Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.


  • Talman! Den 12 april begärde lagtinget social- och miljöutskottets yttrande över lagförslaget ”ändring av miljökonsekvensbedömningar”. Det huvudsakliga syftet är att komplettera genomförandet av Europaparlamentets och Rådets direktiv om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, alltså det så kallade MKB-direktivet. Detta på grund av den formella underrättelsen om otillräckligt genomförande av direktivet. Samtidigt med ändringar och kompletteringar föreslås en del förtydliganden, så att kraven nu uppfylls.

    Den s.k. ÅMHM-lagen har tidigare saknat bestämmelser om utbyte av en ledamot eller ersättare i ÅMHM:s prövningsnämnd. Också detta är nu korrigerat.

    Genom att nu lagförslaget förtydligas och preciseras kommer detta att underlätta för verksamhetsutövare men förstås även för personalen vid ÅMHM. Utskottet vill ändå understryka vikten av närmare anvisningar som ytterligare förtydligar förfarandet vid miljökonsekvensbeskrivningar och miljökonsekvensbedömningar.

    Från företrädare för näringslivet har vi i utskottet fått höra att detta är välkommet. Detta gör processen smidigare, förbättrar rättssäkerheten, förtydligar och förenklar samtidigt som detta anses rimligt.

    Med anledning av detta föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i enlighet med utskottets förslag med några mindre ändringar av språklig natur. Tack, talman!


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Anförande | 13:12

    Talman! Miljökonsekvensbedömningen, MKB:n, var en av miljörörelsens första landvinningar. Efter 60-talets miljöuppvaknande infördes 1969 i USA krav på EIS - Environmental Impact Statement vid stora byggnationer. Under Stockholmskonferensen 1972, antogs en internationell deklaration som banade vägen för MKB:ns inträde i den moderna miljörätten.

    MKB:n infördes först som krav i EU-lagstiftning 1985 vilket i sin tur tryckte på nödvändig förändring i det expansionsivriga Europa.

    Syftet är idag densamma - att beslut som innebär stora förändringar i den fysiska miljön ska föregås av en utredning av dess miljökonsekvenser. Projektören ska identifiera, beskriva och bedöma de troliga konsekvenserna. Allmänheten ska också ges möjlighet att bidra till bedömningen. Särskilt viktigt är denna MKB inför tillståndsprocesser.

    Detta skydd - MKB-lagstiftningen - har visat sig vara ett filter för att mota bort nyckfulla makthavare som satt plånbokens storlek framom kommande generationer. Förlust av artrikedom, ekosystemtjänster, kulturarv eller upplevelsevärden är den nota som samhället ofta får ta medan projektören vaskar guldet. I nationalekonomiska termer kallas detta externaliteter.

    Numera är EU-lagstiftningen väldigt teknisk och specifik. EU-kommissionen utövar sträng kontroll över om medlemsländerna uppnår de senaste uppdateringarna av EU-direktivet. Det är mot den bakgrunden ifrågavarande lagändring behandlas idag. Små justeringar har gjorts för att göra det tydligare hur förfarandet med en MKB ska ske. Social- och miljöutskottet har inga invändningar i sak. Gott så.

    Men låt mig, herr talman, få reda ut två vanliga missförstånd som framkommit under ärendets behandling. Det förs ofta fram att miljölagstiftningen är ett byråkratiskt hinder för näringslivet. Tillväxtverket i Sverige lät göra en undersökning bland ett urval av företagen för några år sedan. Man frågade hur stor del miljölagstiftningen verkligen påverkade arbetsmängden, och fann att tiden som företagen tog i anspråk för detta var försvinnande liten, knappt ens 4 % av de administrativa tidskostnaderna. Det bekräftar också resultaten av studier i andra länder i Europa; det är inte miljölagstiftningen som är den största hämskon.

    Kanske hamnar miljölagstiftningen i allmänhet i skottgluggen av andra orsaker. Om det är långa handläggningstider kanske vi makthavare behöver titta oss i spegeln och fråga oss om myndigheter har tillräcklig finansiering och tillräckliga anvisningar.

