Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden. Diskussion.

Talman!

Redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor för åren 2025 och 2026. Det nya normala är den instabila geopolitiken, som i förlängningen även drabbar Åland och självstyrelsen. Oavsett om det handlar om tullar, kriget i Ukraina, hybridattacker eller blockaden i Hormuzsundet, är det viktigt att vi inte förlorar varken framtidstro eller helhetsbild.

Det finns positiva tecken; till exempel minskar hiv kraftigt globalt, och fler länder skärper reglerna för PFAS. En svensk långtidsstudie visar att de unga människorna i Sverige har ett ökande förtroende för vetenskap. Detta är en viktig del av motkraften mot desinformation och cynism.

Bästa lagting! I Europas och Nordens nordöstliga hörn pågår ett segt och envist demokratiprojekt. Vi har äntligen ett resultat: ett förslag till en ny självstyrelselag efter drygt 15 år och tusentals arbetstimmar. Detta är en enorm arbetsinsats av politiker och tjänsteinnehavare, och det finns starka skäl att tacka alla som bidragit genom åren.

Vi kan konstatera att arbetsmetoden har varit framgångsrik, med en arbetsgrupp ledd av en ordförande Bygglin och bestående av tjänsteinnehavare från både Åland och riket. De har biståtts av permanenta sakkunniga som har hittat lösningar och kommit med konstruktiva förslag. Det är också viktigt att nämna insatserna från Palmgren, Lindbäck och Wari. Det har varit mycket bra med ett gemensamt sekretariat. Hela upplägget förankrades och beslutades om hösten 2024 efter diskussioner med Ålandsministern.

Nu är förslaget på remiss till drygt 120 olika instanser. Om allt går som planerat ska det till riksdagen för en första behandling i höst.

Talman! En annan viktig självstyrelsepolitisk fråga är den process som för närvarande pågår i Nordiska rådet. Landskapsregeringen delar självstyrelsepolitiska nämndens uppfattning att det nordiska samarbetet alltjämt utgör en bärande del av Ålands externpolitiska arbete. Det nordiska samarbetet är det enda internationella samarbetet där både landskapsregeringen och lagtinget på politisk nivå samarbetar med europeiska stater på ett nästintill jämbördigt sätt.

Landskapsregeringens uppfattning är att det nordiska samarbetet i hög grad stärker självstyrelsens ställning både nationellt och internationellt. Jag anser att hela det nordiska samarbetet omformaterar sig och befinner sig i en utvecklingsfas där samarbetet blir intensivare och allt viktigare, särskilt med tanke på vår gemensamma resiliens och beredskap mot bakgrund av det geopolitiska läget.

Revideringen av Helsingforsavtalet är en del av detta. Avsikten med revideringen är att göra det möjligt för Färöarna, Grönland och Åland att delta på lika villkor i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

Relationerna på politisk nivå är mycket goda och kontakterna relativt täta. Trots detta tenderar Ålandsfrågorna i hög grad att hanteras som komplicerade juridiska frågor, där politiken får mycket litet utrymme och tjänsteinnehavarna på ministerierna ett mycket stort utrymme.

Ålands representation i Helsingfors har tillsammans med landskapsregeringens tjänsteinnehavare kämpat hårt för att få till nödvändiga regleringar för att hantera både beredskapsfrågor, självstyrelselagsrevisionen och problematiken med införandet av välfärdsområden i riket. Jag vill lyfta fram det faktum att våra tjänsteinnehavare gör och har gjort insatser som kanske inte alltid syns utåt, men som har bidragit till att svåra frågor inte bara har stagnerat utan också haft en rörelse framåt, om än liten emellanåt.

Några ord om den civila beredskapen. När det gäller den civila beredskapen måste vi både ha praktisk och mental beredskap för olika former av hybridpåverkan, såsom cyberattacker, desinformation och sabotage mot infrastruktur. Under 2025 var cyberhotet fortsatt högt i Finland, med bland annat ryskt kopplade attacker, vilket även har påverkat Åland. Även om vissa attacker har minskat beror det främst på bättre skydd, inte på en lägre hotnivå.

Hotbilden omfattar också nätfiske och utpressningsprogram som har blivit mer avancerade. För att möta dessa hot satsar landskapsregeringen på tekniskt skydd och utbildning.

Arbetet med den nya beredskapslagen fortsätter. Det är ett komplicerat arbete, och det fanns ingen möjlighet att slutföra det i samband med förslaget till ny självstyrelselag. Målsättningen är att vi ska behålla inflytande och att ansvariga myndigheter, även vid olika former av kris, ska vara desamma på Åland.

Det pågår ett mångsidigt arbete för att stärka vår civila beredskap. Vi samarbetar med riksmyndigheter, och det finns diverse arbetsgrupper. Vi har övningar, utbildningar och olika projekt. Samtidigt innebär cyberhot och ökade krav på informationssäkerhet större kostnader och ett stort behov av kompetensutveckling.

Talman! Mitt anförande har koncentrerat sig kring självstyrelselagen, Nordiska rådet och beredskapen. Redogörelsen är omfattande och tar upp en mängd olika områden och ärenden, allt från skattegränsen till problemen med bildandet av välfärdsområden och utsläppsrätterna. Jag har uppfattat signalerna från lagtinget att det finns en önskan om en mer koncentrerad och prioriterad redogörelse.

Redogörelsen är till stora delar en historieskrivning, och den skulle kunna utvecklas genom att vi tar fram direkta positioner som vi kan diskutera här i lagtinget. Vi får fortsätta diskussionen med självstyrelsepolitiska nämnden. Tack!

Tack så mycket, herr talman!

Tack, lantrådet, för det anförandet. Jag vill börja med att ge ett erkännande till alla som varit involverade i framtagandet av förslaget till ny självstyrelselag, som är huvudämnet i redogörelsen i år. Den tid vi lever i just nu, visar de förändringar som har diskuterats och tagits fram i självstyrelselagen och vi har fått känna av dem i praktiken, med tanke på det världsläge vi befinner oss i.

För någon vecka sedan fick jag en kommentar på sociala medier om att detta arbete borde ha påbörjats tidigare, att arbetet borde ha inletts för 20 år sedan. Det har påbörjats, det påbörjades när vi avslutade den förra revisionen. Arbete inför nästa revision kommer att inledas när den här klubbas. Vi kan verkligen märka av det i slutskedet och när vi börjar närma oss en konklusion så ökar tempot aningen.

Men arbetet med självstyrelselagen pågår ständigt, och det är ett levande dokument. Det märks verkligen.

Talman!

Vi kan gemensamt konstatera att arbetet påbörjades för mer än 15 år sedan. Det arbete som togs fram då har dock förändrats radikalt jämfört med det förslag som finns idag. Vi står nu inför nya rättsområden som utgör en utmaning: digitaliseringen, beredskapsfrågorna och smittskyddsfrågorna, som överhuvudtaget inte var aktuella för 5-6 år sedan. Dessa frågor har lett till mycket funderingar i själva revisionen.

Vi har resonerat kring att när förslaget till ny självstyrelselag nu går på remiss, ska vi ta tillfället i akt att försöka få till en bred förankring. En ny självstyrelselag är kanske ingen riktig kioskvältare för allmänheten, men vi har informerat politiska veteraner och ledningsgruppen. Vi ska även informera underlydande myndigheter och allmänheten. I kväll finns det ett specifikt tillfälle för partierna och partimedlemmar att delta, och alla är välkomna om det finns intresse.

