Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting. Riket har genomfört strukturella förändringar i hanteringen av utkomststöd. Ändringar har gjorts där uppgifter överförts från kommunerna till Folkpensionsanstalten (FPA) och de nyetablerade välfärdsområdena.

I samband med reformen kring välfärdsområden beslutade lagtinget att fortsättningsvis tillämpa utkomststödslagen i den lydelse den hade i riket den 31 december 2022. Skälet var att landskapsregeringen behövde analysera reformen i riket innan det var möjligt att besluta på vilket sätt lagstiftningen på Åland skulle anpassas till förändringarna, samt för att säkerställa att den förblir funktionell och relevant.

Reformerna i riket kring FPA:s och välfärdsområdenas roll i utkomststödsärenden berör huvudsakligen inte det materiella innehållet.

Förslaget vi nu diskuterar är inte en väsentlig förändring i lagens anda, utan en nödvändig uppdatering. Vi genomför vissa anpassningar för att återspegla de förändringar som implementerats i riket, särskilt i relation till FPA och välfärdsområdena.
Det är väldigt viktigt att förtydliga att justeringarna inte är dramatiska. Syftet är att låsa upp den tidigare frysningen och säkerställa att vår lagstiftning är aktuell och synkroniserad med rikets. Sådana anpassningar underlättar administrativa processer och klarlägger ansvarsområden.

Justeringarna i det här förslaget menar vi att ger KST förbättrade verktyg och tydligare riktlinjer för hantering av utkomststödsärenden. Det här är i linje med de befogenheter och procedurer som nu gäller för FPA och välfärdsområdena i riket.

Anpassningen är viktig för att KST effektivt ska kunna utföra sina uppgifter och säkerställa att Ålands invånare får det stöd de behöver och har rätt till.

Beredningen har föregåtts av en remissprocess naturligtvis. Insikterna som framkommit därifrån har varit viktiga i arbetet med att utforma de slutliga förslagen.

Under arbetets gång med just den här lagstiftningen har ytterligare förändringar gjorts i riket från den 1 april 2024. Den förändring som då tillkom är att man i riket flyttade uppgiften att avgöra de maximala boendeutgifterna en sökande av utkomststöd får ha från FPA till staten. Därvid har det också utfärdats en förordning om vad bostaden maximalt får kosta beroende på boendeort i riket. Denna bedömning görs idag enlighet med KST:s egna riktlinjer.

Vi har gjort den här bedömningen att vi inte vill genomföra den här senaste förändringen i nuläget. Det är en väldigt sen ändring i riket som vi ännu inte har analyserat konsekvenserna av. Det är inte heller samma situation som i riket där uppgifter flyttas från FPA, dvs. staten till riksregeringen, staten. Här skulle vi behöva flytta uppgifter från KST, kommunerna till landskapet. Att göra reformen skulle dessutom innebära att vi splittrar uppgifter inom utkomststödet mellan KST och regeringen. Detta då istället för att koncentrera denna uppgift hos KST.

Jag vill också betona att det i riket pågår en omfattande total reform av utkomststödssystemet. Därför anser vi det vara strategiskt lämpligt att avvakta med större ändringar tills den här den här reformen är genomförd. Att vidta några omfattande lagändringar i nuläget skulle kräva ytterligare justeringar för att synkronisera Ålands lagstiftning med rikets eventuella nya regler. Det här skulle vara både onödigt och ineffektivt. Genom att avvakta får vi en bättre överblick också över hur det nya regelverket i riket påverkar vårt system och det ger oss givetvis en fördel när vi ska anpassa det egna systemet. Tack!

Talman! När man vet detta, så ett lag-PM skickades från den förra regeringen förra våren i april eller maj till lagberedningen för att göra vissa förändringar. Då var det meningen att det skulle vara en fulltextlag, men sen har man genom remissvar och sådant, tror jag, gått in för att det är viktigt att vi har så pass lika som möjligt för att kunna använda oss av den. Det tycker jag också att framgår i remissutlåtanden, att det är viktigt att det blir enkelt för dem som jobbar med det här.

Har ni fått nya indikationer när den nya utkomststödslagen kommer? Man sade inom halvtid, tror jag, i den regering som sitter nu. Har ni hört någonting? Är det på gång?

Tack för frågan ledamot Holmberg-Jansson. Det stämmer att vid halvtid, i slutet på december, så borde vi ha klart när och vad som ska göras inom det här rättsområdet.

Jag vill också lägga till att inom just det här rättsområdet så är det egentligen endast socialvårdslagen som kanske är den viktigaste. Man kan döpa den till en portallag och i övrigt så är det blankettlagstiftning som tillämpas. Den har både sina för- och nackdelar.

Tack, herr talman! Socialvårdslagstiftningen och utkomststödslagstiftningen är ju någonting som är vårt. Det är åländsk behörighet och det är något vi kan göra om vi vill använda självstyrelsen till någonting annat än att stifta blankettlagar.

Detta tyder väl i alla fall på att man inte har så mycket tankar på det sociala områden när det gäller självstyrelsepolitiken. Om det finns det så skulle det vara intressant att höra vad man har för tankar. Som det ser ut nu så ska vi följa det finska systemet till punkt och pricka. Det är ganska besvärande med tanke på att en avgörande del av hur de här stödsystemen fungerar handlar just om indexjusteringar. Som jag har varit inne på tidigare, när vi har diskuterat bostadsbidragen, så är indexjusteringarna på Åland och i riket inte samma. De är olika, vilket gör att vi har en avvikelse på indexjusteringar på utkomststödet som är en avvikelse i utkomststödslagen, troligtvis på grund av att vi har olika indexjusteringar i riket och här på Åland. Hur ser ministern på det här? Är det vettigt det här resonemanget?

Tack för frågorna, ledamot Wikström. Jag vill börja med att säga att vi vill analysera vad lagstiftningen kommer innebära för oss. Det här vet vi någon gång i slutet på december.

Vi vill inte genomföra några större omfattande förändringar. Ska man ändra på systematiken som gäller i det här rättsområdet och ha en fulltextlag, ja då måste det vara väl genomtänkt. Jag tror att gör vi en sådan här stor förändring nu så kan vi hamna i att göra ännu större förändringar nästa år och det anser jag vara ett ganska ineffektivt sätt att använda våra resurser.

Tack, herr talman! Vårt system för hur vi administrerar utkomststöd, bostadsbidrag och hur pengaströmmarna ser ut är ju helt annorlunda än hur det ser ut i Finland, speciellt efter den här välfärdsområdesreformen. Så jag förstår inte överhuvudtaget varför man väljer att fundera på till exempel hur bostadsbidragen påverkar det åländska samhället. Det är inte så svårt att lista ut hur det kommer att slå. Vi har redan haft en debatt om den här situationen. Det finns nog all anledning att påbörja det här arbetet redan nu.

