Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Tack, fru talman! Bästa lagting. Det gläder mig redan att det finns andra som tar anförande. Jag kommer nu till pensionsfonden. Detta är egentligen del tre av min - triptyk - om pensionsfonden. Det blev en längre paus mellan del 2 och del 3 pga min sjukdom.

Då jag presenterade den andra delen sade jag att det var, enligt min uppfattning, det viktigaste anförandet som jag har hållit här i lagtinget. Då hade jag hållit 225 anföranden. Nu ligger jag över 300 men jag anser ändå att detta nu är det viktigaste som jag hållit någonsin. Mina 15-miljoners anföranden i tilläggsbudget 3 gällde ju bara 15 miljoner. Detta kan göra betydligt större skillnad. Jag påstod att min andra motion eventuellt kunde tjäna in 50 miljoner under sin livstid. Med denna till, så har vi möjlighet att förtjäna ännu mera.

Rubriken för denna åtgärdsmotion är "Effektivisering av Ålands Pensionsfond".

Bakgrunden är följande: Landskapet Åland har en pensionsfond med syftet att trygga betalningen av framtida pensioner och utjämna pensionsutgifterna för landskapet.

Landskapets pensionsskuld (per 31.12 2019) var 799,8 miljoner euro medan marknadsvärdet för hela fonden vid årsskiftet var 554,7 miljoner euro varav ränteinstrumentens andel var 195,0 miljoner. Ränteportföljens avkastning för 2021 var 1,0 % och aktieplaceringarnas avkastning var 24 %. Detta är pudelns kärna i denna åtgärdsmotion,

Enligt förvaltningsplanen får högst 50 % av det totala kapitalet vara placerat i noterade aktier. Enligt senaste verksamhetsberättelse uppgick externa portföljförvaltare vid årets slut till fyra stycken.

I min förra åtgärdsmotion föreslog jag därför att förvaltningen skulle effektiviseras genom användandet av kostnadseffektiva indexfonder i stället för aktier och så kallade aktiva fonder med många portföljförvaltare i syfte att öka pensionsfondens avkastning. Det är en viktigt del i att maximera pensionsfondens avkastning.

Denna gång föreslår jag att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att skyndsamt ändra förvaltningsplanen för pensionsfonden så att andelen ränteinstrument minskas radikalt och andelen aktiefonder ökas i motsvarande grad i syfte att öka avkastningen för pensionsfonden.

Herr talman! I min första åtgärdsmotion kring pensionsfonden tog jag upp problemet med den bristande transparensen i pensionsfonden. I verksamhetsberättelsen kan vi se en uppställning av olika tillgångsslag och hur stor del dessa bör ha i fonden i normalläge samt minimi- och maximiläge. Vi ser föredömligt de jämförelseindex som ska användas och vi ser hur tillgångsslagen fördelar sig i portföljen, enligt värde och procent. Men ingenstans kan vi se hur tilläggslagen har ändrat eller förändrats under året eller under en femårsperiod, och ingenstans ser vi en jämförelse mellan fonder mot index. Det är ju detta som är grunden eller borde vara grunden i en presentation av fonderna. Men om vi gör förändringar i enlighet med mina två sista delar i triptyken förfaller faktiskt det första problemet, så jag kommer inte att nämna det mera nu.

Herr talman! Det här med pensionsfond och 500 miljoner kanske känns svårt och främmande. Jag har märkt att ju fler nollor så desto svårare känns det, men det är inte antalet nollor som är ett problem. Så låt mig ta detta lite närmare er i lagtinget.

Ledamot Josefsson sitter där på första bänken. Låt mig ta honom som ett konkret exempel, så där liksom en clown som ber en åskådare komma fram. Men lugn, ni får sitta kvar.

Vi tänker oss att en bank sänder ett brev till ledamot Josefsson och ska marknadsföra pensionssparande. De tycker att han har kommit upp i en sådan ålder att nu måste han börja tänka på pensionen också. De presenterar inte hur ni kan köpa och sälja aktier för det är inte deras business. De presenterar sina fonder. Det som kallas aktiva som hanteras av en kollega till den som skickar ut det här reklammaterialet. De skryter med att fond x gick bättre än index under årets första sex månader, det här har ni säkert sett och ledamoten blir intresserad av fonden. Helt naturligt.

