Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Landskapsregeringen föreslår med detta lagförslag att lagtinget antar en ändring av landskapslagarna om ekologisk produktion. Orsaken till det är att Europaparlamentet och rådet har godkänt en ny förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.

Eftersom alla nya EU-förordningar utgör direkt tillämpbar rätt till medlemsstaterna ger de tämligen begränsat utrymme för bedömning. Medlemsstaterna förutsätts införa vissa kompletterande bestämmelser i sina nationella rättsordningar för att på så sätt närmare precisera de förfaranden som ska tillämpas.

Sålunda är det här lagförslaget följd i färg med den förordning som började gälla den 1 januari i år. De föreslagna ändringarna ska tillämpas på produktion, beredning, märkning, lagring, distribution samt import och export av ekologiska produkter. De nya EU-rättsakterna omfattar med andra ord samtliga led i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan.

Lagförslaget innehåller ändringar av både teknisk och materiell natur, varav de sistnämnda syftar till att verkställa och precisera vad som i de nya EU-rättsakter föreskrivs om den offentliga kontrollen av ekologisk produktion.

I och med att nya begrepp av central betydelse introducerats i EU-lagstiftning, såsom exempelvis certifikat, aktör och aktörsgrupp, har det uppstått ett behov av att se över de bestämmelserna i landskapslagarna om ekologisk produktion som reglerar under vilka premisser en verksamhet kan anslutas till landskapets kontrollsystem för ekologisk produktion.

Det huvudsakliga syftet med landskapslagarna är att precisera tillsynsförfarandet genom att bland annat ange ansvarig tillsynsmyndighet, reglera de närmare detaljerna kring kontrollsystemets utformning samt fastställa de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av grundförordningens bestämmelser. Endast verksamheter som anslutits till landskapets kontrollregister får marknadsföra sina produkter som ekologiskt producerade. Ålands landskapsregering är enligt 1 § landslagen den ansvariga tillsynsmyndighet, i vars uppgifter det bland annat ingår att föra ett register över de aktörer som anmält sig till kontrollsystemet.

I jämförelse med den tidigare förordningen om ekologisk produktion innehåller den nya grundförordningen bestämmelser som uttryckligen syftar till att lätta på den administrativa och ekonomiska börda som kontrollsystemet och certifieringsskyldigheten medför för små producenter.

Med denna korta presentation överlämnar landskapsregeringen härmed ändringen av landskapslagen om ekologisk produktion till lagtinget för vidare behandling med hopp om att lagen ska kunna träda i kraft så snart som möjligt. Tack, talman!

Tack, herr talman, för ordet. Tack till minister Röblom för presentationen. Vad jag kan bedöma så är väl detta en bra förändring som underlättar främst den administrativa bördan. Men skulle minister Röblom kunna säga någonting om den ekologiska odlingens status på Åland idag? Är den tillräcklig? Ökar den, minskar den? Vilken typ av utveckling skulle ministern vilja se inom den ekologiska odlingen på Åland?

Tack, talman! Det här är, som ledamoten själv nämnde, en förbättring sett till de administrativa formerna. Det kan säkert utskottet fördjupa sig i ytterligare om så önskas.

När det gäller frågan om statusen för den ekologiska odlingen på Åland så skulle jag väl säga att den är på många sätt god, men kan naturligtvis bli ännu bättre. Jag menar att för varje steg vi tar i att medvetandegöra behovet av att stärka den biologiska mångfalden och minska på gifterna i våra marker och vatten så desto mer inser vi ju hur viktigt det är med också ekologisk odling och hela den biten. Och medvetenheten kring detta ökar hela tiden, vilket jag ser som väldigt positivt.

Jag har nu upplevt under årens lopp att det ändå har funnits en viss konfliktyta mellan den konventionella odlingen och dess behov och den ekologiska då som en mer alternativ odling, fortfarande betraktat som en mer alternativ odling med mindre lönsamhet och så vidare. Vad behövs, tror minister Röblom, för att få den ekologiska odlingen att blomstra på Åland? För jag upplever kanske inte att den är riktigt på topp ändå just nu.

Tack, talman! Det här är ju en diskussion som kan bli hur bred och stor som helst. Men i det här sammanhanget så ser jag det som viktigt att vi förenklar från landskapsregeringens sida där vi kan förenkla. Vi stöder där vi behöver stöda.

