Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Fortsatt diskussion.

Talman! Lagting, åhörare. Vi har under två dagar här debatterat detta oerhört viktiga ämne som berör så många ålänningars ekonomi. Vi pratar om lagförslaget om att höja skatten för dem som drabbas av sjukdom eller behöver någon form av hjälpmedel. Ingen av dessa dagar har lantrådet varit närvarande i salen och den andra dagen var varken lantrådet eller finansministern här. Jag är fullt medveten om att de har haft andra uppdrag, nog så viktiga säkert, men då borde man rimligtvis ha lagt en sådan här viktig lagtingsdebatt vid ett annat tillfälle, så att lantrådet och ansvarig minister är delaktiga i hela debatten.

Anledningen till avsaknaden av kompensatoriska åtgärder har påståtts vara tidsbrist. Enligt den mejlkorrespondens som jag tog upp vid frågestunden med lantrådet nyss så bevisar ju den mejlkorrespondensen att detta har varit känt för skatteförvaltningen sedan mitten av mars, då skatteförvaltningen meddelades att landskapsregeringen har fattat beslut om att ta bort det helt från 1.1.2025.

Under den här debatten som vi har haft så har i stort sett alla ledamöter från regeringsblocket skyllt på tidsbristen och att det är därför som vi inte har de kompensatoriska åtgärderna på plats eller ens ett förslag på kompensatoriska åtgärder. Man har alltså vetat om det här i minst fem månader eller så har dessa ledamöter varit förda bakom ljuset av sin regering, vilket av det kan inte jag svara på. Jag vet inte vilket som är värst av det heller.
Antingen har ledamöterna vetat om det här i fem månader eller så regeringen inte informerat sina egna partikamrater.

Fem månader borde rimligtvis vara tillräckligt lång tid för att komma med förslag på kompensatoriska åtgärder. Och om det inte är det, då kan man ju undra hur lång tid det kommer att ta innan vi får se de här åtgärderna?

Vi har fått förslag från Socialdemokraterna om att högkostnadsskyddet ska sänkas till 100 euro. Vi har från liberalt håll fått höra om ett jobbskatteavdrag. Det är oklart för mig i och för sig hur ett jobbskatteavdrag kompenserar för det här förslaget som drabbar t.ex. pensionärer i väldigt hög utsträckning. Men det är klart att ett avdrag kan ju gälla dem också.

Hur kommer det sig att man har valt ut just sjukdomskostnadsavdraget som ska bättra på finanserna? Det problem som primärt framförs är att det gynnar fel personer. Man har till och med sagt att det utnyttjas av fel personer. Fel personer är i det här fallet höginkomsttagare. Man vill sikta in sig på enbart de svagaste i samhället.
Vi inom Obunden Samling vill inte bara sikta in oss på de som har sämst ekonomi när de blir sjuka, utan vi vill i så fall hjälpa alla som blir sjuka.

Man har också sagt att det till största delen är de som inte behöver avdraget som använder det. Om man tittar på lagförslagets egna uträkningar i bilagan så får i alla fall jag det till att det är 7 134 personer som är låg- eller medelinkomsttagare som använder avdraget och 2 526 personer är höginkomsttagare. Det här är naturligtvis helt naturligt, för om man har det tillräckligt gott ställt så gör man inte de här avdragen, antingen av moraliska skäl eller för att det inte är värt besväret. Det här är de egna siffrorna från det egna lagförslaget.

Under debatten nämnde en liberal ledamot att det här förslaget inte alls är förhastat eller konsekvensanalyslöst. Hur kan det inte vara förhastat när vi inte ser några kompensatoriska åtgärder? Hur kan man säga att det inte är konsekvensanalyslöst när man inte har hört näringslivet, tandläkare eller fotvårdare? Vad är konsekvenserna för dem? Vad säger näringsministern om det här? Vad händer med köpkraften? Vilka är konsekvenserna för handlare och för köpkraften?

De remissinstanser, intresseorganisationer, som har svarat har ju sågat lagförslaget längs med fotknölarna, men det är helt negligerat.

Gång på gång har vi fått höra hur det här avdraget slår fel. Vi kan läsa i tidningarna om uträkningar som visar på att det här avdraget slår fel och att summorna som man får tillbaka på skatten är försumbara. Men de summorna är ju försumbara möjligen för er, men inte för de människor som ni företräder och det står ju också i lagförslaget.

Liberalerna och Socialdemokraterna har kommit med fantasier om vad vi skulle kunna ha för kompensationer. Ni har fått fem månader på er att komma överens om kompensationerna. Om man ser diskrepansen mellan Liberalernas förslag till kompensationer och Socialdemokraternas förslag så är de ljusår mellan varandra. Ni har inte lyckats på fem månader att komma med ett förslag. Hur många månader tror ni att det tar innan vi får ett förslag? Hur kommer det sig att ni har svårt att förstå att vi i oppositionen inte tror på att det kommer att komma kompensationsförslag som faktiskt är rimliga? Vi kan ju liksom inte fatta det här beslutet baserat på ett löfte om att våra kompensationer kommer sen. Vi har ju sett i dagarna vad som hände med löftet om de 13 nya färjorna. Förvisso är vi ju glada i stort sett varenda gång som regeringen sviker ett löfte, för det brukar ju bli till det bättre. Men man måste ändå förstå varför vi inte kan godkänna något sådant här innan vi har sett kompensationerna. Tack, talman!

Tack, talman! Lagtingsledamot Egeland, det förefaller som att en jurist vid landskapsregeringen, antagligen vid finansavdelningen, har skrivit att landskapsregeringen redan har fattat ett beslut någon gång före den 12 mars 2024 om att helt och hållet avskaffa det här avdraget, som vi nu debatterar, på basen av ett lagförslag som kom i augusti. Har man på något sätt lyckats hitta det här beslutet som landskapsregeringen påstås ha fattat? Finns det något sådant beslut eller var det här meddelandet till skatteverket bara ett påhitt? Har lagtingsledamoten på något vis information om den här saken?

Tack, talman! Nej, vi har inte lyckats hitta ett beslut taget av landskapsregeringen. Däremot så har vi tillgång till mejl korrespondensen där det står att det har tagits ett beslut av landskapsregeringen. Något är ju väldigt konstigt. På något sätt så luktar det ju inte bra om det här. Tjänstemannen ifråga som är jurist på landskapsregeringen har ju knappast tagit det här ur luften och hittat på det själv. Tjänstemannen måste ju naturligtvis ha fått uppdraget av någon inom landskapsregeringen. Högst troligt har den minister som har gett juristen uppdraget handlat på eget bevåg av det som vi kan få fram nu, men det ska jag låta vara osagt. Det kanske kommer fram ett beslut vad tiden lider.

Tack, talman! Lagtingsledamot Egeland, det verkar som om den här saken har varit i säck innan den kom i påse, så att säga.

Om man tänker att det är så här som det fungerar, att tjänstemän kontaktar riksmyndigheter och säger att landskapsregeringen har fattat beslut om än det ena och än det andra, är det en utveckling som man vill se? Är det en sund utveckling?

Tack, talman! Det är väl vad man kanske kan kalla för en ledande fråga. Det är ju självklart inte en sund utveckling. Men jag har också svårt att tro att den här tjänstemannen har handlat helt på eget bevåg. Jag är fullständigt övertygad om att den här tjänstemannen har fått det här uppdraget av någon. Sedan kan man ju säga som lantrådet sade tidigare, att självklart så måste ju regeringen få utreda och prata med skatteförvaltningen om vad man har för planer. Men det är ju inte det som står här. Här står det ju inte att man flaggar för att man har planer, utan här står det ju klart och tydligt att det har tagits ett beslut av Ålands landskapsregering att avskaffa det åländska sjukdomskostnadsavdraget från och med 1.1.2025.

Talman! Det verkar som om ledamoten Egeland försöker få det att framstå som att det här är ett ärende som hanteras på ett alldeles särskilt sätt, till skillnad från alla andra ärenden, och att det är nu som oppositionen har fått reda på att ett sådant här ärende ligger på bordet. De facto gick remissen ut under tidig sommar. Det har därmed varit känt för hela det offentliga Ålands sedan den tiden. Det är precis så här som lagstiftningsprocesser går till. Landskapsregeringen meddelar sina ståndpunkter. Lagberedningen tar vid med lagberedningsarbete, det kommer ut på remiss och sedan först landar det i lagtinget. Är det så nu att Obunden Samling vill ändra lagstiftningsprocessen? Är det detta som man är ute efter eller är vill man sprida oro bland befolkningen till gagn för egna gallupresultat?

Tack, talman! Att sprida oro bland befolkningen för egna gallupresultat var roligast så jag börjar med den. Nej, om man ska titta på gallupresultat så är ju befolkningen helt övertygade om att Liberalerna är Guds skänk från ovan, så det tänker jag inte försöka göra något åt, det får de gärna tycka.

Däremot så är det ju vi som har fått höra hela tiden att ni inte har kommit med några kompensatoriska åtgärder på grund av tidsbrist. Så jag vet inte riktigt vad jag ska svara.

Jag vill inte ändra på något lagstiftningsförhållande, det är inte det som vi har kritiserat. Vi har kritiserat att ni kommer med ett lagförslag där ni säger att ni ska höja skatten för sjuka människor och ni ska kompensera dem sen. Men vi vet inte hur men det kommer sen. Ni säger, gå med på det här nu så fixar vi det sen. Lita på oss!

Talman! Det som också väldigt nogsamt framkommer i framställningen är ju att det här är någonting som befolkningen kommer att märka av 2026. För det här skatteåret kan man ännu söka om sina sjukdomskostnadsavdrag. Det blir då för 2025 som detta inte gäller.

Jag vet inte riktigt varför Obunden Samling försöker säga att vi inte har någon som helst strategi eller plan för det här. Jag tycker att det står i framställningen vilka delar landskapsregeringen utreder. Man konstaterar också att det är 2026 som de här åtgärderna som senast behöver vara på plats eftersom det är då effekten för sjukdomskostnadsavdraget kommer fullt ut.

Sen är det ingen här som väntar sig att Obunden Samling ska vara positiv till ett enda av majoritetens lagförslag. Det tror jag inte att någon är naiv nog att tro.

Tack, talman! Skönt ändå att vi har fått en sådan fin relation så att vi vet redan innan vad den andra tycker. Jag trodde att jag hade bättre koll på det än vad jag hade när det här lagförslaget dök upp faktiskt.

Att det här lagförslaget kommer att börja märkas för folk 2026, det påverkar absolut ingenting. För det är ju fortfarande så att ni inte har föreslagit de kompensatoriska åtgärderna innan det här ska klubbas. Vi måste ju liksom veta vad det är som ni tänker göra. Att det sen kommer ta lång tid så att ni har gott om tid att fundera, det hjälper ju inte oss. Ursäkta mig om jag säger att ert löfte inte är värt supermycket för oss inom Obunden Samling.

Herr talman! Frågan dök upp om kontakterna mellan landskapsregeringen och skattemyndigheten gällande slopandet av sjukdomskostnadsavdraget. Jag tror att alla känner till ganska bra att det finns någonting som torde kallas för skatteåtgärdsklockan eller något sådant. Alltså en överenskommelse mellan skattemyndigheten och landskapsregeringen att man alltid inom ett visst datum i mars redogör för större skatteförändringar så att de ska ha tid på sig för att förbereda åtgärderna och sedan ett datum i september då man fortfarande har utrymme för mindre åtgärder. Mindre åtgärder kunde till exempel vara att man justerar i grundavdraget med någon procentsats för befintligt system, medan en åtgärd som att slopa ett avdrag eller att införa ett nytt avdrag behöver aviseras i mars månad.

Denna mejlväxling, som ledamoten Egeland lyfte, var bara en del av den mejlväxling som inleddes den 12 mars, alltså dagen före det besked som gavs från finansavdelningen till skattemyndigheten. Mejlväxlingen inleddes med att man från skattemyndigheten den 12 mars påminde om deadlinen den 13 mars. Då måste skattemyndigheten ha besked om de ska göra större åtgärder. Den 13 mars lämnades ett besked från en jurist vid finansavdelningen om att landskapsregeringen avser att göra det här. Man använder då beskedet "fatta beslut" ja, men det finns ju inget beslut på det sättet. Det var ett politiskt beslut som var taget, diskuterat och ledde sedermera till remissförslag som har gått och nu står vi här.

Framförallt ska man komma ihåg - och det torde ledamoten Egeland veta eftersom han har fått ta del av mejlväxlingen - att mejlväxling emellan finansavdelningens jurist och skattemyndighetens kontaktperson avslutades med att båda parter kom överens om att finansavdelningen meddelar skattemyndigheten sedan då lagtinget har fattat sitt beslut. Det i praktiken har sedan lett till att skattemyndigheten är förberedda på att det kan bli ett sådant beslut. Man har förberett sig för att man ska göra åtgärderna. Men till dags datum har ingenting gjort som är oåterkalleligt. Det har uppenbarligen inte gjorts någonting åt frågan ännu, men man har resurser till förfogande för att åtgärda saken eller ändra i parametrarna ifall lagtinget fattar sitt beslut.

Jag uppfattar att om man skulle ha redogjort för hela mejlväxlingen, hela tråden från början, så skulle inte den här saken behöva diskuteras desto mera. Tack!

Tack, talman! Finansminister Perämaa anger att det finns en deadline i mars och en deadline i september. Vilket datum är det vi talar om i september?

Herr talman! Jag ids inte säga datumet för jag har det inte i huvudet, men det är under andra halvan av september Jag har inte det just nu och det hade jag inte några dagar före den 13 mars heller då jag påmindes om det. Det är mera en kalenderfråga, så jag har inte det datumet exakt.

Tack, talman! Man kan få uppfattningen, med tanke på hur vi just nu frenetiskt försöker få den här frågan framåt i lagtinget, att det är bråttom. Kan deadlinen ha varit förra veckan eller är det helt skrivet i stjärnorna? Känner finansministern till hur det förhåller sig?

Det som man då undrar, går det här att bromsa? I något skede måste man ju säga åt skattemyndigheterna, för nu har man ju gett skenet av att det har fattats beslut om att det är klart. Går det att bromsa? Har det getts sådana besked till skattemyndigheten att det här kanske behöver bromsas. Går det då att bromsa?