Tack, herr talman!

Det var precis det som var min poäng: att detta arbete sker i rätt stund just nu, när vi faktiskt har fått känna på dessa frågor i praktiken. I och med pandemin och kriget i Europa har vi fått uppleva dessa saker "in action", så att säga. Jag tror att det är helt rätt tidpunkt att ha tagit fram den här lagen, när det är som allra hetast.

Det har inte varit någon dans på rosor, det kan jag säga. Vi som sitter i självstyrelsepolitiska nämnden har sett att det arbete som har utförts har varit tufft. Det har varit hårda förhandlingar, och i vissa frågor kan man konstatera att vi inte har kommit till en slutsats utan de lever vidare.

Trots detta tror jag att ett slutförande av den här revisionen kan innebära en stärkt relation mellan Åland och Finland framöver. Det är något vi verkligen behöver. Vi har nu även en stark relation inom Norden, där Åland fokuserar på att positionera sig. Jag tror att detta är ett viktigt dokument och på sikt viktigare än vi tror.

Talman!

Lantrådet, vi tackar för en bra redogörelse om cybersäkerhet, AI, nätfiske och allt som hör därtill.

Jag vill informera att jag sitter med i BSPC, och vi ska hantera dessa frågor. Det kommande mötet äger rum i Hamburg den 28-29 juni, och jag ska försöka hålla Ålands fana högt. Jag hoppas få lite hjälp med material från regeringen, särskilt från minister Zetterman. Vi ska göra vad vi kan.

Talman!

Detta är ett mycket viktigt ämne. Nätfiske blir alltmer utbrett och de som sysslar med det blir skickligare och skickligare. Jag kan nästan i realtid berätta att jag själv håller på att bli utsatt för ett sådant försök.

Jag tittade på ett stort företags sida på köksinredning. För några dagar sedan fick jag en faktura för något jag inte har beställt. Jag undrade vad jag har beställt? Det är skrämmande hur avancerade dessa metoder har blivit.

Det är av yttersta vikt att vi fortbildar oss själva och informerar allmänheten om dessa risker. Vi måste se till att vanliga människor inte blir lurade på sina surt förvärvade pengar. De som står bakom dessa bedrägerier är skickliga, och vi behöver lära oss att ligga steget före.

Talman!

Lantrådet, jag vill börja med att säga att redogörelsen är bra. När jag läser den ser jag att det nämns om flerkanalsfinansieringen. År 2021 var det första gången jag fick information om detta, och då var det nog så att vi alla i landskapsregeringen kände en viss oro, eftersom det var stora förändringar på gång.

Nu kan man läsa i redogörelsen att man hoppas hitta en lösning på de prehospitala transporterna. Jag undrar om lantrådet har någon information om hur läget ser ut med allt annat? Jag inser att det kanske är en tuff fråga att ställa just nu, men jag ställer den ändå.

Talman!

Jag kan inte ge några detaljer om detta. Om utskottet är intresserat kan man förstås höra sakkunniga, såsom minister och avdelningschef.

Det som är mest aktuellt just nu är den prehospitala biten. Jag har förstått att det ska komma ett lagförslag som planeras att presenteras i slutet av månaden, om jag är rätt informerad och minns korrekt.

Det finns inte några andra akuta frågor just nu ur Ålands perspektiv.

Samtidigt har vi ett stort problem med bildandet av välfärdsområdena och hur detta regleras. Vi passar inte alls in i det systemet. Det är ett stort bekymmer som vi försöker hantera och hitta lösningar på.

Talman!

Det var ett bra förslag som lantrådet kom med. I höst tror jag att jag ska föreslå i utskottet att vi får information kring detta, för det är många olika områden som berörs på olika sätt. Det handlar alltifrån mediciner till de problem som uppstår när vi inte matchar mallen i Finland med välfärdsområdena, där man anser att de får redan en ersättning. Detta ser vi på många håll. Det är bra att landskapsregeringen arbetar med dessa frågor.

Det finns en stor aspekt i detta, eftersom man omformar socialvården och socialförsäkringssystemen på rikssidan och också har bildat de här välfärdsområdena. Det är en av anledningarna till att vi verkligen borde komma i mål med den här revisionen, så att vi får den klarerad.

För nästa lagting och nästa landskapsregering har ansvar för att hantera socialvården och socialförsäkringssystemen, vilket blir en jätte uppgift. Det handlar om att knyta ihop de olika delarna och klargöra hur vi ska få det att fungera. Just nu sammanförs olika aspekter av socialvården och socialförsäkringssystemen på rikssidan, och vi har behörighetsgränser som vi behöver analysera väldigt noggrant. Precis på samma sätt som vi aldrig har analyserat var smittskyddsgränserna eller beredskapsgränserna går, måste vi också fundera på vad vi har åstadkommit på hemmaplan och vilken stödande lagstiftning vi har haft.

Det kommande lagtinget och landskapsregeringen kommer att ha ett omfattande arbete framför sig med den här frågan.

Tack, talman!

Just nu pågår en revidering av Helsingforsavtalet, där avsikten är att göra det möjligt för Färöarna, Grönland och Åland att delta på lika villkor i Nordiska rådet och i Nordiska ministerrådet. Vår åländska position är att Åland, så långt som möjligt, ska kunna delta på lika villkor. Detta är inte bara en symbolfråga; det handlar om inflytande, synlighet och en långsiktig förstärkning av självstyrelsen.

Det nordiska samarbetet har en särskild betydelse, vilket har blivit mer tydligt de senaste åren, där tyngdpunkterna nu ligger mer på samarbete än tidigare. När den globala utvecklingen går mot ökad osäkerhet får de nära samarbetena en ännu större roll och betydelse.

Talman! Utifrån krisberedskap och samhällssäkerhet är Haga-samarbetet ett samarbete som Åland länge har lyft fram att vi vill delta i. Det handlar om ett samarbete inom civil beredskap där erfarenheter delas mellan länderna. Resurserna kan samordnas, vilket gör att kriser eller olyckor kan hanteras mer effektivt över våra gränser. Genom år av påtryckningar och tålamod har vi sett framsteg. Även utifrån det gemensamma ordförandeskapet i ministerrådet med Finland förra året har framsteg skett. Åland, liksom Färöarna och Grönland, ska nu bjudas in till tjänstemannamöten där operativa frågor koordineras och behandlas. Däremot har vi inte nått ända fram till att få delta politiskt, men vi får ha fortsatt tålamod och hålla blicken mot målet.

Talman! Självstyrelsen formar vår vardag. Det studieadministrativa systemet kanske kan uppfattas som tekniskt, men i grunden handlar det om självstyrelsepolitik. Våra åländska elever och studerande ska få sina studiemeriter och avlagda examina registrerade i de nationella systemen Koski och Virta som vi nu ska gå in i. Dessa system innebär för våra studerande att de enklare kan få tillgång till sina egna uppgifter. Examina ska kunna verifieras enkelt. Våra studerande ska kunna röra sig mellan utbildningar och länder, vilket leder till en effektivare förvaltning och mindre administration.

