Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting! Landskapslagen om posttjänster föreslås ändrad så att kvalitetsnormen för försändelser lindras och så att en rätt till avgiftsfri avvikande postutdelning införs för den som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom har oskäligt svårt att hämta sin post.

Landskapsregeringen konstaterar i lagförslaget att den pågående digitaliseringen kraftigt har minskat betydelsen av den traditionella postverksamheten. De lokala brevvolymerna har under de senaste tio åren minskat med 40 procent, minskningen accelererar och samtidigt ökar därigenom kostnaderna för varje enskild försändelse. Landskapsregeringen finner det därför inte längre motiverat att upprätthålla postutdelning med snabb befordran fem dagar i veckan och föreslår en kvalitetsnorm som skulle möjliggöra varannandagsutdelning under en tvåveckorsperiod.

Utskottet konstaterar att syftet med postlagen är att säkerställa att posttjänster av god kvalitet och särskilt samhällsomfattande tjänster finns att tillgå på likvärdiga villkor på hela Åland.

Åland Post uppskattar att en övergång till utdelning varannan dag av de samhällsomfattande tjänsterna skulle leda till en årlig kostnadsinbesparing på 500 000 euro och säkrar verksamhetsförutsättningarna på längre sikt. Samtidigt bedömer Åland Post att bolaget på sikt skulle behöva samhällsstöd för att kunna upprätthålla sitt lagstadgade uppdrag, om ingen förändring görs. Enligt vad utskottet fått erfara utgörs nämnda kostnadsinbesparing till 75 procent av lönekostnader. Resten av inbesparingen består av minskade kostnader för fordon och kringutrustning. Utskottet konstaterar här att möjligheten till insyn i de ekonomiska förutsättningarna är begränsade eftersom Åland Post är ett aktiebolag.

Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att det mot bakgrund av den snabbt ökande digitaliseringen inte längre är motiverat att med stöd av lag upprätthålla postutdelning med snabb befordran fem dagar i veckan. Däremot är det ju fullt möjligt att fortsätta utdelningen på samma sätt som idag om andra skäl föreligger. Lagen anger med andra ord ett minimum på utdelningen. Utskottet betonar samtidigt vikten av att de samhällsomfattande tjänsterna fortsatt ska finnas att tillgå på likvärdiga villkor på hela Åland vilket ska beaktas i utdelningsplanen. För att vara tydlig så får det till exempel inte bli så att posten delas ut i skärgården en gång i veckan medan tätorterna kunde få den oftare. Eller tvärtom.

Utskottet har övervägt en språklig förändring av lagförslagets 10 § i klargörande syfte. Utskottet fick medhåll från landskapsregeringen att skrivningen ”ska samlas in och delas ut fem dagar i veckan” inte är lyckad då det med beaktande av kvalitetsnormen inte de facto avses efterlevas. Då blir den skrivningen direkt missvisande. Lagtext ska inte skrivas så att den ger utrymme för tveksamheter. Här tycker jag att landskapsregeringen kunde ha presterat bättre än att kopiera den dåliga skrivningen från andra, i mitt tycke, bristande förlagor.

Enligt Artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att säkerställa att den samhällsomfattande tjänsten garanteras minst fem arbetsdagar i veckan utom när det undantagsvis föreligger omständigheter eller geografiska förhållanden under villkor som den nationella tillsynsmyndigheten bestämmer. Enligt 17 § 1 mom. i Finlands postlag ska brevförsändelser som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna samlas in och delas ut fem vardagar i veckan, med undantag av söckenhelger, med iakttagande av kvalitetsnormen enligt 19 § för samhällsomfattande tjänster. Enligt Sveriges postlags 3 kap. 1 § ska den samhällsomfattande posttjänsten uppfylla kraven att det varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan, utom under omständigheter eller geografiska förhållanden som tillståndsmyndigheten bedömer utgör skäl för undantag, ska göras minst en insamling och minst en utdelning av postförsändelser. Mot bakgrund av tolkningen av motsvarande bestämmelser i såväl Finland som Sverige samt för undvikande av eventuella överträdelseförfaranden har utskottet dock valt att inte föreslå någon ändring av bestämmelsen. Personligen var jag beredd, vilket jag framförde till utskottet, att utmana kommissionen. Inte är det ju värre än att rätta sig senare om kommissionen påpekar avvikelsen.