Herr talman! Det är helt klart på det sättet att förändringen görs enbart om lagtinget fattar beslut om att slopa avdraget. Om lagtinget går in för att behålla avdraget så kommer förändringen inte att göras. Det är helt klart och entydigt sagt från skattemyndigheten att det är lagtingets beslut som avgör hur ålänningen beskattas efter årsskiftet.

Tack, herr talman! Under föregående mandatperiod så genomfördes en stor förändring i mitt tycke och också skattetekniskt en stor förändring genom att grundavdragets regressivitet halverades. Är det i finansministerns tycke en stor förändring eller en liten förändring?

Herr talman! Den där frågan har ingenting att göra med det som jag anförde här. I min värld så är en förändring av grundavdraget en stor förändring. Men jag har inte någon exakt gränsdragning vilken nivå på en åtgärd som ett speciellt skatteavdrag kräver en avisering redan i mars hos skattemyndigheten.

Jag tror inte ändå att förhållande till byråkratin, när man ska utforma datasystemen för avdraget, att det behöver vara en stor förändring i själva systemet. Man byter siffrorna som med procentsatser kalkylerar mot varandra. Justeringar inom nuvarande avdrag tror jag att skattemässigt och förvaltningsmässigt är att betrakta som en mindre sak, men nog en jättestor politisk åtgärd.

Tack, herr talman! Varken ministern eller jag själv kan avgöra hur skatteförvaltningen tänker. Men i mitt tycke är det i alla fall en betydligt större ekonomisk insats än slopandet av sjukdomskostnadsavdraget och det skulle vara justerat till hösten. Det här med mars är nytt för mig, men låt vara att jag inte kan allting.

Men varför är det så bråttom med det här? Det har jag fortfarande inte fått svar på fast vi har frågat jätte många gånger. Varför är det så bråttom att genomföra det här nu på slutrakan? Varför kan inte det här vänta till nästa år så att ni får allting klart? Vad är orsaken till det? Vi har inte fått ett enda svar på det. Det skulle se mycket bättre ut om man kunde göra på det viset och det måste ministern hålla med om också. Vi har inte fått ett svar. Varför är det bråttom? Varför måste det göras nu?

Herr talman! För att upprätthålla mig lite grann vid anförandet som jag höll, så vill jag upprepa att landskapsregeringen har följt det system som är överenskommet mellan skattemyndigheten och landskapsregeringen om när man måste avisera olika åtgärder. Det är det som den här frågan berör. Därför så vänder sig skattemyndigheten den 12 mars till landskapsregeringen för att efterhöra om vi har någonting på gång eftersom det var deadline nästa dag den 13 mars. Då meddelade landskapsregeringen att man avser att gå in för att slopa sjukdomskostnadsavdraget.

Den här hönan som har tillverkats av en fjäder är en spekulation kring någonting konstigt kring det som i många år har varit överenskommet mellan två myndigheter om hur man ska samarbeta i denna situation när landskapsregeringen och sedermera lagtinget (… taltiden slut).

Tack, talman! Det stämmer mycket väl det som minister Perämaa sade att det senare i mejlkonversationen står att lagtinget ska fatta ett beslut. Det är inte det som är det anmärkningsvärda i det här, anser vi. Det som vi anser att är anmärkningsvärt är att det står att det har tagits ett beslut av Ålands landskapsregering att avskaffa avdraget i sin helhet, och något sådant beslut har vi inte lyckats finna. Det är det ena som är anmärkningsvärt. Det andra som är anmärkningsvärt är att det här mejlet visar ju på att det inte alls har varit speciellt bråttom att ta fram de kompensatoriska åtgärderna.

Min fråga till ministern blir nu: Är det ministern på eget bevåg som har bett den här juristen att meddela skatteförvaltningen att landskapsregeringen har beslutat om det här? Eller har det varit ett beslut i landskapsregeringen?

Herr talman! Beskedet till skattemyndigheten gavs efter att landskapsregeringen som helhet hade kommit överens om att man kommer att föreslå för lagtinget att sjukdomskostnadsavdraget ska slopas. Ledamoten Egeland torde veta att landskapsregeringen inte har någon beslutsrätt gällande lagstiftning, varken att anta lagar eller att slopa lagar, förordningsrätter i och för sig, men det här är frågan om en lag som anger de här rättigheterna för invånarna. Landskapsregeringen som helhet har fattat ett beslut att man går in för det här. I mejlväxling konstateras senare att det krävs ett lagtingsbeslut och därmed så finns det ingenting att vara upprörd över i den här frågan.

Tack, talman! Med tanke på ärendets art så känner jag mig inte speciellt upprörd. Jag känner mig ganska lugn. Jag borde väl vara mer upprörd, men jag har ju aldrig påstått heller att landskapsregeringen kan göra det som ministern beskriver. Men det är ju inte heller det som står här att det är en avsiktsförklaring. Det som står här är ju att landskapsregeringen har fattat beslutet, och det var det som jag ville lyfta samt det faktum att det här bevisar att man har haft åtminstone fem månader på sig att komma med de kompensatoriska åtgärderna. Man får ju utgå ifrån att landskapsregeringen har funderat på det här lite innan. Det är ju givetvis mer än fem månader som man haft på sig.

Herr talman! Det är bra att höra att ledamoten Egeland nu känner sig lugn efter min redogörelse här. Saken är väldigt klar och entydig. De har följt systemet, vi har meddelat skattemyndigheterna om vad vi har för avsikt att göra och i slutet av mejlväxling konstateras att förändringen sker om och när lagtinget fattar sitt beslut. Det är fullständigt klart för bägge parter.

Jag är nöjd över att jag har lyckats lugna ledamoten Egeland i den här frågan.

Talman! Jag vet däremot inte om finansministern har lugnat ledamot Holmberg.

Lantrådet nämnde i sin diskussion att skatteverket tyckte att det var en ohållbar situation. Vi pratar om den 12 mars. Det kom ett remissutlåtande från skatteverket den 31 juli, där Ålands skattebyrå uppger att man i maj 2023 har inlett en diskussion med landskapsregeringen gällande behovet av en modernisering av sjukdomskostnadsavdraget, ett alternativ till moderniseringen är naturligtvis att helt avskaffa avdraget. Det skulle vara jätte intressant om ministern kunde berätta för oss i lagtinget vad det här är för diskussioner som man har haft i maj med skattebyrån?

Herr talman! Det har jag dessvärre inget svar på. Landskapsregeringen har diskuterat med många parter i den här frågan och också med skattemyndigheten. Vi har hört kommuner, vi har hört intresseorganisationer och responsen har varit varierande om vi säger så. Men jag kan inte komma ihåg utifrån enskilda datum hur vi har fört diskussionen. Men jag tycker att det är bra om det kan verifieras på det här sättet också av ledamoten Holmberg att landskapsregeringen har fört en dialog många gånger med skattemyndigheten.

Talman! Det är det som gör att ärendet blir så konstigt för det kommer fram mycket konstiga uppgifter nu hit och dit. Nu finns det också uppgifter om att ni har haft en diskussion med skattebyrån här. Då är ju frågan, vad är det för diskussion man har haft? Varför har det tagit sådan tid? Ni har ju inte ens fått fram de här kompenserande åtgärderna ännu. Det känns ju oseriöst att presentera det här förslaget. Jag tycker att det är tråkigt att vi ska hålla på att föra en sådan här debatt när vi istället kunde ha en konstruktiv debatt. Det är tråkigt.

Herr talman! Jag tycker snarare att det är till fördel att ledamoten Holmberg och jag kan konstatera att det har förts diskussioner många gånger mellan landskapsregeringen och skattemyndigheten i den här frågan. För det här är ingenting som landskapsregeringen har tagit lätt på, tvärtom. Det här är saker och ting som berör individen. Som det står i framställningen så påverkas många människor av det här.

Lantrådet sade tidigare under frågestunden och jag kan bara upprepa det att landskapsregeringen har den bestämda ambitionen att presentera kompensatoriska åtgärder som ska hjälpa dem som drabbas av det här. Framförallt kanske, som anges i regeringsprogrammet, de som ska få ett speciellt omhändertagande, dvs. de svagaste i samhället.

Tack, talman! Minister Perämaa bekräftade nu den dialog som man har haft med skatteförvaltningen i mars 2024. Där här har vi inga tvivel överhuvudtaget.

Men jag blir lite fundersam. När lantrådet här på frågestunden hade dialog med ledamot Egeland så fick man sken av att det i första hand var skatteförvaltningen som har kontaktat landskapsregeringen. Nu utgår jag ifrån att det har skett ännu tidigare än mars 2024. Kan minister Perämaa bekräfta att det är skatteförvaltningen som har inlett detta önskemål och i så fall när inkom skatteförvaltningen med det önskemålet till landskapsregeringen?

Herr talman! Det är inte skattemyndigheten som stiftar skattelagar åt lagtinget, det är lagtinget som gör det på förslag av landskapsregeringen. Skattemyndigheten vände sig till oss - det står i mejltråden och är hur offentligt som helst eftersom det redan har diskuterats här i salen - för att ställa frågor om landskapsregeringen avser att komma med åtgärder i enlighet med skatteberedningsklockan som är överenskommet gällande tidpunkterna mellan landskapsregeringen och skattemyndigheten. Så gjorde man och vi gav ett svar att den här förändringen avses att göras. Man avslutade mejltråden med att konstatera att sedan då när lagtinget har fattat sitt beslut så meddelar man skattemyndigheten om det beslutet. Det är absolut ingenting konstigt, utan snarare ger det här en bild av att två myndigheter samarbetar för att så konstruktivt som möjligt berätta för varandra vad man gör för att på det viset (… taltiden slut).

Tack, talman! Vidare så uppfattar vi att landskapsregeringen förstås har förväntat sig mothugg från oppositionen vad gäller det här förslaget. Nu har det ju passerat sex månader sedan man hade den här dialogen med skatteförvaltningen angående slopandet. Då vill jag helt krasst fråga, varför har inte landskapsregeringen nyttjat den här tiden till att ta fram de kompensatoriska åtgärderna? När vi påbörjade den här debatten så fick vi ju ett sken av att minister Zekaj skulle presentera till finans- och näringsutskottet regeringens förslag på kompensatoriska åtgärder. Men samtidigt så läste jag i en av våra lokaltidningar i morse att nu har landskapsregeringen beslutat att anlita extern kompetens för att utreda högkostnadsskyddet. Är det så att man inleder de här utredningarna kring kompensatoriska åtgärder först nu och ändå säger att minister Zekaj ska presentera det här? Jag hänger inte riktigt med i resonemanget. Kan ministern klargöra var bollen ligger?

Herr talman! Det är lite på sidan om mitt anförande, men absolut, jag redogör gärna för det. I min värld är det på det sättet att de åtgärder som landskapsregeringen kommer att driva fram till lagtinget för beslutsfattande - lagtinget kommer att fatta beslut om de åtgärderna också - det berör människor i en situation där de har det svårt ekonomiskt. Det är åtgärder som verkligen kräver eftertanke för att vi ska nå dem som vi avser att nå med åtgärderna. I min värld så kommer kvalitén att vara viktigare än brådskan i de här frågorna. I den bästa av världar skulle vi ha haft åtgärderna på plats redan nu och ni kunde ha diskuterat dem i lagtinget. Men jag intygar, precis som lantrådet, att lagtinget kommer att få diskutera dem. Det är landskapsregeringens (… taltiden slut).

Talman! Som jag nämnde i tidigare anföranden så är det nog beklämmande och också häpnadsväckande hur lite regeringen verkar bry sig om det privata näringslivet och om företagarna som är grunden för hela vår välfärd. Här har nämnts optiker och apotek och det finns ju också ännu på Åland privat vård och omsorg. Det är klart att det här lagförslaget påverkar Ålands vårdföretagare. Detta handlar ju i sak om att avskaffa den morot som finns för den som söker privat vård.

Det här anförandet kommer att handla om hur lagförslaget slår mot Ålands företagare och om att ÅHS i avsaknad av privat vård måste vara beredd på att utvidga sin verksamhet och kunna ta emot ungefär 4 950 läkarbesök per år inom området kvinnosjukdomar och förlossningar, psykiatri, ögonsjukdomar, öron-, näs- och halssjukdomar, kirurgi jämte invärtessjukdomar.

Det här lagförslaget har ni ju från regeringens sida inte ens sänt ut på remiss till Ålands näringsliv och inte heller till Ålands privata vårdaktörer som i högsta grad berörs. Ni borde ha sänt detta på remiss till Ålands privata vårdaktörer, då hade ni kanske haft ett resonemang om hur detta påverkar privat vård, för det påverkar privat vård.

En stor brist som har påtalats några gånger är att lagförslaget inte nämner några konsekvenser för ÅHS eller för de privata vårdaktörerna. Självklart finns det betydande konsekvenser både för vår offentliga sjukvårdsorganisation ÅHS, för de privata vårdföretag som verkar på Åland och möjligen även för Ålands privata tandläkare. Det är oacceptabelt att inte dessa konsekvenser har beskrivits.

Nu ska jag beskriva en del av det som inte beskrivs i lagförslaget. ÅSUB, vår statistikbyrå, gjorde år 2022 en gedigen genomgång av besök och vårddagar inom åländsk hälsovård 2022. Under år 2022 besökte ålänningarna ÅHS i snitt 7,4 gånger per ålänning under 2022 – totalt 224 000 gånger. Här måste man dock göra en lite försiktigare bedömning när man ser till antal besök under flera år eftersom 2022 ännu till hälften var ett pandemiår. Så det förefaller rimligare att utgå från ett snitt åren före pandemin, vilket var kring 200 000 besök. Min poäng kommer att vara tydlig ändå.

Hur många privata läkarbesök på Åland gjordes under 2022, exklusive företagshälsovård? Jo, enligt ÅSUB gjordes 4 950 privata läkarbesök och drygt 26 800 till privat tandvård under år 2022. Det är inte lite.

