Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Talman! Fru lantråd, det här är en uppföljning av frågeställningen från september. Då ställde jag en fråga av demokratisk natur. De politiska partierna har små resurser, inga politiska tjänstemän, ingen tillgång till utredningstjänst och knappa ekonomiska resurser. Frågan var då, ska lagtingets opposition kunna höra tjänstemännen i förvaltningen och skaffa sig basal information? Och då i september så meddelade lantrådet att hon ska återkomma med ett svar. Nu är det december och lagtinget har inte fått något svar. Hur ser lantrådet på frågan? Har det fattats något principiellt beslut?

Talman! Tack för frågan! Frågan har processats i tjänstemannakåren i landskapsregeringens ledningsgrupp under ledning av förvaltningschefen. Nu kan jag inte citera ordagrant hur det protokollet såg ut. Det var synd att jag inte hade fått informationen på förhand så hade jag kunnat ha med det. Jag har för mig att tjänstemännen, nu måste jag försöka komma ihåg, nej, jag vågar inte svara på det. Jag måste helt enkelt titta. Jag kan försöka få tag i min dator och titta, så kan jag ge ett hundraprocentigt korrekt svar. Men jag vågar inte säga vad man kom fram till på tjänstemannanivå just nu. Det har varit en del annat som har cirkulerat under broarna sedan dess.

Talman! Jag tycker att den här frågan är av en sådan karaktär att det också behöver diskuteras på ett politiskt plan. Vad jag har förstått så har man, som lantrådet sade, diskuterat det på tjänstemannanivå. Där konstaterade man att när lagtinget har rätt att höra tjänstemännen så handlar det blott och bart om utskottshöranden. En tjänsteman ska inte gå ensam till utskotten, för då riskerar man sitt oberoende och man ska vara restriktiv med saker som partigrupperna anordnar. Jag tycker att det här blir en jätte strängering, det blir som att landskapsförvaltningen sluter sig och jag tycker att det här är ett demokratiproblem. Hur ser lantrådet på den politiska dimensionen av den här frågan?

Talman! Till skillnad från vicetalman Sjögren så tycker jag att den här frågan i första hand bör avgöras av våra tjänstemän och hur de känner sig bekväma i sin roll som tjänsteman och hur deras arbetsförhållanden relegeras och ser ut. Är det så att tjänstemännen nu uttrycker tveksamhet till detta så kan jag inte tänka mig att jag som lantrådet ska säga åt tjänstemännen: "Jo, när oppositionen ringer och vill höra i någon fråga, som kanske inte ens är aktuell för tillfället men som man från oppositionens sida kanske vill driva eller vill ha mera kunskap om, så är det er skyldighet att gå". Jag kan inte ta på mig den rollen, utan är det så att de högsta tjänstemännen i den allmänna förvaltningen har sagt att de anser inte att det här är förenligt med tjänstemannaplikten så kan jag som lantrådet inte gå emot det.

Talman! Jag tycker fortfarande att vi har ett stort demokratiskt problem. Är det så att till exempel en tjänsteman inte kan gå till den obundna lagtingsgruppen om man vill ha information om klimatlagstiftningen? Man kan inte gå till Ålands näringsliv, man kan inte gå till handikappförbundet och man kan inte gå till Ålandsbanken eller KST för att man riskerar sitt oberoende. Jag tycker att det här är en synnerligen allvarlig fråga.

Sedan är det självklart på det här viset att man inte ska komma om man tycker att det känns obekvämt. Då kan man ju alltid ha den möjligheten att man tar en minister med sig. Men det här tycker jag att stänger till förvaltningen. Det stärker inte själv självstyrelsen. Landskapsregeringen kan inte sitta i ett elfenbenstorn. Jag vädjar till lantrådet att fundera över de här frågorna och diskutera också med talmannen och hela lagtinget.