Talman! Men det handlar inte bara om att ansluta sig; det handlar om att göra det på våra villkor. Det svenska språket ska fungera, och vårt eget åländska utbildningssystem ska säkerställas.

Arbetet med AXQX och kopplingen till den europeiska referensramen innebär konkret att åländska utbildningar kan förstås och jämföras internationellt. Detta är viktigt utifrån vår egen behörighet inom utbildning och för att vår självstyrelse ska fungera mot omvärlden.

Talman! Vi har ännu inte nått framgång i att möjliggöra att skriva det svenska högskoleprovet på Åland. Landskapsregeringen har varit i kontakt med ansvariga svenska myndigheter och har haft dialog med Sveriges generalkonsul på Åland. Jag har också träffat Sveriges utbildningsminister i höstas och diskuterat frågan. Svaret är tyvärr tydligt från den nuvarande utbildningsministern: lagstiftningsmässigt är det inte prioriterat inom den nuvarande svenska mandatperioden, då annan lagstiftning behöver gå före. Här behöver Team Åland vara i kontakt med våra respektive kolleger och lyfta hur viktigt högskoleprovet är för våra åländska studerande. Högskoleprovet är en förlängning av det kulturella bandet vi har med Sverige, och det är ett konkret uttryck för den anda som Ålandsöverenskommelsen vilar på.

Talman! Kulturpolitiken är inte en sektor vid sidan av andra, utan genom kulturen får självstyrelsen sitt innehåll. I dag handlar kulturpolitik inte bara om verksamheter utan även om digital tillgång. I redogörelsen lyfts arbetet med att ansluta de åländska samlingarna till Finna och vidare till Europeana. Det innebär att vårt kulturarv blir tillgängligt både för oss själva och för omvärlden. Kulturpolitik handlar även om kontroll över vårt gemensamma kulturarv.

I redogörelsen beskrivs utmaningarna med vårt arkivväsen och e-arkiv. Hur ska vårt elektroniska slutarkiv utformas? Det finns olika alternativ, men vi har ännu inte tagit ställning till dem. Oavsett vägval måste Åland ha kontroll över sitt eget material. Självstyrelsen måste ha kontroll över sitt eget material.

Riket har arbetat fram en ny arkivlag, och ur ett åländskt självstyrelsepolitiskt perspektiv innebär det ett flertal problem och komplexa detaljer. I korthet handlar det om att riket går in för att genomföra informationshanteringslagen, vilket innebär en uppdelning av informationens livscykel i två skeden: ett aktivt som styrs av informationshanteringslagen och ett passivt som styrs av rikets arkivlag.

På Åland gäller den åländska arkivlagen, som fortsättningsvis styr informationens livscykel från början till slut, vilket även påverkar de statliga myndigheternas informationsmaterial som berör Åland.

I rikets nya arkivlag framförs att, med hänsyn till den tekniska utvecklingen, kan det vara tolkningsbart när det gäller de riksomfattande myndigheterna, även de som verkar på Åland. Vår uppfattning är att det inte kan vara tolkningsbart och att arkivarier från statsmyndigheter i landskapet Åland får överföras från landskapet endast efter samråd med och godkännande av landskapsregeringen. Tack, talman!

Tack, talman!

När vi diskuterar Hagasamarbete i Nordiska rådet och lyfter frågan om samarbete på alla nivåer, både under frågestunder med statsministrarna och de nordiska ministrarna, samt på Nordefco-möten, så säger alla samma sak: Ju mer vi samarbetar, desto bättre blir det. Ändå går det så trögt. Vad tror ministern att det beror på?

Tack, talman!

Det handlar om att, precis som ledamoten Holmberg-Jansson nämner, det har blivit tydligare samarbete på politisk nivå och vid ministerrådsmöten när vi har lyft fram dessa frågor.

Om jag får uttrycka det så, så har proppen verkligen gått ur. Detta skedde efter en deklaration från statsministrarna vid deras sommarmöte, där det beslutades att Färöarna, Grönland och Åland ska ingå i Hagasamarbetet.

Nu är vi i alla fall inbjudna till det operativa arbetet på tjänstemannanivå. Vägen till att vi ska bli fullt integrerade är fortfarande lång, men jag tror att vi kommer att nå dit. Det är ett litet steg vi har tagit.

Talman!

Det låter bra. Vicelantrådet nämner också högskoleprovet och Team Ålands arbete. Jag vill informera vicelantrådet om att vi den 8 juni får besök av svenska moderata riksdagsledamöter. Vi kommer givetvis att lyfta fram den här frågan, och vi hoppas att vicelantrådet kan vara behjälplig och eventuellt träffa dem.

Tack, talman!

Tack för den informationen. Självklart är det viktigt att vi samarbetar över de politiska gränserna i frågor som rör självstyrelse och andra viktiga frågor för Åland. Vi ska alltid sträva efter att möjliggöra detta samarbete. Jag ställer gärna upp.

I diskussionen med den svenska ministern så har jag fått detta bekräftat genom ett skriftligt brev i april. Det framgår att de bedömer att det behövs omfattande arbete för att möjliggöra detta. Tyvärr prioriterar de inte dessa frågor i slutet av sin mandatperiod, utan de vill fokusera på att genomföra sina egna frågor inom den svenska regeringen.

Värderade talman, lagtingsledamöter!

Jag kanske inledningsvis ska be om ursäkt för att jag försökte hinna upp lite väl tidigt.

Värderade fru talman! Självstyrelsepolitiska nämnden tog del av landskapsregeringens tidigare redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor. I sitt betänkande den 17 januari 2025 efterlyste nämnden inför lagtinget att det vore önskvärt att landskapsregeringen i sin årliga redogörelse skulle koncentrera sig på självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur, såsom självstyrelselagen och dess revidering, språkfrågan, Ålands förhållande till Finland och Sverige, demilitariseringen och neutraliseringen, samt hembygdsrätten, näringsrätten och jordförvärvsrätten.

Nämnden påtalar även vikten av att Ålands demilitarisering och neutralisering å ena sidan, samt säkerhetsläget inom Östersjön å andra sidan, bör behandlas fristående från varandra. Detta eftersom demilitariseringen och neutraliseringen står fast oavsett eventuella förändringar inom det säkerhetspolitiska läget.

Fru talman! Den av landskapsregeringen nu avgivna redogörelsen, som sträcker sig från den 6 mars 2025 fram till dess överlämnande till lagtinget, innefattar å ena sidan på ett förtjänstfullt sätt, förutom övrigt, beskrivningar och analyser av det som efterlyses i 36 § i gällande arbetsordning. Av redogörelsen framgår bland annat beträffande revideringen av självstyrelselagen, vikten av att den så kallade Bygglin-arbetsgruppens betänkande aktivt bör följas upp under remisstiden och om möjligt ytterligare påverkas på ett för självstyrelsen gynnsamt sätt.

Vad gäller relationerna mellan Åland och Finland konstateras, som lantrådet redan påtalade, att även om man på politisk nivå generellt sett har en positiv inställning till Åland och självstyrelsen, så tenderar Ålandsfrågorna i hög grad att bli hanterade som komplicerade juridiska frågor där politiken får mycket lite utrymme, och tjänstemännen på ministerierna får ett mycket stort utrymme, med ett för självstyrelsen ofta negativt resultat

Fru talman! Redogörelsen innefattar även en riklig mängd annan intressant information om vad som i övrigt har förevarit inom landskapsregeringen och dess allmänna förvaltning, och som utgör självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Det finns även redovisning av andra frågor som inte kan anses uppfylla det ställda kravet enligt 36 § i arbetsordningen för Ålands lagting.