Jag vill också återigen lyfta det här medvetandegörandet som nu har tagit många och långa steg framåt. Folk inser vikten av att inte bara konsumera mat och produkter som är tillverkade på ett giftfritt och bra sätt och att det inte bara är bra för miljön, utan det är också naturligtvis bra för både hälsa och välbefinnande. Jag tycker att vi ska inte heller underskatta den ökade popularitet som ekologiska och lokalproducerade produkter har.

Talman! Lagen om ekologisk produktion är liten uppdatering av den befintliga lagen med syfte att skapa ett enhetligt kontrollsystem i EU och på detta sätt säkerställa en rättvis konkurrens mellan aktörer som är verksamma inom ekologisk produktion och öka konsumenternas förtroende för ekologiskt märkta produkter.

De nya paragraferna som infogas i lagstiftningen baserar sig på en EU-förordning som är bindande för Åland. Att EU i detta fall stramar åt regelverket och gör det mer enhetligt ser vi från hela Centerns lagtingsgrupp som någonting positivt för våra åländska ekoprodukter och producenter. Genom en hårdare reglering i hela EU ger lagen större möjlighet för våra ekologiska producenter att konkurrera med lika villkor på marknaden.

Lagen skärper även de formella kraven så att en aktör inte får märka och marknadsföra jordbruks- och livsmedelsprodukter som ekologiskt producerade om verksamheten saknar utfärdat certifikat av tillsynsmyndigheten. Certifikatet gör att en aktör ska kunna omfattas av det offentliga kontrollsystemet och skrivas in i det kontrollregister som varje medlemsstat är skyldig att föra över aktörer och aktörsgrupper som producerar, bereder och distribuerar ekologiska produkter. Det här är en åtgärd som stärker transparensen för våra ekologiska producerade produkter. Jag, tillsammans med lagtingsgruppen, noterar samtidigt att man i den uppdaterade lagen tagit bort den så kallade kontrollnämnden som tidigare funnits för ekologiska produkter på Åland och därmed kan den administrativa bördan något reduceras.

Talman! I hela Norden och i synnerhet på Åland har vi goda förutsättningar att producera hälsosamma och hållbara produkter där biodiversitet, djurhälsa och klimatpåverkan är i fokus. Men samtidigt måste jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft säkerställas. På Åland finns i dag 128 aktiva ekologiska gårdar enligt registret. För att de åländska producenterna ska kunna finnas kvar och kunna möta framtidens klimat- och hållbarhetskrav är det viktigaste för produktionen lönsamhet och ett stabil ekonomisk ramverk som säkrar den inhemska produktionen på lång sikt.

Med dessa ord stöder Centers lagtingsgrupp och jag uppdateringen i lagen om ekologisk produktion och önskar finans- och näringsutskottet en fortsatt lyckosam behandling. Tack, talman!

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Lagförslaget ”Ändring av landskapslagen om ekologisk produktion” är framåtsyftande och kommer att ge positiva incitament för ekoproduktion. Frågan är, om det räcker?

Idag produceras tillräckligt med mat i världen för att med god marginal föda världens befolkning. Maten är dock mycket ojämnt fördelad, medan 800 miljoner människor inte har tillräckligt att äta är cirka två miljarder människor överviktiga eller feta - inklusive undertecknad. Politiska, sociala och ekonomiska faktorer gör att människor inte har tillgång på tillräckligt med mat.

Sedan 1961 har tillgången på mat ökat med mer än 30 procent per person. Denna ökning har varit möjlig till stor del tack vare syntetiskt framställt kvävegödsel (konstgödsel), kemiska bekämpningsmedel, mer högavkastande sorter av olika grödor och mer högproducerande djur och annan teknisk utveckling. Denna utveckling har dock också inneburit större miljöproblem.

Det som ofta förs fram när eko-odling kontra konventionellt lantbruk diskuteras är volymerna. Blir volymerna tillräckliga vid eko-odling för att prismässigt ha möjlighet att konkurrera?

Ekoprodukterna i butik ligger i normala fall ett snäpp högre än de konventionella produkterna. Däremot har dagens inflation medfört att prisnivåerna i butikerna har nått höjder där många vill köpa eko, men inte helt enkelt har råd.