Men när det gäller indexjusteringarna så vet vi redan idag att bostadsbidragen kommer att frysas i fyra år. Det som händer nu - det verkar inte som att man tänker frysa utkomststöden - det är att det blir större kostnader på kommunerna och att det blir lättare att söka utkomststöd. Jag kommer att komma in på det här i mitt anförande, vad det här får för ytterligare konsekvenser och vad det får för konsekvenser för samhället som helhet. Ja, vi får väl fortsätta diskussionen där.

Den här regeringen har i sitt regeringsprogram gått in för att inte försämra stödet för de individer som redan är ekonomiskt utsatta. Min och regeringens bedömning är att det här handlar definitivt om just den gruppen. Det här är också en viktig röd linje i vår politik och representerar vår människosyn bättre, anser jag.

Jag vill också poängtera att gruppen som får utkomststöd är en väldigt liten grupp. Hushåll som fått långvarigt utkomststöd ligger på 0,02 %. Så oavsett om du lyfter någon form av indexering, att du skulle få någon form av ekonomisk effekt eller att det skulle boosta Ålands ekonomi, så är det svårt att kvantifiera den delen.

Talman! Landskapsregeringens lagförslag innebär att Åland antar en blankettlagstiftning som uppdateras automatiskt och där KST nu föreslås få samma befogenheter som FPA och välfärdsområdena har i Finland.

Eftersom materiella stödnivåer inte omfattas av förslag till ändring av blankettlagen om utkomststöd bedöms konsekvenserna vara begränsade. Lagförslaget är främst organisatoriskt och berör inte utkomststödslagens materiella bestämmelser.

Det är stora förändringar på gång i riket på det här området, det är lite svårt att hänga med i alla turer. Och jag blir att fundera på hur det åländska utrymmet för en egen socialpolitik minskar alltmera när vi behöver anpassa oss till finska system och strukturer.

Avsikten med lagförslaget har varit att förbättra sökandes situation och vi kan konstatera att på Åland är det KST, kommunernas socialtjänst, som har hand om det grundläggande utkomststödet såväl som kompletterande och förebyggande utkomststöd. Och ingen förändring föreslås här, det fortsätter som vanligt, men KST ges också möjlighet att direkt betala en hyra genom en betalningsförbindelse med hyresvärden och det här förebygger behovet av eventuella vräkningar.

Att vi nu har en aktör, KST, som har hand om utkomststöd förenklar absolut.

Från remissinstanserna har det kommit en del bra synpunkter som alla är viktiga för utskottet att ta del av, men jag vill särskilt nämna att utskottet behöver se på bestämmelserna om rättelseyrkande eller rättare sagt tiden för rättelseyrkande, och att vi också skulle behöva ge möjlighet att få beslut i digital form. Också här finns det fördelar med att det nu bara finns en aktör som hanterar utkomststödet.

Det finns såklart fördelar och nackdelar med att lagen uppdateras per automatik. En synpunkt från KST är att det är till fördel om de materiella skillnaderna i utkomststödslagen jämfört med Finland är så små som möjligt. Det förenklar deras arbete, men minskar det åländska utrymmet.

I ett remiss-svar finns också resonemang kring den låga nyttjandegraden av utkomststödet på Åland och en önskan om att det här problemet informeras och uppmärksammas mera.

Förslaget berör inte stödnivåer och verkningarna för sökande bedöms vara små.

Den liberala lagtingsgruppen stöder att förslaget att ärendet remitteras till social och miljöutskottet.

Tack, herr talman! Hur ser Liberalerna på det faktum att utkomststödet och stödnivåerna när det gäller utkomststödet ökar mångfalt snabbare än vad lönerna ökar i vårt samhälle? Finns det ett resonemang kring det här? Är det så här vi ska ha det, att stödnivåerna på utkomststödet ökar flera gånger snabbare än vad den allmänna löneutvecklingen är i samhället? Det är ytterst problematiskt att vi har en sådan här situation där arbetsmarknadens parter bestämmer lönenivåerna, medan vi justerar utkomststödet med index. Vi måste hålla koll på de här nivåerna. Finns det inget resonemang kring att det här är ett problem? Jag hör inte ett enda ord om det.

Det kan hända att det bara är jag som tycker att det här är lite i ärendets gränsers utkant. Vi funderar mycket hur mycket dyrare det är och om det är dyrare att bo på Åland än i Finland och den relationen till stöd och löner och sådant. Men just den här ökningen av stöd och löner, så den har vi inte tittat på närmare just nu kopplat till det här ärendet. Det är ju en fråga som vi får ta med oss till utskottet och om vi kan titta närmare på den där så är det ju jättebra. Just nu har vi väl ingen uppfattning om hur mycket det ena eller det andra stiger. Båda stiger mycket, absolut.

Tack, herr talman! Det låter bra att vi kan titta närmare på det i utskottet. Det är en fråga som ledamoten vet att jag väldigt engagerad i. Vi har uppfattningar om exakt hur mycket det här stiger, för det fattas beslut i början av varje år att indexjustera stödnivåer. Vi vet vad tjänstekollektivavtalet till exempel har för procentuella löneökningar. Vi vet att det här glappet hela tiden ökar.

Problemet är kombinationen med bostadsbidrag som man har gjort. När man har fryst indexen på bostadsbidragen samtidigt som man har skurit ned på det kraftigt så det gör att fler söker utkomststödet. Det här kan man se redan nu. Det kommer att bli väldigt märkbart så småningom när den här förändringen kommer igång. Det kommer att bli väldigt märkbart vad som kommer hända med ansökningar om utkomststöd och belopp som ska betalas ut. Jag kan säga det redan nu och jag får väl äta upp min hatt om jag har fel, men jag kommer inte att behöva göra det.

Tack, talman! Jag hör vad ledamot Wikström säger och vi får väl hoppas att han inte behöver äta upp sin hatt.

Index justeringen hör ju inte till det här ärendet och därför har vi kanske inte fördjupat oss i den frågan just nu. Men vi är absolut beredda att göra det och titta på de här nivåerna. Det är absolut viktigt.

Herr talman! Bästa lagting och åhörare. Åter har vi en lagstiftning som behöver ändras på grund av ändringar i rikets lagstiftning på grund av social- och hälsovårdsreformen. Eftersom vi sedan tidigare har tagit denna lagstiftning som blankettlag är vi nu tvungna att ändra vissa delar som gör hänvisningar till välfärdsområdena som bildades vid genomförandet av reformen i Finland. Det är inte några kioskvältare eller stora förändringar utan mer klargöranden om att det på Åland ska vara KST som t ex har rätten att få ta del av information för utredningar om rätten till utkomststöd och även i övrigt har ansvar för hanteringen av utkomststöd.