De informerar inte hur mycket de förtjänar på dessa fonder via avgifter. De visar mycket sällan hur fonden har gått under fem år, vilket är den kortaste tid man normalt använder när man ska presentera eller utvärdera en fond, utan man tittar på några månader och så ser det bra ut. Det finns alltid någon fond som går lite bättre än index under en kort tid, men det är väldigt, väldigt sällan som en fond under en längre tid klarar index. Om ledamot Josefsson ska klara index så ska han ha en väldigt, väldigt stor tur. Däremot om han satsar på indexfonder eller ETF-fonder kallas de som jag använder, de har lite olika namn, men passiva fonder som enbart syftar till att, på ett eller annat sätt via derivat, utveckla sig exakt såsom index för en viss marknad.

Herr talman! Vad kan vi då vinna på att använda indexfonder istället? Som jag räknade då jag presenterade triptyp nummer 2, så såg kostnaderna enligt årsredovisningen ut på följande sätt: Vi har lönekostnader på 108 000 euro och dessutom administrativa kostnader på finansavdelningen. Fonden har externa förvaltare som har kostat 183 000 per år. Sedan finns en återbörd av förvaltningsprovisioner på 1,2 miljoner. Om vi gissar att de har 50 procent rabatt så har de alltså betalat 1,2 miljoner. Det betyder att kostnaden för förvaltningen uppgår alltså till 1,6 miljoner för pensionsfonden.

Men frågan är, får vi en bättre avkastning? Får ledamot Josefsson en bättre avkastning om han satsar på en aktiv fond? Svaret är, som jag sade, oftast nej. Det kostar mer att analysera än vad man får ut. Det kan lyckas för enstaka fonder enstaka år, men väldigt, väldigt sällan under en längre tid. Häromåret såg jag se en analys där man hade undersökt samtliga aktiva fonder i Finland och inte en enda just för det året lyckades klå index.

Avkastningen för pensionsfonden skulle med största sannolikhet ha varit betydligt högre om vi inte skulle ha dessa tredubbla förvaltningsavgifter. Ledamot Josefsson behöver inte ha någon förvaltare, men han kan vinna genom att använda indexfonderna för att inte behöva betala provisioner.

Tack för att ni tog anföranden. Jag kan pausa och inte gå så förskräckligt över tiden nu. Tack, herr talman!

Talman! Frågan om pensionsfonden lyfts vid tillfälle till tillfälle och faktiskt ofta av ledamoten Toivonen, vilket är viktigt och bra. Det är en fråga som vi generellt diskuterar alldeles för lite i lagtinget. Vi har ganska svag uppfattning om hur utvecklingen och alternativen ser ut. Ledamoten Toivonen har alltid ganska konkreta förslag i de här frågorna, vilket gör det svårt att godkänna motioner och så vidare. Men hur ser ledamoten på vilket sätt lagtinget kunde fördjupa sig i den här saken? Vi från Liberalerna kommer att ha förslag på det via ledamoten Holmberg, men jag skulle gärna höra Toivonens åsikter kring den frågan.

Tack, herr talman! Jo, jag har ju noterat tidigare, eller så småningom efter att jag var här några år, att ärendet kommer ju aldrig upp här överhuvudtaget och det har jag ju framfört någon gång, att det borde ju komma upp. Det finns många andra ärenden också som inte är budgetfrågor eller lagfrågor och som ändå kommer in. Det är ju, som jag nämnde, 550 miljoner som förvaltas där och då kunde man ta upp de här frågorna som jag tog upp. Tittar vi lagtingsdebatten kring pensionsfonden så är jag väl ansvarig för största delen så här långt. Det gläder mig att det nu finns flera. Det ska bli spännande att höra vad ni säger.

Talman! En annan sak där också ledamot Holmberg kommer att fördjupa argumentationen, men som vi liberaler har återkommit till, är hur pengarna ska användas. Vilken typ av investeringar kan pensionsfonden också göra? Pensionsfonden har investerat i flertalet fastigheter, men det är också en fråga som kanske borde diskuteras och regelverken uppdateras. Nu pratade ledamot Toivonen om rena pappersinvesteringar så att säga. Men frågan är om vissa delar av pensionsfondens medel kunde användas till andra ändamål och då pratar vi liberaler förstås om grön omställning, vilket kanske inte är ledamot Toivonen viktigaste område. Men hur ser ledamoten Toivonen på att göra just strategiska placeringar där den sekundära vinsten för det åländska samhället kanske är större än den direkta?

