Föredras

Enligt 6 § i landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet skall Ålands delegation i Nordiska rådet årligen uppgöra och till lagtinget överlämna en berättelse över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet. Först tillåts diskussion och därefter antecknar sig lagtinget berättelsen för kännedom.

Diskussion.

Talman! Idag ska vi diskutera Ålands delegationens berättelse för 2023. Det blir alltid lite speciellt att framföra någon annans berättelse. Jag tillträdde den 18 december ifjol som delegationsordförande och medlem i nordiska rådet och alla andra medlemmar är även de nya i delegationen. Vi har valt att hålla oss på en ganska kort och formell nivå utan en massa broderier av ord utan mera rakt upp och ner.

På möten som hålls inom det nordiska så är vi ålänningar aktiva och tar mer plats än vad kanske en del tycker att vi borde men det är bra och något som vi hela tiden ska eftersträva. Om vi inte syns och tar för oss och för den delen är med och tar ansvar så finns vi inte eller är inte en medspelare att kunna räkna med.

Under året har Nordiska rådet bland annat haft en temasession i Reykjavik och den årliga sessionen hölls i Oslo. Ett av sommarmötena hölls på Åland under ordförande för kunskap och kultur Camilla Gunells ledning.

Medlemmarna från den tidigare delegationen ställde i september 2022 ett medlemsförslag till Nordiska rådet i vilket man föreslår att rådet ska rekommendera att Nordiska ministerrådet låter utarbeta en nordisk Östersjöstrategi. Delegationen motiverade förslaget med att en Östersjöstrategi kunde innehålla strategiska prioriteringar inom de viktigaste klimat- och miljömässiga problemområdena och identifiera åtgärder där den största nordiska potentialen finns att lösa. Det ärendet var ännu inte slutbehandlat vid årets slut.

Under sessionen i Oslo så slutbehandlades flera ärenden som hade sin uppkomst i åländska initiativ. Till exempel: Förslag om ett hållbart strömmingsfiske i Östersjön med Mikael Lindholm och Simon Holmström som första undertecknare, ett förslag om stärkt ekocidlagstiftning med Simon Holmström som en av tre förslagsställare och en nordisk kommission för yrkesutbildningar med Camilla Gunell som första undertecknare samt ett förslag om en nordisk insats mot internationell miljöbrottslighet med Simon Holmström som första undertecknare.

Under dessa möten så brukar vi även ha möten med de andra självstyrda områdena. I Oslo diskuterades det bland annat om Färöarnas önskan om att bli en fullvärdig medlem samt om vår önskan om att kunna få delta i Haga samarbetet. Dessa är frågor som sannerligen lever vidare.

Jag fortsatte arbetet i den arbetsgrupp, som tillsattes under förra året, som tittar på Helsingforsavtalet. Vi varit delaktiga under hela processen från Ålands sida. Rapporten från arbetsgruppen blev klar nu i april 2024.

Jag kunde fortsätta och prata om vikten av att vi fortsätter arbetet med våra färöiska och grönländska vänner att få vara med på alla de ställen där vi bara kunde ges möjlighet.

Haga samarbetet har vi från Åland lyft. Tillsammans lyfte vi på temasessionen i år att vi borde ges en varsin plats i presidiet från de självstyrda länderna, få delta i de informella transportministermötena som hålls och förstås få delta när statsministrarna träffas för att diskutera. Att idag med det världsläge som finns utesluta oss bara för att vi är små, kanske för att man är rädd att tappa makt eller för att vi inte har en egen lagstiftningsbehörighet kring försvar och militärsäkerhet, är inte rätt väg att gå. På en direkt fråga under temasessionen, visserligen i år, till en av Natos representanter var om hon kunde säga hur hon såg på att de självstyrda länderna skulle kunna delta i Haga samarbete, så svarade hon att frågan förstås är politisk men ju fler som jobbar mot samma mål och ju fler som samarbetar desto bättre. Det är precis så med det nordiska arbetet. Vi måste bli ännu bättre på att samarbeta på alla nivåer. Om vi inte är med i den leken så kommer det att uppstå fler gränshinder helt i onödan, vilket är ett av de viktigaste syftena med det nordiska, att undvika för många gränshinder. Tack!