Vid sidan av postutdelning i enlighet med postlagen ingår Åland Post avtal med privata aktörer om utdelning av exempelvis reklam och fakturor. På motsvarande sätt sköter Åland Post för tillfället utdelningen av lokaltidningarna på basen av avtal. Även om tidningarna har stor demokratisk betydelse i ett samhälle omfattas de inte av begreppet samhällsomfattande tjänster och därmed inte heller av postlagen. Dagstidningarna läses numera till stora delar digitalt. Men, det finns ännu en tid framöver en grupp medborgare som av olika orsaker inte kan eller har möjlighet att läsa tidningen i detta format. I synnerhet för den äldre delen av befolkningen utgör dagstidningen viktig stimulans för att motverka sjukdom och marginalisering. Det föreligger med andra ord även folkhälsoaspekter integrerade i effekterna av lagen. Utskottet konstaterar här att en inbesparing för Åland Post inte automatiskt är detsamma som en totalt sett samhällsekonomisk inbesparing. Lagstiftarens uppgift är dock att ge posten de redskap de önskar för att kunna bedriva sin verksamhet och uppfylla lagens anda medan huvudmannen ska uttala hur dessa ska användas och till vilka syften.

Vidare föreslås att det i lagen ska införas en rätt till avvikande avgiftsfri postutdelning med anledning av funktionsnedsättning eller sjukdom. Enligt förslagets 12 § finns en rätt för postmottagare, som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom har oskäligt svårt att avhämta sin post, att på begäran få avvikande postutdelning av de samhällsomfattande tjänsterna avgiftsfritt. Rätten till avvikande postutdelning föreslås gälla endast om samtliga adressater i hushållet uppfyller kraven men utskottet föreslår en ändring så att utdelning av särskilda skäl ska kunna beviljas även om det i hushållet finns adressater som uppfyller kraven. Sådana skäl kan till exempel vara att den andra personen i hushållet på grund av arbete vistas en längre tid utanför hemmet, integritetsskäl eller årstidsmässiga förhållanden.

Talman! Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i föreliggande lydelse.

Tack, talman. Jag skulle vilja fråga lite. Jag tycker att skrivningen är lite kryptisk angående konstaterandet att inbesparing för Åland Post inte automatiskt är det samma som en samhällsekonomisk inbesparing. Menar utskottet i klartext att det kan bli dyrare för Åland som samhälle om tidningsdistributionen, på grund av de här förändringarna i postlagen, blir dyrare för tidningsföretagen?

Tack, talman! Tack ledamot Fellman. Det är ju väldigt svårt att spå i den här frågan. Men visst kan man ju kanske resonera på det sättet att det kan bli ett nollsummespel i slutändan eller att vissa medborgare hamnar att betala mera för att få sin tidning eller främst att få sin tidning i postlådan i förlängningen. Den samhällsekonomiska totalkostnaden är svår att beräkna i det här skedet. Men det finns farhågor åt det hållet, ja.

Nu står ju inte det här kanske direkt i utskottets betänkande, men jag läser ändå in en oro över vad som händer om tidningsdistributionen fördyras och försvåras. Det är ju inte så att det bara är äldre människor som läser papperstidningen. Det är fortfarande en betydande del av tidningarnas upplagor som läses på papper.

Så menar utskottet att lagtinget och landskapsregeringen har ett ansvar för tillgången på massmedia i befolkningen och att det kan ha en betydelse, som utskottsordförande antydde, för befolkningens hälsa och välfärd?

Jag måste upprepa att det här är nog en väldigt svår fråga att ta ställning till eftersom tidningsdistributionen som sådan inte omfattas av den här lagstiftningen. Men av praktiska skäl så är ju detta starkt förknippat med den eftersom den här upphandlingen har gjort det möjligt att dela ut såväl samhällsomfattande post som tidningar samtidigt. Men i framtiden så kan det ju komma nya aktörer också på marknaden. Utskottet kunde inte ta upp detta i den här diskussionen eftersom tidningsdistributionen inte omfattas av lagstiftningen.

Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Jag undrar bara om utskottet närmare har granskat hur det kommer att påverka om man får någonting från FPA eller något som ska lämnas med svar också då på samma vis. Huruvida kommer detta att innebära avsevärda förändringar? För det är ju redan nu så att viss brevgång har svårt att hinna med papperspost, snigelpost redan nu. Har utskottet redogjort för uppluckringen av hur snabbt ett brev ska befordras och hur det kommer att påverka samhället på så vis?

Tack ledamot Lindholm. Vi har inte diskuterat explicit just FPA. Det kan tänkas att vissa aktörer måste förlänga sin fatalietid också på grund av de här fördröjningar som kan uppstå i utdelningen av posten. Men det är ju naturligtvis väldigt olyckligt. Nu ska vi också komma ihåg att i framtiden så kommer det mesta att nog handläggas digitalt. Det är en övergångsperiod på kanske tio år ännu som vi har en grupp medborgare som är beroende helt av pappersversioner.

Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Jag håller med ledamot Juslin om att det där är någonting som bör tänkas på i samband med att den nya lagen träder i kraft. Man kan säkert föra en diskussion. Jag tog FPA som exempel, det finns ju flera. Men jag har hört om sådana som har fått hem brev från FPA och där svarstiden är två dagar efter att de fått hem brevet. Med tanke på hur lagen ser ut i nuvarande utformning så kan det vara så att de får hem det samma dag och då finns det ju ingen som helst möjlighet att hinna om de inte har möjlighet att göra det digitalt. Det behöver tänkas på hur vi kan hjälpa dem som hamnar i kläm helt enkelt. Det är mera det som jag vill lyfta med min replik.

Jag tror att det är en bra hälsning till myndigheterna att de behöver också se över sin egen interna postgång. De behöver se till att de får posten ut så effektivt som möjligt så att den når adressaten också inom de tider som är rimliga, helt enkelt för att kunna bemöta olika typer av frågeställningar.

Tack, talman! Tack till utskottsordförande Juslin och utskottet i övrigt för ett enhälligt betänkande. Vi välkomnar utskottets besked om vissa preciseringar.

Jag har bara en liten fråga. När utskottet säger att vi borde ha en avvikande postutdelningen, en positiv diskriminering, kan man kalla det, av integritetsskäl eller årstidsmässiga förhållanden och särskilt integritetsskäl med tanke på postlådorna, som jag också kommunicerade mot utskottet när jag hördes om lagförslaget. De flesta postlådor är ju öppna eller olåsta. Är det den sidan av det hela? Det här blir nästan som man skulle misstro den som man delar boende med. Det här kan ju bli en komplex situation för den enskilde. Hur har utskottet egentligen tänkt sig där?

Det här är också en ganska svår fråga att sätta sig in i. Den är också väldigt bunden till de enskilda förhållandena. Man kan tänka sig att alla brev helt enkelt inte är så anonyma, inte från myndigheter heller. Man vill att en försändelse ska vara personligen riktad till den det berör och att det inte ska finnas ombud här emellan som kan, så att säga, utifrån brevets yttre format redan bedöma lite grann vad innehållet kan handla om. Jag tänker då alltså särskilt på post från myndigheter som kan vara av känslig natur. På det här sättet vill man säkerställa att försändelsen når adressaten i första hand och inte ombudet.

Tack för förklaringen utskottsordförande. Vi får väl göra som så att landskapsregeringen får ha en direkt dialog med Ålands Post om hur man rent praktiskt skulle tillämpa det här. Det kan uppstå lite vanskliga situationer.

Samtidigt upplever jag själv, i alla fall min personliga erfarenhet, att nog är ju utdelarna oerhört måna om kunderna. Om det är någonting som avviker redan i dag så kommer det faktiskt fram till dörren, i alla fall så upplever vi på landsbygden att den inställningen finns redan. Men det är ett välkommet preciserande från utskottet.

