Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Tack, talman!

Min fråga rör den så kallade Chipstersaffären eller matförädlingsfabriken i Norrböle. Det här är en fråga som har uppmärksammats i media, där det framgår att ett av våra fåtaliga industriföretag planerar att säga upp sin personal och stänga ned sin verksamhet. Detta tycks bero på en oförmåga att komma överens mellan landskapsregeringen, ministern och företagaren i fråga.

Jag undrar, minister Perämaa, vad är det egentligen som gör att det inte går att komma överens om ett hyresavtal med den här ägaren? Går det verkligen inte att lösa de här problemen?

Herr talman!

För det första vill jag värja mig mot påståendena om att det skulle vara oförmåga hos landskapsregeringen som har lett till att det för närvarande inte finns en fortsättning på avtalet.

Man kan börja historien genom att konstatera att det faktiskt fanns ett gällande avtal mellan landskapets fastighetsbolag ÅFAB och den nämnda företagaren, ända fram till i våras. Det var företagaren själv som valde att säga upp avtalet. Nu har företagaren vänt sig till bolaget och till landskapsregeringen som är ägare för att få till stånd en fortsättning på avtalet. Det var utgångspunkten.

Men egentligen är problemet betydligt större än så. Konkursen vid fiskodlingen i Eckerö, den landbaserade verksamheten, samt att företagaren vid Chipsters fastigheten sade upp avtalet, ledde till en situation för bolaget där det knappast går att bedriva verksamhet mera. Det finns utgifter för de lån som bolaget har tagit, men inga intäkter för att täcka lånekostnader, räntor, fastighetsskatt och andra kostnader som ett företag har.

I den här situationen är det inte helt säkert att bolaget kan fortsätta verksamheten ens om man skulle komma överens om ett avtal med den nämnda företagaren. Intäkterna kanske inte räcker till för att täcka utgifterna.

Som ägarrepresentant för landskapsregeringen har jag träffat den nämnda företagaren, och vi har diskuterat vad som skulle kunna vara grunden för ett avtal om en kortare fortsättning. Företagaren har inte efterfrågat ett långt avtal, utan ett tillfälligt sådant. I det som föreslås finns inte räddning för en långsiktig lösning, utan nog för en temporär tid.

Tack, talman!

Det kändes som att ministern inte riktigt var klar med sitt svar. Han får tillfälle att fortsätta.

Men det jag tänker på i förlängningen är att vi har en lokal som vi köpte från början, och det kanske inte var helt lyckat. Men vi äger den här lokalen nu, och man funderar nu på att verksamheten ska försvinna härifrån, då får vi ytterligare en tom lokal. Jag vet inte om det finns några planer för vad man tänker göra med den i så fall, om det nu blir så, och om man inte kan lösa den här frågan på något sätt.

Herr talman!

Landskapsregeringen hade för avsikt att, när vi träffade nämnda företagare och diskuterade ramvillkoren för ett nytt fortsatt avtal under en temporär tid, lösa situationen. Ingen gagnas av att fastigheten står tom, även om det kanske inte var så lyckat att man köpte lokalen. Vi behöver dock inte återkomma till det.

Avsikten var att bibehålla arbetsplatser och undvika en tom lokal. Det är också viktigt att inte sänka värdet på fastigheten, vilket säkert skulle ske om det inte finns någon verksamhet där.

Den dåvarande likvidatorn, som var utsedd på stämman, sade upp sig. Som ni har läst i tidningarna, så söker vi nu efter en ny likvidator som kan ha rätten att skriva på ett förnyat avtal. Jag hoppas att vi kan ha en lösning under den här veckan.

Tack, talman!

Det är bra. Det låter som en fråga som går att lösa. När man läser om det tänker man att det här måste gå att åtgärda. Det är positivt att ministern kan berätta att en lösning är på gång.

Men jag tycker också att den här frågan belyser hur offentlig sektor ibland blandar sig i privat näringsverksamhet och hur det ofta går. Vi har Ålands Fastighets AB, och tidigare har vi haft Ålands Utvecklings AB, som också har varit en förlustaffär för skattebetalarna. När offentlig sektor går in och bildar bolag för att ge sig in på marknader som man egentligen inte borde vara involverad i, brukar det i regel gå dåligt. Det är nästan alltid så.

Det här är ytterligare ett exempel som får en att undra vad landskapsregeringen sysslar med nu, med sina planer på att gå vidare med Axyards.

Borde man inte börja ta lärdom av alla de misslyckade affärerna som landskapet har gjort och helt enkelt sluta med det?

Jag tänkte nästan att ledamoten skulle nämna Axyards, för det hör nästan till i den diskussionen. Men skillnaden i Axyards är att det inte finns någon marknad för den verksamheten på Åland. Vi återkommer säkert till frågan.