Om en nu aktuell redogörelse utvecklas att bli alltför omfattande och detaljrik, och till sistnämnda delar dessutom faller utanför området för de förväntade självstyrelsepolitiska frågorna, är det lätt hänt att vi hamnar i en situation där de stora strategiska frågorna tenderar att försvinna i mängden. Detta kan i sin tur äventyra lagtingets möjlighet att utöva sin enligt lag förväntade kontrollfunktion.

Fru talman! Den liberala lagtingsgruppen, som förhåller sig positiv till den avgivna redogörelsen, ser med tillförsikt fram emot den kommande behandlingen i lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd. Tack för ordet, fru talman!

Fru talman! Åhörare!

Det stormar runt omkring oss, och det märks på många sätt i vårt åländska samhälle att vi är en del av en global helhet. Oroligheterna i Mellanöstern och Hormuzsundet påverkar energipriserna, vilket i sin tur får direkta effekter på kostnader, inflation och vardagsekonomi även här på Åland.

Samtidigt har osäkerheten i världsläget på många sätt blivit det nya normala. Vi tvingas ständigt förhålla oss till föränderliga prognoser och yttre händelser som vi inte själva kan styra. Just därför tycker vi från Centern att vår självstyrelse, vår närdemokrati och vår förmåga att fatta beslut nära människor blir ännu viktigare. Åland är en av världens mest nära och fungerande demokratier, och jag är övertygad om att Åland är en av de bästa platserna i världen att leva och verka i och ta ansvar för i framtiden.

Läser man den omfattande självstyrelsepolitiska redogörelsen ordentligt, inte bara rubrikerna utan också det som sägs mellan raderna, träder en tydlig tanke fram. I en orolig värld ökar värdet av en fungerande lokal demokrati.

Omvärlden präglas av krig, energikris, cyberhot och en geopolitik som hårdnar för varje år. Mitt i detta visar Åland att små samhällen, byggda på tillit och närhet, faktiskt fungerar, ibland bättre än de stora. Det är det som självstyrelsen handlar om, inte ceremonin, inte symbolen, utan möjligheten att fatta beslut nära människorna utifrån hur det faktiskt ser ut här.

Just därför bör vi vara vaksamma på något som redogörelsen pekar på, om än försiktigt: att åländska frågor allt oftare glider in i ett tekniskt och juridiskt fackspråk där tjänstemannasystemen växer och politiken krymper.

Centergruppen tror inte att framtiden byggs genom mer centralisering och mer standardisering. Tvärtom. Självstyrelsens poäng är just rätten att ibland göra annorlunda, att hitta lösningar som fungerar lokalt för människor här, utan att behöva motivera varje avvikelse uppåt i samhällssystemet.

Redogörelsen beskriver en åländsk krisberedskap som vilar på samma människor och samma strukturer i vardag som i kris. Det är rätt tänkt, tycker vi från Centern. Beredskap byggs långsamt i fungerande myndigheter, i föreningsliv och hos grannar som bryr sig om varandra.

Detsamma gäller Norden och det nordiska samarbetet. För Centern är det nordiska samarbetet inte bara en utrikespolitisk formalitet; det är en del av vad Åland är. Därför är det angeläget att vi fortsätter arbeta för att delta på mer jämlika villkor tillsammans med de andra två självstyrande öarna, Färöarna och Grönland. Inte för sakens skull, utan för ett starkare nordiskt Åland och ett starkare självstyrande Åland.

Kanske är det där redogörelsen någonstans stannar i insikten att självstyrelsen, demilitariseringen och det nordiska samarbetet ytterst vilar på samma övertygelse: att människor nära verkligheten oftare än inte fattar kloka beslut, mer än vad avlägsna system gör.

Fru talman! Att självstyrelselagen nu äntligen, efter så många års gediget arbete, har gått på remiss, är en milstolpe i en lång och viktig process. Här vill vi från Centerns sida tacka ledamot Harry Jansson med kollegor för det stora engagemanget i den politiska referensgruppen, som fungerat som ett bollplank gentemot arbetsgruppen under ledning av justitierådet Gustav Bygglin, men också alla andra som lagt ned otaliga timmar under de 15 åren ska ha ett stort tack.

Centergruppen känner sig till freds med flera delar av revideringen, särskilt de framsteg som gäller det svenska språket. Nu förväntas Finlands regering att avlåta sig det slutliga förslaget ska gå till riksdagen i början av hösten. Men först väntar, som sagt, en omfattande remissrunda, där över 100 myndigheter och organisationer förväntas komma med synpunkter på lagförslaget. Än är vi inte i mål, men vi är en bra bit på väg mot en reviderad självstyrelselag.

När det gäller utsläppsrätterna, som också tas upp i den självstyrelsepolitiska redogörelsen, vill Centergruppen vara tydlig: Åland har principiellt rätt till de här pengarna. Den linjen står vi bakom. Börjar man tumma på den principen kan man också öppna upp för att börja ändra på andra principer, till exempel hur jordbruksstöden fungerar eller andra områden där Åland har rättigheter inom självstyrelsen. Vår utgångspunkt är att Åland ska ha rätt till det som Åland har rätt till.

Fru talman! Centergruppen vill slutligen påminna om något som riskerar att tappas bort i det nuvarande säkerhetspolitiska klimatet: betydelsen av Ålands demilitarisering och neutralisering. Det är förståeligt att man i dag ofta talar om trygghet i termer av militär förmåga. Men historien visar att stabilitet också byggs av förtroende mellan stater, av avtal som håller, av respekt för folkrätten och av lösningar som fungerar över tid. Ålands särställning är just en sådan lösning. I 170 år har demilitariseringen bidragit till lugn i Östersjöregionen. Det är inte en kvarleva från en annan tid, utan en del av säkerhetspolitiken och kanske en viktigare del nu än på länge.

Därför välkomnar Centergruppen att både Finland och landskapsregeringen håller fast vid att Ålands folkrättsliga ställning ska respekteras. Självstyrelsen, demilitariseringen och neutraliseringen hänger ihop. Det vilar på samma grundtanke: demokrati, tillit och att beslut fattas nära de människor som berörs. Det tillhör våra uppgifter att påminna världen om detta, att små samhällen kan bära stora idéer och att det ibland är de små lösningarna som håller allra längst.

Med de orden vill vi tacka landskapsregeringen för redogörelsen och önska den självstyrelsepolitiska nämnden lycka till i den fortsatta behandlingen. Tack, fru talman!

Tack, fru talman!

Jag vill bara säga att detta var ett av de bättre anförandena idag som ledamoten Mattsson höll. Visserligen var det Centerns gruppanförande, men jag antar att Mattsson antagligen har skrivit det här själv. Särskilt delen om Åland demilitarisering och status, det skulle kunna ramas in. Tack så jättemycket!

Tack ledamot Påvals för de orden. Det är en tyngd när man pratar om självstyrelsen, och det berör åtminstone mig i hjärtat. Man känner ansvarstyngden i allt som sker, inte minst när det gäller demilitariseringen.

