Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Talman!

Bästa lagting. Jag tror vi måste vara ärliga i den här debatten, efter ohälsosam kost är faktiskt tobak den största dödsorsaken, som vi dessutom kan påverka. Vi vet att forskningen är glasklar, och ändå fortsätter tobaksindustrin att hitta nya sätt att hålla människor fast i beroende.

Lungcancer är den cancerform som dödar flest människor på Åland, och lungcancerdödligheten ökar bland kvinnor. Den nedåtgående rökningstrenden har dessutom avstannat, och i vissa grupper har den tyvärr också vänt uppåt.

Därför tror jag, bästa lagting, att vi står inför ett val. Vi kan låta det fortsätta som det är, men vi kan också göra det som faktiskt fungerar. Vi vet att vi har gjort det förr, och vi vet vad som fungerar. Vi vet att förbud när det gäller tobak är något som faktiskt gör skillnad, eftersom förbud skapar nya normer och nya normer skapar nya lagar. När vi en gång i tiden införde rökförbud på restauranger och arbetsplatser så var det kontroversiellt. Många ropade på inskränkt frihet och andra förutspådde ekonomisk katastrof för krogarna. Men vi vet hur det faktiskt blev. Vi anpassade oss, och idag är det en självklarhet för de allra flesta att vi gärna äter utan cigarettrök runt omkring oss.

Vi har också en stark rättstradition i Norden, och precis som vi alltid har gjort, tror jag att vi kommer att anpassa oss till den här lagstiftningen. Jag tror att det är dags att vi tar nästa steg nu, med tanke på hur läget ser ut när det gäller rökning.

Det vi gör med det här förslaget handlar inte om att börja jaga folk eller att sätta upp nya regler bara för sakens skull. Det handlar faktiskt om att skydda barn och unga och skapa en hälsosam miljö för alla, men också att minska skadorna av tobak och nikotin. Det är inte en begränsning av friheten; min uppfattning är att det handlar om en förstärkning av folkhälsan.

Innan vi potentiellt börjar prata om att vi kan behöva skicka insatsstyrkan för att inspektera våra badstränder, vill jag vara tydlig. Att ta till ordningsmakten som instrument för att tvinga fram efterlevnad är enligt min mening väldigt långsökt. Vi vet att sådant här fungerar på frivillig basis. Vi har en tradition av att lagstiftning bygger normer, och normer bygger beteenden. Vi behöver inte springa runt med måttband för att se om någon står tre meter från en strandkant och röker. Precis som folk självmant slutade röka i flygplan, busskurer och på krogen, så kommer vi att anpassa oss även till den här lagstiftningen.

Talman! Frågor som rör folkhälsan brukar förena partierna i den här salen, och vi har gemensamt tagit fram flera viktiga strategier. En av dem kommer jag att presentera här. Det här liggande lagförslaget följer just den linjen, och det betyder att vi i allt väsentligt borde vara ganska överens i den här salen.

Det är viktigt att notera att den här lagstiftningen innehåller några förändringar. Bland annat utökar vi rökförbudet på fler platser, såsom på allmänna utomhuslekplatser, på allmänna badstränder mellan 1 maj och 30 september, på inhägnade idrottsområden och i privata motorfordon när barn under 15 år är närvarande. Vi inför också en möjlighet för bostadssammanslutningar att införa rökförbud efter ansökan. Vi ser även till att neutrala förpackningar med standardiserad färg och hälsovarningar justeras.

Allt detta har evidens bakom sig, och det minskar också industrins möjlighet att locka nya användare, särskilt unga. Jag tror inte att en kolasmak eller fruktsmak lockar den mest inbitna snusaren eller rökaren; vi vet att detta riktar sig till ett visst ålderssegment och det är ungdomar och barn.

Vi inför också mer strikta regler för nikotinpåsar. I det här förslaget begär vi förordningsfullmakt för att fastställa smaker. Vi inför bland annat en begränsning på 16,6 milligram nikotin per gram i varje påse. Vi har diskuterat olika begrepp här, men vi har kommit fram till att den här benämningen är den vi tar till oss, och den följer också den reglering som görs i riket.

Ja, den personliga friheten då? Jag vet att diskussionen om tobak ofta handlar om den personliga friheten, som är väldigt viktig. För mig handlar det också om frihet att inte utsättas för skadliga ämnen från andras val. Frihet betyder också för mig att barn inte ska behöva sitta i en bil och andas in rök, utan att kunna välja att kliva av. Jag tror ärligt talat att var och en av oss vet att vi kommer att anpassa oss till det här.

Det har införts i riket, och det har inte varit några dramatiska förändringar. Jag tror ingen idag skriker om att de har förlorat sin frihet när de inte längre får röka på flyget eller på restaurangen. Vi har inte behövt skicka runt poliser för att se till att folk följer sådana här lagar. Men det är klart att om vi behöver ta till den typen av mekanismer så kan vi givetvis göra det, men det är högst osannolikt.

Jag tror heller inte att vi behöver ha någon moralpanik kring det här. Det här är en lagstiftning som följer en viss tradition. Jag tror att folk tar till sig just den här typen av lagstiftning, för de allra flesta vet att det här är rätt väg att gå. Vi gör heller inte det här för att vi tycker att regler och förbud är så himla roliga, för det är de inte. Men vi gör det för att vi vet att det här fungerar, och vi gör det för att vi vill lämna efter oss ett friskare samhälle. Tack!

Tack, talman!

Ministern nämner att det här handlar om att skydda barn och unga. I förslaget står det att användningen av nikotinpåsar är populär bland unga. Landskapsregeringen föreslår en maxgräns på 16,6 milligram nikotin per gram i till exempel nikotinpåsar. Detta är samma nivå som i rikets förslag.

Samtidigt anser folkhälsoorganisationer att nikotingränsen bör vara högst 4 till 8 milligram. Så varför föreslår landskapsregeringen en styrka på 16,6 milligram i produkter som de själva konstaterar är populära bland ungdomar?

Tack, talman!

All lagstiftning genomgår ju någon form av avvägning mellan olika typer av intressen. Självklart är forskningsläget flytande kring vad som anses vara toxiskt och när det anses vara det.

Vi vet att det pågår regleringar i hela Norden. Vissa länder har valt en modell där de sätter gränsen 9 milligram, medan andra pratar om gram per påse.

Det handlar inte om den typen av precision som nikotin kan mätas utifrån. Vi har valt denna väg för att uppnå en harmonisering, både med riket och med Sverige. Det har också varit vår ambition och strävan i det här arbetet.

Tack, talman!

Jag har själv varit nikotinist i hästväg under stora delar av mitt liv. Och även jag som är van anser att de här starkaste nikotinpåsarna inte är avsedda för humankonsumtion. De är för starka.

Ministern nämner de olika avvägningarna, men om folkhälsan ska vara en viktig aspekt i detta sammanhang, är det anmärkningsvärt att sätta gränsen strax under det som EU:s kemikaliemyndighet bedömer som akut giftigt.

Om vi vet att om små barn får tag på en nikotinpåse med 16,6 milligram nikotin så är det direkt livshotande. Ändå innehåller inte det här förslaget ett förbud mot användning av nikotinpåsar på daghem, skolgårdar och liknande. Varför inte det?

Jag vill börja med att säga att om man pratar om milligram, per gram eller om man pratar om gram per påse, så beror det ju på vad organisationen har lämnat svar på. Där var ju gränsen satt till 10 gram per påse. Det här handlar om milligram per gram, och då hamnar vi på ungefär elva komma någonting per påse istället. Så det är ingenting som är dramatiskt i det här.

Jag håller med. Det är klart att vi hela tiden kommer att behöva se över detta. Det här är en helt ny produkt som också kommer att genomgå någon form av EU-reglering förr eller senare. Vi kommer att behöva justera beroende på hur marknaden beter sig när vi inför de här regleringarna. Men i det stora hela så tror jag att vi tar bort mycket av de farliga produkterna som finns i hyllorna, och de ligger på ungefär 17 gram och uppåt.

Tack, talman!

Tack till ministern för ett väl genomarbetat lagförslag. Jag kan i princip stöda det mesta som presenteras här idag. Det finns klokskap i förslaget på många sätt.

Men jag har två frågetecken. Den första är en retorisk fråga: Anser ministern att Ålands befolkning överlag är normalbegåvade och har ett hyggligt uppsåt med sina liv här på Åland? Om ministern anser det, då finns det ingen anledning att införa ett förbud mot att röka i sin egen bil när man har barn i bilen.

Självklart anser jag att ålänningar är begåvade, väldigt begåvade människor. Men vi vet att den här typen av förbud fungerar. Det är också en viktig signal om vad vi ger för budskap till samhället. Det här är en fungerande metod. Det handlar inte om att nedvärdera ålänningarna på något sätt, utan det är modus operandi.

Talman!

Det är väl en direkt signalpolitik som jag gärna försöker avhålla mig från.

Men den stora utmaningen i det här lagförslaget, tycker jag, är 4e § som rör bostadssammanslutningar. Här kan en bostadsförening besluta att det inte är tillåtet att röka på deras område. Men om man vill förbjuda rökning så kan man inte förbjuda det på balkonger eller inne i lägenheter. Istället ska man be ÅMHM, som är den kontrollerande myndigheten, att komma och i princip bedöma huruvida det ska vara tillåtet att röka på en viss balkong eller inte. Jag tycker att det känns lite godtyckligt från myndighetens sida. Vad är det för fakta och evidens som ska ligga till grund för att ÅMHM ska göra den här bedömningen?

Är det här är faktiskt riktigt lagligt även fast det kan verka lägligt?

Tack, talman!

Det finns en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som ger en fingervisning om hur detta ska ske och hur det ska göras. Jag tror dock inte att det är möjligt att detaljreglera på den nivån hur bedömningen ska göras. Men det finns vägledning från den dom som kommer från Högsta domstolen.

Tack, talman!

När det gäller den här tobakslagen så handlar det mycket om förbud. Personligen tycker jag att det kanske inte är så klokt att röka, eftersom man också utsätter sin omgivning för passiv rökning. Samtidigt finns det många som vill sluta röka, och då finns det alternativ som nikotinpåsar, vilka kan underlätta avvänjningen från rökning.

I 5 § punkt 6 föreslås ett förbud mot rökfria nikotinprodukter som har en karakteristisk doft eller smak. Jag undrar över ordet "karakteristisk", vad är definitionen av det, och varför har man valt att inkludera det i lagen?

Talman!

Exakt. Karakteristik handlar om att det finns produkter som är specialskräddarsydda för vissa grupper, oftast ungdomar. Det kan vara produkter som är designade specifikt för den här målgruppen och har smaker som kola eller andra typer av smaker som brukar locka just dem.

Jag tror att om man ska få en inbiten rökare att sluta röka, så handlar det inte bara om den smakkatalogen som är väldigt populär.

Talman!

Nu är det så att lagstiftningen, som den är skriven, inte specificerar några undantag som en särskild smak. Man skulle kunna stryka hela ordet "karakteristisk" och istället skriva att det handlar om rökfria nikotinprodukter som har en doft eller smak. Det är egentligen det som det betyder eftersom man inte har definierat det någon annanstans. Man har nämnt att man eventuellt har avsikten att införa ett undantag längre fram. Men lagen förbjuder ju detta om man inte aktivt inför ett undantag.

Om man förenklar det, så i den här lagstiftningen finns det inga smaker. Alla smaker är förbjudna.

Däremot begär vi egentligen från lagtinget en fullmakt för att avgöra vilka smaker vi ska ha för de här produkterna. Det har att göra med att vi befinner oss mellan två olika marknader, och vi behöver göra en avvägning om var vi ska hamna när det gäller smakerna.

Vi vill ju heller inte skapa en onödig situation för handeln, men vi vill inte heller skapa någon grå ekonomi här.

Talman!

Tack för informationen. Landskapsregeringen har ju skickat ut det här lagförslaget på remiss den 13 september 2024 och
17 dagar före lagförslaget gick ut på remiss har tre rederier inkommit med ett gemensamt utlåtande. Kan minister Zekaj förklara hur lagframställningen har gått till och i vilket skede som landskapsregeringen har beaktat rederiernas utlåtande som alltså inkommit redan innan den nya tobakslagen gick ut på remiss till alla övriga instanser, inklusive de landbaserade näringslivet?

Det är väl inte så att vi att en åländsk nikotingate framför oss här?

Tack, talman!

Nej, jag har väldigt svårt att se att vi skulle hamna i någon sådan gate.

Men uppriktigt talat, jag har absolut ingen aning om hur rederierna har uppmärksammat eller tagit del av den här informationen. Högst sannolikt kan det ha funnits något lag-PM sedan tidigare, som de har snappat upp och sett att så här kommer det att se ut ungefär.

Jag vill bara tydligt säga att rederierna och båtarna inte omfattas av de här begränsningarna. Det gör de inte, utan där är det flaggprincipen som gäller.

Talman!

Minister Zekaj talade i sitt anförande om hur viktigt det är med neutrala förpackningar. Ministern nämner även att det är viktigt att skydda unga.

På färjor ska tobak få säljas öppet och inte ha några neutrala förpackningar i ytor där barnfamiljer rör sig. På land ska företagare nu bygga in sina tobakshyllor med neutrala förpackningen, där kanske färre antal barnfamiljer rör sig än på färjorna.

Varför gör landskapsregeringen skillnad mellan land och hav när det handlar om en lag som Åland själv bestämmer över?

Den här skattegränsen börjar bli dyr för det landbaserade näringslivet.

Tack, talman!

Om vi tittar på rederinäringen och vilka verksamhetsförutsättningar de har, så bedriver de trafik. Nu pratar vi om den här trafiken som är mest bekant för oss och som vi använder. Rederierna rör sig mellan två länder som har olika lagstiftningar.

Det är precis det som är kärnan i frågan. Om man skulle göra en sådan här förändring så skulle det ställa till det avsevärt för rederinäringen. Det vi gör är att vi arbetar gemensamt med både Finland och Sverige för att se till att våra regler harmoniseras. När alla regler är harmoniserade, ja då kan vi ompröva hur det ska se ut för åländskt flaggade båtar.

Tack, talman!

Minister Zekaj nämner i sitt anförande att de inte gillar att förbjuda saker. I samma anförande säger han att förbud gör susen och att förbud fungerar. Han för ett resonemang kring att man inte ska behöva utsättas för skadliga ämnen på grund av andras val. Det kan ju vara en hedervärd tanke, så klart.

Men om man vill sluta med en nikotinprodukt som kan skada andra människor och kanske gå över till nikotinpåsar, hur kommer det sig då att landskapsregeringen anser sig ha makten att bestämma vilken smak dessa produkter ska ha?

Tack, talman!

Vi måste titta på hur marknaden ser ut, och självfallet vill vi framför allt skydda barn och unga. Vi ser att vissa smaker lockar denna grupp mycket mer än andra. Dessutom är det så att vissa nikotinhalter attraherar yngre, och då pratar vi om rejäla nikotinhalter.

Vi kommer att behöva ta ställning till det som införs i riket, det som finns i Sverige och som är helt oreglerat och hitta en balans däremellan.

Tack, talman!

Vidare säger ministern i sitt anförande att detta inte är en begränsning av friheten. Hur kan det inte vara en begränsning av friheten när man bestämmer vad den produkt som jag vill ha får smaka? Naturligtvis måste ministern också erkänna att det är en begränsning av friheten.

Sedan påstår man att syftet är så hedervärt eftersom den här smaken kan attrahera unga människor. Han nämner också kolasmak till exempel och att den är ju till för att attrahera unga människor. Men finns det inte vuxna människor som tycker om kolasmak? Det finns ju nikotintuggummin i alla möjliga olika godissmaker. Varför finns det olika smaker? Det är ju för att folk tycker att det är gott.

Mitt mål är att skydda barn och unga och att se till att folk inte hamnar i onödiga beroenden. Vi bör titta på hur inköps- och konsumtionsmönstren ser ut statistiskt. Finns det något vi kan göra för att bryta de konsumtionsmönster som leder in ungdomar i beroenden, bara för att något smakar gott? Om så är fallet, kommer jag också att föreslå att vi inte tillåter det.

Jag tror också att vi måste erkänna att vi kanske ser på frihetsbegreppet på olika sätt. För mig handlar frihet om att kunna vistas i en rökfri miljö, medan du kanske ser det som en frihet från begränsningar.

Tack, herr talman!

Lagförslaget handlar om att begränsa rökning vid utomhuslekplatser och förtydligar även denna punkt i det nya lagförslaget. Även om det redan finns en sådan begränsning i det gamla lagförslaget, har man nu valt att skriva in det i det nya. Med detta förtydligande kommer också en ökad byråkrati.

Det anges att det på utomhuslekplatser ska upprättas ett säkerhetsdokument enligt 7 § i konsumentsäkerhetslagen för alla offentliga utomhuslekplatser. Jag blev lite förvånad när jag läste detta, och kände mig något förvirrad, eftersom det redan är reglerat. I lagen står det att där barn vistas och i utrymmen som är avsedda för barn, ska man inte röka. Men nu har man alltså infört ytterligare byråkrati. Man ska utforma en typ av säkerhetsplan. Varför man har gjort så här?

Tack, talman!

Ja, nu är vi inne på detaljnivå här, och det är jättebra. Det vi ser framför oss är att det finns reglering, men nu pratar vi om allmänna lekplatser. Det är just där som det ännu inte finns någon reglering, alltså utomhuslekplatser.

Nu diskuterar vi lekparker som finns eventuellt i kommunal regi, på dagis, på daghem med mera, men vi fokuserar på de allmänna lekparkerna.

Tack, herr talman!

Det kan hända att vi tolkar lagen på olika sätt. I den nuvarande lagstiftningen står det uttryckligen "eller all annan verksamhet avsedda för barn" som en plats där man inte ska röka. Jag blir något förvirrad över detta.

Anledningen till att jag lyfter fram denna punkt är att landskapet tidigare, kanske inte ministern själv, har sagt att vi uttryckligen ska arbeta för minskad byråkrati. Och ändå inför man planer, det ska upprättas säkerhetsdokumentation, som det står i lagförslaget, för alla dessa utomhuslekplatser.

Det blir lite förvirrande med de dubbla budskap som landskapsregeringen kommer med.

Tack, talman!

Det finns säkerhetsplaner för offentliga lekplatser, som vi har i vårt bestånd idag. Jag ser därför inte att vi plötsligt skulle hamna i något byråkratiberg och behöva ta fram egna specifika planer för detta. Säkerhetsplanerna inkluderar redan dessa aspekter, så vi har inte bedömt att detta kommer att leda till någon form av byråkratisering.

Dessutom, hur många parker har vi egentligen? Jag tror inte att det skulle bli en stor belastning att skriva några rader om rökning i säkerhetsplanen.

Talman! Jag tyckte det var fint att minister Zekaj presenterade landskapsregeringens lagförslag med orden "förbud gör susen". Det är också en rätt kärnfull beskrivning av förslagets innersta väsen.

Min fråga berör uttryckligen de utökade förbuden. Har minister landskapsregeringen övervägt andra åtgärder än förbud för att minska den minskande rökningen?

Tack, talman!

Förbud är en liten pusselbit i en större helhet när det gäller folkhälsan, och jag tror att, som tidigare socialminister, så är du också är bekant med detta. Dessa förbud är inte något vi har hittat på; de följer de strategier som vi gemensamt har tagit fram. Det handlar alltså inte om något hittepå, utan om en förlängning av de traditioner vi har etablerat. Vi har tagit över vissa strategier som vi själva har varit med om att utveckla.

Vi verkställer dessa strategier genom lagstiftning, och när det gäller tobak finns det mycket god evidens som tydligt visar att förbud har haft en positiv effekt. Det har visat sig vara effektivt, särskilt i detta sammanhang.

Talman!

Som tidigare socialminister blev jag lite överraskad av definitionen av allmän badstrand på sida 12. Den kanske är lite Orwellsk till sitt väsen, den innehåller ett antal utropstecken. "På Åland räknas alla anmälda allmänna platser för bad som allmänna badstränder!" Och sedan kommer samma mening en gång till med utropstecken. Detta kanske skvallrar om att definitionerna inte riktigt är färdigt slipande i det här lagförslaget.

Jag har en specifik fråga med anledning av ÅMHM:s definition. Ingår också badstränder i privat ägo i denna definition?

Tack, talman!

I privat ägo? Min minnesbild säger att de inte med i det här, en privat strand ingår inte.

Tack, talman!

Det här förslaget har troligen initierats av en god tanke, och så långt är vi överens. Men jag tror också att det är där enigheten tar stopp. Förslaget ger upphov till en mängd frågetecken, märkliga resonemang och även snedvridande konkurrensvillkor för olika näringslivsaktörer, vilket kollegan Holmberg lyfte fram tidigare.