Just i den här frågan gällande Ålands Fastighets AB, där det faktiskt finns en fungerande marknad på Åland, det finns företagare och privat verksamhet inom fastighets- och uthyrningsbranschen i stor utsträckning. Därför är jag beredd att hålla med ledamoten Wikström om att detta inte är något som landskapsregeringen bör syssla med.

En aspekt av detta är att landskapet, som ägare, enligt lag är förhindrad att sätta in medel i det egna bolaget för att stöda det. Det kan en privat aktör göra, men inte landskapet.

Talman!

Just nu arbetar många åländska företag med sina budgetar för 2027. Då behöver man kunna uppskatta, löner, energi- och transportkostnader, men även kostnaderna producentansvaret för förpackningar.

När avgifterna presenterades i februari visade det sig att kostnaderna på Åland i vissa fall var flera hundra procent högre än i Finland. Landskapsregeringen och näringsministern sade då att landskapsregeringen skulle arbeta för att kostnaderna skulle fördelas på ett rimligare sätt. Det skulle komma lättnader i avgifterna.

Sedan dess har det varit förvånansvärt tyst. Min fråga till ansvarig minister är: Vilka avgifter ska de åländska företagen räkna med för producentansvaret och när får företagen ett besked som de faktiskt kan använda i sitt budgetarbete för 2027?

Tack, talman!

Tack för att frågan lyfts. Till det sistnämnda angående när själva prislistan kan komma så det vågar jag faktiskt inte svara på, eftersom det är FFP som ansvarar för den biten.

Däremot har vi flaggat för vissa regelförenklingar till FFP, så att de vet vad de ska räkna på när de lämnar prislistan. Jag kan dock inte säga när den kommer att publiceras.

Men det kommer under hösten några mindre förenklingar som framförallt underlättar för de små företagen, vilket vi gick ut med i våras. Dessa förenklingar är aktuella och man arbetar med dem inom förvaltningen, så jag hoppas att de kommer inom kort.

FFP vet vilka regelförenklingar som är på gång, och vi ska också ha ett gemensamt möte med alla kommuner, inklusive Mise, om cirka två veckor för att diskutera denna fråga ur ett företagsperspektiv. Vad kan vi göra för att sänka kostnaderna? Det är där de stora kostnaderna sitter, i själva insamlingen och servicenivån. Det kan handla om att göra gemensamma upphandlingar från vissa kommuner. Kostnaderna varierar också mycket mellan kommunerna, kostnaden per invånare, så att säga. Det finns små regelförenklingar på gång som framförallt underlättar för de allra minsta företagen, så att de inte ens behöver vara med.

Vi arbetar också med mer långsiktiga lösningar för att få ner den totala kostnaden för att samla in avfall på Åland. Det är en lite klurigare fråga, särskilt när det är många aktörer involverade.

Talman!

Producentansvarsavgifterna tas ju ut i efterhand. De avgifter som företagen ska betala under 2027 är i huvudsak baserade på de förpackningsmängder som företagen redovisar för 2026.

Jag tror de flesta åländska företag önskar ett tydligt besked från ministern. Kommer de utlovade lättnaderna att gälla för företagens förpackningsmängder redan från kalenderåret 2026, det vill säga, kommer lättnaderna på fakturan 2027? Eller kommer de nya lättnaderna att börja gälla från den 1 januari 2027, vilket betyder att lättnaderna kommer först på fakturan 2028?

Jag önskar att jag kunde ge ett enkelt svar på den frågan.

Det beror lite på vilka kostnader man har. Till exempel om man lyfter skälighetsbedömningen av glas, de kostnaderna påverkar direkt år 2026. Om landskapsregeringen inte gör något gällande glas, så kan glaskostnaden vara flera hundra procent högre. Förra året gjordes samma bedömning, och då kunde man gå in och göra skälighetsbedömningen, vilket innebär att man bara betalar för den mängd glas som har samlats in. Annars samlas det in mer glas än vad producenterna har för avsikt att hantera. Så på den punkten kan man göra förändringar.

Vissa regelförenklingar kommer att gälla från 2027, men jag kan tyvärr inte ge ett exakt svar på det.

Talman!

Det här betyder alltså att avgifterna kommer att gälla från den 1 januari 2027, vilket innebär att de kommer att träda i kraft 2028. Man kan undra vad landskapsregeringen konkret har gjort sedan februari och hur mycket lägre kostnader vi kan förvänta oss hos de åländska företagarna.

Det lär också finnas ett initiativ inom EU angående de olika EU-ländernas system för utökat producentansvar. Har landskapsregeringen tittat på det? Har man lämnat några remissvar? Hur arbetar man med den frågan? Det är också något som påverkar de åländska företagen.

Det är ganska mycket på gång i EU gällande den här frågan, och vi har gett en hel del utlåtanden som riktar sig in på den. Just nu ser det ut som att EU skärper till reglerna ytterligare. De inkluderar bland annat fler sorters förpackningar, och det pratas även om att utöka ersättningsdelen från 80 % till 100 %. Det är förstås ur ett näringslivsperspektiv inte bra överhuvudtaget.

