Föredras

Talmannens förslag är att ärendet inte remitteras för utskottsbehandling. Diskussion.

Tack, talman!

Låt mig med glädje presentera Ålands första tillväxtmeddelande!

Syftet med det här meddelandet är inte bara att få till en debatt om tillväxt - vilket vi behöver mer av; utan det är också ett viktigt internt arbetsdokument och ett arbetssätt för landskapsregeringen, där vi samlar och styr regeringens tillväxtpolitik.

Tillväxtpolitik innefattar nämligen alla politikerområden och det här är ett sätt att strukturera upp det; vad som behöver göras och vad som görs.

Som näringsminister har man egentligen ganska få verktyg, men från och med nu får näringsministerrollen och näringsavdelningen en tydligare roll i att koordinera tillväxtarbetet - och även presentera det här i lagtinget varje mandatperiod så att debatten och arbetet hålls i liv.

Men om vi backar bandet: Varför behöver vi satsa mer på tillväxt?
Vår befolkning växer och blir äldre, vilket är mycket positivt! Befolkningen förväntar sig att vi ska ha en minst lika bra service – helst mycket bättre – än länderna runt omkring oss. Vårt jobb som politiker är att leva upp till dessa förväntningar. För att klara det behövs både effektiviseringar inom offentlig sektor, men också fler och större företag, för det är de tillsammans med sina anställda som skapar skatteintäkterna vi använder till att upprätthålla all service.

Tittar vi på vår BNP-utveckling under de senaste fyrtio åren kan vi dra två tydliga slutsatser. Fram till finanskrisen 2008 hade Åland en extremt stark tillväxt, en period då vår BNP per capita låg högre än i flera andra nordiska länder. Men sedan dess har vi upplevt en kräftgång som nu har pågått i snart två decennier. Vår ekonomi är liten, öppen och hyfsat volatil. Tappet under pandemin på hela 15 procent i BNP det året blev ett smärtsamt kvitto på hur sårbar en sådan ekonomi är. Vi måste stärka och bredda vårt näringsliv.

I dagens både osäkra och snabbutvecklande värld är en långvarig stagnation en stor risk. Det är också anledningen till att vi har börjat se botten på kassan och varför inbesparingar står i fokus.

Men låt mig vara tydlig: Det är absolut inte nattsvart för den åländska ekonomin eller vårt näringsliv. Samtidigt som vi har brottats med en viss stagnation har vi också haft en fantastisk tillväxt. Det som drev den starka utvecklingen fram till 2008 var i huvudsak sjöfarten. Den har minskat sen dess, men är fortfarande vår överlägset största sektor. Den är inte 40 % som tidigare utan 20 % av vår BNP.

Samtidigt har andra sektorer som bank, försäkring, juridik och IT vuxit fram och kompenserat för tappet. Mitt i allt detta har vi haft en stabil industri- och livsmedelssektor, en kontinuerligt stark befolkningsökning och en hög sysselsättning. Fundamentet är starkt och potentialen likaså.

Sedan 2021 har vi också ett nytt ekonomiskt system som innebär att betydligt mer skattepengar som genereras på Åland även stannar på Åland. Det har burit frukt tack vare att våra företag går starkt. Men det visar också på risken om det plötsligt skulle bromsa in eller gå sämre; då kommer vi direkt att se minskade intäkter till Åland. Jag återupprepar; vi måste stärka och bredda vårt näringsliv - nu mer än någonsin behöver vi lägga fokus på det.

Så till meddelandet. Inför det här arbetet ville vi ha en oberoende underlagsrapport som skulle svara på frågan ”Hur skapar vi tillväxt på Åland?”. Bjarne Lindström fick uppdraget att ta fram den.

Slutsatserna i rapporten, som även är underlag till meddelandet, ger oss den röda tråden. Vår hemmamarknad är begränsad, men exportmarknaden är i princip obegränsad. Redan i dag har våra exportföretag en stark position och står för majoriteten av vår BNP och våra arbetsplatser. De gynnar och skapar också lokala företag som fungerar som viktiga underleverantörer. Export är viktigt för det lokala och vice versa. Det är tydligt att det är genom exporten vi skapar tillväxt; vi måste få in mer pengar utifrån till Åland.

Vi har satt en övergripande målsättning för tillväxtpolitiken som jag hoppas att hela lagtinget kan anamma och driva vidare, även efter att den här landskapsregeringen.

Målsättningen är att Åland ska vara en av Nordens mest välmående ekonomier med högre BNP per capita än Finland och Sverige.

I dag ligger vi högre än Finland men efter Sverige, som dessutom sticker ifrån enligt prognoserna. Vi måste helt enkelt lägga i en extra växel. För att nå dit måste vi se till att våra företag är globalt konkurrenskraftiga och att Åland är en av de bästa platserna att bo på – en plats som lockar invånare, besökare och kapital.

För att strukturera upp det här har vi tagit fram fyra strategiska pelare med tillhörande målsättningar. Vi har följt upp dem med en handlingsplan som just nu innehåller 48 olika åtgärder för att hålla arbetet så konkret som möjligt. Det är ett levande dokument och det är fritt fram att komma med förslag på nya åtgärder. Vi lägger gärna till fler, oavsett vilket parti eller vilken person de kommer ifrån, så länge det är bra och realistiska förslag.

Jag ska försöka att kort sammanfatta innehållet i målsättningarna och samtidigt nämna några pågående åtgärder.

Den första pelaren är exporten som motor. Åland behöver ett mer diversifierat näringsliv för att säkra en motståndskraftig ekonomi. Vi ska satsa på att utveckla och skapa förutsättningar för starka kluster. Och ännu bättre sedan att de ministrar och de tjänstemän som är väldigt rappa med att det här är att vi ska göra det med egna pengar. Det är väldigt nyttigt system där akademi, näringsliv och offentlig sektor samverkar bättre. Utveckling föder utveckling. Det har vi sett genom sjöfartssektorn och alla spin-off företag och sektorer som vuxit fram över tid, som ligger till grund för stora delar av det åländska näringslivet.

Vi behöver bli bättre på att hämta hem EU-medel och profilera Åland som en unik samarbetspartner, vilket vi är. Det här är något som har stärkts upp under mandatperioden, och inför nästa stora EU-programperiod 2028 står vi mer redo än tidigare. Vi kommer också prioritera de medel och projekt vi har idag till mer exportorienterade åtgärder.

Vi lanserar konceptet ”Team Åland”, där politik och näringsliv gör gemensamma delegationsresor till intressanta marknader, och vi har även fått möjlighet att haka på Finlands större exportresor. Vi ska också se besök, EU-projekt och samarbeten som ett strategiskt sätt att knyta värdefulla kontakter för vårt näringsliv.

Något vi skulle behöva utöka är vårt externa påverkansarbete, eftersom många avgörande beslut fattas utanför Åland.

Den andra pelaren är kompetens och attraktionskraft. Det som näringslivet, enligt Lindströms rapport, prioriterar allra högst.

Ålands främsta konkurrensfördel är vår livskvalitet. Jag träffade två fransmän i helgen som nyss hade flyttat hit och ställde frågan: Hur kom det sig att ni kom hit? Och de båda sa just livskvaliteten. De hade båda småbarn, och de kunde inte tänka sig en bättre plats för dem att växa upp på. Det här ska vi förstås fortsätta värna och framförallt våra grundskolor, som jag vågar påstå att redan är bäst i Norden.

Här ska vi följa upp så att den unika tryggheten finns kvar samtidigt som kvalitén hålls och man presterar bäst här i t.ex. PISA-undersökningarna. Den högre utbildningen måste matcha näringslivets behov. Därför pågår bland annat en reform av sjöfartsutbildningen, och vid högskolan förbereds en helt ny internationell masterutbildning inom IT samtidigt som Grit:lab fortsätter att utvecklas och uppskattas.

Vi satsar stort på digitalisering. Det handlar om att stärka kompetensen inom både AI och digitalisering för allt från tjänstemän och lärare till näringslivet. Vi arbetar intensivt med att få allt grundläggande på plats, såsom lagstiftning, system och resurser. Vi har också aktivt valt att en stor del av utvecklingen ska ske via den privata sektorn, vilket medför betydande affärsmöjligheter i takt med att offentlig sektor digitaliseras.

Jag hoppar över några saker för att spara oss lite tid.

Som sagt, tillväxt är väldigt brett, men jag måste ändå nämna turismen kort. Den i sin tur ska ses som en motor för hela Ålands attraktionskraft. Det är därför vi också har en särskild strategi för turism och en handlingsplan. Därför finns det inte jättemycket detaljer kring den branschen, även om den är väldigt viktig och kringeffekterna från den.

Jag måste ändå påpeka att vi måste alltid se till att det lönar sig att arbeta. Låga skatter och en stark köpkraft är centralt i den delen. Det i sig lockar till sig inflyttning. Hittills har vi genomfört en rad olika skattesänkningar, och förstås är kapitaliseringen av Kraftnät Åland värd att nämna i detta sammanhang.

Det för oss till den tredje pelaren, transporter och infrastruktur. Och för att säga det uppenbara måste jag ändå säga det; för ett ö-samhälle är täta och pålitliga förbindelser A och O, både med flyg och färja. Vi har väldigt många företagare som jobbar runt om i världen och de behöver kunna ta sig smidigt dit och förstås måste alla besökare komma hit.

Vi behöver jobba för att våra företag ska så konkurrenskraftiga kostnader som möjligt. Kapitaliseringen av Kraftnät Åland är värd att nämna två gånger och inom någon vecka, till och med inom några dagar, kommer vi att presentera en ny rapport om ytterligare sätt att sänka elpriserna som Energikommissionen har tagit fram.

Jag hoppar till pelare fyra, konkurrenskraftigt företagsklimat. Här har vi satt en konkret målsättning att jobba mot; Åland ska ha flest entreprenörer per invånare i Norden. Vi behöver helt enkelt ha ett företagsklimat som skapar fler entreprenörer. Det är ganska brett förstås. Låt mig nämna några saker.

Det behöver finnas en tydlig väg in för företagare med god tillgång till stöd, rådgivning och kapital. Det ska vara enkelt att finansiera tillväxt och goda idéer. Därför lanserar vi något som heter Business Åland. Målsättningen är en väg in för företagare med tydliga verktyg för varje företagsfas, allt från idéfasen till kanske generationsskiftesfasen eller försäljningsfasen. Dock kommer vi att lägga lite extra krut på tillväxtfasen och exportorienterade insatser.

En utmaning Åland har är tillgången på riskkapital. Små länder brukar säga att de har en utmaning med detta. Vi har definitivt en utmaning med det. Vi har sämre förutsättningar än kringliggande regioner. Det här måste vi göra något åt. Vi har nämnt det tidigare i salen. Vi hoppas bland annat kunna införa ett investeringsavdrag, kanske även i form av ett riskkapitalavdrag, där man i beskattningen ska öka incitamenten för privatpersoner att investera i åländska startup.

Vi tittar också på att etablera en tillväxtfond. Det betyder inte att det nödvändigtvis behöver vara en fond. Men själva tanken är att ha tillgång till riskkapital. Nyckeln här, jämfört med tidigare initiativ, är att vi måste få med privata aktörer. Det måste vara privat medfinansiering eller också de som driver initiativ. Det ska styras ur ett tydligt affärsperspektiv och inte politiskt. Anledningen att det här kom med är faktiskt att idén och initiativet kom från privata aktörer. Vi för just nu diskussioner tillsammans med dem om själva strukturen och vad den offentliga sektorns roll ska vara. Det hoppas jag att kunna återkomma till inom kort.

Som sagt, man kan säga mycket kring det här. Men för att respektera tiden och lagtingets schema så hoppar jag lite. Jag skulle vilja nämna alla de målsättningar och åtgärder som är på gång. Men vi får ta det kanske i replikskiftena.

Jag avslutar här med att säga några korta ord om själva strukturen och organiseringen.

Vi planerar också att tillsätta en tillväxtkommission utöver den aktionsgrupp som redan träffas årligen för att gå igenom konjunkturläget. Vi vill ha en kommission med representanter från näringslivet och akademin som kan ge råd och ta initiativ och som är oberoende från politiken.

Vi har också tagit fram en del nyckeltal och KPI:er som kommer att följas upp årligen, och som det ska bli intressant över tid, att se vilka trender som finns och var man behöver lägga in lite extra kraft.

Nu ska jag börja runda av, talman. Jag ser väldigt mycket fram emot dagens debatt och förhoppningsvis får vi också värdefull input att jobba vidare med.

Tillväxt är som sagt väldigt omfattande arbete som kräver långsiktighet över mandatperioder och innefattar både stora och små åtgärder över alla politikområden. Som näringsminister tar jag det som min främsta uppgift, förstås. Jag kan informera lagtinget om att jag gör mitt bästa för att jobba för tillväxten även privat. Jag väntar nämligen mitt andra barn under den här mandatperioden. Så heads up, för vi blir åtminstone en till ålänning i år. Jag kommer troligtvis vara borta någon vecka i början av hösten.

Jag avslutar här, fru talman. Tack!

Tack, talman!

Det var en lång presentation med många målsättningar. Men jag tänkte att ni har suttit vid makten i snart tre år, och ni har ett år kvar. Ett meddelande ska ju säga något om vad regeringen tänker göra.

Därför undrar jag, av allt som har presenterats, vilka de tre viktigaste åtgärderna är enligt dig, ministern? Vilka konkreta åtgärder planerar ni att vidta det kommande året? Vilket är den tid ni har kvar för att genomföra dem.

Jag vill också nämna att när ledamoten pratar om att koordinera allt under näringsavdelningen, så kan ett bra första steg vara att flytta alla företagsstöd dit. I dag är dessa fördelade mellan infrastrukturavdelningen och näringsavdelningen, så det skulle kunna vara en lågt hängande frukt om man vill uppnå bättre synergier och koordinering, som ministern var inne på.

Det sistnämnda är bra. Vi har en del olika företagsstöd och olika perspektiv, men målet med företagsstöden ska vara näringsfrämjande på något sätt. Jag tycker att det är svårt att nämna tre specifika åtgärder, eftersom så mycket samspelar.

En utmaning som jag nämnde är tillgången på kapital. Det har lyfts fram förvånansvärt mycket under min tid som näringsminister. Det är inte jätteofta, men när vi väl har företag som behöver lite större kapital, saknar de tillgången till det, vilket man kanske har i Finland, Sverige eller någon annanstans.

Sedan kommer utsläppsrätterna definitivt att vara en av de största frågorna. Jag kan fortsätta svara på frågan vid nästa replik.

Tack, fru talman!