Redan här kan vi dra några viktiga slutsatser när vi tittar på hur dessa 4 950 privata läkarbesök fördelar sig: 25 %, 1 239 av dessa privata läkarbesök som gjordes på Åland handlade om kvinnosjukdomar och förlossningar. 1 239 besök! Märk väl: Kvinnor stod också för fler besök på ÅHS än männen. Vi har nu också siffrorna från år 2023 för ÅHS. Det totala antalet besök på polikliniker och mottagningar var 194 772, av dessa stod männen för 83 298 och kvinnorna för 111 4747 besök!

Låt oss tala klarspråk! Att slopa sjukkostnadsavdraget slår mycket hårdare mot kvinnornas plånböcker än mot männens. Det ökar ojämställdheten i det åländska samhället.

Låt oss återgå till min inledande jämförelse mellan offentlig och privat sjukvård. ÅHS hade 200 000 besök under 2022, privata vårdinrättningar hade 4 950 läkarbesök. Noteras bör att ÅHS-siffrorna inkluderar somatisk specialsjukvård, psykiatri och primärvård, men proportionerna mellan offentlig och privat vård blir tydliga. Den privata sjukvården på Åland är mindre, mätt i antal besök, jämfört med ÅHS. Den privata vården på Åland har även länge tampats med lönsamhetsproblem, bästa landskapsregering och nyligen köpte Terveystalo inte bara Medimar utan också Cityläkarna.

Om vi gör ett grovt räkneexempel för jämförelsens skull och tar 200 000 ÅHS besök per år och dividerar ÅHS budgeten på 100 miljoner med detta, då kostar ett genomsnittligt vårdbesök på ÅHS 500 euro i skattemedel. Går du till privat vård blir det andra proportioner. Du betalar kanske en räkning på 180 euro och skattesubventionerna blir cirka 30-50 euro beroende på hur FPA-ersättningen faller ut och det åländska sjukdomskostnadsavdraget. Dessa 4 950 personer som år 2022 sökte privat vård är tämligen kostnadseffektiva, om du jämför 500 euro i skattemedel gentemot 30-50 euro i offentliga medel.

Den offentliga vården har alltså ett visst intresse av att ålänningarna fortsätter att söka privat vård. Även vi ålänningar har ett intresse av att det fortsättningsvis finns privat vård på Åland. Det som detta lagförslag gör är motsatsen. Förslaget fördyrar och äventyrar den privata vården. Den sätter också ett kostnadstryck på fler människor att söka vård på ÅHS.

De privata vårdföretagarna är viktiga. De ger ålänningar arbete, de skapar skatteintäkter och de skapar värdefulla samarbeten med ÅHS. Under pandemin hade ÅHS betydande nytta av att det fanns lokala privata vårdaktörer som man kunde samarbeta med kring provtagning.

Tänk igen, säger jag. Det finns två huvudsakliga morötter eller orsaker till att medel- och höginkomsttagare söker sig till privat vård. Det ena är att privat sjukvård är snabb och effektiv. Det andra är att du kan dra av den. Du kan motivera en dyr räkning för dig själv med att det i alla fall går att dra av lite grann i beskattningen. Nu försvinner den moroten.

Talman! Är det okej att jag fortsätter och överskrider eller ska vi ta fler anföranden?

(Talmannen: Vi har ju kommit överens om rekommenderade talartider. Det återstår 14 sekunder.)

I sådana fall konstaterar jag att det här kommer att bli dyrt. ÅHS intäkter minskar kraftigt. Tack!

Talman! Ledamot Valve, 4 950 privata läkarbesök och 194 000 besök på mottagningar, det är inte läkarbesök. Det rör sig omkring 80 000 läkarbesök på ÅHS per år. Vi vet att FPA har ökat sin andel av ett privat läkarbesök från 8 till 30 euro, dvs. en ökning med 275 %. Är ledamot Valve öppen för att man kunde fasa ut stödet för de privata läkarbesöken?

Nej, absolut inte. En jämförelse mellan regeringarna Sanna Marin och Orpo är ganska illustrativ. Regeringen Sanna Marin försökte skrota den privata FPA-ersättningen och minskade ner till 8, 9 euro eller vad det nu var, regeringen Orpo höjde den och det gjorde man därför att det blev trängsel inom offentlig sjukvård i Finland.

Det var också en av mina poänger i det här anförandet. Vi kommer att se en utveckling där fler söker sig till offentlig vård. Och ännu mera om vi fortsätter att vandra på den röda vägen och skapar ett gemensamt högkostnadsskydd på 100 euro för alla ålänningar, då skapar vi ytterligare ett incitament för människor att söka sig till offentlig vård. ÅHS kommer att behöva att bygga ut sin verksamhet. Givetvis kommer detta ännu mera att äventyra ÅHS sparbeting, för det här handlar inte bara om bortfallna intäkter, det handlar också om att ÅHS verksamhet måste utvidgas.

Ledamot Valve, tack för din kommentar. I min värld handlar skattemedel om att värna den offentliga sektorn. Det är ett problem i hela Finland och bakgrunden är precis som ledamot Valve sade, det är långa köer till den offentliga sektorn. Det sker också ett dränage av personal från den offentliga sektorn till den privata eftersom man som läkare förtjänar mångdubbelt om man jobbar privat. Det är en mycket oroande trend.

Jag skulle vilja formulera det så här. Det här lagförslaget blir inte bra genom att landskapsregeringen höftar fram lite kompenserande åtgärder i utskottet. Det står fortfarande inte ett ord om hur slopandet av sjukdomskostnadsavdraget slår mot åländska vårdföretagare som tampas med sin lönsamhet, än mindre någonting om apotekare och optiker. Det här lagförslaget är mycket dåligt utrett. Det enda rätta är att ta tillbaka lagförslaget, återkomma om ett år med ordning, riktig lagstiftning, riktiga konsekvensbedömningar, välriktade och genomtänkta kompenserande åtgärder. Landskapsregeringen, försök motstå frestelsen att höfta fram lite kompenserande åtgärder på några dagar!

Tack, herr talman! Det var, i likhet med hur ledamoten brukar hålla sina anföranden, ett faktaspäckat anförande. Intressant var den frågan hur ÅHS påverkas av de här åtgärderna, för det har vi inte diskuterat så mycket, så det är bra att ledamoten lyfte fram just den frågan. Precis som ledamoten sade så kommer det att bli en högre belastning på ÅHS. Samtidigt vet vi att ÅHS ska genomgå stora organisatoriska förändringar med införandet av VIS-systemet och vi har stora nedskärningar inom ÅHS just nu. Nu ska det dessutom bli mera jobb. Jag brukar säga att det är en perfekt storm de här två åtgärderna som jag nämnde först, men nu har vi ytterligare en tredje åtgärd. Vi har tre saker som kommer att drabba den åländska hälso- och sjukvården nu mycket de kommande åren. Det förefaller som att regeringen är helt aningslös när det gäller de här frågorna.

Ja, det är ju inte som så att regeringen saknar fakta. Det finns två ÅSUB utredningar som beskriver vårdbesök och också privat vård på Åland. Ja, det är precis som ledamoten Wikström sade, det här leder till att ÅHS köerna kommer att bli längre. De privata aktörernas lönsamhet försämras, vilket jag var inne på i anförandet, de kommer att skala ner sin verksamhet och kanske lämna Åland. Det betyder 4 950 läkarbesök in i ÅHS. Kanske det är så sorgligt att det är den röda vägen som regeringen måste vandra för att hålla ihop regeringsunderlaget, alltså mot högre skatt, större offentlig sektor, längre vårdköer och färre alternativ på Åland.

Ja, det verkar onekligen inte bättre. Vi får inte svar på varför det är bråttom. Alltså en helt grundläggande fråga här är, varför måste detta komma nu? Jag vet inte hur många gånger jag har ställt den frågan. Jag har ställt den två gånger till finansministern och lantrådet har inte förklarat det här ännu, men hon om någon borde veta varför det är så bråttom med det här. Hur kan vi inte få svar på en så grundläggande fråga? Varför är det bråttom att göra det här nu? Det är helt uppenbart för alla här inne att det är inte klart det här lagförslaget. Vi har inga kompensatoriska åtgärder på plats och, statistiken som man grundade dessa antaganden på är felaktig. Allt det här har visats i salen och ändå får vi inte svar på varför det är bråttom.

Avslutningsvis, herr talman, så vill jag komma in på tandvården. Jag tror nämligen att tandvården är en av de sektorer som kommer att drabbas allra hårdast av det här. Tandvården är nästan helt privat baserad. Det finns förstås tandvård också inom ÅHS, men det är bara för vissa grupper. Det kommer bli ännu mer belastning speciellt på tandvården och på hela ÅHS som ledamoten sade, men framförallt på tandvården.

Ja, jag är uppriktigt bekymrad över den överbudspolitik i realtid som vi har kunnat följa i lokalpressen också. Styrelseordförande går ut och pekar med hela handen och säger att det ska vara 100 euro för alla ålänningar, så ska högkostnadsskyddet se ut. En viss kritik har ju förekommit i den här salen kring att sjukdomskostnadsavdraget skulle vara en grovkalibrig lösning. Högkostnadsskydd för alla är ju verklige en grovkalibrig lösning på problemet.

Jag menar alltjämt att ålänningarna förtjänar god lagstiftning och goda analyser. Nu har ni skyndat lite för mycket. Ni borde ta tillbaka detta lagförslag och återkomma med riktiga analyser som man kan stå rakryggad och försvara i den här salen. Med all respekt, ni ser inte särskilt rakryggade ut i regeringsblocket.

Tack, talman! Jag är riktigt glad att ledamot Valve lyfte även de samhällsekonomiska aspekterna och effekterna som detta kan komma att ha både på näringslivet men också på ÅHS. Det är en viktig detalj som, precis som ledamoten konstaterade, regeringen har förbisett när man har förberett hela det här förslaget.

Ser ledamot Valve det som en god idé att vi i utskottsbehandlingen av de här förslaget, när vi kommer så långt, skulle kalla även privata tandvårdsaktörer men också ÅHS tandvård för att få lyssna på vilka effekter det här kan komma att få på dem?

Talman! Jag tycker att det skulle vara särskilt värdefullt att höra de få kvarvarande privata vårdaktörerna på Åland och hur de ser på ett slopande av sjukdomskostnadsavdraget. Det står ju ingenting sådant i det här lagförslaget. Det är ganska häpnadsväckande med tanke på att vi bor på en ö med en stor offentlig aktör och nu har vi snart bara en privat vårdaktör också.

Tack, talman! Jag tror att även ÅHS tandvård skulle vara viktiga. Vi ska ändå notera i de här sifferstaterna som finns som underlag att 1 440 personer, som beviljades avdrag under 2022, hade en inkomst på under 20 000 euro. Det är inte rimligt att förvänta sig att de ska ha råd att gå till de privata tandvårdsaktörerna. Det kommer att innebära en högre belastning på ÅHS tandvård. Därför känner jag att det skulle vara viktigt att vi även skulle lyssna på dem. Det här kan också bli kostnadsdrivande och leda till att ÅHS tandvård får ett sådant tryck på sig som de inte är förberedda på att hantera, samtidigt som regeringen har aviserat sparbesked över hela ÅHS verksamhet.

Talman! Jag stänger absolut inte öronen för att höra ÅHS tandvård på något sätt. Personligen har jag bland remissutlåtandena funnit det intressant att t.ex. titta närmare på remissvaret från Mariehamns pensionärsförening. De påminner om att pensionärerna är den i särklass högst beskattade befolkningsgruppen och att denna åtgärd drabbar en redan mycket hårt beskattad befolkningsgrupp. Resonemang av det slaget finns överhuvudtaget inte i lagförslaget. Därför har jag sett ett värde i att höra de aktörerna. Men det är ett intressant förslag som Kanborg förde fram. Vi har säkert anledning att diskutera och väga olika alternativ mot varandra för att få bästa möjliga hörande i finans- och näringsutskottet.

Tack, talman! Lagtingsledamot Wille Valve höll ett bra anförande fyllt med information och fakta som majoriteten i den här salen borde ta till sig mycket mer än vad de facto verkar vara fallet. Det förefaller som att många här har glömt vem som är deras uppdragsgivare. Det är inte skattebyrån, det är inte skatteverket och det är inte kommunerna. Det är de åländska medborgarna som har röstat. Det är de som vi nu ska skydda från att 1 miljon tas ifrån dem mot deras vilja.

Den här spaningen om jämställdhet som lagtingsledamoten gjorde ger också den här känslan av att de partier som till vardags faktiskt mest håller kitteln kokande och talar om jämställdhet i teorin, men jämställdhet i praktiken glömmer de väldigt lätt bort.

Tack ledamoten Måtar. Det var också en påminnelse. Jag ska göra en sammanställning av de grövsta bristerna i det här lagförslaget. Tveklöst så är den grövsta bristen som finns avsaknaden av kompenserande åtgärder. Den näst grövsta är avsaknaden av konsekvensanalyser. Den är dock i tät konkurrens med avsaknad av bedömning av ESB-klienterna. De påverkas väldigt mycket av att man slopar sjukdomskostnadsavdraget och det står med all önskvärd tydlighet i social- och miljöavdelnings utlåtande. Och ganska högt placerar sig också den näringspolitiska analysen. Det här lagförslaget är ett blint och dövt lagförslag när det kommer till det privata näringslivet. De privata vårdföretagarna existerar inte i det här lagförslaget. Det existerar ingen konsekvensanalys på att ta bort 1 miljon euro ifrån den åländska ekonomin. Sen skulle jag kanske nämna avsaknaden av plan som jag kommer att återkomma till i nästa anförande.

Tack, talman! Tidigare ÅHS ordförande och lagtingsledamot Wille Valve vet vad han talar om när det gäller hur det här lagförslaget slår.

Jag personligen hade också tänkt diskutera frågan kring hur det slår mot det privata näringslivet. Det här förslaget drabbar huvudsakligen inte bara kvinnor, det drabbar också det privata näringslivet och det är ju beklagligt att man tar så pass lätt på den frågan. Samtidigt talar man om utmanarrätter, man talar om näringspolitik och att det är viktigt att det kommer skatteintäkter, men samtidigt så tvekar man inte att slå in den här spiken i kistan. Då ska vi komma ihåg att 2014 så var majoriteten av Liberalerna för att utvidga det här avdraget, inklusive till exempel finansministern.