Exakt när dessa ändringar kan träda i kraft, om de ens kommer att göra det, vet vi inte. Men EU:s linje är att skärpa reglerna. Vi försöker påverka i så tidigt skede som möjligt med de resurser vi har. Här skulle man gärna ha en lobbare på EU-nivå för att arbeta mer aktivt med frågan. Men vi ger förstås utlåtande och följer med den här frågan så gott vi kan.

Tack, talman!

Debatten kring ÅHS är nu tämligen yvig på sociala media. Men i lokal media kan vi läsa att cancerföreningen är oroad, liksom många läkare och vårdpersonal. Det finns många olika problem att tampas med.

Ett av problemen är att styrelsen nu ha ett pilotprojekt där palliativ vård ska kombineras med rehabilitering. Som sjuksköterska tycker jag att det är en märklig kombination. Den ena gruppen är på väg att lämna livet och söker sig någon annanstans, medan den andra försöker återintegreras i samhället. Nu ska de dela avdelning.

Känner ministern till om det har gjorts några etiska överväganden kring denna något märkliga kombination av vård?

Talman!

Tack, ledamoten Thörnroos för frågan. Det här arbetet har föregåtts av samarbetsförhandlingar, där olika alternativ har övervägts. Det alternativ som personalen, tillsammans med ledningen, landade i blev just rehab eftersom det finns redovisade och goda synergieffekter. Vi vet att det är två avdelningar som historiskt har haft en lägre användning av fysiska vårdplatser och detta har bedömts vara det bästa alternativet.

Talman!

Enligt ministern är det personal och ledning som tillsammans har kommit fram till att detta är det bästa alternativet. I så fall infinner sig frågan: Varför skriver då läkare både enskilt och gemensamt insändare? Varför ryter vårdpersonalen till både på sociala medier och i lokalmedia? Varför är Cancerföreningen så fundersam?

Det verkar som om etiska överväganden överhuvudtaget inte har beaktats, utan att det enbart handlar om ekonomin. Om man kopplar detta till ekonomin, så är Fastighetsverket mycket tveksamma till detta förslag. Man talar om större investeringar och nämner också att det är den här byggnaden som i första hand ska rivas för att ge plats åt ett nytt sjukhus.

Hur ställer sig ministern till den logistik och planering som har föregått detta beslut?

Etiska överväganden är alltid en central del av vårdplanering, oavsett om det handlar om små eller större förändringar.

Gällande hur projektet ska fortskrida så pågår ett samarbete med Fastighetsverket.

Vi har en vårdavdelning där patienter vårdas, vårdavdelning 2. Lokalen är fullt tjänlig, och det finns inget som kan vara mittemellan; antingen är en lokal tjänlig eller så är den otjänlig. För närvarande genomförs vissa kompletterande undersökningar, konditionsbesiktningar, som kommer att (… taltiden slut).

Talman!

Nu känns det lite som att backa in i framtiden. Borde man inte ha gjort de här undersökningarna innan man beslutar om det här pilotprojektet? Jag tror inte att jag är ensam om att känna att det är lite svårt att förstå logistiken i det här. Vi har ett pilotprojekt som startar den 1 oktober och som ska fortgå till den 31 januari. Under den tiden ska man successivt börja flytta patienterna, och efter det ska man göra en utvärdering. Vad är det man ska utvärdera då? Då står man inför ett faktum.

Jag har en sista kompletterande fråga som ministern kanske kan svara på: Vad är planerat för de lokaler som blir tomma om den palliativa avdelningen flyttar? Vad är de tänkta att användas till? Har det förts några resonemang kring detta? Lokalerna är ju ganska nyligen ombyggda för att passa bättre för palliativ vård.

Tack, talman!

Jag vill redogöra för den successiva förändringen. Som ledamoten själv nämner, är detta ett pilotprojekt där vi kommer att pröva olika arbetssätt successivt för att se vad som passar bäst.

Vi vet att vi har ett stort antal tomma vårdplatser som kostar mycket pengar, och vi föredrar att använda dessa medel till vård istället för sängar. Det är vår utgångspunkt. Vi vill säkerställa att vi ger så mycket vård som möjligt för de pengar vi har.

När det gäller fastighetsfrågan är ÅHS hyresgäst, medan Fastighetsverket fungerar som hyresvärd. Det är en planeringsfråga som de två myndigheterna, Fastighetsverket och ÅHS, behöver hantera. Vad dessa rum ska användas till är inget som jag kan redogöra för här.

Talman!

Ledamöter, minister Zekaj! I tidningen läser vi på fredag att en ledande tjänsteman säger att ingenting har förändrats. Vi får också veta att beslut kommer att fattas i morgon, det vill säga under styrelsemötet.