Talman! Att ha en lag som är så lik rikslagen som möjligt med de avvikelser som är nödvändiga för att praktiskt kunna tillämpa den är efterfrågat av KST då det betyder att de kan använda den praxis och studera de rättsfall som behandlats där för att få vägledning. Med tanke på att detta rör sig om personer som hör till samhällets mest utsatta är det viktigt att de behandlas korrekt och likvärdigt. En av sakerna som lyftes fram var tillgången till hyresavtal som hittills inte kunnat fås vilket har varit ett problem för handläggaren och som i slutändan kunnat innebära att hyresgästen riskerat vräkning.

Det konstateras vidare i allmänna motiveringen att vissa bestämmelser i den finska lagen saknar relevans på Åland då vårt administrativa upplägg är annorlunda. Sammantaget är detta ett lagförslag som reder ut oklarheter och möjliggör för KST att utföra sitt uppdrag på ett rättssäkrare sätt.

Centerns lagtingsgrupp stöder lagförslaget. Tack, talman!

Tack, talman! Vi hade en arbetsgrupp under förra mandatperioden där vi tog fram en rapport om möjliga kostnadsminskningar, och då var ju utkomststödet ett område.
Till exempel finns det ju situationer där man kan gå från att inte jobba överhuvudtaget till att ta ett halvtidsjobb och på det tjänar man 2,44 euro i timmen jämfört med att ligga hemma. Det finns det situationer där man kan ta motsvarande heltidsjobb och då tjäna 2,81 euro i timmen. Det hände ju ingenting med rapporten under förra mandatperioden, vilket är beklagligt. Centern var ju med och tog fram den här. Har Centern nu fört någon form av dialog om att man kanske borde justera den här biten med utkomststödet när frågan ändå är på tal?

Tack, talman! Tack ledamot Egeland. Centern har tittat på det lagförslag som föreligger. Precis som även ledamot Wikström var inne på i sin replik så finns det absolut mycket att titta på. Det är komplicerat och det kommer att innebära mera utgifter för KST som belastar kommunerna. Det är någonting som måste tas hänsyn till eftersom kommunernas ekonomi inte alls är i bättre skick än landskapets. Det är väl vad jag kan svara på det.

Tack, talman! Jag ber om ursäkt om jag bröt mot lagtingsordningen. Jag tyckte att det var ett bra tillfälle när vi ändå pratar om utkomststöd och den lagen är uppe på bordet. Jag tänkte att det var ett bra tillfälle att få reda på om ett av regeringspartierna fortfarande är av samma åsikt som de var för några år sedan.

Tack, herr talman! Det här ärendet om utkomststödslagen har jag väntat på att prata om nu i snart fem år. Jag har tidigare arbetat som socialsekreterare med just de här frågorna.

När det gäller ändringarna som föreslås i den här lagstiftningen just nu - vi öppnar ju hela lagen och det är många paragrafer som berörs - så har Obunden Samling inte så mycket att anmärka på. Som tidigare har sagts här så är det anpassningar till rikets lagstiftning. Man förändrar utkomststödslagen för att bibehålla status quo och inga förändringar.

Men det som är anmärkningsvärt är det som inte finns med här. Det här är en lagstiftning som inte är brådskande. Faktum är att landskapsregeringen överhuvudtaget inte verkar ha för avsikt att ändra hur vi hanterar sociala stöd här på Åland, trots att samhället faktiskt är i behov det.

Varför ska människor egentligen arbeta? Vad är meningen med det? Arbete och individers ansträngningar i företag är helt nödvändigt för att vårt samhälle ska fortsätta fungera och utvecklas. En arbetslinje brukar det vara tal om, för Obunden Samling i alla fall så innebär det i korthet att skapa incitament till arbete och att förändra stödsystemen så att det alltid ska löna sig att arbeta, i kombination med skattesänkningar på arbete för vanliga människor.

Det ska helt enkelt aldrig vara mer ekonomiskt gynnsamt att låta samhället betala olika former av stöd till individen än att arbeta heltid. Men tyvärr så befinner vi oss faktiskt i en sådan situation redan idag, där det i många fall är mer lönsamt att söka stöd än att arbeta. Situationen blir värre varje år som går på grund av att indexjusteringarna är så mycket högre än vad lönejusteringarna är. Det är därför som jag pratar om den frågan så mycket. Det blir värre och värre. 10 % höjdes stöden 2023, 4 % höjdes de det här året medan lönerna låg på nästan 3 %. Det är ganska stor skillnad. Jag hade hoppats att vi hade fått se ett stopp av indexjusteringarna i utkomststödet i åtminstone en fyraårsperiod, det vill säga samma som bostadsbidraget. Det hade varit logiskt och vettigt att genomföra en sådan förändring.

Men det är tydligt att man inte riktigt köper det här resonemanget från regeringens sida. Alltså det som händer, om vi inte gör de här indexjusteringarna och stoppar dem, det är att stödnivåerna kommer att dra iväg och sen kommer man att bli tvungen till slut att sänka stöden. Det är betydligt mer politiskt svårt att göra en sådan justering än att frysa indexjusteringarna. Det är ett pragmatiskt förslag.

Men man tänker alltså fortsätta höja stöden mer än lönerna, trots att vi redan befinner oss i en ohållbar situation där vanliga arbetare i flera fall har lägre ersättning för ett heltidsarbete än om man går på stöd.

Jag ska ge ett exempel. Jag jobbade med det här och det finns exempel på nätet också. Ni kan leta fram dem. Här är ett exempel på hur det faktiskt ser ut idag med nuvarande stödnivåer. En ensamstående förälder med två barn har en hyra på 700 euro i månaden med 100 euro i övriga kostnader som ska beaktas. I övrigt så har man ännu inte sökt bostadsbidrag och dagpenning. Det måste man ändå göra, men det har ingen betydelse för utfallet av den totala stödsumman. Utgångsläget per månad är då cirka 1 100 euro skattefritt för den familjen eller för den föräldern. Det kan låta knapert. Hur mycket är det? Det är ganska lågt räknat det här. Man kunde skruva till det om man vill, men jag har medvetet inte gjort det. Hur många människor i vårt samhälle i dag tror ni jobbar och får ut netto efter skatt mindre än 2 100 euro i månaden och som dessutom är ensamstående? Jag vet, min egen mor var ensamstående och det finns många som är i samma situation som just det här exemplet som jag beskriver.