Tack, herr talman! Ja, det där tangerar ju flera frågeställningar. För det första så är min inställning att en pensionsfond i princip inte alls borde ha pengar lokalt, med tanke på risken. Går det dåligt för samhället så går det dåligt för fonden. Tänk bara på Grekland och om de hade satsat allt på grekiska aktier i tiden när börsen gick ner 96 procent! Jag är till och med skeptisk till att vi ska ha finska tillgångar. Det är den ena biten. Pensionsfonden ska framförallt garantera en så hög avkastning som möjligt. Om man sedan satsar på miljöfrågor eller på oljeindex, för man investerar ju inte i bolagen, så det spelar ingen roll så länge som det går. Jag tittade själv på de här hållbara, men tyvärr så går dessa index inte så bra. Jag har av den orsaken varit försiktig med den typen av investeringar.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Toivonen. Jag tänker inte prata någonting om placering och den biten utan mera om organisationen, för det är alltid viktigt att man har den bästa organisationen. Vi vet ju att sedan länge så har pensionsfonden varit underbemannad ordentligt. Här håller vi på att titta på lagstiftningen och göra hela pensionsfonden mer utbruten från landskapet och speciellt från finansavdelningen. I och med det så kan man förstärka personalen hos fonden på ett helt annat sätt och få andra resurser där. Tanken med det är att man också ska kunna minska på beroendet av externa portföljförvaltare, som det heter. Så det pågår ett jobb till den delen.

Tack, herr talman! Som jag ser det så kunde vi spara mycket, mycket mera. Om vi går in för indexfonder så kan styrelsen bestämma att vi ska ha 15 procent EU, vi ska ha 30 procent USA, vi ska x procent Indien och x procent Kina och så här ska den se ut. Vi behöver ingen förvaltare överhuvudtaget. Vi behöver inte ha de här bankernas förvaltare heller eftersom vi då inte har aktiva fonder. Det blir en oerhört slimmad organisation. Styrelsen anger fördelningen på kanske 8, 10, 12 indexfonder.

Tack ledamoten för ett intressant anförande. Det stämmer ju förstås som ledamoten sade att indexfonder ökar bra över tid. Jag funderar bara, pension är ju lite speciellt för det ska ju alltid göras ett uttag varje år. Om det uttaget görs under tiden när börsen går dåligt, och man inte har placeringar som är mer stabila också vid nedgång, så blir påverkan på fonden negativ, särskilt om det är ett stort uttag som sker just då. Hänger ledamoten med i mitt resonemang och har han tittat på den här frågan också? Hur skulle fonden påverkas om ett stort uttag sker under en börsnedgång när det bara är indexfonder?

Tack, herr talman! Jo, jag förstår frågan, men jag förstår inte vad det skulle spela för roll om man har indexfonder, vanliga fonder eller fastigheter. Fastigheter är ju svåra att sälja och det är inte de som säljs heller. Så jag kan inte se hur de påverkar. Sedan kan man ta ut lite jämnt under året. Men nej, det påverkar inte.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Ledamot Toivonen har i sin åtgärdsmotion rubriken "Effektivisering av Ålands pensionsfond". Det är en konstruktiv motion som jag understöder och jag tror att jag talar för hela gruppen. Jag har i tidigare motioner fört fram behovet av effektiviseringar såväl lagstiftningsmässigt som driftsmässigt av Ålands pensionsfond.

Jag har lyft i en åtgärdsmotion från 2020 att styrelsen för Ålands pensionsfond bör bestå av personer med specifika kompetenser som är kompatibla i arbetet med att förvalta pensionsfondens tillgångar. Därför är dagens lag inte ändamålsenlig då den stipulerar att vissa grupperingar har garanterade styrelseplatser. Det innebär alltså att minst tre av sju styrelseplatser ska vara vikta för fackföreningarna. Jag hade hoppats att landskapsregeringen skulle ha kommit längre i sin modernisering av landskapslagen om Ålands pensionsfond än vad man hittills gjort och även förändrat lagen. När jag hörde finansminister Höglund ta replik på ledamot Toivonen så förstod jag att en revidering av lagstiftningen är på gång och då kanske även detta finns med i tankarna.

Vi har ju heller inte krav på att andra offentliga styrelser ska bestå av minst tre fackföreningar. Givetvis kan kompetens och fackföreningsbakgrund sammanfalla, men kompetensen ska gå före krav på bakgrund. Dylika lagkrav som nu råder, sett till pensionsfondens kompetensförsörjning, för tankarna österut och är inte en ansvarsfull hantering av pensionsmedel.