Det gläder mig att ministern nämner utsläppsrätterna, för det är nämligen den mest konkreta åtgärd som jag ser och som har en definitiv påverkan på vårt näringsliv på kort sikt. Även om det inte togs upp under anförandet, är det bra att vi tar upp det nu.

I meddelandet står det att man ska arbeta för fortsatta undantag till Finland. Jag anser att man även bör sträva efter ett ö-undantag som gäller till Sverige. Vi befinner oss mittemellan som en ö-region där vi kan lobba för ett sådant undantag, även om målsättningen kan vara svår att uppnå.

Jag vill också uttrycka min förvåning över att ministern inte nämner något om den havsbaserade vindkraften. Det är faktiskt det som ni och den här regeringen har spenderat absolut mest pengar på under den här mandatperioden. Men inte ett ord nämndes. Det säger något om hur mycket regeringen egentligen tror på detta. För min del är det ett bevis på att det ni arbetar med är lite av en chimär.

Tack, talman!

Det var väldigt mycket jag inte nämnde som pågår, och jag valde också aktivt att inte ta upp saker som redan har debatterats ganska mycket.

Skattegränsen, som vi lägger otroligt mycket tid och energi på, nämnde jag inte heller. Även om det är en av de viktigaste frågorna.

Första frågan i kombination med det svaret här, så något som vi har lagt mest pengar på är troligtvis kapitaliseringen av Kraftnät Åland. Vi arbetar för mer konkurrenskraftiga priser, men vi måste också förstå att våra företag, även de som är lokala, har stor verksamhet utanför Åland. De måste vara konkurrenskraftiga även utanför Åland. Därför behöver vi dels ha konkurrenskraftiga priser, men också se till att vår lagstiftning är konkurrenskraftig. Den insikten och att vi arbetar för det är nog en av de mest viktiga åtgärderna framöver.

Fru talman!

Ministern talar om pelare tre: transporter och infrastruktur. I tillväxtmeddelandet konstaterar landskapsregeringen att transporterna till och från Åland är avgörande för Ålands tillväxt och konkurrenskraft.

Men jag saknar konkreta resonemang om våra viktigaste förbindelser västerut, godsflöden och hur ö-lägets nackdelar ska minskas för att möjliggöra tillväxt. Varför känns det som att det finns lite fokus, eller kanske för lite fokus, på transporterna i det här tillväxtmeddelandet? Vi bor på en ö.

Även i det första underlaget mot en exportorienterad tillväxtstrategi nämns knappt rederierna och transporterna. Det är samma sak i tillväxtmeddelandet. Visst, det finns några skrivningar, men de är väldigt få. Sjöfarten är en otroligt stor aktör och står för en betydande del av BNP. Varför är det så lite fokus på transporterna?

Tack, talman!

Underlagsrapporten tar inte upp transportbehovet i stor utsträckning. Däremot understryker vi behov av att utöka flygtransporter, framför allt till och från Helsingfors. Jag tror att ingen kan säga emot att vi skulle vilja ha fler sjötransporter, särskilt västerut som vi hade för bara några år sedan.

Orsaken att det är lite frånvarande är att det är ganska svårt att konkretisera åtgärder för att möta detta behov. Det krävs ett kundunderlag för att stöda den linjen. Här handlar det om hela paketet med tillväxt: att få fler ålänningar, fler besökare och fler transporter, vilket i sin tur påverkar utsläppsrätterna.

Talman!

Man hör mellan raderna att ministern har en viss linje i sitt tänkande. Det har jag inte gjort i det här sammanhanget. Men ministern nämner i sitt anförande att sjöfarten redan i dag står för en stor del av BNP. Mot bakgrund av detta borde rederierna ses som en tillväxtmotor för Åland.

Tillväxtmeddelandet pekar ut exporten som en motor för framtida tillväxt. Samtidigt nämns inte de åländska rederierna i detta sammanhang, trots deras avgörande betydelse för export, sysselsättning, turism och tillgänglighet.

Hur ser landskapsregeringen på de åländska rederiernas roll i den framtida tillväxtstrategin, och vilka åtgärder planerar man för att stärka deras konkurrenskraft, framförallt för det landbaserade näringslivet?

Tack, talman!

Det är många sektorer som inte nämns. I export ingår både turism och sjöfart. Exporten av åländska mått handlar om pengar ut från Åland, oavsett om affären görs fysiskt utanför Åland eller om en kund kommer till Åland och spenderar pengar här. Det är så man definierar export i åländska mått, och säkert även i övriga världen.

I mitt anförande belyste jag sjöfartens betydelse. Den står för en femtedel av vårt BNP och utgör grunden för en stor del av hela det åländska näringslivet. Här kan vi konkret arbeta för att få in intäkterna från utsläppsrätterna, de miljoner som rederierna betalar årligen, så att vi kan hjälpa dem att ställa om och växa.

Tack, talman!

Det gläder mig mycket att ministern aktivt bidrar till befolkningstillväxten. I min familj sker tillväxten främst i Sverige. Jag skulle gärna vilja se att denna tillväxt även kommer hem till oss, det vill säga att vi arbetar mer med inflyttning och åtgärder för att få tillbaka ålänningar som har flyttat bort.

Det handlar mycket om sådant som nämns i meddelandet: bostäder, arbetstillfällen och så vidare. Men det handlar också om att skapa en kultur, en centralort och aktiviteter som möjliggör ett rikt liv på Åland. Många har kanske lockats att flytta härifrån i sökandet efter ett större sammanhang.

Jag undrar om ministern har något att säga om denna något flummiga fråga.

Den flummiga frågan är bra. Det är svårt att ge ett kortfattat svar på frågan, men vi har en ganska bra återinflyttning. Det handlar om en kombination av den trygghet vi upplever här. Jag är själv återflyttare, där jag har gått från att aldrig vilja bo på Åland till att inte kunna tänka mig att bo någon annanstans än här, där jag ser mina barn växa upp.

Det finns också något unikt med vår plats. Vi är som en liten stad och har ganska många möjligheter med tanke på hur små vi egentligen är. Men vi behöver gärna utveckla den här möjlighetsaspekten, både karriärsmässigt och när det gäller att skapa mer liv och rörelse, särskilt under lågsäsong. Det handlar om en blandning av turism och kanske även att få till ett studentliv. Det är två viktiga aspekter som jag vill nämna mer generellt.

Då går jag vidare till min andra nya käpphäst, nämligen den centralortspolitik som jag anser vara en svaghet just nu på Åland. Vi arbetar intensivt med bredd, kommunfrågor och skärgårdstrafik. Men frågan om hur vi kan göra centralorten Mariehamn och Jomala mer attraktiva för företag och för inflyttning är avgörande. Det handlar om planering, fysisk strukturutveckling och att dessa aspekter fungerar effektivt.

Hur ser ministern på avsaknaden av en aktiv centralortspolitik?

Som minister ser jag att vi skulle behöva lägga lite mer fokus på planeringsfrågor. Det handlar om att se till att planera effektiva logistik- och trafikflöden, vilket i sin tur kan skapa mer plats för bostäder. Vi ser också att Åland växer mest kring centralorten. Det är fakta. Jag tror, utan att veta exakt hur man ska göra det, att vi behöver lägga större fokus på detta.

För att kompensera den åsikten med Centerns så skulle det vara intressant att titta på återflytten från småkommuner, landsbygd och skärgård, är återflytten starkare än den som kommer från centralorten? Det är bara en egen hypotes som jag tycker skulle vara intressant att undersöka.

Fru talman!

Jag är glad att vi har den här debatten idag. Det är positivt att detta meddelande äntligen kommer. Vi har väntat på det. Det utlovades för ett år sedan, men nu är det här.

Vi kan diskutera budgetramar, fördelningspolitik och reformer hur mycket som helst. Men det är faktiskt företagarna som avgör vilka resurser vi har att fördela från den här salen.

Jag tänker lite gå in på detaljerna. Jag vill börja med Visit Åland, som vi har ett resultatavtal med. Det avtalet ska förnyas för perioden 2028 till 2030. Men när jag läser det som kallas ett resultatavtal, undrar jag konkret: Vad är konsekvenserna för avtalsparterna om resultaten inte uppnås? Jag hittar ingen sådan definition.

Tack, talman!

Det är en bra fråga. Resultatavtal är hyfsat ovanligt inom landskapsregeringen. Vi försöker också att arbeta mer utifrån det och ha dem lite mer precisa. Tidigare har avtalen varit ganska flummiga och svåra att följa upp. När jag tillträdde var det svårt att utvärdera om, till exempel, Visit Åland faktiskt hade gjort ett bra jobb eller inte.

Vi har nu försökt att precisera med olika nyckeltal och ha en årlig avstämning, lite som en bolagsstämma, för att följa upp. Går vi åt rätt håll? Vad jobbar man mot? Vad är utmaningarna? Sedan finns det en rad olika externa utmaningar som kan påverka siffrorna.

Vi försöker samla in all information för att kunna göra en utvärdering inför nästa omgång av förnyelse. Det är slutligen landskapsregeringen som har ger förslag på hur det nya avtalet ska se ut och vilken summa som gäller.

Fru talman!

Jag hoppas att näringsministern och landskapsregeringen kan ta med sig att det kan finnas skäl att överväga någon form av mekanism som förklarar vad som händer om man inte uppnår de resultaten. Morot och piska är ofta något som fungerar väldigt bra.

Jag vill också ställa en fråga som kanske inte direkt hör till tillväxtmeddelandet, men som är näringspolitiskt mycket intressant. I grundbudgeten för 2026 fanns en skrivelse om att landskapsregeringen avser att utreda skatteundantagets betydelse, med en rapport som skulle levereras under 2027. Är den beställningen inskickad eller påbörjad?

Tack, talman!

Bara en sak gällande resultatavtal, ja förstås, om aktören som får medel inte uppfyller de förväntade målsättningarna, tror jag att man kan förvänta sig en minskning av medlen, eller åtminstone en god förklaring till varför målsättningarna inte kunnat uppnås. Sedan är det upp till den nya landskapsregeringen att anta olika resultat.

Ja, den utredningen är på gång av ÅSUB. Den kommer under nästa år, har jag förstått. Anledningen till detta är att man behöver invänta data, eftersom det skedde en ändring gentemot Sverige som försvårade situationen jämfört med tidigare. Man vill ha så färsk och bra data som möjligt för att kunna dra de bästa slutsatserna. Så under 2027, inför valet, kommer en utredning kring detta.

Talman!

Jag har personligen alltid tyckt att näringslivet och politiken kring näringslivet har varit ganska svår. För vad ska man egentligen tycka som politiker? Hur mycket ska man försöka påverka det privata näringslivet? Det är ju ändå en enskild aktör i min värld.

Men jag vill ändå ställa några frågor. Ministern säger att täta och pålitliga förbindelser är A och O. Ministern säger också att turismen är motorn för hela Åland.

Jag har egentligen två frågor. Kan vi förvänta oss några konkreta privatiseringar under det kommande året, till exempel vägunderhållet, Ålandstrafiken eller annat? Är det någonting sådant som vi kan se?

Det andra; gäller det här med täta och pålitliga förbindelser och turismen också för skärgården?

Tack, talman!

Jag ska försöka svara på alla frågor. Vi har en del privatiseringar som har genomförts. Kanske inte gigantiska, men mindre funktioner. Vi hoppas också på att det kommer in olika initiativ där privata aktörer säger att de skulle kunna göra detta bättre än vad vi gör. Då kan vi upphandla det.

Exakt vilka privatiseringar som är på gång kan jag inte säga, eftersom det också berör personal. Men vi vill privatisera där det är klokt. Det handlar också mycket om tajming. Det ska passa med alla andra reformer som pågår.

Det är viktigt med täta och pålitliga transporter, ja det gäller förstås även skärgårdstrafiken. Det är som vid till exempel flygtrafiken, man får göra det bästa man kan utifrån de resurser man har.

Talman!

Jag är övertygad om att landskapsregeringen försöker förbättra skärgårdstrafiken. Tyvärr verkar det dock som om insatserna inte räcker till i dagsläget. Om man lyssnar på näringslivet, turistföretagare och andra representanter i skärgården, framkommer en oro över hur svag och dålig responsen är från landskapsregeringen när det gäller problemen inom skärgårdstrafiken.

Privatisering och konkurrensutsättning i all ära och man får lämna in olika förslag. Men när man granskar de riktlinjer som landskapsregeringen har, framstår det som mer än bara livrem och hängsel. Har inte landskapsregeringen en egen vision för vad som skulle kunna konkurrensutsättas? Det skulle vara bra om man tog initiativet istället för att bara sitta passivt.

Ja, det har vi absolut. Som jag nämnde tidigare har vi privatiserat vissa delar, till exempel projektledning i mindre projekt. Det är en form av privatisering där företagare sköter uppgifterna istället för att vi anställer personal internt.

Jag tror att jag nämnde detta i samband med allt digitaliseringsarbete vi gör. Vi har aktivt valt att privatisera nästan allt utvecklingsarbete. Vi ska inte ha utvecklare inom landskapsregeringen, utan istället vara goda beställare och arkitekter. Näringslivet får sedan utföra arbetet. Det här är bara några exempel.

Talman!

Det är trevligt att diskutera tillväxt. När jag läste i Tillväxtmeddelandet kände jag igen en del från mina motioner och budgetmotioner. Jag talar om ett enklare Åland för företagare, Åland som en nordisk testzon för innovation och livskraftig samhällsutveckling. Det är viktigt att vi vågar titta på EU-medel och kunna använda oss av dem.

Jag tycker att det är bra att landskapsregeringen nu ser på dessa möjligheter, för vi behöver bredda oss. Vi måste fundera på hur vi kan göra saker på ett lite annorlunda sätt och våga mer. Jag kommer att återkomma till detta i mitt anförande.

Detta var egentligen en berömmande kommentar.

Tack för det. Det visar också mycket på att även om vissa motioner kanske inte antas när de väl presenteras i lagtinget, så betyder det inte att de är dåliga. Tajmingmässigt kanske de inte passar in, men de tas emot och vi arbetar vidare med dem där det passar och när det passar.

Gällande tillgången på EU-medel och projekt så har Åland varit ganska dåliga på att ta vara på allt som har funnits. Dels saknas kompetensen för att söka, men det handlar också om att veta vad som finns och att kunna implementera det i vardagen. Vi försöker bygga upp en mycket bättre organisation just nu och vi står åtminstone mer redo än tidigare inför nästa programperiod.

Talman!

Rent praktiskt handlar det om skillnaden mellan att ha kompetens och att inte ha det. Jag är styrelseordförande för Oasen, där vi har den kompetensen. Plötsligt kan vi hitta EU-medel och gå in i projekt, och det beror på att vi har den kunskap som krävs för att genomföra dem. Det vore bra om landskapsregeringen kunde ta en närmare titt på detta.