Tack, talman! Jag kan avslutningsvis inte låta bli att häpna inför de utspelen som finns i dagens tidningar. Det handlar om att vi ska slopa högkostnadsskyddet på 475, 250 och 125 och lägga 100 euro istället. Det är en total avsaknad av analys av vad det betyder för Ålands privata vårdföretagare som också drabbas av detta.

Tack, herr talman! Ärade lagting och åhörare! Jag tänker kanske lite attackera den här frågan på ett annat sätt genom att titta på den offentliga ekonomin som är grunden för allt.

Vi vet att både landskapet och kommunerna står för stora utmaningar de kommande åren. Tittar man på den kommunala sektorn så ser man ju att skatteintäkterna för november och december och kanske januari nästa år kommer att elimineras på grund av att man har fått så mycket skatteintäkter 2023 och 2024 som en följd av felkalkyleringar som beror på välfärdssystemet.

Tittar vi på landskapet så gick vi ju nyligen in för kostnadsramar för åren 2025-2027. Vi gick in för kostnadstak som sagt och vi gick in för ett överskottsmål. Jag tror att vi är väl alla överens om att den offentliga ekonomin har stora utmaningar.

När landskapet gör någon typ av förändringar, man justerar avgifterna för bussbiljetter, skärgårdstrafik eller avgifter till myndigheter så märks det, någon kommer att märka det här. Stänger vi Guttorp, stänger vi BB så går det inte obemärkt förbi.
Kanske det sparas in lite pengar någonstans, men någon kommer att märka av det.

Det finns en samsyn på att kostnaderna ska stabiliseras och gärna minska. Det kommer förstås att innebära förändringar som kommer att märkas i någon mån.

Om man tänker på den här arbetslinjen, om man tänker sig någon typ av jobbskatteavdrag så den enklaste modellen är inte att jämföra med vad man alla gånger menar med ett jobbskatteavdrag, men det är att titta på den kommunala beskattningen. Kan man sänka skatterna för kommuninvånarna och sänka de kommunala skatterna så blir det förstås en tilldelning till skattebetalarna och det är ju en form av jobbskatteavdrag. Här pratar vi förstås om en typ av tillväxt, mera pengar till invånarna och mera konsumtion.

I regeringsprogrammet står att landskapsregeringen i samarbete med kommunerna ska göra en översyn av lagstiftningen i syfte att skapa handlingsutrymme för kommuner genom att minska onödig detaljstyrning och byråkrati. Det här är bra, jag tror att vi alla är överens om det. Jag har förstått att det arbetet är inlett nu och det ska bli spännande att följa med.

När vi pratar om kommuner och vad ett skatteöre gör så tar jag Finström som exempel. Där är ett skatteöre ungefär 400 000 euro. Sen är det intressant att titta: Vad innebär ett slopande av sjukdomskostnadsavdraget för invånare i Finströms kommun? Om man ponerar att det totalt för Åland handlar om miljoner, så 8 % är Finströms befolkning av andelen Ålands befolkning och då pratar vi om ungefär 80 000 så att man har lite relation vad det innebär.

Självklart behöver de här kompensatoriska åtgärder presenteras, det har vi ju sagt kanske 1 500 eller 1 600 gånger här. Där är vi alla överens och tycker att det är synd att de inte finns på bordet nu. Men det är som det är.

För Centerns sida i detta gruppanförande så är det viktiga att vi ser slopandet av sjukdomskostnadsavdraget som en möjlighet att skapa ekonomiskt utrymme för att lindra effekterna av sjukdom för dem som verkligen behöver samhällets stöd. Det är på något sätt andemeningen för vår del.

Med tanke på att vi har frånvaro här redan och frånvaron kommer att minska nu så småningom så vill jag föreslå en bordläggning av detta ärende till kommande plenum. Tack!

Tack, herr talman! Ledamoten resonerade om ekonomi och att det är just för ekonomins syfte som vi gör det här nu. Vi måste spara pengar på alla de sjuka som bor på Åland för att få ekonomin att gå ihop, sade ledamoten med andra ord. För det här är ett avdrag som bara riktar sig mot dem som är sjuka. Vi ska spara på dem som är sjuka och så ska vi få ekonomin i ordning. Det är ju följd i färg med hur man agerar inom sjukvården, där ska det också sparas. Det verkar vara just de här åtgärderna som regeringen riktar in sig på. De är de sjuka som ska spara.

Men ledamoten resonerade vidare att vi behöver få landskapets ekonomi i balans. Då blir det här väldigt intressant. För de här pengarna, om man slopar sjukdomskostnadsavdraget som det ser ut nu, så kommer att tillfalla kommunerna.

Ledamoten får nog utveckla. Är det meningen nu att vi ska slopa det här skatteavdraget så att kommunerna får de här intäkterna och sen ska landskapet ta pengarna av kommunerna? För det enda sättet som landskapet kan få högre intäkter till följd av det här är just genom att agera på det viset.

Tanken här i det första skedet och det som händer nu, om det här godtas, är att kommunerna får mera skatteintäkter när avdraget försvinner. Nästa steg blir då att ändra grundavdraget så att de här pengarna tillfaller landskapet. Men det viktiga är att inte pratar vi om att ta pengar från de sjuka.

Vi kan konstatera att vi har ett avdrag i dag som är föråldrat. Inte tycker jag att det är speciellt viktigt och bra kanske att kunna göra avdrag för nikotintuggummin och sådant som man kan göra idag. Vi kan ju konstatera att avdraget är föråldrat. Det behöver antingen göras om ordentligt eller slopas och ersättas med sådana åtgärder som träffar rätt, sådana åtgärder som gör skillnad för de som verkligen behöver det.

Tack, herr talman! Det är alltid intressant, ju längre vi har den här debatten desto mer information kommer det fram på något vis. Nu sade ledamoten att de här pengarna ska vi ta från kommunerna genom att justera grundavdraget, om jag förstod honom rätt. Det är ju också väldigt bra information att ha med sig.

Konsekvensanalysen av det här avdraget, så för varje talare som pratar så förstår man lite mera hur regeringen tänker. Det är så konstigt bara att det är ledamoten Höglund som förklarar en liten del av det här kommunalpolitiska spelet. De här svaren kan vi inte få från regeringen. Det är i likhet med vad vi har sagt tidigare, hela det här lagförslaget, dess konsekvenser och åtgärdspaket utvecklas här i debatten i plenum. Det är mycket intressant.

Tack, herr talman! Jag vill minnas en debatt, det börjar kännas länge sedan, som handlade om att när den här överföringen sker och det här avdraget eventuellt försvinner och kommunerna får in mera skattepengar, vad händer då? Nå, då var det en diskussion om att man ska minska på grund- och resekostnadsavdraget. Där har vi från Centern sagt tvärt nej, resekostnadsavdraget ska man inte röra, men grundavdraget då? Ja, om man gör de beräkningar som visar att speciellt de svagare kommunerna går skadefria ur det hela.

Tack, talman! Ledamot Höglund nämnde att den offentliga ekonomin är grunden till allt. Det har han ju naturligtvis rätt i. Vi är tveksamma till om skattehöjningar är rätt väg att gå för att få ordning på den.

Men i och med det som ledamoten anförde här så kan man ju ändå få en hint om att de kompensatoriska åtgärderna kommer att ge tillbaka betydligt mindre skattepengar till ålänningarna än vad det här avdraget har gjort, för annars har det ju ingenting med den offentliga ekonomin att göra så att säga. Hur stora inbesparingar eller ja, man kan inte se det som inbesparingar eftersom det är skattehöjning, men vi får väl använda det ordet i brist på annat. Hur stora inbesparingar räknar man med att det här ska leda till på sista raden så att säga?

Nu vet vi inte vilka de kompensatoriska åtgärderna blir, hur de kommer att landa och hur de kommer att få en prislapp. Om de motsvarar dagens skatteeffekt, det kan ingen svara på här innan vi har dem på bordet.

Men vi ska se det här som två olika saker. Vi måste alltid för våra skattebetalare göra det bästa möjliga för den offentliga ekonomin både på landskapsnivå och på kommunal nivå. Det är vår uppgift. Då måste vi också se på de avdrag som kanske inte är optimala. Vad kan vi förändra, vad kan vi göra om och vad kan vi gör bättre så att de träffar dem som verkligen mest behöver det?

Tack, talman! Men innan man kommer med ett sådant här lagförslag som man säger att man ska kompensera, så måste man väl ändå ha någon form av grepp om vad det är man vill uppnå rent ekonomiskt med förslaget? För annars hade det varit betydligt enklare att bara ge skatteförvaltningen det som de efterlyste, det vill säga någon form av direktiv för att göra det här enklare. Har man inte alls fört någon dialog kring vad det är man vill uppnå ekonomiskt med detta?

Inte vad jag känner till och det är förstås det som är svagheten med det här lagförslaget vilket vi har konstaterat från alla grupper till och med. Vi saknar de här kompensatoriska åtgärderna och förstås vad de innebär både för den behövande och prismässigt. Jag har inget svar på det.

Talman! Bästa lagtingsledamot Höglund. Lagtingsledamoten var inne på jobbskatteavdraget. Personligen måste säga jag att det tangerar att inte höra till ämnet. Talmannen har tidigare tillåtit att en annan lagtingsledamot talade mycket och omfattande om jobbskatteavdraget, och då kan man väl konstatera att det ena utesluter väl inte det andra. Det är ju två helt olika grupper vi talar om här, personer med behov av att dra av sina sjukkostnader, respektive personer som på olika sätt ska uppmuntras till att arbeta. Vad är motsättningen? Varför skulle det ena utesluta det andra? Vi har inte heller sett någon sorts aktivitet överhuvudtaget när det gäller jobbskatteavdrag och planer för det.

Jo, jag nämnde det. Jag vet inte om det är ett bra exempel, men ett exempel på jobbskatteavdrag är ju när man kan sänka den kommunala beskattningen. En lägre skatt drar ju alla invånare i kommunen nytta av, de som har sjukdomar och de som inte har sjukdomar så länge man betalar kommunalskatt förstås. Det är två olika saker, det har vicetalman Måtar helt rätt i. Men när man diskuterar hur man kan förbättra för invånarna så är det ändå ett intressant inspel tycker jag.

Tack, talman! Lagtingsledamoten Höglund var också inne på Finströms kommun. Personligen har jag noterat att lagtingsledamoten troligen deltog i hanteringen av hur kommunen skulle besvara den remissrunda som genomfördes i förhållande till kommunerna. Där måste jag väl konstatera att det inte kan vara helt enkelt att ha både den kommunala hatten på sig och väljarnas hatt på sig. Det är klart att det kan ligga i kommunens intresse att säkerställa större skatteintäkter. Det kan därmed vara frestande att begränsa möjligheterna till avdrag. Samtidigt måste man komma ihåg att det inte ligger i väljarnas intresse, i synnerhet när det gäller sjukvårdskostnader. Det är väljarna som förlorar 1 miljon som vi nu talar om.

Vad det gäller kommunstyrelsen i Finström så sitter jag inte med som ledamot utan som fullmäktiges ordförande och får delta på det viset, men inte vara med i beslut.

För en kommun är ju inte i intresset att få in så mycket skatteintäkter som möjligt och kanske lägga på hög, utan att man har en skyldighet mot invånarna att hålla skattenivån på en nivå som är lagom.

Talman! Jag kan väl inte direkt säga att jag jublar över bordläggningen till onsdag då ungefär en tredjedel av lagtinget är bortresta för att titta på vindkraft. Jag har också för mig att vi har en del externa besök på onsdagen, så helt oproblematiskt är inte onsdagen.

Men jag har en fråga angående ledamotens anförande. Står centergruppen bakom en sänkning av högkostnadsskyddet som ett medel för att kompensera för effekterna av sjukdomskostnadsavdraget?

Tack för frågan ledamot Valve. Det kan jag inte svara på, för centergruppen har inte diskuterat den frågan. Vi har heller ingen fakta. Vad betyder det för patienten? Vad betyder det för intäktssidan? Vad betyder det för ekonomin i stort? Det finns för många frågetecken för att jag ska kunna besvara den frågan här och nu.

Tack, talman! Det är ett mycket klokt svar. Också en sådan åtgärd fordrar givetvis konsekvensanalyser i termer av vad det betyder i bortfall av intäkter och även vad det betyder för relationen mellan privat och offentlig vård på Åland.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Det här ärendet riktar strålkastaren mot många saker. Hur ska vi egentligen arbeta? Hur ska vi demokratiskt få ett förslag som majoriteten önskar få igenom? Hur ska det skötas praktiskt? Vi har fått en besvärlig situation där vi har fått det svart på vitt, vilket lagtingsledamot Stellan Egeland har varit inne på tidigare, där det den 12 mars har meddelats från landskapsregeringens jurist att landskapsregeringen har fattat beslut om att helt och hållet avskaffa sjukdomskostnadsavdraget.

Det här kan man kanske förklara bort. Man talar om att man vill upplysa skattestyrelsen om sina planer osv. Men om man gör så som till exempel finansministern sade, dvs. att man läser hela mejltråden, så ser man att det hela började med ett meddelande från skatteförvaltningen där man sade "jag vill ännu påminna er om vår deadline den 13 mars." Den här påminnelsen är skickad den 12 mars. Av den här ordväxlingen och det här sättet att uttrycka sig på, så får man ju den klara uppfattningen att det måste ha varit någon form av korrespondens ännu tidigare, eftersom man ännu vill påminna om den här saken.

Nå, hur som helst, kanske någon hade fått eld i baken eller någon hade kommit på; nej, vi hade ju tänkt avskaffa sjukdomskostnadsavdraget, oj nu är det bråttom. Och så meddelade man till skatteförvaltningen att landskapsregeringen har fattat beslut om att det här ska bort.

Men personligen har jag gått igenom alla sådana potentiella beslut. Det är inte lätt för hemsidan har blivit sämre med åren när man ska söka efter de här besluten på landskapsregeringens hemsida. Det har blivit svårare och svårare att hitta de här besluten. Prenumererar man på alla beslut som kommer så kommer man ju efter ett tag att själv få uppsöka sjukvården på grund av stress eller något liknande. Det går ju inte att prenumerera på alla de här besluten, så man måste försöka söka det som är intressant.

