Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

    Den självstyrelsepolitiska redogörelsen gäller tiden fram till den 12 mars 2020 och berör således inte den uppkomna situationen. Diskussion bör hålla sig till ärendet men för att den ändå ska kunna vara aktuell kommer talmannen att tillåta en viss diskussion även om den självstyrelsepolitiska aspekten av undantagstillståndet. Den ekonomiska aspekten får ledamöterna tillfälle att återkomma till i samband med tilläggsbudgeten.

    Diskussion.


  • Minister Harry Jansson Anförande | 14:25

    Tack, talman! Ärade parlament. Som talman redan upplyste så har det hänt en hel del under den mellanliggande tiden från det att landskapsregeringen sammanställde föreliggande dokument. Jag kan konstatera från minnesbilden att redan före vi överlät detta till lagtinget så hade vi en hel del av pandemins konsekvens och effekter som började uppta vår tid och därmed så har ju saker och ting inte avancerat som de borde.

    Om vi tar självstyrelsesystemet till att börja med, för att följa lite kronologisk ordning för att underlätta för alla, så känner lagtingsledamöterna till att det i riksdagen i Helsingfors ligger förslag om att justera avräkningsgrunden från 0,45 till 0,47. Förslaget är på grund av Covid-19 smittan ännu inte behandlat och grundlagsutskottet har inte heller inlett hörande till den här delen. Vår riksdagsledamot Mats Löfström bevakar frågan och har meddelat att han kommer att göra allt för att det här ska avancera så fort som möjligt så att vi då kan få föra i hamn denna del av systemets förbättringar. Nog efterlängtat.

    Sedan vet vi alla att ibruktagandet av det nya ekonomiska systemet från årsskiftet kommer i sig att leda till följder för ekonomin. Men talmannen har varit mycket noga med att vi inte ska gå in på de ekonomiska effekterna här och nu.

    När det gäller självstyrelsefrågan som sådan har vi då igår tillsatt den nya parlamentariska kommittén som för åländsk del ska hantera de här frågorna. Som jag redan antydde i frågestunden, på basen av ledamot Måtars fråga om pandemin och dess effekter, så hoppas jag att kommittén har beredskap att omedelbart börja titta på den frågan. Det gäller att se till att skaffa sig ett mycket brett underlagsmaterial för att rätta till det som nu har hänt, dvs. att vi har en beredskapslag som man kan åberopa för att frånta självstyrelsemyndigheterna dess rätt att sköta om ålänningarnas vardag. Var en sådan gräns går, för övertagande, kan ingen säga. Det finns absolut ingen vägledning att hitta i de dokument som styr beredskapslagens intrång i den åländska sfären. Så där har vi någonting för kommittén att sedan stämma av med självstyrelsepolitiska nämnden vad målsättningarna blir.

    Utöver det så lever ju naturligtvis frågeställningen kvar om hur grundlagen då kan gröpa ur självstyrelselagen när systemet är, som vi alla känner till,tvärtom; det är ju självstyrelselagen som är tänkt att gröpa ur grundlagen. Så på något konstigt sätt har årtiondena, delvis för att lagtinget en gång i tiden gick med på att ta bort ordet förklaring ur självstyrelsesystemet, gjort att man i Helsingfors ansett, både i Högsta domstolen och i andra myndigheter, att man kan använda grundlagen för att åberopa att åländska lagstiftning inte fyller måttet.

    Sedan har vi också råkat ut för vissa förvaltningsrättsliga tvister, som också framgår av betänkande när det gäller fiskeriområdet. Nu har landskapsregeringen fullföljt den förra landskapsregeringen under dåvarande lantråd Katrin Sjögrens ledning om att ifrågasätta hanteringen av kvoterna för fisket. Där driver vi, med all den kraft vi har, frågan om att se till att de gemensamma resurserna redan i dagsläget inte kan bli alltför ensidiga till de åländska fiskarnas nackdel.

    När det i övrigt gäller självstyrelselagen så finns det en redogörelse här att vi nu har nått ett delmål när det gäller kyrkolagens ställning i förhållande till självstyrelselagen. Kyrkolagen och dess konsekvenser för självstyrelsesystemet har ju varit länge en försummad del av det politiska systemet på Åland. Men sedan ungefär två mandatperioder tillbaka så har det konsekvent jobbats med den här frågan. Jag noterade att under förra perioden övertog lantrådet Katrin Sjögren den stafettpinne som tidigare kultur- och undervisningsminister Johan Ehn förde vidare om att vi måste jobba med den här frågan. Jag kan ju glädja mig då att det arbetet gav resultat i december i fjol, man meddelade från kyrkostyrelsen att nu är det dags att en arbetsgrupp för första gången någonsin klarlägger hur självstyrelselagen och kyrkolagstiftningen borde harmoniera på ett bättre sätt än den gör idag. I den arbetsgrupp som nu är tillsatt så kommer kontraktsprosten Benny Andersson och vår autonomiutvecklare Marine Holm-Johansson att bevaka de åländska intressena. Det är viktigt även om en del av er kanske inte är så förtjusta i kyrkan så är det oerhört viktigt att vi inte glömmer bort att det är en stor del ålänningar, både som förtroendevalda och inte minst som anställda, som är beroende av att också den här delen av samhället fungerar.

    Relationen Åland-Finland är ju, som det har skrivits i de senaste redogörelserna under ganska många år, en ganska bister verklighetsbeskrivning. Det finns en okunskap och delvis en osäkerhet i Helsingfors om hur åländska frågor ska hanteras och att detta i förlängningen leder till rättsliga konflikter. Därför behövs det juridik för att lösa det. Vi har tyvärr konstaterat många gånger att vi har kommit oerhört långt tillbaka i tiden egentligen, när vi startade revideringen av gällande självstyrelsesystem så hoppades vi att det skulle vara dags för mera dialog än juridik. Sanningen har visat att det är tvärtom. Vi måste vara starka juridiskt för att kunna hävda oss.

    Det finns dock positiva saker och det är att det tidigare nätverket av kontaktpersoner har blivit realiserat på det viset att det finns en kontaktgrupp, tydliga kunskapspersoner, som ansvarar för åländska frågor inom respektive ministerium.

    Svenska språket, där är det inte så mycket att glädja sig åt. Inte heller positiv utveckling under Covid-19 smittan. Under pågående frågestund fick jag ett samtal från en tidigare aktiv liberal politiker som berättade att nyss hemkommen från en utlandsresa gör vederbörande en reseanmälan, som man ska göra, till utrikesminister i Helsingfors, på svenska givetvis. En stund senare kommer det en app tillbaka enbart på finska om hur man som ålänning ska hantera smittan när man kommit hem.

    Bästa vänner, den verklighet vi har när det gäller språket är någonting som, tyvärr, kommer att kräva rejäla nappatag från åländsk sida om vi ska få en bättring. Det är alarmerande när vi hittar brister till och med inom, de för åländska frågor, ledande ministerierna i Helsingfors och inte ens de förstår det här med svenska språket. Så nog har vi en uppförsbacke där, vi behöver nog ha hjälp från alla kontaktpersoner.

    Nuvarande landskapsregering sätter sitt hopp till att den relativt färska regeringen, under ledning av statsminister Sanna Marin, har tydliga skrivningar i sitt regeringsprogram som leder till förbättringar. Men det krävs en aktivitet som på grund av rådande situation har fått falla i bakgrunden.

    Det som är speciellt viktigt i föreliggande redogörelse, som jag ser det, är kampen mellan språkens rättsliga ställning i Finland. Den förra landskapsregeringen uppmärksamma detta, dvs. att det fanns olika versioner på finska och svenska om grundläggande frågeställningar som berör en medborgare. I och med att de här avvikelserna är direkt allvarliga, därför att de avviker såpass mycket från varandra, så har vi faktiskt en rättslig ställning som är synnerligen otillfredsställande.

    Det är nog för mig uppseendeväckande också här att man tvingas vända sig till JK-ämbetet för att få ett klarläggande. Detta borde vara självklart, bästa vänner, för läser man Finlands grundlag och beredningen av densamma så är det fråga om officiella språk som äger lika värde också inför domstol. Det är otroligt viktigt att det här utslaget från JK blir ett konstaterande av vad som gäller, annars har vi nog en språklig situation som är mycket värre än vi någonsin kunde tänka oss. För det betyder att man inte längre kan lita på de svenska översättningarna av finländsk lagstiftning.

    I övrigt så välkomnar jag frågor på allt som gäller både utbildning och etc. Vi kan konstatera att vi får fortsätta jobba med bland annat psykologernas och psykiatrikernas möjligheter att tjänstgöra på Åland osv. Tack, talman, för överskridningsrätten.


  • Talman! En liten kommentar i vicelantrådets redogörelse. Jag delar den uppfattningen att vi behöver noga analysera vad beredskapslagarna har fått för konsekvenser på självstyrelselagen. Samtidigt har vicelantrådet ett ganska högt tonläge. Vi vet ju också att vi kunde ju inte i vår vildaste fantasi föreställa oss den här situationen bara för 1 1/2 månad sedan. Det var helt otänkbart, en pandemi som gör tvärnit i ekonomin och som medför stora hälsorisker. Jag är helt med på att det ska nogsamt analyseras. Min uppfattning är att alla befinner sig nu i en ytterst svår situation.


  • Minister Harry Jansson Repliksvar | 14:36

    Tack, talman! Jag tycker att det tonläge vi har haft från åländsk sida i de här frågorna har varit återhållsamt, med tanke på vad som har hänt så har det varit försiktigt. Landskapsregeringen har uttryckligen konstaterat att det är inte här och nu som vi kan börja diskutera självstyrelselagens förhållande till olika finländska lagstiftningsprojekt. I och med att vissa av oss har svurit trohet till den åländska konstitutionen så är det vår skyldighet att se till Åland respekteras, att ålänningarnas rättigheter respekteras. Är det så att tidigare lantrådet finner att vårt tonläge är för högt så då är det kanske tur att vi har bytt landskapsregering med tanke på vad som komma skall.


  • Talman! Så kan man säkert diskutera. Det återstår att se vad man får för resultat i slutet av en mandatperiod.

    Eftersom vicelantrådet nu drar upp till kamp så kan jag noterar att tonläget från lantrådet delvis är ett annat än från vicelantrådet. Nåja, det är kanske helt ointressant.