    Talman! Det andra missförståndet kan gestaltas så här: “Oroa er inte, vi har gjort en MKB!” Förvånansvärt många sätter likamedtecken mellan MKB och tillstånd. Men MKB:er är inget klartecken från samhället att tuta och köra. Av ÅMHM godkända MKB:er är inte i sig ett berättigande för storskaliga miljöingrepp. En MKB ska beskriva, så långt det är möjligt, de tilltänkta positiva och negativa konsekvenserna av projekt i fråga. Har dessa bedömts enligt konstens alla regler kan ÅMHM fastställa dess giltighet. Sedan är det upp till makthavarna att bedöma om ifrågavarande projekts nytta överväger de negativa konsekvenserna.

    Särskilt tydligt märktes denna okunskap under förra landskapsregeringens kommunikation kring kortrutten på västra Föglö. Man hävdade att kritiska röster inte behövde oroa sig eftersom man gjort en MKB. Dessutom hade man i MKB:n identifierat skyddsvärda arter och biotoper vilket gjorde att vägsträckningen fick ändras. Nu skulle vägen över Gripö göra slalom mellan naturvärdena.

    Här har vi för övrigt också en av de största fördelarna med MKB:er. Miljöorganisationer, markägare och befolkningen i stort får möjlighet att sätta sig in i handlingarna, göra sig en egen bedömning och dra en egen slutsats. I fallet kortrutten på västra Föglö var MKB:n ett viktigt underlag i samhällsdiskussion om hur mycket vi värdesätter känslig skärgårdsnatur och vad vi är beredda att göra för att offra den. Det var ytterst väljarna som svarade på frågan om projektets långsiktiga nytta: För stor skada på natur- och vattenmiljö, landskapsbild och kulturarv.

    Talman! MKB:er gör skillnad. MKB-lagstiftningen är en central del i vårt miljöskydd som vi ska vara stolta över. Det kan aldrig vara en dålig idé att ställa sig frågan om nyttan med ett projekt överväger skadan. Sådana säkerhetsfrågor behövs mer än tidigare för att ta oss ur den globala ekologiska krisen.

    Vi har verkligen en “one-generation-chance” att lösa de globala utmaningarna. En stark miljölagstiftning är en förutsättning för att uppnå våra hållbarhetsmål. Låt oss fortsätta stärka, förfina och förbättra den vi har. Tack, talman!


  • Talman! Ledamot Holmström anför förvisso korrekt att MKB och tillstånd inte är samma sak. Det tror jag att vi alla i den här salen har förståelse för, även om ledamoten kanske ville påskina någonting annat.

    Däremot så är det viktigt för mig och för det parti som jag representerar att näringsliv och andra aktörer har en förutsägbarhet. Alltså en MKB är en jättedyr och kostsam affär. Är det så att du har gått in för ett så stort investeringsprojekt så att det kräver en MKB, vilket bara det är ett ganska högt trappsteg, då borde man också veta att klareras de lagstiftningshinder som finns och som klareras i samband med en MKB, då borde man också kunna räkna med att få sitt projekt genomfört. Nu resonerade ledamoten Holmström att så ska man inte kunna räkna, utan det kanske finns en politisk majoritet, om jag förstår ledamoten rätt, som ska sätta stopp för det. Hur hänger politiken ihop hos (… taltiden slut).


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 13:16

    Talman! Jag tackar för den frågan från ledamoten Zetterman. Vad gäller de offentliga projekten så är det ju ändå så att när en MKB behöver göras enligt landskapsförordningen om MKB:er, där det finns en förteckning över vissa olika typer av projekt som kräver MKB, då behöver man ta fram en MKB. Men sedan är det också makthavarna som behöver bestämma i de offentliga projekten. Är det så att nyttan överväger de negativa konsekvenserna som framställs i en MKB?

