För kännedom

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Meddelande. 2

    För kännedom.. 2

    1    Avfallshantering

    Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 55/2016-2017

    Remiss. 2

    2    Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

    Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

    Remiss. 11

    3    Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

    Remiss. 11

    4    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2016-2017

    Budgetmotion BM 55/2016-2017

    För kännedom.. 27

    5    Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Landskapsregeringens yttrande RP 12/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

    6    Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Landskapsregeringens yttrande RP 13/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

    7    Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 16/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2016-2017

    8    Ändring av landskapslagen om energieffektivitet

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 17/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 33/2016-2017

    9    Införande av fiskevårdsavgift

    Landskapsregeringens lagförslag LF 35/2016-2017

    10  Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2016

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 21/2016-2017

    Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2016-2017

    11  Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 22/2016-2017

    Landskapsregeringens svar RB 1/2016-2017-s

    Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2016-2017

    Plenum slutar 28

     

    Plenum börjar

    Upprop. 21 ledamöter närvarande.

    Vicetalman Veronica Thörnroos anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

    Lagtingsledamoten Carina Aaltonen anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

    Lagtingsledamoten Stephan Toivonen anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

    Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande i BSPC-konferens.

    Lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm anmäler om ledighet från plenum denna vecka på grund av sjukdom.

    Antecknas.

    Meddelande

    Lagtingsledamöterna bör ha beredskap för plenum torsdagen den 14 september klockan 9.30, fredagen den 15 september med en inledande frågestund klockan 9.30 samt måndagen den 18 september klockan 13.00. Mera information kommer.      

    Antecknas. 

    För kännedom

    1        Avfallshantering

    Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 55/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling i samband med ärende nr 4 på dagens föredragningslista.

    Remiss

    2        Förkortad sjukhusvistelse för färdigbehandlade patienter

    Landskapsregeringens lagförslag LF 32/2016-2017

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

    Diskussion.

    Minister Wille Valve

    Talman! Landskapsregeringen lägger idag lagförslaget om förkortad sjukhusvistelse för färdigt behandlade patienter.

    Detta lagförslag har sitt ursprung i ÅHS-styrelsens avgiftsgrupps betänkande som antogs av ÅHS-styrelsen den 30 juni 2016. I betänkandet beskrivs väl de övergripande målsättningarna för landskapsregeringens avgiftspolitik: Nödvändigheten att långsiktigt höja ÅHS’ självfinansieringsgrad till 10 procent, vikten av att stödja utsatta grupper och insatser för att sänka tröskeln för barn och ungdomar att söka vård.

    Många åtgärder som berörs i avgiftsgruppens sammanfattande rapport har genomförts, dock inte de två åtgärder som beskrivs på sida 7 i rapporten: ”Arbetsgruppen föreslår även att landskapsregeringen ser över regelverket kring patienter som utan medicinsk orsak ligger kvar på vårdavdelning och där ÅHS har rätt att ta ut en avgift som motsvarar kostnaden från kommunen, s.k. klinikfärdiga. Idag innebär regelverket att ÅHS tar ut fullkostnadsersättning två veckor efter att patienten bedömts färdigbehandlad och kommun informerats om detta. Lämpligen kan handläggningen snabbas upp, kravet på vilken information kommunen ska ha ses över och eventuellt kan ersättningssystemet vara i form av ett trappsteg där avgiften ökar efter att viss tid gått.”

    Det förstnämnda av arbetsgruppens förslag handlar om klinikfärdiga patienter, dvs. patienter som konstaterats vara färdigt behandlade. Ofta handlar det om patienter som därefter, i enlighet med en individuellt uppgjord plan, får rehabilitering och kommunal omsorg. Ett av problemen idag är att ordet ”informerat” i ÅHS-lagen av hävd tolkats extensivt utgående från 54 § i förvaltningslagen, vilket i klartext innebär att ÅHS delger per post och att mottagaren anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter att brevet avsändes, vilket i praktiken innebär att det kan gå två veckor från att patienten konstaterats vara klar för utskrivning tills kommunen får ersättningsansvaret. Talman, detta är inte acceptabelt.

    Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart att färdigt behandlade patienter ligger två veckor till på ÅHS efter att man blivit färdigt behandlat. Det handlar om mycket dyra vårddygn, ibland om de mest kostandskrävande. Det är inte heller acceptabelt med tanke på patienten, människan. Två veckor i en sjukhusmiljö är inte bra. ”Sjukhusmiljön ät inte den mest gynnsamma när det gäller allmänt välbefinnande och tillfrisknande när den behandling som kräver sjukhusvård är avslutad” står det i lagförslaget. Risken för infektioner ökar. Det är också en rättighetsfråga.

    Du ska ha rätt som patient att förvänta dig att få rehabilitering och stöd. Du har rätt att förvänta dig att ÅHS och kommun ska samarbeta för ditt bästa och, talman, du har rätt att förvänta dig att myndigheterna i god tid för en dialog med varandra om hur vård och socialvård kan flätas samman på bästa möjliga sätt.

    Vi lyfter också i lagförslaget fram barnets rätt. Barnets rätt till föräldern är central och därför är det viktigt att en anhörig inte tillbringar längre tid än nödvändigt i sjukhusmiljö.

    Talman! Det är inte heller acceptabelt att enbart sända delgivningar per vanlig post, vi lever ju trots allt i år 2017. Därför föreslår vi att blanketten kan sändas via en säker elektronisk överföring. Den säkra elektroniska överföringen bör dock vara krypterad, dels överföringen, dels säkerställs det att mottagaren verkligen är mottagaren.

    På ÅHS’ budgetseminarium nyligen meddelades att den krypterade förbindelsen nu är verklighet mellan ÅHS och kommunerna. En liten digital revolution i det tysta. Vad som förstås kan väcka en viss munterhet är att landskapsregeringen öppnar upp också för att faxa blanketten. Detta är en fråga som vi har funderat en del kring – men tro det eller inte – faxen lever! Den uppfyller per definition de krav som ställs för en säker kommunikation och också med tanke på framtiden kan det vara bra att uttryckligen nämna denna kommunikationsmöjlighet i lagens motiveringar. Om den först nämnda kommunikationen av en eller annan orsak inte fungerar så gör den andra det.

    Det kan vara skäl att understyrka att normal e-post inte uppfyller de stränga krav på dataskydd som råder inom vår bransch. Normal e-post är den elektroniska motsvarigheten till att sända ett vykort från ÅHS till kommunen om att patienten är klinikfärdig. Det måste vara en säker elektronisk överföring.

    Talman! 14 dagar, vilket de facto är tidsgränsen idag, är inte en acceptabel ram. Landskapsregeringen föreslår därför att kommunen alltid ges minst tre vardagar innan betalningsansvaret övergår till kommunen. Dessa tre vardagar ska föregås av dialog mellan ÅHS och kommun om klientens kommande behov. Denna dialog på förhand är något som landskapsregeringen också kommer att prioritera också i kommande lagstiftning.

    Lagförslaget har varit på remiss. Till den delen lagförslaget har välkomnats så har det framförallt handlat om att kommunerna välkomnar en tydlig gränsdragning, till skillnad från dagens något tolknings- och töjbara definitioner. En annan positiv omständighet är att förslaget förstärker principen om rätt vård på rätt nivå.

    Det har också uttryckts en oro från framförallt skärgårdskommunernas sida, att ett försenat mottagande av patienter till hemkommunen kan bero på omständigheter bortom kommunens kontroll, t.ex. skärgårdstrafiken. Landskapsregeringen håller med till denna del och har därför infört ett force majeure-klausul under paragraf 18a.

    En annan oro som har uttryckts är att tre dagar är för kort och att det borde vara 5 vardagar, dvs. en vecka. Landskapsregeringen delar inte den uppfattningen. Tre vardagar är vad patienten har rätt att förvänta sig efter avslutad vård. Landskapsregeringen understryker här att dialogen måste ha kommit igång redan innan dessa tre dagar, eller för att citera Lumparlands remissvar: ”Det är viktigt att i framtiden ha en öppen kommunikation över enhetsgränserna för att kunna utveckla patientens eftervård med tanke på en kvalitativ och kostnadseffektiv vårdprocess samt mångprofessionellt samarbete mellan social- och hälsovårdsenheter”.

    Tre dagar är samma gräns som man i Sverige föreslagit att ska gälla för färdigt behandlade patienter. Det är den nivån på nordisk välfärd som också vi på Åland bör klara.

    Talman! Detta lagförslag innehåller både äppel och päron. Förutom den ovan beskrivna förändringen finns också ett förslag som stöder mera flexibel prissättning på varor och tjänster som ÅHS’ säljer. Också detta är något som uppmärksammats av en enig avgiftsgrupp: ” Vid översyn av lagstiftningen bör möjligheten till flexibel och affärsmässig prissättning utredas då LL om hälso- och sjukvård stadgar att styrelsen beslutar om andra avgifter och ersättningar för de varor och tjänster som Ålands hälso- och sjukvård säljer eller producerar. Det innebär en tröghet i prissättningen och i praktiken kan lagstiftningen inte följas full ut. Förslagsvis kan principerna för prissättning beslutas av styrelsen men att verksamhetsansvariga tjänstemän beslutar om aktuell prissättning.”

    Talman! Detta är en enkel men viktig åtgärd som både stöder det landskapsregeringens övergripande mål att nå en självfinansieringsgrad på 10 procent och som konkret kommer att underlätta det dagliga arbetet i ÅHS, vid t.ex. ordnandet av fortbildningar. Tack för ordet.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Tack ministern för en utförlig presentation.

