Enda behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen. Diskussion.


  • Talman! Jag vill gärna inleda med att konstatera att vissa frågor är enklare att hantera än andra. Som bekant finns det alltid olika vägar att nå samma mål och ibland är alternativen många och inte alltid enkla att analysera. Om inte annat har den nyligen avslutade budgetdebatten gjort detta tydligt. Något för oss alla att ta oss en funderare på så här i efterhand.

    Så var det inte i det här fallet. Finans- och näringsutskottet har valt att behandla meddelandet om den åländska förvaltningens fortsatta digitalisering i rask takt, måna om att med tydlighet driva utvecklingen framåt. Inom utskottet inser såklart alla att projektet är stort och innehåller delar som för med sig förändring på oerhört många plan. Dessa detaljer är knappast möjliga att bena ut i detta läge varför detta enhälliga betänkande landar i en uppmaning att fortsätta framåt, på den redan inslagna vägen. Det är viktigare att jobba framåt än att blicka bakåt.

    Meddelandet innehåller landskapsregeringens slutsatser, baserade på två arbetsgrupper vars uppdrag har varit att identifiera lagstiftningsbehov och skapa en grund för en fortsatt digitalisering av förvaltningen. Detta är bra och nödvändigt och något som utskottet med stöd av självstyrelsepolitiska nämnden lyft i repriser. Vår förvaltning måste ta tydligare steg i utvecklandet av digitala tjänster som gör folks vardag enklare, tydligare och mer rationell.

    Utskottet stöder de sex frågor som landskapsregeringen lyfter i meddelandet: digitaliseringen av den offentliga förvaltningens tjänster och arbetsprocesser, uppkopplingen mot de nationella systemen, komplettering av lagstiftningen, behovet av styrning, samordning och standardisering, anpassning till EU:s reglering samt prioritering av säkerhetsfrågor.

    Dessa delmål landar i tre större områden: ett digitalt ledarskap, informations- och cybersäkerhet samt en utvecklad e-förvaltning.

    När det gäller det digitala ledarskapet gäller att koordinera de digitala stödtjänster som används inom landskapsförvaltningen för att på sikt förverkliga en vision om ”en dörr in” vad gäller samtliga myndighetstjänster på Åland. Detta handlar om användarvänlighet och tydlighet och ett sätt att ställa medborgarens behov i fokus när det handlar om kontakter med landskapsregeringen, dess underlydande fristående myndigheter, kommunerna och de statliga myndigheterna. Digitaliseringen är till för att förbättra kommunikationen från myndigheten mot medborgarna, alltid med medborgaren i fokus.

    Det andra fokusområdet är informations- och cybersäkerhet som är ett nödvändigt ont när det gäller att göra förvaltningen mer digitaliserad. I osäkra tider måste vi vara särskilt noga med att stoppa oönskad inblandning i landskapets system. Till exempel krävs lagstiftning om säkerhetsklassificering av handlingar och om säkerhetsutredning av personer som arbetar inom kritiska sektorer. Det här området brinner i knutarna. Vi är inte helt världsbäst när det handlar om IT-säkerhet på Åland och detta borde åtgärdas snabbt.

    Utveckling av e-förvaltning är det tredje området som lyfts i meddelandet. Utskottet noterar att detta är det som har den största direkta beröringen med medborgarna. Ett viktigt ställningstagande gäller en åländsk anslutning till existerande nationella system, exempelvis social- och hälsovårdsdatabasen Kanta och studiesystemets databas Koski. I detta sammanhang är det viktigaste att systemanvändningen kan fungera inom landskapets lagstiftningsbehörighet och att svenska kan användas som användarspråk.  Vi är en självstyrelse, vi ska förbli en självstyrelse och vi ska använda vår rätt till alltid prata svenska. Vi ska ha våra egna system men inom de stora nationella systemen, för det gör det bättre för ålänningarna och deras vardag.

    Utskottet välkomnar landskapsregeringens initiativ att skapa en fast grund för hur digitaliseringsarbetet av de åländska förvaltningarna ska drivas vidare. Genom detta meddelande och de underliggande rapporterna - mycket fylliga - kan arbetet konkretiseras från att tidigare mera handla om en vision till att nu bli verklighet och detta vill vi från utskottet understryka. Det finns ingen tid att förlora varför utskottet gått in för en rätt snabb hantering av meddelandet. Att inte utveckla är samma sak som att avveckla och det är inget alternativ när det handlar om samhällsbygget. Arbetet inom förvaltningen har redan inletts vilket gläder utskottet och utskottet stöder fortsättningen. Åland är en rätt liten administration och vårt mål ska vara högt. Ålänningarna ska ha minst samma servicegrad som medborgarna i de omgivande regionerna, det är utskottets slutsats, något mindre än så ska vi inte sikta mot.