Vad gäller årstidsmässiga förhållanden, så är det nog lika där redan i dag om man meddelar Åland Post om isförhållanden eller snö. Men vi tar till oss det här och för det vidare.

Tack vicelantrådet. Jo, det här handlar helt enkelt om att effektivera servicen. Jag tror att det där är inte är omöjliga saker för posten att kunna tillmötesgå.

Tack, talman! Jag har ett par saker som jag berörde också remissdebatten, om jag hinner med.

Men först en fråga som gäller om man har rätt på grund av sjukdom eller dylikt och vill ha avvikande utdelning. Det står här: "Rätten till avvikande postutdelning föreslås gälla endast om samtliga adressater i hushållet uppfyller kraven". Det vill säga att alla ska ha den här eländiga situationen för att det ska lyckas. Det låter lite märkligt, men må så vara. Men sedan skriver man: "Men utskottet föreslår en ändring så att utdelningen av särskilda skäl ska kunna beviljas även om det i hushållet finns adressater som uppfyller kraven". Menar man inte om de inte fyller upp kraven? Det var den första frågan, vi kan stanna där.

Absolut, så är det ju förstås. Även om de andra inte skulle uppfylla så kan man av särskilda skäl ändå distribuera posten till postlådan vid tomtgränsen. Det är ju så det är tänkt förstås.

Begreppet särskilda skäl ger posten kanske en subjektiv möjlighet att tolka de förhållanden som gäller i det enskilda fallet.

Men om det uppfyller kraven så är det ju klart, men här var frågan om det inte uppfyller kraven, då finns andra möjligheter. Men det är inte riktigt så som det står.

Den andra frågan. Om man ska följa lagen ordentligt, vilket man väl vill göra så står det bland annat i föreslagen lydelse här gällande paragraf 5: "Posten ska delas ut så att minst 50 procent når adressaten den fjärde vardagen". Det låter väldigt precist, att man måste dela ut den fjärde vardagen. Man kan ju dela ut den första, den andra och den tredje dagen också. Men här säger lagen att minst 50 procent måste delas ut den fjärde vardagen. Det måste väl rimligen stå senast den fjärde valdagen?

Sedan kan jag ta en fråga till som jag undrar om utskottet berörde. Man pratar om insynen i Åland Post som ett aktiebolag och att den därmed är begränsad. Men nog finns det ju vägar att hantera det när det finns en ägare till bolaget och det är vi.

Tack, talman! Tack ledamot Silander. Jag börjar bakifrån. Jo, vi begärde in de här uppgifterna från huvudmannen, inte från posten direkt och vi fick ett svar från posten i den ordalydelsen som återges i betänkandet.

Den andra frågan gällde senast eller minst. Det är minst 50 procent senast och man får ju dela ut posten förstås tidigare. Men visst är det ju så att då måste man uppfatta det på det sättet att det är senast den dagen som avses.

Tack, talman! Syftet med att man ändrar i postlagen är att säkerställa att posttjänster av god kvalitet och särskilt samhällsomfattande tjänster finns att tillgå på likvärdiga villkor på hela Åland. Det här borde vara den viktigaste frågan när man diskuterar lagförslaget.

Landskapsregeringen konstaterar och utskottet är också välmedvetna om att vi ställts inför det faktum just nu att det kan bli lite svårt att tillfredsställa dessa likvärdiga villkor på hela Åland pga att det finns en pågående digitalisering som kraftigt har minskat betydelsen av den traditionella postverksamheten på Åland.

De lokala brevvolymerna har under de senaste tio åren minskat med 40 procent, minskningen accelererar och samtidigt ökar kostnaderna för posten för varje enskild brevförsändelse.

Talman! Om den kraftiga digitaliseringen har satt käppar i hjulen för postverksamheten så måste jag säga att Åland ännu bara i startgroparna i den digitala transformeringen som krävs för att varje ålänning ska kunna ha samma rätt och möjlighet att ta del av myndigheters beslut, kallelser till hälso- och sjukvårdstjänster och sköta sina ärenden digitalt. Med facit i hand så borde man kanske ha sett till att de här sakerna hade varit på plats innan man började ändra i postlagstiftningen. Man hade kunnat ta dessa två utmaningar i omvänd ordning för att säkra demokratin på Åland och allas rätt.

