Det är den prioriteringen som landskapsregeringen måste göra och som vi här i Ålands lagting sist och slutligen måste göra. För att kunna göra det så behövs det nog finnas ett eget åtgärdsprogram eller en strategi som lämpligen kan komma i samband med budgeten för 2018 där vi också kan se vilka resurser man är beredd att avsätta för det året men också en lite mera långsiktigt strategi. Det är långsiktighet som gäller. Det här är antagligen den verksamhet i landskapet som är den mest långsiktiga av alla.

    Jag gratulerar landskapsregeringen till en bra grund. Nu gäller det bara att vi bygger vidare på den grunden och bygger helst i trä.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack, ltl Nordlund. Ser ltl Nordlund en fara i att bygga upp en alltför bidragsberoende struktur nu när vi ska försöka få skogsbruket att lyfta ännu mera?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag tror inte att jag använde ordet bidrag i mitt anförande. Jag fick en varning här av ltl Holmberg om att inte använda ordet bidrag och jag lyssnade på den.

    Grundproblemet i den här verksamheten är lönsamheten för den enskilda skogsägaren, som jag pekade på tidigare. Vi har ett pris som är 34-47 procent lägre än det som skogsägare i Finland får och då är det svårt med motivationen.

    Hur ska dessa system se ut? Ska det vara skattelättnader, andra åtgärder eller att sänka energikostnaderna? Vi har höga energikostnader på Åland, vilket påpekades i tidningarna, och det drabbar också den här verksamheten mycket hårt eftersom det är en mycket energikrävande verksamhet. Det finns många saker som måste samverka för att det här ska bli bra till slut.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det märks att ltl Nordlund verkligen har tagit till sig det här programmet och det är mycket bra.

    Jag märker att ltl Nordlund tittar på hur omvärlden fungerar idag när det gäller skogsbruket och skogsindustrin. Ser ltl Nordlund att någonting saknas på Åland? Vi har många privata skogsägare men snittarealen är väldigt liten. Kan vi bygga nya moderna struktur där vi får större enheter precis som melodin är inom jordbruket?

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Grundläggande är att försöka få basverksamheten att fungera så kostnadseffektivt som möjligt och få upp lönsamheten så bra som möjligt.

    Vi har ju lite speciella förhållandena på Åland. Som flera talare har nämnt här så måste man också se till att vi tar tillvara på de övriga möjligheterna som skogen ger det när det gäller friluftsliv, jakt och liknande. Där finns det väldigt mycket att göra. Vi är alldeles i begynnelsen att utveckla de sakerna. Vi måste se till att de får större ekonomisk betydelse så att skogsägarna kan få ut den ekonomin i skogen som man de facto borde ha rätt att ha.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! Det är mycket kloka synpunkter.

    Det är konstigt, besökscentrumet i Bomarsund stöder man alltid bara när man är i oppositionen. Jag har förundrat mig i många år redan. Det är bara partierna som är i opposition som stöder centret i Bomarsund. Jag stöder det oavsett, kan jag säga, var jag än är.

    Visst är det viktigt att samhället går i bräschen för att bygga i trä. Det här är någonting som skogsprogrammet säger att vi ska göra. Det betyder att när vi själva i landskapet, vårt fastighetsverk men också kommunerna bygger så borde uppmaningen var att bygga av åländsk skog. Precis som när vi i våra upphandlingar vill upphandla åländsk mjölk eller åländska matprodukter så är det att stöda lokalt.

    Jag tror inte att det här tankesättet riktigt har gått fram. Jag har också pratat med byggsektorn och de säger själva att de är lite lätt konservativa när det gäller att bygga i trä.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det kan säkert vara så.

    När det gäller besökarcentret så i grunden har jag alltid varit positiv. Vi har också konjunkturer på Åland och vi har bättre och sämre situationer i landskapets budget. Nu ser ut så att vi kommer att nå en sådan situation de närmaste åren som ser lite bättre ut om alla prognoser stämmer. Då antar jag att landskapsregeringen funderar på olika projekt. Jag hoppas att Bomarsunds besökscentrum är ett av de projekt som man funderar på. Orsaken till att jag nämnde det här är att man skulle få en dubbel nytta. Man skulle få ett naturligt visningsobjekt som redan i sig är byggt för att visa saker. Det skulle bli en dubbel effekt av det hela och därför nämnde jag det som ett exempel här.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    En annan synpunkt, som också här kom fram här, är att det är klart nu när samhället förändras så måste det också märkas i våra utbildningslinjer. Är det så att träbyggnationer är på frammarsch och nya tekniker framkommer inom den branschen då är det naturligtvis något som måste avspegla sig i våra bygglinjer och det som man ger vidare till unga som ska bygga framtidens hus. Likadant är det också på bilmekanikerlinjen, där måste man idag också kunna lära sig hur elbilar ska servas och tas omhand. Hela den här omställningen ställer krav på vårt utbildningssystem och det måste vi också ta tillvara och göra om.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag har ingen avvikande åsikt där.

    Det är ett långsiktigt arbete när det gäller skogsbruket. Det är också ett långsiktigt arbete när det gäller att ändra våra attityder, inställningar och värderingar. Att få in skogen på ett naturligare sätt i skolarbetet så att man börjar se den på ett lite annat sätt och se att det är naturligt att bygga i trä, det vore väldigt viktigt.

    Avslutningsvis, fru talman, jag hoppas att vi av vicelantrådet, före diskussionen är slut, kan få höra hur man tänker hantera det vidare och vilken konkret nivå som vi kan förvänta oss senare i höst eller det kommande året.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Det är oerhört trevlig att märka att vi både från regeringen och från oppositionen är lika nöjda över det här materialet. Jag kan ingenting annat än att gratulera minister Camilla Gunell för ett gott arbete.

    Socialdemokraterna stöder helt klart den här strategin, men man behöver också börja jobba konkret för att uppnå de mål som finns.

    Vi i regeringsblocket har förbundit oss till ett gemensamt regeringsprogram som heter ”Ett hållbart Åland, kraftsamling för stabilitet och förändring”. Här ser vi verkligen ett av de moment som vi har kommit överens om. Vi har här en kraftsamling, det är verkligen mot ett hållbart Åland och det är väldigt glädjande att se.

    Jag skulle vilja plocka fram några punkter i den här strategin som är oerhört viktiga för oss i vårt parti. Det är kapitel 5 som gäller skog och klimat.

    Under FN:s klimatkonferens i Paris har man konstaterat att utsläpp av växthusgaser i den globala uppvärmningen år 2051 blir högst 2 procent. Vi var med en delegation i BSPC och fick en ganska skrämmande föreläsning om hur den globala uppvärmningen bara ökar. Om man inte uppnår det gemensamma klimatmålet så kommer det att vara ganska förödande här i Östersjöområdet och påverka vårt dagliga liv. Vi känner till det här, politiker får konstant information och det är viktigt för oss att börja verkställa det.

    För att uppnå detta så bör vi också lyfta fram nyckeltal. Vår grupp anser att man i nästa steg borde se tydliga nyckeltal för att se hur man har uppnått de här målen som lyfts fram i slutet.

    Jag vill kort analysera målen ännu. Jag tycker att det sammanfattar hela strategin ganska bra om ni går till sidan 54. Man har klart och tydligt lyft fram målet och förslag, men det jag saknar är nyckeltal för att visa att vi verkligen har gjort det här och att det inte bara är frågan om en hyllvärmare. Om sådana här strategier blir hyllvärmare och man dammar av dem då och då inför nästa regerings mandatperiod så då är vi verkligen illa ute. Nu gäller det verkligen att visa att det är en kraftsamling.

    Om man tittar på avverkningsmängden som förväntas öka och uppgå till långsiktigt hållbara nivåer, så anser vi att åtgärderna är bra. En av dem är ökade röjningar. Det har varit mycket kritik på hur man röjer skogar. Det har varit så att man har slagit ner all skog så det har blivit alldeles tomt och det har visat sig att det kanske inte är rätt väg att jobba. Man ska kunna röja, få skogar att blomma och kunna få maximalt ut av det som man kan få från skogen.