    När det gäller näringslivets projekt så är det en annan typ av förfarande. Där går man återigen till landskapsförordningen och tittar. Är det så att en MKB behöver göras så fastställer sedan ÅMHM om MKB:en har gjorts enligt konstens alla regler. Sedan om det är ett tillståndspliktigt projekt så då ska också tillstånd sökas och i den processen ska politiker inte blanda sig i, utan då ska de här förutsättningarna finnas i lag för hur ett förfarande ska gå till. Så det finns en skillnad mellan offentliga och närings (… taltiden slut).


  • Talman! Jag tycker att ledamoten Holmström gör det lite väl enkelt för sig. Vi vet ju alla att i praktiken stämmer inte det där. Du ska begära detaljplaneändring av kommuner. Ledamot är nu inne på att man på politiska bevekelsegrunder, alltså inte sakliga och juridiskt byggda, ska stoppa vissa projekt. Alltså, det är en ganska tunn is som ledamoten är ute på. Vi måste ju ha ett regelverk och en lagstiftning som gäller samtliga samhällsaktörer, oavsett ifall det är landskapet, en stor kommun, en liten kommun eller från det privata näringslivet. Senare ifall man i grunden vill till exempel projektera ett projekt med högre hållbarhetsstandard för att man menar att man har råd från det offentliga, då är ju det en annan sak. Men att man ska börja ha olika bevekelsegrunder i politisk inblandning ifall lagens krav är uppfyllda, det vill i alla fall jag personligen sätta mig emot.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 13:18

    Talman! Jag tror att ledamot Zetterman aktivt försöker missförstå. Det jag säger är att lagen och landskapsförändringen såklart behöver vara förutsägbar. Det behöver finnas regler. Det behöver finnas en tydlighet i hur en MKB ska göras, när en MKB ska göras, om den ska kompletteras och under vilka former. Det jag menar är att orsaken till att MKB överhuvudtaget finns är ju inte för att det är pro forma, utan för att man också ska ta i beaktande de negativa aspekter som tas fram och göra om ett projekt om så krävs eller att inte verkställa ett projekt. Och då är det upp till projektören, om det sedan är från det offentliga eller om från det privata som genomför den förändringen. Speciellt när det gäller det offentliga så tror jag att det är viktigt att också allmänheten får den insyn som krävs. Därför tror jag att MKB:erna faktiskt har en väldigt stor nytta i att uppnå hållbarhetsmålen.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 13:19

    Talman! Den här lagen består egentligen av två helt väsensskilda delar. I ena delen regleras förfarandet för miljökonsekvensbedömningar på ÅMHM, i den andra delen regleras grunderna för skiljandet av ledamot i miljöprovningsnämnden. Fruktansvärt tråkigt, men jätteviktigt för ålänningarnas rättssäkerhet och rätt att skyddas mot godtycke av olika slag.

    Landskapsregeringen har valt en finurlig väg för det förstnämnda, vad som ska gälla för skiljandet av ledamot: Landskapsregeringen har valt samma grunder som redan finns för programnämnden i 38 § i landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet. Utskottsmajoriteten uppfattar förslaget till den delen som balanserat och genomtänkt. Det får inte vara för enkelt att skilja en ledamot, men det får inte heller vara omöjligt om ledamoten blir sjuk eller fysiskt oförmögen, talman, att fullgöra sitt uppdrag. Så till den delen blir det lite av ett nykterhetstest för Ålandsdelegationen. Om ÅD redan godkänt detta en gång så är det svårt att se hur man skulle kunna formulera invändningar gentemot att godkänna den en andra gång.

    Den andra delen är knepigare. Den kunde vi knappast karaktärisera som ett nykterhetstest, snarare som en oerhört långsam pingismatch mellan EU och medlemsländerna, där EU har anlagt synpunkter på nästan allas verkställighet av MKB-direktivet.

    Vi brukar här i lagtinget utgå ifrån att vi inte ska göra mera än vad ett EU-direktiv förutsätter, vi ska inte krångla till det. Här blir det lite upp- och nervända världen eftersom verkligheten blir krångligare ju närmare direktivet vi lägger oss, ju närmare direktivet vi lägger oss desto mer tolkningsfrågor uppstår på markplan.