Ministern nämnde tidigare i replikskiftet utmanarrätter. Jag lyssnade på ett föredrag om detta, men jag har fortfarande inte helt förstått konceptet.

När man lämnar in en ansökan om att utmana landskapsregeringen, så måste de först godkänna att man vill göra det. Sedan bjuds det ut och upphandlas, vilket innebär att alla kan delta, även andra. Det innebär att t.ex. både Marcus och Wille får bjuda fast det är jag som har kommit med idén.

Det som bekymrar mig är att om jag har lämnat in ett förslag, blir det offentligt i och med att jag har skickat in det? För då vet ju alla vad jag har föreslagit, och det ger Markus och Wille en fördel, eller hur?

Det är en bra fråga. Utmanarrätter är något nytt som ännu inte har prövats på riktigt. Det blir intressant att se hur det första officiella utmaningsförfarandet kommer att fungera.

Jag vågar inte ge ett exakt svar på det. Men processen går så till när ett företag utmanar och sedan måste det upphandlas. Så är det. Det är inte så att man bara kan komma och säga att man vill ha uppdraget.

Det har gjorts en granskning på den nivån att landskapsregeringen bestämmer att det här är något på spåret och att det är klokt att bjuda ut det. Från landskapsregeringens håll vill man också ha viss konkurrens. Den som lämnar in utmaningen borde kanske ha störst chans, men det vet man aldrig. Så fungerar marknaden. Vad som lämnas ut offentligt vågar jag inte säga. Men självklart ska man inte undanröja affärshemligheter; det är inte tanken.

Tack, talman!

Tack näringsministern. En av fördelarna med meddelandet är att det skapar en intressant diskussion i lagtinget, särskilt inom ett specifikt område.

Jag funderar på att det också kan finnas en risk för meddelandeuttröttning. Man kan tycka att meddelanden brinner för en kort , men sedan glöms det bort och tas upp igen först om två eller fyra år när det är dags för förnyelse.

Vad ser näringsministern som viktigt? Det får inte bli enbart en del av en bokhylla i framtiden. Det som kanske är allra viktigast är att de nyckeltal som presenteras i meddelandet konkretiseras och att det sätts en siffra på dem. På så sätt får vi något mätbart att följa upp. Det är ganska brådskande. Håller näringsministern med?

Näringsministern håller med. Ja, jag var lite orolig för att det skulle bli inflation i meddelanden den här våren. Först klimatmeddelandet, sedan utvecklings- och hållbarhetsmeddelandet och nu tillväxtmeddelandet.

Därför valde vi aktivt att ha ett lite annat upplägg för tillväxtmeddelandet. Vi vill att det ska bli mer som ett arbetssätt och en arbetsstruktur, med stort fokus på själva handlingsplanen och konkreta åtgärder som är på gång. Detta även för att jag, som näringsminister, och näringsavdelningen ska ha en bra överblick över vad som sker i förhållande till de mål vi har satt upp och som behöver uppnås.

Det är ett aktivt arbete, och därför tror jag att meddelandet kommer att leva vidare. Det blir inte bara en hyllvärmare, utan ett aktivt arbetsdokument som jag åtminstone kommer att titta i väldigt ofta.

Tack, talman!

Jag försökte väva in exempel som fiskodlingen, som är till 99,9 % exportinriktad och har en enorm tillväxtpotential. Jag nämnde också en förnyelse av evenemangsbidrag som en del av en ny evenemangsmotor för besöksnäringen och dess attraktionskraft.

Mitt råd är att konkretisera nyckeltalen och göra det ganska snabbt. Jag tror att för att verkligen kunna sätta ansvar och fokus på något, behöver det finnas något som går att mäta. Annars blir det ganska godtyckligt. Lite som ledamoten Kanborg var inne på när det gäller Visit Ålands resultatavtal. Det måste vara svart eller vitt. Har man nått målet, eller har man inte? Om man inte har nått dit, måste det finnas en åtgärd för att nå dit så fort som möjligt. Annars blir det, ursäkta uttrycket, lite flummigt.

Helt korrekt, och det är därför vi har valt att ta fram nyckeltal och följa upp dem. Jag tycker att det är något man generellt är ganska dålig på inom offentlig sektor, medan det är en självklarhet för det privata näringslivet. Därför har vi aktivt valt det.

Jag hade hoppats kunna presentera nyckeltalen som en separat bilaga, det hanns inte med eftersom vissa inte kan ta fram ännu, exempelvis handläggningstider.

Under de senaste åren har vi i landskapsregeringen genomfört olika processkartläggningar för att implementera ett nytt ärendehanteringssystem, vilket öppnar upp för att följa med och se. Vi får mer data, helt enkelt. Det är något vi överlag behöver bli bättre på. Hela samhället måste bli mer datadrivet, och det håller vi på att skapa förutsättningar för just nu.

Tack, talman!

Ministern nämnde i förbifarten att det har gjorts skattesänkningar eller hörde jag fel, var det så att skattesänkningar planeras. Jag skulle gärna vilja höra mer om detta. Vad är det för skatter man har funderat på?

Jag nämnde det främst som en målsättning, men också med tanke på höjningen av grundavdraget som gjordes för några år sedan, eller till och med förra året. Tiden går snabbt. Jag vävde också in kapitaliseringen av Kraftnät Åland, vilket stärker befolkningens plånbok.

Jag nämnde även förbifarten och att det är en målsättning vi alltid bör sträva efter: att se till att ha så låga skatter som möjligt. Det stärker Ålands attraktionskraft och förstås befolkningens plånbok, vilket i sin tur gynnar näringslivet.

Tack, talman!

Annars skulle jag säga att det här tillväxtmeddelandet är ganska tyst när det gäller konkreta tankar och planer kring den åländska beskattningen.

Jag kommer att utveckla detta mer när jag håller mitt anförande.

Det ser jag fram emot att höra och ta del av.

Jag skulle säga att vi har genomfört en hel del åtgärder som har stärkt hushållens ekonomi, och jag skulle gärna vilja göra mer. Men det är förstås så att pengarna måste tas någonstans ifrån. Det innebär minskade skatteintäkter. En del av hela arbetet med att få ekonomin i balans är att vi framförallt undviker skattehöjningar, men i förlängningen kan vi göra ytterligare skattesänkningar. Ju bättre ekonomin är, desto bättre blir hushållens ekonomi i slutändan. Där är vi eniga, tror jag.

Tack, fru talman!

Näringsministern presenterar ett gediget och omfattande meddelande som kan ligga till grund för vidare arbete.

I sitt anförande i början nämnde ministern att planen är att omstrukturera näringsavdelningen. Vi vet från tidigare erfarenheter att avdelningen har haft ett dåligt rykte, ofta betraktad som en bidragshanteringsmaskin. Det har funnits en uppfattning om att man har suttit där utan att vara tillräckligt innovativ och kreativ, vilket nu behövs för att skapa tillväxt.

Hur har ministern tänkt att avdelningen ska omstruktureras för att leva upp till det dokument som presenterats? Det är ändå näringsavdelningen som äger det, så att det blir lite verkstad i dessa frågor.

Tack, talman!

Jag kan inte ge exakta detaljer, dels för att det inte finns något konkret på den nivån. Vi börjar med att sätta ansvaret hos näringsavdelningen. Som ledamoten nämner, dagens näringsavdelning hanterar stöd, och det är vad man gör.

Man har aktivt valt - jag vet inte när - att mycket av utvecklingsarbetet ska ske utanför förvaltningen. Vi arbetar med lagstiftningen som rör förvaltningen och förvaltningsreformen, så vi får återkomma till det. Men jag anser att det finns ett behov av att utöka lite mer utvecklingsarbetet även inom förvaltningen.

Fru talman!

När det gäller att skapa tillväxt gäller det att ha ett företagsklimat som möjliggör detta. Under pelare fyra, som handlar om konkurrenskraftiga företagsklimat, finns det flera aspekter att beakta, såsom skattegränsarbete och förenklingar i lagstiftningen.

När det kommer till näringsrätten hittar jag den nämnd en enda gång, på sidan 16, i samband med en fransk punkt om handläggningstider. Det är verkligen den enda gången näringsrätten nämns i dokumentet. Hur ser ministern på näringsrätten? Är det en faktor som gör det lättare att driva näring här, eller kan det till och med vara en tillväxthämmande aspekt? Hur har diskussionerna kring näringsrätten sett ut i samband med detta dokument?

Tack, talman!

Vi har inte diskuterat den super mycket. Dels för att lagstiftningen togs upp under förra mandatperioden och man försökte nå ett mål med den under den här mandatperioden. Den föll ju och det hade inneburit vissa nödvändiga förtydliganden gällande näringsrätten.

Näringsrätten kan upplevas som byråkratiskt krånglig. I vissa avseenden kan det stämma, men det är också mycket som man överdriver. Det är min uppfattning. I vissa fall kan näringsrätten ställa till problem, men oftast går det att lösa.

Man har hanterat de mest kritiska frågorna, och en av de största förändringarna var att kravet på att två tredjedelar av en styrelse skulle vara ålänningar togs bort. Nu räcker det med att en enda styrelseledamot är ålänning. Till den delen har man gjort det mest akuta.

Tack, talman!

Det finns mycket att säga här. Man får begränsa sig lite, och kanske inte dra över lika mycket som ministern gjorde.

Talman! Ekonomisk tillväxt är grunden för vår välfärd. Det är tillväxten som avgör vilken välfärd vi har råd med. När Åland nu har nästan 20 år av knagglig tillväxt ser vi effekterna i de offentliga finanserna. De strukturella underskott som vi har i offentlig ekonomi är en konsekvens av utebliven tillväxt. Vi har nu, med extra avräkningar och strama budgetar, lyckats undanhålla oss från en lånebörda. Men konsekvenserna av en negligerad tillväxtpolitik blir tydliga. Utan tillväxt väntar besparingar inom offentlig sektor. Utan tillväxt tvingas vi till lägre servicenivåer.

Därför är det illavarslande att Åland har halkat efter i tillväxten. Förut var vi bäst i Norden, men nu är vi ungefär som de bästa regionerna i Finland. Det låter inte så pjåkigt, men eftersom Finland har bland de sämsta tillväxterna i Europa så är det här nästan en veritabel katastrof.

Från 2019 till 2025 växte EU:s ekonomi i genomsnitt med 6,5 %. Där sticker Irland ut med en kumulativ tillväxt på 49 %. Finlands siffror är 0,2 % på fem år. Det är orsaken till Finlands enorma budgetunderskott och de stora besparingar som den finska regeringen just nu håller på med. Det här visar med önskvärd tydlighet att tillväxten är central för vår välfärd.

Vad är tillväxt? Det handlar egentligen om två saker: fler arbetade timmar eller ökad produktivitet. Fler arbetstimmar kan komma genom att vi arbetar längre dagar eller genom att vi blir fler personer som arbetar. En ökad befolkning som arbetar fler timmar ger således tillväxt. Alternativt kan vi arbeta mer effektivt. Om samma antal arbetade timmar ger en högre produktion så får vi också tillväxt. Det kallas för produktivitet. Det innebär att vi har gjort mer igår med samma resurser.

I korthet är det således genom de två faktorerna, arbetade timmar och produktivitet, som vi kan påverka tillväxten.

Talman! Tillväxtmeddelandet fokuserar på exportföretag. Det kan man undra lite över, eftersom det handlar om ungefär 300 av de drygt 3 000 företag som finns på Åland. Faktum är att dessa företag oftast har högst produktivitet på Åland. Det är sådana som kan konkurrera på en internationell marknad. De har bäst potential att växa. Dessa företag är de som drar in nya pengar till Åland. Att gynna dem är således en bra chans att öka Ålands tillväxt.

Dessa exportföretag kommer sedan att driva våra lokala företag på hemmamarknaden, genom att de eller deras personal behöver varor och tjänster lokalt. En inte helt obetydlig del av deras internationella förtjänster kommer att styras till vår hemmamarknad. Det blir bra för Åland.

Talman! Tittar man på tillväxtmodellen stipulerar man ett övergripande mål om att Åland ska vara en av Nordens mest välmående ekonomier, med högre BNP per capita än Finland och Sverige. Det är ett synnerligen ambitiöst mål som kommer att vara utmanande att uppnå, men det är möjligt. Därför är det bra att ha det som en målsättning.

De strategiska målen är också ambitiösa. Vi har målsättningar som kanske mer ser utan att höra hemma i en turiststrategi, men samtidigt är Åland beroende av inflyttning. Om människor ska flytta hit med sina familjer krävs det att Åland är attraktivt på flera plan. Det krävs intressanta arbetsplatser, många möjligheter att utöva fritidsaktiviteter och goda kommunikationer till våra närområden.

Mer utmanande för oss är att ge våra företag konkurrenskraftiga villkor. Vi har ett relativt litet samhälle, vilket sällan ger stordriftsfördelar.

Med producentansvar i färskt minne visar det sig att Åland har ganska stora utmaningar med delar av målet. Även om den här regeringen har sänkt elräkningarna med ungefär 40 miljoner euro, så har vi fortfarande kvar väsentligt högre kostnader för producentansvar.

Vi har också kvar kostnader för vatten och avlopp, vilket egentligen är en kommunal fråga. Men den frågan försvåras av att vi har en ganska splittrad offentlig förvaltning, vilket höjer kostnadsbilden. Många små enheter är givetvis demokratiskt, men det blir också kostnadsdrivande. När vi nu står inför stora investeringar i VA-systemet kommer detta att bli tydligt.

I övrigt har Åland alla möjligheter att uppnå det strategiska målet om att ha ett gynnsamt företagsklimat. Vi har stor tillit i vårt samhälle, och det finns alla möjligheter för entreprenörer att diskutera direkt med beslutsfattare och med viktiga samarbetspartner och andra entreprenörer som kan ge råd.

Från ett förvaltningsmässigt perspektiv behöver vi politiker inse vår roll i tillväxtpolitiken. Det är viktigt att vi politiker undviker att bedöma affärsidéer. Vi ska ge långsiktiga förutsättningar åt företag så att de vet vad som gäller för lång tid framåt. Vi politiker kan stöda investeringar med bidrag eller riskkapital, men då behöver det ske under väldigt strama förutsättningar och förstås i samarbete med näringslivet. Jag återkommer strax till detta.

Talman! Vad ska vi göra? Tillväxtmeddelandet beskriver fyra pelare som sammanfattar många åtgärder, vad vi gör och vad vi kan göra. Här gäller det att skilja på prestation och resultat. Vi bör fokusera på prestationerna eftersom de är vad vi kan påverka. Att fokusera på resultat ger i sig ingen tillväxt. Man kan lagstifta om vilka BNP-mål som helst, men de kommer inte att ha begränsad effekt. Däremot kommer rätt prestationer att ge resultat i form av ökad BNP.