I en tidigare replikväxling mellan ledamoten Lindholm och utskottsordförande Juslin lyftes en viktig fråga om svarstider från myndigheter och den frågeställningen har stöd också i socialdemokraternas resonemang i frågan. Det är bra att man i utskottet markerar rätten till postutdelning av särskilda skäl eftersom det finns många olika sorters familjekonstellationer och hemförhållanden på Åland.

Talman! Till sist, "Posten måste fram" så lyder slogan för den ganska populära tävlingen postrodden mellan Käringsund och Grisslehamn som inom närmaste år dessutom fyller 50.

Personligen ser jag att man måste se på frågan och ta den i beaktande så att även om posten på Åland är ett bolag så är det ändå inte adressaterna som är kunder utan medborgare, de har en rättighet och är också på ett eller annat sätt delägare i vårt offentliga bolag. Det är ytterst viktigt ur ett demokratispektrum att servicen på Åland ska vara så lika som den bara kan vara.

Vi har också i utskottet konstaterat att en inbesparing för Åland Post inte automatiskt är detsamma som en totalt sett samhällsekonomisk inbesparing. Det här är ett faktum som jag tycker att man bord diskutera vidare. Tack.

Talman! Ändring av lagstiftningen om posttjänster lagförslag nr 14 och betänkande nr 9 stöder Centerns lagtingsgrupp.

Förändringen i lagen om posttjänster görs så att kvalitetsnormen lindras och gör det lättare för Åland Post att anpassa sig till den förändrade verklighet som har skett inom utdelningsverksamheten på Åland.

Det är inte så mycket att säga om förändringar i lagen för vårt sätt att skicka och få post har förändras i rasande takt de senaste åren och kommer att fortgå. Brev såsom fakturor, blanketter och meddelanden kommer inte med brev via posten utan har blivit digitaliserade och levereras på ett annat sätt än genom postutdelning. Vi måste också hänga med i förändringen och anpassa lagen efter behoven.

Samhället har en stor utmaning framför sig att få alla med i den utvecklingen. Speciellt de som inte är med eller har möjligheter att hänga med i digitaliseringen av olika orsaker, kunskap eller av ekonomiska skäl, och behöver snigelposten även i fortsättningen.

Lagförslaget kan också komma indirekt att påverka tidningsutdelningen fast det egentligen inte ingår i lagen. Det kan bli en svår nöt att knäcka att alla får sin papperstidning på rätt dag. Vill det sig illa så förlorar demokratin i det åländska samhället på att viktig information inte kommer fram till alla ålänningar.

Ålands Postens beräknade inbesparing på 500 000 € är jag mycket fundersam över. Postens förklaring är inte så utförlig och trovärdig som man förväntar sig. De inbesparingar som görs på Åland Post kan göra att kostnaderna stiger för tidningarna och prenumeranterna, så risken är stor att det blir ett nollsummespel. Kostnaderna flyttas över till någon annan och landskapet kanske måste gå in och stötta för att distribution ska fungera.

Landskapsregeringen måste genom förordning och utdelningsplan se till att postutdelningen förblir rättvis och jämlikt i olika regioner. Inte så att utdelningen blir 1-3 dagar i visa områden och 5 dagar i andra och genom det anse att Åland Post uppfyller kraven i lagen.

I 12 § föreslår lag- och kulturutskottet en smärre ändring med ordalydelsen; "om det inte föreligger särskilda skäl.
Sådana skäl kan till exempel vara att den andra personen i hushållet på grund av arbete vistas en längre tid utanför hemmet, integritetsskäl eller årstidsmässiga förhållanden." Det tycker jag att är bra så att individen själv har möjlighet att styra över posthämtningen från lådan. Tack, talman!