Det har jag gjort. Jag har hittat många sådana beslut som går så som de ska, det vill säga lagberedningen har initierat en pleniföredragning där det fastslås att här har vi ett förslag om en lag och landskapsregeringen har i plenum fattat beslut om att det här ska vidare. Det är den typen av korrekta förfaranden som jag har hittat.

Jag har inte hittat ett enda sådant förfarande som visar att landskapsregeringen i det här fallet, när det gäller en så här viktig sak där vi ska ta 1 miljon euro från befolkningen, har fattat ett sådant beslut, det finns det inget sådant beslut.

Det finns mycket annat som jag skulle påstå att inte är lika viktigt och det är det här som är obegripligt för mig. Och det är också obegripligt för mig hur landskapsregeringen till skatteförvaltningen kan säga att landskapsregeringen har fattat ett beslut som landskapsregeringen uppenbarligen inte har fattat.

Jag säger det med brasklapp att jag har begärt det här också från registratorn eftersom jag inte har lyckats hitta det själv. Från registratorn har jag begärt att få det här och jag har ännu inte - snart halv fyra idag - fått något besked. Jag skickade in begäran sent i fredags eftermiddag. Allt tyder alltså på att det aldrig har fattats ett sådant här beslut.

Om man drar det här vidare, ska vi ha det så att en tjänsteman kan säga vad som helst, att landskapsregeringen har fattat ett beslut som landskapsregeringen inte har fattat? Ska det vara så här bråttom att man reagerar på någon påminnelse från skatteförvaltningen och får så att säga eld i baken, att nu är det bråttom, nu måste vi fixa det här. Så kan det inte vara. Det måste finnas lite mera planering här. Jag saknar den här lagstiftningsplanen och den efterlyste jag också under förra mandatperioden. En ordentlig lagstiftningsplan som säger vad som är på gång och ungefär när de kommer.

Man må väl förklara bort det och jag ser lite minerna här från majoriteten, ja, man kan förklara bort det. Man försökte planera och man försökte hålla kontakt med skatteförvaltningen i sista minuten. Men det är inte så här som det ska gå till.

Om vi säger att det var på det här sättet, vad hindrade att man gjorde det här lagförslaget och gav det till kännedom? Man kunde ha gett det i samband med vårbudgeten och då kunde det ha blivit en diskussion om det här.

Nu kom detta i juni någon gång och det kom ut på remiss och så vidare. Då får man väl förstå att det här är på gång. Men formellt kom det till lagtinget först i augusti. Men någon gång i februari måste man ju ändå ha tänkt tanken och i varje fall senast den 12 mars har tanken tänkts väldigt tydligt. Men man tänkte aldrig att vi skulle börja prata om det här i förhållande till lagtinget, utan man bara lät det fara på till juni.

Sen har man mage att efter det här säga att vi har inte haft tid att komma med de här så kallade kompenserande åtgärderna. Det visar på att det jobbas nu från majoritetens håll väldigt bakvänt kring den här saken.

Jag måste ju säga också att ni lagtingsledamöter inom majoriteten, talman, det känns som att om att ni har glömt vem som är uppdragsgivarna. Hur ska vi sköta en förvaltning på ett sätt så att det inte i förlängningen blir större problem?

Det kan inte tas lätt på att man säger att man har fattat beslut som man inte har fattat. Det är ingen lek, det gör man inte.

Nu är det också obekant när den här deadlinen går ut. Jag har personligen också frågat efter den av tjänstemännen men de har väl inte hunnit svara ännu. Det är min uppfattning att senast den 30 september måste det har givits ett ordentligt svar till skattemyndigheten huruvida det här ska backas eller inte. När jag har haft kontakt med förvaltningen och frågat om det här så lät det ungefär så här: "Ja, vi måste höra med skatteförvaltningen om det här ännu går att backa". Förstår ni? De måste höra med tjänstemannen om det nu går att backa? I princip genom att säga till skatteförvaltningen så har vi på sätt och vis lurat dem och sagt att det här ska ni göra, men vi vet ännu inte om vi ens hinner få Ålands lagting att fatta det här beslutet som vi är så säkra på att vi ska få igenom.

(Talmannen: Ursäkta, talmannen påminner om den rekommenderade taltiden!)

Tack, talman! Det som man måste komma ihåg här är att om man fortsätter att inte låta reglerna styra, man hade fått en påminnelse av skattemyndigheterna uppenbarligen tidigare, men varför inte då i god tid säga att det här är på gång? Då hade vi haft god tid här i lagtinget också, om man dessutom hade valt att man faktiskt hade ett lagförslag som man hade fattat beslut om. Det är först då man meddelar skattemyndigheten. Men nu tog det åtminstone tre månader innan man hade någonting som man först hade sagt åt skatteförvaltningen att man hade. Det är märkligt. Det går åt det bedrägliga hållet. Man säger att man har någonting som man inte har. Så gör man inte i någon förvaltning. Förvaltningen är lagbunden. Vi bygger land med lag som det heter. Vi måste komma ihåg det.

De här sakerna som vi har fått reda på, hur det går till här, hur man ignorerar, hur det nu plötsligt är bråttom och man får bråttom till kvällen som det heter, det är under all kritik. Så här kan det inte fortsätta. Tack, talman!

Ursäkta, jag vill uttala mig om bordläggningstiden. Jag anser att det här ärendet ska bordläggas till måndagen. Orsaken att bordläggningen ska vara till måndag är för att halva lagtinget är på resa, finans- och näringsutskottet är på resa och flera ministrar lär vara på resa. Vi har ett jättestort manfall på onsdag som är nästa plenum och således föreslår vi måndag, om vi nu lite ska försöka följa hur vi brukar jobba. Vi brukar försöka jobba enligt praxis och enligt lag så borde ju det här accepteras. Tack, talman!

(Talmannen: Vi har noterat att ni har föreslagit bordläggning till den 23:e. Innebär det här att vicetalmannen understöder en bordläggning?)

Tack, talman! Jag trodde att det redan var understött. Jag understöder inte någon bordläggning i nuläget, men jag kommer att uttala mig om bordläggningstiden såvida den understöds, vilket var min avsikt.

(Talmannen: Vi vill reda ut det här. Då har vi förstått det korrekt.)

Talman! Det verkar finnas en viss rundgång i diskussionerna här. I mångt och mycket håller jag med om det som vicetalmannen sade. Jag kan väl däremot vara så pass human i mitt uttalande nu att jag tror i alla fall att landskapsregeringen hade en god intention eller jag tror att finansministern hade en god intention. Det verkar inte som att de andra har varit med.

Det som är bekymret är att vissa ledamöter från regeringsbänken har sagt att det har funnits tid för er, varför har ni inte agerat tidigare? Medan andra ledamöter har sagt att det inte har funnits tid till de kompensatoriska åtgärderna. Nu förstår jag ju varför, jag som är lite vid sidan av, när jag har läst media. Socialdemokraterna har ett förslag, Liberalerna har ett helt annat förslag och Centerns förslag är något oklart ännu. Det betyder ju då att man har varit eniga om att avdraget ska bort, men man vet inte vilka kompensatoriska (… taltiden slut).

Tack, talman! Lagtingsledamot Thörnroos har helt rätt i den här bedömningen. Så är det. Men som sagt, det är bara en del av det här problemet. Ett problem är bristen på framförhållning, bristen på plan vad man avser att göra och oviljan att offentligt berätta att det här avser vi göra genom att upprätta en ordentlig lagstiftningsplan så att vi skulle veta vad som är på gång.

För ovanlighetens skull så tar jag replik på en ledamot i samma parti.

Fortfarande är det frågan om tiden, varför är det så bråttom nu? Regeringen kan ju uppenbarligen inte ens svara på den här frågan varför det är så bråttom. De partier som stöder regeringen, ingen kan svara på det. Det är många frågor som är väldigt, väldigt oklara. Men det här är nog en viktig fråga för mig i alla fall. I alla fall nästan alla har uttrycket att det här inte är optimalt och det här är inte bra. Men varför är det då så bråttom? Varför kan man inte vänta ett år och låta det träda i kraft först nästa år? Vad är orsaken? Det är så mycket fel i det här och alla är eniga om det. Varför ska det göras nu?

Tack, talman! Ja, lagtingsledamot Wikström, det är en bra fråga. Varför är det så bråttom? Vi har fått höra att skattebyrån har begärt det. Jag tyckte mig höra från lantrådet att det var skattebyrån som hade begärt det för att det var så krångligt. Vi har också hört det av finansministern och jag tror att finansministern hänvisade till e-post korrespondensen där skatteförvaltningen efterlyste huruvida man avsåg göra förändringar inom mars. Vi har fått så många olika förklaringar på vad detta beror på, och ingen förklaring är godtagbar.

Tack, herr talman! Det är väldigt konstigt att det är skatteförvaltningen som har satt igång att vi ska avskaffa ett sjukdomskostnadsavdrag. Skatteförvaltningen ser att reglerna behöver moderniseras och tydliggöras. Det här avdraget har varit ikraft sedan 1943 om jag inte missminner mig. Det har varit i kraft i 80 år och nu helt plötsligt det här året så är det extremt bråttom att avföra det och göra sig av med det. Det är helt obegripligt. Det enda rätta är att ta tillbaka det här lagförslaget och komma tillbaka hit till lagting i början på nästa år med alla åtgärder och underlag det statistiska underlag som behövs. Jag förstår inte hur regeringen inte kan se det här?

Tack, talman! Ja, det har som sagt varit i kraft länge det här sjukdomskostnadsavdraget. Det har påståtts att det är rättsosäkert. Jag kan konstatera att det finns ju en anvisning från skatteverket som reglerar under vilka närmare premisser man får det här beviljat. Det finns bara ett enda avgörande från förvaltningsdomstolen avseende i vilken utsträckning man får dra av de här ESB-kostnaderna. Att det skulle vara något problem med det här avdraget rättsligt så är ju inte heller en godtagbar förklaring.

Herr talman! Vicetalmannen upprepade diskussionen om den skatteåtgärdsklocka som existerar mellan landskapsregeringen och skattemyndigheten, vilken säkert existerade då när Obunden Samling befanns sig vara i majoriteten. Jag är säker på att det i förvaltningen fanns kunskap om dessa datum. Vill man vidta större skatteåtgärder så meddelar man det under våren och smärre åtgärder meddelar man under hösten. Vi har gått igenom det här. Det var säkert så att vicetalmannen förberedde sig för dagens debatt med att man skulle lyfta denna fråga och då för man fram det oberoende om saken har förklarats redan tidigare.

Men att hävda att det är bedrägligt att vi följer överenskommelser med skattemyndigheten, och att det är bedrägligt att vi meddelar de eventuella åtgärder vid de datum som är överenskommet med den myndighet som ska förverkliga lagtingets skattepolitik så småningom (… taltiden slut).

Tack, talman! Det sista ordet jag hörde var bedrägligt och det är bedrägligt. Ifall jag frågar minister Perämaa hur stora skor han har och ministern står här och säger att han vet inte hur stora skor han har, så menar jag att det är bedrägligt att inte kunna svara rätt på den frågan.

Säger Ålands landskapsregering att de har fattat ett beslut när Ålands landskapsregering inte har fattat ett beslut, då är det ett bedrägligt sätt att agera mot andra myndigheter. Jag har det svart på vitt, den 12 mars har man sagt att Ålands landskapsregering har fattat ett beslut, men det finns inga protokoll på det.

Herr talman! Det borde vara den 13 mars som detta har gjorts, så där skiljer det sig lite grann. Frågan ställdes av skattemyndigheten den 12:e och så vidare.

Bedrägligt, hävdade vicetalmannen, då säger alltså vicetalmannen att en tjänsteman vid finansavdelningen har gjort det bedrägligt när man med de här formuleringarna har meddelat skattemyndigheterna att man ska vidta de här åtgärderna, att landskapsregeringen går in för det.

I beslutet finns det inte en siffra eller en beteckning på själva beslutet och det brukar alltid följa med då när man har fattat ett liknande beslut, om det är ett formellt beslut. Tjänstemannen har använt den här formuleringen. Vill man ens lite tänka efter när man ser speciellt förlängningen, mejlväxlingen och hela tråden så ser man ju att det är en tjänsteman som meddelar en annan tjänsteman vid en annan myndighet att det här ska göras.

Tack, talman! Det är ganska mycket om och men här i finansministerns uttalande. Om vi tänker oss att den här tjänstemannen vid skatteverket hade sagt "okej, vad bra, det är ju en bra början att Ålands landskapsregering har fattat beslut om det här, men för ordningens skull, kunde ni skicka över ett protokollsutdrag?" Och sedan, precis som också skedde i verkligheten, så skulle den här finländska tjänstemannen ha sagt att det är ju en lag som ska ändras så det är väl lagtinget som ska fatta beslut om det här. Ja just det, precis. Men om frågan hade ställts, kan ni skicka över ett protokollsutdrag på det här, vad hade då den här tjänstemannen sagt? Alltså nej, landskapsregeringen har inte fattat ett sådant beslut, ja, jag skrev fel eller jag skojade. Men om man bara tänker på hur det här är formulerat - och det är ändå jurister som kommunicerar - så nog måste man ju veta skillnad på om ett beslut har fattats eller inte.

Talman! Jag håller med vicetalman Måtar i mycket av det han sade. Det är anmärkningsvärt och man blir bekymrad över hur beslutsprocessen går till.

En intressant sak med det här lagförslaget, har Måtar någon uppgifter om vi redan kanske har drabbats av några kostnader? Det framgår ju i lagförslaget att ett externt systemarbete, för att göra den här förändringen som vi pratar om här, kommer att kosta 80 000-100000 euro. Är det någonting som vi redan har hamnat på att betala eller en del av det? Hur ska vi veta det? Inte heller finns ju de uppgifterna framme på bordet här. Det är mycket frågetecken.