Ministern nämner i sitt svar till ledamoten Thörnroos att samarbetsförhandlingarna har lett fram till detta. Men samarbetsförhandlingarna handlar enbart om tjänsterna, inte om att förändra hela den palliativa verksamheten.

Jag har varit i kontakt med ledningen för den palliativa verksamheten, och de har överhuvudtaget inte kontaktats under detta förlopp. Inte än i denna dag. Är det verkligen så man beslutar om att kraftigt reducera en verksamhet som enligt berörda specialister och personal kommer att leda till en betydande försämring?

Tack, talman!

Det är väldigt svårt att från den här talarstolen säga något om vilka kontakter ledamoten har haft, eller vad som har sagts i de samtalen.

Jag har att förhålla mig till de kanaler som jag har in till ÅHS. Jag har också ett samarbetsprotokoll där det redogörs för hur arbetet har genomförts, vad planen är, hur det ska göras och vilka som har varit involverade.

När det gäller vad som har sagts av ledamoten kan jag faktiskt inte uttala mig om det.

Tack minister Zekaj. Vi behöver inte alls tänka på vad jag har fått med mig delgivet.

17 läkare, det vill säga i princip alla, på medicinkliniken har varit väldigt tydliga med konsekvenserna, och de har inte innefattats.

Ska jag uppfatta det här som att planerna står fast? Den palliativa verksamhetens platser kommer att reduceras från 10 till 5. Om Fastighetsverket inte anlägger några hinder, så flyttar man från avdelning ett i den nuvarande byggnaden.

Tack, talman!

Jag tror att ledamoten kan uppfatta det på följande sätt: Absolut ingen här på Åland kommer att stå utan vård. Alla kommer att få vård. Den bild som har målats upp är att vården nu kommer att försvinna. Men faktum är att det är de tomma platserna som kostar alldeles för mycket. Det är den kapaciteten som vi vill hantera.

Det är inte hållbart att vi har en beläggningsgrad på mellan 40 och 60 procent. Det tror jag inte att ledamoten anser heller.

Det här projektet fortsätter tills dess att det inte gör det, och landskapsregeringen kommer att fatta ett sådant beslut efter försöket. Under tiden görs olika typer av analyser och även konsekvensbedömningar.

Tack, minister Zekaj. Elementärt sett, när man genomför olika studier så ska man inte ha en färdig preferens för vad man vill visa. Istället ska man samverka med de berörda på ett förutsättningslöst sätt. Tyvärr har detta inte gjorts, vilket har lett till stora problem.

Jag vet inte vilket samarbetsprotokoll ministern hänvisar till. Är det samarbetskommittén så har jag suttit i den i flera år, och det är rent skendemokratiskt.

Jag vill också ta upp en annan fråga som jag anser är synnerligen viktig. De 18 tjänster som hänger löst berör personer som har arbetat på vikariat i många år. Många av dem har utbildat sig till sjuksköterskor och har bland annat arbetat inom palliativ vård. Det är troligt att de kommer att bli arbetslösa. För de som har fasta tjänster försöker man ordna med pensionsavgångar, men alla som är på vikariat (… taltiden slut).

Tack, talman!

Ledamoten har rätt i att ingen har blivit uppsagd, och det är bra. Protokollet konstaterar också hur resultatet blev.

Jag vill också nämna att ÅHS har en omsättning på ungefär 40 personer per år. Det finns alltså ett fortsatt behov av vårdpersonal. Det handlar inte om att dessa tjänster dras ned på försök. Det är fortfarande ett försök och ett pilotprojekt som vi diskuterar.

Vi måste våga försöka stävja kostnadsökningen och se till att den är rimlig, så att den motsvarar det som vi, som beställare och ålänningar, vill bekosta.

Tack, talman!

Bästa lantrådet. Frågan går till lantrådet med anledning av att lantrådet har ett helhetsansvar för den politik som bedrivs. Nu handlar det återigen om Ålands hälso- och sjukvård.

Vi har sett en situation där vi, för ungefär ett år sedan, bestämde här i lagtinget, mot Obunden Samlings vilja, att man skulle gå in för VIS-projektet. Man har infört systemet i ÅHS organisation. Detta har resulterat i ett betydande produktivitetstapp. Jag skulle till och med vilja påstå att det stora problemet för organisationen liknar ett fiasko.

Sekreterarfunktionen har tagits bort i samma veva och ersatts med en lösning som jag också skulle kalla för misslyckad. Denna lösning har dessutom blivit utanför Åland och dessutom skickas kläderna iväg.

Nu går man in på den palliativa avdelningen. Är det inte dags att ge ÅHS lite ro?

Talman!

Jag instämmer delvis med vicetalmannen Måtars analys. Hela hälso- och sjukvården är under stor press på grund av ekonomiska faktorer och krav på effektivitet. Dessutom ställs det krav på digitalisering och modernisering, samt att ta fram beslutsunderlag för framtidens vård - vårdstrategin och vi står i färd med att bygga ett nytt sjukhus.