Talman! Varför har det här nu blivit ett problem när vi har haft självstyrelse i 100 år? Vad är det som föranleder att det just här och nu har blivit ett problem? Mig veterligen finns det ingen lagstiftning som har ändrats. Det finns inga politiska riktlinjer som har förändrats, utan det är exakt samma verklighet som tjänstemännen befinner sig i nu som de också har gjort tidigare. Men jag tar tillbaka frågan till förvaltningschefen. Jag går själv och träffar ledningsgruppen, och efter det så gör jag en avstämning med den politiska landskapsregeringen. Sedan kommer jag gärna till den liberala lagtingsgruppen och talar om hur den politiska landskapsregeringen och hur tjänstemannakåren resonerar.

Talman! I finans- och näringsutskottet betänkandet till budgeten, som också ska debatteras i morgon, finns det en skrivning som jag antar att finansministern och den övriga regeringen känner till och har gett sitt medgivande till. Där står: "Utskottet föreslår att den lagstiftning som tvingar kommunerna att vara med i ett särskilt kommunalförbund ska ändras så att kommunerna kan organisera sig fritt och flexibelt, till exempel genom värdkommunsmodellen. Hur tänker finansministern kring det här? Avser regeringen att initiera en sådan lagändring som gör det möjligt för kommunerna att lämna kommunalförbund?

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Fellman. Jag är mycket medveten om att utskottet har gjort den skrivningen i sitt betänkande. Det gäller 85 § som rör kommunförbunden och kommunförbundens framtid också kan jag tillägga. Man kanske inte inte pratar om typ kommunförbundet, utan mera om en annan modell. Jag ser det här som ett steg i en modernisering av den kommunala förvaltningen. Kommunförbundet kan i vissa fall vara väldigt bra och välfungerande. Vi har också sett att kommunförbund kan vara väldigt hämmande och därför tycker jag att det är bra att den här frågan lyfts. Det är ett förslag från finans- och näringsutskottet och innan man går vidare så måste göras sedvanliga bedömningar av regeringen, hur man går vidare och för- och nackdelar med det.

Hur ser man då på effekten av en sådan lagändring på kommunernas socialtjänst, som nu har existerat i mindre än ett år, och som är ett projekt som framförallt Åländsk Center var med och drev? Man skulle samordna socialvården och de smala sociala områdena för att alla på Åland skulle få en bättre och starkare service än vad som var möjligt tidigare. Om den här förändringen genomförs på det sätt som har beskrivits så blir det möjligt för de stora kommunerna, de starka kommunerna, att lämna detta kommunalförbund åt sitt öde. Är det vad man vill?

Tack, herr talman! Tack för följdfrågan ledamot Fellman. Det man vill är förstås att kommunförbundet i dess nya form ska fungera på det sätt som det är tänkt, alltså till gagn för de behövande. KST är en väldigt ny organisation, jag håller helt med där. Den bör rimligtvis få ett antal år på sig att växa fram och finna sin roll. När man tittar på 85 § så gör man den sedvanliga bedömningen. Vad kan det här få för konsekvenser? Jag hoppas att man inte är intresserade av att göra sönder någonting som är på väg att bli någonting väldigt bra.

Tack, talman! Det är ju ändå så att det som är syftet med den här skrivningen är att luckra upp någonting som man just precis har lagstiftat om så att det ska bli möjligt att frigöra sig. Det är uttryckligen det som står i utskottets betänkande. Kommunerna ska organisera sig fritt.

Jag undrar också hur finansministern ser på den skrivningen i betänkandet att man vill ändra kommunallagen så att majoritetsägarna i kommunalförbunden ska fatta besluten och styra snarare än kommunerna tillsammans? Det är också en åtgärd som i sådana fall - bra eller dåligt - gynnar de stora kommunerna på de små kommunernas bekostnad. Det är en betydande mak förskjutning. Är det här något som landskapsregeringen vill gå in för?

Det är ju samma sak här, går man vidare på det här spåret så måste man göra de bedömningar som behövs.