    Min fråga är mera av praktisk art. Tar lagförslaget hänsyn, enligt ministern, i tillräcklig utsträckning t till det faktum att 13 kommuner, via kommunalförbund, nuvarande Oasen, är kopplade på ett avgörande sätt vad gäller äldreomsorgen just till förbundets lokaler? Tar lagen hänsyn till att det här är en omväg som förutsätter en viss tid i och med att det är kommunerna, socialchefen och socialsekreterarna, som tar hand om den första kontakten? Bedömer ministern att det går att ordna en tillräcklig smidig dialog mellan kommunerna och ÅHS för att det här ska fungera även i praktiken även med den kortare tiden för betalningsansvaret?

    Minister Wille Valve, replik

    Helhetsbedömningen är ja och det hänger också samman med den krypterade förbindelse som ÅHS nu har tagit i bruk med kommunerna och som också har testats. Det möjliggör en mycket snabb dialog mellan ÅHS och kommunerna.

    Vi förutsätter att dialogen ska äga rum tidigare. Det kommer också mera förslag i den riktningen och detta är normalt i nordiska välfärdssammanhang.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ja, ministern sade det avgörande som jag ser det, dvs. att man fortlöpande har en dialog. Man kan utgå ifrån att det på ÅHS olika avdelningar kan finnas en framförhållning så att man hela tiden har en dialog med kommunerna och i det här fallet kommer det att bli helt avgörande om det här ska fungera i praktiken. Det måste finnas en fortlöpande dialog så att kommunerna ges en rimlig chans att ordna sitt eget vårdansvar inom utsatt tid. I praktiken kommer nog ett stort ansvar att ligga på ÅHS och den interna kommunikationen vidare till kommunerna som betalningsansvariga.

    Minister Wille Valve, replik

    Så är det, ltl Jansson. Det krävs två för att dansa tango.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Britt Lundberg

    Herr talman! Jag önskar endast föreslå en bordläggning av det här ärendet till nästa plenum eftersom vårt gruppanförande är på sjukledigt idag. Vi önskar hålla gruppanförandet på onsdag istället.

    Ltl Pernilla Söderlund

    Tack, talman! Tack minister Valve för informativ presentation av lagförslaget.

    Den som är frisk har många önskningar, men den som är sjuk har bara en önskan; att bli frisk! Så säger ett gammalt ordspråk som ni säkert har hört. Man kan säkert lägga till att man även önskar att få komma hem, hem till sin trygga miljö så snart som det är möjligt.

    Nu ska lagförslaget manglas i social- och miljöutskottet och det finns några saker som utskottet gärna får se närmare på.

    I lagförslaget kan vi läsa om en säker elektronisk överföring som ska användas för ändamålet. Kan vi vara säkra på att den är säker? Kan vi vara säkra på att det finns en mottagare, och att det är rätt mottagare, som läser det här samt att det kanske ska kvitteras på något vis?

    Sedan har vi tystnadsplikten som vi inte får tumma på, så då blir frågan; krävs det något medgivande från patienten i form av någon blankett eller hur är överflyttningsproceduren kring det?

    Sedan tycker jag det är bra att man tagit in ett barnperspektiv i lagförslaget. Men barn kan även de vara patienter och det saknar en skrivning om.

    Jämställdhetsperspektivet tas upp i lagförslaget, men kanske lite för lite. Det finns flera skillnader i vården som beror på om patienten är kvinna eller man, men det är kanske ingenting som vi kan göra något åt i det här lagförslaget. Tack, talman.

    Ltl Göte Winé

    Tack, talman! Från den socialdemokratiska gruppen vill jag säga att det är bra att man ser över att äldre får rätt vård på rätt nivå.

    Mitt anförande idag kommer att innehålla mina personliga reflektioner från en mindre kommuns perspektiv, men jag ser det också ur ett klientfokus.

    I landskapsregeringens förslag skriver man att det behövs ekonomiska incitament för att åstadkomma kortare väntetider för patienter som behöver insatser för kommunernas socialservice och därför föreslår man att antalet fridagar blir färre.

    Är det verkligen så att landskapsregeringen menar att kommunerna avsiktligt har kvar patienter inom ÅHS av lättja och att det minskar om man här ändrar antalet dagar? Minister Valve nämnde i sitt anförande två veckor. Är det faktiskt så illa idag? Hur stort problem är det här? Det här hoppas jag utskottet tar sig tid att titta på.

    Jag tror nog att de flesta kommuner klarar att ta hem klienterna. Men ska man sedan t.ex. också ordna en plats på Oasen så kan ju det ta någon extra dag, som ltl Harry Jansson var inne på. Inte kommer det att gå snabbare om man minskar på dagar i denna lag. Vi har fortsättningsvis våra strukturer.

    Så meddelar man kommunen att klienten är färdigbehandlad så kanske kommunen måste se vilken vård de kan erbjuda. Jag tror inte det är så lätt att man inte har boenden att erbjuda, utan man måste ju kunna ge rätt vård också. Jag tror ingen av kommunerna idag har luft i planeringen för hemservice eller vad man ska erbjuda.

    Talman! Jag satt själv tidigare som omsorgsnämndens ordförande i Sund. Jag bromsade länge till att anställa personal med sjukvårdsbehörighet för vi i kommunerna ska inte behöva anställa personal med sjukvårdsbehörigheter. Vi ska klara av att erbjuda äldreomsorg och den vård den kommunala äldreomsorgen så kräver. Men, jag hade fel. Vi behövde ha sjukvårdskunskaper, framförallt för att diskutera utskrivning eller så kallade vårdplaneringssamtal så att det blir rätt från kommunens sida.

    Efter vårdplaneringsmötet måste man diskutera hemma i kommunen vilken vård person behöver på hemmaplan. Efter att vi anställde personal med sjukvårdskunskaper så blev vi mera aktiva i våra vårdplaneringsmöten.

    Vårdplaneringsmöten sker i dialog. Man planerar gemensamt, kommunen och ÅHS, om när patienten är färdigbehandlad och vilka vård man ska erbjuda. Ingen vill vara på sjukhus längre än vad man måste. Trots bra vård på ÅHS så vill man nog ändå tillbaka till sitt hem eller boende.

    Minister Valve nämnde att vårdplanering och hur man löser det säkert kommer att upp i ett kommande lagprogram. Jag ser fram emot att det därigenom förtydligas.

    Jag inte så insatt i vårdplaneringssamtal och vad det är annat än att kommunerna blir meddelade om färdigbehandlade patienter. Ett vårdplaneringssamtal styr en dialog mellan vårdande myndigheter, det sker en samverkan och det är bättre än att man i lag styr det med ett beslut genom elektronisk överföring eller fax. Är förresten fax tillräckligt rättssäkert och identitetskyddande?

    Minister Valve nämnde i sitt anförande att vi ska ställa krav på kommunerna. Kanske vi då också borde ställa större krav än att man ska meddela per fax för integritetens skull åtminstone? Var har man faxen? Jag blir lite fundersam. Jag förstår att minister Valve vill frångå vanlig post. Men hur rättssäker är faxen?

    Jag tycker att en dialog mellan myndigheterna och en samverkan för klienterna är att föredra före man börjar minska antal fridagar i en sådan lag.

    På sidan 4 skriver landskapsregeringen att det behövs ekonomiska incitament för att åstadkomma kortare väntetider och att det åtgärdar man med att minska fridagar. Har landskapsregeringen haft en dialog där med kommunerna? I vilka fall har det tagit längre och vad var orsaken?

    Jag har lite svårt med texten på sidan 4 där man hänvisar att patienten som är färdigbehandlad vårdas då ur ett samhällsperspektiv på den mest kostsamma vårdnivån. Ja, men kanske man också måste se vad som är bäst för klienten och att den får den vår den behöver.

    Ska klienten t.ex. till Oasen så kan det behövs lite planering där också. Som ltl Harry Jansson nämnde så är det 13 kommuner som är med kommunförbundet Osen. Det kan behövas ännu en diskussion innan man hittar den rätta nivån och får den färdiga bäddplatsen.

    Så jag ber att utskottet gärna hör med de kommuner som är med i Oasen. Jag tror att det tar lite längre tid innan man kanske hittar rätta nivån på platsen.

    Talman! Givetvis ska klinkfärdiga patienter som vårdas tas till hemkommunens omsorg när de är färdigbehandlade. Men om det är problem idag så funkar det med den här lagändringen? Eller är det mer dagens kommun- och organisationsstruktur som är problemet? Många kommuner har ett institutionsboende i ett kommunförbund och då kan det ta en eller två dagar extra.

    Det får inte bli så att man tar hem en färdigbehandlad klient, tar hem den till kommunens serviceboende för att vänta att man hinner få allt klart för att sedan flyttas till Oasen. Här måste man se klientens behov i första hand.

    Det viktiga för mig är att vi ser klintens behov hellre än ur en samhällelig kostnadsnivå.

     Vi behöver se personen och personens behov av vård. Vi kan inte styra allt med euro och cent. Det är nog inte ur ett kostnadsperspektiv som någon varit längre inom ÅHS, utan kanske för att ge den bästa möjliga vården.

    När man i utskottet ser på detta lagförslag så hoppas jag man ser på vad som är optimalt för klintens bästa.

    Talman! Detta var lite funderingar som jag har. Jag tror att de flesta kommuner har möjlighet ta hem dem i tid och att det inte blir så stort. Jag ville ändå lyfta upp den här diskussionen och funderingarna kring den.

    Jag tror inte heller kommunerna fördröjer att ta hem sina äldre, utan att det är andra orsaker som spelar in i så fall.

    Till sist, minister Valve, det behövs två för att dansa tango men det behövs tre för att dansa ringdans. Tyvärr blir det ibland lite mera ringdans än tango i den här frågan. Tack.

    Ltl Roger Nordlund

    Herr talman! Jag begärde ordet bara för att understöda ltl Britt Lundbergs förslag om bordläggning till nästa plenum inkommande onsdag.