    Jag har en konkret fråga som gäller skrivningar kring näringsrätten och det arbete som landskapsregeringen tänker dra igång, samt om skrivningarna om att säkerställa arbetskraften till privata näringsidkare och att man inte ska behöva ha kunskaper i finska. Det är väl vackert så, men hur tänker vicelantrådet riktigt dra det arbetet när det gäller revideringen av grundpelarna? Min uppfattning är den att där skulle vi också behöva raska på och arbeta parlamentariskt, inte att landskapsregeringen sitter på kontoret och sedan drar upp riktlinjer och inte har hela lagtinget med sig.


  • Minister Harry Jansson Repliksvar | 14:38

    Tack, talman! När det gäller nationalitetsskyddets beståndsdelar bl.a näringsrätten och jordförvärvsrätten så finns det en arbetsgrupp som för drygt två månader sedan inlett arbetet - ja, vi hann ju knappt tillsätta före pandemin var ett faktum. Vi kunde med en gång konstatera helt enigt, alla sex representanter, att det finns inget som helst underlagsmaterial som man har åstadkommit under tidigare mandatperioder och som vi kunde lägga till grund för att skapa en ny hållbar åländsk lagstiftning till den här delen. Här tycks det nog råda ett stort missförstånd i och med att jag i något spörsmålsdokument har sett att delar av oppositionen anser att allt är klappat och klart att skrida till handling. Här kanske vi nästan måste be att självstyrelsepolitiska nämnden tar en särskild diskussion om detta så att man får klarhet i det. Det här är ett grannlaga jobb. Vad vi kan göra under tiden är att se till att förbrytelser mot svenska språkets ställning inte sker.


  • Tack, fru talman! I dokumentet över självstyrelsepolitiska frågor betonas ju goda relationer till riket. Jag måste nog säga att jag också är förvånad över det tonläge som framförallt vicelantrådet Jansson har i dagens tidning när det handlar om husvagnsparet som blev kvar i Spanien. Det finns ingen rim och reson, det finns ingen vettighet säger vicelantrådet Jansson och de har till och med tagit från oss ansvaret från vår egen hälso- och sjukvård. Menar vicelantrådet att Finlands regering har fråntagit självstyrelsen ansvaret för hälso- och sjukvården på riktigt?


  • Minister Harry Jansson Repliksvar | 14:40

    Tack, talman! Nu kan jag förstås inte ta ansvar över vad som står i en artikel så länge jag inte själv är författaren. Vad vi diskuterade med i samband med det var naturligtvis hur åtgärderna påverkar den åländska sjukvården, dvs. att porta de svenska läkarna är ett stort problem för vårt sjukhus. Det var bara det som vi konstaterade. Fråntagandet av ansvaret från hälso- och sjukvården har jag inte sagt rakt ut.

    Däremot står jag naturligtvis bakom mina ord att det saknar rim och reson att stoppa ålänningar att komma hem på ett smidigt sätt, särskilt när de har suttit i karantän drygt 8 veckor när de skulle komma hem till Åland. Då blir det är absurt. Jag beklagar att vi i detta parlament har ledamöter som stöder det här avvisandet av ålänningar som har rätt, enligt Finlands grundlag, att ta sig hem till Åland. Det är lite förvånande.


  • Var de ledamöterna finns så vet inte jag.

    Men vicetalman Harry Jansson använder sig av en tonart i sitt sätt att diskutera vad riket har gjort gentemot Åland som nästan i termer av övergrepp. "Inte ens vår hälso- och sjukvård får vi ansvarar för, även där har man fråntagit oss ansvaret." Jag tycker att det är väldigt viktigt i tider av dessa undantag att tonen är sansad, att man inte är konfliktsökande utan att verkligen söker samförstånd. Jag ser en stor skillnad i retoriken från lantrådet Thörnroos sida och vicelantrådet Harry Jansson. Man hotar nu med efterspel och att det här ska redas upp i efterhand. Är det dags just nu, i detta brinnande läge, för denna retorik?


  • Minister Harry Jansson Repliksvar | 14:42

    En kollega sade till mig för en stund sedan när jag gick in till salen här; tänk om det här var Färöarna. Tänk om det skulle hända Färöarna det som händer Åland just nu, som autonomt samfund. Man förstår varför det är möjligt att det händer i och med att vi har representanter i detta parlament som inte tycker att det är så farligt att man sätter självstyrelsen ur spel, helt eller delvis. Det blir lite det som blir kontentan av det hela. Man förfasar sig över att det finns sådana som
    anser att det är fel, att det är absurt.

    Det absurda, ledamot Gunell, i det här konkreta fallet är att de som drabbats av gränskontrollen och det totala stoppet inte får besked om vad beslutet vilar på. De hittar ingen ansvarig människa som säger vad det beror på, utan man hänvisar till rekommendationer. Sedan när har rekommendationer kunna sätta ålänningar och finländska medborgares rättigheter ur spel? Det här är allvar, ledamot Gunell, det är synnerligen allvarligt.


  • Tack, talman! Tack minister Jansson. Skattegränsarbetet är för viktigt för att kunna pausas även under en pandemi som corona. Den nya tullkodexen är tänkt att implementeras från den 1 januari 2021. Det råder sedan lång tid en stor stark oro bland åländska företagare om hur detta kommer att landa. En tullkodex är A och O för hur arbetsplatser, tillväxt och konkurrenskraft kommet att se ut för Åland.

    Texten som finns i det som vi nu debatterar ger ingen större förhoppning om att saker och ting är under kontroll, alla fall inte för mig. Inser landskapsregeringen nu hur betydelsefull en fungerande skattegräns är för vårt företagande, för vår rederinäring och för arbetsplatser? Eller är det en långsam taktik att fasa ut skattegränsen helt och hållet?


  • Minister Harry Jansson Repliksvar | 14:44

    Tack, talman! Det var en bra frågeställning av ledamot Holmberg. Jag tror att ledamoten är mycket välinformerad om var problemet ligger, dvs. att den finska tullförvaltningen, till följd av kraftiga rationaliseringar, har dragit ner sin personalstyrka som egentligen inte är gjord för att hantera en sådan här omvälvande reform. Problem ligger i att Finland, i motsats till flera andra EU-länder, anser att man måste vara bäst i klassen och ska ha det här på plats från årsskiftet 2021. När man inte själva i Helsingfors vet hur man ska göra, då kan inte heller Åland få den detaljkunskapen om hur skattegränsen kommer att påverkas. Här har egentligen inte så mycket annat hänt. Vi har vår skattejurist Ida Hellgren som jobbar med det här varje vecka i alla fall, men det måste ju finnas en motpart för att komma vidare.


  • Tack, talman! Jag har full respekt för den tjänsteman som minister Jansson nämnde i sin replik. Däremot så är jag också insatt i ärendet och jag förstår problematiken och utmaningen. Men jag inser också vilket politiskt lobbyarbete och agerande som krävs för det här. Här krävs det ett arbete utöver tjänstemannaarbetet.

    Minister Jansson, det har i förra replikskiftet diskuterats tonläget. Här tycker jag faktiskt att Åland kan ha ett tonläge. Det är en fråga som indirekt berör riket väldigt mycket också. Det här berör vår rederiverksamhet, arbetsplatser och det berör både export och import.

    Med tanke på det nya skattesystem vi snart går in i så är det här en fråga som borde ha varit löst sedan länge, för det är ingen svår fråga egentligen. Är det så att minister Jansson och landskapsregeringen inte vet hur det borde se ut så finns det stora företag på Åland som vet exakt hur det borde se ut och som man kan söka hjälp ifrån.


  • Minister Harry Jansson Repliksvar | 14:46

    Tack, talman! Problemet ligger inte i kunskapen, utan det handlar mera om att få besked från Helsingfors vad som komma skall och något som man har att förhålla sig till. De företag som ledamoten nämnde så ingår redan i en gemensam arbetsgrupp. Vad vi kan göra politiskt är naturligtvis att höja tonläget, men då måste vi också har en motpart i Helsingfors som vet vad det handlar om på politisk nivå och vi är långt ifrån framme från en sådan situation.

    Visst är det av intresse det som händer med Brexit och lösningen med Nordirland och det faktum att man tänker sätta delar av EU-rätten ur spel för att möjliggöra ett flexibelt medlemskap för Nordirland indirekt. Vi ska se vilka bitar som vi där kan åberopa. Jag anser att det är prejudicerande, i den mån man lättar på skattegränsen på ett område så ska man lätta den även för åländsk del, det är vår principiella hållning i frågan.


  • Tack, talman! Idag firar världen "Jordens dag" för 50:e gången! Jordens dag understryker verkligen vikten av ansvarstagande idag, ansvarstagande som vi i världen har varit dåliga på. Det har alltid varit någon annan som ska göra saker, någon annan gång, någon annanstans.

    Men vi på Åland har sagt att Åland har en agenda, en utvecklings- och hållbarhetsagenda. Vi har sagt att hållbarheten är en självstyrelsefråga, det är inte någon annan, det är vi. Det är inte någon annanstans, det är här och det är inte någon annan gång, det är nu!

    Stoltheten som vi har över den här agendan märks, internationellt intresse finns, det vet vi utifrån EU-kommissionens beslut förra året. Vi vet från BSPC, Nordiska rådet och från Finland att agendan har rönt stort intresse. Delar vicelantrådet den bedömningen och i sådana fall, vore det klädsamt att ha en rubrik i den här redogörelsen för nästa år?


  • Minister Harry Jansson Repliksvar | 14:49

    Tack, talman! Det är en bra frågeställning som ledamot Holmström väcker. Vi har försökt, inför den här redogörelsens sammanställning, att koncentrera oss på sådant som vi uttryckligen anser att hör ihop med just självstyrelsepolitiska frågeställningar. Därför är den ju något magrare vad gäller antal rättsområden och olika frågeställningar som tidigare har berörts. Det är mera upp till var gränsen går och vad man vill uppnå och då har vi föredragit en mer koncis redogörelse. Men det hindrar naturligtvis inte att ledamoten och övriga kan väcka den typen av frågor både under den kommande behandlingen av redogörelsen och i den fortsatta debatten.


  • Tack, talman! Alla gånger vi informerar om vårt arbete för hållbarhet, vårt enträgna och stolta arbete, så märks det på internationell nivå.

    På inbjudan var jag i Ryssland i höstas och berättade om vårt arbete och där rönte det väldigt stort intresse hur ett så litet samhälle faktiskt har gjort det här.