Sedan att man moderniserar 85 § betyder ju inte per automatik att det blir förändringar. Det kanske blir förändringar inom de kommunförbund där man ser ett behov av förändringar. Absolut. Men att man kommer att förändra alla kommunförbund över en natt, det tror jag inte kommer att hända.

Tack, talman! För ett år sedan, den 21.12.2020, kan man läsa i protokoll från enskild föredragning att vicelantrådet Harry Jansson frångick den tidigare överenskommelsen om jämställdhetsbonusen i partistödet. I budgetdebatten då berättade han att han skrotar systemet med jämställdhetsbonusen, vilket regeringspartierna sedan röstade igenom.

Nästa års budgetförslag innehöll en annan variant av jämställdhetsbonus, som finansutskottet nu anser att ska tas bort innan den ens är införd.

Jämställdhetsarbete är en övergripande och viktig demokratisk fråga. Därför vill jag fråga lantrådet om jämställdhetsarbetet och arbetet för ett jämställt lagting i synnerhet och om detta verkligen är någonting som prioriteras i regeringen?

Tack för den frågan! Ja, jag tycker att jämställdhetsarbetet prioriteras i den här regeringen. Jag tycker också att jämställdhetsarbetet prioriteras i det här lagtinget, oberoende om man sitter i regeringsställning eller i opposition. Målet tror jag att vi alla, åtminstone de flesta här i salen, kan omfatta, men däremot vägen dit, hur vi ska nå den, den är vi inte riktigt riktigt överens om ännu. Jag lyssnar gärna in de förslag som kommer från Liberalerna.

Talman! Som lantrådet kanske redan har hört så var jag tillsammans med ledamot Eckerman till svenska riksdagen och deltog i en konferens om jämställda parlament, och hur man arbetar målmedvetet, i andra parlament för detta. Tyvärr deltog ingen från regeringspartierna, inte heller någon man från lagtinget eller regeringen. Vi kunde konstatera att Åland är en svart fläck på kartan när det gäller jämställda parlament. Och vi måste tyvärr berätta att vi inte arbetar med frågan.

Anser alla regeringspartier att frågan om jämställd politisk representation är viktig? Hur ska alla partier kunna engageras i arbetet när en del ledamöter från regeringshåll anser att jämställdhetsarbetet ska skrotas?

Tack för den frågan. Jag noterade att ledamoten Pernilla Söderlund har tilläggsfrågorna färdigt skrivna och det gör ju att det är väl egentligen ganska ointressant vad jag svarar på frågorna, eller hur? Jag ställde ju en fråga tillbaka till er, hur liberalerna ser på det här, men den fick jag förstås inget svar på.

Det är vårt regeringsprogram som ligger till grund för den politik vi för. Jag vet, och det vet också ledamoten Pernilla Söderlund, att det finns enstaka ledamöter i det här parlamentet som kanske inte har en så stark samsyn i den här frågan som en majoritet har. Men det är regeringsprogrammet som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Om det är så att ingen av lagtingets ledamöter hade möjlighet att delta i det här seminariet så hade de väl andra uppdrag som upptog deras tiden. Den delen kan jag inte svara på. Däremot vet jag att ministrarna har en väldigt intensiv arbetsbörda och de har nog svårt att komma loss "bara för ett möte". I så fall behöver det ju förberedas så att man har åtminstone har dagen full när man åker.

Tack, talman! Som lantrådet säkert vet så är frågestunden för lagtingsledamöterna och regeringens ministrar svarar.

På konferensens andra dag, hade jag förmånen att sitta vid Sveriges talman Andreas Norlén vid lunchen. Han var förstås nyfiken över hur arbetet med jämställdhet fortskrider på Åland. Tyvärr fick jag sitta och hålla i skämskudden och berätta att det här kanske inte prioriteras så högt.

Jag kunde tyvärr berätta om ett anförande från ett av regeringspartierna som ansåg att vi redan har ett jämställt samhälle, att kvinnor bara behöver ta för sig lite mera och att vi kvinnor får helt enkelt skylla oss själva när vi söker oss till lågavlönade yrken. En del ledamöter från regeringshåll tog aktivt avstånd från detta uttalande, men långt ifrån alla. (… taltiden slut).