    Men samtidigt när jag har ordet så vill ändå passa på att ställa en fråga eftersom jag ser att minister Valvet har nästa taltur här.

     Jag vill först säga att jag tycker att ltl Göte Winé hade ett väldigt fint anförande som lyfte fram en hel del frågeställningar som är värda att fundera på fram till onsdagen och i utskottsbehandlingen.

    Minister Valve sade att det finns en säker kommunikation. Det viktigaste är att det finns en mottagare så att man är säker på att meddelandet är mottaget. Det skulle vara intressant att höra på vilket sätt man kan säkra det i det här sammanhanget. Hur säkert det är skickat så om det inte mottaget på rätt sätt så kan det ändå uppstå en viss tidsskillnad där som kan bli lite besvärande i slutändan. Detta skulle vara lite intressant att veta eftersom minister Valve ändå ska ha nästa taltur.

    Talmannen

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Britt Lundberg, understödd av ltl Roger Nordlund, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 6 september. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?

    Ärendet bordläggs till plenum den 6 september.

    De som finns kvar på talarlistan kommer nu beredas möjlighet att uttala sig.

    Minister Wille Valve

    Tack bästa kollegor för en god debatt så här långt. Det kom flera frågor. En fråga som redan lyftes av ltl Söderlund var frågan om säkert elektroniskt mottagande. Kan vi vara säkra på att det är säkert? Det är ingen metafysisk fråga, det är en högst befogad fråga och den har ställts.

    Det som gäller för en krypterad förbindelse, som nu har tagits i bruk inom ÅHS, är att det hänger på mottagarens e-postadress. Säkerheten är garanterad i så hög utsträckning att mottagaren, den socialarbetaren, verkligen har den e-postadressen.

    I enlighet med de lagförslag som redan har behandlats, om elektronisk förvaltning inom den kommunala sektorn, så förutsätts att det sänds ett kvitto. Det är två saker som ska uppfyllas för kryptering, lite som ltl Nordlund var inne på; det ena är att själva förbindelsen är krypterad, det andra är att mottagaren verkligen är den som den är.

    Vad gäller det andra så går det ytterligare att uppnå en högre säkerhetsgrad än den som ÅHS har nu, men landskapsregeringen bedömer att den är tillräckligt säker, dvs. att det finns en e-postadress som hör ihop med en specifik person.

    Frågan har även lyfts att patienter kan ligga kvar på exempelvis medicinska avdelningen upp till två veckor. Låt mig säga så här mycket, det kan inte rimligtvis ha varit lagstiftarens ursprungliga avsikt att den här bestämmelsen skulle tolkas i ljuset av 54 § i förvaltningslagen, de facto att ÅHS har patienter som ligger kvar upp till två veckor. Detta har också påtalats av kommunerna själva. Det har lyfts upp i remissrundan. Jag nämnde i förbifarten att vi har haft en remissrunda. Vi har haft en dialog med kommunerna och de välkomnade särskilt tydligheten, dvs. att man inte behöver tolka ÅHS-lagen i ljuset av 54 § i förvaltningslagen och vad det kan innebära eller inte innebära.

    Avslutningsvis, eftersom frågan lyftes, om kommunernas möjligheter att klara av det. Det är lite intressant om man börjar jämföra nyckeltal och hur de ser ut inom socialvård och hälsovård, t.ex. i Finland är det 0,5-0,6 vårdare per patient eller klient och på Åland har vi 0,7-0,8. Vi har flera händer per patient på Åland.

    Får vi inte det här att fungera så är det nog inte vården som det är fel på, utan det beror i sådana fall på något som gäller hur vi organiserar det kommunala arbetet på Åland. Jag tror att jag inte utvecklar resonemanget så mycket längre än så. Tack.

    Ltl Pernilla Söderlund, replik

    Tack, talman! Utskottet får se mera på en säker överföring. Jag undrar lite när minister Valve sade att det är kopplat till mottagarens e-postadress, för när mottagaren är på semester så kan det gå många veckor.

    Minister Wille Valve, replik

    Det är en fråga som utskottet med fördel kan fördjupa sig i. Den graden av detaljkännedom har jag inte, huruvida ÅHS idag kommunicerar med en specifikt namngiven socialarbetare eller alternativet att det finns en uppsamlings e-postadress för alla socialarbetare i en enskild kommunerna eller institution. Jag föreslår att utskottet fördjupar sig i detta.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, herr talman! Det här lagförslaget är vid en första anblick bra och logiskt. Det har framkommit ganska bra här från regeringspartierna att vi behöver vara lyhörda och ganska flexibla med att applicera just det här lagförslaget. Det handlar om frågan om rätt vård på rätt nivå.

    Jag undrar om ministern och avgiftsgruppen har diskuterat att ha en dörr in? Till exempel ett telefonsamtal med en resurs som kan ha en helhetsbild över hur det ser ut på Åland t.ex. om klienten samtycker till att ha en plats i en annan kommun än hemkommunen och därmed kunna hushålla med våra resurser lite bättre.

    Minister Wille Valve, replik

    Ja, visst har det förekommit ett resonemang i den riktningen. Ett forum där den typen av resonemang har förts är i landskapsregeringens projekt, äldres psykiska ohälsa. Man har diskuterat hur man kan förstärka vård och socialvård runt patienten och fördela resurserna på ett ändamålsenligt sätt. Så jo, den diskussionen finns och den kommer att komma ännu tydligare.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, herr talman! Jag tänker till exempel på Mariehamns stad som har varit i den här knepiga situationen för några år sedan då man hade dåligt med platser. Nu har vi gott om platser och kan gott tänka oss att kanske någon från kranskommun gärna får ta en plats också.

    Den här diskussionen är väldigt bra. De som berörs av vårdplaneringssamtalen tycker att det är en självklarhet att man har en helhetsbild. Har ministern en god förhoppning att man kan ha den här lyhördheten, flexibiliteten och helhetsgreppet kring den här frågan?

    Minister Wille Valve, replik

    Nu uppfattade jag inte riktigt frågeställarens avsikt i slutet? Ryggmärgssvaret är nog ja, absolut. Det behövs dialog i precis den riktningen.

    Vårt eviga dilemma med 16 kommuner och 16 socialvårdsområden, även om vi i viss mån har samordnat flera av områdena och också delar av äldreomsorgen så är det här ett problem. Vi kan inte bortse ifrån att framtidens moderna socialvård och framtidens moderna äldreomsorg förutsätter att vi har en annan struktur än den vi har idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack, herr talman! Jag vill tacka ministern för en bra presentation av lagförslaget.

    Jag har en kort kommentar. I presentationens nämndes olika tidsfrister, hur de ska beräknas och vilken lag. Man kan säga att förvaltningslagen är en allmän lag som gäller generellt och landskapslagen, ÅHS-lagen är en speciallag. Om det finns en konflikt mellan en allmän lag och en speciallag så har speciallagen alltid företräde. Det är den juridiska doktrinen som man diskuterar så här.

    Minister Wille Valve, replik

    Precis så är det. Den bristen som har funnits är att ÅHS-lagen, i det här fallet speciallagen, har upplevts som otydlig. Därför har det funnits ett behov av att tolka. Landskapsregeringens fromma förhoppning är att undanröja denna otydlighet för den är inte till gagn för Åland.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Tack för det, ministern. Jag är säker på att ni reder upp de här eventuella oklarheterna i lagstiftningen när det gäller ÅHS-lagen. Det heter Lex Generalis, Lex Specialis och där går Specialis före. Det är bra att ni reder ut situationen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Tack minister Valve för lite klargöranden. Jag håller med minister Valve, vi har en bra äldreomsorg på Åland. Vi har kommuner som verkligen satsar och vill ge våra äldre en bra äldreomsorg. Jag håller också med om att det här handlar mycket om kommunernas struktur när det gäller äldreomsorgen. Flera kommuner har ett kommunalförbund där man samarbetar kring institutionsboenden för att man är för liten att handha det själv. Jag har själv suttit med i min kommun och utrett om vi skulle ha varit med i dåvarande De Gamlas Hem eller om vi skulle ha ett eget institutionsboende som till exempel Saltvik. Men vi ansåg att vi var för små, vi klarade inte av det. Då blir det så att de kan ta lite längre och därför lyfte jag upp detta i mitt anförande.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ärendet bordläggs till plenum den 6 september.

    Remiss

    3        Landskapsgaranti för likviditetslån för lantbruksföretagare under år 2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 34/2016-2017

    Remiss

    4        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2017

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 4/2016-2017

    Budgetmotion BM 55/2016-2017

    Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 64 § 4 mom. Kan förslaget omfattas? Omfattat.

    Talmannens förslag är att båda ärende remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Mats Perämaa

    Herr talman! Landskapsregeringen står i beråd att presentera sitt förslag till andra tilläggsbudget för detta år.

    Budgetförslaget är väl inte särdeles omfattande man kan enas om. Det finns ändå några intressanta saker som tål att diskuteras.

    Jag börjar med intäktssidan. Vi intäktskriver ännu inte de förväntningar som vi har på en höjd klumpsumma som kan intäktsföras för 2017. Men vi vet redan nu att den slutförda beskattningen för 2016 kommer att ge ett resultat på en slutavräkning på cirka 2,5 miljoner euro till som intäktsförs för 2017.

    I god ordning, såsom det alltid har gjorts, kommer denna intäkt att skrivas in sedan då Ålandsdelegationen, så småningom, har fattat sitt beslut till den här delen.

    Vi har också förväntningar på att vi kommer att kunna skriva upp prognoserna för 2017 troligen genom ett förhöjt förskott på avräkningen, klumpsumman på ungefär samma belopp 2,5 miljoner euro, även det när Ålandsdelegationen sannolikt, så småningom, fattar ett sådant beslut.