    Det som är intressant för den som ska verkställa det här arbetet är hur vi ska sköta våra öar. Vi har oerhört många öar som är svåra att ta sig till, skogen där växer helt vilt och det finns jättestor potential. Vi ska inte bara låta skogarna ute på våra holmar i skärgården förfalla och att vi bara håller oss till fasta Åland. För oss är det i alla fall viktigt att man har ett helhetsperspektiv.

    Nästa mål är ”Skogsvården bedrivs med sikte på ett uppnå högkvalitativ och mångsidig virkesproduktion”. Det här är just att bygga i trä. Uppnår vi det målet att vi har så pass bra virke så att vi kan börja bygga våra hus och våra projekt av den åländska skogen så då har man helt klart uppnått det. Men vilket nyckeltal ska visa att vi har gjort det? Har vi faktiskt rätt material och tillräckligt fasta träslag för att kunna uppnå det här målet?

    Vidare lyfter landskapsregeringen fram biomassa som också Ålands Framtid i sitt anförande lyfte fram ganska mycket. Det handlar egentligen om hållbar turism. Om man ser på vilka åtgärder som föreslås så står det: ”Att utveckla skogens utbud av tjänster”. Då får man igen helhetsgreppet kring miljötänkandet. Det handlar egentligen inte endast bara om en fråga utan det är en kombination av många enskilda moment och tillsammans uppnår vi ett hållbart Åland 2051. Här är det turistnäringen som är en av Ålands blommande kommande näringsverksamheter där skogen skulle kunna vara en stor deltagande faktor. Men hur ska vi mäta det?

    En markant ökning av trä som byggnadsmaterial pratade vi lite om tidigare och det har kommit fram ofta här i debatten och det stöder socialdemokraterna med glädje. Däremot borde man samarbeta mera med Finland och Sverige.

    Vi kan konstatera att på 70- och 80-talet hette det att Finlands gröna guld gjorde att vi växte. Nu har vi sanktioner på Ryssland vilket gör att vi har svårt att sälja bort virke ditåt och vi har sett en tråkig utveckling för den finska skogsindustrin. Här behöver vi politiskt arbeta med de nätverk vi har men också konstant lyfta fram vart vi kan börja sälja och hur vi kan hitta nya produkter och nya sätt att använda det gröna guldet så att också den åländska skogen skulle kunna vara ett nytt marknadsområde.

    Det finns mycket modernt tankesätt med start apps. Det är flera start apps inom den här industrin som hela tiden försöker söka nya vägar. På vilket sätt jobbar vi på Åland med dem? Finns det en möjlighet att samarbeta med Ålands högskola eller andra samarbeten inom näringslivet för att kunna komma med i någon form av start app med tanke på att kunna uppnå just det här målet.

    Ni vet ju att socialdemokraterna aktivt har drivit Natura 2000 program. Vi har ganska få Natura 2000 områden jämfört med resten av Europa. Vi skulle behöva se över detta igen. Därför är det glädjande att det också finns med här som en målsättning, där det faktiskt står att man ska förverkliga det. Nyckeltalet borde vara att det är förverkligat, så det ser jag fram emot att i kommande lagting få se över.

    Kort före jag avslutar mitt anförande, det som kopplar ihop till god Östersjömiljö och BSPC- konferensen är den goda vattenmiljön och det är också här en målsättning. Centerns Runar Karlsson har lyft detta i många år och socialdemokraterna har också stöttat det länge, via ltl Carina Aaltonen. Det är stödåtgärder för restaurering och anläggning av våtmarker i skogsmiljö. Det är en konkret åtgärd som vi är positiva och glada över att finns med.

    Med detta skulle jag vilja tacka Ålands landskapsregering. Eftersom det här ärendet inte går till utskottsbehandling så förväntar jag mig när strategin uppdateras och analyseras att den kompletteras med nyckeltal. Tack.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Jag har några avslutande ord. Jag tackar för de här synpunkterna som har framkommit och det engagemang och faktiskt den kärlek som har visats för skogen i det här lagtinget. Det är en väldigt bra början.

    Man frågar hur man går vidare. Jag tycker att programmet ändå visar målsättningarna mycket tydligt. Man visar också vilka åtgärder man föreslår för att uppnå de här målsättningarna.

    När ett strategidokument har landat och är klart så sedan börjar jobbet med förverkligandet. Jag tror att det är viktigt att inte släppa taget om konkretiseringen, den samverkan som redan nu finns och som är etablerad mellan skogsägarna och deras förening, mellan skogsmaskins entreprenörer, mellan natur och miljörörelsen och mellan skogsindustrin och byggsektorn, och energisektorn också.

    Det här är förstås ett arbete som nu måste utvecklas sektoriellt där man tittar på bit för bit, och där det offentligas roll är att vara med och bidra till ett mera koldioxidneutralt arbete i enlighet med de hållbarhetsmålen som vi har.

    Jag brukar skoja bland och säga att det här är kanske det enda arbete när man siktar mot stjärnorna men kan vara nöjd om man når trädtopparna. Det här är väldigt långsiktigt. Vi kommer kanske en liten bit på resan nu. Skogen har en väldigt lång livscykel, 80-100 år. Det som du planterar idag blir faktiskt ett kapital för dina barnbarn och barnbarnsbarn till och med. Det måste vara ett långsiktigt perspektiv.

    Skogen blir en del av det viktiga arbetet med hela växthusgasutsläppen. Vi vet att biobränslen kan vara med och hjälpa till när det gäller vägtrafiken beroende på hur bilbranschen utvecklas. Är det vätgas eller elbilar som blir dominanta eller hur mycket av biobränslet kommer faktiskt att bli en del av framtidens koncept? Åland har här i så fall någonting att bidra med.

    Jag tror för min del ändå att en liten skogsindustri som vi har på Åland kommer att vara liten i framtiden också, men därmed behöver den vara vassare och därmed behöver man stärka den lokala kedjan där åländsk skog faktiskt också blir åländska hus. Åländsk skog ska vi använda oss av när vi bygger i framtiden i offentlig regi. Vi ska tänka på det när vi skapar samhällsstrukturer att vi får fjärrvärmeverk byggda där man får avsättning för de här produkterna.

    Om det är möjligt så ska också sjöfart och skärgårdstrafik övergå mera att använda blandningar av biobränsle i drivmedlen.

    Vi är väldigt i händerna på hur den allmänna utvecklingen ser ut runtomkring oss och vad det är som händer. Alla jobbar med den här omställningen. Hur stort utrymme det blir för biosektorn i relation till andra typer av teknikutveckling så det följer vi noga med och tittar på, men det är inte riktigt vi som går i bräschen för den utvecklingen.

    Sedan finns det andra åtgärder här också kring naturturismen. Här har nämnts upplevelseturism inom natur. Jag tror att välskötta skogar på alla sätt är bra för upplevelsen att vandra och vara i åländsk skog. Det är viktigt att få röjningen att fungera och att skogarna upplevs som tillgängliga för besökarna.

    Som jag ser det så kommer det konkretiseringar i samband med budgeten för 2018.

    Nu sätter sig grupperna ner och arbetar sektoriellt för att nå de här målsättningarna. Jag tror att vi med säkerhet får tillfälle att återkomma till den diskussionen också här lagtinget. Tack.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Av ren nyfikenhet måste jag ändå få ställa frågan här. Det nämns också att Åland kan bli ett testområde för förnyelsebar energi. Det skulle vara intressant att höra lite grann hur statusen är just nu med det projektet.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tusen tack för den frågan. Det var faktiskt något som jag också tänkte beröra men glömde. Det känns faktiskt nu som det går riktigt bra. Det går åt rätt håll. Nu har vi också fått TEKES finansiering eller Clic innovation som håller i hela projektet på rikssidan. Det börjar nu formas till en sådan tidpunkt där det måste bli dags för regeringarna att träffas.