Jag är beredd att ta mitt ansvar i dessa frågor. Men jag anser att ansvaret är delat, vicetalman Måtar. Vi har upphandlingen av tvätt och VIS-systemet som alla partier har varit involverade i.

När det gäller VIS så är det min uppfattning att det finns mycket kvar att göra där. Om vi gör en omvärldsanalys kan vi konstatera att det inte är lätt någon annanstans heller. Inom hela digitaliseringsområdet finns det krav som är helt befogade, som att patienter ska kunna läsa sina egna journaler, till exempel. Vi vill också koppla ihop oss med Kantasystemet, som vi tror kommer att vara i drift nästa höst. Därför behöver vi göra vad vi kan för att få arbetsro.

När det gäller den palliativa vården instämmer jag med minister Zekaj. Ingen behöver vara orolig för att inte få erforderlig vård.

Frågan handlade egentligen inte om huruvida alla kommer att få tillräcklig eller bra vård. Den handlar snarare om att det är mycket som pågår samtidigt just nu, oavsett vems fel det är. Om vi säger att det till och med skulle vara obundna Samlings fel att VIS-systemet inte fungerar som det ska, eller att sekreterarna nu sitter i Finland, och att tvätten har farit iväg, så är det inte det som är kärnan i problemet.

Hela den politiska frågan är att det är för mycket som händer samtidigt på ÅHS nu. Man skulle kunna lämna dem i ro för de kommande tolv månaderna.

Vi fick nyligen se en delårsrapport där vi kunde läsa att det överskottsmål vi har satt till 2030 i princip är uppfyllt redan. Även om kostnadstaket inte håller, kan vi konstatera att ekonomin är förvånansvärt bra.

Vi skulle ha råd att låta ÅHS vara i fred i tolv månader och ge dem tid att arbeta med VIS-systemet, som är en viktig fråga.

Vi har tagit den berömda potentaten i båten och måste ro honom i land. Men vi kanske inte behöver göra allt samtidigt med ÅHS. Vi borde (… taltiden slut).

Dessvärre så delar jag inte ledamoten Måtars ekonomiska analys. Vi kan också konstatera att våra inkomster stiger med 4–5 %, medan utgifterna ökar med 15–20 % i kostnadsökningar. Vi har en utmaning som heter duga. Det är inte så att ekonomin styr över allting, men det är ekonomin som sätter ramarna.

Landskapsregeringen har också beslutat att ÅHS får 2,5 miljoner i tilläggsmedel. ÅHS har fått tilläggsmedel under nästan alla år.

När det gäller konkreta frågor som vicetalmannen ställer, exempelvis kring sekreterarna och deras funktion, så har jag förstått att man har tagit ytterligare ett steg. Vi kan konstatera att den senaste upphandlingen inte var lyckad. Men nu går man vidare med digitalisering och AI, vilket innebär att man på ett mycket smidigare sätt kan läsa in epikriser och statusrapporter, så att det går framåt inom olika områden. Det är helt klart att man behöver styra upp verksamheten och hjälpa till där man kan.

Landskapsregeringen har också gett tydliga och klara besked till ÅHS. Om man behöver hjälp när det gäller juridik, ska man inte köpa juridik för 1 miljon på stan, utan man kan använda sig av juristerna som finns i landskapsförvaltningen. Det har varit mycket lyckosamt.

Vi har också sagt att man kan få hjälp med digitaliseringen. Från vår digitaliseringsenhet finns det personer som hjälper till, liksom vårt dataskyddsombud. Så vi försöker göra vad vi kan för att ÅHS ska få arbetsro och klara av det som ligger framför dem.

Från Obunden Samlings sida ser vi det som viktigt att låta vården få ro. Låt vården vara som den är. Vi tror att när 17 läkare skriver under en skrivelse som säger att den palliativa avdelningen är bra som den är, så ska vi inte göra några förändringar.

Vi ska komma ihåg att Åland har speciella villkor. Vi skulle inte ha BB här om vi inte vore en ö. Det finns mycket annat inom sjukvården som är speciellt och som bör få förbli så, eftersom folk ute i stugorna vill att det ska vara som det är – för det fungerar bra.

Jag tror att när vi försöker göra för mycket på en och samma gång, så blir det fel. Det är bra att lantrådet säger att man tittar på detta. Man ska inte ösa ut pengar på jurister för saker som man kan göra själv. Det är viktigt att fokusera på den del av ÅHS som inte har med sjukvård att göra. Det är helt rätt. Men låt sjukvården få ro!

Talman!

Det är klart att man ska bekymra sig om 17 läkare skriver en skrivelse. Den behöver bemötas, och man behöver föra en diskussion internt i organisationen.