Låt mig ge ett exempel. I lagförslaget föreslås ett förbud mot rökning i privata kommunikationsmedel där barn upp till 15 års ålder vistas, dock inte i bostadsutrymmen i dessa. Det väcker förstås frågor om hur landskapsregeringen och minister Zekaj har resonerat. Är det så att tobaksbruket anses vara mindre skadligt i bostadsutrymmen i dessa privata kommunikationsmedel? Hur har man kommit fram till den slutsatsen?

Tack, talman!

Ja, vi pratar om husbilar och liknande. Tittar man på hur de ser ut, så betraktar lagen en stillastående husbil som en bostad. Det innebär att bostadsdelen inte kan omfattas av den här typen av förbud, eftersom lagen ser det som en bostad, och då är det detta som gäller.

Tack, talman!

Jag skulle vilja upplysa ministern om att det i en husbil är möjligt att vistas i bostadsutrymmet under färd. Det innebär att en vuxen kan sitta och röka i bostadsutrymmet medan någon annan kör, och att barn under 15 år kan befinna sig där. Vad blir då effekten av det här lagförslaget? Resonemanget hänger inte ihop, minister Zekaj. Man har inte tänkt hela vägen.

Jag vill också fortsätta med en annan fråga. Vad avses egentligen med privata kommunikationsmedel? Är en lastbil som används i ett företags interna kommunikation ett privat kommunikationsmedel? Kan en chaufför alltså ta med sitt barn till jobbet och fortsätta röka i sin lastbil? Hur har man tänkt här? Kan ministern utveckla resonemanget och förklara hur man har gjort de definitioner som man har gjort?

Tack, talman!

Ja, att vi skulle komma med en lagstiftning som på ett uttömmande sätt täcker varje scenario är orealistiskt. Självklart handlar det inte om de ytterligheter som du nämner här. Det är inte det som avgör vilka förslag vi lägger fram. Vi vet att folk tänker, och vi förstår att detta är något som vuxna behöver förhålla sig till.

Det här är en viktig reglering som säger att om man har barn i en bil, en minibuss eller vad det nu kan vara, så sitter man inte och röker. Det finns ett bra resonemang i den dom som Högsta domstolen har resonerat kring.

Sedan kan man diskutera om det handlar om en bostad eller om det är en lastbil. Är det att betrakta som privat? Ja, det är ju ett kommunikationsmedel. Sitter du och röker i ett sådant utrymme? (… taltiden slut).

Talman!

Det är bra att det nu införs lagar kring nikotinpåsar. Sedan maj 2023 har det endast funnits en rekommendation om hur det vita snuset ska hanteras. Vi har alltså haft en period utan lagreglering, vilket aldrig är bra.

I rekommendationerna står det att man inte ska sälja nikotinpåsar till personer under 18 år. När man läser lagen kan man tolka 2 §, där det anges: "Tobaksprodukter och relaterade produkter får inte säljas eller på annat sätt överlåtas till den som inte har fyllt 18 år." Men varför skriver man inte tydligt att det handlar om nikotinprodukter? Måste man förstå att "relaterade produkter" syftar på just detta? Jag tänker att vi ändå behöver klargöra det här problemet. Det viktigt att klargöra, för det står att tobaksprodukter och relaterade produkter inte får säljas eller överlåtas till personer under 18 år.

Tack, talman!

Det är ju den bästa benämningen som fungerar som ett paraplybegrepp för relaterade produkter. Självklart går det att förtydliga det genom att skriva "nikotinpåsar" eller "nikotinprodukter". Det handlar mer om en estetisk fråga än om att det skulle förändra lagstiftningen väsentligt.

Tack, talman!

Ja, det är ju ingen tobak i nikotinpåsar. Jag tycker att när man nu har det här problemet så kunde man väl skriva det rent ut, istället för att på något sätt ta mall på det som man lyckades komma undan, den här problematiken som vi stod inför 2023, då det inte stod relaterade produkter som man har i finsk lagstiftning, om jag kommer ihåg rätt.

Så nu står det: "Tobaksprodukter och relaterade produkter får inte säljas eller på annat sätt överlåtas till de som inte har fyllt 18 år." Och då vet vi att i nikotinpåsar finns det ingen tobak, så det är inte helt logiskt. Varför hade man inte bara kunnat skriva det rakt ut, tycker jag, när det här är ett problem? Vi vill inte att man ska sälja nikotinpåsar till de som är under 18 år. Jag förstår. Man kan säkert tolka det på det sättet, men jag tycker att här kunde man ha varit lite tydligare faktiskt.

Tack, talman!

Som sagt, det handlar om en språkfråga. Det ändrar på inget sätt substansen i förslaget. Det handlar om att man inte ska få köpa nikotinprodukter om man är under 18 år.

Talman!

Landskapsregeringen har överlämnat ett förslag till ny tobakslag med skärpta regler för tobak och nikotinprodukter. Rökning och användning av elektroniska cigaretter förbjuds på fler platser som lekplatser, badstränder och i bilar med barn under 15 år. Därtill kan bostadsbolag be om rökförbud. Tobaksförpackningarna ska bli neutrala. Åldersgränsen för försäljning höjs från 15 till 16 år, och det vita snuset regleras och får maximalt innehålla 16,6 gram nikotin per gram. Social- och miljöutskottet får ett omfattande arbete att sätta sig in i det här lagförslaget.

Talman! Att balansera folkhälsan med individens rättigheter är en utmaning. Jag menar att vi å ena sidan har principen att varje individ ska ha friheten att välja om man vill använda tobaksprodukter, men å andra sidan har vi ett ansvar att skydda människors hälsa, särskilt när det gäller beroendeframkallande och hälsofarliga substanser. Det är en svår balansgång, men den är nödvändig att hantera.

Långtidseffekterna av det vita snuset har vi inte sett ännu, men vi kan säkert vara ense om att tobak och nikotin är skadligt och när vi ser effekterna av tobaksbruk måste samhällets ansvar väga tyngre än kortsiktiga ekonomiska intressen. Att skydda befolkningen, och framför allt barn och ungdomar, är prioriterat. Vi ska komma ihåg att användningen av det vita snuset är vanligare bland åländska ungdomar än bland de jämnåriga på fastlandet. Det understryker vikten av åtgärden för att minska tillgången och öka medvetenheten om riskerna.

I den liberala lagtingsgruppen är vi ense om att vi måste jobba med att förhindra ungdomar från att börja använda tobak och nikotinprodukter. Det görs genom att försvåra tillgången, stärka informationsinsatser och skapa flera rökfria miljöer och göra det obekvämt att röka. Det är ett effektivt sätt att minska användningen.

Vi funderade en del kring begreppet ”inhägnade utomhusområden för idrottsutövning”. Vi har flera områden för idrottsutövning som inte är inhägnade, t.ex. utegym och motionsslingor, och vi tycker att ingen ska behöva andas in rök medan man tränar. Vi vet ju också att fimpar utgör både en miljö- och brandrisk. Ett rökfritt område som är avsett för motion främjar dessutom en hälsosam livsstil och ger en positiv signal till barn och unga

Vi ser även fram emot kommande ANDTS-debatt där vi får fundera över politiska prioriteringar för de kommande åren. Landskapsregeringen har nämligen gett ett meddelande till lagtinget (Ålands landskapsregerings alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelpolitiska program 2025- 2028) där prioriteringarna säkert framgår. Vi kommer att debattera detta på onsdag, om jag minns rätt. I det fortsatta arbetet hoppas jag att man ser till att ungdomars åsikter hörs och tas i beaktande, för de upplever att det är lätt att få tag på tobak och nikotinprodukter.

Jag vill nämna den utvärdering som gjordes för några år sedan angående ANDTS-programmet. Den innehöll kritik på brist på politiskt ledarskap, otydlig ansvarsfördelning och inkonsekventa beslut inom ANDTS politiken. Det politiska spelet har lyfts fram för en effektiv preventionen på Åland. Den här kritiken behöver vi ta till på allvar och använda som grund för att stärka vårt ANDTS-arbete framöver.

I ett av lagförslagets remissvar lyfts informationsinsatser till gravida kvinnor om bl.a. det vita snusets skadliga effekter. Jag vill också betona vårt ansvar att skydda kommande generationer och ge dem de bästa förutsättningarna för ett hälsosamt liv. Tobaksrökning är fortfarande en av de största hälsoriskerna för foster och gravida kvinnor. Rökning under graviditet ökar riskerna för bland annat tidig födsel, låg födelsevikt och missfall. Senare i livet har barnet större risk för luftvägsinfektioner, inlärningssvårigheter och hyperaktivitet. Trots att andelen som röker under graviditet har minskat så är Finland det land i Norden där flest gravida röker, men Åland ligger ganska bra till i den statistiken.

Rökning påverkar både kvinnors och mäns fertilitet negativt. Minskad fertilitet påverkar i sin tur nativiteten, vilket gör att rökning inte bara är en individuell hälsofråga utan även en samhällsutmaning.

Rökning är fortfarande en av de största orsakerna till sjukdom och för tidig död. Varje åtgärd som gör det svårare att börja och lättare att sluta röka är en investering i folkhälsan. De flesta rökare börjar i ung ålder, vilket innebär att vi måste minimera exponeringen och tillgången till tobaksprodukter. Genom att begränsa var rökning är tillåten samt hur produkten marknadsförs och säljs kan vi förhindra nyrekrytering och stöda dem som vill sluta.

Detta handlar inte om att begränsa individens frihet utan om att skapa förutsättningar för ett friskare samhälle. Rökning påverkar inte bara den enskilda individen utan även omgivningen genom passiv rökning, nedskräpning och ökade vårdkostnader. Som beslutsfattare har vi ett ansvar att minska rökningens negativa konsekvenser både ur ett hälsoperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tack, talman!

Tack, talman!

Det pratas en hel del om rökning från den liberala stolen här. Den stora utmaningen för att hindra ungdomar från att fastna i skadliga vanor är inte rökning, utan snarare nikotinpåsar och andra liknande produkter.

Jag vill jag ställa en fråga till vicetalman Söderlund. Hur ser Liberalerna på nikotingränsen och att det är 16,6 milligram per gram som har bedömts vara den nivå som ska användas här på Åland?

Tack, talman!

Ja, det kanske inte framkom helt tydligt, men det är alla produkter som det här lagförslaget handlar om. Alla insatser mot de olika produkterna är ju prioriterade.

Jag tycker också att det här lagförslaget handlar mycket om just rökningen. Men absolut vi får titta närmare på det i utskottet, och det handlar ju om hur man definierar nikotingränsen. Är det per gram eller per portion? Jag tror att det är där frågan ligger. Jag kan tyvärr inte ge ett exakt svar just nu, utan jag måste sätta mig in i frågan. Jag är tyvärr inte så insatt i vilka val de andra länderna har gjort och varför, men det måste vi titta på.

Talman!

Det jag också uppmanar utskottet att titta närmare på är bristen på förbud mot användning av nikotinpåsar på daghem, skolgårdar och liknande. Detta finns till exempel i Orpo regeringens förslag i Helsingfors och där inför man sådana bestämmelser. Det görs just för att förhindra eventuella dilemman som skolpersonal kan hamna i när det gäller att ingripa om de ser ungdomar använda olika produkter. Det borde finnas tydligt reglerat att sådana produkter inte får användas på dessa områden.

Tack, talman. Ledamot Röblom gör ett viktigt påpekande som jag inte riktigt reflekterade över när jag läste igenom lagförslaget: Vilka produkter är det man förbjuder på dagis, gårdar och skolgårdar?

Jag upplever att det största problemet finns runt skolgårdarna, där det röks och används nikotinprodukter. Det är där de stora problemen ligger, och det är svårt att komma åt. En dagisgård eller en skolgård är ganska avgränsad och lätt att övervaka under dagtid, åtminstone när det finns personal på plats.

Men ja, vi får titta närmare på detta i utskottet.

Tack, talman!

Ledamot Söderlund resonerade kring att ingen ska behöva andas in andras rök, och det kan jag absolut köpa. Det är helt rimligt och oerhört respektlöst att utsätta andra människor för något som är hälsovådligt.

Vidare säger hon att det här lagförslaget inte begränsar individens frihet. Då funderar jag på alternativet att sluta röka, då skulle det kunna vara nikotinpåsar eller det vita snuset.

Hur kan man som liberal, om man förstår ordet liberalism, påstå att man inte begränsar individens frihet när man går in och detaljreglerar vilken smak dessa produkter får ha? Ska verkligen en individ i västvärlden år 2025 inte få bestämma vilken smak nikotinet ska ha?

Tack, talman!

Det är bra att vi är ense om att ingen ska behöva andas in andras rök. Det är bra att vi kan konstatera det.

Jag ser att det är en balansgång mellan individens frihet och att värna om folkhälsan. Jag ser inte att jag säger att vi inte ska begränsa individens frihet; jag säger att det är en svår fråga hur man balanserar det. Jag tycker nog också att det ingår i liberala värderingar att man skyddar dem som kanske inte kan skydda sig själva.

Tack, talman! Det var skönt att få höra det förtydligandet. I anförandet ansågs det inte som en begränsning av individens frihet. Men nu anser man att det är en balansgång när det kommer till hur mycket man får begränsa individens frihet.

Jag tycker att individen borde få bestämma själv vilken smak de vill ha på de produkter de köper. Dessutom kan nikotinprodukter faktiskt vara ett bra alternativ till rökning, som drabbar andra. När jag använder en nikotinpåse drabbar det ju ingen annan. Rimligtvis borde jag få välja vilken smak jag vill ha.

Om vi börjar resonera kring att vissa smaker attraherar unga människor, riskerar vi att hamna i en situation där vi måste förbjuda många andra skadliga produkter i framtiden.

Tack, talman!

Ja, jag ser det som att individens frihet innebär att man får använda tobaksprodukter och nikotinprodukter. Om man sedan anser att det underlättar att sluta röka eller inte, så tycker jag att forskningen är ganska tvetydig där. Det är kanske inte alltid så enkelt att dessa produkter ersätter rökningen. Det får utskottet titta närmare på.

När det gäller att det inte drabbar någon annan, som ledamoten nämnde, så drabbar det ju hela samhället genom ökade vårdkostnader, vilket jag nämnde i mitt anförande. Det är en svår balansgång.

Talman!

Ledamoten tog upp gravida, och det är bra att du lyfter upp det. Efter en lång period av snabb minskning så har någonting skett. Vi har haft en förbättring under de senaste 20 åren, och i samband med att vi arbetade med folkhälsostrategin blev vi medvetna om att det faktiskt sker en minskning nu på Åland.

I Finland har man haft en fortsatt minskning av prevalensen, men nu är andelen gravida som röker ungefär lika hög på Åland som i resten av landet. År 2021 rökte 6 % av de åländska kvinnorna i början av graviditeten och 4 % efter första trimestern, enligt folkhälsostrategin.

Vad tror vicetalman att den här minskningen beror på? Varför har vi stannat av? Vad kan det bero på att det är fler som väljer att röka? (… taltiden slut).

Tack, talman!

Ja, jag ser verkligen fram emot den här utskottsbehandlingen tillsammans med tidigare hälso- och sjukvårdsminister Holmberg-Jansson. Det ska bli riktigt intressant.

Jag tänker också på de siffror som ledamot Holmberg-Jansson hänvisade till, det handlar om självrapportering, som ibland kan vara något låg. Man vill kanske tro att man använder så mycket. Men de uppgifter jag har hittat handlar främst om rökning. Är det så att man istället använder det vita snuset? Det vet jag inte, men det kommer vi att titta närmare på i utskottet. Jag tänker att det kanske inte finnas statistik eller uppgifter om detta.

Talman!

Jag tror inte att varken vanligt snus, vitt snus eller cigaretter är bra för det lilla barnet i magen. Jag ser att ett förbud inte har någon större påverkan; det handlar snarare om att informera.

Många som flyttar till Åland kanske inte har samma känsla eller tänker på samma sätt när det gäller den gravida personen. Vi behöver aktivt informera och förklara vad som sker. Jag hoppas att landskapsregeringen och ÅHS också tänker på detta. Det är viktigt att nå ut till de personer som kanske inte vet vad som händer med barnet i magen när man röker.

Talman!

Absolut, precis som ledamoten Holmberg-Jansson säger, är det en balansgång mellan förbud och information. Jag upplever att nästan ingen saknar kunskap om att det är skadligt att röka eller använda snus och nikotin när man är gravid.

Det är dock så att många börjar som unga och tänker att de ska sluta när de blir gravida, men de hamnar i en situation där det inte är så lätt som de trott. Därför handlar det egentligen om att informera och förhindra att unga börjar röka långt innan de blir gravida. Det största fokuset bör nog sättas där.

Talman!

Vicetalman Söderlund som håller liberalernas gruppanförande säger att man vill skydda barn och ungdomar.

På färjor får tobak och nikotinprodukter säljas öppet, inga neutrala förpackningar och färgglada produkter tillåts, där barnfamiljer rör sig och det görs inte ändringar där.

På land ska det blir hårdare regler för de åländska företagarna, vilket kommer att leda till mer kostnader och på sikt mindre inkomster.

Anser inte Liberalerna att det här lagförslaget blir en ännu mer snedvriden konkurrens mellan land och hav?

Talman!

Ja, precis som ledamot Holmberg sade, tycker vi att det är jätteviktigt att skydda barn och unga.

Jag måste säga att jag inte uppfattar den skillnaden mellan tobaksförsäljning på land och på färjorna som så stor och svår, som ledamot Holmberg kanske gör. Men vi får titta närmare på det i utskottet.

Det var ingenting som jag reagerade på när jag läste lagförslaget; jag såg inte att det skulle vara svårt att hantera de skillnaderna eller olikheterna, eller vad jag ska säga.

Talman!

Vicetalman Söderlund nämnde ANDTS-programmet i sitt anförande. Det är lite förvånande att man i den nya tobakslagen inte gör någonting åt dessa skillnader mellan land och hav. Detta kommer att uppmuntra till ännu mer langning. Vi vet att det är många produkter som kommer från fartygen och som ligger på våra gator och som även langas till ungdomar.

Men jag har en fråga kring åldersgränsen. Hur har den liberala gruppen resonerat kring att höja åldersgränsen för försäljning av tobaksprodukter från 15 till 16 år? Finns det ingen oro hos Liberalerna att ungdomar i större utsträckning kommer att få svårt att få sommarjobb?

Slutligen hoppas jag att vicetalman Söderlund i utskottet noga ser över åldersgränserna, för det är en väldigt viktig fråga för mig.

Talman!

Först vill jag ta upp åldersgränserna. Jag ser personligen detta som ett steg i rätt riktning. I gruppen diskuterar vi att det också handlar om en balans. Ungdomar behöver och vill ha sommarjobb, vilket är bra för dem. Samtidigt finns det en risk att de utsätts för påtryckningar från kompisar att sälja tobak. Det är en svår övervägning, absolut.

Jag hoppas att ledamot Holmberg kan besöka utskottet när vi behandlar detta, eftersom han är ersättare där.

När det gäller verksamhetsförutsättningarna för landbaserade verksamheter och för färjorna, så finns det också förslag som gör det lättare för de landbaserade verksamheterna.

Talman!

Det är ingen nyhet att tobak är en av de mest hälsofarliga produkterna vi har på marknaden. Tobak ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. Det övergripande syftet med den här tobakslagen som vi behandlar idag är tydligt: att begränsa det skadliga bruket av tobaksprodukter och andra relaterade produkter, såsom vitt snus, nikotinpåsar, rulltobak och e-cigaretter.

Det har hänt en hel del på marknaden de senaste åren. Smaksatta tobaksprodukter och nikotinpåsar har blivit alltmer populära, vilket inte är så förvånande. En produkt som smakar frukt eller lakrits är naturligtvis enklare att börja med än en traditionell snusprilla med stark lukt och tobakssmak. Risken att provsmaka och sedan fastna i ett onödigt beroende blir därmed större, med smaksatta produkter och särskilt för unga individer som tycker att det är spännande att prova något som smakar bekant och kanske till och med lite fräscht.

Det finns också en annan aspekt som gör dessa produkter problematiska. De kan lätt misstas för godis och stoppas i munnen av små barn. Faktum är att om ett barn får tag på en nikotinpåse och stoppar den i munnen och sväljer så innebär det en livsfarlig risk. I lagförslagets introduktion kan vi läsa att en dos på 0,5 - 1,00 milligram nikotin per kilo kroppsvikt är dödlig för människor.

Talman! En av de centrala punkterna i den uppdaterade tobakslagstiftningen är att den nu även omfattar de mer moderna, beroendeframkallande produkterna, som jag nämnde i inledningen av mitt anförande. Smaksatt tobak, e-cigaretter och vitt snus har blivit både tillgängliga och populära. Därför är det positivt att lagstiftningen nu anpassas efter den verklighet och den marknad vi förhåller oss till idag.