Tack, talman! Ledamot Holmberg, bra att ledamoten påminde mig om det här. Jag har varit i kontakt med tjänstemännen och jag fick förra veckan besked om att de skulle kontrollera med skatteverket om detta ännu går att stoppa. Det var den formuleringen som kom. Idag när jag påminde om den här formuleringen och frågade; har ni fått besked om det här går att stoppa? Då fick jag alldeles nyligen ett besked att de hade varit i kontakt med ICT-experten på skatteverket och de har meddelat, jo, det går att stoppa. Men det var väl skönt det, för ifall nu inte lagtinget hinner fatta det här beslutet så kommer ändå inte avdraget i skatteverkets system att försvinna. Det är ju bra att det går att stoppa. Det här är en ganska stor sak, mycket större än vad man vill låta påskina från majoritetens håll.

Talman! Tack för det vicetalman Måtar. Jag tror att det är bra att de här uppgifterna kommer fram. Det är mycket frågetecken nu och det finns saker som vi behöver få fram på bordet här ännu.

Vi har noterat att lagtingsledamot Roger Höglunds förslag om bordläggning har fått understöd av lagtingsledamot Simon Påvals.

Önskar någon utöver dessa att uttala sig om bordläggningstiden? Jag har noterat vicetalmannens förslag redan tidigare här om bordläggningstid till den 23 september.

Talman! Jag önskar understöda vicetalman Måtars förslag om bordläggning till måndagen den 23 september.

Tack! Då har vi två understödda förslag. Inga fler förslag?

Då kommer vi att förrätta omröstning. Omröstningen kommer att verkställas om bordläggningstiden.
Omröstningspropositionen ställs så att den som röstar för bordläggning till den 18 september röstar ja; den som röstar för bordläggning till 23 september röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Omröstning. Talmannen röstar ja.

Omröstningsresultatet visar:
16 ja-röster
9 nej-röster
5 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har beslutat att bordlägga ärendet till plenum den 18 september.

Alla de som begärde ordet före beslutet om bordläggning fattades har rätt att yttra sig idag ännu.

Talman! Ledamöter, jag är förvånad över att närmast socialdemokraterna, som jag står närmast, synes ha ändrat sin ståndpunkt. Det här var uppe år 2012 under regeringen Gunell och då förändrades sjukkostnadsavdraget så endast de med en nettolön under 5 000 per år fick bara dra av det till hälften, 50%.

År 2013 framgick att dåvarande social- och hälsovårdsminister var emot att slopa avdragen.

Det som är viktigt är att vi vet inte riktigt vad alla de här gjorda avdragen består av. Är det ett besök hos privatläkare? Är det avdrag från personer i långvarig institutionsvård? Är det dyr tandvård? Är det ÅHS-avgifter? Vilka och vem som gagnas mest har egentligen inte heller redovisats. Det borde vara ganska lätt att ta reda på för skatteverket. Den här klumpsumman som folk deklarerar så den går man ju inte in i, så det vet man mig veterligen inte. Det är ju otroligt viktigt att veta om man ska utarbeta kompensatoriska system och hur de ska utformas.

Men redan nu vet vi att FPA andelen av privat läkarbesök har ökat dramatiskt. Den har ökat från 8 euro per besök till 30 euro, det är alltså en ökad subvention på 285 % av skattebetalaren till privat sektorn. Min åsikt är att till denna del så kan man fasa ut det här. Det behövs inte, den privata sjukvårdssektorn ska ju bära sig själv. Dessutom konkurrerar man om arbetskraft med den offentliga sektorn.

Den andra ytterligheten är avancerade tandvårdsåtgärder av typen kronor och implantat som faktiskt medborgare med låg inkomst knappast har råd med. Alldeles nyligen var det i finska media en rapport om att tandhälsan faktiskt har försämras i Finland de senaste åren. Man kopplar det eventuellt till pandemin, det förefaller så. Vi vet att tandhälsa har en stor betydelse för hjärt- och kärlsjukdomar.

Jag håller med de talare som säger: Varför denna brådska? Ska avdraget fasas ut så görs det rimligen gradvis i takt med att olika ersättande system skapas. Det är system som ännu inte föreligger och som också bör föregås av noggranna utredningar. Den här brådskan är för mig obegriplig. Det här avdraget har funnits sedan 1949. Då ställer jag lite retoriskt frågan: Kan det ha att göra med den här brevväxlingen mellan finansavdelningens jurist och skatteverket? Då frångår man den parlamentariska beslutsgången och det är inte okej tycker jag. Jag tycker att det nog är rätt alarmerande.

Sen kan man ju också fråga sig, vi vet ju att social- och miljöavdelningen var tveksamma till att ta bort det här avdraget, men vad är finansavdelningens drivkraft eftersom det är en kommunal beskattning? Är det så att man vill öka kommunernas skatteinkomster och på den vägen minska kommundelarna? Det kan man fråga sig retoriskt.

Det viktigt att veta att här har Åland suverän behörighet att besluta om. Jag hoppas att man kan modifiera det här lagförslaget med gradvis utfasning i takt med att man utarbetar olika kompensatoriska system.

Jag lever i den naiva föreställningen att diskussion i plenum och utskott verkligen kan ha betydelse och göra skillnad. Men så verkar det inte riktigt vara. Det verkar som att man liksom följer partilojaliteten och då blir ju alla de här diskussionerna ganska meningslösa. Vi har ju hört de här argumenten nu i alla dess varianter väldigt, väldigt många gånger.

Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen kunde sig ta en funderare. Istället för att bara sonika ta bort det här avdraget i sin helhet, kunde man kanske fasa ut det pö om pö i takt med att kompensatoriska system har byggts upp?

Det gör mig lite beklämd hela det här absoluta och dessutom att det ska vara så bråttom. Bråttom är det naturligtvis inte, det förstår ju envar om det har förelegat sen 1949. Tack!

Tack, herr talman! Det stämmer absolut det som ledamoten sade. Det är ju absolut inte bråttom. Hur man kan säga att det är bråttom så är ju närmast skrattretande i och med att det har varit i kraft i nästan 80 år nu. Nu ska det göras, precis nu. Har ledamoten någon tanke om varför det är så bråttom nu? 20 ledamöter förstår ju själva att det här är inte bra. Varför kommer man med det här nu då? Vad är orsaken, vad tror ledamoten?

För mig är detta höjt i dunkel. Jag tror inte att det gynnar en rationell behandling när det blir en väldigt polariserad debatt. Jag tror faktiskt att många som hör till regeringsblocket känner sig lite obekväma med det här. Om det blir en väldigt polariserad debatt där det handlar om opposition mot regering så då låser det positionerna. Jag tycker att det finns tillräckligt mycket rationella argument för att man i alla fall ska ta sig en funderare en gång till i utskottsbehandlingen.

Tack, herr talman! Det är ju egentligen bara de argumenten som har fått höras här. Det har inte kommit så mycket argument kring varför det är så bråttom och varför man måste göra det här nu. Det som man skyller på är att skattemyndigheten säger att det är omodernt och därför måste det göras på ett år. Det är inte ett hållbart argument. Det funkar inte retoriskt.

Kejsaren har inga kläder, det är det som vi ser.

Jag skulle gärna ha varit en fluga på väggen när man diskuterade det här i landskapsregeringen. Jag tror att det här har varit en knepig fråga. Jag tror att man vill gärna ha enkla system. Ibland rusar man åstad där man kanske borde ta en funderare en gång till.

Talman! Inledningsvis så beklagar jag igen att jag inte hade möjlighet att vara på plats förra veckan på grund av andra åtaganden.

Avdraget är viktigt för många. Landskapsregeringen kan konstatera att det inte har varit acceptabelt att det inte finns färdiga alternativ och riktade åtgärder. Till den delen så är kritiken befogad.

Jag tycker att det är skäl att påminna sig om varför man gör den här åtgärden och grundorsaken till att sjukdomskostnadsavdraget inte längre fyller sitt syfte.

Som påpekades här i någon av de otaliga replikväxlingarna så gjorde skatteförvaltningen redan en påstöt våren 2023, alltså för ett och ett halvt år sedan. Skatteförvaltningen hade svårt att hantera det här, det var väldigt svårt att dra gränser. Det är liten effekt med mycket administration och det är mycket svårt att definiera vilka kostnader som ska omfattas av avdraget. Det är också mycket svårt att definiera på ett avgränsat och rättvist sätt vilka kostnader som ska utgöra sjukdomskostnader. Skattebyrån bedömer att sjukdomskostnadsavdraget främst gynnar de som gör dyrare privata ingrepp gällande tandhälsan. Det finns mera effektiva sätt att stöda dem som har det ekonomiskt svårt.

Det man också kan se på statistiken är att antalet beviljade bidrag i de lägre inkomstklasserna har minskat över tid samtidigt som det totala antalet beviljade bidrag i de högre inkomstklasserna har ökat hela tiden.

Skattebyrån konstaterar också att kontrollen av avdraget är principiellt viktigt då det kommer yrkande om allt möjligt. Lagen är helt rudimentär och som flera påpekade så härstammar den från 40-talet. Det kommer yrkanden om massage, plåster, hälsokost och djurmediciner. Det saknades tolkningar i lagstiftningen. Räknas slipade solglasögon, resekostnader och nikotinpreparat? Vilka personer ska anses vara familjemedlemmar? Man kan också konstatera att internationella situationer ökar och medicinkostnader vid resor till andra länder är avdragbara, men även tandläkarbesök i andra länder och mediciner som har beställts på nätet.

Lagbehörigheten saknas för att kunna kontrollera om kostnaderna har ersatts via privata försäkringar eller reseförsäkringar. Det finns inte lagstöd att kontrollera det, och inte heller om det de facto finns läkarremisser.

Riksdagen har ytterligare godkänt förändringar i sjukförsäkringslagen, vilket medför att avdragets tillämpning blir ännu vidare än tidigare, övervakningsbehovet ökar och avdraget tappar ännu mer i effekt. Det var slutsatser och bakgrunden till hela det här.

Om man drar sig till minnes så var sjukdomskostnadsavdragets karaktär och syfte att underlätta för dem som är sjuka och har det svårt ekonomiskt. Det kom till i efterkrigstid. Det är inte ett allmänt skatteavdrag. Skatteavdraget som togs bort under förra mandatperioden, det var ett allmänt skatteavdrag. Det här är inte ett allmänt skatteavdrag.

Vi kan också se att man ökar kraftigt ersättningarna för privat vård. Det gör riksregeringen. Ledamot Lindén har tagit upp det flera gånger. Jag tror att det är med en halv miljard som man ökar FPA ersättningarna för privat hälso- och sjukvård, alltså man vidtar åtgärder på riksplan för att stimulera den privata sjukvården.

Det kan ju heller inte hänga på ett sjukdomskostnadsavdrag att vi har fungerande privata läkarstationer på Åland. Något sådant system kan vi ju inte ha.

Det har under åren med jämna mellanrum producerats underlag kring ekonomisk utsatthet i landskapet. De som lever på marginalen är ofta sjukpensionärer, ensamförsörjare och pensionärer som enbart har grundpension. Det är på många sätt tuffa tider med allmänna nedskärningar på rikssidan, högre räntenivåer, momshöjning och inflation. Landskapsregeringen har försökt dämpa de här åtgärderna inom ramen för vår behörighet, det som vi har makt att besluta om. Under det här året till exempel så har lagen om bostadsbidrag ändrats på rikssidan, inbesparingar som annars per automatik skulle ha gällt på Åland stoppade landskapsregeringen och lagtinget gemensamt. Det var också en sak som vi måste säga till om före lagen hade dragits igenom lagtinget, att nu tänker vi vidta en annan åtgärd. Det är så det fungerar.

Jag måste säga att jag tycker genuint illa om att man misstänkliggör tjänstemän på landskapsförvaltningen. Det är vi som har det politiska ansvaret och ingen annan. Det är regelmässigt att man har kontakter med underlydande myndigheter och så ska det väl fungera. Det är det som är kärnan i självstyrelsen, man har låga trösklar och man kan prata med folk.

Bostadsbidragets belopp ändrades till 70 % av godtagbara boendeutgifter i riket och vi bibehöll 80 %. Vi bibehöll även självrisken på 42 % medan den höjdes i riket till 50 %. Det var en direkt socialpolitisk åtgärd.

Talman! Det är min uppfattning att de kompensatoriska åtgärderna ska riktas till dem som är sjuka och till dem som lever på marginalen. Det har florerat en hel del förslag och det är bra att det gör det. Vi har en fri debatt, hittills i alla fall.

Skulle de kompensatoriska åtgärderna ha varit fastslagna så skulle det med all säkerhet ha dykt upp andra förslag, precis som det ska vara.

Det jobbas vidare just nu och har faktiskt gjorts det sedan juni. Vi en av de bästa, tidigare avdelningschef Mickelsson, som tittar på åtgärder när det gäller högkostnadstaket. Vi ser på ett justerat högkostnadstak och det blir direkt riktat till dem som är sjuka och till sjukpensionärer och ett justerat grundavdrag som är riktat mot låginkomsttagare samt lägre medelinkomsttagare.

Avdraget talar ju också sitt tydliga språk. De som har de absolut lägsta inkomsterna kommer inte i åtnjutande av det överhuvudtaget, utan det är de som faller precis över och där behöver vi se på kompensatoriska åtgärder.

Vi räknar med att vi ska kunna ge besked i rask takt. Tack.

Tack lantrådet Sjögren! Talman! Låt oss säga att man skulle fasa ut stödet till de privata läkarna och att man skulle modifiera ÅHS avgiftsstadga så att den innebär en trygghet för de mindre bemedlade, då kommer den totala mängden kostnaden för det här avdraget att reduceras kraftigt. Vi vet inte hur mycket.

Naturligtvis misstänkliggör man inte en enskild jurist, utan det är proceduren som är anmärkningsvärd. Apropå att misstänkliggöra, det har också sagts att man kanske tar ut många glasögon eller att man har en försäkring som har betalat. Det är en antydan av att det fuskas med det här avdraget. Fuskas det med avdraget eller är det dåligt kontrollerat? Det tycker jag att är viktigt att veta.