    Utskottet stöder tanken på att i så stor utsträckning som möjligt nyttja de heltäckande nationella systemen framom att utveckla egna system, bara för att understryka det, under förutsättning att de ramlar innanför den åländska lagstiftningsbehörigheten och att språkliga aspekterna.

    Utskottet stöder också planerna på att i snabb ordning uppgradera lagstiftningen så att förutsättningen för en utveckling av samhällets digitalisering inte hindras av bristfälliga regelverk.

    Allt detta måste ske med största möjliga transparens och delaktighet som når såväl medborgarna som alla berörda på olika platser i den offentliga sektorn. Utbildningsbehovet är också stort.

    Avslutningsvis vill vi från utskottet gärna lyfta de goda exemplen. Ett sådant är den föreläsningsserie som ordnades för detta lagting senaste höst där experter inom området bjöds in för att redogöra för sina slutsatser kring digitaliseringen av samhället. Det gäller sist och slutligen oss alla och det är inget konstigt med det; digitalisering är inget mål i sig, det är ett sätt att utveckla verksamheter.

    Mot denna bakgrund föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom. Tack för det talman!


  • Talman! Det är ju förstås bara regeringspartiernas medlemmar och Jörgen Pettersson som vet vad som hände. Men jag upplever att vi hade en överenskommelse om att alla utskott tillsammans skulle få delta i finansutskottets höranden eller att det skulle begäras utlåtande från de övriga utskotten i den här frågan eftersom den är så viktig. Jag upplever också att det fanns ett sådant önskemål i remissdebatten att utskotten skulle få fördjupa sig i sina egna områden inom den här frågan. Men sedan hände någonting som förstås bara regeringspartierna vet och vi var inte längre inbjudna.


  • Tack, talman! Nu tror jag att det måste föreligga någon form av misstag. Det står tydligt under ärendets behandling: "Utskottet har i ärendet hört ministern Fredrik Karlström, IT-chefen Francois Maugis och tf. rättssakkunnige Rasmus Lindqvist. Till hörandet inbjöds även ledamöterna i lag- och kulturutskottet samt social- och miljöutskottet." Det var helt enligt överenskommelse. Rätt många ledamöter deltog, kanske rent av ordförande Söderlund i det hörande. Och utifrån det och på basen av det som presenterades då så gick arbetet vidare helt enligt planerna så vitt jag uppfattade det.


  • Talman! Vi har lite olika uppfattning då om vad man kom överens om mellan oss, men det må vara.

    Jag förstår att ledamöterna i social- och miljöutskottet var förvånade när jag sade att vi behöver anpassa vår tidtabell till finansutskottets höranden. Vi fick ju inte riktigt information om hur de planerades vidare, men jag förstår ju nu att de vidare höranden avblåstes och eventuellt frågan att vi skulle få ge utlåtanden. Jag sade att utskottsmedlemmarna i mitt utskott att vi inte skulle behandla motioner eller några andra mindre akuta ärenden nu för att den här frågan skulle prioriteras. Vi hade gärna velat vara med.


  • Tack för det, talman. Jag ser väl inga konstigheter i det egentligen. Vi ordnade ett gemensamt hörande och det tyckte jag att var en god idé. När sedan ärendet hanterades i finans- och näringsutskottet så lyftes det inte att man skulle bjuda in flera utskott för att ha synpunkter. Därför så resulterade det i ett ganska snabbt arbete och ett enhälligt betänkande. Jag tycker att det var ett ganska bra exempel på hur utskotten kan samarbeta genom att hålla gemensamma höranden. Ett gemensamt hörande så måste ju faktiskt inte heller resultera i utlåtanden. Man kan se det som en slags utbildning.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 15:52

    Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. I betänkandet skriver utskottet att Åda bör få en egen lagstiftning som reglerar dess uppdrag om verksamheten ska bedrivas vidare. Att lösa Ådas framtida roll är nu en fråga som snabbt behöver besvaras. Landskapsregeringen bygger idag upp en egen IT-organisation. De underliggande myndigheterna gör i stor utsträckning detsamma. Ådas ursprungliga roll kan hanteras i rätt stor utsträckning med hjälp av den privata marknaden. Däremot måste frågan ställas om hur hela det offentliga Åland ska kunna vandra hand i hand i digitaliseringen. Att göra det hand i hand är egentligen ett krav sett till investeringskostnader, inriktningsbeslut etc. Ådas framtida roll behöver därför klargöras, även beaktat att digitaliseringen ska nå ut till hela det offentliga Åland. Ingen ska lämnas i sticket.