I sammanhanget vill vi också påpeka att vi anser att det är viktigt med en harmonisering med övriga nordiska länder vad gäller nikotinhalt. Lagförslaget innebär en begränsning av nikotinhalten i nikotinpåsar till 16,6 milligram per gram, vilket är i linje med säkerhetsstandarder. Dessutom föreslås ett förbud mot smaksatta nikotinpåsar, med undantag för mint och mentolsmak, eftersom smaksättningar som tilltalar unga kan bidra till att fler börjar använda produkten.

Talman! Centerns lagtingsgrupp välkomnar också att reglerna för försäljning skärps. Förslaget innebär att åldern höjs från 15 år till 16 år för dem som får sälja tobaksprodukter. Samtidigt införs ett krav på att 16-åringar endast får sälja under direkt uppsikt av vuxna. Vi inser att detta kan skapa vissa utmaningar för butiker, särskilt under sommarmånaderna när extra personal behövs. Men vi anser att det är rimligt med en harmonisering med den uppdaterade alkohollagen, där vi tidigare förde en liknande diskussion om vem som får sälja alkoholhaltiga drycker. Det är bra att samma regler gäller för försäljning av både tobak och alkohol. Det gör lagstiftningen tydlig och konsekvent.

Förslaget innehåller också ett förbud mot att röka i bilar där barn är närvarande, och jag måste personligen erkänna att jag trodde att ett sådant förbud redan fanns, men det finns det inte. Dessutom föreslås rökförbud på flera allmänna platser, såsom offentliga badstränder, idrottsanläggningar och lekplatser.

Som småbarnsmamma har jag en känsla av hur obekvämt det kan vara när ens barn ofrivilligt utsätts för tobaksrök. Samtidigt måste jag säga att jag på vårt småskaliga Åland sällan har upplevt det som ett stort problem eller som något problem alls faktiskt. För min del har jag inte varit med om någon sådan händelse här lokalt. Däremot har det skett när jag varit på resande fot.

Centerns lagtingsgrupp stöder dessa förändringar, även om vi i grunden har en stark tilltro till individens eget omdöme. Det är ingen hemlighet att vi ofta är skeptiska till överreglering, men när det gäller barns hälsa och skyddet mot passiv rökning ser vi detta som ett motiverat steg och inget vi motsätter oss som en överreglering.

En praktisk fråga som vi lyfte är hur skyltningen av det kommande rökförbudet ska ske. Det är bekymmersamt att ÅMHM får ännu mer tillsynsansvar genom denna lagstiftning, vilket i förlängningen blir en resursfråga. Lagförslaget betonar att tillsynen gäller både kontroll av rökförbud samt tillsyn av neutrala förpackningar och nikotinprodukter. Ofta när det kommer ny lagstiftning är det just ÅMHM som får mer tillsynsansvar, vilket förstås kräver mer resurser.

Talman! Det här lagförslaget handlar i stort sett om att skydda våra barn och ungdomar. Genom att begränsa deras exponering för passiv rökning och minska tillgången till smaksatta nikotinprodukter hoppas vi från Centerns sida att kunna förbättra folkhälsan. Samtidigt anser vi att lagförslaget på ett ansvarsfullt sätt balanserar individens frihet med näringslivets intressen. Vi tror att försäljningen av tobaksprodukter kommer att minska till viss del genom detta lagförslag, och vår förhoppning är att det leder till långsiktiga vinster i form av bättre folkhälsa och lägre samhällskostnader.

Lagförslaget kommer nu att remitteras till social- och miljöutskottet, och det finns en hel del att bena i. Jag ser fram emot att fördjupa mig ytterligare i frågeställningarna och jag ser fram emot fortsatt behandling, samt ta emot frågor angående mitt anförande. Tack, talman!

Talman!

Ledamot Mattsson tar upp olika smaker på nikotinpåsarna och att man nu tvingas ha mint och mentol som är bland de mest populära. Varför ska vi behålla dessa smaker? Borde vi inte plocka bort de mest populära och istället välja något mindre attraktivt för att minska användningen?

I Finland har man en annan strategi, och detsamma ska gälla för Åland, men kan vi inte tänka lite annorlunda här? Varför måste vi reglera detta? Jag kan förstå att det är en aktuellt om det handlar om barn, men vi har ju en åldersgräns på 18 år och det handlar om vuxna.

Jag håller med om tidigare synpunkter från andra talare som har diskuterat detta. Ska vi verkligen gå in och reglera vilka smaker som får finnas när det handlar om vuxnas val?

Talman!

Just det här med smaker, jag tänker att det är lika enkelt att sätta ett tuggummi under läppen som att använda en smaksatt snus. På det sättet är det väldigt, väldigt enkelt att kanske börja med något som smakar frukt eller lakrits. Det är ju ingen skillnad egentligen.

Sedan får vi väl titta på ytterligare aspekter. För min del skulle jag gärna ha tagit bort mintsmaken också faktiskt. Men nu kan jag också leva med att den finns kvar i lagförslaget.

Talman!

Jag har försökt googla lite grann. Sverige har valt att avvakta med förbud mot vissa smaksättningar, tills man ser hur det här verkligen faller ut, för det är ändå så pass nytt.

Måste vi göra så som i Finland när det här är vår egen lagstiftning? Det handlar om vuxna människor. Jag förstår faktiskt det, utan jag tycker att det ska vara upp till var och en att få bestämma.

Med tanke på att vi nu får en lagstiftning som, enligt ministern, är 18 års åldersgräns för försäljning av vitt snus eller nikotinpåsar och därför tycker jag att det är konstigt att man väljer att ha kvar de som är mest populära och som tydligen är de som mest attraherar.

Tack, talman!

Vi får väl fördjupa oss i de här smaksättningar i utskottets behandling senare, där både Holmberg-Jansson och jag sitter. Det ska bli intressant generellt att få fördjupa sig i lagstiftningen.

Jag tycker ändå att det lagförslaget som det ligger är väl balanserat. Allra bäst vore det med en harmonisering på nordisk nivå. Men att harmonisera den finska lagstiftningen i det här sammanhanget tycker jag är helt vettigt.

Tack, talman!

Tack ledamot Mattsson. Jag vill ha med detta i protokollet, därför ger jag en kommentar till Mattssons anförande.

I januari hade Svenska Yle en debatt i ett program som heter "Slaget efter tolv". Programmet handlade om samma ärende som vi diskuterar idag, men med infallsvinkeln om huruvida det vita snuset skapar nya nikotinister. Jag vill uppmana de som har möjlighet att lyssna på det inslaget, för det var väldigt intressant. Det var också en bra diskussion, där både forskare och andra deltagare framförde argument för och emot. Jag tyckte att det gav mig ett bredare perspektiv på hur utskottet kan hantera och tänka kring frågan.

Tack, talman!

Jag vill tacka ledamot Eckerman för det tipset, och jag ska själv titta på det inför utskottsbehandlingen. Jag tycker att det är viktigt att ha många olika perspektiv i den här frågan för att få en så bra och balanserad lagstiftning som möjligt i en så viktig fråga.

Min uppfattning är att det finns en enorm mängd pengar att tjäna på nikotin, som är ett mycket beroendeframkallande ämne. Förr försökte man marknadsföra cigaretter på alla möjliga hälsosamma sätt. Jag är lite orolig för att vi nu, utan tillräcklig långtidsforskning, riskerar att få en helt ny generation som kommer att drabbas av allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar i framtiden.

Vi vet en del, men vi har fortfarande mycket kvar att lära. Jag tycker att vi måste tänka långsiktigt när det kommer till folkhälsan. Vad vill vi egentligen ha i framtiden? Vilka kostnader är vi beredda att acceptera? Hur påverkas unga kvinnor av detta? Vad innebär det för graviditeter och för bebisar?

Jag är verkligen orolig, och jag tycker att den där diskussionen var väldigt bra. Så lyssna gärna på den!

Tack, talman!

Det finns mycket som vi fortfarande inte vet idag, och vi har mycket forskning som visar att tobak inte är bra för hälsan, inte ens nikotinpåsar.

Jag vill avsluta med att säga att jag tycker att det här är ett mycket viktigt lagförslag för våra barn och ungdomar. Det är ett lagförslag som har ett barnperspektiv i första hand.

Tack, talman!

Viljan att begränsa individens frihet, tycks inte ha någon gräns.

Man skriver här att det hedervärda syftet är en omsorg om människors hälsa, och det är ju vackert så. Det finns obegränsade möjligheter att styra över människors liv med föresatsen att det är för deras eget bästa. Det är inte länge sedan vi behandlade ett lagförslag där uppförandet av förnyelsebar energi påstods vara av ett ”allt överskuggande allmänintresse” som skulle stå över såväl individens frihet som miljö.

Det aktuella lagförslaget fokuserar på att inskränka individens frihet och manipulera, strypa, om man så vill, en marknad. Man ska även göra det svårare för femtonåringar att få sommarjobb, bra jobbat!

En bostadssammanslutning ska ges rätten att förbjuda individer från att röka inne i sin egen bostad, på sin egen balkong, samt utomhus. Man kan så klart tycka vad man vill om att folk röker i sin egen lägenhet, men att kräva att en människa ska behöva lämna hela området för att ta ett bloss är en rätt rejäl inskränkning i dennes frihet.

Likaså, är det så klart idiotiskt att röka i bilen när barn färdas i den, men att lagstifta mot rökning i sin egen bil känns helt främmande för oss. Ännu knasigare blir det när man läser att ”förbudet gäller inte bostadsutrymmen i fordonet”. Så då är det plötsligt okej att röka med barn i närheten. Det finns heller ingen påföljd och inspektion.

Om vi ser till nikotinpåsarna då, varför har dom blivit populära? En förklaring är så klart att riktigt snus förbjöds i och med EU-inträdet, med undantag för vårt grannland Sverige. Människan är påhittig och det entreprenörskap som alla i den här salen påstår sig hylla och värna om, har lett till att det skapats en ersättning. Denna produkt har i stor utsträckning ersatt andra tobaksprodukter som anses vara hälsofarligare, produkter som det framgår av detta lagförslag även kan påverka andra människor negativt.

Redan så där en 350 år före Kristi födelse så konstaterade Aristoteles att ”summan av våra laster är och förblir konstant”. Jag är övertygad om att Aristoteles kunde en del skit, och att hans slutsats stämmer. Jag är inte fullt bevandrad i det samhälle som Aristoteles levde och verkade i, men jag är övertygad om att regleringen genom lag var tämligen knapphändig jämfört med vad vi ser idag.

Den här rökaren som jag talade om tidigare, som numera inte ska få röka utan att ta sig bort från platsen denne bor på. Dennes laster är, som jag redan nämnt, konstanta, så det är fullt troligt att cigaretterna ersätts med t.ex. nikotinpåsar. Men då bestämmer landskapsregeringen vad dessa får smaka! Är det rimligt att man kommer med ett lagförslag där man bestämmer att man inte får sälja produkter som folk tycker smakar gott? Ni föreslår på fullaste allvar att vi ska förbjuda smaker på vissa produkter, för att folk tycker om dem? Har ni hört talas om liberalism? Alltså vad ordet liberalism betyder egentligen? Argumentet som står att läsa här är att det är för att skydda barn och unga. Men det problemet löser man bäst med en åldersgräns på 18 år.

Och för det andra så finns det massor av ohälsosamma produkter som man kan proppa i sig mängder av, oavsett ålder. Enligt IHME så är det dubbelt så många dödsfall som är kopplade till ohälsosam kost, som till tobak. Det fick vi bekräftat på ett seminarium här som minister Zekaj höll i fredags.

Så om man ska vara stringent överhuvudtaget så ska ohälsosam kost också säljas ur en ”enhetlig förpackning utan företagets logotyp”. Varför ska godis få marknadsföras i färgglada förpackningar med gulliga djur på? Vi konstaterar ju att detta är ett större hot mot folkhälsan. Varför får ostbågar vara smaksatta? De är fulla med transfetter och allt, livsfarligt! Dessa borde rimligen enbart få smaka ost och möjligen båge då. Och chips borde bara får smaka potatis, osaltad potatis. Produkter vars syfte är att smaksätta tobaksprodukter ska förbjudas enligt förslaget.

Man påstår ju idag att det är onyttigt att äta för mycket kött, så då borde rimligtvis grillolja och marinad, ”vars syfte är att smaksätta” köttet förbjudas. Hur kan detta vara okej?

Alkohol då, samma sak, man borde bara få sälja sprit som smakar ren sprit. Det borde vara förbjudet att smaksätta spriten, så att folk tycker att det blir gott. Groggvirke borde förbjudas.

Ja, det jag säger låter väldigt löjligt. Man önskar ju att man slapp stå här och framföra löjliga argument, men det är tyvärr så det blir när vi ska debattera sådana här lagförslag. Att förbjuda smaker är löjligt!

Rederierna är undantagna, vilket ytterligare försämrar den landbaserade näringen i förhållande till rederierna, som om inte skattegränsen var en tillräckligt stor sten i skon för våra småföretagare. Jag förstår att ni inte vill göra den här inskränkningen för rederierna för risken finns ju att det flaggar ut. Men kan ni inte bry er om våra landbaserade småföretagare också då? Risken är att de minskar sin lönsamhet.

Låt folk vara ifred och leva sina liv som de vill. Ni måste sluta omyndigförklara er egen befolkning. Förslag som detta skapar en ”förbudsinflation”. När mer och mer blir förbjudet så tappar man respekten för såväl förbud som för lagstiftning.
Om någon mår bättre av en låtsassnus som smakar hallon, så låt de ta en sådan då.

Vi inom Obunden Samling värnar om individens frihet, och vi vill se mindre detaljreglering och mera avreglering. Detta lagförslag ökar byråkratin och ökar behovet av nya tjänster inom ÅMHM, som för övrigt inte vara särskilt imponerad av det här lagförslaget. Hur ska ÅMHM övervaka detta? Tack för ordet!

Tack, talman!

Jag kan säga att jag är måttligt imponerad av att Obunden Samling nu tar strid för människors rätt att röka i bilen med sina barn och för tobaksbolagens redan kolossala vinster. Vi vet, och det finns massor av forskning, att nikotin är skadligt och kraftigt beroendeframkallande. Vi vet också att rökning orsakar allvarliga sjukdomar, inklusive lungcancer. Tobaksbolagen har faktiskt känt till detta sedan 1950-talet, men har fortsatt att marknadsföra sina produkter som om de vore hälsosamma.

Jag tycker det är märkligt att man inte kan se skillnaden mellan regleringar som riktar sig till medborgarna och som begränsar deras rättigheter och möjligheter att göra vissa saker, och regleringar som begränsar företagens möjligheter att lansera produkter som syftar till att få unga människor att konsumera skadliga produkter.

Tack, talman!

Här står jag och håller ett anförande där jag berättar att det är idiotiskt att röka i bilen när man har barn i bilen. Detta tolkar ledamot Fellman som att jag tar strid för rätten att röka i bilen och tobaksbolagens vinster. Ledamot Fellman visar, som så många gånger förr, ett praktexempel på hur man kan tolka mig på samma sätt som fan tolkar Bibeln.

Det jag hörde ledamoten Erland säga är att det här handlar om individens frihet. Denna reglering, som har det uttryckliga syftet att genom normerande lagstiftning minska barns utsatthet för skadlig rökning, uppfattas som ett övergrepp på individens frihet.

Att reglera vilka typer av smaker som tobaksbolagen får ta fram och sälja är en fråga som väcker debatt. Det är klart att man inte kan säga åt någon att en produkt som finns på marknaden inte får köpas, men man kan ställa krav på tobaksbolagen. De får inte lansera och marknadsföra produkter som uttryckligen är avsedda att skapa ett beroende hos unga människor, av något som vi alla vet att är skadligt. Men det tycker ledamoten Egeland och Obunden Samling att är en bra sak.

Tack, talman!

Ja, vi inom Obunden Samling tycker att individens frihet är en bra sak. Men man kan inte tolka det anförande jag höll som att jag tycker att det är bra att röka i bilen när man har barn i bilen. Jag sade ju till och med att det var idiotiskt.

Men man kan inte förbjuda allting som man tycker är idiotiskt. Det absolut dummaste i det här förslaget är att man inte ska få röka i sin egen lägenhet, om nu föreningen anser så. Dessutom ska man inte få välja smak på sina egna tobaksprodukter. Varför ska inte en individ få göra det?

Kan inte Nina Fellman för en gångs skull vara tyst när jag pratar?

Jag tror, som jag nämnde i mitt anförande, att vi har lite olika syn på vad frihet betyder.

Jag anser också att ingen föds med ett sug efter bubbelgum, mint eller tropisk ananas i nikotinpåse. Dessa smaker är snarare en konstruerad produkt som syftar till att locka en viss grupp.

Jag är därför väldigt intresserad av att veta varför ledamoten tror att just industrin har valt dessa smaker. Tror du att dessa smaker skapades för att hjälpa rökare, eller finns det en annan anledning till att dessa smaker valdes?

Tack, talman!

Dessa produkter har naturligtvis valts för att det finns en marknad; folk tycker att de är goda, och därmed finns det en efterfrågan. Ni ser detta som ett problem, att det finns en produkt som är skadlig för folkhälsan och den är god. Hur många sådana produkter finns det? Var tänker ni sätta gränsen? Tänker ni vara stringenta här?

Kosten är ju ett mycket större problem i samhället idag än vad nikotinet är. Det vet vi alla. Vi vet inte ens hur farliga nikotinpåsar är än så länge. De är förmodligen nyttigare än vanliga tobaksprodukter, vilket vi får hoppas på i alla fall. Men om ni ska vara stringenta, då borde ni förbjuda allt som är hälsofarligt och gott. Ni förbjuder inte det hälsofarliga; ni förbjuder det goda.

Tack, talman!

Jag ber om ursäkt för att jag ibland råkar dua i den här debatten.

Jag konstaterar att vi har ganska många förbud när det gäller livsmedel, hur de ska märkas och hur de ska marknadsföras. Det finns mycket regelverk kring detta. Allt handlar om att skydda ungdomar, barn och vuxna från skadliga produkter.

Vi befinner oss inte i någon form av förbudsiver där vi gör detta för skojs skull; vi vet att förbud fungerar. När det gäller tobak och nikotin så finns det mycket evidens som stöder detta. Ser ledamoten några bekymmer angående det ökande bruket av nikotinpåsar bland yngre?

Tack, talman!

Jag tycker naturligtvis inte att det är önskvärt att vi har ett ökande bruk av nikotinpåsar bland yngre.

Det är enklare och bättre att ha en lagstiftning som säger att man måste vara 18 år för att köpa nikotinpåsar. I dag är det lite luddigt. Om vi bestämmer att man måste vara 18 år för att köpa nikotinpåsar, kan jag absolut stöda det, eftersom vi vill skydda barnen från sådant som är ohälsosamt.

Men vi måste också se till att det blir mindre attraktivt för yngre att använda nikotinpåsar. Annars finns risken att andra ålänningar kommer att langa till barnen. Om det är möjligt för dem att langa, måste vi också göra så att det blir oattraktivt för alla.

Ni måste ju följa samma resonemang när det gäller godis och allt annat som är ohälsosamt.

Tack, fru talman!

Jag kan börja med att diskutera liberalismen och en fråga som sällan tas upp: Känner vi överhuvudtaget till liberalismens grundprinciper? Jag tycker det är viktigt att vi inte gör denna diskussion svartvit. Det är inte konstruktivt att fördummande liberalismens grunder. Liberaler i hela världen kan faktiskt hantera välfärdspolitik och relaterade frågor utan att blint falla in i svartvita resonemang.

Det finns en aspekt inom liberalismen som heter skadeprincipen. Det handlar om att jag har all frihet i världen så länge jag inte skadar någon annan. I grund och botten handlar detta om att skydda barn och ungdomar från att hamna i nikotinberoende på olika sätt. Detta är ett sätt att hantera och anpassa sin ideologi, samtidigt som man möter de behov som faktiskt finns i världen. Dessa behov är verkliga och ständigt närvarande, och det finns ett tryck på att vi inte (… taltiden slut).

Tack, talman!

Ja, det var just det jag ville komma till. Man ska ha all frihet i världen så länge man inte skadar någon annan. Och det gör man inte. Jag skadar ingen annan om jag köper goda nikotinpåsar. Nej, om jag röker däremot, då skadar jag andra.

Är det inte bra att det finns alternativ för dem som har den här lasten, och som inte skadar någon annan? Men då kan man ju inte, som en äkta liberal, säga att det alternativet inte får smaka gott. För då kan det ju komma grupper som egentligen inte får köpa den här produkten, men som kanske kan få en langare att köpa den åt dem.