Försäljningsmodeller där kund kan köpa ekoprodukter mer eller mindre direkt från producenten är bra, men den stora volymförsäljningen sker ändå i butik.

Frågor som måste ställas är, har eko-odlingen en framtid och är detta lagförslag tillräckligt för att bidra till en mer lönsam ekoproduktion? Kommer eko-odlingens förutsättningar att krympa i allt högre takt sett till det konventionella lantbrukets allt bättre miljöanpassningar? Kommer ekoproduktionen att klara av dagens priskonkurrens? Tack, talman!

Talman! De ändringar som föreslås i landskapslagen om ändring av landskapslagen om ekologisk produktion utgår från två nya EU-förordningar som omfattar samtliga led i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan - produktion, beredning, märkning, lagring, distribution samt import och export av ekologiska produkter.

Övergripande syfte med det EU-rättsliga ramverket för ekologisk produktion är att skapa en grund för en hållbar och miljövänlig utveckling av ekologisk produktion. Avsikten är att upprätta ett enhetligt kontrollsystem som befäster konsumenternas förtroende för ekologiskt märkta produkter och också att säkerställa en rättvis konkurrens mellan de aktörer som odlar ekologiskt.

Målet är att förtydliga lagstiftningens tillämpningsområde, göra det enklare administrativt för mindre verksamheter att ansluta sig till kontrollsystem, sänka kostnader som är kopplade till certifieringsprocessen och även att förbättra tillsynens effektivitet.

I och med att nya begrepp av central betydelse introducerats i EU-lagstiftningen, däribland bör främst nämnas certifikat, aktör och aktörsgrupp, har det uppstått ett behov av att se över de bestämmelser i landskapslagen om ekologisk produktion som reglerar under vilka premisser en verksamhet kan anslutas till landskapets kontrollsystem för ekologisk produktion.

Som ett resultat av denna översyn föreslås bland annat att Ålands kontrollnämnd för ekologiskt framställda jordbruksprodukter ska avskaffas vilket förväntas både minska onödig byråkrati och verka gynnsamt på handläggningstiderna då tidigare skyldighet att inhämta ett utlåtande från nämnden, innan beslut fattas om anslutning till landskapets kontrollsystem, nu faller bort.

För att säkerställa att landskapsregeringen har möjlighet att vidta snabba och effektiva tvångsåtgärder inom ramen för sina tillsynsuppgifter, föreslås att det i landskapslagen införs nya bestämmelser om påföljdsavgift. Vidare föreslås att det, för vinnande av enhetlighet och överskådlighet, tas in en riksbestämmelse om stängning av webbplats i landskapslagen. Därmed görs det tydligt att livsmedelsverket under vissa förutsättningar kan besluta om att stänga en webbplats för vilseledande marknadsföring av ekologiska produkter.

Talman! Ekologiska produkter har ökat i popularitet de senaste åren och försäljning via näthandel finns också med i bilden. Att såsom lagförslaget medger stänga ner en webbsida som idkar otillbörlig handel, vilseledande marknadsföring av ekologiska produkter, kräver handräckning av livsmedelsverket. Det kan låta brutalt men finns med som ett verktyg för att värna det ekologiska konceptets trovärdighet.

De nya bestämmelserna syftar även till att åstadkomma en bättre överensstämmelse med de administrativa sanktionsmedel som i dag tillämpas på konventionella produkter enligt livsmedels- och foderlagstiftningen.

Lagförslaget bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för miljön. Det är de facto ett steg i rätt riktning. De föreslagna ändringarna syftar nämligen till att underlätta övergången till ekologiska produktionsmetoder och att stimulera försäljningen av ekologiska produkter vilket allt anses ligga i linje med EU:s gemensamma miljö-politik och den strategi som utstakats för att främja den biologiska mångfalden och minska kemikalie-belastningen på miljön.

Talman! Frågan om huruvida ekologisk eller konventionell odling är bäst för klimatet och miljön är komplex. Men ur ett helhetsperspektiv är faktiskt ekologisk produktion det bästa för både miljön och klimatet. Utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och med ett kretsloppsperspektiv får vi gårdar med högre biologisk mångfald, djur som i större utsträckning får utöva sina naturliga beteenden och ett lantbruk med mindre klimatpåverkan per brukad hektar.