    I Finland har man tittat på många olika platser för testområde och sållat bort dem och Åland är helt klart bäst lämpad som testområde. Man är på väg hit för att skapa testområde, vi är väldigt positiva till det och det kan också främja utvecklingen av biomassa på ett bra sätt. Just nu ser det väldigt bra ut.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag kan bara önska lycka till!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom.

    Föredras

    8        Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030

    Landskapsregeringens meddelande M 6/2016-2017

    Enligt 34 § i arbetsordningen kan lagtinget på förslag av talmannen remittera ett meddelande till ett utskott eller till självstyrelsepolitiska nämnden. Beslutar lagtinget att ett meddelande inte ska remitteras antecknas ärendet för kännedom.

    Talmanskonferensen föreslår att ärendet ska remitteras till social- och miljöutskottet.  Kan förslaget godkännas? Godkänt. Ärendet kommer att remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Fru talman! Det blir nog en utmaning att hålla sig till tidsbegränsningen, men jag ska göra vad jag kan.

    Ålands energi- och klimatstrategi är nu framlagd för Ålands lagting. Det har i salen uppstått många frågor här under de senaste åren och jag har svarat att det kommer svar sedan när energi- och klimatstrategin kommer. Jag hoppas att vi nu kan leverera de beskeden. 

    Att vi nu kommer med ett dokument har förstås att göra med landskapsregeringens hållbarhetsarbete. Mål nummer 6, dvs. markant högre andel energi från förnyelsebara källor är ett uttryckligt mål för landskapsregeringen. År 2051 ska vi vara koldioxidneutrala på Åland. Det är en tuff målsättning.

    Orsaken till den här strategin är också förstås regeringsprogrammet. Vi kom överens om att en klimat- och energistrategi tas fram. Målsättningen är att göra Åland så fossilbränsle-oberoende som möjligt och därmed ta vår del av ansvaret för att bekämpa klimatförändringar genom t.ex. att använda ny teknik, energieffektivering, öka användningen av solpaneler eller annan fossilfri energiförsörjning. Därtill godkände lagtinget i december 2016 Parisavtalet, vilket också sätter krav på oss att nu på riktigt uppta kampen mot koldioxidutsläppen.

    Jag kommer inte att orda så mycket mera om klimatförändringarna, de känner ni alla väl till, dess faror och oro som de medför.

    Vi vet att Åland är en liten aktör på den globala arenan, vi vet också att vi måste ta hand om vårt samhälle och göra det yttersta som vi kan här. Vi har ändå väldigt mycket resurser i jämförelse med många andra på andra platser på jorden. Vi har också väldigt kreativa och resursstarka människor som kan bidra till att det här lyckas.

    Förutom FN och Parisavtalet och de krav som ställs på Åland så har också EU målsättningar när det gäller klimat och energi. I riket finns också en klimat- och energistrategi. Vi har också ett tryck nerifrån från våra medborgare och organisationer som vill att vi ska lyckas med det här arbetet.

    EU:s mål fram till 2030 är 40 procent lägre växthusgasutsläpp jämfört med 1990. Man ska ha 27 procent förnyelsebar energi och 27-30 procent högre energieffektivitet. Frågan är om detta är tillräckligt för att uppfylla klimatavtalet? Jag tror inte det.

    Finlands klimatpolitik för år 2030 är 39 procent lägre växthusgasutsläpp jämfört med 2005 och 50 procent förnyelsebar energi. Man ska halvera mängden använd olja, man ska slopa användningen av stenkol och skogsprodukter ska ersätta fossila bränslen osv. I Finlands klimat- och energistrategi sägs också att Åland ska göras till ett testområde för smarta energisystem.

    Hur är läget idag på Åland? Är vi bra eller dåliga när det gäller energifrågor och klimatutsläpp? Vi är inte så jättebra, formen är inte den bästa kan man säga.

    För att kunna veta var vi befinner oss idag så måste vi ha mätetal bakåt. År 2005 är vår baslinje som vi räknar utifrån och ser vilka förändringar som har skett fram tills idag och sedan från idag och framåt. Det är viktigt att kunna mäta och följa upp i siffror och konkret se att det går åt rätt håll.

    Vi har bl.a. gjort de gränsdragningarna att den importerade elen har betraktats enligt det avtal som elandelsbolag har och där har koldioxiden från den produktionen räknats in. Åland har ju till 80 procent den svenska el-mixen.

    När det gäller sjöfarten så har man gjort en linjedragning redan 2005 och det är en definition som vi också går vidare med. Då räknar man skärgårdstrafikens utsläpp som förstås åligger Åland, men vi har räknat bara ena vägen för de fartyg som har Åland som ändhamn för att få något slags rättvis fördelning mellan vad man kan slå ut per capita.

    När det gäller den förnyelsebara energin så har den sedan 2005 ändå ökat och har befunnit sig runt 30 procent. År 2005 hade vi bara under 10 procent, så det har gått åt rätt håll. Mycket betydande är förstås år 2014 när vindkraften tog ytterligare ett kliv framåt. Det gäller att fortsätta bygga på de naturresurser som Åland har till sin fördel.

    När det gäller växtutsläppen så har vi också minskat med 26 procent sedan 2001 inom avlopp och avfall, inom el och värme och inom vägtrafik. Inom jordbruket har det tyvärr ökat. När man slår ut hela vårt klimatavtryck så ligger vi på Åland på 8,6 koldioxidekvivalenter per invånare. Motsvarande summa i Sverige är 5,5 och i riket 7,9. Vi ligger per capita högre.

    Här finns så mycket att berätta så jag vet inte riktigt vad jag ska ta upp.

    Vad ska vi uppnå på Åland? Ni hörde tidigare att målsättningarna inom EU och Finland ligger ungefär på 40 procent i förnyelsebar energi. Vi har satt vårt mål på 50-60 eller närmare 60 procent förnyelsebar och lokal producerad elproduktion och då menar vi både storskalig och småskalig sådan.

    Småskalig energiproduktion är i huvudsak solpaneler där vi ser helt klart en utvecklingstrend. Mera storskalig energi är vindkraften, det är den energiform som har de bästa förutsättningarna här.

    100 procent av våra nya landfordon och nybyggda fartyg inom skärgårdstrafiken ska drivas utan fossila bränslen från och med 2030. Vi vet hur anskaffningstakten har varit inom skärgårdstrafiken, vi måste bli bättre på det och det kommer att kräva nyinvesteringar eller nya modeller för trafik.

    Alla fastigheter värms upp utan fossila bränslen från och med 2030. Det här är också något som kommer inom EU.

    Gång-, cykel- och kollektivtrafik ökas och ersätts med tio procent med dagens personbils- och paketbilskörningar. Av person och paketbilarna drivs 15 procent med el och 10 procent med rent biobränsle.15 procent av den tunga trafiken drivs med el och 20 procent med rent biobränsle. I bensin och diesel blandas 20 procent biobränsle och i en lätt brännolja blandas 10 procent. Hela trafiksektorn är ett otroligt viktigt utvecklingsområde.

    Det är glädjande att vi nu etablerar de här laddstationerna. Det öppnas en vid Kantarellen den 7 oktober. Den första eltaxin lär ska ha anlänt till Åland. Mariehamns stad och företrädare för bussbolagen är hos VTT för att lära sig mera om eldriven busstrafik. Det händer faktiskt mycket konkreta saker nu. Jag upplever också att det från samhället och olika företagen finns ett stort intresse att gå vidare med den här förnyelsen.

    Målsättningar som anges i strategin är; skärgårdstrafiken minskar sina utsläpp med 50 procent jämfört med 2015 genom nya rutter, tidtabeller och nya drivmedel. Två av de frigående färjorna ska ha eldrift och alla linfärjor ska bli eldrivna.

    Den övriga sjöfarten som Åland inte reglerar, men som naturligtvis följs med stort intresse, är att de minskar sina utsläpp med 20 procent jämfört med 2015.