Är det inte problematiskt när vi har en situation där det är mer fördelaktigt att inte arbeta än att arbeta? Eller till och med en sådan situation som det är idag, att jobba heltid med ett vanligt arbete. Om du skulle gå till kommunen och säga "hej, kan jag ansöka om utkomststöd?" Ja, men då ska man räkna den här summan som inkomst och det skulle bli en differens där kommunen skulle bli skyldig att betala utkomststöd. Vi har en sådan situation idag. Lyckligtvis är det så att många ålänningar ändå inte söker utkomststöd, men de facto har man rätt till det.

Jag och Obunden Samling tycker att det här förhållandet är extremt problematiskt. Det är också djupt problematiskt att regeringen fortsätter att höja stöden trots att den här situationen existerar idag. För det är ju inte rimligt.

Detta är motsatsen till en arbetslinje, som jag vet i alla fall Liberalerna har talat sig varma för, ledamot Holmberg har talat sig varm för arbetslinjen. Men det är faktiskt motsatsen till det som vi håller på med i dag genom att inte genomföra de här förändringarna. Det finns ingen orsak att vänta till slutet på året och titta på förändringar. Vi kan frysa justeringarna redan nu. Vi har en avvikelse för indexjusteringar. Det är inte ett problem.

Jag vet att de här frågorna är komplexa och hur stöden inverkar på varandra. Men det är ytterst nödvändigt att regeringen sätter sig in i hur de här stödsystemen fungerar så att vi inte fortsätter att förvärra ett system som redan är ganska skevt idag.

Frys indexjusteringarna på utkomststöden parallellt med hur bostadsbidragen är frysta så kan vi långsamt sakta ner det här problemet i alla fall. Då kommer vi inte till en skarp gräns där vi hamnar att sänka lönerna för att människor inser att det faktiskt är vettigare ur ett ekonomiskt hänseende att söka stöd än att arbeta. För så är det idag.

Det gör också att KST:s utgifter för utkomststödet kommer att skjuta i höjden, dels bostadsbidragets förändringar, men även de här indexjusteringarna när de fortsätter löpa på.

Det finns flera saker i utkomststödslagstiftningen som i min mening borde justeras, men man måste ta ett grepp på det här. Det är sådana saker som t.ex. ensamförsörjarstödet. Vi höjde ensamförsörjarstödet i fjol tror jag. Det är tacknämligt och bra så, helt vettigt. Men när man pratar om ensamförsörjarstödet i relation till utkomststödet så räknas inte ensamförsörjarstödet som en inkomst i utkomststödet, vilket betyder att det är ännu mer lönsamt om du är ensamförsörjare att gå på utkomststöd, om man höjer ensamförsörjarstödet.

De här sociala skyddsnäten går in i varandra på ett väldigt komplext sätt. Jag uppfattar att man inte tar det här på allvar. Vi kan inte fortsätta att skapa ett samhälle där det är mindre lönsamt att arbeta och anstränga sig än att gå på stöd.

Avslutningsvis, herr talman, ur ett självstyrelseperspektiv så är det här också problematiskt. Vi säger att vi ska göra exakt som man gör i Finland. Vi ska göra alla utformningar nu så att vi kan fortsätta göra som man gör i Finland. Tycker vi att det systemet är bra? Jag tycker inte det. Men uppenbarligen så tycker majoriteten att det är så som det ska vara och vi ska följa det systemet till punkt och pricka.

Vi har ju möjlighet att skapa ett eget system här på Åland när vi har hela behörigheten. Vi har inget trassel med FPA. Det här stödet administrerar vi själva här på Åland och vi kan bestämma hur det ska utformas. Om vi bara skulle sätta lite tanke på och anstränga oss med det här så kan vi göra det. Varför ska vi ta över flera områden när vi inte gör någonting med dem som vi redan har? Det här är ett praktexempel. Det är nästan lite pinsamt att stå och prata om det här i dag, men jag tycker att det är så pass viktigt ändå att vi gör någonting åt det här.

Jag hoppas att jag lyckas övertyga er helt enkelt. Tack!

Talman! Det är inte ofta jag och ledamot Wikström tycker lika i olika frågor, men till vissa delar håller jag med ledamoten här. Det ska alltid löna sig att arbeta. Tyvärr så finns det de som utnyttjar systemet, men det finns också de som har ett väldigt stort behov av att systemen finns. De som verkligen har de här behoven, så vi måste se till att vi tänker smart och använder pengarna på rätt sätt så att det finns pengar till dem som verkligen behöver det.

Jag vet inte om ledamoten minns när vi hade diskussioner kring bostadsbidraget. Har ledamoten samma minnesbild som jag, att vi blev lovade en översyn av landskapsregeringen när det gäller alla de här stödsystemen och att de skulle återkomma till det? Jag skulle gärna höra ledamot säga det.

Tack, herr talman! Tack ledamoten för de påpekandena. Det står i utskottets betänkande gällande bostadsbidragen att vi ser fram emot den här översynen av hur de här stödsystemen ska sitta ihop. Översynen behöver komma. De här förändringarna som sker nu går in i varandra. Det är väldigt svårt ta till sig de här frågeställningarna. Vi har ju suttit i utskottet och börjat fördjupa oss i det och vi kommer att fortsätta med det i den här lagstiftningen. Men meddelandet behöver komma där man får någon slags plan över hur socialskyddssystem ska utformas på Åland när man förändrar dem på rikssidan. Hur ska de se ut? Vi har inget behov att vänta på det viset när det gäller de här lagstiftningarna. Varför skulle vi vänta när vi har egen behörighet?

Talman! Ja, det blir tydligt när vi sitter och går igenom de här olika systemen hur otroligt komplext det är. Och om man tror att man kunde någonting så blir man ganska snabbt motbevisad om att det inte alls är så. Det ena slår ut det andra eller det andra höjer det andra. Därför så är det nog oerhört viktigt att landskapsregeringen gör den här översynen och verkligen tittar på det, speciellt när vi har den här trängda ekonomiska situationen som vi har i vårt landskap.

Men sen ditt exempel. Du sade två olika summor och den ena var 1 100 och det andra var 2 100. Jag undrar vilken av de summorna det ska vara i ditt lågt räknade exempel?

Tack, herr talman! Det var nog en miss där, 2 100 euro är det här exemplet utan extra kostnader. Om man har utkomststöd så får man ersättning för tandvård, sjukvård, mediciner och olika typer av extra ersättningar. Man kan gå vidare och resonera om det här. Men det är ganska svårt att göra det i detalj här från talarstolen.