    Ändringsförslaget dock har välkomnats i stort, vilket också utskottsmajoriteten erfarit, även om tankar har framförts kring exakt hur nära vi ska lägga oss direktivet. Det är ju faktiskt också en tolkningsfråga och till den delen måste vi bara lita på lagberedningens bedömning och konstatera att på den punkten så finns det fler bedömningar än vad det finns EU-länder.

    Från moderat sida kan vi konstatera att landskapsregeringen har lyckats med sin ambitioner, att inte krångla till verkligheten, varken verkligheten eller verkställigheten. Vi gillar det. Vi ger också pluspoäng för att ÅMHM förväntas serva de berörda, för det här kan vara ganska krångligt.

    Detta, talman, är bara en liten bit av den lagstiftning som reglerar ÅMHM:s verksamhet, men varje pusselbit är betydelsefull för slutresultatet. Tack för ordet.


  • Talman! Jag blev glad när jag hörde inledningen av ledamoten Valves anförande, för där trycker man just på att den här typen av lagstiftning, all miljölagstiftning, är till för att förhindra godtycke. Alltså politiska majoriteter ska inte avgöra vem det är som har den grundlagsenliga rätten att idka näring och på vilket sätt, utan det måste lagstiftningen sätta begränsningar för.

    Fortsätt på den inslagna linjen! Det är lag och inte politisk ideologi som ska avgöra sådana här viktiga frågor.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:23

    Jag tänkte först hålla med ledamoten Zetterman, men vi har nog lite olika åsikter ändå eftersom den delen som jag talade om handlade om skiljande av ledamot ifrån ÅMHM:s miljöprövningsnämnd. Där är det mycket viktigt att vi hittar den här balansen som ledamot Zetterman var inne på.

    I del två så är jag glad över att vi verkligen har beaktat näringslivets behov, att ÅMHM har den här möjligheten att stötta, serva, ge vägledning och att det också är uttalat i det här lagförslaget och det tycker jag som moderat att är jätteviktigt.


  • Precis så är det, myndigheterna har sin informationsplikt. Jag tyckte nog att ledamoten Valves anförande genomsyrades just av detta med att förhindra godtycke generellt och ge likvärdig service, oavsett vilken näring eller vilken på vilket sätt man vill bruka ett område, om det är offentligt eller privat må väl sedan vara detsamma. Men just vikten av att alla behandlas lika och att det är lagen som sätter gränserna och inte politiken.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:24

    Ja, ledamoten Zetterman, till den delen är vi överens helt klart.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Anförande | 13:24

    Herr talman! Det var en intressant historisk tillbakablick som kollegan Simon Holmström gjorde. Jag måste bara få komplettera den historiebeskrivningen för jag råkade vara miljöminister samtidigt som den första MKB-lagstiftningen infördes på Åland. Jag kan försäkra att det var ett helt nytt sätt att börja arbeta med all offentlighet som detta förfarande innebar. Det var inte en så där alldeles lätt resa att få igenom den första MKB-lagstiftningen. Och ärligt talat, visst hade jag mina dubier också stundtals hur det skulle fungera. Det har tillfört en del byråkrati, det har det gjort, men jag uppfattar nog att det är ett förfaringssätt som de absolut flesta står bakom idag.

    Jag har två kommentarer. Jag begärde inte ordet för att kommentera vad Holmström sade, för det hade jag ingen aning om när jag begärde ordet, men jag kan ändå inte låta bli att kommentera hans två missförstånd. Han sade att det första missförståndet är att det bara är hinder och byråkrati, men studier visar att det är fel och han hänvisade till studier i Sverige bland annat. Det finns en skillnad här med studierna. De är ofta riktade mot ganska stora företag som har speciella miljöavdelningar och till och med miljöjurister och miljöansvariga. Men här på Åland har vi enmansföretag eller väldigt små företag, till exempel i jordschaktningsbranschen, där de flesta anställda är operativa. I det sammanhanget så är det onekligen en rätt omfattande byråkrati som man blir utsatt för. Det här är det spännande spänningsfältet emellan sträng miljölagstiftning och byråkrati, det vill säga att man måste se till att det finns en klar och tydlig miljönytta, att det inte enbart blir byråkrati och det är minst lika viktigt att titta också på den saken.