Just nu minskar den biologiska mångfalden i världen i allt snabbare takt. Det beror bland annat på ohållbart, intensivt jordbruk som skapar enformiga landskap. Forskningsresultat visar tydligt att ekologisk odling gynnar biologisk mångfald. Ekologiska gårdar har i genomsnitt 30 procent fler arter än konventionella. Skillnaden är särskilt tydlig för växter och pollinatörer.

Antalet arter av pollinerande insekter är 50 procent högre i ekologisk odling jämfört med konventionell. En av de viktigaste orsakerna till skillnaden är att man inte använder några kemiska bekämpningsmedel i ekologiskt jordbruk. Andra bidragande orsaker är mer varierade växtföljder - det vill säga att man odlar olika grödor från år till år - och organisk gödsel som gynnar livet i jorden samt större arealer bete som gynnar växter och pollinatörer i landskapet.

Klimatkrisen kan faktiskt bidra till att skillnaderna mellan ekologisk och konventionell produktion minskas, med krav på robustare produktion och ökad mångfald. Forskning på en rad områden pekar åt det hållet. Större diversitet bland grödor och odlingsmetoder skulle stärka jordarna, öka resistensen mot angrepp och minska behovet av stora kemiska insatser.

Lantbrukarnas Riksförbund hävdar i en rapport att det mycket väl, på 10 års sikt, skulle gå att ha 75 procent av arealen ekologisk. Produktionen av livsmedel skulle kunna vara kvar på nuvarande nivå. Tillförseln av kväve skulle klaras genom väl avvägda växtföljder, kvävefixerande grödor och väl utnyttjad stallgödsel.

Behovet av fosfor skulle inte täckas helt men under en tioårsperiod skulle det täckas genom tillförsel av konventionell gödsel och genom att tära på förråden på marker med högre fosfortal i marken.

Att steg för steg stöda ekologisk produktion är viktigt för att också stärka resiliensen. På samma sätt som torkan 2018 klargjorde vikten av långsiktiga bevattningslösningar, visar Rysslands invasionskrig i Ukraina hur osäkert det är med det konventionella jordbruket som är så sårbart på grund av konstgödsel, bekämpningsmedel och fossila bränslen.

Att konstgödslets pris skjuter i höjden förvånar inte. Tillverkningen av konstgödsel kräver mycket energi. Hittills har naturgasen varit en viktig energikälla i framställningen. När priset höjs på gasen, höjs också priset på konstgödsel, för vissa konstgödselfabrikat upp till hela 250%. Det säger sig självt att vi inte kan fortsätta basera vår matproduktion på det här sättet och naivt tro att kriser inte kommer att uppstå igen. Tack, talman!

Tack, talman! Tack ledamot Bergbo för ett fylligt och bra anförande. Intressant. Det jag försökte få fram i Liberalernas gruppanförande var just den här problematiken som vi ser i dag. Alltså prishöjningar i butik gentemot kund där många gärna skulle köpa ekoprodukter men de har förhållandevis blivit såpass dyra så att man har helt enkelt inte råd. Den problematiken löser vi inte här och nu, inte heller via detta lagförslag. Men det är också ett genomgående problem för ekoproduktionen att man i paritet med de konventionella produkterna ligger så pass högt. Hur råder vi bot på det?

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag tror att den ekologiska odlingens status behöver höjas även av de takorganisationer som den sorterar under.

Ledamoten Holmberg tog upp att det är stor prisskillnad. Jag måste säga att jag är lite dåligt orienterad på det, men jag minns hur det var när de här ekologiska produkterna började komma ut i butiken. Då var det stor prisskillnad och då måste man ta ett riktigt beslut för vad man skulle välja. Men jag har den känslan att det inte är så mera i dag, men jag kan ha fel där.

Men sedan tror jag också att i takt med att tiden går och att vi måste liksom välja vad som är nyttigt och bra både för oss själva och för våra marker så då blir det naturligt att vi väljer (… taltiden slut).