Tack för det tilläggssvaret. Jo, jag är mycket medveten om att ministrarna ska försöka svara på frågorna som kommer. Men samtidigt blir det ju lite märkvärdigt kan jag personligen tycka när följdfrågorna är färdigt skrivna, vilket ju skulle kunna indikera att man överhuvudtaget inte är intresserad av vad ministrarna svarar på de aktuella frågorna.

Vad gäller skämskudde eller inte skämskudde så tycker jag att det liberala partiet verkligen inte behöver ha någon skämskudde i famnen. Det liberala parti är det som har lyckats bäst i rekryteringen av invalet här till Ålands lagting med representation av både män och kvinnor. Sedan finns det andra partier, mitt eget parti, till exempel Centern, där vi har en förbättringspotential som vi behöver arbeta med.

Tack, herr talman! Fru lantråd, den här frågan kanske vore mera lämplig att rikta till utbildningsministern, men eftersom hon inte är här i dag så har jag på förhand aviserat för lantrådet att jag önskar ställa en fråga som är aktuell så här luciadagen och i juletid, nämligen de frågor som i dagens tidning aktualiseras kring kyrkans roll och närvaro i våra daghem och skolor. Det är ju uppenbart så att efter den nya grundskolelagen, som innebär en förändring kring ämnet religions- och livsåskådningskunskap, så har det också följdriktigt dykt upp en del behov av gränsdragningar och anvisningar hur man ska hantera den här situationen. Förstår lantrådet att det råder en viss oklarhet bland dagis och skola i de här frågorna och hur (… taltiden slut).

Tack för frågan. Tack också för möjligheten att kunna ta fram lite material kring det här eftersom ansvariga ministern faktiskt just nu sitter i ett möte tillsammans med biskopen, utbildningsavdelningens övriga personal och Jomala församling för att resonera kring den här frågan.

Om vi backar bandet lite tillbaka så kom den här lagstiftningen 2019. Det fanns ju tveksamheter här i salen att just sådana här problem som nu nämns i en av våra lokala tidningar idag eventuellt kunde komma. Med anledning av detta så tog utbildningsavdelningen redan i maj fram ett formulär, en instruktion, som sedermera har gått ut till till berörda. Jag tror inte att det finns några större frågetecken när det gäller traditionella högtider. Det som däremot har väckt frågor är ju de religiösa evenemang i barnomsorg och grundskola. Där är avdelningens och landskapsregeringens syn att om man på förhand har detta nedtecknat i en så kallad arbetsplan så ska det inte medföra några praktiska hinder. Det är så som man resonerar från avdelningens sida. Men sen ska vi också komma ihåg att lagstiftningen är ny, man har inte haft den på plats så väldigt länge. Det uppstår alltid frågetecken. När det gäller just religiösa frågor och religionsfrihet så är det ju en en sak som berör många väldigt, väldigt starkt. Det är också en av anledningarna till att utbildningsministern i dag sitter i ett möte med bland annat biskopen för att diskutera de praktiska frågorna kring det här.

Det är mycket bra att det mötet äger rum. Jag hoppas att det inte är första gången som man i det här ärendet är i kontakt med företrädare från olika församlingar gällande hanteringen av de här frågorna. Om det är första gången nu så är det kanske hög tid.

Det är säkert väldigt viktigt att de här riktlinjerna finns och att personalen inom både barnomsorg och grundskola känner sig trygga i hur de ska hantera de här situationerna. Är det här är en fråga som lantrådet bedömer att är en värdegrundsfråga och har samhällsimplikationer som gör att man diskuterar det på politisk nivå? Eller är det här någonting som tjänstemännen hanterar?

Talman! Om man får vara lite humoristisk så här på Luciadagen så kanske frågan borde ställas till er i stället, dåvarande vicelantrådet, som var med och lade fram det här lagförslaget. Hur gick era diskussioner i landskapsregeringen då? Var det är en värdegrundsfråga eller hur såg man på det?