Absolut, det var Centerns gruppanförande, och jag vet att min grupp står bakom det jag säger. Jag har också fått en del input från gruppen. Sammanfattat är det våra gemensamma åsikter.

Det finns mycket i den här redogörelsen som vi ytterligare behöver diskutera, inte minst digitaliseringen. Jag hade ett helt stycke om digitaliseringen som jag valde att ta bort, men jag kan ta upp det till exempel i samband med ett betänkande om AI, där man kan resonera djupare kring vikten av digitaliseringen och vad den kan göra i framtiden.

Tack så mycket, fru talman!

Det är precis som ledamoten nämner i sitt anförande om demilitarisering, dessa frågor är viktiga. Det är viktigt att påminna om dem, och att Åland och Finland är överens om detta. Det bör också dokumenteras genom revideringar så att det uppmärksammas och lyfts fram.

Vi har tidigare i debatten hört att ord har betydelse. Ord kan också ha olika betydelser beroende på vilken kontext de används i. När vi pratar om Ålands demilitarisering och neutralisering, samt de grundläggande begrepp som vår självstyrelse vilar på, så är det många som har gäspat här under åren, och tycker att detta har upprepats gång på gång när man diskuterar ämnet.

I det läge som Europa befinner sig i dag, och med det spända läget i Östersjön, är det särskilt viktigt att påpeka att det inte längre är självklart att länder har sin suveränitet intakt och att folkrätten respekteras. Därför är dessa ord av stor vikt att nämna i denna sal. Jag tackar så mycket för det.

Tack för det. Jag håller med. Just i detta geopolitiska läge har demilitariseringen aldrig varit viktigare. De fredliga demokratiska exemplen som finns ska lyftas, och det kan vi inte göra för många gånger.

Tack, talman!

Bästa lagting och övriga åhörare. Jag tänkte botanisera lite för Obunden Samlings del i denna redogörelse gällande olika självstyrelsepolitiska frågor.

Inledningsvis vill jag säga något om utsläppsrätterna. För den som är intresserad av problematiken så finns det en bra text, ungefär en och en halv till två sidor, som handlar om utsläppsrätterna. Här uppstår nu ett problem där sjöfarten till stor del sköts i Finland av åländska rederier, vilket innebär att en oproportionerligt stor andel av koldioxidskatten, som Obunden Samling kallar den, betalas av rederierna. Vi inom Obunden Samling anser att vi borde få en större del än den överenskomna andelen som tidigare har fastställts för fördelningen av koldioxidskatten. Det skulle vara rimligt, men det har kört fast, och det verkar som att man från finländsk sida håller hårt på den nuvarande fördelningen. Man kan ha viss förståelse för detta, eftersom det innebär mer pengar för dem och mindre för oss. Men det är inte lätt att motivera det utifrån tidigare resonemang.

Jag tycker att vi från åländsk sida skulle kunna vara tydligare med att utsläppsrätterna är avdragbara i beskattningen för rederierna. Det innebär att om ett rederi normalt sett skulle ha en vinst på 1 miljon, så betalar man 200 000 i samfundsskatt. Men om man betalar 1 miljon i utsläppsrätter och vinsten blir noll, så betalar man ingen samfundsskatt. Samfundsskatten är vi överens om enligt självstyrelselagen att vi ska få till 100 %. Så bara med dessa argument tycker jag att vi borde kunna driva frågan framåt.

Utifrån vad man har kunnat höra finns det vissa möjliga förhandlingsöppningar, eftersom EU också har synpunkter på detta. Det kan bli problem för Finland och Åland om vi inte lyckas lösa frågan. Detta känns som en prioriterad fråga som jag hoppas att landskapsregeringen fortsätter att arbeta med.

Samtidigt borde man förstås alltid lyfta skattegränsen och göra den enklare. Jag tycker inte att vi ska glömma bort att på något sätt sköter man sig i den irländska sjön, och i Nordirland, Irland och Storbritannien, som inte längre är med i EU, på något vis så fungerar det där. Kanske var det hotet om inbördeskrig och terrorism som gjorde att det fungerade enklare där, jag vet inte. Men har vi tillräckligt bra koll på det och borde vi kunna använda det som argument? Om EU-kommissionen tillåter att handeln flyter på där så kanske vi kan förklara att här borde det också kunna bli förenklingar, istället för att vi ska fundera på alla dessa datasystem som ändå inte riktigt når hela vägen fram.

Sedan gäller det några snabba frågor. Det har varit diskussioner om platsen i Nordiska rådet och Ålands ställning där, att den ska bli samma som alla andra medlemmar. Vi från Obunden Samling anser att det pris som man riskerar att betala för detta inte får bli så högt som det nu ser ut att bli. Förhandlingen är såklart inte klar; den har väl inte ens börjat. Det vi har hört är att man från färöisk sida resonerar om att få en möjlighet att gå in som fullvärdig medlem, men det är inte ett måste.

När avtalet med Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är justerat så att det är möjligt, då skulle man fatta beslut om vad det blir. Om det blir den modellen, så är det klokt. Men annars är vi inom Obunden Samling väldigt skeptiska till att utöka vårt medlemskap och våra kostnader för Nordiska rådet. Vi prioriterar andra saker som vi i så fall ska använda våra pengar till. Vi håller fast vid det utlåtande som gjordes från det här lagtinget och den sittande regeringen för cirka tio år sedan. Då konstaterade man att kostnaderna inte står i proportion till de fördelar som det medför. Jag ser ingen orsak att titta alltför mycket på vad Färöarna eller Grönland gör. Ska vi alltid titta på vad de gör och ska vi också gå ut ur EU? Det förespråkar vi inte, i alla fall inte ännu.

Slutligen vill jag säga några ord om arkiv. Det är en liten godbit i den här redogörelsen. I Finland har man alldeles nyligen godkänt den nya arkivlagen. Vi behöver absolut följa efter. Att ha ordning på arkivet kanske inte låter så jättehäftigt och viktigt, men det är helt grundläggande för att ha ordning på allt inom självstyrelsesystemet och regeringens olika delar. Vi skulle verkligen behöva prioritera detta. Jag tror att arkivsystemet till viss del prioriteras och förvaringen av handlingar. När vi talar om papper och original är det viktigt att de finns här, även om jag anser att vi redan har gett avkall på det, eftersom en massa köpebrev ligger redan i fastlandet, vilket de inte borde göra, men detta har tillåtits av någon. Men när vi har digitala arkiv kommer det inte att spela så stor roll, så länge vi har tillgång till dem digitalt.

Med de orden avslutar jag detta gruppanförande. Tack, talman!

Tack, talman!

Som ordförande i den åländska delegationen för Nordiska rådet vill jag uppmärksamma det som vicetalman Måtar framfört angående Färöarnas önskan om ett fullvärdigt medlemskap. Faktum är att de färöiska partierna och parlamentarikerna har en gemensam uppfattning: om de inte ges möjlighet att bli fullvärdiga medlemmar här, kommer de att överväga att lämna rådet. Samma sak gäller för Grönland.

Ambitionen hos Färöarna är definitivt uppskruvad i jämförelse med det som vicetalman Måtar vill ge sken av.

Tack, talman!