    Detta är ett resultat av det som är välbekant ute i samhället, att Finland från och med andra halvåret 2016 började få en bättre ekonomi helt enkelt. Hjulen började snurra i de finländska verksamheterna och skatteflödet ökade i Finland och ökar som bäst och det ger ett utslag på klumpsumman för vår del. Det här är förstås positivt. Jag kommer att förklara lite senare varför jag för in den här aspekten nu.

    Sedan ser vi framför oss att en ökad klumpsumma, en ökad avräkning, ändå sannolikt kommer att ge den effekten på vår ekonomi att skattegottgörelsen sjunker något i utfall från och med nästa år. Det här är egentligen fullt naturligt för skattegottgörelsen är en relation mellan influtna finska skatter och motsvarande influtna åländska skatter. Om förändringen är bättre för Finland under en period så då kan skattegottgörelsen förväntas sjunka. I det motsatta fallet såsom vi har haft under en längre tid - de åländska hjulen har snurrat på bra och de finländska sämre - så har vi fått en högre skattegottgörelse. Detta bara som ett litet underlag till det som jag säger nu och som information till lagtinget om vad som tycks vara utgångspunkten för den budgetering som vi gör inför 2018 här inom de närmaste månaderna.

    Avräkningen kan vi inte påverka särdeles mycket, skattegottgörelsen kan vi påverka och därför fokuserar landskapsregeringen i hög grad på tillväxtfrågor som också syns i några förslag i denna tilläggsbudget.

    Vi har ett förslag på att vi inom ramen för de åländska strukturfondsprogrammen skulle införa ett verktyg där små och medelstora företag ska kunna ges en landskapsgaranti där själva kreditbeslutet tas av en bank men där det ändå finns ett mått av landskapsgaranti. Hela omfattningen med 20 miljoner euro i möjliga krediter är det som vi äskar om att lagtinget ska förbinda sig till. Det kan förhoppningsvis vara ett gott verktyg för att nå de syften som jag försökte beskriva här tidigare. Vicelantrådet, näringsministern har beredskap att närmare beskriva detta verktyg.

    En annan tillväxtsatsning gällande turismen är att vi äskar om lagtingets bifall till att Ålands Golfklubb ska få arrendera markområden i 40 år för att kunna genomföra den uppgradering av golfbanan som säkert är viktig och nödvändig för den turistiska delen som golfklubben sysslar med.

    Jag utgår ifrån att landskapsregeringen menar att vi i kommande budgetar har beredskap att komma med ytterligare förslag på tillväxtåtgärder för att göra vad vi kan för att intäktsdelen vad gäller skattegottgörelsen ska behållas så hög som möjligt.

    Sedan någon enstaka detaljer ur förslaget. Det som inte är särdeles positivt, men ändå är nödvändigt i enlighet med gällande lagstiftning, är behovet av att tilläggsbudgetera utifrån de ansökningar om bostadsbidrag som finns. Det finns en lag i botten som styr det här. Landskapsregeringen äskar om lite mera medel för detta.

    Likaledes för skyddshemsverksamheten så finns det ett behov av lite mera medel för att hantera den verksamheten. Det här är förstås något som vi ska finansiera, men det kan möjligen ändå vara ett utslag eller ett symptom på någonting. Jag tror att socialministern vid behov har en beredskap. Jag vet att det pågår en analys av detta på socialministerns avdelning. Det kan säkerligen föras en diskussion i utskottet om detta något ökade behov, vilket torde ha sina förklaringar.

    Därutöver nämner jag att landskapsregeringen, via fastighetsverket, nu föreslår försäljning av något objekt ytterligare i enlighet med det som lagting och landskapsregeringar genom åren har sagt, dvs. att vi ska avyttra de fastigheter som vi inte längre har behov av.

    Med detta så är tilläggsbudgeten presenterad för min del, herr talman.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Centern har väl kanske inte så mycket att orda om tilläggsbudgeten. Jag håller kanske med om det mesta.

    En fråga är detta spektakulära med reserveringar på 18 miljoner. Genom en reservering på 18 miljoner så har man ändrat ett överskott på 8 miljoner till ett underskott på 10 miljoner. Hur kommer regeringen att hantera det här i resultaträkningen den dag det blir en resultaträkning? Kommer man fortfarande att ha med den här reserveringen som finns med nu här som en bilaga till budgeten?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Som grund för den här diskussionen måste väl föreligga att vi inte föreslår någon ändring till den delen. Det här är något som landskapsregeringen föreslog i grundbudgeten och det har lagtinget omfattat med de skrivningar som har presenterats av finans- och näringsutskottet. Landskapsregeringen föreslår ingen ändring till den här delen i samband med denna tilläggsbudget.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Herr talman! Jag märker att finansministern försöker glida undan med svaret på min fråga. Det är lite känsligt att man har satt in det här av någon konstig anledning. Dels finns det reserveringar för Vårdöbron som delvis är påbörjade och dels finns det för den geriatriska byggnaden som knappast kommer igång, med lite tur så kanske den kommer igång nästa år först. Det är lite spektakulärt att ha det så här. Det skulle vara intressant att veta hur resonemanget går när man säger att kortruttsprojektet ska komma igång inom ett år. Kommer det då att stå minus 50-60 miljoner i reserveringar? Det måste väl vara så då i konsekvensens namn? Det betyder att finansministern kommer att avsluta sin mandatperiod med tre gånger högre underskott än vad han inledde med. Det skulle vara intressant att veta hur man resonerar, varför man en gång förde in det och hur man kommer att hantera den här logiken eller ologiken?

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det är kanske värt att föra ett visst resonemang i varje fall. Vi ska komma ihåg att i en del av de reserveringar som gjordes, t.ex. ör den geriatriska kliniken, så är det ett faktum att det har förts in i PAF-medel i budgeten, i landskapets ekonomi, för att hantera det här. Skulle man inte ha uppmärksammat det på något sätt så skulle det ha blivit en del av överskottet bara. Man kan se på de här frågorna på många olika sätt.

    Den sittande finansministern har ingen som helst avsikt att avsluta den här perioden med större underskott än det var när den avgående finansministern avslutade. Jag tycker för min del att landskapsregeringen har gett många förslag som pekar i den riktningen.

    Talmannen

    Talmannen påminner om att en replik ska rikta sig till huvudanförandet.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! I stort sett har vi från Ålands Framtid inte några invändningar mot budgeten. Jag gläder mig att landskapsregeringen har tagit beslut om att börja sälja ut fastigheter som vi har motionerat om, samt att man ger sitt stöd till golfbanan. Allt detta tycker jag att är positiv. Även stöd för lån till småföretagare och jordbruket är helt okej.

    Jag har bara en fråga när det gäller 200 000 euro för investeringsstöd till Ålandskomposten AB. Nu läser jag upp namnen för att de nämns här. ”De företag som visar på det längst komna planerna är Ålandskomposten AB.” Är man säker på detta eller hur har man kommit fram till att det är de som är längst komna? Har man gjort någon förfrågan hos andra företag?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det här borde koppla ihop med det beslut som har fattats av landskapsregeringen tidigare om att bevilja dessa medel till det företag som nämns i tilläggsbudgeten. Det finns ett villkor och ett beslut i botten om att bevilja medel. Det villkoret är om lagtinget fattar beslut om att dessa 200 000 euro finns tillhanda. Normalt skulle det kanske inte ha varit så att det skulle ha krävts ett lagtingsbeslut i det här skedet. Men i enlighet med systemet så drogs det tidigare redan beviljade anslaget in i samband med ett bokslut. Det finns alltså ett beslut om att bevilja medel som är villkorat med lagtingets eventuella beslut nu.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Jag ställde frågan eftersom det har kommit till kännedom tidigare att det också har funnits andra företag som är intresserade av att utveckla kompostdelen. Då skulle det vara intressant att veta hur man har gjort de här jämförelserna. Har man gjort några förfrågningar hos företagarna om de är intresserade att vara med och matcha eller lägga ett förslag på anbud, offert om vad det kommer att kosta? Man måste behandla alla lika som är intresserad av det här uppdraget så att man inte förfördelar något företag så att andra blir på sidan om automatiskt.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det kan väl bli så att näringsministern, tillika vicelantrådet, ger sin syn på den här frågan.

    Det är på det viset att landskapsregeringen tillämpar begreppet likabehandling och det är jag säker på att har varit fallet i den här situationen också.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Tack, herr talman! Tack finansministern för redogörelsen. Det var framförallt intressant att höra siffrorna när det gäller den förbättrade ekonomin både för 2016, 2017 och det finns allt som tyder på att 2018 kommer att bli ett ganska bra år för Finland och därmed också för Åland. Vi har en tillväxt. 

    Om man lite kalkylerar med de tillväxtprognoser som finns så kan man ganska lätt räkna ut att vi till landskapet från 2016 till 2018 kommer att få en budgetförbättring på inkomstsidan som ligger ganska nära plus 20 miljoner. Därtill kan man lägga till sysselsättnings- och konkurrensavtalet som också tar ner kostnaderna med cirka 3 miljoner.

    Min fråga till finansministern är: Utgående från de här förändrade förhållandena som är ganska dramatiska, ligger landskapets budget fast för hela mandatperioden och alla de inbesparingar som man då har aviserat?