    Alla gånger man pratar om hållbarhetsarbetet som vi har på Åland så måste man också prata om Åland. Vad är Åland? Varför är vi demilitariserade? Varför har vi så fina förutsättningar? Ska vi värdesätta vår självstyrelse så behöver vi också värdesätta värdet av information, alltid vara på de internationella arenorna och också använda dem till syften och inte bara prata.


  • Minister Harry Jansson Repliksvar | 14:50

    Tack, talman! Jag har absolut inga principiella invändningar mot det resonemang som ledamoten för. Jag delar också den uppfattningen att ju mer vi syns och hörs på den internationella arena, oavsett sammanhang, så är det bra. Vi kan väl överlåta åt självstyrelsepolitiska nämnden att fundera på om det är den typen av frågeställningar och analyser som man önskar att ska ingå i den typen av redogörelser, då kommer naturligtvis landskapsregeringen att hörsamma en sådan önskan.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Gruppanförande | 14:51

    Jag vill först rikta ett stort tack till fru talman och mina gruppledare och kollegor. Vi har en lite tråkig tilldragelse i min familj så jag skulle behöva vara på ett annat ställe klockan fyra.

    Jag är tacksam över att jag i självstyrelsens elfte timme får möjlighet att säga ett par ord, om jag spetsar till det lite inledningsvis. Vi har ju ett enastående samhälle. Det åländska samhället har hittills varit ett enastående samhälle och det främst av två olika orsaker. Vi har haft ett väldigt starkt och initiativrikt näringsliv, plus de möjligheter som självstyrelsen har gett, det har förvaltats på ett bra sätt.

    Salige avsomnade lagtingsledamot Danne Sundman hänvisade ofta till tolfte paragrafen i lagtingsordningen. Han citerade och sade; "en lagtingsledamot är skyldig att i sitt uppdrag handla som rätt och sanning bjuder". Det jag säger är min sanning, man behöver alls ta några repliker på det, utan det är min sanning om självstyrelsen.

    Det är väl så att kunskapen om, intresset för och insikten i självstyrelsen är rätt svag i dagens åländska samhälle. Det är få, tycker jag personligen, som har ett helhetsgrepp om samhällsfrågor. Det är ofta ensaksfrågor på sociala medier som sätter den politiska agendan. Det är ofta ensaksengagemang som drar igång, men den stora bilden missas ganska ofta.

    Vi har många nyvalda i det här lagtinget. Jag tycker att en förnyelse är bra, de nyvalda får absolut inte ta detta som kritik, men självstyrelsesystemet och de möjligheter det ger bör finnas i ryggraden. Men jag vet att det kommer.

    Jag vill rikta mig till ledamoten Katrin Sjögren. Jag kommer ihåg att under hennes första mandatperiod så hade vi ofta lite diskussioner och jag kunde uppfattas som lite självstyrelsepolitisk nördig, som jag tror att någon uttryckte sig. Under hösten när avgående lantråd Sjögren informerade självstyrelsepolitiska nämnden så fick vi nog ta del av ett stort kunnande. Det är bra att det är förnyelse i lagtinget, det är det alltid. Jag hoppas och tror att den självstyrelsepolitiska kunskapen kommer för alla för den är viktig.

    Herr talman! Ska man utveckla ett samhälle så måste det finnas en framtidstro, en tro på oss själva och en tro på vad självstyrelsen kan ge. I Gunnar Jansson kommittén var ju honnörsordet att man skulle byta ut juridik mot politik. Jag tror att vi kan säga, med facit i hand, att det var ett misstag. Det finns tyvärr inget politiskt intresse i Finland att utveckla självstyrelsen. Vi hade en ganska mångordig diskussion om diskrimineringslagstiftningen senaste måndag. Här kunde man kanske också titta på diskrimineringslagstiftningen.

    Men varför finns det inget intresse, varför finns det ingen stolthet över att man har ett självstyrt demilitariserat område inom sina gränser? Jag ska försöka ge svar på det. Jag har burit med mig en sak som en framstående finsk politiker, som jag inte vill hänga ut här, sade åt mig en sen middag. Det är tre saker som är viktigt för en finsk riksdagsledamot. För det första; den egna framgången, man ska synas, man ska få publicitet och man ska bli omvald. För det andra; den egna regionens framgång, man jobbar för den egna regionen och ens väljare ser att man är aktivt. Och för det tredje; det egna partiets framgång. Det är i den rangordningen som det kommer. Och så sade han; var tror du att Åland passar in där? Ingenstans! Jag tror säkert att var och en inser att så kan det vara. Det finns tyvärr inte den statsmannamässighet i Finland som det finns i Danmark till exempel i förhållande till sina autonoma områden. Hur hanterar Åland riktigt detta? Jag tycker personligen att man försöker vara onödigt mycket till lags. Varför? Jag diskuterade i måndags som hastigast med en representant för oppositionspartierna som menade att "kanske den svenska strategin när det gäller coronapandemin ändå är den rätta, men det kanske man inte riktig kan säga öppet." Varför kan man inte säga det öppet? Nog måste man ju ändå kunna säga vad som är bra för det åländska samhället.

    Man pratar många gånger lite nationalromantiskt och beundrar Thusse, Julius Sundbloms och Carl Björkmans kamp, de två sistnämnda satt till och med bakom lås och bom för att de kämpade för Åland. Men vad gör riktigt dagens generations politiker? Vilken kampvilja har vi? Notera att jag säger har vi. Nå, inte så där jättemycket tyvärr.

    Om vi återkommer till Gunnar Jansson kommittén så fanns det ett enormt progressivt tänkande där. Redan under Roger Jansson kommittén, som kom efteråt, så började man kompromissa för fullt från åländsk sida. I sambandskommittén mellan finska politiker och åländska politiker så visade det ganska snabbt att det fanns noll engagemang från finsk sida för att utveckla självstyrelsen. Jag sade åt Axel Jonsson, som gick in från Åland Framtid i den här kommittén, att från finsk sida kommer man enbart att säga nej, så är det, men försök se till att de åländska representanterna inte kompromissar bort allt och att man gör allt för att vara till lags.

    Nåväl, om vi tittar på det här meddelande så står det så här i punkt 1.3 på sidan 4, Relationerna Finland-Åland: "Goda relationer mellan Åland och riksmyndigheterna är en förutsättning för att självstyrelsesystemet ska fungera på ett tillfredsställande sätt." Inte kan man väl kanske riktigt påstå att det fungerar tillfredsställande? Jag sade i mitt första anförande när coronapandemin började att samtidigt som undantagstillståndet tillfördes så blåste hela självstyrelsen ut genom fönstret.

    Den är intressant, jag hoppas att de flesta har tagit del av den här artikeln;" Färöarna fattar självständiga beslut om coronapandemin, Danmark lägger sig inte i direktivet". Hur har vi det här?

    Det har tagits väldigt allvarliga beslut som riskerar vår åländska ekonomi och som till och med riskerar vår sjukvård. Det satt också långt, långt in innan man kunde trygga transporterna till Sverige. Folk ringer också till mig, de blir stoppade i Hummelvik, i Töftö och i Långnäs och de ska visa pass mitt inne på Åland.
    Gränsbevakningen står uniformerade med bister min och ska se pass här på Åland. Jag tycker faktiskt att man provar från finsk sida och ser hur långt man kan spänna bågen utan att man får någon info till självstyrelsen. Till och med vår regeringschef blev stoppad i en sådan här kontroll - ursäkta nu att jag går ut med information, men det råkade sägas i självstyrelsepolitiska nämnden.

    Om vi igen återkopplar till Färöarna och att danska myndigheter skulle stå och stoppa Färöarnas regeringschef så det finns inte på världskartan.

    Till sist, det är inte läge nu, som ledamoten Camilla Gunell sade, att ta någon större strid. Men nog måste vi faktiskt börja analysera lite och se var det här riktigt kommer att landa.

    Jag har tyvärr inte hunnit borra riktigt in i det här, men jag försökte från Finlex få reda på vad det riktigt är som styr undantagstillstånd och det här beslutet. Jag fann beredskapslagen. I paragraf 4 så står det så här: "Syftet med denna lag är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv". Det är detta som är syftemålet med det här. "Det ska fastställas att man endast får utöva sådana befogenheter som är nödvändiga för att syftet med lagen ska kunna nås och vara i proportion till detta syfte. Befogenheter får utövas endast i rätt proportion till de mål som eftersträvas".

    Till exempel att hindra svenska läkare att jobba på Åland, medan man tillåter motsvarande i norra Finland, inte kan ju det anses vara i rätt proportion till det mål som eftersträvas? Det intressantaste finns egentligen paragraf 5 i den här lagen, som alla de här besluten är upphängda på, det vill säga "allmänna folkrättsliga principer ska tillämpas". Hit hör folks rätt till självbestämmande.

    Avslutningsvis, tack för att jag fick ordet. Det är nog väldigt viktigt om vi ska ha någon självstyrelse kvar att vi följer upp det här och att vi analyserar de här frågorna så fort som möjligt. Jag är personligen tillfreds över det meningsutbytet som ledamoten Måtar och minister Harry Jansson hade. Vi måste ha ett helt nytt avstamp för självstyrelselagsrevisionen om vi ska få det här på rätt, medan vi överhuvudtaget har någon självstyrelse kvar. Ursäkta att jag är dramatisk men jag upplever det som rätt dramatiskt. Tack, herr talman.


  • Talman! Ledamot Erikssons anförande var inledningsvis mycket intressant och jag delar den analysen till delar. Det behöver komma nya politiker som behärskar, kan och intresserar sig för självstyrelsen. Men med den erfarenhet som jag har i ryggen så tycker jag inte, under de här åren, att tonläget och diskussionsklimatet har varit speciellt tillåtande när det gäller självstyrelsepolitik, och det förespeglades också inledningsvis när vi började diskutera den självstyrelsepolitiska redogörelsen. Vi kan ha precis samma målsättning, men vägen dit ser kanske annorlunda ut och det är alltid det nationalromantiska tillbakablickande på självstyrelsens fäder. Det finns en massa politiker i dagsläget som försvarar och jobbar för Åland och självstyrelsen varenda dag. Jag tycker faktiskt att diskussionsklimatet och självstyrelsen inte är speciellt tillåtande och det behöver vi alla fundera över.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 15:03

    Helt kort, det blev inte riktigt klart för mig faktiskt vad som inte skulle vara tillåtande. Som jag sade inledningsvis, det här är min sanning om självstyrelsen där vi står idag. Jag är väldigt orolig för självstyrelsen. Vi är snart på väg att fira 100 år av självstyrelse, men snart har vi inte så mycket mera än ett rätt innehållslöst paket som kallas självstyrelse. Jag har fått förmånen via EFA att ta del av de möjligheter som övriga autonomier runt om i Europa har för att påverka sin vardag. Vi är långt, långt efter där.