När det gäller den här frågan så är det ju inte första gången som avdelningen är kontakt med olika intressenter. Det är ju en pågående dialog hela tiden, det vill jag vara tydlig med. Det här mötet som är i dag möjliggör också en kontakt öga mot öga. Det har ju varit så, som vi alla vet, med Covid-19 att du kan ju bara bara mötas digitalt, alternativt inte alls. Det är väldigt bra att man har fått mötet till stånd idag. Jag kommer att avvakta hur det mötet utfaller. Sedan kommer vi att ha en diskussion, en överläggning, i den politiska landskapsregering, inte för att fatta ett beslut, utan snarare för att orientera oss om hur processen går vidare.

Jag tycker i allra högsta grad att det här är en värdegrundsfråga som man behöver diskutera politiskt, det gjordes ju naturligtvis i samband med den nya lagstiftningen och också här i lagtinget diskuterade man det mycket. Från utskotten kom också en vilja om att våra traditionella högtider kan fortsätta att firas ungefär som tidigare, trots den här förändringen.

Men det är ju ändå väldigt viktigt att landskapsregeringen söker en fördjupad diskussion i det här och att man klarlägga de här frågorna just för att ta bort den här ängsligheten och oklarheten som nu råder. Men om man då utgår från att det är en politisk fråga, anser lantrådet att kantorer, präster och företrädare för församlingarna fortfarande är välkomna på dagis och i skolan?

Talman! Jag brukar vara väldigt försiktig i den rollen som lantråd och säga vad jag tycker, därför att jag har egentligen inte rätten att tycka mera när jag har åtagit mig uppdraget som lantråd.

Men när det här lagförslaget låg här på bordet så var jag en av de få som röstade emot det, just av den anledningen att jag var rädd för att detta kunde uppstå, att det inte är naturligt att besöka en kyrka och att det inte är naturligt att kantorn få komma. Enligt mitt sätt att se det så ska vi bevara de traditioner som vi har, de kyrkliga traditionerna och möjliggöra besök i daghem och skolor, precis så som det har varit tidigare utan att någon för den sakens skull ska känna sig påtvingad den livsåskådning som är förhärskande här bland en majoritet.

Tack, talman! Tack minister Wikström. Lagting, det finns väldigt lite som tyder på att landskapsregeringen har en klar målsättning gällande en eventuell tunnel mellan fasta Åland och Föglö. Tunneln förefaller mera vara en fråga som nog var tacksam att vinna val på 2019 än något annat och nu skuffar man hela frågan framför sig. Hela detta politiska spel går i stället ut på att inte behöva ta beslut och för att kanske lyckas med konststycket att plocka röster på frågan även i kommande val. Lidande blir skärgården och alla väljare som nog hellre sett tydliga besked framom detta politiska vinglande. Varför ska skärgården drabbas för att landskapsregeringen inte vill fatta beslut i tillräckligt snabb ordning?

Tack, herr talman! Tack för frågan. Det här är en fråga som har återkommit många gånger, men det är bra att ledamoten återigen lyfte fokus på tunnelfrågan. Det är ju så, precis som jag tidigare också sagt, att för ett så här stort projekt så behöver vi vara så eniga som vi kan vara innan vi går vidare med det. Det är precis så som liknande projekt har utformats också på andra ställen i vår omvärld, man har varit enig och har man inte varit det så har de här projekten kapsejsat och man har inte kommit vidare. Enligt min bedömning så är det sätt som vi arbetar på nu det som är störst sannolikt att vi kan förverkliga den här typen av stora strukturella projekt. Det är orsaken.

Tack, talman! Det tog över ett år innan landskapsregeringen startade upp den parlamentariska arbetsgruppen kring en tunnel. För att röra till korten ytterligare så lade landskapsregeringen in förslag på projektledare för en tänkt Prästösundsbro i budgetförslag 2021, något som sedan finans- och näringsutskottet lyfte bort. För att verkligen försvåra ett tunnelalternativ så lade landskapsregeringen in en mening om Prästösundsbron även i budgetförslaget 2022.