En annan sak som jag lyfte i åtgärdsmotionen, som också tangerar ledamot Toivonens, var upplägget där endast en person idag ansvarar för fonden. Det är bräckligt och förknippat med risker och påverkar självklart utvecklingstakten. Genom att förstärka pensionsfondens personalstyrka kunde pensionsfonden själv förvalta delar av de tillgångar vilka det idag utbetalas provisioner för. En sådan förstärkning skulle inte enbart ge en ytterligare personell resurs utan även en utgiftsminskning med tanke på provisionernas totala omfattning.

En uppdatering av fondens placeringsstrategi kunde också säkerställa att fondens alla investeringar håller sig inom hållbarhetskriterierna. Hur ser dagens innehav ut sett till hållbarhetskriterierna? Är det gröna investeringar, är det gröna fonder etcetera?

I finans- och näringsutskottet ligger redan en bunt med åtgärdsmotioner där vi efter idag fyller på med ännu en. Det skulle vara en god idé att hålla ett gemensamt pensionsfondshörande för hela lagtinget. Det handlar om mycket pengar och skulle säkert vara ett bra kunskapslyft för många, inte minst mig själv. Just öppna höranden för lagtinget borde ske oftare. I samband med ett sådant, som vi hade för snart ett år, kring havsbaserade vindkraften så bevisades hur välkomna och bra sådana är.

Avslutningsvis, lite tillbaka till frågan just kring hållbarhetskriterierna. Här borde det vara mer transparens så att lagtinget kunde bli informerat. Det skulle vara bra om finansministern kunde delge hur situationen ser ut idag och kanske också ge en liten inblick i landskapsregeringens vision det kommande året över hur lagstiftningen och driften av pensionsfonden kommer att se ut. Tack!

Tack, herr talman! Jag måste säga att det är nog förvånande hur Liberalerna och ledamot John Holmberg fortsätter att framhålla att om man på något sätt är fackligt aktiv så har man inte kompetens att sitta i styrelsen i pensionsfonden. Jag tycker mig ha hört det här argumentet förut. Tanken var väl den med pensionsfonden att både arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan skulle vara representerade i fonden. Jag kan inte se att det har varit till någon nackdel för förvaltningen. Kapitalet har vuxit i den takt man kan förvänta sig.

Tack, talman! Jag vänder mig å det grövsta mot ledamot Gunells sätt att triumfera det jag just sade. Jag sade: "Givetvis kan kompetens och fackföreningsbakgrund sammanfalla".

Det är ju tur att vi kan vara eniga om den saken, och det var nog inte alls triumferande utan tyvärr beklagande. Jag uppfattade ändå att det som ledamoten Holmberg sade är att den person till styrelsen som facket utser inte längre ska finnas kvar i styrelsen. Eller har jag missförstått ledamoten Holmberg?

Tack, talman! Det som jag väldigt tydligt för fram är att det inte ska vara ett krav att Ålands pensionsfondsstyrelse ska bestå av minst tre fackföreningsorganisationer. Sen om det sammanfaller kompetensmässigt är det en sak, men det ska inte vara kriterium, lika lite som vi har krav på att det ska vara fackföreningsorganisationer i gymnasiestyrelsen eller i ÅHS-styrelsen. Och ännu mindre i styrelsen för pensionsfonden som hanterar hundratals miljoner euro för ålänningarnas bästa. Så det är en märklig invändning.

Nu har jag inte tittat på det senaste året, men ser man på närvaron i pensionsfondens styrelsemöten så ser man, i alla fall för något år sedan, att det ibland till och med var svårt att få ihop till beslutsförhet med tanke på uppställningen av styrelsen. Det är jag helt klar med.

Tack, herr talman! Tack till ledamot Holmberg. Bara till kännedom så finns det ett lagstiftnings-PM inlämnat till lagberedningen om en uppdatering av lagen om pensionsfonden. Sen vet jag att lagberedningen är under hård press och man måste prioritera så det kommer att ta ett tag. Men bollen är i rullning mot en modernisering som vi alla vill ha. Det kommer också att stärka pensionsfonden personellt, man kommer antagligen att minska på antalet portföljförvaltare och spara pengar som man kan använda på annat sätt.

Tack, talman! Tack finansminister Höglund. Det låter bra. Vad inbegriper då lagstiftnings-PM:et? Inbegriper det då kravet på att minst tre styrelseledamöter ska ha fackföreningsbakgrund?

Tack, herr talman! Jag återkommer i den frågan sedan när vi har kommit vidare i den här lagstiftningsprocessen.

Tack, talman! Men så mycket måste finansministern kunna svara på, alltså ingår det i lagstiftnings-PM:et? Är det landskapsregeringens intention att förändra det kravet?