Det är helt klart att vi, med vårt insulära läge, har ett behov av att ha en hälso- och sjukvård. Det är helt sant. Vi skulle inte ha ett BB på Åland, men å andra sidan, om vi inte hade ett BB på Åland så skulle vi absolut inte få någon inflyttning överhuvudtaget. Hälso- och sjukvården är högprioriterad.

Man kan ta som exempel en annan eldfängd fråga: skärgårdstrafiken. På 15 år kostar den 340 miljoner, medan ÅHS rakt av kostar 1,7 miljarder. Hälso- och sjukvården är högprioriterad.

Jag ser också spår i ÅHS utifrån mitt tidigare yrkesliv, och jag vet att det finns mycket goda idéer när det gäller den palliativa vården. Den palliativa vården är inte verksam bara på avdelningen; den finns även ute i äldreomsorgen, på barnavdelningen och på intensiven.

Inom ÅHS finns goda tankar som kommer att utveckla den palliativa vården. Man ska förstärka hemsjukvården. Man ska ha team som arbetar med den palliativa vården ute hos människor. Det är en aspekt som är helt underutvecklad på Åland. I Sverige har man akut sjukvård i hemmet och avancerad hemsjukvård i Finland. Det är ett sådant utvecklingsben vi behöver för att förbättra den palliativa vården och för att förbättra äldreomsorgen samt mycket annat i det åländska samhället.

Talman!

Vid ett möte i Nordiska rådet i förra veckan fick vi ta del av Netvis, Islands center för säkrade internet. Där lyftes hur snabbt vårt digitala landskap förändras. I dag möter barn och unga inte bara falska nyheter, utan också AI-genererade bilder och röster, deepfakes, bottar och algoritmer som medvetet försöker väcka starka känslor.

Vilka konkreta åtgärder avser landskapsregeringen att vidta för att stärka elevernas kunskaper i AI, källkritik och sociala medier och samtidigt säkerställa att lärarna får den fortbildning och det stöd som behövs?

Tack ministern för frågan. Det är enbart positivt att man i de nordiska sammanhangen börjar diskutera just dessa frågor. Det är ett område som växer. Precis som ledamoten säger, måste vi förbereda både lärare och elever på hur man hanterar AI, eftersom AI kan vara ett stöd för lärande.

Det är dock viktigt att vara noga med att förstå källkritik och andra aspekter, såsom deep fake news.

Landskapsregeringen arbetar för närvarande med utbildningsbyrån för att ta fram rekommendationer och riktlinjer. Det planeras också en utbildning. Bland annat samarbetar digitaliseringsminister Zetterman och utbildningsavdelningen i detta pågående arbete.

AI är här. Det är oerhört viktigt att både utbildningen och lärarna har den kunskapen. Jag vill också vara tydlig med att det inte handlar om förbud, utan vi behöver riktlinjer för hur AI kan användas.

Talman!

Det blev väldigt tydligt, i den efterföljande diskussionen efter att vi fått den här presentationen, att förbud löser inte så mycket. Framförallt ungdomar hittar andra vägar och där kan det vara helt oreglerat och helt omöjligt för oss vuxna i alla fall att hitta den.

Det behöver komma in i läroplanen, men det är också viktigt att det blir likvärdigt över alla skolor på Åland. Har landskapsregeringen någon aning om hur det ser ut i dag när det gäller just kunskaper inom AI och källkritik? Och vet man om det finns skillnader mellan de olika skolorna?

Vi fick se en tidslinje, som jag har med mig fortfarande, på hur mycket som har hänt sedan 1996. Det är Bluetooth, Wifi, det är smarttelefonen, det är WhatsApp, Instagram, Messenger, Telegram, Discord, TikTok, Snap Maps och olika emojis och ChatGPT. Det här är den verklighet som våra barn och unga möter hela tiden.

Talman!

Det har gjorts en förfrågan till våra grundskolor, men också till gymnasiet, och vi vet att merparten av dem använder samma plattform. Det innebär att det finns tillgång till information om vilken plattform som används. Precis som ledamoten nämner, används detta redan idag av våra elever och studerande.
Det är viktigt att veta vilka plattformar som används och att detta sker på ett etiskt sätt.

Jag vill också lyfta fram att det kommer att vara ett projekt som en extern aktör ansvarar för, det är Medis. Denna aktör kommer att ha ett utbildningsprogram för allmänheten. Det är jätteviktigt att vi inte hamnar i ett digitalt utanförskap. Alla ska ha möjlighet att förkovra sig och lära sig hur man använder denna teknik på ett etiskt och konstruktivt sätt.

Talman!

Det låter bra. Det var faktiskt en av mina följdfrågor.

Det finns en nordisk undersökning som visar att vi vuxna också har svårt att följa med i nyhetsflödet, samtidigt som AI gör gränsen mellan sant och falskt jättesvår att se.