Liberalerna ser flera bra åtgärder, men jag skulle vilja lyfta fram tre åtgärder här idag som kommer att ge oss tillväxt. Det handlar om logistik, kompetensförsörjning och finansiering. För det första är logistik central i ett samhälle. Åland har varit bortskämda med fantastiska transporter i många år, så till den grad att vi nästan tar det för givet. Vårt skatteundantag har tjänat oss väl. Logistiken är dock en stor fråga för alla öar, och på alla öar önskar man mer transporter. Större färjor som går oftare och fullbokade färjor kan innebära att varor och personer inte kommer fram. Det är ett bekymmer som direkt påverkar tillväxten. För Ålands del är det centralt att vi fortsätter med våra goda transporter. Dagens nivå är en miniminivå. Om vi kunde önska så skulle vi förstås vilja ha mer kortrutter, fler avgångar som passar Åland bättre och gärna se fler moderna färjor. Men vi ska erkänna att Åland år 2026 har goda varutransporter jämfört med många andra öar.

Däremot kunde vi utveckla flygtrafiken. Flygförbindelserna mot Helsingfors är under all kritik. Det blir också en tillväxtfråga eftersom våra exportföretag är helt beroende av goda flygförbindelser. Stockholmsflyget kostar oss ungefär en och en halv miljon per år. Det är väl investerade medel, för utan det skulle antagligen fler huvudkontor ha flyttat från Åland. Jag vet att man tittar på alternativ här, men vi vet också att om vi till exempel införde trafikplikt så skulle det medföra en budgetram och de medlen behöver tas någonstans ifrån.

För det andra lyfter tillväxtmodellen kompetensförsörjningen. För oss liberaler är utbildning och kompetensförsörjning centralt. I det här sammanhanget handlar det mindre om grundskola och mer om vidareutbildning efter grundskolan. Vi behöver relevanta yrkeslinjer som ger arbete. Vi behöver studerande som blir väl förberedda på akademiska studier och vi behöver kompetenta personer som flyttar in eller återvänder till Åland för att bidra till samhället.

I det här arbetet blir Högskolan på Åland en viktig aktör. Högskolan ska vara en stark och självklar studieinstitution för många studerande. Högskolan behöver fortsätta att ha relevanta utbildningar och bra professorer. Det skapar motiverade studerande som ger högskolan liv utanför dess väggar. Drivna, kreativa studerande skapar tillväxt på Åland.

Ur ett företagsperspektiv är kompetensförsörjning avgörande om företagen vill hitta kompetent personal, då spelar det ingen roll hur stor efterfrågan på deras produkter eller tjänster är. De tvingas begränsa sin verksamhet, vilket direkt påverkar tillväxten. Kompetensbrist kan leda till att företag flyttar bort från Åland. Lyckas de hitta kompetens på annat håll är det nästan en VD:s skyldighet att försöka hitta vägar att ta del av den kompetensen i bolaget. Att byta verksamhetsort är ett enkelt beslut i det här fallet.

Därför behöver vi ständigt utveckla utbildningen på Åland. När nu den här regeringen verkar få ekonomin i balans finns det möjligheter att från 2030 se på hur detta kan göras på bästa sätt. Högskolan på Åland har idéer och även andra aktörer kan bli aktuella.

Digitaliseringen för med sig möjligheter för en liten utbildningsort som vår. Jag är övertygad om att de samarbeten som byggts upp de senaste åren är sådant vi behöver se mer av.

Jag vet också att utveckling kräver vidare investeringar. I något skede blir detta en budgetfråga för lagtinget. Då ska vi minnas tillväxtmodellen, eftersom investeringar i en starkare och mer relevant utbildning på Åland kommer att ge kompetensförsörjning till våra växande företag. Det här kommer att vara en central del i en liberal tillväxtpolitik de kommande åren.

Den tredje åtgärden jag vill lyfta fram handlar om finansiering och riskkapital. Här har vi en enkel åtgärd som skulle kunna ge stor effekt, nämligen att göra som våra grannregioner i Norden och inkludera företag som mottagare av Leaderprojekt. Ofta är det aktörer som kan driva framgångsrika projekt organiserade via olika företag i glesbygden.

Att inkludera företag bland mottagarna gör att de dels får ett ganska administrativt enkelt bidrag att förverkliga sina idéer, men framförallt gör det att projekten har möjlighet att leva kvar efter projekttiden. I dag tvingas man i praktiken lägga ledarprojekt i en förening, vilket gör att arbetet efter projekttidens slut går om intet. Jag tycker att det vore önskvärt att även åländska företag får ta del av den här möjligheten.

När det gäller offentliga bidrag finns det mycket att säga, men jag kommer att hoppa direkt till riskkapital. Här blandar jag emellertid ihop lite olika typer av kapitalförsörjning och kallar det lite slarvigt för riskkapital. Det handlar om företag som vill växa och behöver kapital. Det finns olika former av kapital. En stor fråga är om riskkapitalet ska vara offentligt eller privat. I en perfekt värld är svaret givetvis privat. Utmaningen är att våra tidigare aktiva privata aktörer, som kunde gå i bräschen för riskkapitalinvesteringar, har fått ett strängare regelverk som väsentligt försvårar den här processen för dem. Därför behövs det alternativ. Offentliga Åland har i olika omgångar försökt driva riskkapitalbolag, och det har väl gått så där, för att vara lite diplomatisk. Men även här försvåras arbetet av statsstödsregler och andra regler som offentliga aktörer behöver följa. Därför behöver Åland skapa strukturer som håller i dagens värld. Vi behöver kompetensen att bedöma investeringar i många branscher. Det är lättare sagt än gjort, och här tror jag att Åland skulle kunna försöka få till ett samarbete med aktörer i våra närregioner. Vi behöver inte uppfinna hjulet på Åland, utan vi ska söka samarbeten med expertis runt om oss.

Jag har lite kvar, talman. Inom pelare fyra talar tillväxtmodellen om att det ska vara enkelt att finansiera tillväxt. Det är en bra målsättning, men då behöver vi det här kapitalet. Därför vill jag att vi tittar på att grunda en tillväxtfond för åländska företag tillsammans med privat sektor. Fonden behöver ligga utanför landskapets direkta budget och kontroll, eftersom vi annars hamnar i statsstödsregler som bakbinder affärsmöjligheterna. Samtidigt behöver också den här fonden få tag i nytt kapital för att ha möjlighet att göra nya investeringar i potentiella åländska tillväxtbolag. Det här behöver också ske över tid, för att få det gjort.

Den här fonden kanske att investera i 7-8 % av alla förslag som kommer fram. Av 100 idéer är det inte ens 10 som kommer att få ett positivt investeringsbeslut. Av dessa investeringar kanske 1 av 10 blir okej, medan ungefär 2 % blir de eftertraktade gasellerna som lyfter Ålands tillväxt. Så ser statistiken ut.

Rent statistiskt kommer det att krävas över 700 investeringsidéer för att ta fram ett åländskt företag som ökar Ålands tillväxt. Rom byggdes inte på en dag och Åland kommer inte att bygga en tillväxtfond på en mandatperiod. Åland behöver tillväxtfonden och vi behöver ha tålamod över flera mandatperioder med vårt offentligt privata riskkapital.

Avslutningsvis skulle jag säga att det kommer att vara utmanande för Åland att hitta vår framtida tillväxt. Det finns många åtgärder som ska genomföras och de ska göras varje år.

Landskapsregeringen kan bidra till den här processen genom att ge möjligheter för tillväxt och företag som har förmågan att växa. Vi kan bidra genom att se till att det finns kapital att investera i åländska företag, och genom att prioritera tillväxtåtgärder i sin politik. Det kommer inte att bli enkelt. Det kommer att finnas sådant som vi måste fundera på. Vågar vi göra allt som krävs? Men det finns egentligen ingen annan väg. Tillväxt är utveckling och det är genom ekonomisk tillväxt vi utvecklar ett attraktivt, hållbart och entreprenöriellt samhälle med hög välfärd för ålänningarna.

Personligen ser jag fram emot när landskapsregeringen nu med kunskap och konkreta förslag ska inleda sin vandring längs den här vägen. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Ledamoten talar mycket om riskkapital från offentlig sektor, och då behöver man dra öronen till sig. Vi har nyligen lagt ned Ålands Utvecklings AB på grund av att det inte var framgångsrikt. Jag undrar är det någonting som ledamoten ångrar, borde det ha levt kvar i sin nuvarande form? Jag vet inte riktigt hur man resonerar. Det skulle vara intressant med ett resonemang kring det. Vad har vi lärt oss av det? Och hur ska denna nya tillväxtfond som ledamoten talar om fungera bättre?

Sedan är det också förvånande allt det här pratet om tillväxtfond. Vi har haft en diskussion om vårbudgeten och där lyfts det inte någonting om tillväxtfonder, vad jag kommer ihåg i alla fall. Där fokuserar man i huvudsak på att offentlig sektor ska grunda och driva bolag, det är det som är regeringens politik. Jag vet inte om det finns en skillnad mellan regeringens politik och lagtingsgruppens politik. Ledamoten får gärna förtydliga.

När det gäller riskkapital sitter jag själv involverad i Ålands Fastighets AB, där jag är medlem i styrelsen. Det är en del av det här sammanhanget.

Det man kan konstatera om de åländska tillväxtriskkapitalbolagen är att de hämmas av det offentliga och av statsstödsregler. Man kan inte genomföra alla affärer som man skulle kunna göra i ett privat bolag, och framförallt inte lika snabbt. Det krävs kanske lite andra beslutsvägar och liknande. Jag tror att detta gör det svårt att driva dessa bolag helt i offentlig regi.

Jag tror nog att det offentliga kan bidra på något sätt, men det behövs ett privat inslag för att uppnå den snabbhet som krävs.

När det gäller ändringsbudgeten har man nog en ganska snäv syn på vad som är det största vi gör. Jag ser inte riktigt att det handlar om att enbart skapa offentliga bolag. Det är en del av helheten, och tanken är också att många entreprenörer ska kunna använda den infrastruktur som tillhandahålls.

Tack, talman!

Det är lite hur man ser på det här med företag och tillväxt. Vem är det som ska skapa detta? Om landskapsregeringen tänker bygga ett varv för ett visst antal miljoner euro, låt oss säga under 10 miljoner, så är det troligtvis landskapsregeringen och lagtinget som går in för att grunda ett eget företag som de bygger själva.

Det är en stor skillnad mellan detta och att säga att vi ska ha en idé från det privata näringslivet och sedan hjälpa till att finansiera den. Håller inte ledamoten med om det?

Till exempel ett varv, då måste det finnas en marknad för det. Skulle det inte vara mer lämpligt att vi går in och bidrar till finansieringen av varvet, men att en privat aktör får driva det? Det skulle gå i linje med det som ledamoten säger.

Men nu verkar det som att det bedrivs två olika typer av näringspolitik här: en från landskapsregeringen och en från lagtingsledamot Ekström.

För det första väntar vi på den affärsplan som arbetas fram gällande det här varvet, så ännu så tittar vi på det.

Jag upplever att många av de offentliga verksamheterna äger infrastrukturen, och att andra kan hyra eller använda den. Inte kräver vi ju heller att transportföretagen ska bygga vägar och hantera sådana saker, för att ta ett annat extremt exempel.

Jag tycker jag inte att det finns någon motsättning i detta. Det här är en liten del av helheten. Det finns 47 planer, och detta nämns som en av punkterna.

Det finns mycket annat som vi behöver fokusera på och som vi också arbetar med. Den här kapitaliseringen var bra, men det var ett första steg. Det finns andra åtgärder vi kan vidta för att förbättra konkurrensvillkoren.

Tack, talman!

Återigen får vi höra från liberalt håll att de har sänkt elräkningarna med 40 miljoner. Jag skulle med en dåres envishet hävda att ni inte alls har gjort det. Kan ledamoten på ett enkelt sätt förklara hur han har räknat? När han säger att han har sänkt elräkningarna, eller att regeringen har sänkt elräkningarna med 40 miljoner, vad menar han då? Man har betalat av ett lån, man har väl inte sänkt elräkningarna med 40 miljoner.

Det handlar om ett lån som har betalats av, och som låg på ungefär de här nivåerna. Lånet amorterades över åren, och det var många år kvar. Jag har tyvärr inte exakt antal år i huvudet, men det skulle amorteras via elräkningarna, baserat på den elkonsumtion som finns.

Det handlar om ett kapital på 40 miljoner, plus lite räntor. Någonstans där i trakten ligger den summan som man har sänkt alla årens elräkningar med.

Om vi tittar på det här året, så är det klart att det inte handlar om 40 miljoner. Det är utslaget under en väldigt lång tidsperiod framåt. Detta belopp är utslaget på privatpersoner, företag och andra institutioner, beroende på deras elkonsumtion. Det är självklart att det inte är i år som vi sänker dessa kostnader, utan det handlar om framtiden. Det är den här summan som vi har kapitaliserat och som ska komma ålänningarna till godo.

Tack, talman!

Ni har sänkt elräkningen med 40 miljoner. Men ni har ingen aning om på hur många år det är utslaget. Då säger inte siffrorna speciellt mycket, eller hur?

Sedan funderar jag på det här med tillväxt. Det som ledamoten lyfter upp först är fler arbetade timmar och det är ett väldigt dåligt mått på tillväxt. Fler arbetade timmar säger inte speciellt mycket; det är produktionen som ger en bättre bild av vad som skapar tillväxt. Jag kan arbeta väldigt många timmar på ett ineffektivt sätt och ändå inte skapa någon tillväxt alls.

Vad jag sa när det gällde de 40 miljonerna är att jag inte har siffran i huvudet just nu. Jag var inte förberedd på den frågan. Det handlar om ett antal år som jag inte exakt kommer ihåg, men jag kan ta reda på det och mejla det inom tre minuter. Just nu har jag dock ingen exakt siffra. Jag tänker inte säga något här som inte stämmer.

När det gäller tillväxt, ja arbetade timmar är en faktor som påverkar detta, men jag nämnde även den andra delen, nämligen produktiviteten, vilket ledamot Egeland var inne på. Vi kan arbeta samma antal timmar men få mer gjort det här året än vad vi gjorde i fjol. Det innebär att vi har en högre produktivitet på de arbetade timmarna, vilket också driver tillväxt.

Då behöver vi inte nödvändigtvis ha fler timmar eller fler människor som arbetar. Vi kan använda samma resurser och ändå skapa mer. Det är viktigt att påpeka att denna produktivitetsökning har varit en av de faktorer som har drivit tillväxten de senaste åren framförallt.