Talman! Det har genom åren lämnats in många motioner kring pensionsfonden och det brukar också vara ganska livliga diskussioner. Därför är det både lite trist och förvånansvärt att finans- och näringsutskottet inte har behandlat de motioner som finns. Det kunde finnas en anledning för finansministern att redogöra för hur långt man har kommit i den här frågan, precis som ledamoten Holmberg sade. Ser ledamoten Holmberg någon faktisk möjlighet att man skulle kunna börja arbeta med de här motionerna och hålla de öppna höranden som ledamoten efterfrågar?

Tack, talman! Jag vet att det från utskottsmajoritetens sida har funnits en tanke på att samla alla åtgärdsmotioner som ligger i röret kring Ålands pensionsfond och ha en sambehandling. Vi har också diskuterat att ha ett s.k. öppet hörande för hela lagtinget. Det skulle vara ett bra tillfälle för kunskapsinhämtning och vi har goda erfarenheter av det, precis som jag nämnde. Det skulle vara intressant faktiskt om finansministern skulle kunna redogöra för vad lagstiftnings-PM:et innehåller. Det är ju synd att vi inte har hunnit behandla de här åtgärdsmotionerna innan det lagstiftnings-PM:et gick in. Men i de grova sammanhang som finansministern tog kring lagstiftnings-PM:et så verkar ju flera saker gå i rätt riktning. Men det som jag lyfte upp speciellt här och som väckte viss irritation i salen var kravet på fackföreningsdeltagande, att minst tre av sju styrelseplatser ska vara vikta, det är ju väldigt ålderdomligt. Så jag hoppas att också det ingår.

Talman! Om den viljan genuint finns från utskottets sida att hantera frågan så finns ju alla möjligheter att använda den period som kommer nu till att hålla ett sådant hörande. Vi har ju lagting nästa vecka och det finns inga aktuella ärenden i utskottet till den delen, så då skulle man kunna höra om pensionsfonden. Då skulle ju förstås utskottet ha rätt till det här lagstiftnings-PM:et också och få det tilldelat. Det vore väl utmärkt ifall finans- och näringsutskottet skulle hålla ett brett hörande inför lagstiftningen som kommer till parlamentet. Det där låter som en bra tidsplan. Säkert kan också finansministern i dag ta sig tid att redogöra för saken i korthet.

När det gäller dessa styrelsetilldelningar så finns det absolut ingenting som säger att man är inkompetent för att man är fackansluten. Det är ingenting som säger det. Men däremot så behöver man nog fundera på om det är kompetens eller tillhörighet som ska avgöra när man sitter (… taltiden slut).

Tack, talman! Det var en bra replik från min kollega Zetterman. Det finns tid. Det skulle räcka med en förmiddag eller en eftermiddag för ett sådant öppet hörande och samtidigt skulle man få en fördjupning kunskapsmässigt i hur pensionsfonden arbetar och vad det innebär. Jag hoppas att finansministern tillsammans med majoriteten och finans- och näringsutskottet kan styra upp ett sådant tillfälle. Det finns ju många dagar kvar på det här året. Det skulle vara extra bra att göra det inför behandlingen av årsbudgeten. Jag hoppas att det blir aktualiserat.

Tack, herr talman! Nu handlar ju ledamot Toivonens åtgärdsmotion om att han vill ha en passiv förvaltning. Personligen tror jag att det skulle vara en lämplig kombination att ha passiv och aktiv förvaltning. När det gäller aktiv förvaltning så är det viktigt när man ska göra hållbara investeringar exempelvis, det som ledamot Holmberg nämnde här. Jag är ordförande i pensionsfondens styrelse och vi har lagt om faktiskt rätt mycket och vi satsar väldigt mycket på hållbara investeringar. Det är viktigt att vi har resurser att aktivt förvalta dem.

Sen så är det inte bra att gå på gammal statistik. När det gäller närvaron i pensionsfondens styrelsemöten så skulle jag säga att det ligger mellan 90 och 100 procent. Vi har åtta till tio möten per år och det är ett mycket aktivt intresse.

Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. Det låter bra, det sistnämnda speciellt. Jag var nog tydlig när jag sade att när jag skrev min åtgärdsmotion tidigare så bekantade jag mig med styrelseprotokollen och kunde konstatera ett samband och sammanhang där.