Hur ska vi se på alkoläsk, till exempel? Vi borde rimligen förbjuda alkoläsk, och vi borde ju förbjuda groggvirke och liknande.

Tack, fru talman!

Det är inte bara vi här på Åland som vi diskuterat den här frågan. Det har pågått diskussioner i både Sverige och Finland under en längre tid om orsaken till varför man vill reglera smaksättning i nikotinpåsar. Det finns en hel del forskning, som sträcker sig långt tillbaka, kring kausalitetskedjorna som förklarar hur barn kommer in i ett nikotinberoende, vilket framkommer i denna lagstiftning. Det handlar om företag som riktar sig till barn och ungdomar. Detta är inte bara ett problem i Europa, utan det sker över hela världen. Företag försöker hitta nya konsumenter genom att använda olika fruktsmaker.

Syftet med lagstiftningen är inte att begränsa ledamot Egeland eller någon vuxna som vill använda produkterna, utan att helt enkelt begränsa exponeringen för barn och ungdomar. Dessa produkter ska inte vara tillgängliga för dem. Visst finns det åldersgränser för produkterna, men barn och ungdomar får ändå tag på dem. De smaker som är mest populära bland dessa åldersgrupper är de söta, och det är något som vi även ser behov av att begränsa i andra länder runt omkring oss.

Tack, talman!

Jag är ledamot i Ålands lagting, och jag debatterar de lagförslag som Ålands landskapsregering presenterar. Denna diskussion förs även på andra platser i Europa, vilket inte spelar så stor roll för mig.

De som har någon form av insikt om min åsikt vet att jag inte är överdrivet positiv till all politik som förs i Europa idag. Men jag anser fortfarande att bara för att det finns en omväg genom en langare som gör att barn kan få tag på en produkt som de egentligen inte ska ha, så måste vi göra den produkten äcklig.

Detta är fullkomligt orimligt enligt mitt sätt att se det.

Tack, fru talman!

Tack, ledamoten Egeland. Jag undrar hur ledamoten ser på det här. I sitt anförande talade han om hyressammanslutningar och olika rättigheter att få röka i sin egen lägenhet och på sin egen balkong.

Men jag tänker också på att om det är ett större hus, så finns det ju grannar och andra personer som bor i huset. Har inte de rätten att ha sin balkongdörr öppen och sitta där ute utan att behöva dra in någon annans rök, eller att röken åker in genom ventilationen och så vidare?

Vems rättigheter går före här? För mig handlar det om att båda parter bor på samma premisser, men man måste också tänka på att röken sprider sig till oönskade områden. Hur resonerar ledamoten kring detta?

Tack, talman!

Jo, det var precis som jag sa i mitt replikskifte med vicetalmannen: jag anser att man inte ska utsätta andra för cigarettrök. Om balkongerna ligger så att det blir en sanitär olägenhet och rök dras in i grannens lägenhet, ja, då är det naturligtvis befogat att eventuellt reglera detta. Men här handlar det om både inomhus i sin egen lägenhet, på sin balkong och på hela området. Det betyder alltså att i den här situationen får den här personen inte röka hemma, inte på sin balkong eller ute på gården. Han måste gå därifrån. Det tycker jag är fullkomligt orimligt.

Sedan anser jag inte att det ska vara förbud mot allt heller. Det mesta kan man ju lösa mellan människor.

Ja, det beror lite på hur bostadsanslutningen ser ut. Som ledamoten Egeland nämnde i sin replik, kan det faktiskt vara så att om folk står ute på gården, kan det skapa missförhållanden för andra boende i huset.

Jag tänker också på hälsa i skolan på Åland. I den senaste rapporten jag kunde hitta visar att 33 % av yngre personer, alltså de i årskurs 7, har provat vitt snus. Jag tror knappast att dessa 33 % av sjundeklassarna är inbitna gamla rökare, och de har nog heller inte på något sätt köpt ut dessa produkter själva.

Det finns ett problem på Åland, där väldigt unga personer redan har hamnat i detta bruk. Är det okej? Eller vill Obunden Samling att man ska göra något åt det?

Tack, talman!

Jag tänker tillbaka på min generation och undrar hur många i skolan som hade provat cigaretter eller snus vid den tiden. Att ha provat vitt snus säger inte särskilt mycket; det är ganska vanligt att man kommer i kontakt med saker som är förbjudna. Att man provar är nog ganska vanligt.

Jag tror att det var vanligare förr, när cigaretterna och snuset smakade huggorm. Man gjorde det ändå, för det kändes lite tufft och busigt.

Talman!

Jag har funderat mycket på den här lagen och tänkte passa på att lyfta en aspekt som ibland förbises. Vilken väg är mest effektiv för att Åland ska nå sitt mål att bli tobaksfritt 2030?

Vi vill minska rökning och skydda folkhälsan, men samtidigt bör vi fråga oss om denna lag hittar rätt. Är balansen mellan förebyggande insatser och individens rätt att välja så som den borde vara? Är det här en lag som hjälper till “lagom mycket”, eller riskerar den att bli mer förbud och mindre vägledning för bättre folkhälsa?

Man kan fråga sig hur denna lag förhåller sig till resten av Nordens lagar kring tobak. Norden har varit föregångare inom tobaksreglering, men resultaten skiljer sig åt beroende på land och strategi.

Finland har satt ett ambitiöst mål att bli nikotinfritt till 2030. För att nå detta har man successivt infört hårdare regler, inklusive förbud mot smaksatta e-cigaretter och snus. Trots detta ser vi en ökning av smugglat snus, främst från Sverige, och en växande olaglig marknad. Den finska folkhälsostrategin har därmed fått kritik för att i praktiken flytta nikotinkonsumtionen snarare än att minska den.

I Norge har man infört neutrala förpackningar och förbud mot nikotinportioner. Detta har varit en del av en bredare tobakspolitik som länge fokuserat på att minska exponeringen och användningen av nikotin. Trots detta finns det nu kritik om att strikta regler leder till att rökare inte har tillgång till skademinimerande alternativ, vilket i sin tur kan försena övergången från cigaretter till mindre skadliga produkter.

Danmark har sett en kraftig ökning av nikotinbruk bland unga, särskilt genom vitt snus och e-cigaretter. Som svar på detta har regeringen skärpt regleringen, bland annat genom förbud mot synlig exponering i butiker och ökad beskattning. Trots dessa åtgärder är nikotinanvändningen fortfarande hög bland unga, vilket väcker frågan om huruvida restriktionerna är effektiva eller om de snarare skapar en rebellkultur där unga söker sig till förbjudna produkter.

Sverige, å andra sidan, har en mer tillåtande inställning till snus och nikotinportioner, vilket av vissa forskare lyfts fram som en förklaring till att landet har EU:s lägsta andel daglig rökare. Medan Sverige har infört exponeringsförbud för vissa nikotinprodukter och regleringar för att skydda unga, har man samtidigt tillåtit alternativa produkter som snus och nikotinpåsar som en del av en skademinimeringsstrategi. Detta har resulterat i att tobaksrelaterad dödlighet i Sverige är bland de lägsta i Europa.

Den stora frågan för Åland är således: vilken väg vill vi gå? Ska vi strama åt regleringen ytterligare, trots risken för oönskade konsekvenser, eller bör vi satsa mer på harmreduction, utbildning och incitament för rökavvänjning? Hur kan vi skapa en lagstiftning som både skyddar folkhälsan och respekterar individens möjlighet att fatta egna beslut?

Åland har ju redan sedan tidigare en tobakslagstiftning som innehåller restriktioner, och nu föreslås dessa skärpas ytterligare. Vår nuvarande lag förbjuder rökning i offentliga utrymmen och på skolgårdar, men nu föreslås även strängare regler kring exponeringsförbud, neutrala förpackningar och reglering av nikotinportioner. Men är detta rätt väg att gå? Förbud leder inte alltid till minskad konsumtion – ibland flyttar det bara försäljningen någon annanstans. Riskerar vi att skapa en situation där vi driver nikotinkonsumenter till gråzonshandel eller där vi försvårar för dem som vill sluta röka att hitta mindre skadliga alternativ?

Jag anser att samhället har en roll att spela i folkhälsofrågor, men den bör inte enbart bygga på förbud. Vi behöver istället en balanserad strategi där vi både informerar, hjälper och i vissa fall reglerar. Hur kan vi nå vårt mål om ett tobaksfritt Åland 2030 utan att skapa onödiga restriktioner?

Sverige har Europas lägsta rökfrekvens, inte på grund av totalförbud utan för att fler rökare gått över till snus och andra mindre skadliga alternativ. Studier har visat att Sverige har den lägsta andelen daglig rökare i EU, endast runt 7 %, jämfört med EU-genomsnittet på 23 %. Det tros bero på att många svenskar, särskilt män, har använt snus istället för cigaretter. Rökning är den största orsaken till tobaksrelaterade dödsfall, främst på grund av de förbränningsprodukter och giftiga kemikalier som frigörs vid rökning.

Talman! Om vi vet att rökning är den största hälsorisken, borde vi då inte uppmuntra rökare att välja mindre skadliga alternativ? Istället för att reglera nikotinportioner lika hårt som cigaretter, borde vi fundera på hur de kan användas som ett verktyg i rökavvänjning, annars riskerar vi att förlora ett potentiellt verktyg i kampen mot tobaksrelaterad sjukdom.

Jag säger inte att snus och nikotinportioner är riskfria, men jämfört med cigaretter kan de spela en roll i att minska tobaksrelaterade sjukdomar och dödsfall. Snus är inte ofarligt och enligt svenska Folkhälsomyndigheten finns en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och graviditetskomplikationer. Dock är kopplingen mellan snus och cancer mindre tydlig jämfört med cigaretter. Trots dessa risker är konsekvenserna av rökning avsevärt allvarligare. Tobaksrök innehåller cirka 7 000 kemikalier, varav 70 är kända för att orsaka cancer. Rökning ökar risken för lungcancer, KOL och hjärt-kärlsjukdomar betydligt mer än snusbruk. Rökning orsakar 12 000 dödsfall per år i Sverige och står för cirka 8 % av den totala sjukdomsbördan, dubbelt så mycket som alkohol- och narkotikaanvändning tillsammans.

Om vi ska diskutera vilka produkter som bör regleras strängare borde vi kanske fråga oss: Ska vi förbjuda cigaretter på Åland istället för att införa lika hårda restriktioner på nikotinportioner?

Talman! Vi vill alla se ett tobaksfritt Åland 2030. Men vi måste vara säkra på att de lagar vi stiftar faktiskt leder dit. Om vi går för långt i restriktioner kan vi få oönskade konsekvenser; ökad smuggling, gråzonshandel och färre verktyg för dem som vill sluta röka. Låt oss se till att vi fattar beslut baserade på evidens och inte bara på goda intentioner! Tack!

Tack, talman!

Tack till ledamoten för ett bra anförande. Jag är helt enig i att man inte bör motarbeta mindre skadliga alternativ till rökning med hänvisning till att summan av våra laster är konstant.

Men jag måste säga att jag är chockad över att Sverige har den lägsta andelen rökare, trots att man inte har enhetliga förpackningar. Hur är det möjligt? Det måste finnas ett annat incitament för folk att röka än just loggan på förpackningen Det här kom som en fullständig chock för mig.

Tack, talman!

Ja, det är klart. Jag vill bara lyfta fram den här aspekten, nämligen att genom att göra det svårare att använda mera nyttiga produkter kan vi riskera att få en motsatt effekt mot vad vi har tänkt.

Att man röker mindre i Sverige, det är väl ändå för att så många är inbitna snusare i Sverige, och man får snusa där jämfört med vad man får här. Här har vi ändå tillgång till det vanliga snuset via våra färjor och därför är vi också ganska stora snusare på Åland.

Det är intressant att se. Jag ville som sagt lyfta fram detta för att få in ett annat perspektiv i diskussionen.

Tack, talman!

Jo, det är så att väldigt många människor vill ha någon form av njutningsmedel när de sätter sig ner och kopplar av. Många kanske också söker detta när de är stressade. Hur många är det inte som har slutat röka och som går upp i vikt ganska mycket? Jo, det beror ofta på att de ersätter rökningen med något annat. Suget finns kvar, och därför byter man ut cigaretterna mot något annat.

Vad är det som säger att det är mer fördelaktigt att ersätta rökning med jordnötsringar eller ostbågar än att använda en nikotinpåse? Det kan jag inte svara på. Frågan är varför man går så hårt åt detta, men inte är stringent och ser på övriga njutningsmedel? Jag menar inte att man ska göra det naturligtvis, utan jag anser att individen bör få bestämma själv.

Talman!

Det kanske är en annan fråga. Man kan se det på så sätt att när man slutar med en sak, så börjar man ofta med något annat. Det bästa vore om man inte börjar alls. Jag har aldrig rökt eller snusat, och jag kommer aldrig att göra det heller. Jag hoppas att jag kan förmedla detta till mina barn, men det är inte säkert att jag lyckas. De är fria individer som får göra sina egna val.

Att styra så pass mycket som man gör när det gäller exempelvis smaksättning, vilket jag tror att ledamoten och jag har en ganska samma uppfattning om, är det verkligen rätt väg att gå? Det finns många andra saker som attraherar våra barn, som energidrycker till exempel. Om man går till hyllan och tittar i butikerna idag, så ser man snart en hel vägg med olika smaker. Det är också farligt för våra barn och unga.

Tack, talman!

Jag vill bara säga att ingen kan påstå att nikotinpåsar är nyttiga. De kan möjligen, vilket vi ännu inte vet, vara mindre skadliga.

Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten Holmberg-Jansson, som var minister i den förra landskapsregeringen. Som jag uppfattade det var ledamoten med och tog fram underlaget för det här förslaget, liksom för den ANDTS-strategi som nu ligger till grund för det här arbetet.

På vilket sätt avviker det här lagförslaget från det som ledamoten var med och tog fram? Jag uppfattar att det har gjorts väldigt få förändringar sedan den förra mandatperioden i det förslag som nu har lagts fram.

Talman!

Vi hade diskussioner kring en lagstiftning under 2023 och det blev snabbt tydligt att vi måste reglera det vita snuset. Den stora frågan var hur vi skulle kunna göra det, när det inte fanns någon möjlighet i vår lagstiftning att hantera det. Den finska lagen var skriven på ett sådant sätt att det gick automatiskt att reglera snuset.

Det var den centrala frågan som vi diskuterade under 2023. Man började arbeta fram ett lagförslag, eftersom det var för Finland vi tog initiativet. Det fanns flera aspekter som vi behövde reglera, men det fanns inget klart förslag. Ingenting.

Ett lag-PM som togs fram överlämnades i början av 2024 av den nuvarande ministern. Mycket har hänt sedan dess, och det finns många aspekter i det här lagförslaget som vi inte alls diskuterade under den period när jag var minister.

Tack, talman!

Som jag förstår så är ledamoten Holmberg-Jansson tveksam till regleringen av smakerna i det vita snuset, det vill säga vilka smaker som ska tillåtas. Detta är en fråga som har diskuterats väldigt brett, även i nordiska sammanhang. Det finns ingen, vad jag kan se, som inte förstår att tobaksbolagen försöker hitta nya marknader för sina produkter.

Rökningen minskar på grund av den reglering som vi alla har arbetat med under åratal för att minska användningen av något som är mycket farligt för människor. Om man vill reglera det som tobaksbolagen vill göra för att hitta unga kunder, är inte det en bra sak?

Talman!

Ledamoten frågade hur mycket jag har varit involverad i ANDTS-programmet, självklart var jag väldigt involverad, eftersom jag var minister och vi arbetade med dessa frågor. Vi har ett ANDTS-program som vi ska diskutera här idag, om vi hinner med det.

Ledamoten satte också ord i min mun, att jag skulle ha sagt att vitt snus är nyttigt. Absolut inte! Snus är inte nyttigt. Vitt snus är definitivt inget bra. Helst av allt ska man varken röka eller snusa överhuvudtaget.

Men det jag motsätter mig är varför vi ska gå in och reglera just här och bestämma vilka smaker som ska vara tillåtna, när vi inte gör det på andra områden? Jag tänker till exempel på alkohol eller energidrycker, som också är farliga för våra barn. Det finns det alkoläsk med mera.

Jag tycker inte att vi ska begränsa antalet smaker. Kanske kan vi komma överens om vissa smaker, som att det inte behöver vara bubbelgum (… taltiden slut).

Tack, talman!

Det verkar som att den förra ministern har ändrat åsikt i ganska många frågor, särskilt när det gäller hur förbud kan användas för att stävja rökning och debuten av rökning bland unga. När jag läser den ANDTS-strategi som antogs framgår det att det ska införas rökförbud på allmänna platser. Vi ser nu att det på vissa allmänna platser införs neutrala förpackningar och ett skärpt exponeringsförbud. Vi inför också höjt åldersgränsen för sälja, men vi inför inte ett totalförbud mot röktobak eller tobaksförsäljning. Varför skulle då det här förslaget som vi lägger fram idag vara så kontroversiellt? Vi vet ju vilken problematik som finns kring smaker och andra faktorer som lockar ungdomar.

Talman!

Nu verkar det som att ministern inte lyssnade på vad jag sa. Jag har inte sagt någonstans att jag är emot de regleringar som gäller tobak.

Det jag lyfte fram var framför allt koncentreringen på att jämföra nikotinprodukter med tobak, om vi ska nå vårt mål att bli tobaksfria år 2030. Är det inte bättre att övergå från tobak till nikotin för att sedan kunna sluta helt? Det var ju det jag sa. Jag har inte yttrat mig om de regleringar som finns kring cigarettrök överhuvudtaget.

Tack, talman!

Det kan mycket väl vara så att jag har missförstått. Jag resonerade kring de inlägg som har gjorts om förbuden och om huruvida förbud är rätt metod. Det var det mitt resonemang kretsade kring.

Jag tror att i det liggande förslaget har det inte hänt så mycket sedan sommaren 2023. Det har tillkommit vissa justeringar; vi har skruvat lite grann och försökt harmonisera med riket, men i övrigt har det inte skett några större förändringar.

Det kan vara relevant att lyfta just detta. Jag tror att vi vet för lite för att säga att vi måste övergå från tobak och istället försöka lotsa in våra ungdomar i användningen av väldigt starka nikotinpåsar istället, utan där måste vi vara mycket försiktiga.

Talman!

Det jag försöker lyfta fram är att det är bra att vi fokuserar på våra barn och unga. Men det vi glömmer bort är att nikotinpåsar kan fungera som en väg för personer som röker att sluta.

Om vi reagerar för mycket på detta riskerar vi att de istället väljer att inte sluta överhuvudtaget, utan fortsätter att röka, vilket är mycket, mycket farligare. Detta baseras på den information och kunskap vi har idag.

Tack, talman!

Tack, ledamoten Holmberg-Jansson. Kan man sluta röka med hjälp av nikotinpåsar? Ja, det kanske man kan göra. Men det finns en vetenskaplig studie som involverade 4 333 norska rökare, vilket jag tycker är intressant. Deltagarna ingick frivilligt i studien, där man undersökte om det var lättare att sluta röka.

Studien visar att de som ersatte cigaretterna med en annan nikotinprodukt som snus, hade mycket lägre chanser att sluta helt. Istället utvecklade de ett blandmissbruk, där de snusade på dagarna på jobbet och rökte hemma på helgerna och vid fester. Detta tyder på att blandmissbruket ökade.

Så jag tycker inte att vi kan se det som svart eller vitt. Studien visade också att man borde varna att byta till en annan produkt istället för att sluta röka helt.

Talman!

I den bästa av världar börjar man väl inte röka alls. Men för dem som redan är rökare, som jag har känt, vet jag att det inte är så enkelt att sluta.

I min värld vill jag belysa en viktig fråga: Är det bättre att röka med de 7 000 kemikalier som tobaksröken innehåller och 70 kända orsaker till cancer? Tobaksrök står för 8 % av den totala sjukdomsbördan i Sverige, vilket är dubbelt så mycket som alkohol och narkotika tillsammans. Det betyder att tobaksrökning är väldigt farligt.

Om vi kan få rökare att sluta så kan nästa problem bli att få dem att sluta med nikotinpåsar. Men nikotinpåsar är ändå inte lika farliga som tobaksrök och tobak.

Jag tänker att min tidigare replik får tala för sig själv i det här svaret.

Jag skulle också vilja gå vidare med att påpeka att man ofta pratar om att detta är ett tobaksfritt snus. Nej, nikotinet kommer alltid från tobaksplantan, och det är ingen annan än de tidigare cigarettbolagen som nu försöker marknadsföra den här produkten, just för att rökningen har minskat så mycket.

I Sverige har användningen av snus ökat lavinartat. Nästan var femte ung kvinna har börjat med det här, och de har varken rökt eller använt brunt snus tidigare. Jag tycker att detta är ganska oroväckande.