Talman!  Utskottet skriver, som vi har konstaterat, om utdelningen av dagstidningar följande: "Även om tidningarna har stor demokratisk betydelse i ett samhälle omfattas de inte av begreppet samhällsbärande tjänster, och därmed inte av postlagen". Och vidare: "Utskottet konstaterar här att en inbesparing för Åland Post inte automatiskt är detsamma som en totalt sett samhällsekonomisk inbesparing."

Av det kan man, utgående från utskottsordförandes presentation, kanske utläsa en försiktig varning från utskottet att en dyrare tidningsdistribution kan ha klart negativa konsekvenser för samhället, men att det inte är postens och postlagens problem.

Så kan det vara, men vems ansvar är det då? När samhällsägda posten sparar pengar kommer det i förlängningen att bli dyrare att distribuera tidningar, som av många fortfarande läses på papper. Det är inte så att det här problemet, om man vill kalla det så, kommer att försvinna inom ett par år, utan folk kommer i rätt stor utsträckning att fortsätta läsa papperstidning.

Som världen ser ut idag så tycker jag att det aldrig har varit viktigare och mera värdefullt för ett demokratiskt samhälle att man har en fri press som är tillgänglig för alla.

Det vore viktigt att höra och få bekräftelse att landskapsregeringen har för avsikt att på något annat sätt garantera att det man sparar på gungorna inte tas igen på karusellerna, så att den mediamångfald som vi har haft under många, många år på Åland inte riskeras.

Jag läser just nu Annika Orres dokumentärroman om de händelser som ledde till Nya Ålands tillkomst. Det visar väldigt tydligt att ett mediemonopol som kopplas till makt i näringsliv och politik inte borgar för en fri debatt. Det är alltså ett samhällsansvar som jag hoppas att landskapsregeringen ämnar ta på allvar. Tack.

Tack, talman! Ja, ledamoten funderade över vad landskapsregeringen avser att göra när det gäller att trygga tidningsläsarna bland ålänningarna. Trots att de fysiska upplagorna fortsätter att minska i ganska rask takt så har vi aviserat i ett tidigt skede, också i samband med den bedömningspromemoria som fanns som underlag för förslaget, att överväga distributionsstöd, precis som man har gjort i Finland och i Sverige för att trygga ett mycket viktigt demokratiskt inslag i varje stabilt samhälle. Det är ju ett instrument som även kommande landskapsregeringar har möjligheter att fundera på och se hur man kan hitta en balans. Ofrånkomligt är ju att förr eller senare så kommer antalet fysiska exemplar att komma ned på en nivå där det inte är möjligt att ens av miljöskäl ha kvar fysisk distribution.

Tack, talman! Mitt anförande var inga allmänna funderingar eller funderande. Det var en klar och tydlig fråga till landskapsregeringen. Om jag tolkar svaret rätt så har landskapsregeringen övervägt ett distributionsstöd men hänskjuter det till kommande landskapsregeringar att lösa. Är det rätt uppfattat?

Vi har ju som en borgerlig regering utgått från att det i första hand är marknaden, dvs. relationerna mellan tidningshusen och i det här fallet Ålands Post, som styr den ekonomiska ordningen, dvs. hur priserna ska se ut år från år när det gäller att fördela tidningarna fysiskt. Men som jag sade, i något skede kommer vi till ett läge förstås där det blir aktuellt att hjälpa till. Det får ju kommande landskapsregeringar fundera på hur man vill göra. Jag ser inte att - den korta tid på drygt ett år som återstår av nuvarande regeringsperiod - det kommer att bli aktuellt, inte i alla fall på basen av det underlag som har presenterats för sittande landskapsregering hittills.

Sedan får man ju fundera på; vad är vettigt och vad kan det offentliga komma emot med också på det här området?

Av utskottsbetänkandet så kan man utläsa att bägge tidningarna blev hörda i utskottet. De har en samsyn i sina åsikter vad gäller distributionsstöd och oro över att den här ändringen i postlådan kommer att leda till en dyrare distribution.

Men om jag uppfattar vicelantrådet rätt så menar han alltså att detta inte är ett samhällsansvar, utan det är någonting som marknaden ska sköta utgående från att man är en borgerlig regering.
Jag ser det faktiskt som ganska allvarligt att man då säger att samhället - landskapsregeringen och lagtinget - inte behöver ta ansvar för ålänningarnas tillgång till en fri press och en fördjupad demokrati och en medial mångfald. Det var inte så som det lät i remissdebatten.