När det gäller utvecklingen av Ålands pensionsfond så finns det mycket att göra. Jag är väldigt nyfiken på vad detta lagstiftnings-PM innehåller. Jag tycker att Ålands lagting skulle vara förtjänt av det, speciellt med tanke på den mängd åtgärdsmotioner som oppositionen har lämnat in i frågan. Det skulle vara beklagligt om lagstiftnings-PM:et inte på något sätt tar fasta på vad som framkommer i dem. Jag hoppas att landskapsregeringen kan vara transparent och lyhörd och delge information, om inte förr så idag.

Ja, det är ju någonting som finansministern får svarar på. Jag är styrelseordförande och vi utför vårt uppdrag. Det finns en lag och det finns en förordning. Vi gör själva en placeringsplan och det följer vi. Jag är lika intresserad som ledamot Holmberg vad det här kommer att utmynna i. Jag tror säkert att det kommer att bli positivt för pensionsfonden.

Tack, talman! Det jag reagerade på i det förra replikskiftet med ledamot Eliasson var att många av de investeringar som görs i dag är hållbara. Innebär det då att inte alla är hållbara? Det skulle vara intressant att få den informationen.

Och än en gång, det här borde ju vara en samverkan. Ålands pensionsfond är ju faktiskt ännu mer bindande för hela lagtinget än kanske någonting annat. Det är någonting som alla lagting framöver kommer att hantera. Så det skulle vara av vikt att även hela lagtinget på något sätt blir inkluderat i den här processen för att modernisera både lagstiftning och hur man ämnar sköta driften av Ålands pensionsfond. Så jag hoppas än en gång att finansministern tar till orda och ger färdkost kring det.

Tack, herr talman! Tack för ett intressant anförande. Jag kunde ha tagit tio repliker men jag får begränsa mig. Ni inledde med styrelsen som ska ha tre fackliga representanter. Jag har ju reagerat av den orsaken att man då ursprungligen sade att det är viktigt att de är med för att det är så att säga deras pengar. Det är det som är argumentet. Men faktum är att vi har ju en pensionslag som garanterar pensionen fast fonden inte skulle avkasta någonting, så det argumentet är borta. Men precis som ni sade så A och O borde vara att ha personer som faktiskt förstår sig på det här med fonder, placeringar och så vidare, oberoende om de är fackliga representanter. Det håller jag med om.

Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Det är samma princip och argumentation som jag tycker att våra myndighetsstyrelser bör vara, avpolitiserade mer eller mindre och bestå av kunskap i stället för politiskt parti. På samma sätt är det gällande pensionsfonden. Det är kompetens som är det viktiga i en styrelse. Sedan handlar det inte om att en fackföreningsrepresentant inte skulle vara välkommen, men det är kompetensen som går före. Det ska inte vara självskrivet, man ska inte kunna sitta i styrelsen för Ålands pensionsfond för att man är fackligt aktiv. Du ska sitta där för att du har en kompetens. Lagen idag säger inte så. Idag säger lagen att minst tre av sju styrelseledamöter ska vara fackligt organiserade, ingenting om kompetens.

Tack, herr talman! En annan sak som ni tog upp var de här analyserna av fonderna. Ni undrade om de var hållbara och gröna och så vidare. Min idé, min tanke som jag tror väldigt mycket på, är att vi ska ha indexfonder. Har vi då en fond, vi säger att vi ska ha Finland 10 procent och vi har det enligt index, då behöver vi inte analysera för det går enligt index. Vad sedan index innehåller men så fort som vi går in och har aktiv placering i bolag eller i aktiefonder, det är då vi behöver analysera, men inte om vi enbart har indexfonder.

Tack, talman! I dag finns det stora möjligheter att vara hållbar även när man satsar på aktier och på fondmarknaden och de möjligheterna har aldrig varit större. Jag måste säga att det gröna samvetet bör nog vara så pass stort från landskapsregeringens sida att även fast man pratar om indexsatsningar så ska de nog också vara gröna. Det är nog min uppfattning.

Jag vill också poängtera att det här var inget gruppanförande utan ett personligt anförande.

Talman! Många gånger då ekonomi diskuterats har vi i Hållbart Initiativ sagt att gemensamma finansiella resurser ska styras åt ekologiskt och socialt hållbara verksamheter. Det gäller verkligen i frågor om placeringar och investeringar.

Ålands pensionsfond uppgår till ca 550 miljoner euro. Merparten av kapitalet förvaltas av externa förvaltare men vissa enskilda investeringar görs även av fondens styrelse. Tänk om vi kunde se till att alla euros och cent där kunde göra den största och bästa skillnaden för omställningen samtidigt som kapitalet kunde växa? Det är inte omöjligt. Man är rentav på god väg framåt.