    En annan viktig aspekt gällande Ådas roll är ÅHS upphandling av VIS-systemet, vårdinformationssystemet. Vad jag förstått bygger hela denna process på ett samarbetsavtal mellan ÅHS och Åda. Dessa två parter kommer att teckna två exakt likadana avtal med den valda leverantören.

    Sen kommer vi till den utmanande delen med kommunerna och kommunalförbunden. Allt bygger på ett samarbetsavtal mellan ÅHS och Åda. ÅHS och Åda kommer i VIS-projektet att teckna två exakt likadana avtal med den valda leverantören. Båda kommer att ha klassen ramavtal. Alltså avtal som parter kan avropa ifrån. Kommuner och kommunalförbund avropar från Ådas avtal och privata vårdleverantörer från ÅHS avtal. Det här behöver tas i beaktande gällande Ådas framtid.

    En annan sak som påverkas är de EU-stöd som Åland tillsammans med övriga Finland har anhållit om från fonden för återhämtning och resiliens. Stödet på 4,8 miljoner för VIS-projektet bygger på att 80 % av kommuner och kommunalförbund är kopplade till det nya vårdinformationssystemet.

    Från kommunernas sida verkar intresset just nu ha varit svagt, ytterst svagt, så pass svagt att ÅHS förhandlat med landskapsregeringen för att kunna ta kostnaden för en projektanställning som skulle hjälpa kommunerna att precisera sina krav och önskemål. Just det verkar nu vara under kontroll, men frågan som återstår är Ådas framtida roll. Det kan bli en kostsam väg om det vägvalet inte tas i skyndsam ordning sett till följdverkningarna speciellt gällande VIS-upphandlingen. Tack, talman!


  • Tack, talman! Jag hade egentligen inga planer på att hålla ett anförande, men jag fick lite inspiration - om man kan kalla det för inspiration - i debatten om tilläggsbudgeten. Jag kommer till det i slutet av mitt anförande.

    I fredags höll landskapsregeringen ett seminarium om framtidens utbildning och utbildningsbehov. Futuristen Niko Herlin gav en framtidsspaning om vart världen, inklusive Åland, är på väg. Han sade bl.a. att det som vi har digitaliserat nu i samband med corona är bara en droppe i havet för vad som är på kommande. Det har utvecklats enormt om vi bara tänker 10 eller 20 år tillbaka, men tänk 20 år framåt. Han sade också att vi kommer att automatisera i princip allt manuellt arbete så att människor kan lägga mer tid på att tänka och fantisera. Vuxna ska fantisera mera och framförallt vara kreativa, det är det som gör oss människor unika här i världen. Och det är precis vad digitalisering handlar om, eller åtminstone ska handla om. Att frigöra tid för oss människor, för befolkningen, företag och för personalen. Digitalisering handlar om att använda digital teknik som ett hjälpmedel för att effektivisera, spara tid och hjälpa oss vara mer produktiva. Samtidigt upplever säkert många att digitaliseringen kan ha motsatt effekt och bidrar till frustration och kanske mer jobb - då är något fel och då har man inte digitaliserat rätt. I dessa fall beror det oftast på att man digitaliserat nuvarande arbetsprocesser. Man har sett hur man idag jobbar och sagt - gör det digitalt, vilket är ett recept för misslyckande.

    Som sagt digitalisering är bara ett sätt att göra något effektivare. Därför handlar digitalisering lika mycket om ledarskap som teknik som meddelandet och utskottet tar upp som en viktig fråga som behöver utvecklas.

    När vi pratar om digitalisering så behöver man börja med att se över nuvarande arbetsprocesser och se hur vi kan göra det enklare och bättre och sen kanske digitalisera. Därför måste vi på ett mer strukturerat sätt se över landskapsregeringens arbetsprocesser. Jag tror att det allra viktigaste är att prioritera för att få mera agila arbetsprocesser och framförallt om vi ska lyckas och inte bara prata om digitalisering och effektivisering.

    Det går inte att jobba som vi idag gör; vi utför projekt, vi har massa olika grupper, sedan gör vi utredningar och sen slutligen upphandlar vi. Det funkar inte när det kommer till det här området. Det har vi redan sett många exempel på. Vi måste helt enkelt jobba på ett nytt sätt och det innebär mindre utredning, mer action och samtidigt våga och också kunna misslyckas, men att göra det snabbt och lära sig av det.

    Här kommer jag tillbaka till inledningen när jag fick inspiration av tidigare debatt. Det kan ses som ett sidospår, men jag tror det har stor betydelse för hela förvaltningen och det agila arbetssättet; att utreda mindre, göra mer och våga misslyckas, det är något vi politiker också behöver lära oss av.