Men man kan ta andra exempel. Arbetar du heltid och får ut netto 1 900 euro och då ska du betala dagvårdsavgifter på det till exempel och det behöver man inte göra om man går på utkomststöd. Det finns flera exempel på varför det inte egentligen är lönt att arbeta om du har ett vanligt arbete där du har brutto 2 400-2 500. Det blir mindre pengar över. Så enkelt är det.

Tack, talman! Det är sällan man hör i lagtinget så djupt ideologiskt anförande som det som ledamoten Wikström levererade. Attacken är riktad mot dem som har det allra sämst. Utkomststöd är sista linjen. Det är de som har det sämst ställt i samhället som ska kunna få ett stöd för att klara sig.

Ledamoten Wikström utmålade någon slags massrörelse av människor som utnyttjar systemet på ett otillbörligt sätt. Han påstod att det finns många fall där det är mera lönsamt att låta bli att jobba och leva på de här furstliga bidragen som ledamoten har räknat ut. Samtidigt har vi rapporter om ekonomisk utsatthet på Åland, om barnfattigdom osv. som visar en helt annan bild av verkligheten än den ledamoten gav sken av.

Obunden Samling är ett parti som tycker att det ska löna sig att arbeta. Det ska alltid löna sig att arbeta. Det är nog ganska anmärkningsvärt ändå, om du har en lön på säg 2 400 euro i månaden och är ensamstående förälder, men du är berättigad till utkomststöd. Det måste även ledamoten Fellman inse att det är ett problem för samhället om vi har en situation och vi har en sådan situation. Exempel finns på nätet, de går att ta fram ganska enkelt genom att googla lite. Det är inte problem. Ni behöver inte lita på mig, det behöver ni inte göra.

Ett ideologiskt anförande, att det ska vara mer lönsamt att arbeta än att gå på stöd, ja kanske det är det. Det är i alla fall min och Obunden Samlings uppfattning att så ska samhället byggas och så måste samhället byggas för att vi ska ha råd att ge de här stöden till exempel.

Då är frågan, finns det alls människor på Åland som är i behov av utkomststöd eftersom det verkar vara så konstruerat att man får kolossalt med pengar om man bara trixar till sig dem på något olämpligt sätt. Varför har vi då en arbetslöshet på Åland som är oerhört låg? De allra flesta ålänningar arbetar trots att de kan leva så gott på de höga bidragen. Vi har bevisligen barnfamiljer som lever under fattigdomsgränsen trots att de får de här fantastiska stöden. Det är svårt att få i verkligheten och det som ledamoten Wikström påstår att gå ihop.

Tack, herr talman! Vi pratar om relativ fattigdom när vi pratar om det här. Det är viktigt att komma ihåg det.

Sen ska vi också komma ihåg att de här problemen förvärras. Vad som behöver hända för att det ska löna sig att arbeta är att antingen måste lönerna höjas så att det blir mer lönsamt att arbeta än att gå på stöd, eller så måste stöden sjunka eller i alla fall frysas så att lönerna kommer ikapp så småningom, vilket också är vårt förslag. Så borde man hantera det här. Jag tycker inte att det egentligen är särskilt kontroversiellt. Det är nog så att många människor inte känner till att de här systemen fungerar på det här viset, hur stora stödbeloppen är och det faktum att man ska arbeta på Åland. Det är lite pinsamt att söka utkomststöd. Det kan vara dåligt, men som helhet är det bra att befolkningen har ett sådant tankesätt, att man ska göra rätt för sig.

Talman! Jag delar nog den uppfattningen som ledamoten Obunden Samling har om att arbete ska löna sig. Däremot har jag nog svårt att se i det åländska samhället dessa individer som bara tycks ligga hemma på soffan och lyfta bidrag. Jag tycker att det kommer otroligt mycket indikationer på att barnfattigdomen ökar och det finns många andra problem i vårt samhälle. Jag tror inte att det här varken är svart eller vitt.

Jag ger ett förslag. Social- och miljöutskottet kunde ha ett öppet hörande kring de här frågorna, för det finns så otroligt mycket olika åsikter i den här salen. Det är inget fel i det heller.

Jag vill också ge mitt stöd till det som har sagts i debatten, det skulle nog vara bra om landskapsregeringen kunde presentera en helhetsbild av stöden.

Tack, herr talman! Tack för det tillägget, ledamot Thörnroos. Barnfattigdom är väl inte svart eller vitt. Vi pratar ofta om relativ barnfattigdom. Faktiskt barnfattigdom på Åland, vad menar man med det? Det får man gärna utveckla. I alla fall om man söker utkomststöd och har de här förmånerna så då har vi ganska många människor som arbetar varje dag och som också då i så fall befinner sig i det här läget. Så jag är lite skeptisk till de här uttalandena att vi har så jättestor barnfattigdom på Åland faktiskt, när jag vet att vi har de här stödsystemen på plats. Däremot vet jag att Rädda Barnen pratar om relativ barnfattigdom, för har vi jättemånga rika på Åland så blir ju den relativa barnfattigdomen ganska hög. Alltså inkomsten blir ganska hög innan man räknas som fattig. Men är man faktiskt fattig? Jag skulle inte säga det.

Jag vill tillstå och ge en eloge åt ledamoten som jag vet att har mycket välgrundade kunskaper och fakta. Jag har inte alls det på samma nivå och jag känner att jag behöver behöver få mer information och uppdatera mig kring det här.

Samtidigt skulle jag nog uppmana oss alla att visa en viss lyhördhet inför det som förs fram nu från båda sidor. Vi vet att klientavgiftslagen, som vi tog för ett tag sedan, inte verkar ha utfallit så som intentionerna var i Ålands lagting i alla fall. Det ska bli intressant att följa det här. Jag tror att vi alla vill samma sak, det ska löna sig att arbeta, men det måste också finnas ett socialt skyddsnät som tar emot dem som faller hårdast.

Jag håller helt med om det. Obunden Samling håller också med om att det behöver finnas ett socialt skyddsnät. Det är bara det att när vi inte sätter oss in i de här frågorna tillräckligt mycket så ökar skillnaden hela tiden.

Jag hoppas att det kommer ett meddelande inom kort från landskapsregeringen där man beskriver hur det här påverkar och hur man tänker sig att vi ska bygga vårt socialvårdssystem här på Åland. Så att man inte bara låter det här gå och förlitar sig på hur de finska analyserna ser ut. Det åländska systemet och det finska systemet när det gäller socialskyddet är olika. De ser inte likadana ut. Penningsystemet och penningströmmarna ser inte likadana ut, stödnivån är olika. Det är inte så lätt att bara jämföra rakt av.