Tack, talman!

Under mina 27 år vid Ålands teknologicentrum ÅTC har jag sett många idéer lyckas och många idéer misslyckas. Men den viktigaste lärdomen är denna: innovation och tillväxt börjar sällan med pengar, stödprogram eller strategidokument. Det börjar med människor som vågar. Människor som vågar starta företag, vågar tänka större, vågar misslyckas och vågar försöka igen.

Gång på gång såg vi att de största hindren ofta inte är själva idéerna. Det handlade om osäkerheten i början, bristen på nätverk, bristen på kapital och ibland också bristen på en kultur som uppmuntrar ambition och tillväxt.

I ÅTC-rapporten "Innovationslandskapet Åland" efterfrågades uttryckligen mentorskap, bollplank, rådgivning och kunnande som centrala stödformer för företagandet. Det är viktigt. För väldigt få framgångsrika företag byggs ensamma. Bakom nästan varje tillväxtresa finns människor som öppnat dörrar, delat erfarenheter och hjälpt entreprenörer att undvika de värsta misstagen.

Den verkliga utmaningen är att hjälpa företag att växa, anställa och exportera, samt att våga ta nästa steg.

Utmaningen är alltså att gå från en affärsidé eller ett nystartat företag till att bli ett tillväxtföretag.

Ålands utmaning är inte att få fler registrerade företag, utan att få fler företag att växa. Det sker inte av sig själv. Tillväxtföretag växer fram där det finns tillgång till mentorer, nätverk, riskvilligt kapital och människor med internationell erfarenhet.

Därför behöver Åland stärka hela innovationssystemet kring företag med tillväxtpotential, från såddfinansiering och företagsinkubatorer till närmare samarbete mellan högskola, näringsliv och offentlig sektor.

Jag tror också att vi måste våga tala om mentalitet, för små samhällen riskerar ibland att utveckla en försiktighetskultur. Man ska inte sticka ut, man ska inte tro att man är något, och man ska helst hålla sig inom det trygga och välkända. Men innovation fungerar tvärtom. Innovation kräver människor som tror att det går, som vill vinna och som vill bygga något större än de själva. Med vinnarmentalitet menar jag inte arrogans, utan framtidstro, ambition, mod och viljan att tävla internationellt. Viljan att säga: Varför skulle inte nästa framgångsrika tillväxtbolag kunna komma från Åland?

Vi har faktiskt visat det tidigare. Åland har byggt internationellt starka företag inom sjöfart, finans, IT, livsmedel och spel med mera. Det betyder att kompetensen och entreprenörsandan redan finns här. Men då måste samhället också signalera att tillväxt är något positivt, att framgång är någonting att uppmuntra. Att entreprenörer inte bara är stödsökande, utan människor som skapar arbetstillfällen, skatteintäkter och framtidstro.

Talman! En viktig lärdom från ÅTC:s arbete med näringslivsutveckling var också betydelsen av det som kallas triple helix-modellen, det vill säga samspelet mellan tre aktörer: näringslivet, utbildningen och forskningen samt den offentliga sektorn. Ingen av dessa aktörer klarar ensam att bygga ett innovationssystem.

Företagen står för drivkraften. De ser marknaderna, de tar riskerna, de skapar produkterna och tjänsterna samt jobben.

Utbildningen av högskolan står för kunskap, kompetens och människorna som ska bära framtidens näringsliv. Den måste inte bara utbilda för dagens arbetsmarknad utan också för morgondagens möjligheter.

Den offentliga sektorn har en helt avgörande roll i att skapa spelplanen, bygga långsiktiga strukturer, minska trösklar, möjliggöra samarbete och ibland också våga ta de första riskerna där marknaden ännu är för liten.

Det var just därför som ÅTC och företagsinkubatorn Växthuset försökte fungera som en mötesplats mellan dessa världar. Erfarenheten från Växthuset visar också att entreprenörer behöver mer än finansiering. De behöver nätverk, mentorer och en miljö där idéer kan utvecklas till växande företag.

I dag finns redan flera viktiga initiativ, bland annat högskolans Business Lab och innovationslabb. Men frågan är hur vi tillsammans tar nästa steg och bygger ett ännu starkare innovationssystem för framtidens tillväxtföretag på Åland. Här borde Åland ha ambitionen att vara Nordens mest dynamiska innovationssamhälle. För innovation uppstår sällan i isolerade miljöer eller stuprör. Det uppstår när människor med olika kompetenser möts; när företag möter forskare och läkare, när unga entreprenörer möter etablerade företagare och när offentlig sektor fungerar som en möjliggörare istället för en bromskloss.

Här tror jag att Åland faktiskt har en unik möjlighet. Vi är små nog för att kunna samarbeta snabbt. Avstånden är korta, beslutsvägarna är korta och människor känner varandra. Men då krävs också att alla tar ansvar för sin roll i innovationssystemet.

Näringslivet måste våga investera i nästa generations företag. Högskolan måste vara ännu närmare näringslivet, och politiken måste våga tänka längre än nästa budgetår.

Ett innovationssystem byggs inte genom enskilda projekt. Det byggs genom förtroende, samarbete och kontinuitet.

Det viktigaste i tillväxtpolitiken är om vi lyckas skapa ett klimat där människor vågar tänka större. Ett Åland där unga människor känner framtidstro, entreprenörer hittar mentorer och nätverk, och där idéer får tidig finansiering. Utbildning, näringsliv och offentlig sektor måste arbeta tillsammans och aktivt bygga en kultur som uppmuntrar initiativ, ambition och innovation. Tillväxt börjar i människors drivkraft.

Talman, lagting, åhörare! Framtiden byggs av samhällen som vågar tro på människors drivkraft och idéer. Samhällen som tror på sina människor, uppmuntrar nya idéer och vågar ge plats för tillväxtambitioner kan skapa en framtid som är långt större än deras storlek antyder. Det är också den framtidstro som behövs om Åland ska fortsätta att utvecklas, skapa nya företag och bygga hållbar tillväxt. Det är den framtidstro som jag och Centern vill omsätta i konkret tillväxtpolitik för Åland. Tack, talman!

Talman!

Jag blev lite full i skratt när jag lyssnade på ledamotens anförande. Det finns väldigt mycket där som jag också kommer att nämna i det anförande jag ska hålla framöver t.ex. innovationskraft, väga ta för sig även om man är liten och att utnyttja vår litenhet smart. Vi har alla möjligheter i världen att bli just det nordiska innovationscentrumet, för vi är små. Vi har korta beslutsvägar.

Ibland kan jag känna att jag saknar ÅTC och inkubatorn Växthuset. Visst, vi har Business Lab, men det handlar om att skapa en plats där personer med förmågan att tänka utanför boxen kan träffas, få hjälp av varandra och blomstra. Vi pratar om blomstring.

Tack, talman!

Ja, visst är det så. Jag blev riktigt glad när jag läste tillväxtmeddelandet och konstaterade att idén om Business Åland fanns med. Den tror jag väldigt mycket på. Jag anser att vi på riktigt behöver skapa de här triple helix-funktionerna: utbildning, näringsliv och samhälle, det vill säga politiken, i samarbete för att skapa förutsättningar för att få idéer att växa.

Detta har jag sett i mitt arbete på Teknologicentrum, där jag träffade nya entreprenörer med tillväxtambitioner. Jag har insett hur viktigt det är med coachning. Det handlar inte bara om finansiering för att få det att lyfta, utan om hur man sorterar upp sin idé, har planer, sätter upp målsättningar och arbetar vidare. Sedan kommer finansieringen som ett resultat.

Talman!

Bästa lagting och övriga åhörare! Obunden Samling vill uttala sig om tillväxtmeddelandet och den handlingsplan som följer.

Jag kan börja med att konstatera att det är bra att vi pratar om tillväxt. Det är bra att regeringen kommer med ett tillväxtmeddelande, och det är också bra att man säger att tillväxt är viktigt. Det handlar mycket om att vi försöker bli lite bättre och få det att fungera lite bättre från år till år.

Man kan gå tillbaka till sig själv och konstatera att det är bra om huset blir lite finare, att intäkterna stiger och att allt blir lite bättre från år till år. Det är just det tillväxt handlar om.

Men hur detta ska ske, det tycker vi från Obunden Samling att här skulle man kunna ha haft en högre konkretionsnivå. Det är skillnad på att säga att vi vill att det ska bli bättre och högre tillväxt, jämfört med att säga att vi vill att det ska bli bättre genom att ta bort vissa regler, påverka verksamheterna och göra förändringar. Vilka lagar ska vi förändra? Vilka tillstånd ska vi ta bort? Vilka skatter ska vi sänka? Vilka myndigheter ska vi trimma? Vilka investeringar ska vi göra? Mer konkretion är något vi skulle vilja ha.

Sedan är det en teknisk fråga hur man mäter framgången. Många har sagt att vi inte haft tillväxt på Åland på länge. Det är samma ord som används när man tittar på Finland från finanskrisen 2008 och framåt, det har inte varit så mycket tillväxt i Finland och situationen har i stort sett varit liknande för Åland. Vi följer Finland, och det är inte så konstigt; vi är fortfarande en del av Finland och har följt deras ekonomiska utveckling i det stora hela. Vi följer också världens utveckling, naturligtvis. Men just i det här fallet kan bristen på tillväxt förklaras med att vi har följt den allmänna trenden i landet. Till exempel är byggkonjunkturen just nu väldigt dålig både i landet och på Åland.

När det gäller mätningarna borde vi ge ett tydligare mandat åt ÅSUB för att få fram en tillväxtindikator som är mycket mera uppdaterad. Just nu får vi tillväxtsiffror för 2024, men de slutliga siffrorna kommer först vecka 50, november-december år 2026. Det är frustrerande att vi får veta hur det gick 2024 först flera år senare.

Jag brukar skämta om att detta som en rolig berättelse; jag minns att när vi satt i regering, så oppositionen - jag ska inte nämna namn - men jag minns en person som klagade på tillväxten 2023. "Vi har ju ingen tillväxt, det går åt pipsvängen." Men när vi nu fått siffrorna ser vi att vi hade 6 % tillväxt 2023, när vi satt i regeringen. Det var bättre än Kina. Det är klart att det är lite jobbigt att få reda på sådana saker flera år efteråt, när man inte vet hur man ska mäta.

Det borde finnas ett uppdrag för ÅSUB att mäta tillväxten. I dagens AI-värld är det fullt möjligt att skapa en egen tillväxtmodell. En AI-bot kan hjälpa till att få en ganska exakt bild av hur det går på Åland. Man kan också göra det lite roligt. Man kan till exempel gå upp på lagtingets tak och inte bara titta på måsens bo som finns där uppe. Man kan också räkna hur många byggkranar det finns i Mariehamn. Just nu torde det vara noll. Hur många bygglov beviljades förra året? Jag tror det var ett i Mariehamn. Det finns olika sätt att mäta tillväxt, och vi borde på allvar fundera på att få en uppfattning om hur det går varje månad. Mätningen är ganska viktig.

Vi ska också komma ihåg att vår ekonomi är liten. När man läser ÅSUB:s tillväxtmeddelanden nämns att en färja har flaggats om. Det påverkar vår BNP och tillväxt om 200 personer plötsligt anses jobba på Åland istället för att inte göra det.

Det är också ett evigt tal om att vi är beroende av vissa sektorer, och det stämmer, särskilt när det gäller sjöfarten. Tanksjöfarten har gått bra och påverkar våra siffror. Men om vi verkligen vill veta vad vi gör och vad våra åtgärder har för betydelse, måste vi titta på det landbaserade. Det är det som vi talar om, vi talar inte så mycket om hur den internationella tanksjöfarten går för där kan vi verkligen inte påverka. Det landbaserade kontra sjöbaserade behöver vi mäta separat.

I det här meddelandet nämns olika saker, inklusive havsbaserad vindkraft och Axyards. Jag undrar om rubrikerna kan kopplas samman, eftersom de lite hör ihop och förutsättningarna för att lyckas är nära besläktade.

När man pratar om riskkapital och en eventuell riskkapitalfond, är det viktigt att stämma i bäcken när dessa idéer föds. Det låter bra att få med privata aktörer i sådana satsningar, men jag tror inte att de kommer att stå i kö för det. De vill ofta ha den där affärsidén för sig själva.

Jag hoppas att vi kan enas om att när landskapet går in och gör affärer, bör de som sitter i regeringen och tjänstemännen satsa egna pengar. Det borde vara en huvudregel, eftersom det gör att man blir mer försiktig. Vi har många exempel på detta. Vi har 1 000 kor, vi har fisk på land osv.

På tal om fisk på land så vet jag att ordet vattenbruk nämns exakt en gång i det här meddelandet. Vattenbruk är ett område där vi skulle kunna få betydande tillväxt genom att bara bestämma att reglerna ser ut på ett visst sätt i 20 år framåt. Det skulle inte ens behöva betyda att vi utökar odlingstillstånden mycket, utan bara att de vet att de kan odla på ett visst sätt under en längre tid, i 20 år. De har blivit duktigare, de släpper ut mindre och verksamheten har blivit bättre. Vattenbruket borde inte glömmas bort.

Vi bör också komma ihåg jordbruket. Vi politiker bör slå oss för bröstet för det, eftersom en del av er har varit med och hjälpt till att skapa fruktundret på norra Åland. Genom bra stöd har man kunnat bygga kyl- och lagerinfrastruktur som gör att frukten kan säljas över året istället för allt på en gång på hösten. Det är myndighetsutövning på ett vettigt sätt. Man beviljar bidrag på objektiva grunder till bra verksamhet som fixar export åt Åland.

Vi ska också komma ihåg turismen. Vi måste göra det enklare att komma hit och dyka, spela golf och på olika sätt få turismen att bli populär. Turismen är en viktig exportnäring, eftersom den lockar människor hit som spenderar pengar. Vi behöver fundera på sommaren och hur vi kan hantera arbetskraftsbristen i turistnäringen, särskilt i augusti, när många ska tillbaka till skolan. Vi behöver se till att i synnerhet de i gymnasialstadiet är lediga från skolan och kan jobba under augusti, vilket man gjorde förr.

Avslutningsvis vill jag nämna kommunalskattelagen. Jag hade tänkt spara det till senare, men jag tycker vi bör göra en jämförelse. Kommunernas andel av samfundsskatten är en femtedel, nästan 5 %. Samfundsskatten på årsbasis är ungefär 40 miljoner. Med ungefär 10 miljoner i år skulle vi kunna säga att den kommunala samfundsskatten är noll.