Talman! Inte kan man säga att det fuskas med det. Det är ju lagstiftningen som är otydlig. Människor har rätt att göra sina avdrag. Lagstiftningen är otroligt otydlig och inte tydlig på något vis i världen. Man har rätt att göra de här avdragen. Sedan sätter det i gång en ganska omfattande kontrollapparat. Vi kan konstatera att den här kontrollapparaten på skattebyrån kostar en hel del, vilket också det här otympliga högkostadstaket på ÅHS gör. Så genom att vi avbyråkratiserar så finns det möjlighet att göra åtgärder för grupper som verkligen behöver det.

Tack lantrådet Sjögren. Det är glasklart om man bara läser anvisningarna. Man får inte dra av det som man har fått täckta av reseförsäkring eller privata vårdförsäkringar. Så det är ingen tvekan om det.

Talman! Precis så är det. Men samtidigt så finns det ingen rätt att kontrollera och göra stickprov, det medför inte lagstiftningen i dagsläget.

Tack, talman! Det är väl ingen från oppositionsblocket som har misstänkliggjort någon tjänsteman vad jag har hört under dagens debatt. Däremot, och det sade jag även i mitt anförande, så undrar vi vem det är som har gett tjänstemannen det här uppdraget? Det är väl det som är det anmärkningsvärda. Någon måste ha gett tjänstemannen det här uppdraget att meddela det här till skatteförvaltningen, och det har inte tagit något beslut i landskapsregeringen. Vi tror naturligtvis inte att tjänstemannen har gjort det här på eget bevåg och dragit det ur luften.

Det man funderar på är ju om det inte hade varit enklare att bara ändra de här definitionerna som skatteförvaltningen ansåg vara så luddiga? Och om man nu inte har för avsikt att göra det, vilket man inte har, varför har ni inte hunnit ta fram de kompensatoriska åtgärderna ännu efter så här lång tid?

Talman! Jag tycker att jag har svarat på de där frågorna redan till ledamot Egeland. Vi håller på att ta fram åtgärder. Det behövs utredningar. När det gäller riktade socialpolitiska åtgärder så behöver man ha torrt på fötterna.

Sedan är det på det viset också att man i deklarationen för 2024, alltså våren 2025, så får man fortfarande göra det här sjukdomskostnadsavdraget. Vi borde ha haft ett tydligare besked till lagtinget. Nu jobbar vi och tittar på högkostnadsskyddet och också på grundavdraget. Det är helt riktat och det kräver minimal byråkrati.

Tack, talman! En av de punkter som lantrådet lyfte här, och som många andra från regeringsblocket har lyft, är att det här avdraget träffar ju fel. Om man tittar på landskapsregeringens eget lagförslag så har man lite svårt att förstå vad man menar med att man träffar fel.

Lite beroende på vad man anser vara en höginkomsttagare och en medelinkomsttagare så står ju låg- och medelinkomsttagare för antingen 3,2 miljoner eller 4 miljoner av den totala kostnaden för det här avdraget. Medan höginkomsttagarna står för 1,5 miljoner alternativt 2,3 miljoner, också beroende på vad man räknar som hög- och medelinkomsttagare, för det är ett ganska luddigt begrepp. Vad menar man när man säger att det här avdraget träffar fel?

Sjukdomskostnadsavdraget är för de sjuka och för dem som lever på marginalen. Siffrorna visar tydligt och trenden är tydlig att avdraget minskar i effekt. Avdraget söks i färre utsträckning bland låginkomsttagare och lägre medelinkomsttagare, medan det ökar i de högre inkomstklasserna.

Tack, herr talman! Tack lantrådet för att hon ställer sig upp och försvarar det här förslaget. Det har jag väntat på.

Det är ju samma tjänsteman som har lämnat in remissutlåtande, om det här lagförslaget och att avdraget inte ska slopas, som lantrådet nu har att utreda kompensatoriska åtgärder. Detta bara som en parentes.

Men det som vi inte får svar på fortfarande är, varför är det så bråttom? Lantrådet erkände själv att det finns brister i det här. Det borde finnas allt det här på bordet som inte finns här, alla partier har sagt samma sak och flera ministrar har också sagt samma sak. Men ändå så står vi här nu. Vi står här, vi har ett lagförslag som har varit i kraft i nästan 80 år och som fungerar uppenbarligen, även om det finns brister i det absolut, vilket skatteförvaltningen har påpekat. Varför, kära lantråd, är det så bråttom att bli av med det här avdraget nu?

Talman! Jag räknar med att vi ska kunna presentera kompensatoriska åtgärder här under hösten. Vi har en budget som vi väntar på också. Det kommer att finnas kompensatoriska åtgärder.

Och igen, man kommer att få göra sjukdomskostnadsavdrag i sin nästa deklaration också.

Tack, herr talman! Det är anmärkningsvärt att lantrådet inte kan svara på denna fråga. Vi har ställt frågan hela förra veckan och fortsätter idag och det finns fortfarande inget svar på den här frågan. Då är det något som lantrådet inte vill säga, för det är inte en okänd fråga. Man väljer att inte svara på frågan. Vad är det som ligger bakom det här egentligen? Det är någonting som inte sägs här som ligger bakom det här, annars borde lantrådet kunna svara här och nu på varför det är så bråttom.

Ja, jag vet inte vad ledamot Wikström hittar på för sagor där i bänken. Det skulle vara intressant att höra vad det finns för teorier där. Det är liksom något som varken har händer eller fötter.

Det här var en process som vi har startat i majoritetspartierna. Vi har diskuterat den här frågan. Nu så har vi fullt fokus på kompensatoriska åtgärder.

Tack, talman! Det verkar som om lantrådet börjar bli lite irriterad. Men jag tar mig ändå friheten och fortsätter och kommer med en fråga.

Jag har tre saker som jag vill påpeka, talman. Lantrådet sade att det är en stor administration. I det egna lagförslaget som har lämnats hit till lagtinget står det: "Landskapsregeringen kompenserar skattemyndigheterna med ungefär 20 000 euro årligen för det arbete skatteförvaltningen utför." Det här är ju bara en bråkdel av vad det till exempel kostar att spela in en utländsk skräckfilm som man ger pengar till. Det var den ena frågan. Är det 20 000 som har gjort att detta är så viktigt?

Sen talade lantrådet om att man inte kan göra stickprov. Skatteprocedurer och den typen av förfarande är ju någonting som hör till finländsk behörighet. Mig veterligen så finns det sådana regler som gör att skatteförvaltningen kan fråga efter kvitton och checka saker. Att säga att det inte går att göra stickprov är ju direkt felaktigt, talman.

Talman! Det är nog betydligt större kostnader för avdraget än 20 000. Det finns anställda människor som bara håller på med sjukdomskostnadsavdraget. Underlagen från skatteförvaltningen säger "lagstiftning, lagbehörighet saknas för att kunna begära kontrolluppgifter. Det finns inget sätt att övervaka om kostnaderna ersatts via försäkring. Kompletteringsbegäran åt kunder gällande remiss från läkare." Det var skatteförvaltningens egna ord att det saknas lagbehörighet för att kunna begära ut kontrolluppgifter.

Tack, talman! När det gäller att begära ut kontrolluppgifter så är det en annan sak. Att göra stickprov och kontakta de klienter som begär det här avdraget är ju ingenting som dagens lagstiftning hindrar på något sätt.

Den tredje saken som jag tänker fråga om gäller budgetmotion nr 31/2014-2015 som gavs in i november 2014 av även lantrådet. Där önskade man återställa sjukdomskostnadsavdraget och göra det så bra som det en gång var, det vill säga identiskt med det förslag som Obunden Samling nu för fram, att utvidga sjukdomskostnadsavdraget. Lantrådet var sista undertecknare av sex stycken liberaler som då drev politik. Vad är det som har gjort att det här har ändrat? Det som man ville göra mera av tidigare så vill man nu helt ta bort. Vad är det som har hänt lantrådet?

Jag vet inte om det är helt obekant för vicetalman Måtar, men fakta är den enkla orsaken. Fakta! Bidragets syfte är inte för de lägre inkomstklasserna mera. Det är svårt att definiera var man ska göra avdrag, det är pappersexercis och det är byråkrati. Det finns inget sätt att övervaka kostnader om de ersätts via försäkring eller om man har fått en remiss från läkare. Det finns ett ordspråk om att kunna ändra sig, och det kanske jag inte tänker dra här. Det är helt enkelt fakta. Man har konstaterat att det blir alldeles för byråkratiskt och det riktar sig inte till dem som skulle behöva det allra mest. Det är de åtgärderna som vi försöker ta fram nu. De som är sjuka och de som har de lägsta inkomsterna, det är dem som vi i landskapsregeringen vill hitta.

Talman! När man kommer med en lag så brukar man beskriva helheten som lagförslaget ingår i. I mitt förra anförande kritiserade jag att lagförslaget är näringspolitiskt blint. Det står inget om hur Ålands företagare drabbas.

En annan stor fråga av allmänt intresse är givetvis, vilka andra åtgärder kommer regeringen att vidta för att balansera ekonomin under de kommande åren? I det här lagförslaget står som bekant ingenting om det som finansministern var inne på i sin presentation, det vill säga hur avskaffandet av sjukdomskostnadsavdraget ingår i landskapets bredare plan, landskapets sparbeting. Avsaknaden av denna beskrivning är en tämligen stor brist, vilket flera också har kritiserat.

I rambudgetdebatten var finansministern tydlig med att vi ska spara 13,6 miljoner "på den egna verksamheten fram till 2027". Er rambudget gick igenom i lagtinget, det är den som gäller. Det rimliga hade då varit att presentera ett sparpaket eller en plan där denna skattehöjning ingår tillsammans med flera andra åtgärder. Detta av två skäl. För det första utgör ett paket, eller en helhet om ni så vill, en förutsättning för ett lyckat sparbeting. Mycket kan sägas om finansminister Purra, men det hon kom med till riksdagen var ett tydligt paket, inte bara 1 miljard i skatter, också 2 miljarder i anpassning av egna verksamheter. En trovärdig ekonomisk politik bygger på att det finns en plan.

För det andra innebär avsaknaden av en plan en slags hattifnattpolitik, för att travestera exlantrådet Thörnroos, en politik där du går omkring med sparambitioner och ser lite vad som råkar dyka upp från dag till dag. Regeringar som saknar en plan för sin inbesparingspolitik och som inte är ihop pratade brukar inte bli särskilt långlivade.

Om ni har en uppriktig vilja att hålla den ram ni själva har satt och spara 13,6 miljoner euro på den egna verksamheten, då är det dags nu att ni kavlar upp ärmarna, pratar ihop er och berättar hur inbesparingsbetingen ska fördela sig på de olika politikområden, utöver sjukdomskostnadsavdraget som vi redan känner till.

Om ni inte klarar av att svara på den frågan så kan vi ta en enklare fråga. Skrotande av sjukdomskostnadsavdraget ger 1 miljoner euro. Ingår den miljonen i dessa 13,6 miljoner som anses vara anpassningar av den egna verksamheten? Vi får väl återkomma i utskottet till det.

Talman! Angående förslaget om att sänka högkostnadsskyddet som vi har kunnat läsa om på insändarplats, så lyssna noga Liberaler! ÅHS har idag en årlig inkomst på 3,0 miljoner euro för patientavgifter. Om du sätter en allmän gräns på 100 euro för alla, räkna då med ett inkomstbortfall på 45 % eller 1,4 miljoner på årsnivå. Om ni hade haft en inbesparingsplan, då hade den stått i konflikt med detta för att uttrycka det milt.

Talman! Det är synd att det här ärendet blev bordlagt till onsdag då en stor del av lagtinget är frånvarande. Det finns mer att säga om detta lagförslag. Det här lagförslaget är grovhugget, bristfälligt och det är mycket allvarligt, att det saknas konsekvensanalyser för de grupper som berörs; ESB-boende, optiker, vårdföretagare och för tusan barnen saknar en konsekvensanalys, enligt Mariehamns stad.

Jag hade ännu tänkt hålla ett anförande om ytterligare en grov brist som jag skulle vilja påtala för landskapsregeringen, nämligen den grova bristen att sjukdomskostnadsavdraget de facto består av två stora delar. Å ena sidan sjukkostnaderna och å andra sidan kostnaderna för institutionsvård eller effektiverat serviceboende som kan dras av till 25 % enligt beslut av Ålands förvaltningsdomstol 81/2008. Det här lagförslaget låtsas som att våra äldre och deras kostnader för ESB-boenden och institutionsvård inte finns, alltså ena halvan saknas. Det är minst sagt anmärkningsvärt!

Så jo, det finns en viss irritation hos oss i oppositionen över att ni kommer med så här grunda analyser och att ni inte har någon bättre plan än Jönssonligan på hur de drabbade grupperna ska kompenseras. Tack för ordet!

Tack, herr talman! Det här anförandet förtjänar att debatteras vidare. När ledamoten talade så kom jag vidare på att antagandet om att det är 1 miljon i inbesparingar, det stämmer ju inte. Vi resonerade här tidigare att en del av de här klienterna som har uppsökt privat vård så kommer istället att uppsöka offentlig vård. Det gör ju att ÅHS kostnader kommer att öka som en följd av det här lagförslaget. Det som man sparar i kommunalbeskattningen eller som man ska ta av kommunerna på något sätt kommer i stället öka ÅHS kostnader. ÅHS får en högre vårdbelastning. Det är ytterligare ett exempel på att det här lagförslaget och dess konsekvensanalyser inte håller. Det håller inte måttet!

Den som undrar varför vi pratar så länge och bara upprepar oss så tycker jag att det framkommer hela tiden nya uppgifter ju mer man tänker på hur ogenomtänkt det här förslaget är. Det var väl det jag ville säga.

Grundanalysen, med tanke på att du får 1 miljon genom att godkänna det här, alltså landskapet får 1 miljon, men om du skulle sätta högkostnadsskyddet till 100 euro för alla så då har du plötsligt spenderat minst 1,4 miljoner, kanske mera.

Tack, herr talman! Så är det ju. Till det får man lägga de ökade vårdkostnaderna som faktiskt krävs för att administrera vården. Den är ju inte självfinansierad, speciellt inte om man sänker högkostnadsskyddet.