Rykten gör dessutom gällande att den tjänsteman som arbetar med tunnelutredningen inte fortsätter efter årsskiftet på grund av att förordnandet tar slut. Det betyder alltså att arbetet kommer att stå stilla, alternativt skötas av en person som inte är insatt i frågan. För den som är konspiratoriskt lagd, som jag är idag, förefaller detta passa majoriteten i landskapsregeringen som handsken. Varför inte säga som det är, minister Wikström? Landskapsregeringen vill inte ta ett tunnelbeslut, men vill heller inte ha en tunnel.

Tack, herr talman! Det är väl bra då att vi strax är klara med betänkandet som vi har arbetat på nu under en lång tid. Jag tror att när betänkandet levereras så kommer ledamoten att få svar på sina frågeställningar. Han har ju också en kontakt in i kommittén, ledamoten Rainer Juslin sitter med där. Om ledamoten är orolig för de här frågorna så kan vi ta en diskussion efteråt, en fördjupad diskussion som man inte kan ta i det här forumet. Det finns för lite tid. Men ledamoten behöver inte vara orolig.

Tack, talman! Jag finner nog ett visst fog för oro ändå. Hur positivt än tunnelbetänkandet blir så kan vi väl nog konstatera att det finns en väldigt, väldigt, väldigt liten majoritet för att gå vidare med ett tunnelprojekt, om det ens finns en majoritet för det, i alla fall inte i landskapsregeringen.

Pudelns kärna är just kärnborrningar, det är kanske någonting som man borde ha inlett hela processen med. Tunnelutredning har ju ändå pågått under flera år av tidigare landskapsregeringar. Jag dristar mig till att säga att man skjuter nog den här frågan framför sig och hoppas att nästa val kommer väldigt snabbt så att någon annan ska fatta det avgörande beslutet. Som det går nu så kommer det här tyvärr att vara en valfråga även om knappt två år.

Tack, herr talman! Som tidigare har konstaterats också i offentligheten så är tunnelprojektet ett projekt som sträcker sig över flera mandatperioder. Vi vet vad som kan hända om det går för snabbt. Det här är ett sätt, vi tar det i den takten som det krävs för ett sådant här stort projekt. Vi kommer att återkomma till den här frågan när betänkandet är klart. Förhoppningsvis så får man svar på alla sina frågor då. Men bra att du lyfte frågan igen här.

Min fråga är en uppföljning av den förra frågestunden som var den 22 september. Jag undrade när vi skulle få se rapporten om ungdomsmottagningen som skulle släppas innan årsskiftet. Då sade ministern; "innan det här året kommer rapporten att presenteras och vi har fått en första dragning av rapporten. Under det här året ska den bli offentlig och vi kommer att få se mycket mer under det kommande budgetförslaget". Det kanske kan kännas lite nötigt, men jag ser det som nödvändigt att fråga återigen: När offentliggörs rapporten om en ungdomsmottagning på Åland?

Tack, talman! Tack för frågan Simon Påvals. Jag satt och gissade vilken fråga jag kan få av Simon och den här var väl kanske på topp ett.

Nej, men det går vidare. Vi har ju gjort en första kartläggning. Ja, jag har inte tagit den på enskild föredragning ännu. Det som jag menade i den diskussionen, som vi hade då, att vi kommer att få se mera av det här i budgeten så det gällde projektet barn och ungdomars hälsa och välmående. Ju mer vi tittar på det här så ser vi att ungdomsmottagningen kommer att bli en naturlig del av det projektet. Det vi har sett också, som ledamoten förstås är väl medveten om, är att vi ser ett skriande behov av en lågtröskelmottagning för psykisk ohälsa. Vi har sagt att vi ska återkomma i en tidig tilläggsbudget under nästa år med medel till ÅHS för att kunna inrätta den. Jag har behövt revidera mina tankar hur det här projektet ska fortskrida, tillsammans då förstås med de sakkunniga, för att det är en väldigt komplex fråga och den var inte så enkel som jag trodde. Det är svårt att veta var man ska sätta en ungdomsmottagning. Var ska den verkligen lokaliseras? Jag stannar där.