Tack, talman! Ledamot Wikström googlar och jag kollar istället på ÅSUBS:s rapport gällande ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland. Siffrorna i den rapporten skiljer sig ganska mycket från det du sade. Fattigdomsgränsen på Åland är 1 379 euro per månad. Åland har fler fattiga än Finland, 13,1 % jämfört med 12,7 i Finland. Utkomststöd lyfts ändå över 8 % i Finland, men av 2 % på Åland. Det finns 117 barnhushåll som lyfter det. Ensamstående utkomststöd med två barn (… taltiden slut).

Tack, herr talman! När ledamoten läste upp siffror osv. så är det bra om man vet lite mer vad man hänvisar till. Jag antar att 1 300 euro är per person, för det är inte per hushåll. Söker man utkomststöd så har man högre summa än så lagstadgat. Så jag vet inte riktigt vad ledamoten hänvisade till och hur man har kommit fram till de här summorna. Ledamoten kan säkert utveckla det här resonemanget i följande replikskifte.

Tack, talman! Precis som ledamot Wikström sade i sitt anförande så en ensamstående utkomststödtagare med två barn med alla stödformer kommer endast upp i 86,7 % av fattigdomsgränsen, det vill säga 1 379 euro som man har kommit fram till. Det betyder att man inte ens är uppe i den gräns vi har satt för att vara fattig. Men dina siffror var helt olika de här och jag litar mer på rapporten, tyvärr.

Tack, herr talman! När man räknar utkomststöd så räknar man per familj och hushåll. Jag tror att ledamoten hänvisade till per individ och månad. Jag är osäker på vilka siffror ledamoten exakt hänvisade till. Det blir väldigt svårt att bemöta det här påståendet utan att få en korrekt beskrivning av siffrorna. Man räknar ut utkomststöd per hushåll. Om man räknar relativ fattigdom per individ så är det klart att den summan blir lägre än om man räknar utkomststöd per hushåll.

Men problemet är att vi har människor som arbetar i vårt samhälle vars löner ökar i långsammare takt än vad stöden gör och de har rätt till stöd om de bara skulle söka det. Det är det som är grundproblemet. Alltså varför ska man arbeta om man får mer ersättning från kommunen? Varför ska man arbeta? Det är grundfrågeställningen, den filosofiska frågeställningen, som är en del av den här arbetslinjen.

Tack, talman! Jag måste ändå säga att ledamot Wikström lite gör en höna av en fjäder. Min bedömning är att det här handlar om en ideologisk skillnad och en människosyn där vi har lite olika sätt att se på saker. Alla relevanta uppgifter och siffror talar helt och hållet mot att det skulle vara någon form av rusning till utkomststöd eller att det skulle vara så himla fett att leva på utkomststöd.

Jag vill också säga att inte ens i riket, som har otroligt många fler mottagare av det här stödet, har gått in för en frysning. Jag talade tidigare om hur det ser ut i statistiken. Jag delar gärna med mig av den statistiken vid tillfälle. Var får ledamoten sin statistik?

Tack, herr talman! Som jag redan har sagt i mitt anförande så kan vi tacka ålänningarna för att de är villiga att arbeta trots att man får mera pengar via stöd. Det är det som är problemet.

Det är ingen rusning till utkomststöd. Jag vet jag också vad arbetslösheten är här på Åland, men det blir värre och värre när vi inte gör någonting åt det.

Alltså 14 % totalt på ett par år i jämförelse med 5 % ungefär i löneutveckling. Alla måste kunna inse att det är en ohållbar utveckling som vi måste stävja.

Jag vet inte riktigt, statistik, man kan titta på en lön. Vad ska du få i lön och vad ska du få i stöd? En heltidslön ska alltid överstiga det som du får om du söker stöd. Det är kanske ideologiskt. Det här är ju en bra lagstiftning ur socialdemokratiskt perspektiv när man pratar om ökade stödnivåer, men inte för vår del.

Tack, talman! Jag observerar att ledamoten talade väldigt passionerat om att försämra stöden för de som egentligen har minst och de som är mest utsatta.

Jag vill passa på i det här replikskiftet att ge ledamoten ett tips. Nästa gång som partiet Obunden Samling sitter i regering så föreslår jag att ledamoten tar tillfället i akt. Det är nämligen mycket större möjlighet att få igenom sin politik i regeringsställning än i opposition.

Tack, herr talman! Att frysa indexjusteringarna som man har gjort på bostadsbidragen och hela det här resonemanget, hade vi suttit i regeringen nu så är detta något som vi absolut hade insisterat på. Det är nämligen någonting som är vettigt att göra. Det märks inte som en sänkning för utkomststöden överhuvudtaget. Det blir samma summa i fyra år, istället för att de justeras i takt med inflationen, vilket gör att lönerna kommer i kapp. Det neutraliserar också förhållandet mellan bostadsbidragen och utkomststöden som gör att det inte förskjuts mera kostnader till kommunerna från landskapet. Alltså ska landskapet kompensera det här till KST och kommunerna när kommunerna får ökade kostnader? Vi har ju inte fått ett klart besked ännu, trots att vi skrev det i betänkandet. Vi har inte fått något intygande från regeringen att så kommer ske. Men det var ändå ett enigt betänkande som vi hade när det gäller bostadsbidragen. Vi har inte hört någonting.

Ledamoten fortsätter en tradition med att kasta fram siffror i debatten som man får höra för första gången. De är lite svåra att bemöta. Jag tänkte att jag måste säga något nu, för bara för att alla sitter tysta så beror det inte på att vi inte kan utan för att vi hör det första gången nu.

Jag har svårt att få ihop de här siffrorna. Skulle ledamoten lite kunna förklara? När man tittar på nätet som du sade, så står det 617 euro i månaden för en ensamstående. Är man ensamstående med två barn så kommer man upp i 1 400 euro. Det är fortfarande en bit ifrån 2 100 euro som du nämnde. Så jag har lite svårt att få ihop det här.

Tack, herr talman! Det är problematiskt och omöjligt från talarstolen att förklara hur utkomststödet räknas ut. Man räknar godkända utgifter på ena sidan och godkända intäkter på andra sidan och mellanskillnaden blir det som betalas ut de facto. I praktiken så kommer stöden från olika håll; grunddagpenning, bostadsbidrag till viss del - nu är det inte så mycket kvar av bostadsbidraget men ändå, de kommer från olika håll i slutändan. Vad som beaktas som utgifter så är att man har en bas, en grunddel beroende på om du ensamförsörjare eller om du är ensamboende utan barn. Sen beror det på barnens ålder, hur många barn du har och vad du har för barnbidrag osv. Det är många faktorer som spelar in. Mitt exempel går ut på ett ganska rent exempel som inte har så mycket "bollar", om vi säger så.