Dessa 40 miljoner, som man sänker elräkningarna med, populistiskt sagt, så med dessa miljoner så kunde vi se till att vi har noll i samfundsskatt i fyra år, och säga att samfundsskatten på Åland är ungefär 15 %. Det skulle kunna vara intressant att använda pengarna på det sättet istället för att ta bort elräkningar. Vi har sagt att det är helt okej och vi har samtyckt till det. Jag bara visar eftersom vi nu använder PAF-pengar till precis vad vi vill, så varför inte använda dem för tillväxt?

Det finns mycket mer att fundera på, men tiden tillåter inte det. Så jag tackar för mig för tillfället. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack för ett bra anförande överlag. Jag ser fram emot ett ännu mer konkret tillväxtmeddelande ifall Obunden Samling får chansen att vara med och ta fram ett sådant nästa mandatperiod.

Några ord om tillväxtfonden. Jag räknade med att ledamoten Måtar skulle vara lite emot den, och jag är inte långt ifrån er syn på den här frågan. Därför hade jag lite begravt frågan om tillgång på offentligt riskkapital, om jag ska vara ärlig, fram till den dagen när några från den privata sektorn knackade på dörren och sade: "Det här måste vi få till. Vi är intresserade av att vara med och vi kommer att samla näringslivet."

Jag hoppas att vi kan få till något där de privata aktörerna utgör kärnan, och där offentlig sektor kan fungera som en hävstång. En sådan modell tror jag på, och jag anser också att offentlig sektor bör undvika ägande så långt som möjligt.

Tack, talman!

Beträffande vad Obunden Samling kommer att göra, så borde vi nog ge ett skuggmeddelande när det gäller tillväxtmeddelandet. Det är mycket möjligt att vi gör det.

När det gäller tillväxtfond, så om det förhåller sig på det sättet, vilket jag nämnde i mitt anförande, så är det i alla fall bättre om de privata aktörerna är med. Det är ännu bättre om de privata har den största delen och att landskapet i så fall deltar som någon form av placerare. Det kan i så fall vara det bästa alternativet i en sådan här situation.

Och ännu bättre är det sedan att de ministrar och de tjänstemän som är väldigt rappa med att det här ska vi göra, även sätter dit egna pengar. Det är väldigt nyttigt.

Det sistnämnda tror jag skulle vara intressant om vi börjar investera i olika privata initiativ.

Men jag fortsätter. Både tjänstemän och politiker ska hållas på en armlängds avstånd i de beslut som tas. Vilka projekt man i så fall ska investera i, det ska ske från det privata. Som sagt, offentlig sektor ska fungera som en hävstång, inte ur ett mer operativt eller affärsmässigt perspektiv.

Kort om Axyards. Jag tycker att det är ett underskattat initiativ. Det ska ses som att landskapet inte bedriver verksamhet, utan snarare bygger infrastruktur som gynnar lokala aktörer att bedriva sin verksamhet. I det här fallet konkurrerar man inte med någon, utan man skapar något som är svårt att åstadkomma utan det offentliga.

Tack, talman!

När jag sa att tjänstemän och politiker borde satsa egna pengar, tänkte jag främst på Axyards, att det skulle vara absolut obligatoriskt att investera en årslön, ungefär. Om behöver gå till banken och låna de pengarna för att sätta in i det här projektet, så det skulle ge lite förtroende. Annars får man en känsla av att man kommer till en restaurang, blir serverad en middag och kocken vägrar att äta det själv. Det är lite samma sak med detta. De som tycker att Axyards är så bra, sätt dit pengarna!

Hela det här projektet påminner om det när man en gång i tiden sade att när grävskopor kom till ett land så var man skeptisk till vad tusan vi skulle ha grävskopor till. Det skulle göra att folk blev arbetslösa. Vi får arbetslöshetsproblem när vi använder grävskopor. Då var det uppfinnaren som sa att om vi ger folk skedar istället för spadar, då kommer vi att slippa arbetslösheten. Det blir väl bättre? Axyards är lite samma. (… taltiden slut).

Talman!

Vi debatterar i dag tillväxt och det ser ut som att vi får en två dagars debatt minst i frågan, och det är glädjande. Det är en av Ålands viktigaste framtidsfrågor som vi har att göra med.

Idag blir det både salt och sött från Moderat Samlings lagtingsgrupp. En del företagare har känt besvikelse när de läst detta meddelande, eftersom de känner skattegränsen och producentansvaret i sina skinn, de känner att deras verklighet ligger långt ifrån vad som beskrivs i detta meddelande.

Ska man se positivt på meddelandet, så är det bra att tillväxtpolitiken upphöjts till ett eget politikområde. Från moderat sida tycker vi det är välkommet.

Dagens moderata gruppanförande kommer att hållas på en ganska övergripande, kritisk nivå – sen kommer det även några enskilda anföranden, några djupdykningar i olika ämnen.

Talman! En tillväxtpolitik för Åland måste bygga på insikten om att vi inte har ett konkurrenskraftigt Åland idag. Vi behöver vässa hela Ålands konkurrenskraft. Vi känner till antal konkurser och arbetslöshetssiffrorna, den första polletten som behöver trilla ner är att vi inte ska nöja oss med dagens nivå på tillväxt eller Ålands nivå på arbetslösheten. Vi ska inte slå oss till ro och tänka att den är ju högre i Sverige och Finland också och vi brukar ju placera oss däremellan. Nej, vi kan bättre, det är våra historiska tillväxt- och arbetslöshetssiffror ett konkret bevis på.

Nästa pollett som behöver trilla in är att det är alla sju ministrar som är företagsministrar, tillväxtministrar och näringsministrar. Jag vill ge några konkreta exempel: Vi kan skriva i tillväxtmeddelandet att de kommunala handläggningstiderna ska vara korta, för bygglov och planering. Men vad tror ni händer om man gör som regeringen föreslår nu, dvs. stryper tillväxtkommunerna ekonomiskt?

Vi kan skriva om turismens betydelse, men vad spelar det för roll om skärgårdstrafiken inte fungerar och förbjuder cykelturister nekas att komma ombord. Skärgården nämns för övrigt inte i meddelandet som någon resurs för tillväxt, den är de facto en betydande tillväxtmotor för hela Åland, i termer av export, turister som kommer till fasta Åland via skärgården och tjänster.

Ett tredje exempel: Vi ska ha en exportdriven tillväxt, enligt Bjarne Lindströms rapport – men varför nämns inte då IT och digitalisering som exportvaror? Detta är den bransch som är minst känslig för skattegräns och producentansvar, regeringen plöjer – med rätta – ner betydande summor genom Grit:Lab

Vi har ett IT-bolag, Crosskey som säljer banklösningar utanför Åland. Vi har spirande, åländska IT-bolag som vill vara en del av att bygga framtidens Åland. När det offentliga Åland upphandlar IT-lösningar verkar det som att det åländska kunnandet inte ens finns på kartan. Visst finns en betydande digitaliseringsskuld i det offentliga Åland, men det finns också ett betydande kunnande på området inom det privata Åland. När det offentliga Åland gör stora upphandlingar, t.ex. om medborgarportalen, då ska det vara möjligt för åländska aktörer att lägga anbud.

För att vara övertydlig: Ni skriver i handlingsplanen att regeringen aktivt har valt att en stor del av IT-utvecklingen ska ske genom upphandlingar och ramavtal med den privata sektorn, se till att detta också skapar möjligheter för det åländska näringslivet.

En personlig reflektion. Som socialminister betraktade jag mig själv också som näringsminister. Det finns ingen bättre socialpolitik än en fungerande näringspolitik. Det var därför det var viktigt för mig att radikalt minska köttbesiktningsavgifterna – så att vår slakteriverksamhet skulle ha en möjlighet att hävda sig i konkurrensen utanför Åland. Det var därför vi bytte ut tillsynsavgiften för tobaksförsäljning mot en anmälningsavgift av engångskaraktär. Det var därför ÅHS fick i uppdrag att öka intäkterna och se vilka tjänster som kunde säljas. Så, ni är alla sju näringsministrar.

”Det krävs en aktiv tillväxtpolitik”, slås det fast i ingressen. Det är därför det är viktigt att i alla lagförslag ställa frågan: Hur påverkar detta företagarna? Hur påverkar detta tillväxten, alltså företagens möjligheter att växa? Valet att ställa frågan är politiskt. Landskapsregeringen kan idag besluta att börja ställa frågan. Nuvarande regering har politiskt valt att inte ställa den frågan, det är ett av de grundläggande problemen. Ni når inte målet om ett konkurrenskraftigt företagsklimat, utan att ställa frågan: Hur gör denna lag klimatet bättre för företagarna?

Nu några lite mer konkreta synpunkter på meddelandet. Överlag uppmanar vi regeringen att börja jobba ”hands on” med tillväxtfrågorna, lämna de akademiska diskussionerna om vad tillväxt är.

Det är bra att ni sätter ett mål för BNP-tillväxt, men lite udda att målet ställs i relation till omgivningen. Vi borde alltid ha ett mål på, säg, en tillväxt på 2,5 % oberoende av vad som sker i övrigt.

För Ålands jordbruk, fiske och vattenbruk bör inte målet vara att vi ska ”förbli” konkurrenskraftiga, utan att vi ska vara mer konkurrenskraftiga än aktörerna utanför Åland.

Texten om arbetslinje och köpkraft är bra, den får gärna expanderas till konkreta åtgärder så att flit och ansvarstagande alltid ska löna sig. T.ex. genom att avskaffa inkomsttaket för studiestöd, förnya styrningen av AMS eller göra det möjligt för 16-åringar att servera, på samma sätt som de har möjlighet att servera i riket under översyn. Det är svårare än nånsin för 16-åringar att få jobb på Åland. Restaurangbranschen är mera betydelsefull på Åland än i Fastlandsfinland. Vi förordar en blankettbestämmelse här. Vi måste sluta använda självstyrelsen till att alltid göra det lite krångligare på Åland.

Ni har helt rätt om konkurrenskraftiga driftskostnader, men glöm inte konkurrenskraftigt avlopp – fungerande, konkurrenskraftiga avlopp är avgörande både för Ålands attraktionskraft och företagens möjligheter att konkurrera.

Den subjektiva rätten till barnomsorg är inte särskilt företagsvänlig. Den drar undan mattan för lekparksverksamhet, det som tidigare kallades för enskild barndagvård – alltså privata alternativ.

På äldreomsorgssidan har vi företag som gjort otroligt mycket positivt för Åland, tänk om vi kunde det se det samma inom barnomsorgen! Vänligen väg in detta i den kommande helhetsbedömningen av barnomsorgens lagar.

Tillbaka till meddelandet. Det är lite förbryllande att ni inte nämner ett ord om landskapets filmsatsning, något som tidigare beskrivits som en tydlig tillväxtåtgärd med effekter året om. Är det alltjämt er syn?

Projektet AQUAPHOENIX är det bra att ni lyfter, det är ett klockrent exempel på ”krokodilekonomins” möjligheter. Anta gärna en blankettvattenlag med de begränsningar ni bedömer att behövs, sedan en lokaliseringsplan för fiskodlingen.

Gällande kapitlet om ”Utbudet av stöd”, så vill jag markera skepsis mot anställningsstödet för enmansföretag. Jag har tidigare framfört en del farhågor kring ineffektiviteten i denna åtgärd och möjligheten att missbruka den, dessa medel kan sannolikt användas mera effektivt. Det är bra om en utvärdering görs.

Investeringsavdraget är viktigt. Fortsätt jobba med det. Vi har mycket kapital på holmen, vi behöver skapa incentiv så att pengarna hittar hem.

Utmanarrätter är egentligen inte ”införda”, detta måste vara en av de större potemkinkuliss som regeringen har levererat. Ingen lag har ändrats, det enda som hänt är att regeringen upplyst att man – liksom tidigare – kan lämna in förslag till registrator, som efter många ”om och men” kan konkurrensutsättas i en separat process, där flera frågetecken ännu återstår.

Detta är inte krokodilekonomi, talman, det är papperstigerekonomi. Vi är inte riktigt imponerade och tror inte ens att ni lyckas konkurrensutsätta en kopp kaffe innan mandatperiodens slut.

Det viktigaste medskicket av allt är att ni behöver utgå ifrån företagarnas verklighet och det som skaver där. Rensa rabatten och kratta manegen! Tack för ordet!

Talman!

Jag ville kommentera specifikt de synpunkter som har framförts kring medborgarportalen.

Men först måste jag säga att jag är lite förvånad över det här anförandet och den ingångspunkt som presenterades. Det är ganska långt ifrån de traditionella moderater vi tidigare har hört här. Nu är det skärgården som står i fokus, medan akademien ska lämnas åt sidan. Tidigare uppfattade jag att Moderaterna var ett parti som grundade sig på forskning och som ofta lyfte fram andra delar av Åland i huvudsak. Men tydligen kan saker förändras över tid.

När det gäller medborgarportalen har ingen stor upphandling gått ut som är svår för de åländska företagen att bjuda på. Tvärtom upphandlas hela medborgarportalen på ett sådant sätt att det ska vara små, specifika upphandlingar. Detta gör det möjligt för enmansföretag och småföretag inom sektorn att kunna delta. Att stimulera utvecklingen även på den sidan är en helt bärande del av tankarna bakom medborgarportalen.

Talman!

Jag är glad att minister Zetterman har noterat Moderaternas förnyelse, men jag tror inte att jag sa ett enda ord om att lämna akademin eller nedvärdera utbildningsväsendet. Det är helt ministerns egna funderingar.

Vad gäller medborgarportalen finns det en del anmärkningsvärdheter där. Framförallt bekymrar jag mig över att regeringen i den pågående upphandlingen, som utgår den 4 juni, verkar ha frångått varumärkesförbudet och pekar ut väldigt specifika kriterier som är svåra att uppnå.

Men vi får återkomma till den frågan. Vi har ställt en skriftlig fråga i ämnet idag.

Talman!

Ledamoten Valve sade i sitt anförande att det är dags att lämna akademin och gå till konkret handling.

När det gäller medborgarportalen så pågår just nu en pilot som upphandlas där den tekniska basen kommer att sättas på plats.

Jag välkomnar en skriftlig fråga i detta sammanhang och berättar gärna mera.

Mitt erbjudande, som jag redan har gett till Moderaterna och övriga oppositionspartier, kvarstår, om man vill höra mera om landskapsregeringens digitaliseringsarbete så står jag varmt till förfogande.

Talman!

Då kan det nog vara på plats med ett förtydligande. Jag är själv en stolt medlem av akademien och skulle aldrig få för mig att säga något sådant i ett anförande.

Det vi bör nämna är den akademiska debatten om vad som är tillväxt och vad som inte är tillväxt. Hur ska man se på olika tillväxtfrågor? Det måste gå att säga att vi vill ha tillväxt på Åland och sedan presentera konkreta åtgärder för hur man ska åstadkomma det.