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Landskapsregeringen lade ju upp stegvisa mål för att få ordning på ekonomin. Vi har varit väldigt tydliga och sagt hela tiden att för att balansera en ekonomi så spelar både intäkterna och utgifterna en roll i det hela. Om man kan nå målet genom lite högre intäkter så finns det också förutsättningar för att man kan nå det med lite mindre inbesparingar. Det är det som jag säger i det här skedet. Intäkterna spelar en roll i hela ekvationen.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Herr talman! Det gläder mig faktiskt att finansministern uttrycker sig på det sättet. Det finns en del förändringar i de inbesparingsförslag som gjordes för cirka två år sedan och om man ändrar lite i dem så kommer de att ha ganska stor betydelse för det åländska samhället. Med tanke på att det är väldigt stora förändringar på inkomstsidan så är det också rimligt att man ser till att det balanserar sig och att hela det åländska samhället ska ha nytta av det, inte bara resultaträkningen i landskapet budget. Man måste komma ihåg att ett samhälle bygger på människor av kött och blod, inte bara siffror i en resultaträkning.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Herr talman! Det här är förstås en väsentlig diskussion som sedan behöver föras speciellt i samband med den ordinarie budgeten.

    Visst, det går lite bättre för landet Finland just nu och det ger oss lite högre avräkning. Men dessvärre är det negativa att Finland är 5-6 år efter de övriga västländerna, både Amerika och hela EU. Det finns farhågor om att man på övrigt håll börjar pika i högkonjunktur och det kanske svänger till något annat igen. Vi kan inte dra allt för stora växlar av det som är positivt just nu för det kanske inte varar så länge heller. Det finns många bitar i det hela.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Vicelantrådet Camilla Gunell

    Herr talman! Den här tilläggsbudgeten kanske inte är så stor och omfattande. Jag tycker ändå att den är ett väldigt positivt tillskott för att främja både stabilitet och tillväxt i det åländska samhället och bland företagen, särskilt det nya systemet för lånegarantier till små och medelstora företag som är helt nytt. Det togs i bruk i riket vid årsskiftet 2017 och nu kan vi ta det systemet i bruk här på Åland.

     Jag vill gärna beröra det systemet lite närmare och budgetlagen som nu kommer här i samband med tilläggsbudgeten kring garantier för likviditetslån för jordbruket.

    Även avfallshanteringen berörs här i tilläggsbudgeten vilket också är positivt att det projektet nu går vidare. Likaså golfbanan är verkligen en viktig utveckling av turismen på Åland och särskilt golfturismen som kommer att få en betydande ansiktslyftning i samband med utbyggnaden och standardhöjningen av golfbanan i Sund.

    Jag börjar lite kort med landskapslagen om garanti för lantbruksföretag. Ni kanske minns jordbrukskrisen i EU. Från år 2014 har man kategoriserat att Europa har genomgått en jordbrukskris med väldigt låga priser, framförallt mjölknäringen har haft det tungt. Det har gjort att man gav möjligheter till medlemsstaterna att ge likviditetslån till jordbruksföretag som kunde bevisa att de under den här perioden befann sig i en tillfällig svacka men som ändå hade affärsplaner som såg goda ut och att det var grop som man ändå kunde komma ur.

    Landskapet och riket, jord- och skogsbruksministeriet, har haft olika syn på om den här delen av behörigheten tillhör Åland eller riket. Det har medfört att vi har haft en process i Ålandsdelegationen som kom till att behörigheten torde ligga hos staten eftersom det handlar om inkomstens tryggande och inkomstförsörjning, medan Högsta domstolen kom till ett annat resultat och menade att den här delen av behörigheten hör till den åländska självstyrelsen.

    I och med att landskapsregeringen har haft ett klart ställningstagande i denna fråga, att företagen och lantbrukarna på Åland inte ska hamna i en sämre situation än i riket p.g.a. jordbrukskrisen, så sade vi att om detta bedöms vara en åländsk behörighet då ska vi också lagstifta och ge de åländska jordbruksföretagen samma rätt. Så därav den här lagstiftningen som nu ligger på lagtingets bord.

    Det som har hänt är att nu är vi så sent ute så att krisen i EU kategoriseras att vara över. Det betyder att det här är ett stödsystem som vi inte kan notifiera med argumentet att den här krisen finns.

    Nu gör vi helt enkelt ett system inom ramen för de minimis-reglerna som vi kan manövrera själva.

    Det finns gårdar på Åland som har behov av det här stödet. Vi öppnar nu för tio lån. Landskapets åtaganden, om något skulle hända i slutändan, är att borga för 77 000 euro av ett lån på 110 000 euro. Löptiden för detta är sju år. Vi öppnar för en ansökningsomgång. De ansökningar som redan ligger inne, som kom in till staten, överförs till Åland för att hanteras här.

    Om vi snabbt kommer till beslut här så hoppas vi att snart vara på banan med de här krediterna. Bankerna här har varit mycket förstående och också litat på att landskapsregeringen levererar den här lagstiftningen och det gör vi förstås.

    När det gäller lånegarantier för små och medelstora företag så är det ett nytt system. Det kompletterar den palett av åtgärder som landskapsregeringen har för att främja tillväxt, utveckling, expansion och investeringar i företagande på Åland. EU går mera och mera ifrån direkta stöd och bidragssystem. EU går mera mot att använda andra typer av instrument för att stimulera till ökad företagsamhet såsom riskkapital, garantier och lån i stället för stöd.

    Det här är en utveckling som har skett successivt under flera år och det kanske ännu manifesteras med det här systemet som Europeiska Investeringsfonden erbjuder.

    Det är verkligen ett väldigt förmånligt och bra system. Det betyder att bankerna kan använda sig av den här stödordningen. Det blir förstås en vanlig kreditbedömning som banken gör kring ett företags ansökan om lån. Landskapsregeringen har inte någon administration inkopplad i de här ärendena. Det är helt enkelt banken som gör sina bedömningar utifrån företagarens önskemål och vilja men med 50 procent garanti från Europeiska Investeringsfonden. Det betyder att med en möjlig risk - som bedöms vara väldigt liten eftersom företagen ändå har någon slags säkerhet när de kommer in till banken - så är maxtaket för landskapets åtaganden 1,8 miljoner. Men, det kan generera 20 miljoner i kapital till små och medelstora företag på Åland, vilket faktiskt är väldigt betydande.

    Åland har ju mikroföretag, nästan 90 procent av våra företag har runt 4 anställda. Mikroföretag har upp till 10 anställda, små företag kategoriseras upp till 50 anställda och sedan medelstora företag upp till 250 anställda. Åland har till och med väldigt få medelstora företag.

    Det är en enkel administration. Det är ett väldigt bra stimulansverktyg. Det ger förmånliga krediter och bättre villkor. Det underlättar generationsväxlingar och vi har verkligen ett behov av generationsväxlingar. Män och kvinnor som vill ge sig in i företag och har en god företagsidé är inte beroende av att föräldrarna har stor plånbok och möjligheter att ge garantier, utan med hjälp av det här kan man gå framåt med sin idé och förverkliga den.

    Även för landsbyggds- och skärgårdsföretagare så betyder detta mycket, för där bedöms byggnader och annat inte ha ett lika stort värde och kan inte utgöra säkerhet på samma sätt som en företagare i Mariehamn.

    Jag tycker att det här är mycket bra.

    Nu när Kauppalehti har konstaterat att tillväxten i de åländska tillväxtnivåerna i det åländska näringslivet inte är lika höga som i t.ex. Nyland eller andra delar i Finland så är det här också en möjlighet att utveckla och kanske investera sig till expansion och förnyelse.

    När det gäller avfallshanteringen så är det som finansministern tidigare sade. Landskapsregeringen har i princip beviljat ett belopp men som på grund av ett tekniskt fel måste återupptas till behandling här.

    Utbyggnaden av kompostanläggningen ska också nu kunna ta hand om och säkra nedbrytningen av så kallade animaliska biprodukter som kommer från fisk och djur. Det är väldigt viktigt både för vattenbruksbranschen och för slakteribranschen. Det är viktigt för de näringarnas fortgång att det här faktiskt kan hanteras på ett säkert sätt.

    När det gäller den motion som kom in här om biogas så vet jag att motionären till fullo delar mina ansträngningar om att få en biogasanläggning på plats. Däremot kan man inte ge 40 procent i stöd, som motionen säger, inte utan notifiering, det bedömer vi som svårt. På landsbygden är det 20 procent i stöd på en investering på 5 miljarder. Det är de stödordningar vi har. Tack, herr talman!

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Jag riktar till vicelantrådet en fråga om effekterna av den här garantin som nu kan ges för lantbrukslån, ett välbehövligt system på alla sätt.

    De begränsningar som nämns i lagförslaget om max 15 000 euro med tanke på de minimis-reglerna, vad pratar vi om som konkret är möjligt att bevilja en mjölkgård som redan lyfter avbytarstöd om 15 000 är taket totalt sett inom regelverket? Hur värderas i så fall garantisystemet inom ramen för det? Det är kanske bra att lagtinget som helhet får reda på det, även om det kanske mera är en utskottsfråga.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det handlar om de minimis-systemet, det är en sak i sig som vi säkert kan diskutera närmare i utskottet. Men för dem som söker om lånen så finns det garantier för 10 lån tillgängliga i storleksordningen 110 000 euro där landskapet garanterar för 77 000 euro. Det är det som ligger på bordet med den här framställningen.