    Igen, med all respekt ledamoten Sjögren, jag förstår inte riktigt vad som inte skulle vara tillåtande.


  • Talman! Nej, jag tänkte inte exakt på ledamoten Erikssons anförande, utan just den här diskussionen kring hur man ska förhålla sig till Helsingfors, på vilket sätt man ska vara diplomatisk. Man kan ju vara diplomatisk och samtidigt vara tydlig och bestämd, det är nog min uppfattning att man kan nå resultat då. Det är, som sagt var, ett väldigt gediget arbete. Man kan ses som en femte kolonnare om man inte slår näven i bordet eller drar upp den åländska flaggan ur bakfickan. Jag tror att målsättningen är densamma i hela den här salen, men vi har kanske lite olika tillvägagångssätt.

    Sedan angående Färöarna, det är jätteintressant att läsa den här jämförelsen. Jag tycker att det finns en väsentlig skillnad och det är geografin. Färöarna ligger mitt ute i havet. Åland ligger mitt i smeten som ett smöröga mellan Finland och Sverige. Åland är ytterst beroende av sina transporter, sin trafik och är en logistisk knutpunkt. Det säger sig självt att situationen är mycket mera komplicerad för Åland än vad den faktiskt är för färingarna.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 15:05

    Om jag tar fasta på det sista så ska jag försöka, om tiden medger, berätta om första gången jag var till Färöarna som näringsminister. De sade åt mig: "varför jobbar inte ni för självständighet som har allt? Ni ligger mitt i ett starkt ekonomiskt centrum, vi ligger ute i Atlanten." De räknade upp fördel efter fördel efter fördel som vi hade. Jag ställde då frågan varför de var så pass progressiva, det kunde jag inte begripa med tanke på deras nackdelar. Min värd berättade då om två Lunnefåglarna. Den ena sökte hela tiden vägar att hitta maten, medan den andra bara satt och ville bli matad. Han sade att vi var på väg att bli ett samhälle som bara satt och väntade på att bli matade. Vilken av de här fåglarna tror du att överlevde på sikt?

    Detta bar jag med mig från mitt första besök på Färöarna. Det handlar nog inte av geografin utan det handlar om inställningen.


  • Tack, talman! Jag måste börja med att säga att jag är otroligt stolt över självstyrelsen, för det samhället som vi är och som vi har blivit med den självstyrelsen som vi har haft och har. Jag kan inte riktigt omfatta eller ens förstå ledamoten Erikssons verklighetsbeskrivning att ingen i Finland har något intresse av att utveckla självstyrelsen och att alla är emot oss.

    Om man ser på det regeringsprogram som den nu sittande riksregeringen har så har det aldrig funnits så mycket positiva skrivningar om hur självstyrelsen kan utvecklas och vad man kan göra tillsammans, som det finns nu. Det är ett resultat av den förra landskapsregeringens intensiva arbete mot finska politiker. Är det så att den enda strategin man kan ha är att lägga sig ner som ett barn i butiken och vråla tills man får det man vill ha?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 15:07

    Herr talman! Jag tänker inte gå ner på den nivån. Jag kan respektera att ledamoten Fellman inte kan omfatta och inte ens förstå vad jag säger. Det är mänskligt, vi uppfattar saker och ting på olika sätt. Det är klart att man kan tro att de fantastiska skrivningarna i det finska regeringsprogrammet kommer att leda till någonting. Vi kan väl kolla upp det ledamoten Fellman och jag om fyra år, om det har lett någonstans eller inte.

    Det som jag ville säga - och jag tror att det ligger ganska mycket i det som den finska riksdagsledamoten sade åt mig den där gången - vad vinner en finsk politiker för att jobba för Åland? Vad vinner man i röstunderlag med de sannfinländska vindar som blåser idag och som alla partier mer eller mindre måste anpassa sig till? Jag undrar, kan ledamoten Fellman berätta: Vad vinner en finsk politik för att arbeta för Åland?


  • Tack, talman! Det är en jätteintressant fråga. Ändå finns det många, många finländska politiker som av ideologisk övertygelse och på ett konstruktivt sätt jobbar för och samarbetar med Åland kring självstyrelsen. Det har fällts många uppskattande ord till exempel om president Niinistö, det har sagts mycket gott om den sittande statsministern Sanna Marin och andra finländska politiker som har varit till stor hjälp när Åland har utvecklats.

    Jag tycker också att man kunde ställa samma fråga till oss i den här salen: Vad vinner vi på att försöka samarbeta, kompromissa och bidra till ett gott samarbetsklimat snarare än att stå på barrikaderna och slår näven i bordet? Var når man bäst resultat?


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 15:09

    När det gäller den sista frågan vad vi vinner på att samarbeta, så självklart skulle vi vinna allt på att samarbeta. Det är ju som känt så att samarbetar man så är det två parter som ger och tar. Man är någorlunda på jämbördig basis. Tar vi exempelvis samarbetskommittén så var det meningen att varannat möte skulle vara i Mariehamn, varannat möte skulle vara i Helsingfors och så var det från första början. Men våra åländska representanter fick fara till Helsingfors 30 eller 40 gånger och den finska kommittén var hit en gång. Det är klart att man ska samarbeta, med det krävs ju, som sagt var, två för att ha ett samarbete.

    Avslutningsvis vill jag önska en trevlig och tillåtande debatt!


  • Ledamot Jörgen Pettersson (C) Gruppanförande | 15:10

    Talman! Att ta reda på fakta går sakta men se saker i stort går fort. Att ta reda på fakta går sakta men se saker i stort går fort. Jag önskar så klart att jag hade kommit på det där själv men det gjorde jag inte, det var Alf Henriksson. De där orden bar jag med mig idag, för jag tänkte att man borde kommit ihåg dem lite tidigare. Min spontana reaktion när vi skulle hantera en självstyrelsepolitisk redogörelse var; är detta faktiskt rätt läge? Är detta faktiskt rätt läge, när världen skakar under våra fötter alldeles bokstavligen, att gå in på saker som har hänt ett år tillbaka och vars period avslutades innan coronakrisen stod för dörren och förändrade allt som vi då visste?
    Min ryggmärgskänsla var nog fel. Det är klart att man ska analysera nu och man ska se på vilket sätt som vi kan dra - inte nytta - men hur vi kan anpassa oss till den situation som idag finns, alltså hur vi på olika sätt kan stärka självstyrelsen, för det är därför som vi är här.

    Jag tänkte drista mig till att inleda med att man brukar prata om fyra faser i kriser. Först drabbas man av en chock, sedan tar man en reaktion på det som har hänt, efter det följer en bearbetning och så småningom en ny orientering. Det där är krisens modus och perandus, det är ungefär så de fungerar. Var exakt vi är just nu så tror jag är för tidigt att säga. Men jag tror man ska minnas att det inte bara är vi på Åland som har hamnat i en chock, det har man gjort i Finland, det har man gjort i Sverige och det har man gjort i Europa och faktiskt i hela världen. Det betyder att saker som man har gjort är kanske inte till alla delar genomtänkta, och det finns kanske sådant som vi kan ta med oss i det fortsatta arbetet.

    När det gäller självstyrelsesystemet som den självstyrelsepolitiska redogörelsen inleds med så slår man fast att det som har hänt nu under coronakrisen så har självstyrelselagen till delar satts ur spel till följd av de beredskapslagar som har införts. Det är nog sant på olika sätt. Vi befinner oss i ett beredskapsläge. Vi har begränsats i vårt arbete och vi kommer att drabbas ekonomiskt på ett mycket hårdare sätt än vad man gör i både Finland och Sverige. Vi är ett tjänstesamhälle. Vi är beroende av att folk besöker oss och hela coronakrisen går ut på att man inte ska besöka varandra. Vi producerar väldigt lite saker, vi producerar upplevelser på Åland och när en coronakris slår mot guldkanten i tillvaron, alltså att träffas och mötas, så kommer det att bli väldigt besvärligt för Åland. Här är det därför extra viktigt att vi faktiskt identifierar vilka saker vi kan ta med oss ur den här krisen, vilka gråzoner som uppstod och vad vi kan göra för att förhindra dem i framtiden.

    Det har tillsatts en ny parlamentarisk kommitté. Min förhoppning är att man tar reda på fakta och låter det gå sakta för att sedan ta med sig det i det fortsatta arbetet. Jag hör inte till dem som tror att det är till följd av illvilja som åtgärder har vidtagits som inte är optimala för Åland. Jag tror att man har gjort det från finländskt håll mycket av omsorg om sig själv och i det så har det studsat snett i vissa fall när det gäller Åland, till exempel vem som ska betala de merkostnader som uppstår till följd av vår särställning.

    När det gäller det svenska språket till exempel, som är en annan punkt som lyfts, så får den kampen aldrig någonsin avstanna. Det kändes som min plikt att lyfta den här frågan av det skälet att jag hade nöjet att JK-anmäla polisstyrelsen för att de hade satt en finsk dikt i mitt pass i höstas. Det väckte viss uppmärksamhet och jag tycker att det var ett övergrepp mot mig som svenskspråkig. Förståelsen från Justitiekanslern var väldigt liten. De tycker att det är sådant som är alldeles okej att göra. I min lilla värld så illustrerar det problemet väldigt tydligt. Om man i ett tvåspråkigt land väljer att sätta en finskspråkig dikt i ett svenskspråkigt pass så visar det att man inte riktigt tar problemet på allvar. Och där har vi nog en lång väg ännu att vandra.

    När det gäller vård- och landskapsreformen så har vi, tack vare självstyrelsen, gått in för svenskspråkiga lösningar. Vi har valt att vända oss till Sverige för att få hjälp på många sätt, inte minst när det gäller läkare och att täcka upp med specialister. Coronakrisen har nu visat att det inte riktigt är hållbart, i varje fall inte för ögonblicket. Här hör jag till dem som tror att det kanske var ett förhastat beslut från finländsk sida att inte tillåta den arbetskraftspendlingen som faktiskt håller det åländska samhället vid liv. Jag tror att man ska bära det med sig i fortsättningen.