Jag upplever att debatten ofta dribblas bort innan den ens har börjat, på olika sätt. Det är just detta som jag och Moderaterna vill komma bort ifrån.

Tack, talman!

Jag vill ta tillfället i akt att svara på ledamotens påstående om huruvida landskapsregeringen fortfarande prioriterar filmkommissionären. Jag vill vara tydlig med att vi kommer att debattera ändringsbudgeten i morgon och där vi avsätter medel till filmkommissionären. Detta gör vi för att skapa en ekonomisk grundtrygghet och möjliggöra ett kontinuerligt och långsiktigt arbete. Landskapsregeringen är engagerad i att säkerställa filmkommissionärens fortsättning och den viktiga möjligheten att producera filmer här på Åland.

Talman!

Jag har tidigare upplevt att regeringens tuppkam har varit ganska hög när det kommer till filmkommissionären och filmsatsningar samt dess möjligheter. Jag blev förvånad över att det inte ens nämndes varken i meddelandet eller i handlingsplanen för 2026-2027.

Det är dock ett bra klargörande från den ansvariga ministern. Då vet vi att det rullar på och att regeringen ser potential i det.

Det är bra att Moderaterna engagerar sig i tillväxtfrågan.

Nu är det så att detta meddelande inte utskottsbehandlas, utan hela resonemanget som man vill föra så bör komma fram här i salen.

Det har kommit en hel del matnyttiga förslag, men det blev lite väl ivrigt när ledamoten Valve började skjuta kring sig och sade det råder cykelförbud på skärgårdsfärjorna och att kaffe inte ens var upphandlat. Det kaffe vi dricker här är nog sålt av en privat entreprenör som har caféet här.

Utöver det välkomnar jag en livlig debatt om denna fråga. Men man behöver kanske hålla sig till sanningen.

Talman!

Kaffe som vi dricker här är knappast ett resultat av regeringens handlingskraft. Men tack för repliken.

Tack, talman!

Ett meddelande är en viljeyttring från landskapsregeringen om vilken riktning man vill gå. Man vill visa ålänningarna hur man avser att agera. När man läser det här tillväxtmeddelandet kan man fråga sig: Vilken riktning vill egentligen landskapsregeringen gå? På vilket sätt kommer detta meddelande att förbättra företagens tillväxtmöjligheter? Eller är det, som näringsministern sade i sitt inledningsanförande, så att man har samlat ihop de projekt och arbeten som pågår inom landskapsregeringen för att visa hur man arbetar med näringspolitiska frågor?

I mitt anförande för Pro Åland vill jag utgå från ett gammalt ordspråk. Inte det att alla vill till himmelen, men få vill ju dö. Det var inte det jag tänkte på, utan jag tänkte istället på något gammalt, något nytt, något lånat och något blått. Det känner ni säkert alla till. Det brukar annars vara i samband med giftermål som man nämner detta.

Om vi börjar med något gammalt. Gammalt behöver inte vara föråldrat. Vi vet var våra företags styrkor ligger: företagande, sjöfart, självstyrelse, föreningsliv och hög tillit mellan människor. Det är väl det som är något gammalt och som fortsätter att leva kvar. Det är ingen slump att Åland är ett välmående samhälle. Åland byggdes inte genom stora visionära dokument, utan genom hårt arbete, entreprenörskap och ansvarstagande generation efter generation.

När vi sedan diskuterar något nytt, så är det nog inte så mycket nytt i det här meddelandet. Frågan är egentligen: Behöver det vara så mycket nytt? Är det offentligas roll att tala om vad det privata näringslivet ska göra? Nej, inte om ni frågar mig och Pro Åland. Jag tror att vi ska hålla tassarna så långt bort som möjligt.

Men visst finns det sådant som artificiell intelligens, digitalisering och nya globala marknader som kan ge oss nya möjligheter. Landskapsregeringen lyfter själv fram den fjärde industriella revolutionen som en avgörande framtidsfråga. Men ny teknik är inte bara ett mål i sig. Teknik är värdefull först när den hjälper människor att arbeta smartare, starta företag, få bättre service och skapa nya jobb. Det är ju meningen med något nytt.

När vi sedan kommer till något lånat, så vet vi att ingen egentligen klarar av att utveckla något ensam. Alla framgångsrika samhällen har lånat idéer av andra. Vi kan lära mycket av liknande regioner, till exempel av Gotland och Färöarna, när det gäller att locka kompetens, skapa innovationsmiljöer och utveckla samarbeten mellan näringslivet och det offentliga.

Vill man sedan gå över till något blått, så symboliserar blått naturligtvis havet. Det har gett oss arbete, kontakter, handel och välstånd. Här finns stora utvecklingsmöjligheter, till exempel för fiskodlingen. Men det är väldigt svårt att utveckla fiskodlingen på Åland. Man får nämligen inte de tillstånd som behövs. I min hemkommun Brändö är det enklare och man är mer välkommen om man drar kassarna två sjömil över till finska sidan. Det är ingen större skillnad på vattenmiljön där; den är i princip densamma och eventuella föroreningar känner inga gränser. De flyter fritt, men finska staten säger "välkommen". Här säger vi "nej", här ska vi inte utveckla skattekraften. Det handlar inte bara om fiskodling, utan också om sjöfarten och sjöfartens möjligheter. Det handlar om oss politiker att skapa förutsättningar snarare än hinder.

Så något gammalt är våra styrkor, något nytt, här finns det möjligheter och något lånat, här finns det erfarenheter från andra och något blått är havet, framtidstron.

Men om man går lite djupare och tittar på konkreta planer, vad landskapsregeringen vill göra i aktuella och planerade åtgärder för 2026-2027. Då blir man lite trött om man befinner sig på den traditionella mitten-höger skalan.

Vi ska alltså nu förstatliga varvsverksamheten genom att bygga Axyards. Jippi! Hur är det med den privata företagsamheten? Tror vi på det privata företagandet? Varför i himmelens namn ska landskapsregeringen och finska staten bygga ett varv? Det är helt märkvärdigt.

Sedan har vi den havsbaserade vindkraften, där alla andra regioner i princip har lagt ner projekten eller lagt dem på is för tillfället. Men här tuffar vi på. Någon auktion av områden verkar inte finnas i närtid. Det är oklart vem som ska få eventuella inkomster. Men mer pengar vill man ha för att ta sig vidare.

När det gäller kompetens och attraktionskraft så finns en reform av sjöfartsutbildningen, igen får jag väl säga. Om det är nummer två, tre eller fyra under min tid kan jag inte riktigt svara på, men jag vet att det som har varit attraktionskraften för vår sjöfartsutbildning, Michael Sars, så den vill man sälja och inte längre ha kvar. Märkvärdigt.

Man lyfter upp yrkesgymnasiets branschråd som en möjlighet till tillväxt. Men snälla, är det så att det har funnits ett behov av att fylla ett antal sidor och därför har man tagit med det? Vad är tanken med det? Jag förstår inte överhuvudtaget, med tanke på hur länge vi har processat den lagstiftningen i lag- och kulturutskottet, det är helt obegripligt.

Jag tar mig snabbt vidare nu eftersom tiden rinner iväg.

Jag går till transporter och basinfrastruktur. "Intäkter från EU:s utsläppshandel för bättre färjeförbindelser." Men vi har inte sett några intäkter ännu från färjorna. Inte har vi sett något om utsläppsrätter, mig veterligen. Det har pratats om inkomster i 25-miljonersklassen. Jag tror det var 2 miljoner som var med i budgeten. Det känns också lite så där.

Kapitaliseringen av Kraftnät Åland. Jag ser verkligen fram emot att veta hur mycket det påverkar min egen elräkning. Jag är inte den enda som gör det. Det är faktiskt ganska många andra ålänningar som också väntar och undrar hur mycket billigare det ska bli nu när landskapet har betalat bort 40 miljoner.

Jag hörde i ett tidigare anförande att Obunden Samlings ordförande, Marcus Måtar, hade lite andra visioner om vad man kunde ha gjort. Jag säger inte att jag stöder dem rakt av, men det är alltid fräscht när folk kan tänka utanför boxen.

Avslutningsvis, hur kommer den här debatten i Ålands lagting sammantaget att gynna det åländska näringslivet? Vad ser de för möjligheter efter att vi har suttit här, 37 personer, och talat i en eller två dagar? Vad blir bättre? Skulle det inte vara bättre med lite mer verkstad och lite mindre papper?

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till socialdemokraten Löthman för att jag fick möjlighet att ta hans taltur. Tack Löthman!

Tack, talman!

Ledamoten lyfte upp Michael Sars, och först och främst vill jag klargöra att skolfartyget inte är sålt.

Det pågående arbetet handlar om att se över hur sjöfartsutbildningen kan samordnas och utvecklas på ett långsiktigt, hållbart och kostnadseffektivt sätt, utan att kvaliteten på utbildningen äventyras.

Jag håller helt med om att skolfartyget fyller en viktig funktion. Samtidigt är det landskapsregeringens ansvar att pröva om de ekonomiska resurserna används på ett ändamålsenligt sätt, och om det finns alternativa lösningar eller motsvarande.

När ekonomin inte går ihop behöver man tänka nytt, och det tror jag att ledamoten också håller med om. Våra skolor, högskolan och Ålands gymnasium, tillsammans med Sjöfartsverket, har faktiskt lyckats få ner kostnaderna rejält. Jag ser inte att det behövs en försäljning i nuläget.

Talman!

Det är mycket glädjande nyheter! Jag vet att många inom sjöfartsbranschen och utbildningssektorn har varit ledsna över diskussionerna om försäljningen av Michael Sars Det har funnits en osäkerhet kring hur man ska kunna hantera de faktiska behov som finns, särskilt när det gäller praktikdagar och liknande. Det är i så fall väldigt bra.

Jag vill också nämna, som en kuriositet, att jag började arbeta vid dåvarande Sjöfartsläroverket 1993. Vid den tiden hade man just genomfört en reform. Under min tid där genomgick vi flera reformer, vilket gjorde samarbetet med de involverade sjöfartsmännen och kvinnorna ganska utmanande. Jag önskar vicelantrådet lycka till i detta arbete!

Tack, talman!

Tack ledamoten. Trots att man har varit med så länge i svängen, man tänker att man har gjort det tillräckligt många gånger och att det ger inget resultat, så tycker jag ändå att man behöver vara positiv och försöka åstadkomma förändring.

Jag vill faktiskt ge rikligt beröm till både högskolan, gymnasiet och sjösäkerhetscentret. De har ökat sitt interna samarbete och har själva insett att det finns en möjlighet att behålla skolfartyget genom att använda resurserna bättre. Dessutom har de sett att kostnaderna minskar med flera hundratusen.

Det finns möjligheter när skolorna själva tar ansvar för något som de vill ha kvar.

Talman!

Ledamoten Thörnroos lyfter tanken om vad vi ska göra med tillväxtdebatten. För mig är det helt oförståeligt att tillväxtmeddelandet inte ska behandlas i finans- och näringsutskottet. Jag begriper inte. Hållbarhetsmeddelandet gick till utskottet. Om den här regeringen har talat om något som är viktigt så är det tillväxt. Tillväxt, tillväxt, tillväxt!

Vi har en ökande arbetslöshet, producentansvaret känns som en våt filt över företagande, skattegränsproblematiken bidrar också till detta. Vi ser dålig tillväxt, inflation och stigande arbetslöshet. Det finns inga jobb där ute.

Det här är en viktig debatt för det åländska näringslivet. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att detta meddelande inte ska utskottsbehandlas. Det ska bli intressant att följa den här debatten. Jag kommer åtminstone att föreslå att det ska behandlas i finans- och näringsutskottet eftersom det här är viktiga frågor vi diskuterar. Ledamoten lyfte också flera viktiga aspekter i sitt anförande.

Talman!

Jag tror faktiskt inte att jag var närvarande vid talmanskonferensen när man diskuterade huruvida detta meddelande skulle utskottsbehandlas eller inte. Men av princip är jag emot behandling. Det här är en vision som landskapsregeringen har, och i och med den nya lagtingsordningen så kan finans- och näringsutskottet lyfta upp precis vilka frågor de vill och styra in dem på det sätt som de önskar.

Det finns mycket som är samlat i det här, men mycket är också gammalt. Det finns inga nyheter i det; det är bara en sammanställning av vad landskapsregeringen avser att göra.

Tack, talman!

Ledamoten Thörnroos säger i början av sitt anförande att entreprenörskapet på Åland inte har byggts genom visionära dokument, och det har hon helt rätt i. När man pratar med företagare efterfrågar de inte i huvudsak fler strategier, rapporter eller arbetsgrupper, utan snarare tydliga och rimliga spelregler. Det har ledamoten helt rätt i.

När det däremot gäller att hålla den här debatten så tycker jag att meddelandet spelar en viktig roll, för vi pratar alldeles för lite om näringspolitik i den här församlingen. Det är viktigt, för företagen är Ålands hjärta och det är de som producerar vår välfärd i slutändan.

Talman!

Till det sistnämnda är vi helt överens. Det är de privata företagen som skapar vår välfärd. Det är inte antalet anställda i offentlig sektor som gör det, utan det är de privata företagen som gör det. Är det så att en debatt i Ålands lagting hjälper företagen, så kan jag stå här i flera dagar och komma med olika visioner själv. Men jag tror faktiskt inte att det hjälper.

Jag tror att företagen behöver regelförenklingar. De behöver långsiktighet och tydlighet i hur man agerar.

Man kan till exempel fråga sig: Ska vi fortsättningsvis ta betalt för att få näringsrätt? Är det något vi ska ta 100 eller 150 euro för? Eller ska vi välkomna alla företag och slå upp portarna och vi är med?

Tack, talman!

Jag är glad att ledamot Thörnroos lyfte frågan om näringsrätten. Jag minns budgetdebatten före budgeten 2026, då både Obunden Samling och Moderaterna motionerade om exakt samma sak, nämligen att slopa avgiften för näringsrätt.

Personligen skulle jag också gärna se att vi övergår till ett anmälningsförfarande för personer som har hembygdsrätt. Varför ska de betala för att få en näringsrätt som borde ges automatiskt?

Talman!

Till den delen är vi helt överens. Det är upp till landskapsregeringen att titta på detta.

Om vi nu skulle gå till ett anmälningsförfarande istället för en avgift, vad betyder det rent praktiskt? Är det en halv tjänst mindre eller 25 procent mindre? Eller går det att sköta helt digitalt? Kan vi ändå ha kontroll på vem som finns här och vem som verkar för Åland? Det finns bara möjligheter om man vill.

Tack, talman!

Jag håller med de i den här salen som tycker att den här tillväxtdebatten är fräsch. Jag tycker att det är bra att näringsministern har lanserat detta meddelande, och att vi får lägga lite fokus på näringspolitiken också.