    Sedan är de minimis-systemet en annan struktur. För hela Finland är beloppet 46 miljoner. Vi har inom landskapet också använt oss av den här minimis-förordningen för att säkra avbytarsystemet. Men det ena slår inte ut det andra, vi håller oss ändå inom vår ram med de här likviditetslånen. Så har jag förstått det.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Jag är lite förvirrad även på en högre nivå. Nu skriver landskapsregeringen uttryckligen att det inte får överstiga 15 000 euro under en period om tre år. Eftersom avbytarstödet används uttryckligen här som ett argument för att också det ingår i de minimis-systemet, hur passar då garantisystemet in i det faktum att man inte får överstiga 15 000 euro under den här tiden? Frågan är, kommer verkligen lånen på 110 000 euro att kunna ingå? Hur beräknas i så fall värdet av en garanti i förhållande till de minimis i och med att landskapsregeringen uttryckligen hänvisar till att de minimis sätter ribban för systemet? Tio gånger 110 000 blir ju avsevärt mycket mera än de 403 000 som nämns i framställningen. Gärna en liten förklaring vicelantrådet, tack.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är kanske lite oklart skrivet. Det kanske man får reda ut. Dessa 15 000 euro är kopplade till avbytarsystemet enligt landskapslagen om avbytarstöd och kan utges per gård i enlighet med de minimis-förordningen.

    När det gäller lånegarantin, det finns ingenting som gör att de här två inte går att förena. De går att förena. En gård kan alltså få avbytarhjälp men också likviditetslån.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Runar Karlsson

    Herr talman! Jag kunde utläsa av finansministerns uttalande att ekonomin är på väg åt det positiva hållet, precis som jag själv nu har hävdat i över ett år. Finanserna för landskapet Åland är inte som man har velat måla upp dem. Jag kan ha en viss förståelse för finansministerns återhållsamhet eftersom det kanske är finansministerns roll i en regering, men jag har lite svårt att förstå att andra sedan i regeringen inte hävdar att vi ska upprätthålla en service på Åland som vi har pengar för.

    Man har redan skurit ner på sjukvården med 2 miljoner, vilket har gjort att man har försämrat demensvården. Man avser att ta bort 4 miljoner, landskapsandelar, för skolor, äldreomsorg och barnomsorg. Det försämrar också servicen i ett slag för dem som behöver den mest i ett läge där finansministern själv säger att faran i princip är över.

    Idag har det nämnts ett ökat avräkningsbelopp och skattekompletteringar på 15-20 miljoner.

    För drygt 1-2 år sedan pratades det om ett underskott, man pratade om ett hållbarhetsgap på 17 miljoner och i och med det så har vi faktiskt till och med ett överskott då.

    Med tanke på reformen konkurrenskraftspaketet så fick Åland 3-4 miljoner lägre inkomster. Vi vet att oljekostnaderna har sjunkit sedan 2016, ungefär totalt sett med 1 miljon för landskapet.

    Vi har ju med detta ett tryggt överskott, framförallt om man skulle välja i resultaträkningen - som jag tidigare hävdade men jag måste hävda det igen för att åtminstone försöka förmå finansutskottets ordförande att tänka så som man tänkte i sitt förra förvärv - att man har avskrivningar på ett normalt sätt.

    Under den förra på andra perioden arbetade socialdemokraterna idogt med och sade att vi måste få samma resultaträkningssystem som kommunerna har, att vi har avskrivningar och inte påför investeringar i ett för allt under ett år.

    Nu har man en blandning här när man tittar på sista sidan; dels har man avskrivningar i en kolumn och så har man reserveringar i en kolumn, så man har båda. Skulle dessa 18 miljoner omvandlas till det som lagtinget har sagt och till det systemet som vi har, den dagen Vårdöbron och geriatriska är klart, då skulle avskrivningarna vara 0,5 miljoner per år, inte 18 miljoner som det står här under ett år.

    Det här kommer förstås att generera tillbaka pengar i och med nuvarande system. Jag har pratat med många ekonomer och alla håller med mig. I en kommun så är det inte möjligt att göra så här. I privatlivet är det till och med straffbart att göra så här.

    Det finns ju inte någon lagstiftning vad gäller resultaträkning och bokföringsprinciper för landskapet utan det är god bokföringssed som gäller.

    Jag vädjar ännu en gång till finansutskottets ordförande; försök fundera på detta och ta ett gärna reda på det via någon inom den ekonomiska sfären på Åland!

    Detta om detta. Jag kommer säkert att nämna det här flera gånger. Jag har en känsla av att det inte kommer att tas bort. Det här är ett steg för att man vill visa att det är dåligt. Ju närmare slutet av den här mandatperioden och ju närmare nästa val vi kommer så kommer de här siffrorna att förändras till något positivt. Det finns ju en metodik i det här för att visa att det var rysligt dåligt i början och när vi slutar så är det jättebra. Det är ju välkänd metodik. Någon form av politisk ärlighet borde det också finnas i den här salen.

    Herr talman! Centern omfattar i stort förslaget till tilläggsbudget. Vi tycker att den är bra innehållsmässigt. Ärenden som man tar upp olika sätt är bra och främjar näringslivet. Man ger garantier för nödlån till jordbruket. Man säkerställer att vi fortsättningsvis ska kunna spela golf på fina banor på Åland. Man vill avyttra fastigheter. Det är i stort sett sådan politik som centern har varit med och fört i många år och vi stöder den här politiken. Vi tycker att den är bra.

    Dock har vi, med mig själv som första undertecknare, lämnat in en motion där vi en gång för alla borde försöka få igång en biogasanläggning.

    Det finns olika orsaker till varför vi borde få igång den. Lantbruket på Åland befinner sig i en besvärlig situation, stora delar av lantbruket åtminstone men det finns en del som fortfarande har det ganska hyggligt. Det gäller att man på olika sätt får konsumenterna att inse att de åländska produkterna är bättre och renare än andra, precis som äppelodlarna lyckats på Åland. Äppelodlarna har lyckats genom att ha en så kallad IP-odling där man besprutar betydligt mindre än andra. Man har verkligen fått konsumenterna att förstå att de åländska äpplena är mindre besprutade, de är godare och så är det också i verkligheten. Det gäller bara att få fram det till konsumenterna. Detta har man lyckats med genom ett arbete under 30 års tid åtminstone, där landskapet, via näringsavdelningen, var en av de som var med i bräschen tillsammans med odlarna och fick fram detta.

    På samma sätt måste man nu få fram andra grödor inom det åländska jordbruket för vi kommer aldrig någonsin att kunna konkurrera med massproduktion. Vi kommer alltid att vara småskaliga och därför måste vi få positivitet kring på vilket sätt man bedriver jordbruk på Åland.

    Sverige har lyckats väl både inom mjölkproduktionen och inom köttproduktionen, jordbrukarna har där ett betydligt högre avräkningspris än vad vi har på Åland. Varför det? Ja, därför att de svenska konsumenterna köper svensk mjölk, ost och kött. Det har betytt att det börjar bli brist på de varorna. Det är dit som man måste komma, det måste bli lite brist på de åländska produkterna i affärerna, inte på Åland för ålänningarna köper åländska produkter riktigt bra. Men man måste framförallt försöka få finländarna att köpa åländska produkter. Exportmarknaden vänder sig till Finland eftersom vi har för liten närmarknad för vårt jordbruk. Man måste vända sig till Finland.

    Då har vi detta med biogasanläggning där vi kan berätta att på Åland tar vi hand om vårt avfall på ett mycket miljövänligt sätt, precis som ÅCA gör med sin vassla. Det blir en marknadsföringsgrej. Vi tar hand om vårt avfall, vi gör gas av den och gasen kan användas exempelvis till skärgårdstrafiken. Restprodukten blir sedan högvärde, gödsel, som kan användas i jordbruket och som är miljövänligt.

    Det här är ett sätt att bedriva och marknadsföra jordbruket på ett sådant sätt så att man tycker att när man köper åländska produkter så är man med och främjar miljön. Tar man hand om avfallet på ett bra sätt så betyder det mindre läckage ut till saltvatten och också indirekt till våra vattentäkter.

    Det här är ett fantastiskt projekt som jag vet att miljöministern vurmar för och gärna vill ha. Nu säger hon att det inte är möjligt, man kan ge bara 1 miljon av dessa 5 och hon säger att det är lönlöst att notifiera. Jag hävdar att man absolut ska notifiera och ge 2 miljoner.

    Talmannen

    Två minuter över den rekommenderade taltiden!

    Ltl Runar Karlsson

    Fru talman! Jag vet, men jag fortsätter ändå en liten stund till.

    Man notifierade vindkraftsstödet och det ger man år efter år efter år. Vi kan lätt motivera varför man kunde ge mera stöd till en biogasanläggning på Åland än vad man kan ge för övrigt.

    Den åländska småskaligheten omöjliggör en ekonomi med bara 20 procent i stöd, eftersom det är så små volymer som ska hämtas från olika platser.

    Centern var själva till Uppsala och tittade på deras biogasanläggning, de har helt andra upptagningsområden och helt andra volymer så där kan man få ekonomi med lägre stöd. Men vi på Åland har inte den möjligheten.

    Jag vet att EU är öppna, kan man visa varför man ger högre stöd så kommer man att godkänna en sådan notifiering. Det, om någonting, är ju i EU:s anda; att ha miljövänlig energi och få miljövänligt gödsel. Det måste det absolut vara. Att lägga ned jobb på notifiering är absolut lönsamt i det här fallet.

    Med detta, fru talman, så hoppas jag verkligen att utskottet, med utskottsordförande i spetsen, sätter sig in i det här och ser vilka möjligheter det finns att få detta. Det kostar inte så hemskt mycket att göra en notifiering. Det är lite arbete på tjänstemannanivå förstås.

    Skulle man då få 40 procent så har jag fått sådana signaler att näringslivet är beredd att starta upp detta för då får man lönsamhet i det. Skulle vi få igenom det här så tror jag att både finansministern och jag skulle vara nöjda. Tack, fru talman.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag tycker att det är bra att Runar Karlsson tar upp en motion som rör biogas.

    Den 4 september 2015 lämnade jag in motsvarande motion som rörde exakt samma sak, bara med den skillnaden att vi ville att man skulle utreda hur det är möjligt att skapa ett biogasverk på Åland. Vi anslog inte om pengar, men andemeningen var exakt samma.