Talman! Jag tycker nog att arbetet i Nordiska rådets delegationen är föredömligt väl utfört, speciellt med den aktivitet som den åländska delegationen har visat även i det större sammanhanget. Får jag komma med en önskan så skulle jag då önska att Nordiska rådets delegationsordförande här på Åland, Annette Holmberg-Jansson, kanske kunde återkoppla till det samlade lagtinget och också informera oss andra om hur framtiden ser ut. Vi vet att Grönland har aviserat att de inte kommer att ingå i det nordiska arbetet längre, såvida de inte bereds möjlighet till fullvärdigt medlemskap. Vi vet att Färöarna lite ligger och funderar i samma tankegångar. Jag tror att det vore värdefullt att vi alla får den informationen hit.

Talman! Absolut. Det här är också något som vi diskuterade förra veckan under Färöarnas besök här. Vi har också ett möte med delegationen den här veckan. Tillsammans med talmannen ska vi se hur vi kan få till ett informationstillfälle för hela lagtinget. Jag håller helt med ledamoten. Det är viktigt att vi vet vad det handlar om. För är det så att Grönland och Färöarna nu gör verklighet av det som de hotar med så behöver vi också veta hur vi hanterar det. På samma sätt som om de bestämmer sig för att nu vill de bli fullvärdiga medlemmar och att Helsingforsavtalet skulle öppna upp för det, så måste vi också veta; vill vi bli en tredje klass medlem i Nordiska rådet eller vill vi vara med på samma tåg?

Tack, herr talman! Tack ledamoten Annette Holmberg-Jansson för den redogörelsen. Nordiska rådet är ett av de viktigaste sammanhangen som vi kan vara med i. Vi har möjlighet att få vår röst hörd. Via det nordiska samarbetet har vi också möjlighet att kunna få igenom saker även på större nivåer i EU och även nu genom NATO så klart, det nya samarbetet som vi har kommit in i.

Åland är ju litet till antalet, men vi har ju en otroligt strategisk plats i Östersjön och är en oerhört viktig plats nära våra huvudstäder som finns på varsin sida om oss. Därför är det av vikt att vi fokuserar på att vi ska få ingå i Haga samarbetet. Det är även viktigt att vi också har en intern överenskommelse för hur vi ska hantera den kommande politiska utvecklingen i Nordiska rådet angående just Färöarnas och Grönlands påtryckningar och vad vi avser att göra i framtiden.

Syftet med det nordiska Haga samarbetet är ju att stärka den nordiska tryggheten och beredskapen för att stärka samhällets motståndskraft i kris-, olycks- och katastrofsituationer. Det finns verkligen ingen logik i varför inte vi skulle vara med, med tanke på att mycket av det också är under vår egen lagstiftningsbehörighet. Vi vill ju se till att det ska gå så enkelt och smidigt som möjligt och då behöver vi samarbeta. Det betyder ju att om man har ett sätt att jobba på i Finland eller Sverige när det gäller räddningsväsendet så spelar det ju liksom inte så stor roll för vi har vårt eget räddningsväsende här och då måste man hitta sätt att kunna samarbeta.

Tack, herr talman! Jag vill även passa på att ge beröm till den här delegation och även till delegationen under den förra mandatperioden. Vi på Åland var och är duktiga att engagera oss i Nordiska rådet och att föra fram initiativ, speciellt det här initiativet från förra mandatperioden kring just industrialiserat trålfiske på strömming och hur vi har fått det att slå igenom. Det skulle vara ska bli intressant att veta, har ni fått ny information till delegationen hur detta har gått vidare och vad det har lett till just nu? Är det fortfarande under behandling eller kommer det visa sig i praktiken?

Talman! På den frågan ber jag att få återkomma. Jag tittar på ledamot Lindholm som kanske kan komplettera med det.

Ja, vi är bra på att synas. Vi är bra på att ta för oss och vi kommer att fortsätta att göra det. Jag tycker att vi måste också vara beredda på att ta ansvar. För nu den 17 maj, när ingen av de andra i presidiet kunde åka till Vilnius på en säkerhetskonferens, så då kom frågan Åland. Är ni beredda att åka? Då var självklart. Vi kan inte bara kräva, utan vi måste också visa att vi är beredda att ta ett ansvar. Vi var där som Nordiska rådets officiella representant. Det kändes ganska bra att kunna visa att vi kan faktiskt också ta det ansvaret. Ge oss det, så tar vi det!