I grunden håller jag med om att arbete ska löna sig och det tycker jag också att det gör. Jag känner inte till något exempel där man har gett upp sitt arbete och istället lever på bidrag. Det finns också mycket annat som kommer med arbete som är bra, än att sitta hemma och göra annat.

En sak har jag lite svårt att förstå. Ledamoten sade att han tvivlade på barnfattigdomen på Åland och att den är så stor som den är. Där har jag nog en annan åsikt. För när man hör rapporterna från exempelvis matbanken så tycker jag att de ger en helt annan bild. De har ett väldigt stort behov och svårt att hinna med helt enkelt, plus att vi har fått lite andra rapporter på det här också. Jag skulle säga att det finns en fattigdom på Åland som man behöver ta hänsyn till och den har tyvärr inte blivit bättre med de senaste årens höjningar av elpris och även räntenivåerna. Så där håller jag inte alls med.

Tack, herr talman! Jag håller med om att inflationen har gjort att allting har blivit dyrare i vårt samhälle, lönerna inte har hängt med och således har ju också barnfamiljerna fått det tuffare än tidigare. Problemet här är att stöden har hängt med till hundra procent.

När man pratar om barnfattigdom så pratar vi om relativ barnfattigdom. Det är viktigt att ha med sig begreppet relativ barnfattigdom och vad man pratar om när man pratar om barnfattigdom. Vad är det vi menar? Vad jag känner till, av de undersökningar som har gjorts, så pratar man om relativ barnfattigdom. Man jämför dem som har mycket och väldigt gott ställt med dem som har det dåligt ställt. Sen når man en median där man sätter den relativa barnfattigdomsgränsen. Men det betyder ju inte att man är helt och hållet utslagen så att säga.

Tack, herr talman! Det efterfrågades en översyn av vad som händer på rikssidan. Jag uppfattar lite att vi pratar om två olika saker. Man funderar på vad som händer på rikssidan med översynen av utkomststödet och bostadsbidraget, alltså det som regeringen Orpo försöker ta ett helhetsgrepp på. Sedan blandar man med diskussioner kring behörighetsfrågor. Ska vi ta över hela den sociala sidan och hela socialförsäkringen? Det är ett gigantiskt projekt som måste utredas väldigt, väldigt nogsamt. Det är heller ingen lätt fråga, eftersom det är på det viset att vårt sociala system skiljer sig en del från rikets och just därför så har vi den här stopplagen på utkomststödet. På rikssidan ser man på hela utkomststödet och där behöver vi fundera efter vad vi ska göra.

Socialförsäkringssystemet är riksbehörighet och dit hör sjukförsäkring, skydd för arbetslösa, folkpension och så vidare. Jag tycker att det förs ett ganska teoretiskt resonemang kring utkomststödet. Det finns en praktisk verklighet också på Åland. Det är absolut på det viset att vi har barnfattigdom på Åland. Vi har människor som lever på marginalen. Trots att vi har hög sysselsättning och låg arbetslöshet så har vi människor som tidvis är beroende av utkomststöd. Utkomststöd är ingen permanent lösning. Det finns ett grundläggande utkomststöd. Det finns kompletterande utkomststöd. Det finns förebyggande utkomststöd. Det handlar om att se till att alla ålänningar har tillgång till mat, kläder, hälso- och sjukvård och att man kan betala telefonräkningar och barnomsorgsavgifter och så vidare. Utkomststöd är ett grundfundament i hela det sociala systemet.

När det gäller indexering så de indexeringarna som är bundna till KPI, konsumentprisindex, de kan ju faktiskt också sjunka.

Det fanns också en oro på Åland och därför gjorde förra landskapsregeringen, där ledamot Wikström ingick, justeringar i stödsystemen. Man var orolig för att utkomststödet skulle skjuta i höjden och att folk skulle få det jättetufft under pandemin och det var rätt att man försökte göra åtgärder. Men konstigt nog, trots att arbetslösheten sköt i höjden, så utökades inte utkomststöden på Åland. De var kvar på samma låga nivå och vi har väldigt lågt utnyttjande av utkomststöd.

Jag tycker också att det blir lite frustrerande när man svänger sig med väldigt mycket siffror som man inte kan ta ställning till. Det tycker jag att ledamot Wikström ska ta i akt, han är i alla fall ordförande för social- och miljöutskottet. Ger man exempel så måste man verifiera dem väldigt noga, och det tycker jag att Wikström inte gjorde.

Den här tio procentiga förhöjningen som Wikström talade om, det var ju en tidsbunden höjning och det gjorde man för ensamförsörjare, de som har barn. Så tänk lite vad för man fram i diskussionen. Man kan absolut vara kritisk, men jag tycker att man måste föra en hederlig debatt i de här frågorna. Tack!

Herr talman! Jag uppskattar inte när man anklagar mig för att vara ohederlig när vi pratar om indexjusteringar. Utkomststödet indexjusteras varje år i början på året, på basen av konsumentprisindex. Varje år görs det. Det är tjänstemännen i landskapet som fattar det här beslut. Det är en avvikelse i utkomststödslagen som vi nu behandlar. Så jag skickar tillbaka den bollen.

Det praktiska problemet är att stödnivåerna ökar många gånger snabbare än vad våra löneinkomster ökar. Det är ett praktiskt problem. Det vore lite ödmjukt, även om lantrådet inte håller med mig och Obunden Samling till fullo, att ändå inse att det är ett problem om det tillåts fortgå. Negativa indexjusteringar, alltså när gjordes det senast? Jag vet inte om det har skett under min livstid?

Talman! Jag tror bestämt att det har skett under min livstid. Under den tiden jag har varit politiker så har det varit negativa justeringar, det har absolut skett.

Jag vill påpeka att kommer man med siffror så tycker jag att man ska verifiera dem väldigt, väldigt tydligt. Jag vet att de indexjusteras, det var inte det jag påtalade, men det var någon slags väldigt övergripande diskussion om hur eländigt stödsystem är. Det var det som jag vände mig emot.

Det här problemet som jag försöker uppdaga och också lösningen på det, så vi föreslår ju inte att de ska kapas i grunden. Vi pratar bara om att frysa stödnivåerna så att den här utvecklingen inte fortgår. Är det för mycket begärt, att korrigera ett problem innan det har gått för långt? Vad händer med samhället om vi tillåter den här situationen att utvecklas?

Dessa exempel som jag pratade om - snälla, gör en kort googling och titta lite på dem. Det finns exempel från KST, de är visserligen ett par år gamla, från 2022 om jag inte missminner mig. Det finns också exempel från FPA som understryker allt det som jag säger, men de ser lite värre ut än mitt exempel. Varsågoda, googla lite på det här!

