Remissdebatt

Fartygsavfall LF 28/2020-2021

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.


  • Minister Alfons Röblom (HI) Anförande | 13:21

    Talman! Landskapsregeringen föreslår en ny landskapslagar om mottagning i hamn av avfall från fartyg. Samtidigt föreslås att den gällande landskapslagen om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester upphävs.

    Den nya lagen behövs för att genomföra EU:s nya fartygsavfallsdirektiv.

    Trots att den internationella regleringen av fartygstrafikens utsläpp har utvecklats genom åren så det släpps det fortfarande ut mycket avfall i haven. Det finns fortfarande en syn att världshaven är oändliga och att det som slängs där försvinner för gott, och så är det förstås inte. Snart finns det mer plasten än fisk i våra hav.

    Vi måste göra vad vi kan för att vända den utvecklingen. Enligt EU-kommissionen så har det varit problematiskt att genomföra det tidigare fartygsavfallsdirektivet från år 2000. Bland annat så har medlemsstaterna tolkat de olika begreppen i direktivet på olika sätt, vilket skapat förvirring i implementeringen. Dit hör tillgång till adekvata mottagningsanordningar, förhandsanmälan av avfall osv.

    Harmonisering av avgiftssystemet syftar dessutom till att avfall ska lämnas till hamnar regelbundet och att fartygen inte ska behålla avfallet ombord tills dess att de kan lämna det i en hamn som anses vara mera ekonomiskt fördelaktigt. Kravet på hamnarnas avfallsplaner ändras till att de ska godkännas vart femte år istället för, som nu, vart tredje år, vilket ju är en förenkling. Lagen syftar också till att underlätta genomförandet och tillämpningen genom att öka den elektroniska rapporteringen mellan medlemsstaterna.

    Utgångspunkten, herr talman, är att lagen inte ska tillämpas på hamnar som är småskaliga. Därför så föreslås lagen tillämpas på gästhamnar med minst 25 båtplatser och småbåtshamnar med minst 50 båtplatser, detta för att landskapsregeringen gör bedömningen att avfallsmängden från småbåtshamnar i normala fall är liten eftersom många ålänningar tar med sig sitt avfall från båten när de kommer hem efter båtturen.

    Undantag från lagens bestämmelser görs också för bryggor där man stannar temporärt, till exempel vid restauranger och butiker. Det är dock viktigt att komma ihåg att även småskaliga hamnar, under de här gränserna som jag just nämnde, så omfattas av den allmänna skyldigheten att ordna avfallshantering enligt avfallslagen.

    I lagförslaget ingår också skrivningar om ŞafeSeaNet systemet som är EU:s system för informationsutbyte inom sjöfarten. Som vi vet så är ju sjöfarten till sin natur internationell. Det är därför ändamålsenligt att ha ett gemensamt system för informationsutbyte. Detta kan också underlätta för ÅMHM när man kan få information på förhand och förhoppningsvis underlätta hanteringen.

    I förslaget ingår också en tydlig avsikt att ÅMHM ska ha ett nära och effektivt samarbete med trafik- och kommunikationsverket i dessa frågor. Tack för ordet, herr talman!


  • Tack, talman! Tack minister Röblom för en bra presentation. Vi får förstås höra ministern mera utförligt i utskottet i den fortsatta behandlingen.

    Jag har ändå en fråga om ministerns uppfattning om förslagets kostnader. Det står här att det kan komma att generera ytterligare kostnader för drift och eventuella investeringar. Vilka slags investeringar är det frågan om?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:25

    Tack, talman! Ja, det kan det kan vara svårt att redogöra för i detalj, men rent generellt så har nog min uppfattning i arbetet med den här lagstiftningen varit att det inte kommer att handla om desto större behov av investeringar. Åland har på ett ganska framsynt sätt jobbat utgående från bestämmelserna i det tidigare gällande avtalsdirektivet.