    Utbildningen lyfts, den är just nu i goda händer på många sätt. Vi arbetar som bäst från den sittande landskapsregeringens sida för att se hur kompetens kan användas bättre på många sätt. Mitt egentligen medskick till den fortsatta behandlingen när det gäller självstyrelsepolitik är hur vi kan tydliggöra till exempel högskolan och hur vi kan skapa utbildningsexport till det svenskspråkiga Finland.

    När det gäller den åländska demilitariseringen så är det som vicelantrådet Harry Jansson tidigare nämnde, det är en av de sakerna som aldrig någonsin egentligen ifrågasätts i Finland av det skälet att det är en bra sak. Neutralisering och demilitarisering är i internationell kontext någonting som är bra eftersom ingen vill ha krig. Vi är ett briljant exempel på konfliktlösning, även om det fyller snart hundra år i självstyrelsepolitisk mening. Här är det faktiskt en chans, till följd av en världskris, att lyfta fram exempel på hur man når lösningar. Lösningar når man genom att prata med varandra och man når det genom att hålla en god ton i det samtalet. Jag tror att man kan övertyga även dem i Finland om hur man ska hantera detta. Det känns inte helt rätt att t.ex. se gränsbevakningens fartyg utanför Eckerö idag som en slags vakt gentemot för territorialgränsen. Det ingår nog i deras arbete att göra det och det är säkert riktigt på alla sätt, men för ett demilitariserat och neutraliserat örike så känns det konstigt att man har gränsvakter.

    När det gäller jordbrukspolitiken så tror jag att vi självstyrelsepolitiskt kan använda den ännu starkare eftersom coronakrisen tydligare än egentligen allting annat har visat på vikten av att man ska vara självförsörjande så mycket som bara någonsin är möjligt. Jag tror att den här krisen har visat att vi inte kan lita på att omvärlden alltid finns där när vi behöver den.

    Samma sak gäller med fiskeripolitiken, där gäller det att försöka få fart på den på alla sätt och också hålla ett öga på att den inte utnyttjas, som vi kunde se i höstas när jättetrålare dammsög Ålands hav. Det är någonting som inte stämmer överens med den småskalighet som vi faktiskt försöker sträva efter, och inte heller det småföretagare som det leder till.

    Jag tänkte spara det bästa och det viktigaste till sist. Det har egentligen med skattegränsen att göra. Vi frågar oss nu och då på vilket sätt som Finland kan dra nytta av Åland. Det är någonting som vi måste kunna berätta till republiken i våra förhandlingar för att vi ska få det ännu lite bättre. Coronakrisen har visat en sak; tack vare de färjor som till stor del opereras från Åland så har man kunnat upprätthålla livskvaliteten i Finland. Man har kunnat transportera in mediciner, mat, förnödenheter och industriprodukter för att hålla produktionen igång. Alla förstår att om man stänger ett land så drar man ur proppen. Man gör det omöjligt att leva och det kommer många gånger att bli mycket dyrare än den smitta man försöker förhindra.

    Tack vare skatteundantaget så har de åländska rederierna lyckats bygga upp en infrastruktur som faktiskt gör skillnad varenda dag i Finland. Mellan 80 och 90 procent exporteras och importeras varenda dag från Finland till Sverige och vice versa. Det här är bara möjligt till följd av skatteundantaget och priset för skatteundantaget är skattegränsen. Vi kan alltså gå och säga till hela Finland; tack vare denna special lösning kan er industri fortsätta växa och era människor fortsätta att ha det bra och vara så friska som möjligt till och med under ett undantagstillstånd. Jag tror att man ska leta efter den formen av lösningar. Sist och slutligen så kan vi prata om självstyrelsepolitik och språkproblem och allt möjligt annat, men om vi inte har ekonomi i vår självstyrelse så har vi faktiskt ingenting.

    Det som nu händer, att man använder och drar nytta av den trafik som är uppbyggd till följd av skatteundantaget, tror jag att kommer att öppna ögonen för väldigt många, de ser vad som på riktigt är viktigt. Utan sjöfarten stannar Finland ögonblickligen, för man är på många sätt precis lika mycket en ö som vilken ö som helst.

    Vi måste inse att allting sist och slutligen kretsar kring ekonomi. Tack vare skatteundantaget kan vi ge en bättre ekonomi till hela Finland. Det är egentligen där som essensen ligger. Vi måste se till att vår självstyrelse är stark och vi ska själva dra nytta av den. Vi ska se till att även Finland drar nytta av den och Sverige. Vi ska vara milda i ton och fast i sak, som det heter. Vi ska komma ihåg att det kan ta lite tid att ta reda på fakta, men att det är bättre än att alltför snabbt se saker i stort. Tack, talman.


  • Tack, herr talman! Tack ledamoten Pettersson. Jag kan inte hjälpa det men jag hör ändå en viss kritik mot regeringen Marin som har fattat de här besluten och också det som berör Åland kring avgränsningar och stängningar vilket rör vårt näringsliv och vår sjöfart osv. Jag tycker att det är viktigt att betona att Åland kan inte öppna sin handel och sin sjöfart om inte våra gränsområden Finland och Sverige också är friska från coranaviruset. Menar ledamot Pettersson att regeringen Marin som nu har tagit ansvar också för Åland på något sätt skulle ha varit felaktigt?


  • Tack, talman! Nej, det skulle jag absolut inte säga av det enkla skälet att jag har verkligen ingen aning, lika lite som jag tror att någon annan har en aning vilket som var rätt eller fel.

    Däremot är jag rätt säker på att de besluten som har fattats inte alltid har styrts av rationella skäl. Jag tror att det finns andra saker som ibland har spelat in, vilka de är kan jag verkligen inte säga. Jag menar att de åtgärder som har vidtagits är sakliga, de är grundade i lag och de är i allt väsentligt korrekta. Jag tror att det ändå är viktigt att inse att man ska se efteråt vad vi har lärt oss av dem.

    Jag underströk också i anförandet att det här har ingenting med illvilja att göra eller någonting. Möjligen finns det däremot inte riktigt en jättestor förståelse för hur Ålands näringsliv är uppbyggt.


  • Jag tror att det är mycket viktigt det som ledamoten Pettersson understryker, en förståelse för att man även i Helsingfors, i riksdagen och i regeringen, i dessa tider lägger räls framför ett tåg som rusar fram. Saker och ting sker i expressfart och misstag kan ske. Kanske man inte har just Ålands självstyrelse riktigt på topp i dessa lägen. Jag tycker att man måste ha en förståelse för det.

    Sedan ska vi mycket riktigt reda upp i efterhand det som gick fel och förstås lära oss av situationen. Finns det behov i beredskapslager och annat att göra förtydliganden så ska man reda upp det sedan. Men jag tror att det är viktigt just nu att visa att även vi på Åland har förståelse för att situationen i Helsingfors är mycket svår.


  • Tack, talman! Jag enar mig i det, för så är det faktiskt och inte bara i Helsingfors utan också i Stockholm, i Köpenhamn och i Oslo. Det vi ser och det vi inte får glömma bort i den här salen är att världen är väldigt mycket större än Åland och vi är en liten skärv i hela det där pusslet som just nu ligger över bordet och man försöker få ihop det.

    Vi kämpar mot en sjukdom som tar liv, det är någonting som vi inte får glömma. Det kommer att göras fel och det kommer att göras rätt. Jag tror att vi inte har någonting att vinna på att peka finger alldeles för mycket, i varje fall inte ännu i detta skede.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Gruppanförande | 15:27

    Talman! Också jag vill lyfta några axplock ur redogörelsen. De senaste två mandatperioderna har det varit mycket fokus på självstyrelsen och utveckling av den. Det har både varit intressant och mycket, mycket arbetsdrygt. Det som började med en hoppfull framtidstro om en utveckling både när det gällde behörighetsövertagande och ekonomin förbyttes under förra mandatperioden till att förvara det vi redan hade i.o.m rikets vård- och landskapsreform som gröpte ur självstyrelsen och den ekonomiska behörighet vi redan innehaft under lång tid. Det ser faktiskt inte bättre ut än att vi måste gå in i en period också den här mandatperioden där det inte blir precis lugnt på självstyrelselagsfronten.

    Det återstår mycket arbete ännu beträffande självstyrelselagen och förutom de knäckfrågor som finns kvar att lösa och förhandla om. som de gemensamma resurserna, behörighetsområdena och vad som kan övertas och överföras och den omfattande men mycket viktiga frågan kring självstyrelselagens och grundlagens förhållande till varandra, så har ju då beredskapslagarna och karantänrestriktionerna väckt en uppsjö av nya och komplexa frågeställningar som måste redas ut.

    Som flera andra så vill jag påminna om att det här är en situation som är helt ny för alla; för Finland, för Åland, för Sverige, för
    Norden, för Europa och för hela världen. Det gäller att försöka fatta de riktiga besluten. Analyserna kommer vi säkert att hålla på med åratal framöver, vad som är viktigt, vem som gjorde rätt och vad man skulle ha gjort. Det viktiga i det sammanhanget är att man lär sig för att driva samhällsutvecklingen framåt.

    Även självstyrelselagens förhållande till kyrkolagen - det är riktigt självstyrelsepolitiskt nörderi - är också intressant, frågan rör på sig och det går också framåt, vilket jag tycker att är positivt.

    Relationerna mellan Åland och Finland är viktiga och kan absolut inte underskattas när det gäller att nå resultat. Som sagt var, jag tror att vi samtliga har samma mål, men vägen dit kanske ser något annorlunda ut.

    Det är också väldigt positivt att nätverket av Ålandsansvariga vid ministerierna formaliseras. Det kan man anta att är på ålandsministerns försorg.

    Jag vill också uttala en tydlig önskan och förhoppning att det lyckade konceptet med Ålandsakademin fortsätter. Det har varit mycket lyckat att knyta kontakter till olika personer som handlägger Ålands frågor på ministerierna. Under förra mandatperioden hade vi kanslicheferna och politiker här. Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen fortsätter det arbetet när de övriga sakerna normaliseras.

    När det gäller språket så ska en ny nationalspråksstrategi utarbetas. Det skulle vara angeläget att Åland får en permanent plats i det arbetet, såsom senast. Det är viktigt att åländska synvinklar omfattas och tas med när det gäller språket.