    När det gäller den andra saken så håller jag helt och hållet med ledamoten Holmström. Han sade att många uppfattar att när man har gjort en MKB så är allt klappat och klart och då finns det ingenting att oroa sig för. En MKB är ju, oavsett vad som sades tidigare i ett replikskifte, ett beredningsmaterial. Det är liksom inget färdigt färdigt beslut, så det håller jag med om.

    Men sedan till utskottsbetänkandet, det har ju varit ett ganska omfattande hörande och jag förväntade mig kanske att man lite kunde presentera tankarna bakom det. Jag har tre frågor som jag ställde mig när jag läste igenom utskottets betänkande. Jag valde att begära ordet så att vem som helst kan svara på de frågorna från utskottets eller miljöministerns sida.

    För det första sägs: "MKB-direktivet förtydligas genom att inta en bestämmelse som tydliggör att en miljökonsekvensbedömning som blivit inaktuell inte behöver göras om, utan istället kan kompletteras till de delar det behövs". Har det faktiskt inte varit så hittills? Jag hade inte möjligheter att plöja in i det för jag råkade se det här lite före plenum började. Det har varit min uppfattning, åtminstone var det så från första början, så det är min första fråga.

    Den andra frågan finns på följande sida. Det sägs: "Genom lagförslaget preciseras och förtydligas bestämmelserna om förfarandet vid en MKB till gagn för såväl verksamhetsutövare som Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Och då undrar jag förstås; på vilket sätt preciseras lagförslaget så där till gagn för verksamhetsutövarna?

    Den tredje och sista frågan, det sägs: "Det kan finnas behov av att utarbeta anvisningar som ytterligare förtydligar förfarandet vid MKB-bedömningar och miljöbedömningar. Min fråga här, och det tycker jag att man borde ha kunnat utläsa från utskottsbetänkandet, vad är det som är oklart? Tack.


  • Tack, talman! Tack också till ledamot Eriksson för kommentaren, det var intressant att höra.

    Vad gäller just den utredning som jag hänvisade till i mitt huvudanförande från Tillväxtverket i Sverige så måste jag faktiskt säga att det inte finns jättemånga sådana undersökningar, så jag valde att ta den. Men samtidigt så är ju MKB-lagstiftningen EU-styrd och medlemsländerna har ju valt olika typer av implementeringar. Den svenska ser inte jätteolika ut jämfört med den åländska. Men däremot har ju ledamot Eriksson rätt i att näringsstrukturen på Åland är helt annorlunda med mer småföretagande. Samtidigt är ju också landskapsförordningen så gjord att de projekt som kräver en MKB, alltså sådana som antas ha en betydande miljöpåverkan, inte ofta görs av småföretag, det vill säga upprättande av vindkraftverk, ja, det finns egentligen en hel lista på det här. Jag tror inte att att den argumentationen egentligen håller utifrån det perspektivet.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:29

    Föga förvånande, i och med att jag sade det så tycker jag ju att den argumentationen håller, det vill säga MKB-lagstiftningen är ju EU-styrd. Den baserar sig inte bara på en utan på ett otal olika direktiv, så det är helt sant.

    För ett småskaligt samhälle som Åland så är det alltid ett problem med att passa in i de storskaliga EU-lösningarna. Ja, det finns en storleksgräns för när en MKB ska utföras eller inte. Ta till exempel en bergtäkt, det är ganska små företag som berörs när det gäller bergtäkt. Det finns sådana företag som har väntat upp till 3-4 år för att få ett beslut överhuvudtaget, ett beslut som är helt avgörande för företagets verksamhet. Det är en annan femma, det hör inte till den här lagstiftningen. Men den här typen av företag har ju inte resurser att hantera den här byråkratin. Jag vill peka på att balansen mellan miljönyttan och byråkratin är livsviktig för det småskaliga (… taltiden slut).