  • Tack, talman! Ett förtydligande till; jag hade den uppfattningen när jag läste lagförslaget att de här kostnaderna för avfallshanteringen kommer på den kommun där hamnen hamnen ligger. Ministern pratade om avgifter och att uppbära avgifter. Men hur kommer det att göras? På vem faller det?


  • Minister Alfons Röblom (HI) Repliksvar | 13:26

    Det är ju hamnarna som ska uppbära avgifterna, enligt det som stipuleras i avfallsplaner. De här avgifterna får ju inte vara så oskäliga så att det riskerar bli "nej, i Mariehamn kan vi inte slänga vårt avfall, utan vi far i väg till något annat ställe eller tappar det på vägen". Det är hamnarna som ska bestämma och ta ut avgifterna.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Anförande | 13:27

    Tack, herr talman! Östersjön är det viktigaste vi har, det är vi alla överens om och det visar sig ju med engagemanget som finns för Östersjön och det inre Skärgårdshavet som vi har runtom Åland, både på politisk nivå, i tredje sektorn och privatpersoner. Det här är en viktig fråga som behöver beaktas väldigt noga och den behöver beaktas ner till vardagsnivå för var och en.

    Fartygsavfall av det här slaget är både en viktig fråga ekologiskt och ekonomiskt när det handlar om hållbarhet, de måste tas i beaktande parallellt och man måste balansera kostnader mot miljökonsekvenser.

    Förr i världen, innan plast och miljöskadliga kemiska substanser fanns i vår omgivning och i vårt liv, så hade man en attityd att vad som helst kunde slängas i vattnet, även i Östersjön. Det försvann. Organiskt material åts upp av havets organismer av olika slag. Man slängde kläder, mat och sådant som var överflödigt för stunden.

    Idag ser människans värld annorlunda ut. Mycket av den mat som vi har med oss är förpackade i plast, de kläder vi har på oss är förpackade i plast eller är av plast och båtarna går på olja och diverse, diverse, det vet vi. Därför krävs det också ett modernare synsätt på vårt hav och i främsta hand på Östersjön som är ett stängt hav med ett sannerligen litet utbyte.

    I det nya fartygsavfallsdirektivet så förtydligas de centrala begreppen, vilket är mycket välkommet tycker den liberala lagtingsgruppen. Till exempel tillgång till korrekta mottagningsanordningar i hamnarna så att det finns möjlighet för all slags avfall att kunna tas emot från fartyg. Förhandsanmälningar av avfall så att man kan förbereda för specialavfall. Ett obligatoriskt lämnande av avfall till mottagningsanordningar i hamn, precis som ministern nämnde, att man inte har ekonomisk vinning i att spara avfallet i båten och ta det med sig till en billigare hamn. Det här kan ju vara en utmaning på internationellt plan dock för större fartyg. Det är bra om man lyckas, åtminstone på EU-nivå, att göra en gemensam lagstiftning som gör att den här konkurrensen, genom avfallsmottagning, utraderas. I många fall, i de flesta fall så är jag som liberal positiv till konkurrens, men i det här fallet så tycker jag att vi behöver se Östersjöns väl i första hand.

    Jag måste erkänna att första gången som jag läste rubriken i det här lagförslaget så fördes mina tankar enbart till större fartyg. Jag tänkte att det är fartygen som anländer till våra stora hamnar. Men sedan när jag läste ingressen och läste igenom så kom jag fram till att det gäller ju alla möjliga båtar; fritidsbåtar, fiskebåtar och i princip allt som flyter utom fiskmåsar, vilket ju komplicerar den här lagstiftningen ganska rejält.

    Det är ändå i det här läget en klargörande och förenklande lagstiftning på många sätt som är väldigt välkommen. Ständigt välkomnande är avbyråkratisering i och med att det minskar den administrativa bördan när nu avfallsplanen ska godkännas endast vart femte år istället för vart tredje, vilket är bra. Den effektivare kommunikationen mellan fartyg och mottagningshamn är mycket bra, den går via SafeSeaNet som annars används inom sjösäkerhet och också tillgängliggörs för åländska myndigheter i samarbete med finska myndigheter. Vi hoppas att detta sker så fort som möjligt så klart eftersom vi har en ganska varm period framför oss som kommer att välkomna många fartyg.