    Det som är en stor oro för mig och som globalt sett är ett väldigt problem är flygtrafiken. Bara här ovanför Åland passerar ungefär 100 flygplan per dygn, vilket också ger ett klimatavfall här som är betydande. Globalt sett så har jag hört att 11 miljoner människor per dygn befinner sig i flygplan uppe i luften. Hur man ska få en klimatneutral och klimatsmart flygtrafik är en av vår tids stora utmaningar. Med klimatförändringen blir också vindarna och kastvindarna där uppe i skikten som flygplanen rör sig så hårda och intensiva så att det är inte säkert att nuvarande flygplansmodeller klarar av dem längre. Man måste utveckla nya koncept på hur man bygger flygplan så att de klarar de här lite mera oberäkneliga sakerna som planeten nu hittar på. Flygtrafiken är en stor och kanske avgörande utmaning. Åland har som sagt ingenting att säga till om när det gäller flygtrafik annat än att i alla sammanhang påminna om vilken viktig fråga detta är och puffa på alla dem som har möjlighet att påverka.

    Fru talman! Är jag mycket över tiden? Ja, hon nickar. Bra, då gör vi lite grann som med den förra, nu hör jag på er och sedan får vi återkomma. Tack, fru talman!

    Ltl Ingrid Johansson

    Tack, talman! Det här med hållbarhet är inte lätt. Det är en ständig vågskål mellan olika värden, det är hållbarhetsarbetets svaghet men också dess styrka. För till skillnad från vad populisterna hävdar är världen inte svart eller vit. Därför vill jag börja med att tacka Hållbarhetsrådet med lantrådet Sjögren i spetsen som tagit fram nyckeltal för att mäta detta komplexa område. Jag hoppas att lagtingsledamöterna har tagit del av det viktiga arbetet.

    Vi i finans- och näringsutskottet fick i våras gällande kortrutt den delikata frågan att ställa olika värden mot varandra när vi skulle väga sprängning av orörd natur mot minskade koldioxidutsläpp, där åtminstone jag konstaterade att fortsatt stora koldioxidutsläpp är värre och stöder således kortruttssatsningen. Det är ett av exemplen på vilka frågor hållbarhetsarbetet utsätter oss för.

    Men det finns också globala problem. Jag är knappast ensam om att ha lyssnat till krigskorrespondenten Magda Gads sommarprat i P1 där hon konstaterade att Kongos enorma naturrikedomar har vänt sig mot nationen. Just nu är det kobolten som är som mest attraktiv som en förlängning av västvärldens önskan om att kunna lagra elenergi. Kobolt finns, som ni vet, i de flesta batterier och den stora efterfrågan leder till ett mänskligt lidande långt bortom fantasins gränser. 

    Så vad ska vi göra? Ska vi vänta på att de perfekta lösningarna kommer? Billiga lösningar som är till fullo hållbara? Nej, det kan vi inte. Vi måste agera nu och det kommer landskapsregeringen att göra bland annat genom budgetanslag baserat på sin strategi. Utan strategi blir stödsystem och andra åtgärder kraftigt försvagade, det är därför bra att landskapsregeringen tagit fram det aktuella dokumentet. 

    Jag är övertygad om att många tycker att något i detaljerna i strategin är fel, någon anser att man skulle ha fokuserat mer på vind, en annan på sol – men det är inte det viktigaste så som jag ser det. Det är helheten som är det viktigaste och att vi tar steg bort från koldioxiden. Koldioxidutsläpp och global uppvärmning är vår tids största utmaning. Om vi inte ändrar spiralen kommer vi att se allt mer mänskligt lidande och en allt svagare biodiversitet. Vi måste bryta upp och göra annorlunda och bättre. 

    I energi- och klimatstrategin sägs följande: ”Det omfattande arbete som görs ute i världen för att minska den globala uppvärmningen och för att anpassa sig till klimatförändringen påverkar även de åländska invånarna och beslutsfattarna”. Det är sant och riktigt. Trots att vi är små kan vi inte bortse från vårt ansvar. Vi och västvärlden i stort är de största klimatbovarna och det är vi som behöver visa vägen så att utvecklingsländer inte behöver gå samma koldioxidväg som vi gjort i deras utveckling. 

    Talman! Det är en utmaning för oss av stora mått. Vårt insulära läge i kombination med ett välspritt örike gör att vi har höga utsläpp med sjö- och vägtrafiken som de stora bovarna. Därför är det klokt, och nödvändigt, att stort fokus sätts på trafiken i målsättningarna när det gäller förnyelsebart bränsle. Och det visar också på behovet av kortrutt ur ett hållbarhetsperspektiv. 

    Energieffektivisering är ett mycket intressant område. Här finns dessutom stora pengar att hämta. Jag tror och vet att fastighetsverket har fått i uppdrag att centralt styra att energifrågan sätts högt på agendan, så att vi kan spara såväl energi som pengar.

    Smarta elnät är också en viktig framgångsfaktor och en viktig nyckel för att kunna stärka användningen av exempelvis sol- och vindenergi genom att kunna ladda batterier när det blåser över en viss sekundmetergräns. I kombination med ett klokt stödsystem för sol- och vindenergi skapar det reella möjligheter att övergå till en hög andel förnyelsebar energi. 

    När det gäller värmeproduktion och frågan om biogasanläggningar hade jag gärna sett ett djupare dyk i avfallsfrågan. Som jag tidigare nämnde är helheten det viktigaste men att det säkert finns personliga åsikter och föga förvånande tycker jag att just avfall skulle ha varit lämpligt att fördjupa sig i.

    I meddelandet står det att hushållens bioavfall är utspritt, då i hushållens soptunnor. Detta är lite av en sanning med modifikation eftersom att kommunerna har ett insamlingsansvar, avfallet blir således koncentrerat och har stort potential att nyttjas. Likaledes saknar jag diskussion om slam. Det är väl så, att har man en gång jobbat med avfallsfrågan så kan man aldrig släppa den. 

    Talman! Den fysiska planeringen med fokus på klimatförändringar är ett område som jag upplever att vi på Åland diskuterat i väldigt lite. Att nyttja GIS-instrumentet för att göra beräkningar är en nödvändig åtgärd. Vi ska tacka vårt starka strandskydd för att vi inte har lika stora problem som många andra kommuner i vår närregion har. För vi har våra fastigheter ganska högt upp på land. 

    När det gäller dagvattenhantering har vi också mycket att lära. Förra veckan var jag på ett studiebesök till Täby kommun som arbetat med modern dagvattenhantering under lång tid. Jag rekommenderar varmt intresserade att besöka dem, de hade mycket att lära ut. 

    Som medlem i näringsutskottet vill jag slutligen nämna konkurrenskraft och cirkulär ekonomi. Att arbeta med hållbarhetsfrågor stärker det enskilda företagets varumärke men har också stort potential att öka vinster. Vi såg här i veckan Ålands näringslivs upprop för lägre avgifter, det behöver vi på politiskt nivå ta på allvar, samtidigt ska vi inte glömma att energieffektiviserande och vattensparande lösningar ger högre vinst. Det gäller som vanligt att ta tillsammansskap när det gäller hållbarhetsfrågor.

    När det gäller cirkulär ekonomi behöver vi ställa om och sluta hantera material som avfall och börja nyttja uttjänta produkter. Möjligheterna är oändliga och skapar många positiva kringeffekter. Men omställningen till cirkulär ekonomi är inte helt enkel. Näringslivet behöver ställa om och många behöver förändra sina processer och strukturer. Vidare kräver en övergång till cirkulär ekonomi att flertalet politikområden behöver reformeras, cirkulär ekonomi är gränsöverskridande och berör näringspolitik, socialpolitik, miljöpolitik och många fler områden. Det centrala är förstås att implementera avfallsdirektivet. 

    Så talman, som helhet är energi- och klimatstrategin god och jag välkomnar välbalanserade stöd som gynnar hela det åländska samhället både för oss som bor här idag men också för våra barn och barnbarn. Tack.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Ett steg mot ett hållbart Åland 2051, det ser vi nu i energi- och klimatstrategin. Vi har en lång väg att gå, men utan strategiskt viktiga delmål, vilket den här strategin är, så kommer vi inte att uppnå ett hållbart Åland 2051.