    Talman! Både när det gäller blivande läkare och psykologer, väsentliga grupper för välfärden, är det viktigt att arbetet fortsätter med oförminskad kraft. Det är väldigt viktigt att både blivande läkare och psykologer ska kunna göra sin tjänstgöring/sin praktik på Åland när de fullföljer sin utbildning. Det här är en sak som är svår att acceptera när vi har både Bolognaprocessen och gränshindersarbete på nordisk nivå i ryggen. Det här går precis tvärtemot syftet med både Bolognaprocessen och att minimera
    gränshindren.

    Jag vill också passa på att lyfta fram de positiva sakerna. Det händer en hel del och ibland ser man inte skogen för alla träd. Det är naturligt att man fastnar i problemformuleringen och man vill lösa de problem som uppstår. Men granskar man den här redogörelsen så ser man också att vi tar steg framåt.

    En sådan sak är att Finland kommer att utarbeta en ny utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse. Man har redan tagit kontakter med Åland för att Åland ska kunna få vara med och ge sina synpunkter på demilitariseringen och neutraliseringen.

    Under förra mandatperioden startades också en kontaktgrupp med försvarsministeriet likt den kontaktgrupp som har jobbat mycket gediget med utrikesministeriet.

    Så, det finns en hel del positivt. Vi tar steg framåt när det gäller självstyrelsens förhållande till kyrkolagen. Vi får vara med nationalspråksstrategin utarbetas. Vi får säga våra saker när det gäller den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen. Det har aldrig funnits så mycket skrivningar i ett riksregeringsprogram som det finns nu, nu gäller det att vakta på det och att de sakerna uppfylls.

    Jag tycker, för att man ska orka med, att man också behöver lyfta positiva saker och se att saker och ting tar steg framåt. Det är mycket viktigt!

    Slutligen, talman, jag har noterat samma sak som ledamot Simon Holmström. Under förra mandatperioden så var hållbarhetsarbetet väldigt viktigt och en viktig självstyrelsepolitisk fråga. När Åland fick sitt europeiska pris för sitt hållbarhetsarbete så framfördes hållbarhetsarbetet också som den nya Ålandsmodellen, att Åland kunde vara som exempel. Vi vet alla att vi är långtifrån hållbara, men metoden och agenda som vi har hittat så fick ett pris. Jag saknar också det. Tack.


  • Ledamot Tage Silander (M) Gruppanförande | 15:34

    Jag ska kort redogöra för några punkter som vi har diskuterat mer eller mindre i den moderata gruppen.

    För det första en sak som möjligen är lite väl personlig som vi inte har diskuterat desto mer, men som jag reagerar över, är att vi har denna självstyrelsepolitiska redogörelse som egentligen är full av extern politik och så har vi landskapsregeringens extern politik, ett ännu tjockare dokument, som faktiskt är rätt fylld av självstyrelsepolitik. På något sätt så tycker jag att de här kunde sammanföras, även fast det kanske finns en ambition med den här redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor att lyfta ut det viktigaste just med tanke på självstyrelsen. Men allt hänger ihop och jag vill att man prövar den frågan, vilket kanske har gjorts och man kanske har kommit till svaret att det fortfarande ska vara två skilda dokument, men ändock. De har dessutom publicerats med bara några dagars mellanrum, ser jag.

    Det efterlystes av någon att lagtingsledamöter, nya som gamla, behöver ha en stor portion kunskap när det gäller självstyrelsen, hur det har varit, var vi är och vart vi ska. Jag menar då att det här dokumentet - om det nu är ett eller två - är jättebra undervisningsmaterial om man säger så. Man vet, genom att läsa igenom de två dokumenten, vad som är på gång, var våra stora frågor finns och hur lösningarna måhända kan se ut.
    Just den här självstyrelsepolitiska redogörelsen så noterade någon också, kanske det var ministern själv, att den publicerades den 12 mars, bara fyra dagar före beredskapslagen trädde i kraft. Jag är alldeles övertygad om att den skulle vara lite annorlunda formulerad om man skulle ha gett ut den någon vecka senare eller månad senare.

    Här har bland annat berörts relationerna till Helsingfors. Under den här tiden som vi nu lever så tycker jag, som flera andra talare, att man bör ha ganska mycket förståelse för att det är snabba puckar. Man måste ta beslut kanske på bristfälligt underlag många gånger, men det är alltid dagens bästa vetande som gäller när man tar besluten. Det kan hända att allt inte går så som man skulle ha tänkt sig, gjort eller fattat beslut om ifall man skulle ha haft en ordentlig beredning som kanske hade tagit veckor eller månader. Den tiden har aldrig funnits.

    I det här programmet kan man också se någonstans att just när det gäller relationerna till Helsingfors så synes de ha utvecklats i negativ riktning. En grundläggande förändring i hur man i riket se på Ålands självstyrelse har skett. Jag tycker att det är ganska starkt eller speciellt när man skriver en sådan mening i ett sådant här program, för på vilket sätt kan man avgöra det här? Det är väl upp till var och ens egen uppfattning antar jag.
    När det gäller relationer så har vi ju det på regeringsnivå naturligtvis och också på tjänstemannanivå. Vad jag känner till så fungerar det överlag väldigt bra. Det finns undantag där man tycker att det kunde vara lite smidigare. Vi har också att komplettera våra kontaktytor mot Helsingfors med våra politiska partiers ansträngningar att hålla kontakten till våra motsvarande partier i Helsingfors, och därmed också upplysa och berätta och ge information.

    När det här tåget har gått ett tag till så må vi ju sätta oss ner och fundera på vad det här får för konsekvenser, positiva eller negativa. Vilka förändringskrav eller önskemål behöver uppfyllas med tanke på att det har hänt saker och ting som påverkar självstyrelsen? Många av oss har väl tänkt att en beredskapslag kommer vi väl aldrig ändå att behöva ta i bruk. Det är ju när det blir krig och dylikt som man använder sådant, men nu fick vi minsann besked, det går att använda beredskapslagen också i ett sådant här sammanhang.

    Jag ska gå till någon fråga till. Svenska språket går inte att gå förbi. Här anges att regeringen i Helsingfors i sitt regeringsprogram har noterat en mängd positiva saker när det gäller Åland. Bland annat skriver man att alla statliga anvisningar och föreskrifter ska utfärdas också på svenska till den del som det också gäller Åland. Det är en fantastisk skrivning om man lyckas med det. Det är ju jättebra! Skulle jag vara finlandssvensk så skulle jag börja fundera på varför man inte skrev så också för dem. Men vi på Åland får vara nöjda om man lever efter det här regeringsprogrammet.

    När det gäller tonen, som någon diskuterade här, hur vi pratar med folk i Helsingfors eller på andra ställen eller gemensamt så hör jag till dem som tror på att saklighet och en diskuterade ton alltid är vinnande. Skulle det vara så att man vinner framsteg genom att smälla i dörrar och svära eller något annat för att riktigt betona vad man menar, om det skulle hjälpa vilket det inte gör, så är det klart att vi ska svära och smälla i dörrar. Men det hjälper ju inte, utan det får antagligen precis motsatt effekt eller kan få, om man inte vill marknadsföra någonting av annan orsak förstås.

    Det finns ju en hel del att diskutera här. Gränsbevakningens bevakning utanför Eckerö just nu så har folk undrar över. Här finns i det här dokumentet en beskrivning över fartygsbesök och överflygningar, som man kallar det, där man kan följa hur stort antal det har varit respektive år. I rubriken här står 6.5 men det ska väl vara 5.6 som det finns en till av i och för sig? Nå, det där är småsaker. Här ser man att antalet handlar om 30 eller minst 30 i antal besök. Ja, det här var andra året i följd som det var över 30 eller minst 30 i antal besök. Är det den nivån och det varken ökar eller minskar över tid så kanske det inte är så mycket att orda om. Det kan finnas behov av att utföra vissa besök.

    Till sist skatteundantaget. Det var mycket bra det som ledamot Jörgen Pettersson nämnde, det vill säga att vi ska berätta också varför saker och ting är bra för Finland och inte bara för Åland. Kan vi hitta gemensamma intressen så att säga, att det här gagnar oss båda så borde det rimligen vara lättare att sälja in budskapen.

    En sak till när det gäller svenska språket, det gäller lagstiftningen. Det är ju därvidlag fullständigt horribelt naturligtvis om vi inte ska kunna lita på den text som har framlagts på svenska. Om det är någon sorts mankemang med tolkningar, ja då ska vi läsa den på finska för det är den sanna texten. Så här kan det ju inte vara! Vi måste kunna lita på att det som skrivs på svenska i lagen är det som vi kan förlita oss till.
    Herr talman! Jag väljer att avsluta mitt anförande här. Tack så mycket!


  • Talman! Jag delar lagtingsledamot Silanders funderingar kring det externpolitiska meddelandet och den självstyrelsepolitiska redogörelsen. Det är i och för sig en lång följetong. Har man gjort på det ena sättet så har lagtinget velat ha det på det andra sättet. Jag tycker att vi ska ta en diskussion i lagtinget om hur vi vill ha det och hur man vill ha ett rationellt arbete. Det är också väldigt arbetsdrygt i förvaltningen att sätta ihop de här meddelandena. Samtidigt är det jättebra att ha historieskrivningen samlad. Jag är med på det och understöder att vi ska ta oss en funderare i lagtinget tillsammans med landskapsregeringen om hur vi kan göra det här på ett rationellt och bra sätt.

    Jag tror också på diplomati, precis som ledamoten Silander var inne på. Det var inte bara en eller två gånger som man fick höra diverse kommentar under den förra mandatperioden när lantrådet och vicelantrådet var kvinnor. Hur ska kvinnor kunna lyckas med det där? Detta genomsyrar stora delar av samhället.


  • Talman! Jag vill också understryka det här med tonläget. Jag tycker att det var mycket, mycket klokt formulerat av ledamoten Silander. Jag hoppas att han får gehör för sin linje inom regeringsblocket. Diskussionen tidigare idag har ju inte riktigt varit i den riktningen. Varmt lycka till till ledamoten Silander med att få sin röst hörd!


  • Tack, herr talman! I likhet med föregående talare så vill jag instämma i betydelsen av en saklig ton. Jag undrar om Moderaterna helt enkelt tar avstånd från det tonläge som bland annat vicelantrådet ger uttryck för när han talar om riket i diverse termer som jag tycker att inte riktigt anstår en självstyrelse just nu.