    I övrigt så var också de remissutlåtanden som togs emot intressanta. Exempelvis Ålands Natur och Miljö menar att det skapas ett mera sammanhängande och tydligt regelverk kring avfallsmottagning i hamnar. Det är jätteviktigt, precis på den punkten att det inte får bli en konkurrensutsättning av avfallet. Det kan leda till att antingen dumpar man avfallet i en hamn som har mindre förutsättningar att hantera det som slutstation eller så dumpas det i vattnet.

    MISE efterlyste också att man skulle ha ett rimligt avstånd till just sophanteringsmöjligheterna. Det står klart och tydligt att det inte är lika mycket spelutrymme den här gången när man tolkar detta direktiv som man tolkade det förra. Men det spelutrymmet som finns, herr talman och ministern, det ska användas så långt det går, så klart - när det handlar om undantag - så att vi kan se till att den här lagstiftningen faktiskt funkar, vilket den nu delvis har gjort, men i många fall inte har gjort. Världen förändras och även Åland.

    EU-lagstiftning ska enligt min mening tolkas så att det går att forma den i en välfungerande del i vårt eget lagmaskineri lika mycket som tvärtom. Det är vårt ansvar att tolka EU:s pålagor så att vi inte sedan står och skyller på dem i stället. Det är vårt eget ansvar i alla lägen.

    Angående avgifterna, som också min lagtingskollega Pernilla Söderlund tog upp, så handlar det om höjda avgifterna som eventuellt kan påbörjas i små hamnar eftersom det också gäller för fiskebåtsägare och fritidsbåtsägare. Det kan vara jag som har misstolkat det, men det kan riskera att också höja deras avgifter i slutändan, det är något som jag skulle vilja väcka. Det är ingenting som våra fiskare idag behöver i alla fall.

    Sedan kanske det kunde ha varit bra med remissutlåtanden från andra aktörer från den betalande sidan. Det hindrar oss så klart inte att ta in det i utskottsbehandlingen.

    Sedan var det lite kring de här undantagen och hur hamnarna kan bevilja rabatter på avfallsavgifter till fartyg som tar hand om avfall på ett miljövänligt sätt. Det skulle vara bra om det klargörs hur man ska göra den bedömningen. Vilka normer? Om de normerna finns så är det ju väldigt bra.

    Sedan undantag som beviljas fartyg i tidtabellsbunden trafik. Gäller det vår skärgårdstrafik, gäller det reguljär trafik i Sverige och Finland? Det skulle också vara bra om det klargörs. Det är lite sådana här saker som är lite otydliga när man läser i första hand. Det blev inte heller bättre av att när man läser sammanfattningen på Eurolex av den här lagen så står det att "direktivet gäller inte för havsgående fartyg". Det ställer till en hel del förbryllande och en hel del googling av definitionen på ett havsgående fartyg. Men sedan när man läser ingående så står det ju att det gäller havsgående fartyg, så det är antagligen ett skrivfel där. Det förorsakade ganska mycket svettningar hos undertecknad i går kväll kan jag berätta.

    I övrigt så stöder vi lagförslaget. Vi tycker att det är mycket bra. Det är viktigt att vi har en uppdaterad lagstiftning, att vi följer EU-lagstiftningen när det handlar om marin avfallsmottagning. För det som hamnar i Östersjön, det stannar Östersjön, det vet vi allihop. Den synen som vi hade innan plasten kom, den attityden har ju levt med oss länge och överlappande av attityd och det verkliga förfarandet har gjort mycket skada i Östersjön den senaste tiden och det ser man i vikar när man är ute med båt. Vissa vikar står i vägen för strömmarna och i dem samlas allt möjligt i, och tyvärr också sådant som man kan utgå ifrån att ha slängts från både fritidsbåtar och fartyg. Jag stannar där. Tack så mycket herr talman.