    Vi har i lagtinget nu verkligen sett hur hållbarhetsarbetet ska föras framåt. Förutom det som ministern nämnde, utvecklings- och hållbarhetsagendan inför 2030, så finns också den första statusrapporten som är oerhört intressant läsning.

    Och nu dessa konkreta energistrategier och tidigare i debatten hade vi den här andra strategin. Alltså; ”We can talk the talk, det ser vi att vi kan göra, but can we walk the walk?” som vår minister säger ganska ofta.

    Den här statusrapporten är det absolut viktigaste dokumentet i helheten. Nyckeltalen visar att vi verkligen kommer att kunna gå den här vägen och uppnå målet.

    För oss socialdemokrater är det vandringen som är viktig, att vi verkligen når resultat och kommer fram.

    Ministern nämnde också flygtrafiken i sitt anförande. Det temat kom också upp på konferensen och handlade faktiskt bara om de här frågorna, i BSPC diskuteras mycket miljöfrågor. Flygandet är ett otroligt stort problem. Debatten som fördes där, också kopplat till det här dokumentet, är hur vi kan engagera den enskilda invånaren i Mariehamn till att sophantera, satsa på elbil eller bygga om sitt tak med solpaneler när de lika bra kan flyga av och an till Thailand och så har de förbrukat upp koldioxiden. Det blir en dubbelmoral. Vi vet att alltid när man sätter stora krav på människor så slår de bakut, slutar lyssna och då är det svårare för oss att uppnå de här målen.

    I mitt anförande tidigare nämnde jag start apps. I helgen var jag i Helsingfors och det är glädjande att höra att det finns flera forskare nu som har börjat ta fram nya tankar kring hur man skulle skapa nya flygplan. Det är faktiskt inte en omöjlighet, utan det är snarare en realitet som kommer att komma mycket, mycket snabbare än vi tror. Den situationen vi har idag är fullständigt ohållbar.

    Vi bör också göra så som president Britt Lundberg gör i Nordiska rådet gör, hon har mycket IT-anpassade möte och via digitaliseringen börjar man minska att alla ska flyga till samma ställe. Det är ganska absurt, måste jag faktiskt säga.

    Sammanfattningsvis är vi nöjda med energi- och klimatstrategin. Vi har ordförandeskapet i social- och miljöutskottet och med vårt ordförandeskap kommer vi att lyfta in de frågor som är viktiga för oss efter de hörande som utskottet har önskat att man ska ta till sig.

    Generellt är vi väldigt nöjda och tacksamma över det här arbetet. Tack.

     Ltl Stephan Toivonen

    Fru talman! Ärade ledamöter av Ålands lagting, jag representerar åländsk demokrati.

    Så har vi då kommit till en stor och intressant debatt som jag trodde att den skulle bli, men den har varit väldigt lam så här långt, nämligen debatten om energi- och klimatstrategin för Åland år 2030. En strategi som jag efterlyste redan senaste vår då vi debatterade stödet till vindkraften. Min åsikt då och nu är att vi kanske borde ha fått ventilera den här strategin tidigare. Men jag förstår att det fanns praktiska orsaker till att tidtabellen blev bakvänd.

    Jag skulle kunna hålla tio anföranden i detta ämne, men jag har, åtminstone i detta skede, enbart tänkt hålla tre.

    I ett anförande tänkte jag såga rapporten, i ett annat anförande så tänkte jag staka upp riktlinjerna för en helt alternativ politik och i ett anförande tänkte jag ge beröm åt fru vicelantråd. Jag tänker börja med det alternativet som omväxling.

    Förra programmet som gällde livsmedelsstrategin så kritiserade jag hanteringen. Vi hade en lång debatt här i lagtinget, vi hade 30 olika höranden och ingenting ändrades i den strategin. Jag tyckte att man kunde ha lyssnat lite mera. Men i det här fallet har man faktiskt gjort det.

    I våras så hade regeringen ett seminarium där man presenterade remissversionen av denna strategi. Det var inte så många från lagtinget som var där men jag var där för att jag dels var intresserad och dels för att se hur strategin såg ut.

    Då man presenterade en översikt av användningen av energikällorna på Åland 2005-2015 så märkte jag ett logiskt fel. Man hade där biobränsle, vindkraft, brännolja, diesel och bensin, men en sak fattades: Värmepumpar. Man hade alltså den energin som man köpte, men inte den som hushållen själv producerade via luftvärmepumpar, jordvärmepumpar osv. Man kunde då se att energianvändningen hade minskat under perioden. Om man tittar nu på den här aktuella rapporten på sidan 5 så ser man att energianvändningen har ökat. Det beror på att man har räknat med det som man har producerat via värmepumparna.

    Fru talman! Låt mig ta ett enkelt exempel. Vi har en liten by med fyra lika stora hushåll. En använder uppvärmning med vindkraft och tre använder sig av brännolja. Då är ¼ av energin förnyelsebar. ¼ är lokalt producerad, dvs.  vindkraften. Låt oss säga att ett av husen byter från brännolja till jordvärme. Då kommer den inköpta energimängden att minska med ¼, men det går fortfarande åt lika mycket energi att värma upp husen.

    Enligt den statistik som landskapsregeringen då hade så skulle den förnyelsebara energin nu utgöra 1/3 eller 33 % och den lokalt producerade skulle också vara 1/3 eller 33 %. Men som sagt i verkligheten används lika mycket energi och 50 % är lokalt producerad och 50 % är förnyelsebar.

    Så som det sedan blev så finns det alltså med, så nu kommer det att visa rätt.

    Samma problem förekommer när man använder biobränsle, ved. Det försvinner ur statistiken om man inte beaktar alla uppskattar användningen.

    Fru talman! Jag sände in ett remissvar, som ni kan se från sista bilagan. Och trots att Åländsk Demokrati lär ha varit den enda, som påpekade detta misstag, så kan ni alla nu se på sid 5 att det finns en liten kil som heter ”värmepumpar”.

    Och för denna lyhördhet, som fru vicelantrådet visade den här gången, så framför jag mitt tack. Jag hoppas att regeringen i fortsättningen någon gång kan lyssna även på oppositionen. Om jag minns rätt så var det väl ledamot Sjögren som i början av denna mandatperiod sade att all kunskap kan inte finnas i ett parti.

    Fru talman! Detta med värmepumparna kan verka som en petitess, men notera att kilen för vindkraft på sidan 5 är lika stor som vindkraften så värmepumparna visade sig ha lika stor betydelse som vindkraften. Vindkraften subventionerar regeringen med 700 000 euro per år, medan man inte får så mycket för värmepumpar.

    Däremot såg jag att man planerar ett konverteringsstöd i byte av värmekälla från olja till biobränsle. I förslaget till skogsprogram kan man utläsa att biobränsle för små hus har lika stor betydelse som värmepumpar och som vindkraften. Därför menade jag att det här ärendet borde ha varit före diskussionen kring varför vi ska ge 700 000 till vindkraften.

    Fru talman! Det visade sig att både vindkraften, värmepumpar och små hus bioenergi alla ger ungefär lika både ren och förnyelsebar energi. Jag hoppas att vi i fortsättningen kan subventionera de här mera igen.

    Stödet till vindkraften går ju enbart till några få stora företag, medan stödet till de här andra kunde många konsumenter få del av.

    Fru talman! Vad jag ser så finns det dock ännu ett litet fel i rapporten. På sidan 55 i klimatstrategin ser vi en tabell med andelen förnyelsebar energi av slutförbrukningen. Den ser likadan ut i remissversionen som i slutversionen, men rimligtvis borde den lokala andelen öka något om vi har med värmepumparna.

    En annan detalj är att i remissversionen så hade man räknat in den köpta elens andel, den som var förnyelsebar, men det har man plockat bort. Som fru lantrådet var inne på så köper man ju in en del förnyelsebar energi också så den borde vara med. Det skulle betyda att den förnyelsebara energin skulle ligga närmare 50 procent redan nu, om målsättningen var 60 procent år 2030. I det skedet ligger faktiskt Åland väldigt bra till om man beaktar statistiken på rätt sätt.