Tack, talman! Givetvis, jag är inte emot ekoproduktion, tvärtom. Det är något som behövs och är väldigt bra. Men man behöver också ha den ärliga bilden. Jag tycker att när man själv som privatkonsument står vid grönsaksdisken och väljer grönsaker så ser man nog tydligt prisskillnaden. För många kanske det inte spelar så stor roll, men för desto fler så spelar det en roll. Speciellt idag när vi har den situation som vi har med inflation och prisökningar, så funderar jag hur den närmsta tiden kommer att vara för ekoproducent med tanke på det. Kommer man helt enkelt att klara av det? Det är tufft för konventionella producenter, men det måste ju vara ännu tuffare för ekoproducenterna.

Tack, talman! Tack ledamot Holmberg. Jag ser det som att det här är ett sätt att förbättra för särskilt de mindre odlarna som odlar ekologiskt. Det gör det mindre byråkratiskt och så vidare. Man kan gå ihop flera tillsammans. Den här lagförändringen öppnar många möjligheter.

Ja, detta vad vi köper för mat och vad vi väljer i butiken är väl på samma sätt som hur vi konsumerar el, vi måste tänka igenom det. Var är det bästa? Vad kan vi lite ge avkall på? Och vad är det som vi ska välja?

Talman! Ledamoten Bergbo var i sitt anförande inne på tematiken kring att kris föder kreativitet. Så är det förvisso och det kan synas i alla möjliga initiativ nu. Jag vet att ledamoten Bergbo och jag bägge är medlemmar i Ålands bästa Facebookgrupp; SnÅLjåparna, där kreativiteten flödar.

Jag är lite inne på samma spår som kollegan Holmberg, alltså kring det här med hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Det är ju det målet i hållbarhetsagendan som vi talar om idag. Hur ser ledamoten Holmberg på den möjligheten att gräsrötterna kan påverka varandra för att göra de här hållbara konsumtionsvanorna? Man kanske totalt sett kan få ut mer av sin matkasse för att man äter broccolistammar och lite utgången gräddfil.

Tack, talman! Tack ledamot Zetterman. På ledamotens fråga, hur man kan stöda, hur man kan ge mera skjuts åt hållbara konsumtionsmönster, så tänker jag just på den Facebookgrupp som nämndes; SnÅLjåparna. Där finns en otrolig inspiration, värme, kreativitet och klokhet. Vi har diskuterat tidigare att det borde inte heta snåljåparna för det är för mig någonting negativt. Det är kloka människor som ger varandra goda råd och som tillsammans går framåt på det sättet. Det är mycket som inte är bra med sociala medier, men det här är absolut en av de bästa saker som jag har varit med om. Jag understöder att vi tillsammans kan (… taltiden slut).

Talmannen vill påminna om att ärendet gäller ändring av landskapslagen om ekologisk produktion.

Talman! Vi får knyta ihop säcken lite här i andra replikskiftet. Det var just det som var min poäng. Alltså man har råd med både här- när- och ekoproducerat i mycket högre utsträckning ifall man också får tillgång till kunskaper om hur man nyttjar råvaror. Jag tror att det här är lite av en generationsfråga. Jag är själv född på 80-talet. Jag var med om 90-talsdippen, men annars har jag ju levt största delen av mitt liv i ett överflöd. De som föddes efter 90-talsdippen och idag börjar komma ut i vuxenlivet, de har varit med om ganska få rejäla nedgångar i samhällsutvecklingen. Så för att kunna stöda unga människor idag att göra ekologiska och hållbara val i sin vardag så är det otroligt viktigt att den äldre generationen, som har varit med om att spara är en dygd, hjälper till. Jag tror att kanske ledamoten Bergbo hör till den generationen.

Helt rätt uppfattat, ledamot Zetterman. Jag håller med på alla punkter. Jag ber talmannen om ursäkt att vi blommade ut här i lite sidospår.

Herr talman! Jag lovar att jag ska hålla tidsramen. Det var ett uttalande som fick mig att fundera lite om jag missförstod eller inte.

För det första så vill jag ge tre kommentarer. Lagtingsledamoten Gunell frågade vad som behövs för att ekologisk odling ska blomstra. Hon fick ett svar av ministern som man kan ha olika åsikter om. Men enligt mitt förmenande så det som behövs för att ekologisk odling ska blomstra är ett ordentligt pris, det är bättre lönsamhet. Jag håller med ledamoten Bergbo, jag har uppfattat att prisskillnaden inte är så stor mellan ekologiskt och konventionellt odlade produkter som den borde vara för att det ska bära det merarbete som det innebär. Det är ju sist och slutligen vad konsumenten prioriterar och vad konsumenten är beredd att betala som avgör om den ekologiska odlingen ska blomma eller inte.