  • Tack, talman! Tack ledamoten för ett bra anförande. Det är ju precis så det är. När man har kommit till helt obesökta öar, sedan länge, som aldrig sett en mänsklig fot så där ligger det ändå ett par ilandflutna plastsandaler och väntar när man kommer dit. De där bilderna är oerhört beklämmande att se. Med tanke på vad det marina djurlivet får i sig av den här platsen så är det riktigt hemskt att se.

    Det här är ju ett område där EU verkligen fungerar väldigt bra, dvs. sjöfarten internationellt till sin natur är i allra högsta grad ingenting som enskilda länder helt beslutar om själva, utan där är ju EU verkligen en tung lirare. När man kommer överens där, då anpassar sig resten av världen också ganska långt efter det, åtminstone vad gäller kontakterna med EU.

    Sedan har vi i den här lagstiftningen försökt göra så att det inte ska drabba enskilda ålänningar som lämnar båten nere i en småbåtshamn, utan där kan man ta med sig soporna hem som vanligt.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 13:36

    Tack, herr talman! Jo, det är ett bra exempel där EU-lagstiftningen funkar bra. Speciellt inom den här branschen är ju mycket av trafiken intern inom EU. Det är en tät trafik mellan EU-hamnar. Man använder också SafeSeaNet som redan är etablerat inom den branschen och man kan använda det även på det här sättet. Det är verkligen agilt och bra att se det. Det verkar också som att många har tagit det här till sig.

    Jag har läst lite grann från svenska sidan och övriga nordiska länder. Det verkar som att det här kan vara på plats i tid och att vi faktiskt har en gemensam etablering som gör att det inte blir en konkurrenssituation på det sättet som vi befarar att det kan bli när man har olika tolkningar av undantag för vad det ska kosta att ta emot avfall och vad man kan hantera. Det är bra att det görs samtidigt som man faktiskt tar ett gemensamt grepp om de här frågorna.


  • Tack, talman! Sedan ställde ledamoten Påvals en fråga om yrkesfiskarna. Det står under tillämpningsområden i lagförslaget; "den här lagen tillämpas inte på platser och områden som är avsedda för mottagning av fiskefartyg eller som används av yrkesutövare." Det tänkte jag som ett svar i det här skedet i alla fall till ledamoten.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 13:38

    Tack, herr talman! Det är lite förbryllande i och med att det också på Åland är lite osäkert vem som är fiskare och inte fiskare. Det finns olika nivåer där också och vilka som det gäller. Många fiskare kan landa på ställen som inte är en utsatt fiskehamn och det gällde ju även fiskeredskap som blev kvar. Det är lite förbryllande i det fallet.

    Det finns några definitioner som är otydliga. Det är en ganska avancerad lagstiftning som också ska harmonisera med den allmänna avfallslagstiftningen. Jag förstår att det är ganska svårt att beskriva den här lagstiftningen. Jag hoppas det kan klargöras i och med utskottsbetänkandet och behandlingen som sker där.


  • Tack, talman! Tack ledamot Påvals. Det är bra om utskottet lite kan bekanta sig med det investeringsbehov som kanske föreligger med tanke på om man ska uppgradera sina hamntjänster. Det är en viktig fråga. Lagen i sig är viktig, men det är också viktigt att se investeringsbehoven.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 13:39

    Tack, herr talman! Ja, och man ser ju nu vinsten av att man var ambitiös då när det första direktivet kom. Nu har vi mycket att vinna och det är ju mycket bra. Man ska vara förutseende i de här frågorna för den här lagstiftningen ändrar ganska rejält i och med att vår värld ändras. Ta gärna i lite extra och tänk på framtiden i stället för gårdagen när det handlar om miljöfrågor och speciellt när det handlar om Östersjöns miljö.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 13:40

    Talman! Fram till den 1 juni i år kunde passagerarfartyg som trafikerar Östersjön i princip släppa ut sitt toalettavfall direkt i Östersjön utan någon mer omfattande rening. För två år sedan, det vill säga den 1 juni 2019, infördes först striktare regler för alla nybyggda fartyg; antingen installerar fartygen en reningsanläggning som klarar av att rena utsläppen från kväve och fosfor, ner till vissa bestämda halter, eller så lämnar fartygen i land allt sitt toalettavfall till en mottagningsanordning. Nu från den 1 juni 2021 så gäller de hårdare reglerna även övriga passagerarfartyg.