Det kanske var så att ordförande i Nordiska rådets delegation, Listherby, missförstod mig. Det jag sade var att jag hade hört att det från färöiskt håll fanns en uppfattning - baserat på att det hade varit en grupp härifrån på resa till Färöarna - att modellen för att ändra grundavtalet för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet innebär att man inte måste ändra sin ställning. Om vi talar om Åland, Grönland och Färöarna så måste man inte ändra sin ställning, utan man får möjlighet att göra det. Att det sedan är självklart att Grönland och Färöarna vill ändra sin ställning är helt okej. Men Åland skulle ha en möjlighet att göra det, inte att vi måste. Det var det jag menade.

Tack, talman!

Man kanske ska vara lite försiktig med att återge hörsägen i talarstolen innan det finns något konkret på bordet. De ambitionerna är tydligt uttalade, åtminstone från Färöarna och Grönland.

Jag tänker på de kostnader som delvis fanns för tio år sedan. Det är faktiskt tio år sedan nu. Jag tror inte att parlamentet är berett att till vilken kostnad som helst träda in som fullvärdiga medlemmar i Nordiska rådet. Men jag anser att vi bör hålla en ganska hög ton i den ambitionen. Det handlar också om hur vi själva framför vår självstyrelse gentemot vår omvärld.

Tack, talman!

Ja, att framföra hörsägen, det verkar som om vi båda gör oss skyldiga till det.

När vi diskuterar kostnaderna, om de var x år 2015, vem tror att det har blivit billigare år 2025?
När vi talar om en kostnad på mellan 500 000 och 1 miljon euro, vilket är vår uppfattning om vad det skulle kosta att hantera detta på ett trovärdigt sätt, så säger vi att vi kan hitta jätte många alternativa användningar för dessa pengar här hemma. Vi behöver inte investera dessa medel för att kunna delta i den diskussion som pågår inom det Nordiska rådet och ministerrådet.

Talman!

Vicetalman Måtar lyfter fram Nordiska rådet. Vi har arbetat intensivt med dessa frågor i flera år. Vi har suttit i arbetsgrupper och granskat Helsingforsavtalet. Därför känner jag mig nödgad att säga något om det som Färöarna tog upp under våra möten med de nordiska rådsmedlemmarna. Jag behöver inte nämna att detta inte är hörsägen, eftersom jag var närvarande vid mötet, liksom delegationsordförande och även Liz Mattsson. Det som framkom var att de försöker föra in en "opt in" möjlighet för Åland. De är livrädda för att vi ska ställa till det för dem, att vi inte vågar ta för oss på samma sätt som de gör.

Tack ledamoten Holmberg-Jansson. Då hade jag rätt i det jag sa uppenbarligen. Hörsägen var korrekt.

Talman!

För tio år sedan såg världen helt annorlunda ut. Då fanns det inte ett krig i Europa, och den amerikanska presidenten hotade inte att ta Grönland. Bara under de senaste åren har Norden blivit mer sammansvetsat.

Färöarna och Grönland driver sin självstyrelse så mycket hårdare än vad vi gör. De vill se den färöiska flaggan vaja, oavsett om det är på OS, FN, WHO, FIFA eller någon annanstans. De har en helt annan energi och vilja att synas och finnas.

Vi är så försiktiga. Vi måste sikta mot himlen för att nå upp till trädtopparna. Det är min känsla i detta, för vi kommer att få kämpa hårt för det.

Tack, talman!

Det är helt klart att vi lever i speciella tider nu. Min uppfattning är att människan alltid tror att vi befinner oss i exceptionella tider. Det räcker att läsa gamla tidningar för att se att detta.

Men det är egentligen inte det som är centralt just nu. Det handlar om hur mycket pengar vi ska investera och vilken nytta vi får av det.

Vi har olika syn på den frågan. Hur mycket pengar ska läggas ut? Verkar det finnas någon form av samsyn? Det är 500 000 till 1 miljon en siffra som verkar vara en accepterad siffra. Är det värt att satsa det för att bli fullvärdig medlem i Nordiska rådet? Det stämmer att här har vi olika uppfattningar.

Tack, talman!

Jag tänkte också fortsätta lite kort utifrån Nordiska rådet och ministerrådet.

Vicetalman Måtar nämner en siffra runt 500 000 till 1 miljon. Det är en siffra som jag inte känner till, eftersom ingenting har utretts ännu. Men precis som vicetalmannen sade, kommer det att utredas. En kommission har tillsatts och arbetet har precis påbörjats.

Det finns en hel del frågor som måste utredas, inklusive vad ett medlemskap innebär och vilka kostnader som är kopplade till det. Det är också något som vi har diskuterat med den självstyrelsepolitiska nämnden. Dessa frågor måste vi återkomma till och resonera om med självstyrelsepolitiska nämnden när vi har mer fakta på bordet. Men det här är en process som kommer att gå vidare, helt enkelt.

Tack, talman!

Jag har utrett detta. 500 000 till 1 miljon är resultatet av den utredningen, och den stämmer väl överens med det som man tidigare har redogjort för. Jag kommer inte ihåg om det var 2015 eller 2017; mitt minne sviker mig. Men det var förra gången som frågan var aktuell och diskuterades, och då avråddes det av personer här i salen. Det är därifrån siffran kommer.

Tack, talman!

Det andra jag vill göra är att tacka vicetalmannen för att han lyfte fram frågor kring arkiv och e-arkivfrågor. Många gånger uppfattar jag att det kanske inte är så intressant att diskutera dessa frågor, men de är mycket viktiga utifrån självstyrelsen. Vi måste äga vårt eget material här på Åland, liksom det material som statliga myndigheter hanterar här.

Det finns också svårigheter kring digitalisering av detta material, vilket väcker frågor utifrån den nuvarande självstyrelselagen. Är det digitala arkivmaterialet verkligen något som Åland och självstyrelsen ska äga? Detta är av stor betydelse. Det handlar också om frågor kring vårt kulturarv, bland annat.

Tack, talman!

Bra, vicelantrådet Hambrudd. Ett välfungerande arkivsystem är hela grunden i fortsättningen, om man ska ha ett vettigt ärendehanteringssystem och få förvaltningen att fungera på ett bra sätt, så är det något som ålänningarna faktiskt märker av och förtjänar. Det är en jätteviktig fråga. Jag skulle nästan vara beredd att satsa 500 000 på att få det snabbt på plats.

Talman!

Det saknas inte utmaningar i externpolitiken idag, inte minst gentemot Helsingfors. Beredskapslagen skaver, ersättning för ukrainska barn borde ha varit utbetalt till åländska kommuner, frågan om Ekonomiska zonen hade fått en rimlig lösning för Åland, frågan om utsläppsrätterna borde ha varit löst. Så visst höjer man lite på ögonbrynen när det slås fast att samarbetet med den finländska regeringen är ”Mycket gott” på politisk nivå.

Så, jag vill upprepa det jag sade i början av mandatperioden: Om ni har svårigheter på axeln Mariehamn-Helsingfors - då är det alltid bättre att säga det rakt ut. Då får ni den draghjälp som vi också har lovat, för hela Ålands skull. Ni på regerinssidan kan alltid räkna med att vi lyssnar när det handlar om hela vårt Åland.