I den här salen debatterar vi ett antal olika ämnen, och att få göra det, få repliker och få input i den här diskussionen, tror jag uppskattas av näringslivet.

Jag vill bara bemöta slutklämmen på ledamotens anförande.

Talman!

Som jag sade tidigare, om det på något vis kan främja utveckling och underlätta, hjälpa och stöda näringslivet, ser jag fram emot flera sådana här debatter. Men efter alla år måste jag säga att jag personligen är väldigt tveksam till om det faktiskt gör det.

Det finns inte heller egentligen något nytt i det här meddelandet; det är mer som en samlingsbok över vad man har gjort eller vad man avser att göra. Ja, kanske är det så det ska vara. Jag har ingenting emot det, men jag är tveksam till om det faktiskt ger något bättre resultat för det åländska näringslivet.

Ledamoten lyfte i sitt anförande flera viktiga frågor. Jag tänker till exempel på vattenbrukets vara eller icke vara, konkurrenskraft och liknande aspekter. Det är något som ständigt diskuteras.

Jag tror att det är viktigt att sätta olika frågor på agendan, eftersom det händer så mycket i vår omvärld. Att pinpointa specifika ämnen och diskutera dem bidrar till en samhällelig debatt och gör att frågor tas upp och går framåt i de demokratiska processerna.

Därför anser jag att det är bra att den tillväxtpolitiska debatten nu blev av.

Talman!

Det finns mycket klokskap i det som ledamoten Liz Mattsson säger.

Själv kan jag säga att det irriterar mig oerhört att företagen i min hemkommun har bättre tillväxtmöjligheter, bättre möjligheter att expandera och är mera välkomna på den finska sidan än vad de är hos vår egen landskapsregering. Det stör mig.

Talman!

Bästa lagting och åhörare! Vi behandlar i dag landskapsregeringens tillväxtpolitik. Åland behöver tillväxt, men det är inte vilken tillväxt som helst vi söker. Vi behöver en tillväxt som bär välfärden, stärker jämlikheten och ger unga människor framtidstro.

Landskapsregeringen slår fast att Åland under de senaste 15 åren haft en svagare BNP-utveckling än våra grannregioner, och att ekonomisk balans kräver en aktiv tillväxtpolitik. Vi måste komma ihåg att Åland behöver sina stora företag för att helheten ska fungera. När det går bra för dem får vi också starkare underleverantörer, fler jobb och bättre möjligheter för hela det lokala samhället. Det gäller inte minst Mariehamn, som bär en stor del av den åländska arbetsmarknaden. Om Mariehamn utvecklas väl, då utvecklas hela Åland väl. Det handlar om människor, om jobb och utbildning, och om att fler ska kunna bygga sitt liv här.

I det tillväxtpolitiska meddelandet sägs tydligt att tillgången till rätt kompetens är ett av de största tillväxthindren. Ökad inflyttning är den viktigaste strategiska prioriteringen för exportföretagen, och tillväxtpolitiken måste kopplas till utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadspolitiken.

Jag vill särskilt lyfta utbildningen, där drivkraften i ett modernt samhälle ligger. I handlingsplanen ser vi flera viktiga satsningar: ett stärkt samarbete mellan utbildning, arbetsliv och samhälle, genom ett nytt utbildningsprogram inom turism, fortbildning inom artificiell intelligens för utbildningspersonalen, utveckling av ett attraktivt campus kring gymnasie- och högskoleutbildningen, samt en tydlig satsning på bättre inlärningsresultat. Det är exakt sådana investeringar som bygger både framtida yrkeskompetens och framtida samhällskraft.

Här måste vi tala om ungdomarna. Ungdomsarbetslöshet är inte bara ett individuellt problem; det är ett samhällsproblem och i förlängningen också ett ekonomiskt problem. När unga inte får sitt första jobb eller sin första riktiga kontakt med arbetsmarknaden tappar vi både framtidstro och produktivitet. Därför är det rätt att regeringen planerar sommarjobbssatsningar och en effektivisering av serviceprocessen på AMS så att arbetssökande snabbare ska få arbete.

För oss socialdemokrater är det självklart att ingen ung människa ska lämnas ensam mellan studier och arbetsliv. Därför är det också bra att media lyfter upp diskussionen gällande ungdomar som ej når studier, och vikten av att vi har ett ordentligt kontrollsystem, vilket Socialdemokraterna understöder. Det är också därför jag välkomnar att landskapsregeringen så tydligt kopplar utbildning till näringslivets behov.

I underlagsrapporten konstateras att offentligt finansierad utbildning och forskning är centrala indirekta sätt att stärka produktivitet och konkurrenskraft, och att tillväxtpolitiken måste vara sektorsövergripande. Rapporten pekar dessutom ut utbildnings- och kompetenssatsningar som en av de allra viktigaste prioriteringarna i en exportledd tillväxtpolitik. Det ligger nära den socialdemokratiska tanken att kunskap inte är en kostnadspost, utan en investering i både människor och samhällsekonomi.

Samtidigt måste inflyttningen fortsätta vara en central del av vår politik. Åland behöver fler människor i arbetsför ålder, mer arbetsmarknadsdynamik och bättre möjligheter att rekrytera spetskompetens. Därför är arbetet med Åland Living, nätverksgrupper, platsvarumärke och tydliga vägar in för inflyttade viktigt. Men det räcker inte att marknadsföra Åland; vi måste också se till att människor som kommer hit trivs, hittar bostad, får en fungerande vardag och känner sig hemma i samhället. Det är därför familjeperspektivet är så viktigt.

Jag vill också lyfta kultur, idrott och turism. Det är kanske inte alltid det som står överst i tillväxttabellerna, men i verkligheten är det helt avgörande för Ålands attraktionskraft. Besöksnäringen, evenemangen och den breda samhällsväven gör att människor kommer hit, stannar här och återvänder hit. Rapporten understryker att ett levande kulturliv stärker attraktionskraften och att kultur även är en del av besöksnäringen. Det är en påminnelse om att tillväxt inte bara byggs av de största företagen, utan också av alla de sammanhang som gör Åland till en plats man vill leva på.

När det gäller transporterna är verkligheten enkel: Åland är beroende av fungerande förbindelser. Handlingsplanen lyfter flyglinjerna till Stockholm, Åbo och Helsingfors, arbetet för fler turer till Helsingfors och behovet av långsiktiga lösningar för sjöfarten. Det tar också upp det fortsatta ö-undantaget för passagerarfärjor och intäkterna från utsläppshandeln som verktyg för bättre färjeförbindelser. För Åland är transporterna en förutsättning för arbete, utbildning, handel och vardagsliv. Därför måste till exempel kortrutten Mariehamn-Kapellskär starta igen.

Vi måste också fortsätta arbeta målmedvetet med skattegränsen. För många företag och privatpersoner är den fortfarande en onödig bromskloss som stjäl tid, skapar kostnader och försvårar handeln med omvärlden. Varje förenkling är en konkret tillväxtåtgärd som stärker både företagens konkurrenskraft och hela Ålands ekonomi.

På samma sätt gäller det energin och infrastrukturen. Kapacitet i elnätet, rimliga elkostnader, vatten och avlopp, digitalisering och studentbostäder påverkar både företagens konkurrenskraft och människors vardag. Handlingsplanen pekar på kapitalisering av Kraftnät Åland, utredning om sänkta elkostnader, ny VA-lagstiftning och campusutveckling för studerande. Det här är inte tekniska detaljer vid sidan av tillväxtpolitiken, utan en väldigt viktig fråga.

Jag vill också säga något om vindkraften. Här finns en möjlighet att skapa en ny tillväxtbransch för Åland. Underlaget beskriver att havsbaserad vindkraft kan ge positiva kringeffekter för ekonomi, sysselsättning, utbildning och samhällsutveckling. Det är lovande, men Socialdemokraterna måste alltid hålla fast vid att stora framtidsprojekt också måste vara ekonomiskt hållbara, långsiktigt förankrade och bidra till samhällsnytta för hela Åland. Grön omställning och försörjningstrygghet måste gå hand i hand.

Jag vill också lyfta Axyards som en konkret framtidssatsning. Här handlar det inte bara om ett varv, utan om ett projekt som kan stärka hela det åländska näringslivet, bygga kompetens tillsammans med våra skolor och ge Åland en tydligare roll som servicepunkt i Östersjön. Det är precis den här typen av investeringar som skapar jobb, kunskap och framtidstro på Åland.

Talman! Ålands framtid avgörs av vår förmåga att förena export och välfärd, företagande och jämlikhet, investeringar och trygghet. Vi socialdemokrater är stolta över att vara med och styra den utvecklingen. Men vår uppgift är också att se till att tillväxten får ett mänskligt innehåll. Den ska ge fler unga ett första jobb, fler studerande en trygg framtid, fler familjer skäl att stanna och fler företag förutsättningar att växa.

Därför stöder Socialdemokraterna riktningen i tillväxtpolitiken. Vi vill att Åland ska växa genom kunskap, genom arbete, genom rättvisa möjligheter och genom att varje ung människa får en chans att lyckas. Tack!

Talman!

Jag måste säga att detta anförande var det svåraste att elda upp sig över av alla anföranden. Det var nog bland det mest moderata jag har hört idag. Tack för ett mycket sympatiskt anförande som andades framåtsyftande framtidstro.

Jag tycker att ledamoten Löthman har täckt in tillväxt väldigt väl i sitt anförande och positionerat sig skickligt i debatten. Tack för det!

Tack, talman!

Jag tänkte att det skulle vara bra om någon lät som en moderat i den här salen idag.

Tack, talman!

Det gläder mig att Socialdemokraterna nu för första gången uttrycker sitt stöd för fortsatta undantag för handelssjöfarten, det så kallade ö-undantaget, som jag uppfattar ledamotens ställningstagande här.

Det är positivt för Socialdemokraterna har tidigare varit osäkra när det gäller frågan om stöd för ett fortsatt undantag för utsläppsrätter inom handelssjöfarten.

Nu när ni stöder detta undantaget till den finska sidan, är det något ni skulle överväga att stöda även till den svenska sidan, dvs. att utvidga ett undantag så att det inte bara handlar om den finska sidan? Eller är det begränsat till den nuvarande situationen? Hur resonerar ni?

Talman!

Jag tog upp det i mitt anförande eftersom jag för tillfället ser det som bra för Åland, precis som om vi skulle få pengarna för utsläppsrätterna.

I det stora hela är jag egentligen principiellt emot ö-undantag, eftersom jag tycker att man inte ska smita ifrån de miljökonsekvenser som det medför.

I detta gruppanförande tog jag upp det för att det nämns i debatten, och jag ser det som något som gynnar Åland för tillfället.

Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det där faktiskt. Ledamoten är principiellt emot det, men är ändå för det. Men det är bra om vi kan enas om att detta är bra för Åland och lämna det därhän, så att det inte blir något motarbetande från Socialdemokraterna när det gäller detta. Det gör mig väldigt glad. Vi behöver vara eniga på Åland om det som faktiskt är bra och ger förutsättningar för oss att leva och bo här.

Med anledning av detta funderar jag på något närbesläktat, nämligen undantaget som man också pratar om för skärgårdstrafiken det vill säga färjor under 5 000 bruttoton. De är en del av det här utsläppsundantaget som jag inte heller har hört Socialdemokraterna uttala sig om, varken för eller emot. Om man har hört något, har det mest handlat om kritik mot undantaget när det gäller utsläppsrätter.

Men är det också något som man kan tänka sig att stöda, så att vi slipper betala väldigt stora pengar i utsläppsrätter för vår skärgårdstrafik? Nu när vi ändå är på så bra humör och är inne på rätt linje, så att säga.

Talman!

Jag är relativt säker på att vi inte kommer att kunna undvika detta. Framtiden får utvisa. Så som jag uppfattar frågan är det inte upp till oss att fatta beslut i den här frågan.

Talman!

Först vill jag tacka ledamoten Löthman för ett riktigt bra anförande. Det var positivt och innehöll många viktiga punkter.

Det är också glädjande att Socialdemokraterna öppet betonar vikten av kortrutten till Sverige, något som vi har diskuterat i snart tre års tid. Det känns som att jag är den enda i den här salen som öppet talar om betydelsen av kortrutten. Tack ledamot Löthman! Tack Socialdemokraterna!

Åland kommer att växa när det blir enklare att resa hit, enklare att välja Åland. Det är där tillväxten börjar. Det är tillväxt vi talar om i dag.

Talman!

Ledamot Holmberg och jag är rörande överens i den här frågan och vi får driva den här frågan både i den här salen och i fullmäktige.

Talman!

Jag måste fortsätta. Vi hade ett annat anförande här idag från Liberalerna och ledamoten Ekström. Även där antyddes vikten av att trafiken västerut och kortrutten är mycket viktig. Det är bra om regeringspartierna tillsammans med oppositionen kan titta på detta, för om vi ska ha tillväxt är det avgörande.

Det är klart att man kan komma hit på nätterna och att godstrafiken fungerar. Man kan komma hit klockan 03.30. Men för att få det dagliga att fungera är vikten av kortrutten västerut avgörande för idrottslag och för alla som ska till och från Åland. Det är viktigt att det fungerar och att det finns plats på båtarna.

Det var någon ledamot som tidigare pratade om att godstrafiken fungerar och så vidare. Jo, men om vi ska kunna få bort godstrafiken från vissa passagerarfartyg, så får vi plats för fler passagerare. Nu är det rödmarkerat på turerna till Åland. Hela midsommarhelgen har varit fullbokad i flera månader.

Talman!

Jag håller helt med i den här frågan. Vi borde ha samma förfarande som vi har gällande skattegränsen för kortrutten. Jag tror att detta är en fråga där samtliga partier torde vara rörande överens om vikten av kortrutten.

Tack, talman!

Ledamot Löthman nämner i sitt anförande vikten av vårt platsvarumärke, och det känner jag att jag måste kommentera. Går man idag in på den ganska nyligen uppdaterade varumärke.ax, så möts man av den storslagna visionen: "Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar."

Det skulle vara intressant att se den kopplingen. Hur ser ledamoten att den storslagna visionen hjälper Ålands konkurrenskraft, Ålands tillväxt och de arbetskraftsutmaningar som vi har?

Talman!

Det är lite svårt att sammanfatta på en minut. Men vi kan säkert ta det här i korridorerna efteråt.

Jag tycker att det är en bra vision, och jag tror att det är något vi kan arbeta utifrån.

Talman!

Jag konstaterar att vi troligen inte kommer att vara eniga i våra slutsatser, men diskussionen kan vi absolut ha.

Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum på onsdag den 3 juni.