Talman! Landskapets pensionsfond regleras av tre nivåer av regelverk: Lagen är en allmän text på en hög nivå.
Förordningen innehåller mera detaljerade anvisningar för bland annat allokering sett till tillgångsslag.
Placeringsplanen är ett internt dokument som tas fram av fondens styrelse som delvis avspeglar förordningen men också innehåller skrivningar om etik- och miljöpolicy.

Med den nya styrelsen har omställningen till en mer hållbar pensionsfond skett dels genom en uppdaterad placeringsplan och till uttalade krav och begränsningar på de kapitalförvaltare som fonden anlitar. Man har också framställt behov till landskapsregeringen om ändrad förordning.

En viktig förändring vore att ändra 1 § i förordningen så att målsättningarna om hållbarhet för fondförvaltningen skrivs ut offentligt. Det ger tydligare direktiv till fondens styrelse och fondansvarige tjänsteman.

Andra AP fonden anses vara en föregångare vad gäller hållbarhetsfrågor inom nordisk pensionsförvaltning. Istället för att ha avkastning först och hållbarhet sen, skriver de enligt följande: “Fondens grundläggande övertygelse är att företag med långsiktigt hållbara affärsmodeller genererar ett högre långsiktigt värde för sina ägare. Sådana investeringar är också, allt annat lika, mindre riskfyllda.”

Eftersom greenwashing i dag är ett stort hinder för verkligt hållbara investeringar är det viktigt att styrelsen är vigilant med placeringsplan och direktiv hela tiden.

Talman! Föreliggande motion väcker lite av en religionsfråga om indexfondernas vara eller inte vara. Det är något med passiva investeringar jag tycker är obehagligt.

Det första är väl av principiella skäl. Då indexfonders egentliga avsikt är att “härma” marknaden blir det ett passivt ägarskap som gör att man som ägare inte kan utöva inflytande. Principiellt anser jag att statligt ägande inte ska dra sig undan ansvar. Varje placering är ett statement. Det är också denna väg pensionsfonden valt för att göra det möjligt att göra direkta investeringar i företag som omsorgsfullt valts ut för att deras ändamål och värderingar matchar med de redan gemensamt antagna målsättningarna.

Det finns en uppfattning om att indexfonder generellt har lägre risk, att de är billigare och automatiskt ger högre avkastning om man jämför med aktivt förvaltade fonder. Men så behöver inte vara fallet alla gånger. Riskerna beror helt på vad det är för typ av värdepapper som indexfonden baserar sig på.

Ja, det ska sägas. Det finns indexfonder som ankrar sig i så kallade hållbara företag. Jag använder “så kallade” för att dessa värderingar görs utifrån någon slags ESG-klassificering, alltså Environment, Social and Governance. Jag litar inte på ESG funkar som enda bedömningsgrund. Varför inte?

Jag hade litat på ESG om bolag knutna till Vladimir Putin sedan invasionen av Ukraina 2014 hade rankats lågt. Jag hade litat på ESG om kinesiska bolag fick lägre poäng på grund av systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. Men nej, sedan 2014 ökade investeringarna i ryska bolag på världsmarknaden. Samma gradvisa utveckling de senaste åren har vi sett i investeringarna i kinesiska bolag. Alla kinesiska bolag är så klart inte dåliga, men det finns ett dåligt track record. Det är två bisarra exempel på att ESG inte fungerar.

Ju mindre pengar som förvaltas av folk som lusläser årsredovisningar och analyserar företag, desto mindre effektiv blir marknaden.

Talman! Det här betyder inte nödvändigtvis att allt passivt ägande är dåligt, jag är bara - som man brukar säga på åländska - skeptisk. Så klart att också aktiv förvaltning kan gå snett. Man kan exempelvis undra varför ett finskt energibolag finns med i pensionsfondens portfölj, ett bolag som gjort grava missbedömningar i utlandet.

Men botemedlet är återigen en aktiv förvaltning med klara och tydliga hållbarhetskriterier om hur kapitalet ska förvaltas. Det är också vad som står i regeringsprogrammet.

Det är nu dags för finansförvaltningen, finansministern att förverkliga det gemensamma åtagandet så att pensionsfonden kan göra ett bättre jobb i framtiden, för oss och för kommande generationer. Tack!