Vi vet ju redan att om du är en person i fertil ålder som vill skaffa barn eller bli gravid, så finns det strikta rekommendationer om att undvika att röka och snusa, eftersom nikotin är så skadligt för fostret. Ja, jag känner att vi har ett ansvar att ta här, faktiskt.

Talman!

Jag tycker att vi bör ställa oss frågan: Varför? Varför börjar man använda nikotinpåsar för att varva ner efter jobbet? Varför tar man ett glas vin? Varför röker man?

Speciellt i dagens samhälle vet vi att många övergår till snus, även sådana som aldrig har använt det tidigare. Men varför gör de det? Är det för att de mår dåligt och känner att detta hjälper dem att slappna av? Då har vi ju ett problem. Många mår psykiskt dåligt.

Men ingen av replikställarna har reflekterat över vad jag just sa. Ska vi förbjuda cigaretter på Åland? Ska vi förbjuda cigaretter på Åland? Sak vi det? Det skulle ju vara att gå i bräschen.

Tack, talman!

Jag tänkte faktiskt ställa den frågan. Ledamoten Holmberg-Jansson måhända ställdes den retoriskt i sitt anförande, så tycker jag att det är värt att ta upp den.

Om det som är riktigt farligt i det här sammanhanget är rökning, enligt de siffror som ledamoten nämnde, så borde det vara rökningen som egentligen kanske borde förbjudas. Det finns inga rationella argument idag för varför vi ska tillåta det. Jag vill därför bara följa upp det.

Är det en tanke som ledamoten Holmberg-Jansson tycker att vi ska kunna spinna vidare på? Och istället för att reglera smaker och liknande på nikotinpåsar så borde vi våga ta det steget att förbjuda rökning.

Talman!

Om jag framför mina personliga åsikter, och inte nödvändigtvis representerar hela lagtingsgruppen, så ja. Jag är medveten om att vi är lite splittrade i vår grupp i denna fråga.

Jag anser att tobaksrökning borde avskaffas. Cigaretter är ett otyg, och jag ser inget positivt med dem överhuvudtaget. Det är min uppfattning. Rökning luktar illa och smaken är obehaglig. Tänk att behöva pussa någon som har rökt – usch! Nej, jag tycker verkligen inte om tobaksrök. Det är inget för mig.

Tack, talman!

Jag tycker att den tanke som ledamoten Holmberg-Jansson för fram är intressant. När vi diskuterar smakämnen och nikotinpåsar blir det nästan absurt, eftersom vi fortfarande har det stora trollet kvar i rummet, det vill säga rökningen.

Som representant för Hållbart Initiativ vi är helt öppna, jag talar personligen
101, men jag vågar påstå att jag har partiet med mig i denna diskussion. Vi är beredda att se på vad det skulle kunna innebära att förändra vår syn på rökning. För 30 år sedan fanns det en stark kulturell norm kring rökning; man rökte överallt och det var en del av det sociala livet. Idag ser det annorlunda ut.

Talman!

Jag håller med ledamoten om att det egentligen är elefanten i rummet. Det skulle aldrig bli godkänt idag som det skulle kunna vara, för det är så pass farligt. Det är väl ändå det som är poängen.

Vi hade många diskussioner i samband med folkhälsostrategin. Vi lyfte och belyste olika aspekter, och det är dumt att reglera kring det som är minst farligt, som det vita snuset, medan tobaksprodukter inte omfattas på samma sätt. Nu finns det stränga regler i den här lagen, vilket jag tycker är väldigt bra.

Till skillnad från mina kollegor här på den sidan anser jag inte att det är okej att röka på balkongen, till exempel, eftersom det förstör för alla andra i hyreshuset.

Tack så mycket, herr talman!

Tack, ledamot Holmberg-Jansson. Det var ett mycket bra anförande som ledamoten höll, det var sansade och välformulerade frågeställningar. Debatten har stundtals övergått till en typ av vulgo debatt. Jag tycker att det är friskt att få höra konkreta frågeställningar som vi kan skicka med till utskottet för vidare övervägande.

Angående det vita snuset som rökavvänjningsalternativ så för vissa personer fungerar det bra, och även e-cigaretter kan vara effektiva för vissa. Men det finns två sidor av detta. Å ena sidan kan de fungera som introducerande medel till nikotinanvändning och rökning.

Här kommer vi in på de söta smakerna och exponeringen i butiker, vilket WHO har varit tydliga med. Det gäller att balansera detta på ett bra sätt.

Jag anser att det vita snuset har en funktion för att hjälpa folk att sluta röka och avvänja dem från detta, men vi måste hantera det på rätt sätt. Kanske är det inte nödvändigt för rökare att (… taltiden slut).

Talman!

Ledamoten och jag är överens. Jag tycker att vi behöver se på det här nyktert. Vi måste betrakta situationen som en balansgång. Det är självklart att vi vill skydda våra barn och unga från att luras in i att använda farliga produkter och att se till att de inte får tillgång till dem.

Nu inför vi en åldersgräns på 18 år. Tidigare har vi inte haft någon åldersgräns överhuvudtaget, utan endast en rekommendation från landskapsregeringen. Det är bra att vi nu sätter en åldersgräns och även inför restriktioner kring marknadsföring, vilket jag tolkar som en del av det här lagförslaget. Det är viktigt att vi försöker se till att dessa åtgärder genomförs.

Trots detta har vi fortfarande en stor marknad där det är väldigt lätt att få tag på nikotinprodukterna, det är på våra färjor. Om vi tänker efter, var tror vi att det är lättast att få tag på dessa produkter? Är det i land eller till sjöss?

Tack, herr talman!

Det finns sätt att ta reda på detta. När det har gjorts provköp här på Åland har man uppfattat att de ställen där flest har handlat och lyckats få ut varor, har varit landbaserade försäljningar. Det har även på den svenska sidan varit samma resultat. Där är det mest tillgängligt och lättast att komma åt.

När det handlar om smaker så är det vuxna rökare med substansberoende som har detta beroende. Ungdomar har i stort sett inte substansberoende, utan det är de vuxna som vill avvänja sig från tobak som påverkas mest. Det är inte de vuxna som har en stor skillnad om sockriga smaker på just detta snus.

Det är viktigt att förstå att detta är riktat helt och hållet mot barn och ungdomar. Syftet är att introducera nya personer till tobaksrökning och nikotinanvändning. Detta måste vi se till att vi kämpar emot.

Ledamoten lyfter upp provköp. Har man faktiskt gjort det ombord på färjorna också? Det har jag inte hört talas om. När jag var minister så var det inget jag kände till, men om det är så att man har börjat med det nu, så är det ju jättebra i så fall.

Det jag ser som en fara, som också lyfts upp, är den här langningen som ändå sker. Vi vet att den förekommer, och det är mycket billigare att köpa de här produkterna ombord. De problemen har man inte på samma sätt i resten av Finland.

Men sen tänker jag att om man nu ska gå in och bestämma smaker, ska man då verkligen ha de som attraherar de äldre? Vill vi att de äldre också ska sluta så borde det väl vara helt neutrala smaker. Mint och mentol känns ganska fräscht, kan jag tänka. Hur har man kommit fram till just mint och mentol?

Tack, talman!

Jag håller till stor del med om det som ledamoten framför, framför allt när det gäller smakerna och de internationella exemplen som jag själv hade tänkt lyfta fram också.

År 1980 var Finland och Sverige ungefär på samma nivå när det gäller dagliga rökare, alltså cirka 35 procent. Men sedan dess har vår utveckling sett helt annorlunda ut, vilket gör att vi idag har dubbelt så många dagliga rökare i Finland som i Sverige. Det är bra att ledamoten lyfte detta.

Om man betraktar situationen kan man ganska snabbt konstatera var den stora skillnaden ligger: man snusar i Sverige istället för att röka. Nu har en ny produkt på marknaden, en typ av snus. Vad garanterar att vi inte kommer att gå samma öde till mötes i Finland i framtiden, om vi låter det här vita snuset vara mindre reglerade än vad som nu föreslås?

Jag tror att det kanske skulle vara positivt, precis som ledamoten var inne på, när det gäller mängden rökare, att vi låter det vara avreglerat.

Talman!

Som jag nämnde i mitt anförande, vilken väg är mest effektiv för att Åland ska nå sitt mål att bli tobaksfritt år 2030? Är det att vi ska minska rökning och skydda folkhälsan? Ja, så klart. Men vi behöver också titta på de alternativ som finns. Är det dessa alternativ som gör det möjligt?

Eller tror vi verkligen att alla rökare på Åland klarar av att sluta utan hjälpmedel, som tuggummi eller nikotinpåsar? Om det är fallet, då är det fantastiskt. I så fall tycker jag att vi kan sluta sälja cigaretter helt och hållet.

Som ledamoten var inne på, så anser jag att man inte har beaktat det faktum att Åland har en svensk kultur i grunden, vi snusar mycket mera här än vad man gör i Finland. Vi röker ungefär lika mycket dagligen som vi gör i Sverige, och det verkar som om vår kultur liknar den svenska mera än den finska.

Därför får man konstatera att vi har haft ett ganska framgångsrikt arbete mot rökning här på Åland, vilket vi kanske har färjorna som är lättillgängliga att tacka för.

Nu väljer man en ny väg. Man väljer den finska vägen, som bevisligen har ett sämre resultat när det gäller hur många som röker.

Jag kan inte nog understryka just den här poängen. Det verkar som att man bara har tagit den finska lagstiftningen och struntat i att betrakta de kulturella särdragen som vi har här på Åland, som mer liknar de svenska i den här frågan.

Talman!

Ja, precis som ledamoten så tror jag att användningen av snus på Åland har en inverkan på att vi röker mindre. Det var lite det som ledamot Stellan Egeland var inne på. Har man ett beroende, så har man ett beroende.

Det är klart att vi måste göra allt vi kan och jag är den första att stöda det. Vi ska göra allt vi kan för att se till att våra barn och unga får den information och kunskap de behöver för att kunna välja bort tobaksprodukter. Det handlar om att stärka dem i deras val och att erbjuda förebyggande insatser, som genom en ungdomsmottagning som har diskuterats så mycket.

Jag tror inte att allt alltid måste ske genom lagliga regleringar; det handlar också mycket om informationskampanjer och goda exempel.

Talman, ledamöter och åhörare!

Denna lagstiftning är ett steg i vårt arbete för att skydda våra medborgares hälsa och välbefinnande.

Jag vill börja med att tacka alla som har bidragit med sina remissvar och synpunkter. Era insikter har varit viktiga i utformningen av detta lagförslag.

En av ändringarna i lagförslaget är förbudet mot rökning i privata bilar när en person under 15 år är närvarande. De flesta som är lika gamla som jag har åkt i bilar som haft ”tonade” rutor för att de som ägt bilen har rökt så mycket i den att rutorna gulnat. Som tur är har läget förbättrats avsevärt sedan dess.

Detta är ytterligare ett viktigt steg för att skydda våra barn från passiv rökning. Rädda Barnen har dock påpekat att detta skydd bör utökas till att omfatta alla minderåriga under 18 år. Jag tycker att vi måste överväga denna synpunkt noggrant och se till att vi gör allt vi kan för att skydda våra ungdomar.

Kritik har funnits mot svårigheterna att följa upp att lagstiftningen efterföljs och att den inskränker på våra individuella friheter och rättigheter. För oss socialdemokrater är lagstiftning även normerande och de flesta av oss har varit med om att det gick att röka på flygen, biograferna, restaurangerna och pubarna. När min mor var gravid 1986 var rekommendationerna att hon skulle byta från ett cigarettmärke till deras motsvarande lightprodukt. Jag tror de flesta av oss inte vill ha tillbaka dessa möjligheter eller rekommendationer. Gällande de individuella friheterna och rättigheterna har dessa frågor testats i grundlagsutskottet och lagar med liknande lydelser har getts grönt ljus i riket.

En annan viktig punkt är förbudet mot smaker i nikotinpåsar som kan locka ungdomar. Rädda Barnen med flera har uttryckt oro över att smaker som mentol och mint gör produkterna mer attraktiva för unga. Lagförslaget har tagit hänsyn till detta och föreslår att vissa smaker förbjuds. Jag tycker också att man bör titta på de andra smaksättningarna.

Förslaget att höja åldersgränsen för den som säljer tobaksprodukter är central del av lagändringen. Ålands Näringsliv har påpekat att detta kan påverka ungdomars arbetsmöjligheter och företagens bemanningsrutiner. Vi måste hitta en balans mellan att skydda våra ungdomar och att säkerställa att de har tillgång till arbetsmöjligheter. Det är viktigt att vi överväger kompensatoriska åtgärder för att stöda ungdomars sysselsättning och då i allra synnerhet i glesbygden.

Införandet av neutrala förpackningar för tobaksprodukter är ett annat viktigt steg för att minska produkternas attraktionskraft. Detta förslag har fått brett stöd och är i linje med WHO:s ramkonvention och EU:s rekommendationer. Genom att minska produkternas synlighet och attraktionskraft kan vi bidra till att minska antalet nya användare.

Vi måste också beakta de ekonomiska konsekvenserna av dessa lagändringar. Företagarna på Åland har påpekat att de ekonomiska konsekvenserna för lokala näringsidkare är försumbara jämfört med de hälsomässiga fördelarna. Kostnaderna för tobaksrelaterade sjukdomar är betydande, och genom att minska tobaksanvändningen kan vi spara både liv och resurser. I lagförslaget står det att kostnaden för direkta och indirekta kostnader orsakade av rökning i Finland uppgick år 2020 till ca 1,3 miljarder euro. Om rökningen står för proportionellt lika stora kostnader på Åland vet jag inte, men Ålands andel skulle med de här siffrorna bli ca 7 miljoner euro per år. På seminariet i fredags om främjande av hälsosamma matvanor presenterades även statistik som visade att ca 7 % av dödsfallen i Finland 2021 kunde härledas till tobaksanvändning. Den statistiken gör ekvationen väldigt enkel för oss socialdemokrater.

Detta lagförslag är ett viktigt steg i vårt arbete för att skydda våra barns och ungdomars hälsa. Genom att införa strängare regler för försäljning och användning av tobaksprodukter kan vi minska deras tillgång till dessa skadliga produkter.

Vi socialdemokrater stöder detta förslag för att fortsätta arbeta för ett rökfritt och hälsosamt Åland. Tack!

Tack, ledamot Löthman, för ditt anförande.

Man brukar säga att barn och unga inte gör som vi säger, utan som vi gör. Med tanke på att du också lyfte fram hur viktigt det är att värna om de unga, vill jag titta lite närmare på den tobakspolicy som Ålands landskapsregering har tagit fram.

I policyn står det att Ålands landskapsregering är en arbetsgivare som värnar om sin personal och vill främja alla medarbetares hälsa. Genom att arbeta för en tobaksfri arbetsmiljö vill Ålands landskapsregering säkerställa att medarbetare och besökare inte utsätts för hälsorisker på grund av tobakspreparat. Ålands landskapsregering har som målsättning att lokaler och arbetsplatser samt deras närområden, som förvaltas av landskapsregeringen, ska vara helt tobaksfria. Ingen ska utsättas för passiv rökning eller lukt på grund av tobakspreparat. Bruk av tobak i Ålands landskapsregerings lokaler eller i närheten är därför inte tillåten. Det finns också en skrivelse om (… taltiden slut).

Talman!

Ledamot Lindström kan få fortsätta ställa sin fråga.

Tackar!

Det står också att Ålands landskapsregering tillämpar tobaksfri arbetstid sedan 2017. Som anställd vid Ålands landskapsregering fungerar man i många fall som en förebild landskapet Ålands invånarna och kommuner, vilket inte går att förena med bruket av tobakspreparat på arbetstid. Tobaksfri arbetstid innebär att bruk av tobak inte är tillåtet under arbetstid och hit räknas även tobaksprodukter och elektroniska cigaretter. Med arbetstid avses den tid man tjänstgör, inklusive pauser.

Tycker ledamoten att detta är något som landskapsregeringen och dess representanter själva efterlever?

Talman!

Ledamot Lindström, det var en intressant fråga som jag inte riktigt minns att jag tog upp i mitt eget anförande. Jag har själv försökt lära mig att röka och snusa en gång i tiden, men jag misslyckades och har inte gjort det på ungefär 30 år. Jag lyckas i alla fall. Hur ni andra uppför er är upp till var och en att ansvara för.

Tack, herr talman!

På 1950-, 60-, 70- och 80-talen och en bit in på 90-talet var rökning en självklar del av vardagen. Man rökte inomhus, på arbetsplatser, i kollektivtrafiken, på restauranger och på kaféer. Ingen höjde på ögonbrynen om någon tände en cigarett i bilen med barn i baksätet. Många av oss minns hur askkoppen åkte fram när rökare kom på besök, även i hem där man annars aldrig rökte.

Tänk om någon år 1987 hade klivit in på en bar i Mariehamn och sagt: "Om 20 år kommer det att vara förbjudet att röka här inne." Den personen hade sannolikt blivit utskrattad ur rummet. Men det blev ju förbjudet, ungefär 20 år senare. Det som en gång kändes omöjligt är idag en självklarhet. Man röker inte på restauranger och på kaféer. Det visar att normer och beteenden kan förändras.

Här tillåter jag mig en kort utsvävning. Om vi på några decennier kunde minska rökningen genom politiska beslut, informationskampanjer och förändrade attityder, alltså gå från en tillvaro där rökning fanns överallt till den tillvaro vi har idag när rökningen inte alls är lika socialt accepterad, varför skulle vi då inte kunna göra samma sak med andra skadliga beroenden? Vi har till exempel beroendet till fossila bränslen. Slut på utsvävningen.

Det gick så pass snabbt ändå att gå från det ena sättet att förhålla sig till rökning till det andra. Men vi är ännu inte i mål helt och hållet. Det röks fortsättningsvis och det fortsätter att vara farligt. Och, som vi kom in på i ett tidigare replikskifte, det stora trollet är rökningen.

Jag tycke att det är ganska intressant att tänka den tanken som initierades tidigare av ledamoten Annette Holmberg-Jansson. Snart kanske vi börjar bli mogna här i salen att diskutera att förbjuda rökningen och inte gå in och detaljreglera smaker på nikotinpåsar och sådant, utan helt enkelt en gång för alla göra oss av med det där oket att röka. Vi får se. Vi kanske har anledning att återkomma till det vid tillfälle.

Herr talman! Att skydda barn från rökning och nikotin ska vara en självklarhet. Barn är särskilt känsliga för de skadliga effekterna av tobak och nikotin, både på kort och lång sikt. Det handlar inte bara om direkta hälsorisker, utan det handlar också om vilka normer som vi för vidare till nästa generation.

Enligt FN:s barnkonvention så har barn rätt till bästa möjliga hälsa och ska skyddas från skadliga miljöer. Tobaksrök i en bil är en sådan miljö.

Vi vet att luftkvaliteten i en rökfylld bil kan bli sämre än i de mest förorenade städerna i världen. Barn i den situationen har ingen möjlighet att välja bort den miljön. En vuxen kan be den andra vuxna i bilen att fimpa eller sluta röka eller säg "stanna bilen, jag går och tar mig härifrån själv." Men ett barn har inte de möjligheterna.

Att förbjuda rökning i bilar när barn är närvarande handlar inte om att inskränka en frihet, utan det handlar om att sätta barns rätt till hälsa före vuxnas rätt att röka när de vill.

Det stämmer ju att det tyvärr saknas möjlighet till inspektion och böter till följd av den här lagstiftningen. Det får vi väl bara acceptera i det här sammanhanget som att det är något som grundlagsutskottet har gått in för. Jag tycker personligen att man kan ifrågasätta det lite. Men det får väl gå för den här gången, om man säger så. Men det förbjuds likväl i den här lagstiftningen och det gör vi för att förändra attityder i första hand och vara normskapande.

Herr talman! I landskapsregeringens förslag står det svart på vitt att användningen av nikotinpåsar är vanlig bland ungdomar på Åland. Varför föreslår inte regeringen tydligt var de här produkterna verkligen inte ska användas? Jag var inne i ett tidigare replikskifte på att i Finland har regeringen Orpo lagt fram ett förslag som innebär att nikotinpåsar förbjuds på skolgårdar, daghem och lekplatser. Varför gör de det då? Jo, för att göra det lättare för skolpersonal och vuxna att ingripa mot ungas nikotinbruk för att förhindra att små barn får i sig giftiga nikotinpåsar som slängs på skolgården, och för att minska normaliseringen av nikotinbruk bland unga. Men i det här förslaget finns inget resonemang om det, och det kanske inte är någon stor grej att göra, men det vore viktigt.