Sen sade också ledamoten Gunell att det är en konflikt. Det har varit en konflikt mellan konventionell och ekologisk odling. Jag skulle nog vilja säga att det har varit. Jag upplever det inte på det sättet nuförtiden, utan de konventionella odlarna har nog stor respekt och faktiskt beundrar de ekologiska odlarna. En odlare, om någon, så förstår vilket enormt mer merarbete en ekologisk odlare lägger ner. Det är faktiskt också betydligt mer komplicerat att vara en ekologisk odlare än en konventionell, oavsett hur konstigt det låter. Så någon konflikt tycker jag tycker inte att det är.

Men det blir ju lätt konflikter om det kommer uttalanden såsom minister Röblom gav indirekt, att det kommer ut gifter i mark och vatten via konventionell odling. Ska jag uppfatta minister Röblom på det sättet att han anser att den åländska konventionella odlingen sprider ut gifter i mark och vatten? Enligt mitt förmenande så är det ett synnerligen felaktigt uttalande. Den konventionella odlingen följer de miljöstödsprogram som gäller. Om någon odlare skulle vara så dum att han inte själv förstår vikten av att ha en god växtföljd så är han tvungen att hålla en växtföljd på grund av reglerna i miljöstödsprogrammet. Så det där uttalandet reagerade jag en hel del på.

Sedan har jag noterat att flera har sagt att den ekologiska produktionen och produkterna ökar i popularitet. Tyvärr är det nog inte så. Jag råkade höra ett ganska intressant program i Sveriges P1 förra veckan som visar att den ekologiska produktionen de facto har minskat i Sverige, den har minskat med över 10 procent. Orsaken till det är det som ledamot John Holmberg sade, att man inte klarar av lönsamheten. Jag personligen känner också en av de större potatisodlare i Sverige som lade ner sin ekologiska produktion så sent som i fjol, och det var före Ukrainakrisen, på grund av att det inte gick att få lönsamhet. Det mervärdet som han behövde få ut för sin odling så fick han inte ut helt enkelt.

Men jag upprepar min fråga till minister Röblom.

Talman! Jag valde som svar på Gunells fråga att föra ett generellt resonemang om att medvetandegraden kring behovet av att stärka biologisk mångfald har ökat, bland annat därför att diskussionen kring hotet mot biologisk mångfald har vuxit i engagemang efter att ha legat i skugga bakom klimatdiskussioner under en längre tid. Jag förde också ett generellt resonemang kring att medvetandegraden också höjs följaktligen för att man som kund naturligtvis är mer medveten och ställer högre krav vad man handlar. Det är den utvecklingen som vi vill se. För ökar medvetandegraden så finns det också möjlighet att ta ut högre priser för sina produkter när man inser vilken god kvalitet de har. Det var inte min mening att säga att någon använder felaktiga gifter eller liknande.

Jag håller helt och hållet med minister Röbloms resonemang i repliken. Även konventionella odlare har ett stort intresse av den biologiska mångfalden, det är jag hundra procent övertygad om. Men när man kommer med svepande formuleringar, som indirekt betyder att den konventionella odlingen på något sätt sprider ut gifter, så då får man fyr i den konflikten som är fullständigt onödig. Alla odlare, oavsett vilken odlingsform man har, vill nog göra det bästa för miljön och för naturen, det är min absoluta övertygelse.

Tack, talman! Min syn är oomkullrunkeligt så att jordbrukarna ska vara miljöhjältar. De ska anses vara miljöhjältar. Det har aldrig varit min mening att på något vis uttala mig negativt eller respektlöst om någon.

Jag vill tacka för det klarläggande. Det var värdefullt. Det var därför jag hajade till när jag satt i bänken och tänkte vad säger den värderade ministern. Men jag är mycket nöjd med svaret.

Tack, herr talman! Ledamoten Eriksson hänvisade till mig och min fråga till ministern. Det jag uppfattar att konflikten gäller kring ekologisk odling och konventionell är ju kanske myndigheternas intresse för de olika odlingsformerna där ekologisk odling, i alla fall enligt mig, har varit det smalare alternativet, det mindre och det mer ointressanta, om man tänker kanske från jordbrukspolitikens intresse, när det gäller Hushållningssällskapets intressant och när det gäller rådgivning och utveckling av eko-odlingen på Åland. Så det handlar inte om ledamoten Eriksson och vad han har valt för odlingsform, utan ur ett mera samhällsperspektiv.