Det handlar inte bara om att begränsa plattformarna eller hålla koll på var våra ungdomar är, utan det handlar också om att kunna se i nyhetsflöden. Vad är sant och vad är inte sant? Är den här bilden på riktigt? AI blir bara duktigare och duktigare. Det är snart omöjligt att se om det är en riktig bild eller en AI genererad bild.

Det är jättebra att landskapsregeringen tar tag i det här, för jag tror att våra lärare och elever behöver det här. Det är jättebra att man också tittar på hur vi kan hjälpa äldre och sårbara grupper och dem i vår ålder.

Tack, talman!

Det handlar i slutändan om AI-kunskap, och som ledamoten säger, även för oss i vår ålder. AI är här är här för att stanna, och då är det oerhört viktigt att vi ser till att ha riktlinjer för lärare. Vi behöver också satsa på utbildning och öka kunskapen hos eleverna. Dessutom är det viktigt att se till att vissa människor inte hamnar i ett digitalt utanförskap. Det måste vi hjälpa till med.

Talman!

I dagens tidning kan vi läsa att beslutet om palliativa avdelningen är på god väg mot landskapsregeringen. Det verkar gå ganska snabbt. Den 1 oktober har också nämnts som någon slags deadline.

Jag tänkte ställa en ganska grundläggande fråga till minister Zekaj. Varför behöver den palliativa vården flyttas? Det vill säga, vilka problem är det man försöker lösa genom att flytta den palliativa vården? Och varför är det så bråttom?

Tack, talman!

Tack för frågan, ledamoten Valve. Det är så här att det här projektet har pågått i ett och ett halvt år, vilket innebär att planeringsarbetet har pågått sedan åtminstone 2025. Nu befinner vi oss i en fas där detta ska verkställas, och det leder ofta till konkreta frågor som väcker mycket känslor och funderingar.

Till sakfrågan: Varför behöver detta göras? Jo, vi vet att ÅHS historiskt har haft en mycket låg beläggningsgrad. Vi har inte använt våra vårdplatser i den utsträckning som vi skulle behöva göra. Detta är ett sätt att omfördela resurserna till faktisk vård och nytta för ålänningarna och det åländska samhället, istället för att ha tomma vårdplatser.

Jag tror att denna omställning behöver göras i god tid. Vi vet att när vi går mot ett nytt sjukhus kommer dimensioneringen att bli en viktig fråga. Om man är involverad i detta projekt med det nya sjukhuset, så kommer vi att ha ett något mindre sjukhus. Därför behöver vi redan nu ha färdiga arbetssätt som möter den storleken och det behovet på det nya sjukhuset.

Jag anser också att den ojämna beläggningen på ÅHS behöver hanteras. Vissa avdelningar har mycket låg beläggning, medan andra kan ha mycket hög. Detta är också ett sätt att skapa större flexibilitet mellan avdelningarna.

Talman!

Ministern nämnde behovet av att rikta om resurserna till faktisk vård och att det finns ett behov av större flexibilitet. I den allmänna debatten har detta uttryckts genom att betona hemsjukvårdens roll. Det kan mycket väl vara så att en större del av vården i livets slutskede kommer att ske i hemmet. Det kan möjligen vara rätt väg, men då förutsätts resurser, kompetens och fungerande stöd till både personal och anhöriga.

Min andra fråga är: Hur ser den planen ut, minister Zekaj?

Tack, talman!

På det sätt som hemsjukvården fungerar idag konstaterar vi att det behövs en förstärkning. En sådan förstärkning kommer också att genomföras parallellt med att detta projekt fortgår.

I nuläget konstaterar ÅHS att det finns så pass mycket "luft" i systemet, vilket innebär att vi har tillräckligt med platser för att kunna göra dessa förändringar utan större resursförstärkning inom hemsjukvården. Däremot kommer det att ske en successiv förstärkning allteftersom nya rutiner utarbetas och de olika avdelningarna lär sig att samarbeta på ett full gott sätt. Hemsjukvården kommer att utvecklas, ja.

Talman!

Som avslutande tilläggsfråga tar jag mig friheten att upprepa en fråga som ledamoten Thörnroos ställde för jag uppfattade inte riktigt något svar på den frågan. Vad ska de nuvarande lokalerna användas till?

Om en verksamhet flyttar ut uppstår alltid följdfrågan: Vad ska planen vara för det som lämnas? Kan ministern utveckla det?

Tack, talman!

Det finns en avdelning på psykiatrin, och den palliativa avdelningen har ett visst antal kvadratmeter. Hur dessa kvadratmetrar kommer att användas är faktiskt en fråga som både hyresgästen och hyresvärden behöver fundera på.

I sammanhanget är det inte den stora kostnaden för själva lokalytan som är det mest avgörande, utan snarare personalresurserna och de uteblivna synergier som saknas. Dessa synergier behöver finnas på ett sjukhus där vi har så pass låg beläggning.

Så hur rummen ska användas är en fråga för ÅHS och Fastighetsverket, som jag också sade till ledamoten Thörnroos och som jag nu även framhåller för ledamoten Valve.