Tack, fru talman! Ärade lagting. Det är kanske eventuellt min pollenangripna röst som gör att ledamot Nina Fellman inte kan uppfatta det rätt tydliga budskap som jag återupprepade från min plats här i salen för en stund sedan. Det vill säga att redan i samband med bedömningsunderlaget, som låg till grund för det nu aktuella lagförslaget, så har landskapsregeringen kommunicerat att det finns möjligheter, när en sådan situation föreligger, att också för Ålands del tillämpa det distributionsstöd som man bland annat i Finland och i Sverige använder för att trygga tillgången på fysiska tidningsexemplar ute i glesbygden i synnerhet. Detta är något som har aviserats från vår sida. Det har funnits i underlaget hela tiden, så ledamot Fellmans tolkning av det hela är absurd med tanke på vad som har sagts.

Faktum är nu att ett enigt utskott har konstaterat att detta lagförslag inte har med tidningarna att göra som sådana, därför att de inte ingår i det EU-direktiv som samhällstjänsterna i det här fallet reglerar.

Ja, även sittande landskapsregering anser att det kan behövas ett framtida distributionsstöd. Men här och nu är det inte aktuellt eftersom bedömningen i det här skedet är att tidningshusen och Ålands Post har en ekonomisk samsyn om var prislappen bör ligga här och nu.

Det blir lite rundgång i den här diskussionen nu. Utskottet konstaterar att det kan bli negativa samhällsekonomiska konsekvenser av en dyrare tidningsdistribution. Landskapsregeringen pekar på att det finns en möjlighet att införa någon form av distributionsstöd. Man säger tydligt att den här landskapsregeringen tänker inte göra någonting utan det får kommande landskapsregeringar göra. Dessutom hänvisar vicelantrådet till att marknaden ska lösa det här. Så vad är det man egentligen säger?

Jag tror att ledamot Fellman har glömt en ganska viktig sak i det här fallet. När lagstiftningen väl är på plats, dvs. den har klarerats av lagkontroll, stadfästs av presidenten och landskapsregeringen i övrigt har vidtagit de åtgärder som formaliteterna kräver, då först är det ju aktuellt för Ålands Post att se om de ska aktivera den nya möjligheten som lagstiftningen ger till den nya formen av distribution. Där och då börjar man bedöma och jag utgår från att man kommer att kommunicera mot ägaren landskapsregeringen att nu är det aktuellt. Då först uppstår en situation där vi får se effekterna som sådana. Hur lång tid det tar för Ålands Post att vidta de justeringar av arbetstidsschema etc. kan ju ingen bedöma. Men, är det så att det skulle ske något drastiskt då, i förhållandet mellan antalet fysiska tidningar, tidningsprenumerationer och utdelningsbiten, så då får ju naturligtvis även den sittande landskapsregeringen ta sig an frågan. Men här och nu är bedömningen att det inte behöver göras inför budgetåret 2023.

Det var ju inte frågan om vad man behöver göra nästa budgetår, utan om man behöver jobba vidare med den här frågan överhuvudtaget. Jag uppfattade av vicelantrådets svar att han hänsköt frågan till dels kommande regeringar - kanske med utgångspunkten att Centern och vicelantrådet inte sitter i den - och dels till marknaden att lösa de här problemen. Men om jag har missförstått det så då är jag ju glad.

Tack, fru talman! Jag kan bara upprepa igen, jag uppmanar ledamoten att bekanta sig med underlaget för den lagstiftning som lagtinget nu är på väg att klubba. Där framgår det tydligt hur landskapsregeringen dels har analyserat nuvarande system som tillämpas i öst och väst om Åland och vi har också haft en diskussion med Ålands Post om hur det ska se ut. Vi har också kommunicerat vad det kunde kosta om man skulle använda ett motsvarande system för Ålands del. Ja, vi har bekantat oss med frågan på en tillräcklig djup nivå.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om posttjänster för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.