När vi vänder blicken västerut kan vi notera att problemen gentemot Sverige fortsätter att staplas på hög. Några exempel som nämns: Tullhanteringen vid handel med Finland är mindre komplicerad än vid handel med Sverige, den som har djurförbud i Sverige kan flytta till Åland och fortsätta med sin djurhållning här och högskoleprovet är alltjämt ordnat på ett synnerligen opragmatiskt sätt. Vi gör det vi kan från moderat sida, vi får snart besök av riksdagsledamöter med mycket goda möjligheter att påverka – sannolikt också nästa mandatperiod, beaktat att det svenska valsystemet borgar för mera kontinuitet än det åländska för det mesta.

Arbetet med skattegränsen går dock åt rätt håll på EU-nivå, tack vare att hela team Åland har samlat sig och använt alla tillbudsstående resurser och kontakter. Det är kanske så vi måste börja jobba, talman. Kavla upp ärmarna och ignorera diket mellan regering och opposition. Skilja på sak och sak.

Frukterna av arbetet blir inte synliga på några år, men en viktig grund har lagts här och det arbetet ska inte förringas. När vi blickar framåt i spåkulan är det uppenbart att stora utmaningar finns på socialförsäkringsområdet både för denna och nästa regering.

Från moderat sida vill vi upprepa att Åland behöver ha en intressebevakning i Sverige, av mera permanent slag. Vi har föreslagit att ombilda en tjänst vid regeringskansliet och ge den motsvarande mandat som ministerrådet har i Helsingfors. Rekrytera gärna en duracellkanin som älskar nätverkande. En del lever efter mantrat ”syns du inte så finns du inte”, men också det motsatta gäller ”finns du inte, så syns du inte”.

Sen några ord om vårt polisväsende som kan upplevas som småaktiga. Jag vill markera gentemot påståendet om vårt unika polisväsende. Det står så här i redogörelsen: ”Vid en internationell jämförelse är det ovanligt att en autonomi har behörighet över polisiära frågor.” Talman, det är det inte alls!. Katalonien har en egen poliskår, Baskien har ett eget polisväsende, Skottland har en egen polisstyrka som heter Police Scotland och ansvarar för lag och ordning. Nordirland har en egen poliskår. Ja, i en nordisk jämförelse är det ovanligt – i en internationell jämförelse är det inget konstigt alls.

Till sist, talman, så är det anmärkningsvärt att ”Sjöfartens införlivande i EU:s utsläppshandelssystem” kommer sist av allt i redogörelsen. Inte ett ord om att ö-undantaget är viktigt för Åland, det är anmärkningsvärt. Den som vill ha ett brandtal för ö-undantaget får gräva djupt, för det nämns inte i tillväxtprogrammet, men nog i bilagan till tillväxtprogrammet, där hittar vi ett undanskymt brandtal för ö-undantaget. Jag tror att vi alla kan enas om att att ö-undantaget är otroligt viktigt för vårt ö-samhälles fortbestånd.

Så, jag önskar konkret att landskapsregeringen tydligt tar ställning i frågan om ö-undantaget i alla redogörelser framledes. Det är direkt skadligt för Åland att stoppa huvudet i sanden. Det är en stor och viktig fråga som vi själva kan påverka och i det här fallet bara genom att ha en åsikt och uttrycka den. Tack för ordet!

Tack, fru talman!

Det är bra att ledamoten tar upp ö-undantaget. Jag hade själv tänkt ta upp det, men jag kan ta det i repliken här istället. Det som ledamoten lyfter är något jag inte heller ser. Jag anser att vi tydligt bör deklarera att vi vill ha en förlängning av ö-undantaget från 2030. För min egen del skulle jag gärna se en utvidgning. Vi borde arbeta för en utvidgning så att hela den svenska trafiken omfattas, och inte bara den finska.

Vi ser vad som har hänt med det senaste tonnage som införskaffats till Åland. Exakt varför det har skett kan jag inte svara på, men troligtvis har det att göra med undantaget. Vi har ett fartyg från tidigare Stena Line som trafikerar mellan Långnäs och Nådendal, för att man ska kunna använda det här undantaget.

Det är oerhört viktigt för det åländska näringslivet. Landskapsregeringen behöver ta ställning i den här frågan. Jag ställde en fråga till finansministern för drygt en månad sedan, och det borde komma ett klart besked.

Talman!

Ledamoten Wikström har rätt. Våra rederier har haft möjlighet att uttala sig om ö-undantaget i lokalpressen, och jag tänker inte upprepa vad de har sagt. Var och en kan söka den informationen.

Men om man tittar i bilagan till landskapsregeringens tillväxtmeddelande kan man läsa: "Ett fortsatt undantag är nödvändigt för att säkra de ekonomiska förutsättningarna för trafiken mellan Åland och Finland. Med hänvisning till investeringarnas storlek och långsiktighet inom sjöfartsbranschen bedömer regeringen att en fullständig övergång till fossilfri framdrift på de berörda linjerna inte är realistiskt möjlig före år 2030."

Det är ett mycket tydligt och klart ställningstagande som berör Ålands självstyrelse. Nog skulle det vara fog att kopiera in detta i den här redogörelsen, så att alla vet vad som gäller och vilka intressen som står på spel.

Fru talman!

Det förvånar mig. Det borde vara en av de absolut huvudsakliga punkterna som man lyfter när man presenterar ett sådant meddelande, enligt min mening. Det är bra att ledamoten tar upp det, men man hoppas att landskapsregeringen har en enig ställning i denna fråga.

Det handlar inte bara om detta ö-undantag när jag tänker på frågan. Vi behöver fortsätta att lobba för att tonnagegränsen, för när man behöver börja betala utsläppsrätter, bibehålls på den nuvarande nivån, det vill säga 5 000 bruttoton. Det är inte hela skärgårdstrafiken som omfattas av utsläppsrätter. Det är också en viktig aspekt av detta.

Om man släpper den bollen så har vi inte heller något tydligt ställningstagande, även om ledamoten nu läste upp ett ställningstagande som är lite undanskymt i tillväxtmeddelandet. Dessa två aspekter är oerhört viktiga för vår ekonomi men ändå så lyfts det inte fram, vilket jag tycker är mycket märkligt. Men det är bra att ledamoten gör det.

Talman!

Om man vidgar perspektivet och ser på hela EU, samt hur andra EU-länder betraktar ö-undantaget, så är det nog läge med ö-undantag. Det anses till och med vara en fördel att ha en ö inom sitt territorium, eftersom det möjliggör en mildring av vissa krav.

Jag anser inte att varken Finland eller Åland behöver agera annorlunda i detta avseende. Då skjuter vi bara oss själva i foten.

Tack, talman!

Vad roligt att det fortfarande är folk kvar i salen fastän det är strålande fint väder. Jag lovar att jag ska vara glad och kort och trevlig i mitt anförande, så får ni gå hem med en fin känsla när jag är sist ut på listan.

Den här redogörelsen vi behandlar i dag handlar egentligen om helt andra saker än stora, krångliga paragrafer och lagteknik. Den handlar om hur Åland ska kunna fortsätta vara Åland i en tid när världen förändras snabbt omkring oss.

Trycket på självstyrelsen ökar från flera håll samtidigt: ett försämrat säkerhetsläge i Östersjön, stora reformer i Finland, nya EU-regler och en snabb digital utveckling. Mitt i allt detta ska lilla Åland värna sitt svenska språk, sina egna lösningar och sitt självbestämmande. Det är inte alltid helt enkelt.