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:46

    Tack, herr talman! Moderaterna brukar sällan ta avstånd från saker och ting. Vi brukar berätta hur vi vill ha det. Vi vill ha en saklig och diskuterande ton i samtalet.


  • Jag tror för min del att det är väldigt viktigt att man understryker den saken just nu. Min erfarenhet är att en god atmosfär i rummet och goda relationer ger bättre grogrund för goda resultat i sak. Har manen dålig atmosfär i rummet så leder det till sämre resultat i sak. Vad är det som räknas i slutändan om inte resultaten?


  • Ledamot Tage Silander (M) Repliksvar | 15:47

    Tack, herr talman! Jag understöder varmt lagtingsledamot Silanders tidigare del av anförande och nu också stödet från ledamot Camilla Gunell.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Gruppanförande | 15:48

    Tack, herr talman! Man kanske tycker att självstyrelsepolitik inte känns helt aktuell i dessa tider, men det är den och det bör den vara. Samtidigt som vi nu fokuserar på det rådande läget så blir också de självstyrelsepolitiska frågorna kvar och de måste också hanteras efter hand.

    Självstyrelseutvecklingen måste givetvis fortgå. Vi vet att det nya ekonomiska systemet torde komma på plats, vi har lyckats med att få upp klumpsumman med 10 miljoner. Det är pengar som nu kommer landskapet väl till pass. Men vi har också troligen lyckats pricka in ett nytt ekonomiskt system, somt ska övergå från det gamla till det nya under en övergångsperiod, troligen i en tid av ganska svag ekonomisk utveckling, om man betänker att den här krisen ändå får effekter också längre fram och kanske sträcker sig till åren 2021 och 2022. Här skulle jag gärna ha sett att landskapsregeringen hade utvecklat resonemangen kring den ekonomiska utvecklingen och vilka scenarier vi kan bli tvungna att möta i relation till att krisen infaller ungefär parallellt med bytet av ett nytt ekonomiskt system. Jag hoppas att man i utskottet eller i nämnden kan bekanta sig närmare med detta och begära en analys från landskapsregeringen.

    Som jag tidigare var inne på så är relationerna till riket mycket viktiga. En god atmosfär i rummet leder till goda sakresultat, en dålig atmosfär leder till sämre. Nationalism föder nationalism. Den attityd som alltid är bra när det gäller Åland är inte den nationalistiska utan det är en attityd som intresserar sig för autonomier, dess utveckling, minoriteter och dess rättigheter. Det är i alla fall min uppfattning.

    Från att fokusera på vilka fel och brister som nu sker i krisens hetta så hoppas jag snarare att konsekvenserna kan bli att man knyter banden samman och att man ännu mera försöker söka gemensamma lösningar. Det är självklart så i ett läge där allt går i rasande takt och expressfart att man missar viktiga saker.

    Jag tror ändå att vi ifrån åländsk sida ska ha fördragsamhet och tänka i det längre perspektivet. Vi ska ändå fungera som självstyrelse och republik också i ett längre perspektiv och då har vi god nytta av goda relationer. Förutsättningarna för det, med regering Sanna Marin, är utomordentligt goda i relation till hur vi hade det under förra mandatperioden. Det regeringsprogram som nu ligger på bordet är en dröm jämfört med hur attityden var med regeringen Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna.

    Därför tycker jag att det är viktigt att landskapsregeringen och alla dess företrädare, inklusive vicelantrådet Harry Jansson, uppträder med respekt och snarare försöker söka försoning än aggressivitet och konfliktsökeri i detta skede.

    Jag tycker också att det är bra att det finns ett bra regeringsprogram i Helsingfors, ett program som här i redogörelsen också uppmärksammats och där det finns goda skrivningar för oss att falla tillbaka på både när det gäller utvecklingen av självstyrelselagen men också det svenska språket. De här skrivningarna uppenbarade sig inte av sig självt, utan de är ett resultat av ett hårt arbete både från åländsk sida, från tidigare regeringen men också från riksdagsledamoten Mats Löfström.

    Oppositionen i riksdagen kräver nu att regeringsprogrammet i Finland ska skrivas om. Jag tror att det är risk för Åland om det ska öppnas på nytt. Då kanske man måste åka tillbaka till Helsingfors, med samma trupper, och slåss för att samma skrivningar igen tas med i ett kommande nytt regeringsprogram.

    Likaså är det viktigt för vår del att stå upp för att nationalspråksstrategin är på banan och att arbetet med den och med svenska språket i Finland återupptas.

    Ålandsakademin inrättades för några år sedan, där gjorde lantrådet Sjögren och dåvarande kansliminister Nina Fellman
    ett oerhört arbete för att förbättra tjänstemännens kunskaper och atmosfären mellan tjänstemännen på den åländska sidan och rikssidan. Det är ett arbete och relationer som inte går att mätas i pengar. Jag tycker att man ska fortsätta att ställa tydliga krav men också arbeta på de här positiva relationerna som det faktiskt nu finns en riktigt bra grogrund för.

    Näringspolitiskt finns det inte så mycket i det här programmet. Jag tycker nu, med anledning av undantagstillståndet och de beslut som Finlands regering och riksdag har fattat och som också drabbar åländska företag, att det vore nödvändigt att göra påtryckningar hos arbets- och näringsministeriet för att få de åländska företagen ska få tillgång till stödstrukturerna inom
    Business Finland. Där finns mycket som kunde komma åländska företag tillgodo. Vi vet att näringspolitik är åländsk behörighet och det finns ingen skyldighet för riket att hjälpa åländska företag, men det finns heller inget juridiskt hinder. Det är alltså en politisk fråga. Jag skulle gärna vilja veta vilka kontakter som landskapsregeringen har haft till Business Finland, till arbets- och näringsministeriet och kanske till näringsminister Lintilä för att få Business Finlands stödpaket att också öppna dörrarna för åländska företag i denna tid av undantagstillstånd.

    Det här är ju extraordinärt, givetvis, men med tanke på att regeringen Marina också hjälpte de åländska enmansföretagen med stödet på 2 000 euro via kommunerna, vilket också måste beaktas som en ovanlighet som görs nu i undantagstillstånd, så kunde det kanske också vara möjligt att öppna dörren till Business Finlands program. Åland har ju kommit i åtnjutande av de programmen. Under förra mandatperioden lyckades Flexens Ab få 7 miljoner ifrån deras tillväxtmotorprogram, men det var efter ett långt och ihärdigt arbete. Så där finns också stora belopp att hämta.

    Jag saknar, i likhet med tidigare talare också hållbarhetsagendan och det arbetet. Det är nämligen ett område där man till skillnad från många andra fält inom självstyrelsepolitiken inte bara ser problem utan faktiskt ser positiva saker. Det här var viktigt att nämna tidigare bedömde man eftersom framstegen och intresset från rikssidan om Åland som ett testområde för förnyelsebar energi var stort. Samarbetet inom energifältet var mycket intensivt. Det har också varit viktigt att påminna om de områden där samarbetena mellan Åland och riket är bra. Jag tycker att det är mycket synd att man nu tillåter att hållbarhetskapitlet utgår ur redogörelsen. Detta borde snarare lyftas fram och vilka frågor som man har vunnit terräng på. Om det nu finns några sådana områden som man har vunnit terräng på? Jag vet i alla fall att det är ett positivt arbetsfält där man kan ge och ta från båda hållen. Tack, herr talman.


  • Tack, talman! Tack för anförandet ledamoten Gunell som nämnde Business Finland och möjligheten att man där skulle finansiera även åländska företag direkt. Den där diskussionen fördes ganska kortfattad men ändå på vårt gruppmöte denna morgon. Det är en intressant fråga för alla vill ju ha pengar på olika sätt, frågan är hur vi ska hantera den på Åland. Jag är kanske inte helt bekväm med att Business Finland direkt betalar till åländska företag. Det kan hända att det skulle gå att få någon slags överenskommelse där regeringen på Åland skulle göra en deal med Business Finland, så att pengarna skulle komma hit. Det är helt rättvist eftersom det är beslutet i Finland som har ställt till det för det åländska näringslivet, om man är krass. Hur ser ledamoten Gunell på hur detta kunde göras utan att man ska tumma på självstyrelsen?


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 15:58

    Jag tycker att i tider av undantagstillstånd och den akuta kris som råder i många företag så måste man öppna alla tänkbara dörrar. Med tanke på att riksregeringen ändå budgeterar 1 1/2 miljard för näringslivets syften och stora delar av dessa pengar går via Business Finland så är det väldigt stora belopp som finns tillgängliga.

    Med tanke på att riksregeringen gjorde ett undantag för de här pengarna som går via kommunerna, och att de också tillföll de åländska kommunerna måste beaktas som ett undantag, så vore väl det här också möjligt. Låt oss begränsa det till undantagstillståndstiden i första hand. Jag tror inte att det från rikshåll heller finns intresse av att släppa in åländska företag i det långa loppet.

    Jag vet att man inom Ålands näringsliv tycker att den här modellen vore en bra sak.


  • Tack, talman! Jo, det är nog en bra sak och 1 1/2 miljard låter mycket men 0,5 procent - eller vad man ska räkna - blir sist och slutligen inte jättestora summor om man ska föra över det till det åländska näringslivet.

    Frågan är väl egentligen; är det rätt av självstyrelsen att ställa sig åt sidan och låta pengarna komma direkt till företagen eller borde självstyrelsen ta en mer aktiv roll för att verka som medlaren mellan Finland och företagen?
    Vi har näringspolitiken som vårt eget område och det bör vi kanske komma ihåg.

    Jag har inget konkret svar på den här frågan. Det är helt enkelt en fundering i ett ovisst läge och det råder undantagstillstånd, jag vet.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:00

    Jag tror inte att vi har råd att tacka nej till några pengar alls i det här skedet. Analogt med resonemanget som ledamoten Pettersson för så borde också de åländska kommunerna i så fall tacka nej till det stöd som nu går till enmansföretagen och som för Mariehamns del är 892 000 euro.

    Jag tror att man ska betona undantagsläget, hänvisa till det och hänvisa till beslut som fattas i riksdagen och i regeringen som påverkar de åländska företagen.

    Jag undrar vilka åtgärder som har vidtagits och om landskapsregeringen har tagit kontakt med arbets- och näringsministeriet och knackat på den här dörren och försökt få den att åtminstone komma på glänt för de åländska företagens del?


  • Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag vill också ge beröm för vikten av att påpeka att hålla ett sansat och positivt tonläge. Det är nog vägen framåt. Det är tryggt att även ledamot Gunell lyfte fram det.

    Jag är liten kluven när det gäller Business Finland. Vi har näringspolitiken som vårt eget behörighetsområde. Vi har en stolthet att vi ska klara oss själva, men när det kniper då vill vi ändå ha hjälp. Samtidigt behöver våra företag hjälp. Men på något sätt handlar det här också om tonläget, att vi ska ha en ödmjukhet där vi - ifall som nu - kan gå och begära hjälp via Business Finland och få en liten dörröppning på glänt möjligtvis.

    Vi har kommunalt självstyre, det är en stolthet i sig, men samtidigt när det kniper då ska det komma extra finansiering in och lite samma är det här. Nu har vi behörighetsområde inom näringslivspolitiken, men ändå vill vi komma i åtnjutande av andras pengar. Jag förstår problematiken. Jag kan också tycka att det är en idé att försöka får det under den här förhoppningsvis begränsade tiden som pandemin pågår.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:02

    Tack, herr talman! För mig har det alltid varit viktigt att självstyrelsen är ett mervärde, att vi kan använda självstyrelsen för att göra det bättre för våra medborgare och våra företag. I det här fallet så tycker jag att man ska fråga vad företagen vill. Vill de ha tillgång till de stödstrukturer som Business Finland har etablerat och är på plats och där man har fyllt på i kassan eller vill de inte? Jag tror nog att de svarar ja i det här skedet


  • Tack, talman! Det är jag också helt övertygad om att de gör, det ska de göra och det är jag positiv till.
    Samtidigt tycker jag att vi då måste titta oss i spegeln och konstatera att vårt självstyrelsearbete framåt ska vara precis det som ledamoten Gunell säger, det ska vara till för att utveckla, vi ska plocka russinen ur kakan för det är det som vi gör då. Vi ska vara helt självstyrda när det gäller men vi ska inte vara för stolta över att få en dörr öppnad och hjälp utifrån när det krävs.

    Det där med tonläget igen och det är positivt.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 16:03

    Jag tycker åtminstone att lagtinget kunde få ett besked av regeringen. Vill man att åländska företag ska komma åtnjutande av de här pengarna eller tycker man att självstyrelsen ska klara sig själv med de pengar man själv har i kassan och istället då använda PAF-medel, lån och annat?

    I så fall, analogt med det, kommer landskapsregeringen att tacka nej till de pengar som redan ges från staten till kommunerna för att fördelas till småföretagen? Försök åtminstone vara lite logiska
    i resonemanget så att vi förstår hur ni tänker!


  • Ledamot Marcus Måtar (Obs) Gruppanförande | 16:04

    Tack, talman! Bästa ledamöter och övriga åhörare. För Obunden Samlings anser vi generellt anser att om man ska skapa sig en bild av världen så är det enklare om man är på en lägre nivå än om man är på en högre nivå. Man ser marken och verksamheten som pågår bättre från trädtopparna än från helikoptern. Lite känns det kanske som att Helsingfors får representera helikoptern i den här liknelsen och Mariehamn är då trädtopparna.

    Precis som jag var inne på tidigare idag i frågan till vicelantrådet Jansson så vill jag igen från Obunden Samlings del säga att tiden absolut är kommen när vi börjar gå in i den här självstyrelselagsrevisionen att titta på vad vi kan sköta under undantagsförhållanden och beredskapsförhållanden och vad vi kan sköta inom vår egen förvaltning ännu mer än vad som nu har varit fallet. Det är en mycket viktig fråga som vi ska ta vidare och som, vilket vi redan hörde här idag, kommer att tas vidare.

    Det har talats här idag om Färöarnas situation jämfört med Ålands situation. För Obunden Samlings del vill jag understryka att vi har följt med hur Färöarna sköter sin förvaltning och hur Färöarnas konstitutionella situation är jämfört med Ålands motsvarande situation. Vi tycker att en rörelse i Färöarnas riktning är önskvärd. Så ser vi det från vårt parti.

    Vidare när det gäller redogörelsen från landskapsregeringen så noterar man att det talas om försvar och så vidare. Man ska inte måla någonting på väggen här, men man brukar hoppas på det bästa och förbereda sig för det värsta. Men så som världsekonomin utvecklar sig nu så kommer det också så klart försvarspolitiska spänningar. Det är
    viktigt att fortsätta att ha den hundraprocentiga förståelsen att det förstås är Finland som ska sköta försvaret av Åland och att därmed olika besök och olika förberedande åtgärder som till exempel gränsbevakningen handhar är utomordentligt viktiga, utan att vi för den sakens skull ska tro att det blir riktigt illa. Men alla möjliga undantagsförhållanden är ju viktiga att sköta.

    Sedan när det gäller företagens verksamhetsförutsättningar på Åland så noterar vi att man har ett längre stycke om skattegränsen, det är bra. Hoppas att det inte bara nu är skrivningar och det tror jag inte heller.

    Det som vicelantrådet Jansson redogjorde för att man till exempel tittar på hur situationen blir med Nordirland och hur Brexit påverkar hanteringen av varuflödet är ju viktigt. Vi anser att det här bör man verkligen sätta resurser på och se om vi kan förenkla vår skattgräns genom att hänvisa till hur man gör ute i den stora världen.

    Avslutningsvis några ord om svenska språkets utveckling. Vi anser att utvecklingen börjar likna en snöboll som rullar och blir bara större och större. Det börjar bli svårt att stoppa utvecklingen och vi måste verkligen titta i nya banor. Om man inte kan vara säker på att den svenskspråkiga lagtexten säger det den säger så är det fullständigt oacceptabelt. Vi kan inte nog betona att självstyrelsepolitiken och hela självstyrelsens grundpelare handlar också om språkskydd som aldrig får glömmas och som vi ska försvara hela tiden. Tack, herr talman!


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 16:09

    Talman! Det är glädjande att lagtinget har serverats en innehållsrik och kompakt lunta att ta ställning till.

    Låt oss börja med självstyrelserevisionen där jag, liksom flera tidigare talare, förstås hoppas att landskapet ska få en välbehövlig vitamininjektion den dagen 0,47 godkänns i riksdagen.

    Det är skäl att minnas att den näringspolitik vi för, idag via minister Karlström, blir ännu viktigare den dag denna nya förändring träder i kraft. Vi blir på många sätt "vår egen lyckas smed". Det finns också skäl att understryka att detta nya ekonomiska system faktiskt är en långsiktig framgång för Åland där vi gemensamt under många år har nött in budskapet om att klumpsummesystemet bör premiera politik som lyckas med att skapa tillväxt.

    Det är bra att den bredare revisionen av självstyrelselagen fortsätter. Även om coronan har sopat undan det mesta normala i vår vardag och det mesta från bordet så finns det också en dag efter coronan och därmed också skäl för oss här på ön att vara förberedda till tänderna när diskussionerna kommer igång på riktigt.

    En uppenbar fråga är förstås självstyrelsens ställning under undantagsförhållanden, knappast vill vi ha behörigheten på det här området. Men om nu grundlagsutskottet har makten att kritiskt granska regeringens förehavanden och hantering av undantagsfall så borde det vara möjligt för landskapet att ha exempelvis ett obligatoriskt samråd med riksregeringen i lägen som detta. Vi har ju lyckats hantera detta hyggligt i självstyrelselagens EU-paragrafer, finns det en vilja så finns det en väg.

    Ett stort plus i kanten till landskapsregeringen för ambitionen att ta sig an problemet med behörighetsläckage som beskrivs i kapitel 1.1.

    Värt att notera är också att reforminriktningen på den finländska vård- och landskapsreformen. För, talman, den dagen de finska landskapen får beskattningsrätt så kan det rimligtvis inte vara ett stort mentalt steg att se till att landskapet Åland har motsvarande arbetsredskap.

    I kapitlet om relationerna Finland-Åland 1.3 beskrivs symptomen väl, symptomen för en i grunden lite märklig relation, men själva sjukdomen faller lite i skymundan. Sjukdomen menar jag är att vi glöms bort. Vi finns så länge som vi är fysiskt närvarande i Helsingfors. Därefter försvinner vi. Just nu finns vi eftersom coronakrisen skaver och tvingar fram en dialog och en närvaro. Riksdagsledamoten är, som kontrast, ständigt närvarande och får på gott och ont personifiera den åländska nationen. Men jag menar att det finns skäl att fundera på hur landskapet kunde synas, märkas och påverka mera i Helsingfors. Ibland lyfts idén om en åländsk statssekreterare. Frågan är om inte vårt Helsingforskontor på sikt kunde uppgraderas till en permanent statssekreterare med politiska uppgifter och intressebevakning som huvuduppgift. Varför inte? Färöarna har en egen representation i Köpenhamn. Representationens uttryckliga uppdrag beskrivs så här: "Representationens primära uppgift är att uppmärksamma den färöiska regeringens intressen i Danmark, koordinera växelverkan mellan färöiska och danska ministerier samt bidra till utvecklandet av Färöarnas utrikespolitik". Om vi för en liten stund glömmer den där sista bisatsen. Notera gärna de två första punkterna; ta till vara Åland intressen och koordinera växelverkan mellan ministerierna! Om inte detta är ett förslag som faller på läppen så finns det skäl att fundera på hur vi på annat sätt kunde skapa en hyggligt fungerande dagspolitisk axel mellan Mariehamn och Helsingfors.

    Nu till social- och hälsovårdsområdet. Det är jättebra att dialogen med Sverige om läkartjänstgöring på Åland fortsätter och likaledes ett stort plus att landskapsregeringen prioriterar arbetet med praktisk tjänstgöring för psykologer på Åland. Det är bra! Det ska sägas rakt ut att det brinner inte i knutarna på samma sätt som för svensk läkartjänstgöring. Men det här, mina vänner, är en flaskhals som är helt onödig, från tid till annan skapar den ett onödigt hinder i tillgången på psykologer på Åland.

    Talman! Det finns mycket mer att säga, om skattegränsen och vikten av att förenkla tillämpningen av skatteundantag och göra företagarnas vardag drägligare. Detta återkommer jag till i det externpolitiska meddelandet där det till vissa delar finns överlappningar med liggande meddelande. Tack för ordet.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden omfattas?
    Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.