    Första steget, tror jag, är att börja ha betydligt mer fokus på morgondagen och inte vad en viss person eller ett visst parti sade förra mandatperioden eller år 2010. En stor del av debatten, upplever jag åtminstone, handlar om vad man har gjort för fel, inte vad man borde göra och det handlar väldigt lite om vad vi ska göra och vad som är fel. Jag tror faktiskt att det också smittar av sig till det andra huset och också till tjänstemännen som faktiskt också varit med och tagit fram allt som vi diskuterar i talarstolen. Jag tror att det också leder till att man gärna utreder tills man är nästan hundra procent säker på något, när man istället skulle kunna ha lagt tiden och pengarna på att göra.

    Det vi borde göra är att bygga på varandras idéer och samtidigt våga backa, korrigera eller kanske till och med att ta bort i vissa fall. Det allra viktigaste är inte peka ut misstag i syfte att själv se bättre ut eller få tidningsrubriker. Jag upplever ärligt att plenum går ut på det. Vi måste ha större gemensamt fokus på lösningar och mindre på problem och misstag.

    Ursäkta sidospåret här, men det är mycket så här som folk inom IT-branschen jobbar och det är något vi politiker och det offentliga Åland kan lära oss av, inte minst att vara en lockande arbetsplats och lyckas med digitaliseringen för att knyta tillbaka på vad vi faktiskt debatterar just nu. Tack, talman!


  • Tack, fru talman! Jag tycker att ledamot Josefsson ska hålla spontana anföranden oftare.

    För det första, någonting som jag och ledamot Josefsson har pratat om många gånger förut, digitaliseringen och i form av digital transformering och skillnaden däremellan. Ska vi göra om det här dokumentet till PDF eller ska vi hitta på ett nytt sätt att göra det? Det kräver kreativitet. Det kräver mod. Man måste alltid ställa sig frågan; varför gör vi det? Vad är syftet? Syftet är att göra saker enklare och det ser man ju hos många, speciellt inom den äldre generationen, som man trodde att skulle ha problem med digitaliseringen. Det har visat sig vara helt tvärtom. Oberoende av vem man är så inser man att enkla lösningar är enklare för alla. Det spelar ingen roll vem du är eller var du är uppväxt. Det är enklare att göra saker digitalt på ett bra sätt, om man gör det rätt. Så det stöder jag helt fullt ut. Jag återkommer i nästa replik.


  • Jag instämmer med ledamot Påvals och ger nästa replik som jag vill höra.


  • Tack, fru talman! Det gäller ju att nöta hål i huvudet i det här sakerna, det är inte mera än så.

    Det andra som ledamot Josefsson nämnde var mycket bra. Det handlar om politik på lång sikt. Det handlar om prestige, att kunna släppa prestige och att släppa gamla ostar. Det handlar om att inte hamna i den här vanliga gropen där man söker efter skandalpolitik, man söker rubriker. Själv brukar jag kalla det för kråkboeffekten - den som skriker högst får mest, speciellt om det handlar om rubriker.

    Det viktigaste som ledamot Josefsson nämnde var att som politiker behöver man våga göra misstag. Man behöver ha stora öron också, ska jag påminna om. Man bör lyssna vad andra säger och kunna lyssna in oavsett var de orden kommer ifrån.

    Det var mycket bra poänger som ledamot Josefsson hade. Jag stöder dem fullt ut.


  • Tack ledamot Påvals. Jag instämmer. Just att våga men också kunna göra misstag inom det politiska, inte bara på Åland utan överlag, så det är väldigt oförlåtande att göra ett minsta misstag. Man flockas kring problem och misstag, känns det som, när man egentligen bara borde fokusera på hur man borde göra istället. Jag vet inte hur man ska komma bort från det, det är lite av en kultur. Det är bara att jobba framåt helt enkelt.


  • Tack, fru talman! Jag var så ivrig. Jag visste inte riktigt att ledamoten Josefsson skulle ta den här knorren. Men detta är sådant som vi diskuterar ofta, hur man ska jobba med Åland och framtiden och framtidens politik.

    Det hänger också ihop med digitaliseringen och det hänger ihop med föreläsningen som han nämnde i början. Den här föreläsaren pratade om framtiden, positivitet och energi och att man ska få möjlighet att jobba med det här. Då är det ju jätteviktigt att man måste få misslyckas ibland också och vikten av att satsa på olika saker. Så jag ville bara tacka för att ledamoten i offentligheten också tog upp den här diskussionen, även fast det kanske var lite utanför just digitaliseringen men samtidigt så hör det ihop också.


  • Tack ledamot Mattsson. Jag avslutar.


  • Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd! Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.