  • Tack, talman! Tack också för den nyanseringen ledamot Eriksson. Jag måste helt hålla med om att det behöver finnas en balans i landskapsförordningen, men det är ju inte det som vi diskuterar idag egentligen.

    Det som jag också tog upp i mitt anförande var att om miljölagstiftningen anklagas för att den skapar byråkrati så behöver man också titta på vilka förutsättningar som ges till den myndighet som också har med serviceskyldighet att göra, ge anvisningar och också handlägga olika typer av ansökningar. Jag tror att vi har skäl att diskutera detta i senare debatter också, hur ÅMHM kan försäkras just de resurserna. Jag tror inte att det nödvändigtvis bara är lagstiftningen som det är problem med i sådana fall, utan också hur vi tillämpar den.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:31

    Jag noterar att vi är ganska samstämmiga och speciellt när det gäller det sista, det vill säga att det är inte alltid lagstiftningen som det är fel på, utan det är tillämpningen. Och när det gäller tillämpningen så har jag mycket som jag skulle vilja säga, men jag ids inte säga det i det här sammanhanget.

    Jag upplever att ledamoten Holmström och jag är överens. Nu ska jag uttrycka mig diplomatiskt eftersom han inte har möjlighet replikera mera, det vill säga miljönytta är viktig, men vi måste se till att regelverket är tillämpbart på ett småskaligt åländskt näringsliv. Är vi överens om det så är mycket vunnet.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson för att få möjlighet att förtydliga. Jag försökte anteckna de tre frågor som kom upp. Vi ska se om jag får allt klart.

    Den första frågan var behovet av komplettering av en gammal MKB när ett projekt ändras eller det har gått en lång tid. Om den bestämmelsen har funnits förut eller inte tänker jag inte svära på, men det här är ett förtydligande i alla fall, för det har inte varit tillräckligt tydligt förut. Önskemålet var att vi skulle få det tydligare.

    Den andra frågan var detta med "till gagn för näringslivet", hur de tyckte att det var till gagn. De var nöjda med att få bestämmelserna tydligare. De vet vad som gäller. De vill också vara med på hållbarhetståget (… taltiden slut).


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:33

    Jag ska hjälpa den värderade utskottsordförande i och med att tiden tog slut.

    När det gäller den första frågan så är det bra om man kan göra det tydligare. Jag läste meningen på det sättet att det inte har varit möjligt tidigare att komplettera en existerande MKB, så kan man läsa texten. Läser jag den fel så är det bra och har man förtydligat någonting som har varit oklart är det också bra.

    När det gäller den tredje frågan så handlade den om att man skulle utarbeta anvisningar som ytterligare förtydligar förfarandet, blir det en MKB? Då ställer jag frågan: Vad är det som har varit oklart?


  • Tack, talman! Tack ledamot Eriksson för möjligheten att fortsätta.

    Det är ju så att lagstiftningen är ett slags paraplylagstiftning och sedan har vi förordningar som vidare tydliggör vad som gäller och inte gäller. Men om jag förstår rätt från våra höranden så finns det också andra styrdokument som man till exempel använder sig av på fastlandet och som ännu ytterligare reglerar vad som får göras, när och som man kan stöda sig på i en sådan här bedömningsprocess. De önskar få tydligare vilka som används när, och sedan är det också lite problem med språket där.


  • Ledamot Anders Eriksson (ÅF) Repliksvar | 13:35

    Det här svaret vet jag inte om jag är lika nöjd med. Om jag förstod förklaringen rätt så har det framkommit i hörandet att det var någonting som inte riktigt stämde med den finska lagstiftningen. Men det kan ju inte ha någon relevans, för vi har en MKB-lagstiftning som är anpassad till det småskaliga åländska näringslivet. Ja, jag hoppas att jag eventuellt missförstod, men så förstod jag svaret i varje fall. Är det så, så då behöver det ju inte förtydligas någonting överhuvudtaget, utan är den åländska lagstiftningen tydlig så är det den som gäller i det självstyrda Åland. Sedan spelar det ingen roll vad man har för MKB-lagstiftning i Sverige eller i Finland.


  • Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

    Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 10 § landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.