Herr talman! Nikotingränsen, den föreslagna maxgränsen på 16,6 milligram nikotin per gram i rökfria nikotinprodukter har en intressant bakgrund. Gränsen är satt precis under nivån för akut oral toxicitet enligt EU:s kemikalielagstiftning. Då kan man ju ställa sig frågan, är det detta som ska vara utgångspunkten när man sätter en gräns? Vi tittar omkring oss. I det nordiska sammanhanget så ser vi att Island har gått ännu högre, de sätter 20 milligram per gram. Danmark å sin sida är på väg att införa 9 milligram per gram. Folkhälsoorganisationer rekommenderar max 4-8 milligram per gram. Här på Åland föreslås nu 16,6 milligram per gram, i linje med vad riket gör. Och då är frågan, borde vi inte sätta gränsen utifrån ett folkhälsoperspektiv snarare än att bara titta på vad riket gör eller, ännu värre, bara se vad som är riktigt giftigt? För vi vet att ju högre nikotinhalt, desto snabbare utvecklas beroendet, och ju högre nikotinhalt, desto större risk att unga som testar och använder de här nikotinpåsarna fastnar i beroendet.

Som jag redan nämnde så finns det en överhängande risk att om små barn, under en viss storlek och ålder, får i sig en sådan här nikotinpåse så är det väldigt farligt.

Men, som sagt, herr talman, som jag inledde med så är det stora trollet i salen rökningen. Det vore intressant att se om det här lagtinget skulle vara redo att gå in för att förbjuda det helt och hållet. I väntan på det så hoppas vi att utskottet kan föra ett resonemang kring den här nikotingränsen i de här produkterna, främst nikotinpåsar. Ska det faktiskt vara 16,6 eller borde vi lägga oss på en lägre nivå?

Sen tycker jag att utskottet ska titta på ett uttalat förbud på att använda de här påsarna. Det är ju inte dagisbarnen i första hand som springer runt och använder nikotinpåsar, men det kan vara personal eller andra människor som rör sig i environgerna som använder sådant här. Det kan vara en idé att titta på om man i så fall borde se till att de här miljöerna kring barnen ska vara helt nikotinfria. Tack, talman!

Tack, talman!

Tack ledamoten Röblom. Det är spännande att ledamoten drog en parallell till fossilindustrin, för här har vi samma skrot och korn. På ett sätt har dessa industrier väldigt stora finansiella vinster i att deras skadliga beteenden, oavsett vilken sida man väljer, får fortsätta. Man kan läsa på lite om deras interna forskning och deras påverkan på politiken, samt om rapporter som de tar fram i sitt eget intresse.

Jag tycker att det är bra att man, om man vill dra den här jämförelsen, gör det. Det var ett bra grepp som fick mig att reagera, i alla fall.

Tack, talman!

Det kan ibland kännas hopplöst när man funderar på hur vi ska ställa om samhället. Hur ska vi bli kvitt fossila bränslen och kemikalier som finns i vår omgivning, och som vi på olika sätt arbetar emot? Men det finns exempel som visar att förändring är möjlig.

Ett upplyftande exempel är den minskade rökningen. På relativt kort tid har vi gått från en situation där rökning var utbredd och synlig i all populärkultur, till att det idag är mycket mindre vanligt. Detta visar att förändring kan ske, men det sker inte av sig själv. Det kräver lagstiftning och politiskt medvetna beslut.

Ja, man måste också tänka, jag har hittat en rapport från CAN som visar att 96 % av alla som brukar tobak, alltså runt om i världen, börjar i tonåren eller tidigare. Det är ganska skrämmande. Nästan ingen vuxen person börjar med det här.

Det har att göra med diskussioner om hjärnans utveckling, och vi som är insatta i beroendeproblematik vet precis hur det ligger till. Jag behöver inte förklara det närmare.

Man har även visat att det finns problem i dagvattenbrunnar och så vidare och här på Åland är snus och fimpar den största källan till nedskräpning, vilket gör att dessa gifter, inklusive nikotin, hamnar i havet och sedan i fiskarna.

Det finns så många andra aspekter av detta som är viktiga att lyfta fram. Hur problematiskt det här verkligen är. Jag vill tacka alla som faktiskt stoppar tillbaka sin snus i burken och fimpar på rätt ställe.

Tack, talman!

Vi har en samsyn i att detta är ett bruk som ingen egentligen tjänar på, varken när det gäller hälsan eller miljön.

Om vi vill diskutera miljöfrågor kan vi också börja från den andra sidan. Som nämnts inledde vi den här diskussionen med att titta på hur miljövänligt tobaksprodukter har framställts i andra delar av världen och av olika företag. Men vi har en samsyn i denna fråga.

Tack, talman!

Tack ledamot Röblom. Det var väldigt intressant att höra resonemanget kring skolor och möjligheten att utvidga förbudet, åtminstone för nikotinpåsar. Det finns olika typer av policyer när det gäller skolmiljöer, daghem och liknande, som personalen i dessa verksamheter måste följa. Jag ser fram emot den diskussionen, kanske även i utskottet.

Vad gäller nivån på 16,6, så är det klart att vi teoretiskt skulle kunna gå vår egen väg. Men det är inte realistiskt, eftersom Sverige är på väg att fastställa en liknande reglering på den här nivån. Dessutom har vi Finland, som också reglerar på det sättet. I praktiken skulle det därför inte vara möjligt, eftersom det skulle skapa en stor grå ekonomi i detta sammanhang.

Tack, talman!

Jag vill ställa en följdfråga till ministern. Vet landskapsregeringen om Sverige kommer att gå in för just gränsen 16,6?

Är det här en diskussion som har förts mellan Finland, Åland och Sverige för att hitta en harmonisering av dessa nivåer? Om det inte är så, då borde vi ha tagit chansen att sätta den nikotinnivå som folkhälsoorganisationerna rekommenderar, med folkhälsan i första rummet, istället för att fokusera på handelsmässig harmonisering.

Tack, talman!

Vi har haft en mycket bra dialog med både Sverige och Finland, både under Nordiska rådets session i Reykjavik förra året och fortsättningsvis. Efter det mötet har vi haft flera uppföljande möten. Trots vår litenhet tycker jag att Åland har fått respons från båda håll, och att båda utskotten ser på frågan.

I Sverige har en statlig utredning visat att de diskuterar en nivå på 12 milligram per påse. Det motsvarar ungefär 16,6, vilket är cirka elva komma något milligram per påse om man konverterar. Det ligger alltså i linje med det vi diskuterar.

Tack, talman!

Om Sverige kommer att landa på motsvarande maxgräns för nikotin, ser jag poängen med att ha en harmonisering. Skulle det vara så att Sverige väljer att inte ha den gränsen och istället går ner, då tycker jag att landskapsregeringen borde komma tillbaka hit och då kan vi diskutera var vår nikotingräns ska ligga.

Vad som gäller per påse och så vidare får vi återkomma till utskottet och vara väldigt tydliga med det i betänkandet.

Talman!

Ledamot Röblom och Hållbart Initiativ har snöat in sig på milligram gränsen på nikotinpåsarna.

Tack vare att landskapsregeringen nu väljer att lägga gränsen på 16 milligram kan det lokala näringslivet hålla ett bra utbud gentemot ålänningen. Om vi skulle göra som ledamot Röblom vill och sänka gränsen kan det få stora konsekvenser för näringslivet. Det funkar inte. Alla nikotinprodukter kommer från leverantörer i riket. Ska vi här på Åland ha egna milligram gränser?

Tror ledamoten Röblom att tobaksindustrin kommer att börja producera specialprodukter bara för den åländska marknaden?

Tack, talman!

Nu är inte jag, som ledamoten Holmberg, insatt i leveranskedjorna för olika nikotinprodukter.

Jag skulle vilja ställa en följdfråga till ledamoten Holmberg. Finns det verkligen inga nikotinpåsar som kan säljas här på Åland med en svagare nikotinmängd, det vill säga 16,6 milligram per gram?

Talman!

Visst finns det olika nivåer, alltifrån 4,8, 7,2 och 12 till 16,6. Men om vi nu ska börja sätta egna gränser, som i lagförslaget med 10 milligram, så slår det oerhört hårt mot näringslivet på landbacken. Däremot kommer rederierna att gå fria, vilket innebär att försäljningen där kommer att öka och lagningen ökar.

Vi pratar ständigt om att ha kontroll på ungdomarna och vad de sysslar med. Då bör vi nog också titta på vad som pågår i mopedbilarna när stockarna levereras från båtarna. Det är inte heller en bra strategi. Det är bättre att ha en kontrollerad försäljning över disk, som i en butik på Åland. Punkt slut!

Tack, herr talman!

Jag tror inte att det enbart är nikotinhaltens nivå som gör att man köper nikotinpåsar över disk här på Åland. Om det vore så, skulle vi ha ett större problem, inklusive eventuella problem med langning. Jag förstår vad ledamoten menar och jag har respekt för det resonemanget.

Även om man skulle sätta gränsen 16,6, så finns det alltid en risk att starkare nikotinprodukter kommer att langas.

Talman! Ledamöter!

Jag hade inte tänkt yttra mig i den här debatten, men jag kan inte låta bli.

I min läkarvardag, som jag nu har sysselsatt mig med i närmare 40 år, frågar jag alltid vuxna patienter om deras rökvanor. Vi vet, alla vet, de oerhörda skadeverkningar som röktobaken har. Den orsakar 80-90 % av alla cancerfall och ökar risken för hjärtinfarkt och stroke med 200 till 400 %. Tobaken dödar ungefär 50 % av de långvariga användarna. Så det är ju precis som ledamot Röblom har konstaterat: det är elefanten i rummet. Det är rökningen som vi borde komma åt rökningen och som verkligen bör reduceras.

För min del skulle jag stöda ett lagförslag om vi skulle förbjuda rökning. Om det är möjligt är en helt annan fråga.

Jag tror inte att någon av oss, varken jag eller mina kollegor, brukar fråga om snus när vi diskuterar levnadsvanor med våra patienter. Snus har inte så väldigt stor betydelse för patientens sjuklighet och dödlighet. Däremot, om jag vore tandläkare, skulle jag ställa den frågan, eftersom snus faktiskt motverkar karies men kan leda till ökad tandlossning. Man kan ju trösta sig med att när man tappar sina tänder så är de hela, och då kan man göra ett litet halsband av dem om man vill.

Det känns också lite märkligt att diskutera detta. När jag pratar om den farmakologiska effekten av läkemedel, görs det på basis av vetenskapliga studier, och det är ofta väldigt svårt att fastställa absoluta gränser. Det handlar egentligen om vetenskap. Jag tycker på ett visst sätt att det är olyckligt att sammanföra den här snusfrågan med rökning. Det är två helt olika saker, och det går inte att jämföra de hälsovådliga effekterna.

Jag kommer ihåg när jag studerade; det visade sig att i Sverige, där snusvändningen var hög, var rökningen mycket lägre. Man röker mindre i Sverige än i Europa överlag, och det kan vara en väg ur den otroligt hälsovådliga tobaksröken.

Så vad jag egentligen vill säga är att den här diskussionen ser ut som den gör. Ur min synpunkt, när det gäller milligram hit och dit och smaken, känns det som en icke fråga i jämförelse med tobaksrökning, och det är den vi måste komma åt. Kanske är det inte realistiskt att vi idag ska förbjuda rökning, men den har ju dramatiskt minskat. Det är den stora, stora frågan.

Ja, egentligen sade ledamot Alfons Röblom detsamma här innan.

Tack, talman!

Man börjar fundera på, med tanke på det som ledamot Lindén framför här, om det rent av skulle kunna vara kontraproduktivt att försöka begränsa de här nikotinpåsarna? Det skulle kunna vara kontraproduktivt ur en folkhälsosynpunkt, eftersom tobaksrökning är så pass mycket farligare.

Tack ledamot Egeland. Det var faktiskt en diskussion bland lungläkarna om huruvida snusning skulle sprida sig i Europa till svensk nivå. Om så skulle ske, skulle tobaksrökning minska, och det fanns lungläkare som tyckte att vi borde låta snuset säljas fritt, bara vi lyckas bekämpa tobaksrökning, som ju är särskilt utbredd i södra Europa där den är väldigt, väldigt omfattande.

Det är en epidemiologisk knepig fråga som också kräver mycket noggranna studier.

Men naturligtvis kan jag säga att det bär mig emot att man överhuvudtaget ska saluföra hälsovådliga substanser.

Tack, talman!

Lagförslaget som vi har framför oss nu handlar uttryckligen om nikotinpåsar, vilket är en stor diskussion både här och i världen. Eftersom det är en ny produkt förstår jag inte riktigt hur man kan stå här i talarstolen och säga att man inte vet något om det. Det är ju vårt jobb att ha kunskap om sådana frågor.

Jag utgår från att ledamoten håller med om att nikotin inte är nyttigt. Det är en substans som inte är bra för människor och som är kraftigt beroendeframkallande. Jag undrar därför hur ledamoten ser på tobaksbolagens intresse av att saluföra dessa nya produkter. Vad tror ledamoten att de är ute efter när de lanserar kraftigt beroendeframkallande produkter med smaker som Tutti frutti?

Tack ledamot Fellman. Jo, jag inser att det är vanskligt att stå här som läkare, och jag förordar definitivt inte saluföring av alla möjliga smaker. De vanliga, illasmakande ettan eller generalsnus kanske skulle vara bättre alternativ än alla dessa smaker.

Man kan rentav säga att inga nikotinsubstitut, ha hellre tobakssnus. Tobakssnus, såvitt jag vet, har inga studier som visar att det skulle vara skadligare än de så kallade vita snuspåsarna. Här finns det faktiskt en subtil fara att man leder in användarna i ett nikotinberoende.

Det var ju det alternativet man valde när det inte fanns möjlighet att ha det vanliga snuset. Det är klart att det har också hälsovådliga effekter. (… taltiden slut).

Tack, talman!

När det gäller rökningens skadeverkningar och vad vi behöver göra i framtiden för att minska rökningen, som vi alla vet är så farlig, så är vi överens. Vi kanske ska gå ännu längre än vad vi har gjort hittills.

Men om det ständigt dyker upp nya produkter på marknaden, som tobaksbolagen utvecklar för att fylla en lucka när folk röker mindre, så vill de sälja något annat istället. Om man skapar produkter som uttryckligen riktar sig till unga människor för att få dem att bli beroende av nikotin, är det då inte viktigt att vi reglerar sådana produkter? Vi måste sträva efter att minska skadeverkningarna så mycket som möjligt.

Tack ledamot Fellman. Ja, det rimliga skulle ju vara att man inte alls tillåter substitut. Jag tycker det är lite paller att diskutera milligram hit och dit.

Rakt av, inga nya snusprodukter, men återigen, rökning ökar risken för hjärtinfarkt och stroke med 200 till 400 %. Snus ökar risken med 0 till 20 %. Risken för KOL är 1 000 % högre med rökning, medan snus inte ökar risken på samma sätt. Man diskuterar två helt olika entiteter.

Det farligaste, tycker jag, med de här snussubstituten är just att de i enstaka fall kan leda in folk på rökning. Men det finns inga vetenskapliga studier som jag har tagit del av som stöder detta.

Så återigen, förbjud tobak helt och hållet!

Tack, talman!

Tack, ledamoten Lindén! Under hela den här diskussionens gång så tycker jag att det har framkommit ganska bra att den här produkten inte är vetenskapligt bevisad att den ersätter rökning, utan att folk istället blandmissbrukar både cigaretter och nikotinpåsar. Nikotinhalterna är så höga att man inte kan jämföra det med vanligt snus som snus var före 2021, när man började kontrollera upp hur människor använder det här vita snuset.

För att vi ska kunna få en vettig forskning och kunna säga vettiga saker om det här, så behöver vi ha en forskning på en hel livstid på den här generationen som nu har börjat med det här på ganska kort tid och det är ganska starka halter. Ser inte ledamoten Lindén som läkare någon slags oro med att en helt ny generation har börjat använda väldigt, väldigt starka nikotinprodukter?

Tack, ledamot Eckerman. Det är en tänkvärd synpunkt. Jag tror att många har börjat snusa det här vita snuset eftersom de tror att det på något sätt är mindre skadligt än det vanliga tobakssnuset. Det finns onekligen en risk att man utvecklar ett beroende.

Jag anser att vi istället för att tillåta vissa milligram, så inget nytt nikotinbaserat snus överhuvudtaget. Antingen kan vi ha det gamla hederliga snuset, om det nu är hederligt eller inte, men att säga att det är mindre farligt om vi tillåter det. Jag tror att ledamoten har helt rätt. Det vita snuset leder nog folk in i nikotinberoende, särskilt bland unga tjejer.

Därför anser jag att detta är en oönskad produkt, det finns många andra oönskade produkter, men jag håller med om det.

Ja, det är så att marknadsföringen av dessa produkter sker inte av vem som helst. Det är tobaksindustrin som tappar sina intäkter när folk slutar röka. Tidigare har man kunnat se på historiken av marknadsföring och hur man försöker påverka människor att tro olika saker.

Jag själv brukar följa sociala medier, som TikTok och Instagram, och jag har faktiskt reagerat mycket på hur intensivt man försöker marknadsföra det vita snuset runt om i Europa. Man försöker vinna en marknad genom att införa en produkt som kanske inte tidigare har funnits.

Jag vill också nämna detta i Ålands lagting, för när jag någon gång hamnar på ett ålderdomshem, så har jag i alla fall försökt lyfta ett varningens finger för kommande hälsoproblem.

Ja, om jag ska ta ställning till det vita snuset så tycker jag inte att det ska tillåtas överhuvudtaget.

Börjar man diskutera milligram och smaker, ja då accepterar man denna nya beroendeframkallande substans. Det första steget att inte tillåta några nya snusvarianter. Nästa steg får bli att förbjuda tobaksrökning när tiden är mogen.

Jag ser ingen anledning att diskutera milligram och smaker hit och dit. Det handlar helt klart om en oönskad produkt och om vem som profiterar på det är säkert delvis också våra rederier, om man nu talar klartext.

Talman!

Det här lagförslaget som vi har framför oss visar tydligt vad som är framtidens melodi för regeringen Sjögren. Det är den förbudshumppa där vi glatt kopierar alla förbud österifrån, utan att fundera alltför mycket kring vad de betyder för Åland. Delar av lagförslaget påminner om en helt annan dans, ännu längre österifrån – jag återkommer till det, herr talman. Helt klart är att detta varit en långdans, förslaget skulle ha kommit till lagtinget redan i oktober.

I all lagstiftning, talman, gör vi klokt i att fundera på vad som är problemet. Vad är problemet som vi ska åtgärda? Är problemet att rökningen ökar på Åland? Nej, den minskar. Är problemet att det finns många cigarrettfimpar på åländska utomhuslekplatser? Skriv det då, i stället för att hänvisa till europeisk utredning om genomsnittsfimpar på europeiska lekplatser. Har vi på Åland ett problem med vuxna som röker med sina barn i bilen? Skriv då också det.

Självklart är det förkastligt att röka med sina barn i bilen. Men har vi ett problem på Åland som vi lagstiftar behöver åtgärda med ett förbud? Eller lagstiftar vi ”utifall att”, för säkerhets skull? Inte undra på att vår lagbok sväller!

Om man har kommit så långt i tanken att här har vi har ett åländskt problem, det är t.ex. konstaterat mycket fimpar på de åländska allmänna stränderna, vilket inte heller står i lagförslaget, men vi låtsas det, och så bockar vi in i lag-PM:et att detta kan enbart lösas med förbud. Land ska med förbud byggas!

Då är nästa fråga: var gäller förbudet? Det här är en viktig fråga. En stor del av medborgarna vill bara veta var gränsen går och så anpassar de sig. Får de inte veta var gränsen går, blir de rent ut sagt förbannade.

I lagförslaget står det att strändernas gränser är suddiga. ”Om allmänna badstränder inte är tydligt avgränsade behöver man göra en bedömning avseende rökförbudets räckvidd i det enskilda fallet”. Rökförbudet är strikt, absolut, gäller e-cigaretter, upphettade produkter. Förbudet gäller när ingen är där och när stranden är nedstängd pga algblomning, men var den geografiska gränsen går för allmänna stranden är föremål för tyckande.

Talman! Detta är inte rättssäker reglering och är en stark kontrast till hur frågan har reglerats i vår omvärld.

Grundlagsutskottet är dessutom tydlig med att det inte har framlagts godtagbara grunder för rökförbud om ingen vistas på stränderna. Detta har landskapsregeringen löst genom att begränsa totalförbudet från den 1 maj till den 30 september. Det blir spännande att se Ålandsdelegationens resonemang kring det.