Jag tycker att det är bra att ledamot igen lyfte upp den här aspekten som också är en brist, ESB-boendena och reformen av patient- och klientavgifterna som genomfördes förra året. Det är en av de grundläggande orsakerna till varför det här underlaget inte håller. Reformen och förändringen av grundavdraget, de två aspekterna finns inte med och det är bra att ledamoten lyfte upp det. Det är stora brister som vi inte har fått något svar på varför de inte finns med.

Talman! Om talmannen nu under vapenhot skulle tvingade ner mig från talarstolen och mig 10 sekunder att säga någonting, så är det att halvan saknas. Det här lagförslaget nämner ingenting om institutionskostnaderna och ingenting om ESB-kostnaderna. Jag nämnde i mitt första anförande att det är skandal. Jag vidhåller att det här är en stor skandal att man överhuvudtaget inte ens har begrundat konsekvenserna av att slopa det.

Tack, talman! Jag hörde ganska kraftiga begrepp, det är skandal och det brister. Skulle jag gå igenom ett visst antal lagförslag här från det att jag blev minister så kan jag väl konstatera att det finns flera lagar som gick igenom förra mandatperioden som inte alls uppfyllde kraven på allt det här som ni begär här idag. Jag vill att ni ska ta en funderare på det. Klientavgiftslagen exempelvis, den saknar ju ekonomisk analys och hur den...

(Talmannen: Talmannen påminner om att repliken ska syfta till huvudanförandet.)

Jag återkommer till det. Men å andra sidan så hänskjuts ju sådana här kompensatoriska åtgärder till ett nytt paket, till en ny regering. Är det att vara ansvarsfull när man lagstiftar, ledamot Valve?

Talman! Jag trodde att jag hade hört alla argument, men att saker har varit dåliga förr i tiden är sannerligen inget gott argument för det här lagförslaget. Det snarare förstärker mitt argument. Om det är så här som det stiftas lagar, alltså vi måste kunna bättre än så här. Jag använde ordet skandal. Jag brukar inte använda ordet skandal särskilt lättvindigt, vilket kollegor som har jobbat med mig i elva år i det här lagtinget känner till. Men det här är skandal.

Återigen, vi har att göra med en ganska lång tidshorisont när det gäller den här lagstiftningen. Det är ett åtgärdspaket som ska träda i kraft 1.1.2026. Men gå tillbaka till den förra mandatperioden och konstatera att nu lägger vi ansvaret på oss själva. Vi skjuter inte fram det här på något sätt till en ny regering som ska komma med svar på det sätt som klientavgiftslagen ändå hänsköts till.

Men med det sagt så vill jag säga att det är inga konstigheter att en lagstiftning kan ha vissa faser och här pratar vi om olika faser. Det är en ganska lång tid här framåt där vi har möjlighet att grundligt analysera och gå igenom så att vi får ett träffsäkert paket. Det är också det som är syftet, ingenting annat, inte för att dölja för er vad vi avser att göra utan för att nå en träffsäkerhet.

Apropå att vi har att göra med en väldigt lång tidshorisont, så ända sedan mars så har ni haft tid att fundera på kompenserande åtgärder som inte finns i det här lagförslaget.

Nu springer regeringspartister omkring på möten och funderar över vilken åtgärd som socialpolitisk kunde vara vettigast beaktat FPA:s bidrag här och beaktat ett möjligt framtida sjukdomskostnadsavdrag. Det här är svåra grejer. Jag avråder starkt ifrån att försöka höfta fram någonting på några dagar medan utskottet behandlar. Det här är en så viktig fråga så ni borde ge tid och den omtanke som det fordrar. Det vill säga, dra tillbaka lagförslaget, fundera igenom ordentligt och kom med tydliga och riktade kompenserande åtgärder till de grupper som ni vet att drabbas. Det är ingen raketvetenskap vem som drabbas. Det svåra är att få fram åtgärderna. Vänligen stressa inte fram dem!

Talman! Jag är faktiskt lite förvånad över Moderat Samlings ordförandes både ordval och argumentation här i salen att det inte kunde föras en diskussion på onsdag för att det är många borta. Men det skulle innebära tre veckor debatt om ett lagförslag. Jag kan inte minnas något annat lagförslag som har haft så lång debatt. Jag tror inte ens att kommunreformslagstiftningen hade den typen av debatt tider.

Man kallade landskapsregeringen för Jönssonligan, det är inte fullt värdigt och jag är förvånad över att just ledamoten Wille Valve förde fram en sådan argumentation. Jag uppfattade en annan tongång tidigare. Denna tre veckors debatt som man nu efterfrågar, två fulla veckor med två hela dagar, nog borde väl oppositionen också ha fått fram sina synpunkter under den tiden och dessutom med två kvällsplenum?

Talman! Det här är sakligt sett ett bristfälligt förslag. Det tål att debatteras. Det bör debatteras. Jag tycker att det är en positiv sak att vi har haft många anföranden, både från regeringsblocket och från oppositionens sida. Jag hade för min personliga del gärna varit närvarande när debatten fortsätter på onsdag. Jag har sedan länge varit inbokad med finans- och näringsutskottet på en arbetsresa som infaller på onsdag. Det är inte så mycket att göra åt det, men jag hade gärna uttalat mig lite om hur det här drabbar våra äldre. Men om det skulle bli ytterligare en bordläggning på onsdag, så önskar jag meddela att gärna till fredag i sådan fall. Då är jag tillbaka och kan fortsätta att debattera.

Talman! Vi jobbar med partier här framom med enskilda ledamöter.

När det gäller ledamotens argumentation kring de äldre så kan man konstatera att vi har en ny klientavgiftslag där sjukdomskostnadsavdraget är en mekanism. Hela den lagstiftningen har ju kraftigt ifrågasatts, vilken för övrigt också togs brådskande i slutet av förra mandatperioden, pådriven av Moderaterna och där är just sjukdomskostnadsavdraget en parameter. Hur bra sjukdomskostnadsavdraget är att använda till just den typen av kostnader, det kan man ju däremot ifrågasätta och diskutera vidare. Den lagstiftningen däremot, den får Moderaterna i första hand bära ansvaret för.

Talman! Jag känner överhuvudtaget inte igen den skam och skuldbeläggande beskrivningen som minister Zetterman försökte ge om klientavgiftslagen. Jag satt själv med, det vill jag betona, i en parlamentarisk grupp där ministrar Zettermans parti också ingick och där samtliga partier ingick. Beredningen av klientavgiftslagen kan vi faktiskt hitta här men inte i själva lagförslaget, men nog i remissutlåtandena. Om ni bemödar er att läsa social- miljöavdelningens remissutlåtande så finns det en väldigt fyllig beskrivning av hur slopandet av sjukdomskostnadsavdraget mallar in med klientavgifterna och också med momshöjningen och med lite andra aspekter. Det är mera sådant som jag skulle önska istället för att man hugger till så här grovt som landskapsregeringen gör med det här förslaget.

Talman! Jag ska hålla mig ganska kort. Jag har sagt så otroligt mycket i det här ärendet under flera dagars debatt, Jag vill kort och gott uppmana landskapsregeringen och de partier som stöder landskapsregeringen att återta det här förslaget nu. Återkom med ett komplett förslag där även kompensationsåtgärderna ingår så att vi vet vad de innehåller!

Vi har i debatten hört att det kommer olika förslag från liberaler och socialdemokrater. När det gäller Centern så är jag lite oklar vad deras inspel är när det gäller kompensationsåtgärder.

Det här avdraget ska enligt förslag försvinna 1.1.2025, alltså om tre månader och inte, som ibland sägs i debatten, att det är först från år 2026.

Jag förstår inte vad som man ska vinna på att inte kunna återta det här förslaget. Det är ju ändå så att det är helt tänkbart att ta tillbaka förslaget, även fast det inte är rätt normalt. Det vi har hört hittills så tycker jag att det inte är otänkbart att landskapsregeringen återkommer med ett komplett paket där vi ser vad vi tar ställning till som helhet. Tack!

Tack, herr talman! Det har nämnts här att det är under all värdighet för oppositionen att bete sig så här.

Det här är ju ett lagförslag som varje år påverkar en tredjedel av alla myndiga ålänningar och ännu flera när man tänker på barnen som också finns med i ansökningarna. Det är ännu flera om man går tillbaka några år och ser hur många unika ålänning som har gjort det här avdraget. Det är inte liten fråga. Det är en jättestor fråga som drabbar många, många människor som behöver ha det här avdraget och det är viktigt för deras ekonomi.

Att den här debatten drar ut på tiden är inte alls konstigt. Det berör ålänningarna på djupet och den förtjänar att debatteras. Den här debatten visar ju hela tiden på att det kommer fram ny information om saker som vi inte har tänkt på, vilket ändå måste vara hela syftet med att vi debatterar frågor här i lagtinget. Det kommer fram nya saker och nya perspektiv som vi kan vända och bända. Vår uppgift i oppositionen är ju att kritisera och det är det som vi gör. Det kommer fram ny information och man tänker på nya saker som visar hur bristfälligt detta lagförslag är.

Därtill får vi inte svar på våra frågor. Vi får inte svar på dem. Man pratar bort det, hänvisar till någonting annat, till någonting gammalt och man svarar inte på frågorna, trots att en tredjedel av alla ålänningar berörs av det här årligen. Jag tycker att man beter sig ganska självgott när det gäller den här frågan. Man tar inte kritiken på allvar, trots att en tredjedel av alla ålänningar varje år blir fattigare av det här lagförslaget. Det är kontentan. En tredjedel av alla ålänningarna som dessutom är sjuka.

Att det tar för lång tid, men nu har majoriteten bordlagt det här ärendet till onsdag och då är sju ledamöter borta. Nu är det också ledamöter borta, men nu har man valt det. Nu har människor åkt härifrån för att man tycker inte att det är viktigt, det är fine och det förstår jag. Men på onsdag vet vi om att sju är borta och dessutom representanter för regeringen.

Jag undrar lite, det här med värdighet och vad det är som är ovärdigt. Är det inte egentligen så att det som är ovärdigt är hur man behandlar Ålands lagting nu? Man behandlar Ålands lagting som en gummistämpel.
Vi kan inte svara på de frågorna. Vi kan inte svara på kritiken. Det förväntas av er nu att ni ska godkänna det här lagförslaget. För så har vi bestämt, trots att ingenting är klart. Det är detta som vi ser hända här nu inför öppen ridå.

Trots att det inte är så mycket diskussion så måste jag ge det ändå i huvudsak till Liberalerna som har försvarat det här lagförslaget så gott som det har gått, så gott som man kan. Det finns ju andra partier här och det näst största partiet har knappt öppnat munnen när det gäller det här lagförslaget. Det är också ett symptom på vad som händer här. Det är väldigt tråkigt.

Det finns ju flera centrala frågor. Men en fråga som inte ens lantrådet kunde svara på är, varför är det så bråttom? Lämnar man en sådan fråga obesvarad, då börjar man ju spekulera om varför det är så bråttom. Hur ska man annars göra? Om ingen kan svara på en fråga som ändå är helt central, då är det helt naturligt att vi börjar spekulera om varför det är så bråttom. Är det någon slags parti intern uppgörelse? Det är något av partierna som med våld ska genomföra det här och de andra får acceptera det för att få någonting annat senare. Är det så? Eller är det så att man vill dra det här så långt ifrån valet som möjligt? Man vet att det året då ålänningarna inte längre får det här skatteavdraget och inte får tillbaka pengar på skatten så då kommer det att kännas. Man kommer att märka det, det kommer bli en märkbar förändring och de kompensationsåtgärder som man funderar på kommer inte att väga upp det här.

Det enda som vi hört talas om är kompensationsåtgärder för de som är absolut längst ner i samhället. Det är det enda vi hör. Men människor som tjänar 2 000-3 000 euro i månaden, ska de kompenseras också på något sätt? Nej, vi hör bara prat om dem som är längst ner på samhällets botten, de som har det sämst ekonomiskt ställt. Är dessa de enda som ska få någonting annat? Eller är det så att också medelklassen och vanliga arbetande ålänningar ska få någon slags kompensation? Det är högst oklart. Det kommer så många olika besked så man vet inte vad man ska tro längre.

Ja, men jag avrundar här nu. Tack!

Jag tänker bara flika in att det är ju inte bara ett problem att det är många ledamöter som är borta härifrån på onsdag. Det är också ett problem att så större delen av medlemmarna av finansutskottet, som ska behandla det här ärendet, är borta och det är också ett stort problem.

Tack, herr talman! Absolut, utskottet ska behandla det här ärendet. Vi måste ju förvänta oss en grundlig behandling i finans- och näringsutskottet eftersom ingen här kan svara på de här frågorna. Då får vi ändå hoppas att finans- och näringsutskottet kan svara på de här frågorna. Det är ju själva finans- och näringsutskottet, som ska behandla det här ärendet, som är borta. Så det känns som att man har höftat till lite här och tycker att det här som oppositionen pratar om nu, det börjar bli lite för jobbigt och vi orkar inte riktigt med det här mera. Så nu bordlägger vi det här och sen är ingen här ändå, så vad spelar det för roll? Är det värdigt att behandla lagtinget på det viset? Nej, det är det inte!

Tack, talman! Jag flikar in en sak till gällande finansutskottet. Med tanke på den bristfälliga beredningen av det här lagförslaget, som i stort sett alla partier har sagt också, så kommer det att krävas ett enormt stort arbete från finansutskottet med väldigt många hörande för att bringa klarhet i väldigt många frågetecken.

Tack, herr talman! Det är ju förhoppningen och det är ju också utskottets uppgift. Men med tanke på att det sitter utskottsmedlemmar här i salen och ingen har egentligen intygat att finans- och näringsutskottet ska göra det här, ta sin granskande roll, den rollen som utskottet har i det parlamentariska arbetet. Ingen har intygat att det ska vi göra ordentligt och genomgripande. Jag hoppas förstås att det blir så, men samtidigt så är jag realist. Ingen kan svara på de här frågorna som vi har här, ingen från regeringen kan ens antyda om ett svar. Hur ska då utskottet kunna göra det här?

Jag tror att man kommer att stämpla igenom det här. Det blir någon slags parti intern uppgörelse som man kommer att klubba igenom, så är det bra med det och så får vi se vad det blir. Det är ovärdigt. Tack!

Ärendet bordläggs till onsdagen den 18 september.