    Jag är tacksam att ni den här gången lyssnade och att också slutsiffrorna är väldigt bra. Tack för ordet, fru talman.

    Ltl Mikael Lindholm

    Tack, fru talman! Jag föreslår bordläggning av detta ärende till nästa plenum.

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack, fru talman! I detta långa och viktiga dokument finns många saker man kunde ta upp. Jag tänkte gå på djupet i en fråga, nämligen biltrafiken.

    I klimatstrategin kan vi läsa att målet för landskapsregeringen är 4 000 elbilar år 2030.

    På YLEs hemsida kan vi läsa om situationen i Finland: ”Elkonsumenterna påförs inga nya skatter i nästa års budget. Däremot vill regeringen påskynda övergången till elbilar med ett anslag på 6 miljoner euro.

    Vidare reserveras 4 miljoner för utbyggnaden av laddningsnät för elbilar.” Så långt YLE.

    Men myntet ”elbilar” har även en baksida. En väldigt tråkig baksida som inte överhuvudtaget kommer fram i regeringens klimatstrategi.

    I våras tog jag, mera i förbifarten, upp att tillverkningen av batterierna för elbilar är synnerligen klimatovänliga, om man exempelvis ska tro på den rapport som Teknikens värld hänvisar till. Enligt den artikeln krävs att man kör mellan 150 000 till 200 000 km för att spara in den koldioxid som frigörs vid tillverkning av elbilens batterier. Det gäller alltså inte bilen i sig.

    Tyvärr har jag inte hittat någon klar uppgift om vilken livslängd batterier har, men från vissa källor har jag läst uppskattningen tio år.

    På Åland kör vi väldigt korta sträckor. Det betyder att för den som kör mindre än detta under tio år så är elbilen inte ett bra alternativ, om batteriet nu ens håller i tio år.

    Fru talman! Jag läste vidare och lärde mig att elbatterierna görs av litium, en mineral, som det tydligen inte finns så mycket av i världen och framförallt inte på så många platser. 80 procent av världen litium tycks finnas i Bolivia. Jag citerar Veckans Affärer, som skriver: ”Brytningen kommer emellertid att leda till en lokal miljökatastrof av sällan skådat slag. Landskapet kommer att förstöras till oigenkännlighet. Bristen på vatten i en öken är redan betydande, men här kommer vattnet i princip att försvinna helt och hållet, eller förorenas bortom vett och sans.

    Arbetsförhållandena för dem som redan bryter litium i öknen i mindre skala är enligt västerländska mått anskrämliga, enligt ett reportage i brittisk press.” Det finns mera att läsa för den som vill googla. Jag vill gärna veta hur detta ihop med ”miljömässig hållbarhet” som regeringen har talat om?

    Fru talman! Sedan lärde jag mig också att det finns Kobolt i elbilens batterier. De största fynden tycks finnas i Kongo, alltså riktiga Kongo.

    Enligt Dailymail arbetar cirka 40 000 barnarbetare i dessa, vad man väl kan kalla gruvor. Det verkar vara någon slags dagbrott där man då spränger sig fram till mineralerna och låter de små barnen söka efter koboltstenarna. När jag läser beskrivningen så får jag en känsla av att ÅMHM skulle stänga dessa gruvor ganska snart. I fjol var den officiella dödssiffran 80 personer. Ni kan googla fram mer uppgifter själva, men jag vill nog varna känsliga läsare.

    Regeringen talar om ”social hållbarhet”, med det gäller kanske bara på Åland och inte någon annanstans?

    Fru talman! Regeringen vill ha 4 000 elbilar år 2030. De kan eventuellt löna sig ur ett miljöperspektiv om man kör minst 200 000 km under tio år. Men det förutsätter även att man inte bryr sig om miljöförstörelsen i Bolivia eller barnarbetarna i Kongo.

    Jag har svårt att förstå hur en socialdemokratisk minister kan lägga fram ett sådant förslag. Kanske det är i linje med socialdemokratisk politik?

    Att sedan bygga laddstationer för elbilar där man får ladda sina elbilar känns märkligt. Alltså, om man har råd och intresse att köpa en elbil så får man elen gratis.

    De hushåll som ligger under fattigdomsgränsen lär inte komma i åtnjutande av denna förmån. De får snällt betala för bensinen, om de har råd att köpa bilen.

    Fru talman! Detta är inte i linje med vår politik från Åländsk demokrati.

    Vad är då alternativet?

    Jag tog i ett annat sammanhang upp risken med att citera eftermiddagstidningar, men tydligen kan man inte heller lita på YLE. Det jag läste upp tidigare var faktiskt fake news.

    På finansministeriets hemsida finns följande text: ”Byggandet av laddningsstationer för elfordon och tankningsstationer för biogasfordon påskyndas, husbolagens laddningspunkter för elbilar främjas, bilbeståndet föryngras genom stödet för anskaffning av elfordon och omställningsstödet för bio- och flerbränslebilar. Programmet med skrotningspremier för gamla fordon förlängs.” Stödet ges såväl för elbilar som för gasbilar.

    Fru talman! Hur ser det ut med elbilar och gasbilar i närregionerna? I Sverige finns det i dagens läge 50 000 gasbilar, dvs. mer än vad det finns elbilar.  I Finland finns det 2 000, men finska regeringens mål är att det skall finnas 50 000 år 2030. Då borde det finnas 225 på Åland.

    En som för övrigt talar sig mycket varm för gasbilar är Göran Persson. I hela världen finns det i storleksordningen 15 miljoner gasbilar, bl.a. taxibilar i Stockholm.

    Fru talman! Genom att köra en gasbil så minskar man direkt koldioxidutsläppen med 25 procent, om man använder sig av naturgas. I Sverige har man en mix som gör att man minskar koldioxidutsläppen med cirka 70 procent.

    Fru talman! En ny gasbil kostar cirka 2 000 euro mera än en bensinbil. Men kan även konvertera samtliga bensin- och dieselbilar till gasbilar. Denna konvertering kostar cirka 3 000 euro. Rent tekniskt kunde Åland bli bensinfritt över en natt. Jag har förstått att det också finns biogasanläggningar på gång.

    I Österbotten levererar Jeppo Biogas gas till bilar. Detta kan vi göra utan att bidra till miljöförstöringen i Bolivia eller tvinga barnen i Kongo att söka efter våra mineraler och med konverteringsstöd så kanske samtliga har råd att köpa eller konvertera sina bilar.

    Fru talman!  Jag är inte så tekniskt intresserad, så jag vet faktiskt inte om någon kollega här i lagtinget äger en elbil, men det finns en som äger en gasbil, nämligen jag. Jag hoppas att jag nästa höst kan ta hit bilen och tanka den här. Tack för ordet.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Tack, talman! Ltl Toivonen sade att elbatterier håller sig kanske tio år. Jag läste just en rapport som visar att när det är 80 procent kvar i ett batteri så ligger det på 840 000 km. Om vi ska köra 840 000 km på Åland så lovar jag att vi kommer att få köra i mera än tio år. Det här är en färsk rapport från Tessla. De har gjort undersökningar på sina batterier om hur länge de håller.

    Ltl Toivonen sade också att elbilar ger upphov till större utsläpp under produktionen och det är sant, men det är om man använder fossilt bränsle i produktionen.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Det är för det första svårt att veta hur länge ett batteri räcker eftersom de är så pass nya. Men vi vet med de här fina nya lamporna, som ska räcka hur länge som helst, hur snabbt de dör ut.

    När det gäller produktionen så påverkas den också av hur man bryter dessa mineraler; litium och kobolt, och under vilka förutsättningar det görs.

    Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

    Talman! Man säger ofta att elbilen ger upphov till större utsläpp under produktionsfasen. Man har då räknat med att man använder fossilt bränsle i produktionen. Ändå efter ett år så är utsläppen bättre än för dieselbilen. I sämsta fall kommer en elbil att ha ett utsläpp på 16 ton koldioxid under sin livstid. En dieselbil har 52 ton koldioxid under sin livstid. Det betyder att den spyr ut mer än tre elbilar tillsammans. Om man laddar sin bil med förnyelsebar energi då kommer man ner till 5,4 ton koldioxid under en livstid för en elbil, vilket är en tiondel av vad en dieselbil spyr ut.

    Det var ganska intressant när vi var på ett studiebesök under BSPC-mötet för nu tittar man väldigt mycket på nya möjligheter för elladdning.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Frågan var nog inte helt klar där, det var mycket ”om” och ”om” där i början. Det är beroende på hur man tillverkar och var man gör det. Men som sagt, googla på kobolt och Kongo när det gäller arbetsförhållandena.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! I likhet med Annette Holmberg-Jansson så anser jag att både elbilstillverkning och tillverkning av bilar med förbränningsmotorer är väldigt koldioxidkrävande. Däremot är ju driften av en elmotor, sedan när bilen är tillverkad, betydligt mycket mera miljövänlig och koldioxidvänlig än en bensinmotor.

    Det är klart att batteritillverkningen och litiumanvändningen hela tiden måste hållas utan barnarbetskraft och utan miljöförstöring precis som i många andra globala frågor. Det är ju ett globalt ansvar som man måste jobba med. Tyvärr utnyttjas detta i många industrier runt om på jordklotet och det är långtifrån bra och långtifrån rättvist.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Självklart när man kör en elbil så förorsakar den inte utsläpp. Men har man en gasbil och använder biogas så då minskar man också utsläppen med 95 procent. Jag tror inte att vi har barnarbetskraft på Åland så vi har inte den risken.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Jag vill hävda att om vi inte begränsar klimatutsläppen utan låter detta fortgå så vet jag åtminstone att det är de fattigaste på jorden som kommer att få lida mest. Klimatförändringen och dess effekter är det sämsta som kan hända barnen i Bolivia och Kongo, så låt oss nu göra allt vi kan för att stoppa den.

    Ltl Stephan Toivonen, replik

    Tack, fru talman! Jag tänker inte ta replik. I mitt tredje anförande har jag färdigt svar på det som fru vicelantrådet sade.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Roger Nordlund

    Fru talman! Jag önskar understöda ltl Lindholms förslag om bordläggning och bordläggningstid.

    Talmannen

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Mikael Lindholm, understödd av ltl Roger Nordlund, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till nästa plenum den 11 september.

    Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 11 september.

    Föredras

    9        Narkotikasituationen bland ålänningar

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 15/2016-2017

    En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

    För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

    Svaret kommer att ges av minister Wille Valve. Ordet ges först till ltl Stephan Toivonen.

    Ltl Stephan Toivonen

    Fru talman! Från olika håll har det inkommit oroande nyheter om narkotikasituationen bland ålänningar, med dödsfall i form av självmord och överdoser bland ålänningar, som använder narkotika.

     Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen, minister Valve, följande skriftliga fråga: Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit under 2017 och vilka skyndsamma åtgärder kommer ytterligare att vidtas under året för att minska narkotikans skadeverkningar?

    Minister Wille Valve

    Fru talman! Ltl Toivonen frågar: Vilka åtgärder har landskapsregeringen vidtagit under 2017 och vilka skyndsamma åtgärder kommer ytterligare att vidtas under året för att minska narkotikans skadeverkningar?

    Under 2017 har landskapsregeringen tillsatt en parlamentarisk ANDTS-kommitté med åtta medlemmar som har hållit tio möten och levererat ett förslag till ANDTS-program som kommer att presenteras för lagtinget under 2018. Gruppen har hört brukare, forskare, myndigheter och intresseorganisationer. Detta program kommer att skapa en politisk plattform för ANDTS-politiken 2017-2020. Den 16 augusti inbjöds samtliga lagtingsledamöter till en presentation av utkastet.

    Under 2017 har Ungdomens hus inlett sin verksamhet och invigts. Under taket på Boost samlas nu aktörer som Ung Resurs, AMS, FPA, Fältarna, Folkhälsan och Ålands Polismyndighet. Flera aktörer tillkommer efterhand och intresset har varit stort, från både statliga myndigheter och tredje sektorn, för att fånga upp ungdomar i riskzonen. 

    Några 100 meter bort från Ungdomens Hus sker en annan relevant utveckling. Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, alltså BUP, ska tillhöra barn- och ungdomskliniken. Det här innebär på sikt fördelar i form av att vi förenhetligar vården för barn- och ungdomar. Det här får betydelse på sikt, i form av praktiska, synliga förbättringar. 

    Polisen har under 2017 intensifierat sina åtgärder mot droger i ett drogbekämpningsprojekt. Jag vill passa på att tipsa om en nyhet på Ålands radios-och TVs hemsida idag som belyser detta arbete under rubriken ”Nyckelpersoner inringade i omfattande knarkhandel”. Detta är inte fake news.

    Polisen har bjudit in externa experter för att stärka kompetensen kring upptäckt av droger och arbetet har så här långt varit framgångsrikt. Fler drogtillslag betyder att färre droger finns i den åländska verkligheten och det är bra att polisen systematiskt skär av drogtillförseln till Åland. Dessa intensifierade åtgärder kommer att fortsätta under återstoden av 2017. 

    Från och med den 2 januari 2017 blev landskapet en rökfri arbetsplats, med målet att landskapet ska bli helt fritt från tobak såsom snus och e-cigaretter. I riket är 203 av 304 kommuner rökfria och i Sverige var samma siffra vid årsskiftet 201 av 290 kommuner. På Åland har hittills Finström och Föglö gått in för det och Mariehamn jobbar i samma riktning. Vi har satt upp stora, tydliga skyltar som markerar att området är rökfritt. Rökfriheten har betydelse, eftersom tobak är en inkörsport till andra beroenden och en stor del av drogpolitiken handlar om att själv ta ansvar genom att vara ett föredöme. 

    Landskapsregeringen har i sin nya tobakslag förbjudit e-cigarretter, klickcigaretter och dess försäljning på Åland. Smaksatta cigaretter och rulltobak får ännu säljas till den 19 maj 2020, men kommer att fasas ut som ett led i ANDTS-arbetet. Tobakslagen innebär också en engångsanmälan för de näringsidkare som säljer tobak, för att stärka ÅMHM:s möjlighet att övervaka vem som säljer tobak på Åland. 

     Vad är på kommande? Ett idrottspolitiskt program är på kommande. Min personliga uppfattning är att idrotten och framförallt idrott för alla är en viktig nyckel i bekämpandet av droger. Det är något som skapar mening. Idrott ger gemenskap, mening, utlopp för energi och bygger positiva normer, vilka är mycket viktiga beståndsdelar i ett ANDTS-arbete.

    Ny alkohollagstiftning är på kommande. Landskapsregeringen ser ingen anledning till att alkoläsken skulle flytta från Alko till läskhyllorna i matvarubutikerna och kommer att agera därefter. 

    När PAF-medlen fördelas kommer långsiktigt drogförebyggande arbete med tydliga effektmål att prioriteras.

    Vi drar igång sprututbytesprogram vid ÅHS för att förebygga smittsamma sjukdomar. Idag på förmiddagen nåddes jag av beskedet att ÅHS nu har utannonserat "Intresseanmälan för att jobba med sprututbyteprojektet”. Rekryteringen för personal i sprututbytesverksamheten går ut i övermorgon.

    På utbildningssidan finns nu ett nytt samnordiskt projekt som har nått även Åland i det s.k. 0-24-projektet. Det är ett projekt som har lanserats av Norge somordförandeland i det nordiska samarbetet 2017. Avsikten med projektet är att motverka avhopp från utbildning i synnerhet på gymnasialstadiet för att förekomma utanförskap och marginalisering i samhället. Det är jätteviktigt, för det är allmänt känt att risken för att komma i kontakt med droger tenderar att vara högrei dessa grupper. 