Under konsekvenser för miljön kan vi läsa att regeringen inte tror att antal fimpar minskar, utan förflyttar sig utanför badstränderna. ”Då antalet platser där tobaksrökning är förbjuden utökas kan det medföra att nersmutsningen med fimpar ökar utanför eller i närheten av de områden där rökning är förbjuden.” Talman, nog är det är anmärkningsvärt att regeringen inte tror på effektiviteten i sina egna förbud.

Talman! Jag kommer, om tiden medger, att ge några till exempel på där lagförslaget brister. Men vad som är värst är den allmänna linjen i lagförslaget. Det är som att näringslivet inte existerar. Remissutlåtandet från Ålands näringsliv existerar inte. Där avråder man från att röra åldersgränsen för försäljning och berättar att vi därmed begränsar åländska ungdomars möjlighet att sommarjobba, svårigheter för arbetsgivare att rekrytera, minskad flexibilitet i bemanningen och minskad lönsamhet. Inget av detta nämns i lagförslaget. Det är svårare än någonsin att hitta sommarjobb in för sommaren 2025. Hur många ungas arbetsplatser berörs när åldersgränsen höjs? Berätta gärna det. De ungdomar som blir utan sommarjobb förtjänar åtminstone en motivering till vägande skälen till varför vi gör så här.

Landskapsregeringen borde bry sig mera om mindre företag, typ Vårdöbutiken, som redan arbetar med små marginaler. Förstås innebär förslaget innebära minskad lönsamhet pga mer tid och resurser som går åt till att hitta och behålla rätt personal. En annan logisk konsekvens är att vissa företag väljer att minska eller avsluta sin försäljning av tobaksprodukter, vilket ytterligare påverkar deras intäkter.

Den stora bilden idag är att Åland har idag vikande BNP, ökande arbetslöshet och ni i regeringen klarar inte ens av att tänka en halv tanke om att kunde göra livet lite lättare för företagarna på Åland, Ålands hjärta som skapar arbetsplatser och välstånd.
Lagförslaget saknar dessutom helt resonemang kring hur vi kunde skapa nya affärsmöjligheter för Åland.

Faktum är att ni i lagförslaget gör det motsatta. I ÅMHM:s remissutlåtande kan vi läsa att lagförslaget innebär mera detaljreglering, merarbete i tjänstemannaresurser, byråkratisering och kanske några årsverken till.

Jag nämnde redan att lagen saknar motiveringar. Talman, vad som är värre är att den är full av spekulation och cirkelresonemang av typen ”om det vill sig illa kan det gå tokigt”. ”Det är möjligt att även nikotinpåsar har dessa negativa hälsoeffekter”. Joo nej joo. ”Det kan antas” att en person i viss ålder agerar på ett visst sätt. Bristen på logik hanterar landskapsregeringen med att fylla på med känsloargument. Kom ihåg att nämna död, ohälsa och invaliditet på sida 3. Havandeskapsförgiftning, för tidig födsel och dödföddhet på sida 7 osv.

Det här är synd, för det hade varit intressant att läsa vilka konkreta konsekvenser landskapsregeringen förutspår t.ex. av neutrala förpackningar. Om det är ”inga alls”, så skriv då att landskapsregeringen förutspår inga konsekvenser. Eller hur man resonerar kring ”förbudet mot produkter som skapar en karakteristisk doft eller smak”, det finns ingen motivering alls till det.

Talman! Lagförslaget innehåller så många brister att lag- och kulturutskottet borde ges möjlighet att avge ett utlåtande. Det obefintliga fokuset på näringslivet talar för att finans- och näringsutskottet borde ta en titt.

Nu några ord om förbudet om rökning i fordon. Jag tror att alla delar samma maggropskänsla. Ingen rökning med barn i bilen. Punkt! Men stanna nu upp ett slag och fundera på vad som föreslås i lagförslaget. Det finns inget straff inskrivet och det finns ingen inspektionsrätt, det går inte enligt grundlagsutskottet.

Så vad vi gör nu är att vi skriver in i en lag att du inte får röka med under 15-åringar i bilen, men vi kan inte följa upp det eller verkställa det. Polisen har alltså inte rätt att knacka på rutan och om chauffören får en tillsägelse för rökning med barn kan han eller hon säga, det struntar jag i! Det är min bil, mina barn och mitt val. Vi kan tycka att detta låter hemskt, men i sak ger grundlagsutskottet föräldern rätt. Fundera gärna på det! Kommer medborgarna att känna mer respekt inför lagens bokstav eller mindre?

Vi kan också notera att landskapsregeringen håller med grundlagsutskottet om att detta i sak utgör överreglering och att symboliska förbud som bara i symbolisk bemärkelse går att övervaka bör undvikas. Detta står alltså i lagförslaget. Men vi gör det ändå! Och det är helt sant talman, att lägga in plakatpolitik i lagstiftning undergräver respekten för lagarna.

Därtill har vi rökförbud på lekplatser, hela dygnet och året runt. Det kan vara en bra tanke, men berätta gärna lite mer om det är tänkt att fungera i praktiken. Ni motiverar det med att det händer att barn dör av att ha svalt en fimp – hur vanligt är det? Jag förstår att det är ett jobbigt och tungt ämne, men om man i lag motiverar något med att ”hur många barn måste dö?” Då är det viktigt att lägga fram sakliga fakta. Hur vanligt är det? Är risken för det större på Åland? Detta handlar inte ”bara” om att motivera förbudet, det handlar också om att säkerställa en effektiv efterlevnad av förbuden.

Det stora problemet är att hela regeringens politik är fel. Fokus borde vara på att stärka positiva trender och livsstilsförändringar, inte på klåfingriga, icke-effektiva, rättsosäkra, dåligt avgränsade förbud som undergräver förtroendet för lagstiftningen. Fokus borde ha varit på något annat. Det borde ha varit på: Hur kan vi stärka positiva livsstilsförändringar, hur skapar vi bästa möjliga förutsättningar för våra företagare samtidigt som vi erbjuder ett rimligt, balanserat och effektivt skydd för folkhälsan?

Finns det nånting regeringen gör rätt? Ni har lite rätt fokus på den balkongrökningen, hemfriden är viktig. Vill du röka i ditt hem så ska du få göra det, men du har också rätt att skyddas från grannens rök. I princip är det ett bra grundresonemang, men tyvärr förtas detta av att den lösning ni har valt. Den är överbyråkratisk, vilket tydligt framgår ur ÅMHM:s utlåtande.

Talman! Slutsatsen är entydig. Det finns så många fel och tankevurpor i denna lagstiftning att den inte borde ha lagts fram. Rättssäkerheten brister, respekten för lagar undergrävs. Ni kommer förstås ändå att hamra igenom lagförslaget med en eller två rösters majoritet och ni kommer inte att lyssna på kritiken nu heller. Men det hade varit klokt och det rätta att återta lagförslaget och se till att åtminstone grundläggande krav på rättssäkerhet uppfylls. Tack!

Ja, man får väl nästan citera en annan potentat som sade att det åtminstone blir bra tv.

Vart tog den Wille Valve vägen som var med som minister och tog fram den tidigare tobakslagstiftningen? Vart tog det moderata partiet vägen som har varit med och arbetat fram utgångspunkterna för det här lagförslaget och ANDTS-programmet som ligger till grund för det här lagförslaget?

Jag ser det här som en logisk fortsättning på det arbete som flera regeringar har gjort för att minska användningen av olika typer av tobak och nikotinprodukter.

Det som ledamoten Valve beskriver som en "förbudshumppa" är en helt logisk följd av den strategin när det gäller de här produkterna, som vi har haft under många år och som ledamoten själv har varit med och tagit fram.

Talman!

Jag underströk i mitt anförande att motiveringarna är mycket magra i det här lagförslaget. Ofta handlar det om att "så här har man gjort i Finland", och därför gör vi det också på Åland, utan att reflektera över vad det betyder för den åländska verkligheten.

Jag har inte lagt fram det här lagförslaget. Jag skulle aldrig lägga fram ett sådant här lagförslag i Ålands lagting. Jag skulle skämmas om det var jag som måste stå här och försvara ett så dåligt avgränsat lagförslag.

Jag har noterat försöken att skuldbelägga minister Holmberg-Jansson. Jag vill bara påminna om att den förra landskapsregeringen inte heller släppte något sådant här lagförslag. Den förra landskapsregeringen hade några överläggningar med anledning av att Finland ändrade sin tobakslag, där man diskuterade olika möjligheter. Minister Holmberg-Jansson förankrade förslaget i den lagtingsgrupp där jag satt, och jag gav min feedback. Man kan säga i korthet att meningarna var minst sagt delade i den förra landskapsregeringen. Men den här landskapsregeringen verkar tänka väldigt likartat.

Tack, talman!

Min avsikt var nog inte att skuldbelägga, utan snarare att visa på att flera regeringar har arbetat i samma riktning och haft en stor samstämmighet när det gäller folkhälsoaspekterna av rökning samt andra nikotin- och tobaksprodukter.
Och nu bryts det samförstånd som vi har haft genom detta ganska svepande och teatraliska framförande.

Jag vill ställa en fråga ytterligare. Menar ledamot Valve att när man reglerar tobaksprodukter, deras användning och marknadsföring, så är det främst näringslivets intressen som man ska ta i beaktande? Alltså, att näringslivet ska få sälja mer tobak för att rädda den åländska tillväxten? Är det så ledamoten menar?

Talman!

En väldigt central fråga när man inför nya förbud handlar det om förbudens effektivitet och att de är avgränsade. Alla vet vad som gäller och var de gäller. Framför allt måste de vara geografiskt avgränsade, vilket de inte är här. Dessutom bör det finnas tydliga påföljder för att överträda förbudet.

När det gäller näringslivet anser jag att det inte skulle skada att fundera mer på det åländska näringslivet i det här lagförslaget, eftersom det verkar vara slentrianmässigt klubbat. Det är helt tydligt att rederierna kommer att få sälja ungefär vad de vill, medan den åländska landbaserade näringen inte kommer att få göra det. Detta kommer självklart att påverka deras lönsamhet.

Jag tycker att det är en helt berättigad fråga som lyfts i debatten: Varför behandlar vi det åländska landbaserade näringslivet på det här sättet?

Tack, talman! Jag tycker att det här är jättespännande. Det finns ingenting jag älskar mer än när det uppstår sådana här situationer med ledamoten Valve.

Jag tänker på att Moderaterna tidigare har haft hälso- och sjukvårdsministern Annette Holmberg-Jansson, en minister som jag respekterar och tycker gjorde ett bra jobb på den posten. Wille Valve har själv varit ordförande för ÅHS under en period, och man pratar också om att kostnaderna för den offentliga hälsovården och sjukvården ska minskas.

Här vet vi ju att tobaksprodukter och användning av nikotin är en av de största orsakerna till exempelvis cancer på Åland. Men nu, mitt i allt detta, har man vänt kappan och istället valt att vara någon slags företrädare för tobaksindustrins intressen och näringslivet före folkhälsan.

Hur kommer det sig att man har svängt så här? Är det inte en viktig fråga längre att hålla nere kostnaderna för sjukvården?

Talman!

Det var nog det värsta jag har hört idag, nästan.

Men jag gillar att rökningen minskar, och all statistik vi har talar för att rökningen minskar på Åland. Det är bra.

Som tidigare ordförande för ÅHS och även som socialminister tyckte jag att det var väldigt viktigt att stöda projekt som Tobaksfri Duo, vilket innebär positiva livsstilsförändringar hos våra unga. Det har konstaterats ha effekt till exempel i Västerbotten.

Jag är däremot mycket skeptisk till förbud, och jag är särskilt skeptisk till förbud som inte är tydligt avgränsade. När man som medborgare läser och undrar vad som gäller, vad man får göra och vad man inte får göra, då uppstår många frågor. Det finns ingen tydlig information om straff eller inspektioner. Det är många frågetecken i den här lagstiftningen, och det är det jag vill rikta strålkastarljuset mot.

Samtidigt använder man sig av en retorik som framhäver vikten av att Ålands näringsliv, och särskilt unga personer, ska kunna sälja tobaksprodukter till andra yngre personer. Men vi som har varit med i ANDTS-gruppen och behandlat det tidigare lagförslaget så har sett att det är mycket svårare för yngre personer att säga nej, och man måste ha övervakning av en annan vuxen, som lika gärna kan ge över tobaksprodukter som den yngre personen. Jag tycker att detta resonemang inte håller längre.

Med all respekt, ledamoten Valve är en av mina favoritkollegor på oppositionsbänken, men jag tycker att det har blivit lite märkligt att hänga med i dessa resonemang. Det känns som om man plötsligt har svängt sida och blivit en oppositionspolitiker, trots att man tidigare har arbetat för samma mål under så lång tid.

Talman!

Min linje har varit exakt samma som tidigare när det gäller tobaksfrågor, och det kan man enkelt googla i Nya Ålands databas och kolla.

Det här handlar framför allt om respekt för våra unga. Våra unga förtjänar en motivering till varför vi inskränker deras möjlighet att få sommarjobb.

I det här lagförslaget borde man motivera varför man anser att det finns andra skäl som väger mycket tyngre. Man hade kunnat specificera dessa skäl, till exempel genom att säga att "det handlar om detta, detta och detta", och därför höjer vi åldersgränsen till 16 år. Då hade jag kunnat smälta det lite mera. Istället gör man bara en förändring utan att bemöta något av de argument som branschorganisationen Ålands Näringsliv framförde två gånger under olika remissrundor.

Jag anser att det är en fråga om respekt. Om man har framfört något under remissrundan, bör man också bemöta de argumenten. Det hör till politiskt hyfs.

Tack, herr talman!

För det första vill jag rätta Valve på en punkt. Att säga att rökningen går ner stadigt stämmer inte just nu. Enligt folkhälsostrategin har rökningen avstannat, och den har till och med ökat i vissa grupper.

Lungcancer är den cancerform som dödar flest människor på Åland, och lungcancerdödligheten ökar bland kvinnor. Det framgår också att det särskilt behövs mer insatser för kvinnor, yngre vuxna och personer med lägre utbildningsnivå. Dessa grupper har fortfarande en fortsatt hög konsumtion av nikotin, och den trend som tidigare visade på minskning har nu avstannat.

Vi har också diskuterat åldersgränsen för försäljning av tobak i livsmedelsaffärer och liknande etablissemang. Både jag och ledamoten Valve har deltagit i flera höranden i social- och miljöutskottet under den förra mandatperioden. Tycker Valve att de hörande rimmar rätt med att det här ramaskri (… taltiden slut).

Talman!

Regeringen måste då rätta sitt lagförslag, särskilt med avseende på punkt 5 där det står: "Under de senaste åren har tobaksrökning minskat, särskilt bland män och skillnaderna mellan könen när det gäller rökning har minskat." Om det inte stämmer att rökningen minskar, då kanske vi behöver göra om och göra rätt.

Det jag läser nu i ANDTS-programmet handlar om vilken tidslinje man kollar på kanske, just nu har den avstannat, åtminstone enligt folkhälsostrategin.

Under förra mandatperiodens höranden i social- och miljöutskottet, när vi diskuterade tobaksrökning och försäljning, var den sammanlagda åsikten bland småföretagarna att det inte spelade någon större roll om man hade personer som var 18 år eller yngre. De flesta trodde att åldersgränsen för försäljning av tobak var 18 år.

Förslaget som gick ut från landskapsregeringen hade åldersgränsen 18 år. Vi hörde vad remissinstanserna sade och vi, som är beslutande i det här samhället, bestämde oss för att sätta samma gräns som för alkoholförsäljningen. Det kändes ganska rimligt att tobaksförsäljning och alkoholförsäljning har samma åldersgräns, 16 år. Det borde därför inte ha någon större inverkan på anställningsbarheten.

Talman!

Det är bra. Då borde man skriva precis det, för det handlar om centrala, obesvarade frågor. Hur många påverkas av det här? Om det är nästan ingen som påverkas av att åldersgränsen höjs från 15 till 16 år, då kan man skriva det och förklara att det finns andra skäl som väger tyngre.

Det handlar också om respekt för våra unga; de förtjänar att veta varför vi inskränker deras möjligheter att jobba, särskilt i en tid då det redan är svårt att hitta sommarjobb och arbetslösheten ökar. Jag hade definitivt tänkt mera på dessa frågor som socialminister.

Tack, talman! Jag vill flika in angående det som ledamot Valve sade om att han vill att lag- och kulturutskottet ska titta på det här.

Det finns en hel del intressanta skrivningar från grundlagsutskottet i det här lagförslaget. Bland annat står: "Utgångspunkten för skyddet för privatlivet, enligt 10 § i grundlagen, är att var och en har rätt att leva sitt eget liv utan myndigheternas eller andra utomståendes godtyckliga eller omotiverade inblandning i dennes privatliv."

Sedan följer ett resonemang om huruvida det kan vara motiverat för att främja befolkningens hälsa. Sedan står det vidare: "men när det rör sig om ingrepp i skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna måste lagen uppfylla de krav som gäller för lagar av det slaget, framförallt kravet på nödvändighet, proportionalitet och noggrann avgränsning."

Här är ju frågan om man verkligen kommer att komma fram till att det anses uppfylla kravet på proportionalitet?

Ja tack, ledamoten Egeland. Det är just detta som är kärnan i den här, måhända, svidande kritiken. För den här lagen uppfyller inte kraven på noggrannhet eller är proportionerlig.

Det finns en intressant aspekt i det som ledamoten Egeland var inne på. Det uppstår en asymmetri i den åländska lagstiftningen i och med det här lagförslaget. När ordningslagen tillkom 2010 skrev man in ett förbud mot alkoholkonsumtion i tätort, med ett undantag: de inre utrymmena i ett fordon för privat bruk. Man ansåg att den egna bilen var en förlängning av hemmet, med sin hemfrid. Så om du vill dricka i din egen bil, då är det din sak så länge du inte sitter på förarplatsen.

Nu begränsar dock detta lagförslag rökning i egen bil, trots det som grundlagsutskottet väldigt tydligt har konstaterat. Det finns inget straff, och det finns inga möjligheter att följa upp detta heller. Det är faktiskt samma grundlag som ligger till grund för både ordningslagen och tobakslagen. Så det blir intressant att se den fortsatta behandlingen av detta lagförslag.

Tack, talman!

Det var ett väldigt livligt anförande. Det som jag tycker är intressant är hur man kan försvara rökning och hur man ska göra det. Jag tycker att det var ett bra exempel på detta.

Mycket av det som fördes fram handlar ju i grunden om att man vill begränsa och reglera, och sådana inskränkningar kan skapa problem. Det handlar varken om smak eller vad man egentligen gör. Problemet är tobaken. Nog vet väldigt ledamot Valve att tobak och rökning är skadligt som ledamot Mogens Lindén upplyste oss om?

Två saker om detta. Det är ett problem när förbuden inte upplevs som legitima. De är inexakta. Ett förbud innebär ett ingrepp i friheten, och därför måste man kunna motivera dem. Man måste kunna sätta gränser, och det menar jag att man inte gör i det här lagförslaget.

Vad gäller olika smaker kan jag inte låta bli att notera att vi hade en situation här för tio minuter sedan där lagtingsledamöterna satt och jämförde snusdosor. Det var särskilt häftiga dosor som hade kunnat inköpas hos våra lokala rederier, men som inte kan köpas i det åländska landbaserade näringslivet.

Jag tycker att det är en berättigad fråga: Varför hanterar vi vårt landbaserade näringsliv på det här sättet? Vi hade kunnat välja en annan väg. Den här regeringen verkar uppenbarligen ointresserad av att välja en näringslivsvänlig väg, en väg som har respekt för medborgerliga fri- och rättigheter.

Snus är ett dåligt exempel eftersom det är i Sverige du får köpa det helt enkelt.

När man tittar på de här remissvaren som hänvisas till, så måste man komma ihåg att en del av dem handlar om situationen som rådde i det första utkastet av förslaget.

I det första utkastet fanns en åldersgräns för försäljning på 18 år, vilket påpekades ganska hårt, framför allt av Ålands näringsliv. Det fanns negativa effekter för näringslivet kopplade till den 18-åriga åldersgränsen. Den har nu ändrats till 16 år, vilket är samma ålder som för alkohol. Därmed faller egentligen det resonemanget som tidigare har förts.

Man kan också hänvisa till företagarnas remissvar, som i princip tyckte att det här var en bra idé.

Även att höja från 15 år till 16 år har konsekvenser. Det hade varit klädsamt om regeringen hade beskrivit dessa konsekvenser. Det hade också varit respektfullt mot de 15-åringar som berörs.

Det centrala budskapet i det anförande jag just höll är att kvaliteten brister i det här lagförslaget. Vi ska inte ha så här dåliga lagförslag som det här som regeringen har presenterat idag. Det är djupt problematiskt, och jag anser att utskottet också bör beakta detta i sin fortsatta behandling.

Talman!