Jag hänvisade till ledamoten Gunell just på grund av att hon nämnde konflikten. Det fanns absolut en konflikt och det fanns till och med en illvilja från etablerade konventionella odlarna mot de ekologiska odlarna. Det ska vi vara öppna och ärliga och säga. Den ekologiska odlingen är mindre, men när det gäller politisk uppmärksamhet och när det gäller stödformer har den i förhållande till sin omfattning fått betydligt större support än vad den konventionella odlingarna har fått. Men det tror jag också att konventionella odlare är beredda att acceptera just på grund av att man förstår det merarbete som det innebär att bedriva ekologisk odling.

Ja, jag tycker att det skulle vara intressant om landskapsregeringen i det perspektivet kunde säga något vad man vill med den ekologiska odlingen på Åland. Ska den utvecklas eller ska den sakta avvecklas? Vad är liksom planen? Det fanns en tid, jag tror att ledamoten Eriksson också var med i den diskussionen, när man faktiskt övervägde om man skulle lägga om allt jordbruk på Åland till ekoproduktion och kanske börja laga barnmat eller något sådant med ett högt varumärke. Skulle det vara en lönsam affär för Åland som helhet? Alla sådana tankar verkar inte alls finnas i diskussionen mera.

Den barnmatsdiskussionen kommer jag inte ihåg i detalj, men jag kommer ihåg att jag själv lade ett förslag om att man skulle göra en ordentlig utredning en gång för alla. Det var under den här konfliktartade diskussionen som var mellan ekologisk och konventionell odling. Man skulle göra en utredning om de ekonomiska förutsättningarna faktiskt finns att lägga om hela det åländska jordbruket ekologiskt. Då skulle man en gång för alla veta vad man pratar om. Det var så mycket tyckande i debatten då på den tiden. Men som sagt, jag tycker att det finns större saklighet nu och större respekt från båda håll. Jag tycker också att diskussionen här i dag har varit saklig och bra.

Talman! Är det någonting som binder kol i marker och ökar den biologiska mångfalden så är det faktiskt agroekologisk odling framför konventionell odling. Vi hörde just ledamot Bergbo hålla ett anförande med statistik om att ekogårdar har 30 procent högre biologisk mångfald än konventionella gårdar generellt sett. Sedan finns det såklart individuella variationer. En stor del av detta är de kemiska bekämpningsmedlen även om de är godkända av EU:s kemikalieverk. Det innebär då att det finns en hel del rester, sådant som man inte riktigt vet var de kommer ifrån, av kemiska bekämpningsmedel. Även om man har de goda avsikterna som konventionell bonde så är det ett system man sitter fast i, att få en lönsamhet genom handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Även om man har de bästa avsikterna så kan resultatet vara att man får en sämre biologisk mångfald.

Om vi håller oss till åländska förhållanden så är nog den biologiska mångfalden inom det åländska jordbruket väldigt stor och det hänger ihop med den småskalighet som vi har, och också det miljöstödsprogram vi har. Man är ålagd att lägga undan en del av sin areal i så kallad grön träda som främjar den biologiska mångfalden. Vi behöver bara gå till Sverige och till de större odlarna så kör de höstvete, på höstvete, på höstvete år efter år efter år och använder glyfosat för att bekämpa på hösten. Den typen av odling har jag knappast sett på Åland överhuvudtaget, utan här kör man ett år höstvete. Man vet att man sedan måste mekaniskt ta vara på de ogräs som en höstetablerad gröda medför. Så den biologiska mångfalden är nog god inom det åländska lantbruket, kollegan Holmström.