En av de största frågorna just nu är revideringen av självstyrelselagen, som både lantrådet och flera andra redan har redogjort för. Vi får höra mera under kvällens informationstillfälle som skickats ut till partierna.

Lagen handlar både om stora principer och väldigt konkreta frågor: vem som ansvarar för olika beslut och hur samarbetet mellan Åland och Finland ska fungera i praktiken.

Samtidigt märks en dubbelhet i relationen till Helsingfors. På politisk nivå talar man om goda kontakter och ett ungerande samarbete, men det finns också en frustration över att många Ålandsfrågor fortfarande behandlas som juridiska specialfall i stället för frågor där självstyrelsens grundidé borde väga tyngre.

Språkfrågan är ett tydligt exempel. Åland är enspråkigt svenskt enligt lag, men ändå får landskapsregeringen ibland dokument som bara delvis översatts eller remisstider som är så korta att det blir svårt att reagera ordentligt. Det kan låta som små detaljer, men i grunden handlar det om rätten att kunna leva och arbeta på svenska på Åland.

Det säkerhetspolitiska läget får också större plats i redogörelsen än tidigare, vilket inte är konstigt med tanke på utvecklingen i världen. Men dagens hot ser annorlunda ut än förr. Det handlar mindre om traditionella militära hot och mer om cyberangrepp, hybridpåverkan, desinformation och störningar i samhällsviktig infrastruktur.

Vi socialdemokrater anser att redogörelsen lyfter flera viktiga områden där Åland behöver stärka sin motståndskraft, inte minst cybersäkerheten. Digitala attacker mot myndigheter och samhällsfunktioner blir allt vanligare, och även Åland har drabbats av många försök till störningar. Det visar hur sårbart ett modernt samhälle är när så mycket bygger på fungerande digitala system.

Därför är det positivt att landskapsregeringen fortsätter utveckla cybersäkerheten och stärker samarbetet mellan myndigheter. Jag vill också passa på att tacka minister Zetterman för det ihärdiga arbetet med de här frågorna.

Ålands demilitarisering ska ligga fast. Demilitariseringen är inte ett problem utan en stabiliserande faktor. I en tid när många länder rustar upp påminner Åland om att stabilitet också kan byggas genom internationella avtal, diplomati och respekt för folkrätten.

Redogörelsen lyfter också försörjningsberedskap och infrastruktur som centrala frågor. För Åland är det särskilt viktigt eftersom vi är beroende av fungerande transporter, sjötrafik, energi, kommunikationer och digitala förbindelser.

Samtidigt behöver självstyrelsens roll vara tydlig även under undantagsförhållanden. Här finns fortfarande frågor kring ansvarsfördelningen mellan riket och Åland som behöver klargöras.

Avslutningsvis vill jag nämna två frågor som kanske kan verka små i sammanhanget, men som visar hur viktigt fungerande samarbete mellan Åland och de nordiska länderna är.

Den ena gäller djurhållningsförbud. Det ska inte gå att flytta mellan regioner eller länder och fortsätta vanvårda djur. Ett bättre samarbete mellan systemen är avgörande för djurskyddet.
Man kan jämföra med barnmisshandel eller en läkare som förgriper sig på patienter, detta skulle inte heller accepteras. Det är jättebra att man gör något för djuren också.

Den andra gäller de studieadministrativa systemen Koski och Virta. Det låter tekniskt, men handlar i grunden om jämlikhet och möjligheter för åländska studerande.

Och kanske är det just det som hela redogörelsen handlar om: att självstyrelsen inte är ett symboliskt projekt, utan något som måste fungera i praktiken varje dag; i sjukvården, i språket, i säkerheten, i digitaliseringen, i utbildningen och i kontakten med Finland och EU.

Världen förändras snabbt, och därför måste Åland hela tiden arbeta aktivt för att inte bara följa med, utan för att också få fortsätta vara just Åland.

Jag vill också lyfta mina kollegor i Nordiska rådet, i BSPC och i andra organ med internationella kontakter. Vi sitter inte bara stilla i båten, vi är ute och gör viktiga saker.

Jag avslutar med självstyrelselagsrevisionen. Minns ni en tidningsartikel eller om det var en kommentar från ledamoten Nina Fellman? Hon har ju sin politiska nemesis Harry Jansson och de har haft bataljer i många år efter sina tider som chefredaktörer på den röda och den blåa tidningen. Ni kanske kommer ihåg? Det har varit många gnistor däremellan.

Men ledamoten Fellman säger i ett utlåtande att om hon och Harry Jansson är överens i frågan, då måste det väl gå? Det hoppas jag. Jag önskar landskapsregeringen lycka till med remissen och att självstyrelselagen går igenom. Tack!

Tack, fru talman!

Ledamoten talar här om försörjningsberedskap och transporter, och det är viktigt att reflektera över utsläppsrätterna och dessa är en del av försörjningsberedskapen. En god ekonomi hos rederier så bidrar till den försörjningsberedskap som ledamoten nämner.

Jag undrar också varför det inte har kommit några tydliga ställningstaganden i denna fråga. Det har kommit lite nu i meddelandet angående undantag för att betala utsläppsrätter inom sjöfarten.

När ledamoten i sitt gruppanförande för Socialdemokraterna pratar om försörjningsberedskap, så är jag nyfiken på hur Socialdemokraterna ställer sig till frågan om utsläppsrätter, dvs. ö-undantaget. Stöder man undantaget för utsläppsrätter, det vill säga förlängningen av detta efter 2030?

Jag har inte nämnt ö-undantaget överhuvudtaget i mitt gruppanförande, så jag kan inte svara på hur vi ställer oss till den här frågan just nu.

Nu tänkte jag gå hem och ta en promenad i skogen.

Tack, fru talman!

Det är konstigt för ledamoten nämner försörjningsberedskapen och därför frågade jag. När vi diskuterar detta ämne så är en av de mest centrala delarna av försörjningsberedskapen att vi har fungerande kommunikationer. Detta är också en mycket stor politisk fråga där Socialdemokraterna tidigare har haft en relativt negativ ståndpunkt.

När man sitter här och funderar på varför det inte kommer tydligare ställningstaganden från landskapsregeringen, undrar man helt enkelt om det är Socialdemokraterna som bromsar utvecklingen, eller vad det egentligen handlar om.

Det är mycket märkligt att Socialdemokraterna i sitt anförande nämner försörjningsberedskap men inte kan svara på denna fråga. Har de ingen aning om vad jag pratar om, eller hur ska jag förstå detta?

Till skillnad från ledamoten Wikström, som jag diskuterade med i en tidigare debatt, så vet jag faktiskt vad jag pratar om. Jag talar om försörjningsberedskap.

Hur ska Åland kunna säkerställa en fungerande energiförsörjning? Hur ska vi se till att vi har tillgång till mat? Vad ska vi odla? Vilka lokala producenter ska vi ha? Och hur ska vi få tag på våra råvaror?

Det är viktigt att notera att inte allt handlar om transporter. Vi kan också bygga upp ett resilient samhälle med de förutsättningar vi har, på ett helt annat sätt. Till exempel genom att producera egen grön energi på olika sätt.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden omfattas? Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.