    Ålands landskapsregering avser att tillsammans med kommunerna komma med förslag på modeller på hur man kan hjälpa och stötta utsatta barn och unga som av olika anledningar inte går i skola eller arbetar. Att kartlägga och tydliggöra de åtgärderna kommer att vara jätteviktigt för att hjälpa barn och unga 0-24 år.

    Talman! Jag vill också lyfta en stor fet katt på bordet i kommunreformen. Att ha 16 administrativa enheter som skilt ansvarar för missbrukarvården är inte bra, det är inte hållbart på lång sikt. Väl medveten är undertecknad om att missbrukarvården i viss mån är centraliserad redan idag. Jag menar att kommunreformen kommer att ha långsiktig betydelse för våra kommuners möjlighet att leverera välfärd. Jag vill tipsa frågeställaren om ÅSUBs kommunutredning från 2006 som redan då tog sikte på resursstarkare kommunala enheter med långsiktiga förutsättningar att sköta även de mest kvalificerade tjänsterna.

    Man kunde ytterligare understryka detta genom att nämna att kommunerna redan idag har ett ansvar för det rusmedelsförebyggande arbetet. Lagen om nykterhetsarbete (FFS 1982/828) är i kraft på våra holmar genom en blankettlag. Den lagen ger - och har egentligen gett ända sedan blankettlagen togs ikraft – kommunerna en väldigt viktig roll i det rusmedelsförebyggande arbetet.

    Tittar jag in i den fiktiva kristallkula som jag har här framför mig så ser jag, med tanke på hur socialvårdslagstiftningen kommer att se ut längre fram i tiden, att detta blir ännu viktigare. Kommunerna kommer att få ett ännu större ansvar för det förebyggande rusmedelsarbetet och det förtjänas att nämnas.

    Avslutningsvis, det bästa förebyggande arbetet är förstås basvälfärden; bra barnomsorg, bra grundskola, fritidsverksamhet för barn samt tidiga insatser för familjer. Det är kanske inte lika ”politiskt sexigt" som att tala om drogtillslag, men det är faktiskt en av de viktigaste sakerna som vi gör. Tack för ordet!

    Ltl Stephan Toivonen

    Tack för svaret, minister Valve. Lika vältalig som alltid.

    Men, tyvärr börjar nog ministern mer och mer påminna om den klassiska Bagdad-Bob.

     För ett år sedan hade ltl Nordlund en liknande fråga. Då talade ministern om att det gick upp och det gick ner men att han ville invänta ÅSUBs enkät.

     När jag för ett halvt år sedan hade en motsvarande fråga så fick vi höra resultaten. Men ministern glömde säga att svarsprocenten var 58 procent och i åldersgruppen 18-24 var den under 50 procent.

    Jag nämnde senare i en debatt att enligt uppgifter från polisen så var det fem ålänningar som avled av narkotikarelaterade orsaker i fjol. Då sade ministern att här ska man inte tro, man ska veta. I ANDTS-gruppen fick vi alla höra och vi är några här.

    I somras fick jag höra om flera ålänningar ytterligare som hade avlidit av narkotikarelaterade orsaker.

    En person avled veckan innan ministern i media sade ”drogstrategin fungerar”. En annan person avled veckan efter.

    Förra veckan talade jag med en person som berättade att fem av hennes bekanta hade gått bort de två senaste åren. Hon är inte i min ålder. Hon är 22 år och alla dog av narkotikarelaterade orsaker.

     Jag vet inte vad jag ska göra? Frågor tycks ju inte hjälpa. Att skrika känns dumt när ministern står fem meter bort. Att svära går inte, då tar talmannen mig i öret. Jag kunde räkna upp namnen, men det gör jag självfallet inte. Jag vill veta av ministern: Hur många ålänningar måste offras på narkotikans altare innan minister Valve tillsätter en narkotikakommission? Enligt vad jag har förstått så kan det röra sig om 12 personer så här långt under regeringen Sjögrens tid. Räcker det?

    Minister Wille Valve

    Inledningsvis ltl Toivonen, undersökningen Hälsa i skola, som nämndes på Fri från Narkotikas seminarium, är behäftade med vissa brister och det har konstaterats av landskapsregeringen i offentligheten tidigare. Det gjordes ett nationellt misstag specifikt i den datainsamlingen. Det skedde i Helsingfors och det ledde till det faktiska resultatet att i föregående undersökning Hälsa i skolan så hade vi inte tillförlitliga uppgifter för Ålands yrkesgymnasium, den praktiskt orienterade delen av gymnasialstadiet.

    Däremot hade vi någorlunda tillförlitliga siffror för den teoretiska inriktningen. Men dessa siffror kan och bör tas enbart som en indikation. Vi kan inte förhålla oss till den pga. det misstag som gjordes i THL och i social- och hälsovårdsministeriet. På grund av det misstaget så kan vi inte förhålla oss till det årets siffror som någonting annat än uttryckligen en indikation.

    Ett problem med att bo i ett litet samhälle är att det ibland florerar väldigt vilda rykten om det ena och det andra. Ett annat problem är att polisen kan ha svårt att gå ut och dementera dem och ta avstånd ifrån dem eftersom de är just rykten. Ibland kan det också ha att göra med utredningstekniska skäl.

    Jag tror att det är viktigt, och det har jag understukit många gånger, att vi alltid håller oss till officiella fakta. Officiella fakta, insamlande av THL 2016 i årsboken, visar att hela Finland hade 105-162 dödsfall till följd av narkotikaförgiftningar mellan åren 2008-2013. Omsätter man detta till Åland, motsvarande dem i riket, så betyder det exempelvis år 2013 att antalet dödsfall på Åland strikt matematiskt skulle vara 0,87 dödsfall årligen. Av detta följer rimligtvis att rent statistikmässigt så kan man egentligen inte säga någonting om det är noll, en eller två personer. Drogdödligheten som sådan är en obrukbar indikator i att följa drogsituationen.

    Ltl Toivonen vet från det arbetet som vi har haft i ANDTS-gruppen att det finns också många andra effektivare medel och metoder för att följa situationen.

    Avslutningsvis, talman, det är inte brist på aktörer på Åland. Vi behöver inte fler kommuner, vi behöver inte en till narkotikakommission och vi behöver inte en till nivå på beslutsfattande. Det vi behöver är att samla våra resurser och samla det kunnande vi har i den gemensamma kampen mot droger. 

    Ltl Stephan Toivonen

    Ja, minister Valve, jag är medveten om att den där enkäten hade stora brister. Men om en person sade att hon kände fem personer som inte längre finns, och vissa hade hon talat med samma vecka, så tror jag att det kan vara svårt att skylla på statistiken. Däremot är det ett litet fel som polisen på Åland gör. EMDTS tar faktiskt med personer som avlider på annat håll, medan polisen här säger att det hände inte på Åland. Därför hade jag ”ålänningarna” i rubriken och inte ”på Åland”. Jag tycker att de som eventuellt far till Stockholm är lika viktiga.

    Jag noterar att gamla Bagdad-Bob känns nog som en osäker amatör jämfört med minister Valve. Tror minister Valve att han fortfarande har lantrådets förtroende?

    Minister Wille Valve

    Det är en fråga för lantrådet att ta ställning till.

    Talmannen

    Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

    För kännedom

    10      Godkännande av 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material samt 2009 och 2013 års ändringar i det samt till vissa lagar som har samband med dem

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 19/2016-2017

    Landskapsregeringens yttrande RP 11/2016-2017-s/

    Republikens presidents framställning RP 11/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 11 september 2017.

    11      Havsplanering

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 18/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 29/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 11 september 2017.

    12      Destinationsmarknadsföring

    Ltl Jörgen Petterssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 8/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 11 september 2017.

    13      Språket vid Ålands lyceum

    Ltl Britt Lundbergs skriftliga fråga SF 16/2016-2017

    14      Säkerheten kring och på Åland

    Ltl Stephan Toivonens skriftliga fråga SF 17/2016-2017

    Frågor ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot dem. Om en fråga inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls måndagen den 11 september 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.