Talman! Gott så, men den kan bli ännu bättre. Jag tror också att det är avsikten hos ledamoten Eriksson. Agroekologiska metoder erbjuder de möjligheterna. Jag är glad också för att ledamoten nämnde att lönsamhetsproblem också kan stävjas från de här jordbruksstöden och de ekonomiska stöden som faktiskt används rätt väl på Åland. Jag tror också att det finns möjligheter och tweaka de systemen, justera dem, till exempel vad gäller mekanisk ogräsbekämpning, till exempel vad gäller ökade stöd för ekovall. Den här regeringen har ju valt att minska stödet radikalt på ekovall, något som Hållbart Initiativ var starkt emot och till och med röstade emot. Jag tror att sådana typer av åtgärder skulle också kunna öka resiliensen i det åländska systemet så att man sedan när olika kriser kommer inte behöver ge stora stöd för att sektorn inte har ställt. En omställd sektor är också bra för den ekonomiska resiliensen.

När det gäller mekanisk bekämpning så finns det en stödform i det åländska miljöstödsprogrammet där man betalar ut en premie bara odlaren låter bli att höstplöja. Det betyder att den odlaren har ganska mycket bekymmer att komma igång på våren. Men det är väldigt effektivt när det gäller eutrofieringen att man låter bli att plöja på hösten. Det är ju någonting som många har anammat just på grund av det ekonomiska styrmedlet som finns i programmet.

Tack, talman! Tack ledamot Eriksson. Absolut finns det en förståelse över att ekoprodukter är högre prissatta än konventionella produkter. Absolut. Det jag försökte få fram i mitt anförande var att dagens situation med inflation och prisökningar så är den där prisnivån omedvetet mycket högre. Den har stigit, mellanskillnaden har blivit ännu högre. Oberoende hur stort klimatsamvete en konsument har så när man går och fyller sin korg och veckohandlar eller vad man gör så är ändå den här prisbilden viktig. Därför är det ju en fråga som behöver besvaras. På vilket sätt ska vi se till att eko-odlingen överlever? Jag är övertygad om att det är tufft att vara lantbrukare, men det kommer att vara ännu, ännu tuffare att vara ekolantbrukare kommande säsong. Det är en ren och skär överlevnadsfråga.

När jag nämnde att den ekologiska produktionen och den ekologiska konsumtionen har minskat så beror det ju just på att konsumenterna upplever att nu har maten blivit så pass dyr så att jag måste se på de billigaste alternativen. Men om man som konsument ser på den här frågan i ett litet perspektiv så använder dagens konsumenter en ganska liten del av sin disponibla inkomst till maten. Det ligger någonstans runt 9-10 procent av den disponibla inkomsten. Så om man verkligen prioriterar så har man nog råd. Det är min uppfattning, med risk för att jag kommer att få på huvudet för det, men det är min uppfattning. Men det här visar hur pass priskänsligt det är. Nu här priserna skjuter uppåt lite så tar man bort de här alternativen som man upplever att är lite dyrare.

Tack, talman! Vi är fullständigt överens om att vi generellt lägger för liten del av vår disponibla inkomst på mat. Det är helt klart. Det visar också att första ledet, andra ledet i produktionskedjan, får för lite betalt.

Men när det gäller Åland och eko-odling så är det i ren välmening som jag ställer frågan: Hur ska vi se till att eko-odlingen överlever? För jag tror att vår småskalighet är av godo på sitt sätt, men kanske man ändå skulle behöva ta någon form av inriktningsbeslut över på vilket sätt vi vill att eko-odlingen ska överleva. På något sätt känns det nu som att den inte är styvmoderligt behandlad, men på något sätt så ligger den alltid lite i bakvattnet gentemot det konventionella. Frågan är om man behöver ta någon form av inriktningsbeslut. Hur vill vi att det ska se ut? Det behöver vara politiskt till att börja med.

Det är en bra fråga igen som kollegan Holmberg ställde. Hur ska vi få den ekologiska odlingen att överleva? Jag skulle kanske vilja vidga begreppet att det handlar nog inte bara om den ekologiska odlingen. Ser man på vad insatsvarorna var det sista året och vad de är den här hösten så börjar det blir fullständigt vansinnigt. Jag tycker att jag är någorlunda ekonomiskt bevandrad, men jag kan inte riktigt förstå hur man ska få tillbaks de pengarna man är tvungen att lägga ned på produktionsinsatserna just nu. Så jag vänder mig till regeringsbänken och hoppas att man verkligen uppmärksammar det här. Det gäller ju för oss alla i den kommande budgetdebatten att vi är observanta på det här och lägger bra förslag om mot förmodan regeringen skulle glömma att lägga dem.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.