Tack, talman!

Jag tänkte uppehålla mig lite angående frågan om arbetslösheten och arbetslöshetsläget. Vi har diskuterat frågan om Chipsters tidigare idag, och vi har kunnat konstatera att det handlar om ungefär 25 personer som berörs.

Näringsministern ansvarar för näringspolitiken och även AMS. Vad har man gjort från näringsavdelningen för att hjälpa till under den tid som föregått när det gäller detta exempel? Vi hörde tidigare om bolagets utmaningar och annat. Men jag skulle gärna vilja höra näringsministerns syn på den här frågan.

Tack, talman!

Nu uppfattade jag inte om jag ska uttala mig specifikt om arbetslösheten eller frågan specifikt.

Angående frågan specifikt så själva bolaget tillhör egentligen näringsministern, men på grund av jävsituationer har den tagits över av finansministern. Därför har jag ingen insyn i själva sakfrågan.

Om jag får tala om arbetslösheten som den är, så ligger den något högre än vad vi är vana vid här på Åland. Om jag minns rätt är den nu 5,5 %, vilket är en ökning från 5,4 % jämfört med förra året. Det verkar hålla sig någorlunda stabilt. Frågan är om den kommer att öka eller minska? Enligt de prognoser vi har ser det ut att minska något framöver, i linje med att ekonomin stärks, men det finns förstås stora frågetecken just nu kring oljepriser, inflation och räntor. Ingen kan ge ett klart svar på det.

Om vi jämför oss med våra grannländer - i Sverige och Finland är arbetslösheten i princip det dubbla - så ligger vi bra till. I ett EU-sammanhang ligger på ett genomsnitt. När vi ser på ungdomsarbetslösheten, som ofta lyfts, så är också hög, jag vill se den betydligt lägre och där ligger vi faktiskt tredje lägst i hela EU. Det är bra.

Men vi måste fortsätta satsa på tillväxt och sträva efter att vara så konkurrenskraftiga som möjligt. Genom det kommer det automatiskt att skapas fler arbetsplatser. Det är egentligen där den brännande punkten ligger. Vi behöver fler och större företag på Åland, och därigenom också fler arbetsplatser. Det är något vi fortsätter att satsa på. för.

Talman!

När det gäller dessa 25 personer, är det någonting som man på näringsavdelningen eller näringsministern tittar närmare på? Finns det några extra åtgärder som man är beredd att införa för att möta den här situationen? Eller är det något som ska hanteras av AMS normala rekryteringsprojekt?

Det är ändå så att vi går emot vintern, och de siffror som nu nämndes, 5,5 %, handlar om juli månad, som är en väldigt hög sysselsättningsmånad. Vi vet att när det gäller byggprojekt och annat så rör det sig mycket.

Finns det några speciella åtgärder, dels med Chipsters och dels i allmänhet när det gäller arbetslöshetsåtgärder?

Specifikt angående Chipsters: Inte i det här läget. Det finns fortfarande en del frågetecken, och situationen kom ändå ganska plötsligt.

Det jag kan säga som näringsminister är förstås att jag önskar att man hittar en lösning så att arbetsplatserna består. Mer än så kan jag inte säga specifikt just nu.

Gällande AMS pågår det fortfarande arbete. Vi kommer inom kort att lägga fram en lagstiftning till lagtinget där vi ändrar själva serviceprocessen till det bättre.

Den stora utmaningen är att det helt enkelt inte finns tillräckligt med arbetsplatser. Vi har en rad olika åtgärder som stärker tillväxten, men det är förstås inga snabba lösningar som skapar arbetsplatser till hösten, om man inte gör det inom offentlig sektor förstås.

Talman!

Vi kommer att få de här arbetslöshetssiffrorna, har jag förstått från statistiken, om ungefär en vecka. Vi får väl se. Men jag hoppas ändå att man ser vad som kan göras inom de ramar som finns.

Finns det några åtgärdsprojekt eller annat som kan tidigareläggas för att möta den här situationen? Det är ju det bästa. Det är bättre att folk har en arbetsplats att gå till än att samhället ska betala ut arbetslöshetsunderstöd. Det måste vara en bättre affärsidé att folk har ett arbete att gå till, än att man ska behöva gå via arbetslöshetsunderstöd.

Det håller jag förstås med om. Vi håller noggrant koll på situationen och vi har nära dialog med företagen och vi känner dem på pulsen direkt. Vi har kontakt med AMS och försöker skräddarsy olika lösningar, även utbildningar.

Som läget ser ut i talande stund är det ändå helt okej. Jag önskar att vi hade lägre arbetslöshet. Men sett till världen och framförallt Norden så ligger vi rätt bra till. Men det betyder inte att vi inte ska fortsätta kämpa för ännu starkare företag med fler arbetsplatser. Vi kommer att fortsätta kämpa hela tiden.