    Efter att jag skrev den motionen visade det sig att det fanns t.o.m. en ingenjörsutbildning på KTH som höll på att jobba med hur man kunde utvinna biogas på Åland och på vilket sätt man skulle kunna få lönsamhet. Den motionen finns väl kvar fortfarande så jag rekommenderar Runar Karlsson att titta på den.

    Det är roligt att Runar Karlsson tar upp samma ärende igen. Den här motionen förföll på grund av nyval, men det kanske inte fanns en vilja att ta upp den heller.

    Talmannen

    Tiden är ute!

    Ltl Runar Karlsson, replik

    För fru talman! Vi är helt överens om det här. Tekniken finns ju, den är välprövad över hela världen. Faktum är att vi har tre stycken fungerande biogasanläggningar på Åland redan; Mariehamns stad, Chipsen/Orkla och ÅCA. Det tillverkas gas redan idag, men sedan finns inte det här samlandet som tar hand om hela Ålands bioavfall, vilket i sig kostar ganska mycket logistiskt att få in allt till en och samma plats. Tekniken finns, men ekonomin är ett litet vågspel. Man får man 40 procent då har jag fått sådana signaler att då är det möjligt att göra det ekonomiskt också.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, herr talman! Det är klart att det är möjligt att man kan pröva om man kan få det notifierat med ett stöd på 40 procent. Oberoende borde man först ta reda på möjligheten att få lönsamhet att distribuera allt avfall så att man kan ha ett biogasverk på en enda plats och på det viset få en större enhet.

    I övrigt stöder jag ltl Karlssons motion eftersom jag har motionerat om samma sak.

    Jag tror inte att man ska ha så stora förhoppningar på att EU ändrar sig när det gäller det här stödet.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! EU har redan godkänt att vi betalar mer än andra i vindkraftsstöd, så det borde gå att göra.

    Sedan kan man också göra det på andra sätt. Man ska ju förstås placera det på en sådan plats där man blir av med en stor del av energin, men det kommer att bli ganska mycket över. Varför inte sälja det då till skärgårdstrafiken, att landskapet köper det själva för ett sådant pris så att man hjälper upp det här bolaget lönsamhetsmässigt. Den möjligheten finns. EU kan ju inte förhindra att man köper energi varifrån man vill och man betalar lite mera. Det finns metodik om vi inte är så hemskt rädda för den stora stygga mannen som bor i Bryssel. Vi måste också våga göra någonting själva, annars går det på tok för oss.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! I sak, att Åland behöver en biogasanläggning, finns inga som helst skilda linjer. Det här har varit klart från landskapsregeringens sida och vi har jobbat för den här frågan ända sedan det så kallade Orklapaketet togs. Som jag upplevde det var problemet inte investeringsbeloppet på 1 miljon. Man såg goda möjligheter att skapa en lönsam anläggning.

    Däremot måste vi få ett besked på om man kan gå vidare eller inte med plan A, annars måste vi ta plan B. Plan A är fortfarande att man inom chipsfabriken utreder just gödselns kvalitet. Det här är ju en jättelik fabrik av näringsämnen och det som kommer ut ur det ska också vara en produkt som faktiskt går att använda på åkrarna.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! En biogasanläggning är inget trolleri. Det kommer inte att bli en speciell stor biogasanläggning heller i och med att vi är så hemskt småskaliga på Åland. Det här är inget problem.

    Vad landskapsregeringen och Orkla diskuterar har inte jag någon insyn i. Jag har fått lite signaler från näringslivet när det gäller om man får tillräckligt mycket stöd. Jag frågade om de tror att det är lönsamt på ett 5 miljoners projekt om de får 2 miljoner. Då svarade de direkt; ”ja, då är det absolut lönsamt”. Men det är möjligt att det går med lite mindre.

    Jag försöker själv puffa på detta. Vi har väntat på svaret från Orkla nu snart ett år. Man måste börja fundera på om det någon gång kommer ett besked därifrån. Visst, en bra placering skulle vara att ha en anläggning i Haraldsby.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det finns också en deadline på det anbudet. Jag väntar lika ivrigt som ltl Runar Karlsson.

    I hela livsmedelsstrategin påtalas det mycket tydligt att vi behöver en biogasanläggning. Men man kanske inte ska rusa iväg med pengarna innan vi vet om man kan bygga och skapa en lönsam anläggning med bara 1 miljon av skattebetalarnas pengar. Vi måste ju också ha lite kvar till de mjuka värdena, ltl Runar Karlsson.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Regeringen brukar säga åt mig; man ska inte skilja på investering och drift.

    Inte ska man betala mera i stöd än man måste. Ibland måste man puffa på. Man har trots allt väntat i ett år nu. Varför har man gjort det? Ja, därför att man kanske har haft svårt att se lönsamhet i det. Näringslivet är så, för hittar man någonting som är lönsamt och som man tror på så säger man väl ja innan någon annan hinner före. Jag tror att det skulle behövas lite mera löften från oss politiker för att få igång det här. Men får man i gång det för 1 miljon så är ingen gladare än vi i centern, men jag tror att det skulle behövas mera. Kanske den här debatten hjälper till, vad vet jag?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det står ju klart för oss alla som lyssnar att centern upprörs över att den offentliga ekonomin stärks steg för steg i enlighet med den plan som vi har lagt och det är väl någonting som vi snarare borde glädjas över. Man kan glädjas för att det går lite bättre för Finland och därigenom kan man glädjas över att avräkningen tycks stiga något. Vi får hoppas att vi med våra beslut kan hålla igång hjulen här på Åland också. Men centern upprörs tydligen över det här.

    Centern argumenterar som om vi inte skulle ha några utmaningar på kostnadssidan framöver. Det har vi. Pensionskostnaderna stiger hela tiden. Vi har förbundit oss till att vi ska ha jämställda löner, vilket kan medföra en kostnad i första skedet så det finns mycket utmaningar ännu.

    I den beskrivning av ekonomin som ltl Karlsson förde fram så har han glömt bort att PAF-snurran gav en intäkt på mer än 5 miljoner för år 2017 och det är inte riktiga pengar i det här skedet.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! Man kan tolka ett anförande precis som man vill. Centern blir upprörd över att landskapet Åland går bra, det uttalandet talar ju för sig själv.

    Centern var med i regeringsställning 1995-2007 då sparades det 160 miljoner. Dessa 160 miljoner har varit guld värda för landskapet under lågkonjunkturen och nu finns det 40-50 miljoner kvar. Centern, om någon, har varit med och tagit ansvar och kommer naturligtvis att göra det. Det är ju onödigt att beskatta ålänningarna mera än vad man behöver göra, vilket man gör idag. Det finns ju ett rejält överskott. Vi tror att det är onödigt att försämra sjukvården, försämra äldreomsorgen eller försämra skolorna för det är kontraproduktivt och det blir ännu dyrare i framtiden om man vill räkna det i pengar. Det är ännu dyrare om man räknar det i mänskligt lidande.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Landskapsregeringen bedriver en ansvarsfull politik som steg för steg i någon mån minskar kostnaderna och vi jobbar ihärdigt för att öka intäkterna via tillväxtpolitik. Vi för också en ytterst ansvarsfull miljöpolitik. Vi för en politik som ska leda till jämställda löner. Vi för den ansvarsfull politik på många områden.

    Jag skulle gärna ha hört ett svar på varför ltl Karlsson inte nämnde PAF-snurran? Jag kommer inte ihåg siffran exakt men det var över 5 miljoner euro i budgeten för 2017 och den aspekten nämns överhuvudtaget inte, utan det målas upp som att vi har ett stort överskott och inte har några ekonomiska problem. Landskapsregeringen har för avsikt att ändra förordningen så att PAF-snurran inte längre ska ge de effekter som den gav ännu nu 2017.

    Ltl Runar Karlsson, replik

    Fru talman! PAF-pengar är ju också pengar förstås. Den avkastningen är förstås landskapet till godo och framförallt är PAF en mycket goda arbetsgivare för landskapet.

    Sedan kan man ha olika åsikter om ansvarstagande och icke ansvarstagande. Den här regeringen pratar nu om en kortrutt på 50-60 miljoner som man ska börja med redan nästa år. Det tycker jag inte riktigt är att ta ansvar för den åländska ekonomin för samtidigt försämrar man de mjuka värdena.

    Under alla år som centern har varit med i regeringsställning, många tiotals år, så har vi byggt upp på Åland till ett mycket gott samhälle med mycket goda överskott, det vill vi fortsätta med och det kommer vi naturligtvis att göra.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl John Holmberg

    Tack, fru talman! Bästa lagtingskollegor, förslaget till andra tilläggsbudget för 2017 andas positivism och tillväxt som hela Åland behöver mera av.

    Via Europeiska Investeringsfonden föreslås ett förenklat system där små och medelstora företag genom kreditinrättningar förser företag med krediter med 50 procent garanti. Sammanlagt 20 miljoner kan ges ut i krediter till SMF på Åland. Förslaget är positivt inte enbart av direkta ekonomiska orsaker utan även för att förfarandet har förenklats. Ett steg i rätt riktning när det gäller EU byråkrati.

    Landskapets del utgörs av en del av de eventuella kreditförluster som uppkommer, max drygt 1,8 miljoner.

    Små och medelstora företag står för 2/3 av EU:s arbetstillfällen och drygt 90 miljoner arbetsplatser, på Åland är dessa företag cirka 150 st. Självklarhet har detta förslag en stor betydelse även sett till åländska företagsklustrets utmaningar som generationsväxlingar, nystart och produktutveckling.