Tack, herr talman! Det var en rapport som skulle släppas av en arbetsgrupp i frågan. De åtgärder som har presenterats i budgetförslaget känns ändå som åtgärder som skulle följa anvisningar, just en sådan rapport. I september sade ministern Holmberg-Jansson att landskapsregeringen har sett ett utkast. Nu har vi sista plenumveckan innan nyår och inget har offentliggjorts.

I budgetförslaget som landskapsregeringen har presenterat med lågtröskelmottagning för mental hälsa under 18 år och det här stora projektet med reservationsanslaget på 800 000, är det baserat på ett hemligt utkast? Varför detta hemlighetsmakeri? Varför får inte offentligheten ta del av den här rapporten? Hur har arbetsgången riktigt sett ut här? Många frågor har växt kring de här sakerna, inte bara oppositionen utan även (… taltiden slut).

Tack, talman! Det är absolut ingen hemlig rapport, det handlar helt enkelt om tidsbrist. Det här har inte blivit gjort. Vi har haft fokus på annat. Vi har inte tagit rapporten - som är en delrapport, det är inte en fullständig rapport - offentligt. En första kartläggning har gjorts. Så är det. Det har framkommit att det behöver göras på ett helt annat sätt. Vi behöver ha en mycket större inverkan med KST, med tredje sektorn, med de privata och försöka hitta ett sätt där alla olika delar kan samverka, alltså ÅHS, KST, landskapsregeringen, tredje sektorn och de privata. När vi inledde det här så hade vi inte med KST. Vi hade ÅHS och landskapsregeringen, vilket var fel. Därför blir det här en delrapport och om tid finns så lovar jag ledamot Påvals att (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jag följer upp det som ministern sade här. Det här är alltså fortfarande ett internt arbete som har skett. Ministern och talmannen måste förstå att det är aningen frustrerande för en utomstående när det pratas vitt och brett, det kommer budgetförslag baserade på interna dokument och det diskuteras innanför murarna. Snart behöver också offentligheten få ta del av den process som pågår. Det är väldigt många människor som har frågor om de här sakerna, det berör väldigt många.

När det gäller det projekt som ministern lade fram i budgetförslaget, det treåriga projektet, så kan jag säga att det är inte många på fältet som har berörts av den processen. Det är inte många som vet vad det har varit för någonting.

Det är dags att en rapport kommer nu så att vi tillsammans kan arbeta fram det här. Och om det nu är en delrapport så det är väl sin sak, bara det kommer någonting. Jag hoppas verkligen att den kommer innan årsskiftet för annars är det sannerligen någonting allvarligt på gång.

Tack, talman! Det finns många rapporter som inte har kommit på exakt datum och det har inte varit så allvarligt bakom det, utan vi jobbar stenhårt med den här frågan.

Det är ett treårigt utvecklingsprojekt för barn och ungas ungas hälsa och välmående. Det handlar om att hitta hinder, föreslå och implementera långsiktiga lösningar inom verksamheterna barnomsorg, skola, utbildning, socialvård och hälso- och sjukvård. I fas 1, under första början på nästa år, ska en projektledare anställas och därför vet ingen så mycket mera om det här. Det kommer, tillsammans med en styrgrupp, att tas fram en projektplan som ska beskriva projektets organisering och vad målsättningarna ska vara för fas 2 och för fas 3. Planen ska utgå ifrån insamlad fakta om vilka verksamheter som finns, hur man jobbar inom dem och hur ansvarsfördelningen är mellan dem. Man ska titta på aktuell forskning, etablera praxis och det ska vara evidensbaserat. Det ska vara det allra bästa för våra barn och ungas hälsa och välmående och hur det kan främjas.