Talman! Det är ju på det viset att trots att man jobbar så kan man vara i behov av utkomststöd. Så är det. Det hör till ovanligheterna att man helt och hållet bara lever på stöd. Vi har en sådan lönenivå så trots att man jobbar så kan man bli beroende av utkomststöd. Det tycker jag att är värt att ta med sig.

Det finns en verklighet därute. Ensamförsörjare som jobbar och som helt och fullständigt försörjer sina barn har det knapert att gå ihop. Det är för dem som de här systemen finns.

Överlag när det gäller inbesparingar och det finanspolitiska ramverket så kan jag garantera ledamot Wikström att vi ser på alla möjligheter.

Talman! De här analyserna som i alla fall jag efterfrågar är sådant som framkom när vi diskuterade bostadsbidraget i social- och miljöutskottet. I och med att de här förändringarna sker i bostadsbidraget så fick vi höra i utskottet att det kommer att bli ett ökat bidragsberoende på grund av att man kommer att söka utkomststöd i stället när man inte får bostadsbidrag. Då fick vi löften från landskapsregeringen att man skulle titta på de här olika bidragen. Det är ju inte effektivt och bra om man tar från den ena och sätter till den andra. Då blir det i alla fall ett nollsummespel om man som landskapsregeringen ska försöka spara pengar. Man behöver ju titta på det så att det blir det allra bästa.

Bostadsbidragslagstiftningen, där fanns det analyser av sakkunniga som gjorde en slutledning. Där vi hade möjlighet och behörighet i bostadsbidragslagstiftningen så satte vi en stopplag, för det berörde precis just de här barnfamiljerna till exempel. Sen har vi inte behörigheten över andra delar av bostadsbidraget. Man gör den analysen på rikssidan att eftersom man stoppar bostadsbidraget så kommer det att innebära ökat tryck på utkomststödet. Vi vet inte hur det kommer att se ut i dagsläget. Som sagt var, pandemin visade inte något utökat behov av utkomststöd. Det gäller väl att avvakta och se. Landskapsregeringen hade barnfamiljerna i åtanke, men också kommunerna.

Talman! Just när det gäller utkomststöd så hade man ju förväntat sig att det skulle öka under pandemin. Vi gav pengar till kommunerna för förebyggande utkomststöd, över 1 miljon som inte användes till det. Men det kanske hade sett annorlunda ut om det hade varit KST som hade fått pengarna. Då fanns inte KST, det här var precis före. Då tror jag kanske att man på ett annat sätt kunde ha haft en större kunskap och det är fördelen med KST.

Det är problematiskt. Bara det lilla vi som vi har diskuterat i social- och miljöutskottet, och ändå har jag just haft ministerrollen, så är det väldigt, väldigt olika hur de här stöden faller.

Ja, ni har haft kommunerna i åtanke när det gäller bostadsbidraget. Men de facto så kommer det att bli dyrare för kommunerna. Ja, det är komplext och därför skulle det vara intressant med en utredning, en analys som visar hur de här bidragen faller ut.

Talman! Det är ju precis det som är lite svårt att göra eftersom vi inte vet exakt vad man tänker göra på rikssidan. Vi försöker efter bästa förmåga följa med och ledamoten vet också att vi har väldigt duktiga människor på socialvårdsbyrån. Vi försöker följa med, vi försöker göra analyser och vi har ett ministerutskott som tittar på det här. Men någon helhetsbild kan vi inte presentera för lagtinget ännu eftersom vi också är beroende av vad man gör på rikssidan.

Nog är det ju lite konstigt att man gav 1 miljon till kommunerna för just den här delen av befolkningen som har det tuffast och ingen sökte det här förebyggande utkomststödet. Men den här miljonen försvann uppenbarligen.

Tack, talman! Jag skulle vilja få ett svar på hur det kommer sig att man inte har funderat på att frysa indexjusteringen. Liberalerna är ändå det parti som under förra mandatperioden pratade mest om den här arbetslinjen. Då vore det väl det minsta man kan begära att man skulle frysa index. Hur kommer det sig att man inte har gjort det?

Det finns två orsaker. Den här landskapsregeringen har varit i kraft i fyra månader. Vi har hanterat en del problem. Vi håller på med ett finanspolitiskt ramverk, finanspolitisk lagstiftning. Vi diskuterar flera av de här sakerna redan.

Är man liberal kan man faktiskt ha två tankar i huvudet samtidigt. Man kan dels föra en progressiv arbetslinje, sysselsättning och arbete åt folket, men också ha samhällets skyddsnät för dem som har det allra tuffast. Det är liberal politik.

Tack, talman! Det var jättetråkigt att höra att det har varit så stressigt för den nya regeringen så att de inte har hunnit med att frysa indexjusteringen. Man hann ju med bostadsbidraget, men nu blev arbetsbördan lite för stor här då helt plötsligt. Det var trist faktiskt. Jag nöjer mig så.

Ledamot Egeland behöver absolut inte vara orolig och bekymrad över landskapsregeringens arbetsbörda. Vi klarar det alldeles utmärkt. Inte orolig överhuvudtaget! Vi kommer att få se massor med åtgärder så fort vi får städa undan en del.

Men det som smärtar mest är att vi kastar över 11 miljoner direkt i sjön. Där har ledamot Egeland någonting att fundera över.

Tack, herr talman! I och med att det har varit så mycket kritik mot att jag inte kan räkna och att det är ogrundade siffror här så jag tänkte läsa upp ett exempel från KST om hur det här kan se ut. Ledamot Kanborg var villig att ta fram de här uppgifterna.

Man behöver beakta utgifter. Alltså hur räknar man ut det här? Då kan man läsa här om ett exempel från 2022, stödnivåerna är indexjusterade uppåt ganska kraftigt sedan dess, men ändå.

Familjens utgifter i januari: Hyra 690 euro, elektricitet 40 euro, läkarbesök 30 euro, ensamförsörjare 536 euro, första barnet 375 euro, andra barnet 354 euro. Utgifter totalt, dvs. de pengar man har rätt till, är 2 026 euro. Det är ett exempel från KST. De här beloppen är indexjusterade uppåt. Det är de utgifterna som man har rätt att få ersättning för i det här exemplet.

Så 2 100 euro är lite lågt räknat. Om man indexjusterar upp det här med 10 % så landar man på mer än 2 100 euro i deras eget exempel. Men det är med lite annat här som jag inte tog med, för att underlätta det lite.

Inkomsterna kommer från olika håll, men samtliga från samhället och det är utkomststödet som avgör hur mycket pengar som man har rätt till. Det här är ett problem, ett faktiskt problem. Hur många löntagare på Åland har bruttoinkomster som understiger 2 500 euro? Många, många, många! Tack!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.