Talman! Liberalerna hade inget mandat i Nordiska rådet förra mandatperioden, men vi vill ändå uppmärksamma och säga några ord om det Nordiska samarbetet.

Ser vi bakåt så visar Åland ytterligare en gång att vi är större än vår storlek. Det är en mycket aktiv delegation som har lämnat flertalet medlemsförslag tidigare år. Också att man har en rutin av att alltid låta även ersättare åka på mötena gör att vi oftast kan få flera platser då andra delegater uteblir. Man kan ersätta över nationsgränserna. Den här strategin gör att vi ökar våra möjligheter till inflytande.

Kanske det allra mest uppmärksammade är ett förslag om ett hållbart strömmingsfiske i Östersjön med Mikael Lindholm och Simon Holmström som första undertecknare. Det här förslaget slutbehandlades i plenum 2023 med ett mycket lyckat resultat om en rekommendation till nordiska regeringarna. Därtill har förslag om ekocidlagstiftning, en nordisk kommission för yrkesutbildningar samt ett förslag om en nordisk insats mot internationell miljöbrottslighet lämnats in under verksamhetsåret.

Man har även inlämnat ett förslag om att Nordiska ministerrådet låter utarbeta en nordisk Östersjöstrategi. Detta ärende avhandlades i plenum i Tórshavn då temasessionen hölls i april och rösterna föll till fördel för det åländska förslaget.

Jag vill också särskilt uppmärksamma Nordiska rådets priser, där tre åländska nomineringar fanns under kategorierna litteratur, barn- och ungdomslitteratur och till musikpriset. Jag har sagt det förut i den här talarstolen; Ålands kulturliv är fantastiskt!

Vi ska fortsätta att hålla en hög nivå och ett högt och intensivt deltagande även framåt, inte minst då vi nu i höst eller under sensommaren ska stå värd för utskottsmöten och 170 inresta parlamentariker och tjänstemän besöker oss. Till detta möte planerar vi, den åländska delegationen, att lämna in medlemsförslag om Haga samarbetet. Förhoppningsvis så stärker vi förslaget om Grönland och Färöarna undertecknar tillsammans med oss.

Jag skulle även vilja ta detta tillfälle till att blicka lite framåt och tala om vad som just nu händer i det Nordiska samarbetet, särskilt som jag precis nämnde de andra autonomierna i Norden.

Det som står allra högst på agendan är en revidering av Helsingforsavtalet. Den ursprungliga avsikten med en revidering har varit det säkerhetspolitiska läget, men har långt kommit till att handla om möjligheterna för de självstyrda områdena att beviljas fullvärdigt medlemskap. Initiativet är väckt från grönländskt håll med likadant mål uttalat av Färöarna. Åland har här hållit en mer neutral ställning men ändå gett sitt stöd för Grönlands och Färöarnas önskan. Åland har här fört fram att vi önskar förbehållas en möjlighet att bli fullständiga medlemmar om vi så önskar, alltså att möjliggöra en option. Jag skulle vilja efterlysa en politisk diskussion där vi kan paketera vår önskan med de konsekvenser som kommer med den. Det är såklart kittlande och lockande att se Åland som egen medlem, men det kommer med en kostnad och ökade krav resurser. Men inte heller vill vi bli en andrahandsmedlem om alla andra springer vidare. Det här behöver vi diskutera.

Också i rådets presidium har vi saknat närvarorätt från de självstyrda områdena. Inte heller har vi betraktats som fullvärdiga deltagare vid minister- och statsministermöten, vilket vi har kunnat lära oss den senaste tiden då Grönland valt att lämna olika samarbeten tillsvidare, just pga. uteslutandet.

Slutligen, talman, vill jag på delegationens vägnar, även om jag inte är nuvarande ordförande, rikta ett stort tack till delegationssekreterare Sten Eriksson och till byråsekreteraren Victoria Lindblom som sköter allt kring våra möten och logistiken. Tack!

Diskussionen är avslutad. Lagtinget antecknar sig berättelsen för kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.