    I det fortsatta arbetet med att skapa färre men starkare kommuner på Åland föreslås 39 000 euro för främst kommunindelningsutredningar. Det går inte att ta miste på den insikt som spirar kring behovet av en kommunstruktur runt Åland. De kostnader som uppstår kring detta är ofrånkomliga och sett till helhet och utfall väldigt marginella.

    Den offentliga digitaliseringen har tagit jättekliv under det senaste året. ÅDA börjar hitta sina rätta former under en bra ledning, och helhetsgreppet med ett digitalt Åland som ansvarig minister har ett fast grepp kring lovar gott.

    Det finns dock stora IT-skulder, vilka fått en eftersläpning, inte minst på grund av den höga utvecklingstakt som råder inom området. Det är därför viktigt att prognostisera det kommande behovet och att specifikt inom IT, oberoende verksamhet, upprätthålla investeringsplaner så att verkligheten inte enbart blir att släcka bränder. Min uppfattning är att detta nu görs och att det föreslagna anslaget om 80 000 euro är ett välplanerat led i att effektivisera och förenkla ekonomisystemet Visma Control.

    Förslaget att fastighetsverket ska avyttra hyreshuset Doppingvägen är utmärkt. Fastighetsverket får en rejäl intäkt och det är mer sunt och hållbart att det privata sköter om lägenhetsuthyrning än att landskapet ska agera hyresförmedlare.

    Det är ytterst positivt att den i övrigt föreslagna utförsäljningen av fastigheter äger rum. Bra att fastighetsverket städar bort fastigheter som det privata i större mån har idéer och resurser för att utveckla och förverkliga. Det minskar även det totala underhållsbehovet, som i sin tur ger möjligheter att istället driva kärnfastigheterna ännu mer kostnadseffektivt.

    Ålands Golfklubb har haft en mycket bra säsong och den fortsätter ännu ett par månader, där sålda helggreenfees de senaste helgerna aldrig varit större. Deras säsong blir längre och mer betydelsefull för det åländska näringslivet. Att ha en stark turistprodukt är idag A och O i ett mycket konkurrensutsatt läge. Det är därför ÅGK vill förlänga arrendet med fastighetsverket. En arrendetid om minst 40 år är ett krav för att erhålla bankfinansiering för den kvalitativa ombyggnad ÅGK står i beredskap att göra. Jag har förstått att samarbetet med kulturbyrån har fungerat utmärkt, vilket är en förutsättning för att skapa en golfupplevelse med ännu finare inslag av såväl Slott som Slottssund. Det är verkligen positivt att kulturbyrån har sett sig som en del av detta projekt. Det är givetvis så att ju fler golfare som kommer till Åland desto större blir samhällsintäkterna, men det ger även större möjligheter att föra ut det åländska historiska budskapet på ett ytterst naturligt sätt. Tack, fru talman.

    Ltl Göte Winé

    Tack, talman! Lite kort bara om denna tilläggsbudget.

    Jag börjar bakifrån där vi har landskapets fastighetsverk. Jag tycker att det är bra att det nu börjar hända någonting, att vi får iväg en hel del fastigheter och att man börjar få dem mera i användning. Det känns att landskapet kanske inte har varit den bästa fastighetsförvaltaren, mycket har blivit stående. Nu när fastighetsverket finns så börjar man titta på hur man kan avyttra. Vad kan man göra och vad är det bästa? Jag tycker att det är intressant. Man ser till och med möjligheter med rektorsbostaden vid Ålands folkhögskola. Det är bra att man försöker göra någonting så att den inte står och förfaller. Jag tycker att detta är positivt.

    Som ltl John Holmberg sade så håller jag med om att det är en bra satsning på golfbanan i Kastelholm. Turistnäringen är stor tillväxt för Åland och vi behöver våga satsa på tillväxten och våga satsa på turistnäringen. Vi behöver se vad man kan göra för att få mera fart på turistnäringen. Vad kan vi göra för att få tillväxt och ringeffekter?

    När man läser sådant här så börjar jag drömma; tänk om det skulle hända någonting med Kastelholms kungsgård också? Att kungsgården skulle ta ett steg framåt skulle innebära jubel, men tyvärr ser man kungsgården stå och förfalla och det är inte bra.

    Talman! Jag går vidare till strukturfondspengarna och Europeiska Investeringsfonden. Detta är riktigt positivt.

    Jag tittade lite på ÅSUB:s statistik. Jag såg att av 193 anställda inom tillverkningsindustrin så var 153 anställda inom företag som hade noll till fyra anställda. Det visar en hel del om den åländska litenheten. Vi måste satsa där. Det är kanske svårt att få de här stora fabriksföretagen att växa, men ålänningarna ser möjligheter att skapa någonting nytt och därför brukar vi pratar om att vi ålänningar är stolta över den åländska entreprenörsandan. Det här visar också att det kan vi satsa på.

    Som jag ser det är det här en viktig tillväxtfaktor. Jag snubblade på nätet över någonting som heter ”Tillväxtmotor i Värmland”. Där lyfts små företagen upp och hur viktiga de är för näringen i Värmland. Om man ser på Värmland som har ganska nära till norska sidan så vill de satsa på de små företagen och det är jättebra att vi ger våra små företagare möjligheter att utvecklas och förbättras, framförallt möjligheter att starta nytt och söka nya vägar.

    Talman! Ltl Igge Holmberg kommer att ta upp det sociala och där har vi skyddshemmet Tallbacken så det ordar jag inte om.

    Jag håller med de tidigare talarna om att det här är en positiv tilläggsbudget. Vi ser framåt, framförallt ser vi framåt på ett ökat företagande och en tillväxt för Åland. Vi känner att vi går mot bättre tider. Tack.

    Ltl Igge Holmberg

    Tack, fru talman! Bästa ledamöter, jag kommer att ta upp en bra sak som egentligen är en dålig sak.

    Under moment 41010, övriga sociala utgifter, finner vi en utökad kostnad på 41 000 euro för kostnader för skyddshem, i vanligt tal kan vi säga att vi talar om Tallbacken. Det kommer sig av att sen landskapet tog över kostnaderna för skyddshemmen från kommunerna så har fler kvinnor och barn fått skydd hos dem. Vi hade budgeterat 190 000 enligt tidigare år.

     Är det någon här i salen som tror att andelen kvinnor och barn som far illa har ökat med nästan 25 procent på ett år? Eller handlar det helt enkelt om att man tidigare inte fick stanna där fastän man egentligen behövde det?

    Detta något som visat vara en dold brist i systemet. Det har alltid varit lätt att ta sig till Tallbacken, speciellt på helgerna kommer akutfall. Då har man tagits emot och fått hjälp under lördagen och söndagen. Men tyvärr så var det tidigare ofta så att när man ringde ut till kommunernas socialkansli på måndagen för att meddela att nu finns det en person här så fick man veta att ”Nä, vi har en lägenhet här ute som de kan bo i”. Eller så fick man frågan ”Finns det inte en väninna som hon kan fara till?” För kostnaderna för skyddshem har varit sådana att kommunerna inte budgeterat för dem. Men ett sådant system kan man inte ha, att man gör skillnad på hur man behandlas beroende på var man bor.

    Så, ja, detta är en utökad kostnad för oss som samhälle, men samtidigt så kan vi trösta oss med att kvinnor och barn på flykt från misshandel istället nu alltid har en möjlighet att få stöd och hjälp att ta sig tillbaka till ett värdigt liv. Det kan vara värt de extra pengar det kostar för samhället och för att vi ska leva vidare i ett samhälle där detta fortfarande är en nödvändighet för kvinnor och barn att fly från sitt hem från tid till tid. Tack.

    Ltl Bert Häggblom

    Fru talman! Det har anförts här att det är bra att fastighetsverket säljer ut fastigheter och det är bra. Men på vilket sätt säljs dessa fastigheter ut? Det är en viktig punkt som finansutskottet bör titta på.

    Jag är starkt kritisk till det sättet som man sålde ut Bärö, den gamla sjöbevakningsstationen, där man inte begärde in högsta anbud, utan den som hade arrenderat Bärö under lång tid fick köpa. Så får det inte gå till när det gäller landskapets egendomar. Det får inte finnas misstanke om vänskapskorruption eller någonting annat när man säljer ut landskapets egendom. Det ska vara lika för varje ålänning att köpa fastigheterna och då är det till högstbjudande. Till den delen ska det inte finnas några avsteg överhuvudtaget. Det är viktigt att finansutskottet tittar på det här.

    Det är regeringen som tillsätter styrelsen i fastighetsverket och misstanke om att det inte går rätt till ökar naturligtvis om man inte inför sådana här regler. Det här är mycket viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt för landskapets alla invånare. Tack, fru talman.

    Talmannen

    Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

    För kännedom

    5        Godkännande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kuba, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Landskapsregeringens yttrande RP 12/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 12/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 6 september 2017.

    6        Godkännande av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Nya Zeeland, å andra sidan och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

    Landskapsregeringens yttrande RP 13/2016-2017-s

    Republikens presidents framställning RP 13/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 6 september 2017.

    7        Anpassning av blankettlagen om specialomsorger

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 16/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 30/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 6 september 2017.

    8        Ändring av landskapslagen om energieffektivitet

    Social- och miljöutskottets betänkande SMU 17/2016-2017

    Landskapsregeringens lagförslag LF 33/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 6 september 2017.

    9        Införande av fiskevårdsavgift

    Landskapsregeringens lagförslag LF 35/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 11 september 2017.

    10      Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2016

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 21/2016-2017

    Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 11 september 2017.

    11      Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen år 2016

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 22/2016-2017

    Landskapsregeringens svar RB 1/2016-2017-s

    Landskapsrevisionens berättelse RB 1/2016-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 11 september 2017.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls den 6 september 2017 klockan 13.00. Plenum är avslutat.