    Talman! Det här är en betydelsefull och mycket bra utveckling. Det är otvetydigt bra för miljön. MARPOL, avfallsförbudet var en mycket stor seger för Åland när det kom och som knappast hade varit möjligt, varken utan Sveriges kompromisslösa engagemang för frågan eller utan en framsynt inställning i vår egen rederibransch.

    Vad gör vi då idag med detta förslag? Jo, här regleras också annat än toalettavfall; oljehaltigt avfall och fast avfall. Vi kan läsa här i lagförslaget att "det kan komma att generera ytterligare kostnader för efterlevnad och drift, eventuellt till följd av investeringar i ny separat avfallsinsamling i hamnar och utveckling av ny kapacitet för mottagande och behandling av nya avfallsflöden". Det finns även en brasklapp där, som ministern nämnde.

    Jag skulle vilja be utskottet att i den fortsatta behandlingen fördjupa sig i vilka förväntningar som här kommer att ställas på vår sjöfartsstad, Mariehamns stad. Är stadens kapacitet tillräcklig för att verkställa detta?

    Och låt oss också titta lite närmare på de positiva ekonomiska effekterna som framhålls i lagförslaget, alltså tesen att ett förenklat och mer harmoniserat genomförande av olika skyldigheter på EU-nivå ökar konkurrenskraften och den ekonomiska effektiviteten i sjöfartssektorn, specifikt i Östersjön. Tack för ordet!


  • Tack, herr talman. Jag vill bara framföra mitt stora tack till ledamoten Wille Valve för ett gott anförande!


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:42

    Tack ledamoten Nordberg!


  • Tack, talman! Tack ledamoten Valve. Det var ett intressant ämne du tog upp vad gäller till exempel Mariehamns stads kapacitet att klara av det här. Det borde väl också gälla mottagningen i Långnäs hamn och så vidare. Mariehamn har ju också flera småbåtshamnar, så det var bra att du lyfte det på bordet. Det här ju kanske en kostnad i framtiden för staden och andra kommuner som har mycket småbåtshamnar och sådant. Det var bra och jag hoppas att utskottet tar det med sig som sagt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:43

    Tack för det, ledamoten Eckerman. Man kan differentiera kraven lite, det ställer vissa krav på landskapet och på landskapsregeringen. Det ställer vissa krav på småbåtshamnarna ute i skärgården, men rimligtvis borde de vara mycket väl förberedda - med tanke på vad föregående landskapsregering gjorde när man rustade upp alla de här småbåtshamnarna - och förutsättningarna borde vara hyggliga för det. Därför lyfte jag specifikt Mariehamns stad eftersom jag nu råkar känna till lite om Lotsbroverkets begränsningar och också sedan hur det funkar på markplan när alla dessa avfall ska tas emot. Därför så finner jag det angeläget att fördjupa sig - för hela Ålands bästa - i hur Mariehamns stad klarar av denna utmaning.


  • Det var ju hedervärt av ledamoten Valve att se det på det sättet. För i vanliga fall när man diskuterar här i lagtinget om Mariehamns stad så brukar det ju inte vara sådana här tongångar. Det var fint att du också tänkte på stadens bästa som då också innebär Ålands bästa.


  • Ledamot Wille Valve (M) Repliksvar | 13:44

    Tack ledamot Valve. Det är naturligt för mig att tänka så. Går det bra för Mariehamn, då går det bra för Åland.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.