Jag är förmodligen den ledamot i denna sal som har mest erfarenhet av tobaks- och nikotinförsäljning på Åland. Jag är ingen rökare, men jag känner rätt bra till den åländska detaljhandelns villkor. Därför vill jag kort ge en syn på den nya tobakslagen ur ett näringslivsperspektiv.

Låt oss börja med det som ändå kan ses som en liten ljuspunkt i lagförslaget. Landskapsregeringen har nämligen delvis tagit till sig av kritiken från Ålands Näringsliv och backat från förslaget att höja åldersgränsen för att sälja tobak från 15 till 18 år. Istället landar den nu på 16 år, helt i linje med alkoholförsäljning.

Trots att det är en höjning med ett år, är det åtminstone en liten kompromiss. Jag tror det är okej, även om det är svårt för ungdomar att få sommarjobb idag. Det innebär att företag fortsatt kan anställa 16- och 17-åringar utan problem och det är väldigt viktigt. Det är många ungdomar i den åldersgruppen som söker sommarjobb i butiker som säljer både alkohol och tobaksprodukter.

Men det här lagförslaget begränsar däremot möjligheten att ge 15-åringar sommarjobb, prao- och praktikplatser. Det här behöver utskottet se närmare på.

Det är däremot helt oacceptabelt att det ens finns funderingar på att i ett senare skede höja åldern till 18 år. Utskottet bör se närmare på detta och stoppa en höjning till 18 år. En sådan höjning skulle få allvarliga konsekvenser för både näringslivet och skolornas möjligheter att skicka ut elever på praktik.

Talman! Vad gäller "neutrala" förpackningar är det ett faktum att åländska försäljare redan i nästan två år har haft dessa i butikerna. Varför? För att all tobak som säljs lagligt på Åland kommer från riket. När riket införde krav på neutrala förpackningar i maj 2023 var det oundvikligt att även Åland anpassade sig, detta eftersom all tobak som säljs i åländska butiker kommer från leverantörer på finska sidan. Alla butiker fick redan sommaren 2023 skicka tillbaka alla färgglada paket. Inga konstigheter.

Det här är ett bevis på hur den finska tobakslagen påverkar oss indirekt, trots vår självstyrelse.

Därför är det även positivt att landskapsregeringen backade från förslaget att begränsa nikotinpåsar till 10 mg nikotin per gram. Att hålla gränsen vid 16,6 mg, i linje med riket, är avgörande för att ålänningar ska kunna köpa samma produkter som i Finland. En gräns på 10 mg hade varit ett mycket hårt slag mot både konsumenter och butiker, där utbudet skulle ha minskat drastiskt. En lägre mg gräns, hade dessutom uppmuntrar till ännu mer langning.

Och låt oss inte glömma att all tobak som säljs på Åland beskattas hårt. Det är viktiga skatteintäkter för vårt landskap.

Men när vi kommer till det nya förbudet mot synlig exponering av tobaks- och nikotinprodukter i detaljhandeln på Åland är jag kluven vilka effekterna blir, eftersom vi har haft neutrala förpackningar under en längre tid. Däremot vet vi att det blir mer kostnader för åländska företagare och att det kan slå hårt mot butiker i glesbygden, även om antalet butiker idag på Åland som säljer tobak har minskat otroligt mycket den sista tiden. Varför det? Ja, folk röker inte i samma utsträckning längre. Man har gått över till andra tobaksrelaterade och nikotinpreparat.

Vi har en egen lagstiftning på det här området och något vi däremot kanske kunde göra på Åland är att hålla nikotinpåsar synliga, detta eftersom de är mindre skadliga än traditionell tobak och stänga in tobaken. I riket är tobaken inte synlig, den är bakom lås och bom. Jag saknar lite sådana åländska visioner i detta lagförslag och hitta på egna fina lösningar som vi anpassar oss till.

Som företagare har jag tämligen bra erfarenhet av hur försäljningen av tobaks- och nikotinprodukter ser ut på Åland. Jag har jobbat med detta i nästan 23 år. Det är en intressant debatt här i salen. Att bara gå in på Wikipedia, AI och Google och leta fakta och statistik, det tror jag inte på. Saker ser lite annorlunda ut på Åland, vi har sjöfarten och vi bor på en ö. Jag hoppas att utskottet tar del av hur det ser ut idag hos det landbaserade näringslivet. Det har hänt mycket senaste åren efter att nikotinpåsarna kom in på marknaden.

Talman! I ett replikskifte med minister Zekaj frågade jag om utlåtandet som inkommit från rederierna 17 dagar före lagförslaget gick ut på remiss till de övriga instanserna hos det landbaserade näringslivet. Det blev jag lite fundersam över. Jag fick inte något riktigt bra svar på hur lagstiftningen gått till och i vilket skede och hur landskapsregeringen har beaktat rederiernas utlåtanden på lagstiftningspromemorian om ändring av tobakslagen.

Jag är lite förvånad att man i lagförslaget poängterar att Ålands regler om neutrala förpackningar inte ska gälla för försäljning ombord på färjor i internationell trafik. Handelssjöfarten är ju rikets behörighet enligt självstyrelselagen​. Varför poängteras det i lagen? Det förvånar mig lite.

Slutligen, talman, jag tycker om att vi ser lite utanför boxen i frågor som rör vår självstyrelse. Tobakslagen är en sådan fråga.

Landskapsregeringen vill nu införa flera förbud på smaker för nikotinpåsar. Varför?

Åland är känt för sina smakupplevelser. Vi har frukt och bär i överflöd. Varför inte låta åländska entreprenörer skapa egna nikotinpåsar med lokala smaker? Åland kunde ha en egen produktion och produkterna kunde säljas på både färjor och i land. Istället för att sätta fler begränsningar så borde vi använda vår självstyrelse till att skapa möjligheter för företagare. Jag råkar veta att det finns företagare idag på Åland som tittar på det här. Jag har sagt till dem: "Hold your horses!" Det finns en lagstiftning, vi måste följa den och det begränsar ibland möjligheterna. Visst, det handlar om en tobakslag, men vi behöver ibland tänka lite utanför boxen.

Det har i debatten idag varit flera goda intentioner som man bör ta till sig i utskottet när man går vidare i behandlingen. Tack, talman!

Talman!

Tack, ledamot Holmberg. Jag tycker att det var intressant. Jag har lyssnat lite här och hade inte en klar uppfattning innan. Men den hälsovådliga effekten av de här nikotinpåsarna är väl inte helt klarlagd. Att de inte är hälsosamma är helt uppenbart. Det stora problemet är ju att de skapar ett beroende, och det är vetenskapligt tämligen entydigt.

Varför ska vi införa en produkt här på Åland som skapar ett beroende? Jag ser ingen anledning till det. I vissa länder i Europa är det förbjudet, och jag tycker att vi gott kunde förbjuda det här också. Vi behöver inte subventionera varken land- eller marinnäring med just den här produkten. Jag ser ingen anledning till att sälja en produkt som ger beroende.

Talman!

Jag respekterar ledamoten Lindéns åsikter.

Ser man på länderna omkring oss, så i Stockholm har de stora butiker där man kan gå in och se ett brett utbud av nikotinpåsar. Med min erfarenhet som företagare i 23 år inom den här branschen tror jag att det är bättre att folk använder nikotinpåsar än att de röker.

Jag ser fram emot att få komma till utskottet och kanske till och med höras i den här frågan. Jag anser att det är viktigt att vi baserar våra beslut på fakta från det landbaserade näringslivet, istället för att bara söka information på Google och Wikipedia om vad som är rätt och fel.

Ja, i lagen som rör tobaksrökning så allt som begränsar tobaksrökning tycker jag att är helt logiskt och det är bara positivt. I slutändan hoppas jag att vi kan nå ett samhälle där vi inte röker överhuvudtaget.

Tack, talman!

Tack ledamoten Holmberg. Jag tycker att ledamoten höll ett engagerat anförande, men jag hade behövt 15 repliker så jag försöker sammanfatta mig kort.

För det första talade ledamoten om fakta från forskning, men också väldigt starkt och klart för lobbyistorganisationerna och de som tjänar på att unga människor hamnar i ett nytt beroende. Han utgår enbart från näringslivets perspektiv. Men glömmer man att näringslivet också är med och betalar för sjukdomar och hälsorelaterade problem som befolkningen befinner sig i när man skapar olika beroenden i framtiden? Jag tycker att det blir lite konstigt att man har en så ensidig bild av detta och inte tänker på ungdomarna.

Talman!

För att vårt samhälle ska fungera behöver vi företagare. Tobaksindustrin är en industri, men det finns också företag som tillverkar dessa produkter. Vi har sett, till exempel i Österbotten, hur det finns företag som skapar många arbetstillfällen. Det är också viktigt för samhället att vi får in dessa pengar så att vi kan hjälpa till med att ta hand om skola, vård och omsorg, och allt annat som behövs.

Jag tycker att man måste se detta ur flera perspektiv. Om vi pratar om hur skadligt tobaksprodukter är, kan vi också titta på spelberoende, som vi kommer att diskutera på onsdag. Det är minst lika skadligt.

Jag brukar försöka hålla mig från att ställa olika grupper mot varandra. Är det dåligt att spela så ska vi mitt i allt tillåta det här och det här, istället för att erkänna att det är mycket sämre med något annat. Vi kan inte ha sådana här diskussioner.

Läser man ANDTS-programmet, som vi kommer att behandla nästa gång, så visar det att alla sådana beroendeframkallande saker har ett samband. Det måste krävas en tydlig strategi för hur vi ska tolka dessa frågor.

Jag tycker också att det är skrämmande att man på ett sätt förbiser skadeverkningarna och att vi inte vet tillräckligt.
Nikotinpåsar är en väldigt ny produkt. Vi måste ha forskning som sträcker sig över en hel livstid för att visa hur de här höga halterna påverkar till exempel gravida kvinnor och foster, samt vad det finns för långsiktiga effekter. Men vi vet ändå en hel del.

Många här kanske har en bra magkänsla, men ändå står man här och tycker att vi ska utöka det här ännu mer. Varför?

Talman!

Jag upplever att ledamot Eckerman kanske inte riktigt lyssnade på hela mitt anförande, för det som ledamoten framförde stämmer inte helt. Jag nämnde att man kanske ska gömma tobaken, men låta nikotinprodukterna vara synliga, eftersom de inte är lika skadliga. Jag vill inte ha ett förbudssamhälle där vi plockar bort allting, för då får vi problem.

Tack, talman!

Den stora konkurrenten när det gäller dessa produkter för den landbaserade näringen på Åland är rederierna. I det här lagförslaget blir spelreglerna för rederierna helt annorlunda än för den landbaserade näringen. Jag har naturligtvis förståelse och till och med sympati för att man inte inför några begränsningar för rederierna. Men då måste man också tillåta de landbaserade näringarna att verka under samma spelregler.

Jag kan inte förstå hur man kan anse att det är proportionerligt ur folkhälsosynpunkt att göra den här inskränkningen för den landbaserade näringen.

Talman! Så är det. Därför är det förvånande att jag på min fråga i repliken först och nu även här i mitt anförande, inte får något svar från ministern angående utlåtandet från rederierna som kom in 17 dagar före det skickades ut på remiss till de landbaserade näringslivet, till Rädda Barnen och till alla andra instanser. Jag tycker att det är förvånande.

Vilken inverkan har deras utlåtande haft på lagframställningen? Det får vi tyvärr inget svar på här idag.

Herr talman!

En lång dag börjar lida mot sitt slut, med många engagerade inlägg med olika infallsvinklar. Kanske en infallsvinkel som inte så mycket har nämnts i det här sammanhanget gäller idrott och idrottsutövning. Jag tänker upprätthålla mig endast till det.

Rökning är en av de största hälsoriskerna i dagens samhälle, och dess effekter på individen är väl dokumenterade. Samtidigt är den offentliga debatten om rökning och dess konsekvenser för andra människor mer aktuell än någonsin.

En aspekt som har fått mer uppmärksamhet de senaste åren är rökförbud på inhägnade utomhusområden som används för idrottsutövning. Dessa områden, som ofta är tillgängliga för en bred allmänhet och används av människor i alla åldrar, är ställen där både utövare och åskådare riskerar att utsättas för de negativa effekterna av rökning.

Att man i 4 § inför förbud på inhägnade utomhusområden som är avsedda för idrottsutövning är motiverat.

Dessutom kunde man med mycket goda argument också tillägga att förbudet i 4 § punkt 9 också ska gälla på områden ämnade för spontanidrott så som utegym, multiarenor och dylika.

Talman! En av de tyngsta argumenten för att införa ett rökförbud på idrottsområden, oberoende om de är inhägnade områden eller områden för spontanidrott är hälsoriskerna för både aktiva idrottsutövare och besökare. För barn och ungdomar som ofta vistas på idrottsanläggningar är det särskilt problematiskt att utsättas för passiv rökning. Passiv rökning kan orsaka allvarliga hälsoproblem och för barn är risken för långsiktiga effekter som nedsatt lungkapacitet ännu större.

Vi som politiker har också ett samhällsansvar i att skydda folkhälsan. I takt med att rökningens negativa konsekvenser blir alltmer erkända, har många offentliga och privata miljöer vidtagit åtgärder för att begränsa rökning. Idrottsarenor och områden för spontanidrott är en naturlig förlängning av detta samhällsansvar. Genom att implementera rökförbud på dessa områden sänder samhället en tydlig signal om att det är oacceptabelt att utsätta andra för de farliga effekterna av rökning, även i en utomhusmiljö och framför allt i en idrottsmiljö.

Talman! Idrottsarenor och träningsområden är platser där fysisk aktivitet och hälsa står i fokus, och det är därför viktigt att dessa områden främjar en hälsosam miljö. För idrottsutövare kan rökning ha en direkt negativ inverkan på deras prestationer. För unga idrottare, kan passiv rökning ha ännu allvarligare effekter. Därför är det viktigt att skydda dessa grupper genom att säkerställa att de tränar och tävlar i en miljö där de inte behöver oroa sig för rökens skadliga effekter.

En annan aspekt som motiverar ett rökförbud på idrottsområden är att det kan bidra till att minska normaliseringen av rökning, särskilt bland unga. Idrottsarenor och idrottsområden är ofta platser där barn och ungdomar tillbringar mycket tid och ser upp till sina förebilder. Om rökning är tillåtet på dessa platser riskerar ungdomarna att se det som ett accepterat beteende, vilket kan öka risken för att de själva börjar röka. Genom att införa ett rökförbud kan samhället skicka en signal om att rökning inte är förenligt med den aktiva och hälsosamma livsstilen som idrott och fysisk aktivitet representerar.

Talman! Det finns det starka argument för att införa rökförbud både på inhägnade utomhusområden och på områden som är avsedda för idrottsutövning. Förbudet skulle skydda både idrottsutövare och andra från de negativa effekterna av rökning och passiv rökning, och det skulle bidra till att skapa en miljö där hälsa och fysisk aktivitet sätts i fokus.

Genom att normalisera rökfria miljöer på idrottsområden kan samhället också bidra till att minska rökningens spridning, särskilt bland våra unga.

Vi ska inte i idrottssammanhang och i lagstiftningen göra skillnad på inhägnade idrottsområden eller områden för spontanidrott. Båda områden förtjänar att vara rökfria. Tack, talman!

Talman!

Hur stort är egentligen problemet med rökning på våra idrottsanläggningar på Åland? När jag själv besöker dem upplever jag inte att det är så många som röker. Däremot kanske man i förebyggande syfte borde ha rökrutor och askkoppar utsatta för att hänvisa dem som eventuellt röker.

Det är också väldigt sällan man ser föräldrar som röker när man är på träning med ungdomarna. Det känns skämmigt, man går ju därifrån då i så fall till en askkopp.

Talman!

I mitt anförande nämnde jag att vi ska minska normaliseringen av rökning. Låt mig ta ett exempel: På WHA läktaren har det varit rökförbud i många år. Jag har faktiskt frågat Finlands Bollförbund om vilka argument som ligger bakom detta förbud. Enligt deras svar baseras det på finsk lagstiftning, specifikt tobakslagen i Finland. Detta var intressant. Kanske vi också kan införa något liknande i vår lagstiftning. På så sätt kan vi åtminstone hänvisa till en åländsk lag.

Problemet är ju inte så stort, eftersom folk kanske inte täcks röka, folk förstår att det finns områden där man faktiskt inte vill röka. Man vill inte ge ett dåligt exempel, särskilt inte som förälder på en idrottsanläggning.

Talman!

Det var en intressant aspekt som ledamot Asumaa nämnde.

Jag brukar säga att vi bör börja med att själva vara goda förebilder. När vi går hem idag kan vi ta en titt längs den östra utfarten utanför landskapsregeringens entré, på gång- och cykelbanan. Det är helt fullt med fimpar, och det är väldigt nära Slemmern. Därför tycker jag att vi borde sätta upp askkoppar. Fimpar ligger utslängda på marken. Ta en titt när ni går ut och se er omkring i Mariehamn! Där det finns askkoppar så är fimparna oftast där, men på vissa ställen där det saknas askkoppar ligger det fimpar överallt. Vi måste också föregå med gott exempel själva.

Tack, talman!

Det är viktigt att vi är goda förebilder. Jag vill nämna de idrottsmiljöer där man bör fokusera på aktiviteter som främjar hälsa istället för ohälsosamma vanor.

Tack, talman!

Jag ska hålla mig väldigt kort. Vi vet alla att tobaksprodukter är skadliga för hälsan, och när det gäller rökning är det också skadligt för personer som befinner sig i närheten av rökarna. Det har blivit väldigt tydligt i debatten idag, och det är mycket här som jag håller med om, inklusive det som har sagts och även förslaget.

Jag vill lyfta en sak som inte har varit tydlig. Kanske har vi haft delade åsikter inom Liberalerna. Jag har hör till den gruppen som har varit väldigt starkt emot att höja försäljningsåldern för tobak. Jag kan acceptera att den nu motsvarar den ålder som finns för alkohol. Det är bra. På Åland, och speciellt på landsbygden, har vi serviceinrättningar som säljer både tobak och alkohol. Nu är det en gemensam åldersgräns på 16 år för dem, vilket är bättre. Vi ska inte krångla till det här med olika åldersgränser.

Jag och några andra inom gruppen kör hårt med att en åldersgräns på 18 år är lite för hög, eftersom det riskerar att påverka ungdomars möjligheter att arbeta. Vi riskerar att de som är under 18 inte skulle ha möjlighet att sommarjobba. Det tror jag vore katastrofalt för våra åländska ungdomar, som tidigt behöver få in en fot på arbetsmarknaden. En av Ålands konkurrensfördelar är just detta, och den ska vi värna om.

Därför vill jag avsluta med att säga att jag anser att man håller åldersgränsen på 16 år, det är en strängering som är acceptabel. Tack, talman!

Tack ledamot Ekström.

Jo, jag finner till min glädje här att Sveriges SVT citerar tidningen Politico. Det framgår faktiskt att EU-kommissionen förbereder en revision av kommissionens tobaksdirektiv, att förbjuda även vitt snus. Jag tycker att det är glädjande.

Det är alarmerande hur snusandet har ökat bland unga kvinnor. I Sverige visar Folkhälsomyndighetens undersökning att 18 % av kvinnor mellan 16 och 29 år är beroende av vitt snus. Därför ser jag ingen anledning att verka för en ökad försäljning av vitt snus.

Hur ställer sig ledamoten Ekström till detta? Är du möjligen positiv till att man helt enkelt förbjuder snus överlag? Det är starkt beroendeframkallande.

Ja, jag nämnde inte vitt snus eller någon annan form av tobak alls i mitt anförande, så jag nöjer mig med det. Det har sagts mycket i debatten redan.

Talman!

Jag håller mig till ledamotens anförande och inte sväva iväg sista timmarna.

Jag tycker det är bra att en ledamot Ekström står upp för den här åldersgränsen. Jag vet att ledamoten själv har suttit i Ålands Näringsliv, och han vet hur viktigt det här är för det åländska näringslivet.

Jag hoppas verkligen att utskottet tar bort skrivningen om eventuell höjning av åldersgränsen till 18 år. Det vore ödesdigert, för vi har redan kunnat läsa på sociala nyhetssidor från Ålands Radio om hur tufft det är att få sommarjobb där ute. Det är många 16- och 17-åringar som idag jobbar i butiker som säljer tobaks- och alkoholprodukter.

Så tack för ditt förtydligande, ledamot Ekström.

Tack för det, ledamot Holmberg.

Jag vill bara påpeka att förslaget är att åldern ska vara 16 år, så det finns inte mycket att ta bort. Det finns ett resonemang kring att åldern skulle kunna vara högre, men förslaget är att det ska vara 16 år, vilket är samma ålder som för alkohol. Jag tycker att det är bra.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.