Jo, tack för ett intressant anförande i ett intressant ämne. Det som vi egentligen diskuterar är två olika saker. Det ena är politik, då ska man äga delar i företag, man ska påverka och man ska välja vilken typ av företag man går in i och så vidare. Medan min linje är att ha index, då är det inte ägande som vi talar om, utan det är bara index. Som jag sade i tidigare replik så följer vi Finlands index så är det Finlands index vi följer. Sedan kan man ha snävare index, men det har inte alls varit min tanke, utan man har mera geografiska index helt enkelt och det är inget passivt ägande. Det är bara index som man följer, och man blandar inte ihop politik och vi ska stöda det och det, utan det är avkastningen, enbart avkastningen.

Talman! Jag menade just det att valet av aktiva eller passiva värdepapper faktiskt är politik. Genom att gå från aktivt till passivt så väljer man att undandra sig ansvar och undandra sig ägarstyrning och så vidare. Om alla skulle göra så, då kommer man till ett samhälle som skulle ha en hel del ansiktslöst kapital ute. Det är det man brukar säga, ansiktslöst kapital, kapital som inte egentligen någon vet vad man ska ha styr på. Det är ingen som egentligen vet vem som ligger bakom och vad det finns för intressen. Jag tror att det är viktigt att vi förstår det här innan vi fattar beslut om vad vi ska investera i och vad vi inte ska investera i. Det skulle vara intressant att veta om övriga pensionsfonder till stor del använder sig av just passivt ägarskap eller inte. Det kanske är något som ledamoten Toivonen vet?

Tack, herr talman! Ja, det finns mycket att analysera. Man kan se att på ett personligt plan, i Sverige till exempel när man fick det här PPM-systemet eller vad det nu hette, så i början satsade alla på aktiva fonder, det var det man hade hört talats om. Men där går trenden hela tiden mot mer och mer indexfonder på det privata och samma sak nu, folk privatinvesterar. När jag började med det här så var det aktier man höll på med, sedan blev det fonder och nu är det indexfonder som är trenden. Men pensionsfonderna är väldigt konservativa. Däremot såg jag att det fanns en fond som hade betydligt mera aktier och aktiefonder i sin andel och avkastningen var också högre.

Talman! Jag tror inte att det är bara det att pensionsfonder är konservativa, utan sätt som man hanterar investeringar på tidigare kan också vara någonting som anses vara ganska modernt idag. Vi har ju ändå en hel del kapital som rör sig på kapitalmarknaderna som inte har någon styrning på något sätt. Man brukar prata om det ansiktslösa kapitalet. Jag tror faktiskt att det blir ganska farligt om vi har väldigt mycket sådant ute i rörelse. I en värld där egentligen ingen bryr sig längre om pengarna och vart de styrs, då är det egentligen det kortsiktiga vinstmaximerande som kommer att vara det överordnade målet, och i en sådan värld så vill inte jag leva. Jag vill i alla fall leva i en värld där statliga pengar, gemensamma pengar, används aktivt till de mål och syften som man vill uppnå samtidigt som det kan ge bra avkastning.

Tack, herr talman! Jag vill först säga några ord åt ledamot Holmberg. Han ställde en fråga. Jag hade ju bara två repliker så jag kunde inte svara. När det gäller det här med hållbara investeringar och icke hållbara. Redan 2020 så satt styrelsen i gång, alla portföljförvaltare fick i uppdrag att gå igenom sina portföljer. Vi ville bort från allt icke hållbart och in i sådant som är hållbart. Så där har vi nog gott samvete.

Sen när det gäller aktivt så har vi också gjort egna investeringar exempelvis i vindkraft, skog med mera.

Till mitt anförande och till åtgärdsmotionen.

Herr talman! Ledamot Stephan Toivonen föreslår i sin åtgärdsmotion att lagtinget ska uppmana landskapsregeringen att skyndsamt ändra arbetsordningen för pensionsfonden så att andelen ränteinstrument minskas radikalt och andelen aktieindexfonder ökas i motsvarande grad i syfte att öka avkastningen i fonden.

Ledamot Toivonens syfte är självklart gott och jag tycker, i egenskap av ordförande för landskapets pensionsfond, att det är intressant att diskutera hur fonden bäst förvaltas så att kapitalets reella värde bevaras och växer tryggt. Det handlar ju om medel som ska räcka en bra bit in i framtiden för täckning av pensionerna till alla de landskapsanställda som ingår i fonden.

Motionen berör tre huvudpunkter rörande förvaltningen: För det första, den berör tillgångsslagens fördelning; ränteinstrumentens andel skulle minskas, aktieindexfondernas andel skulle ökas. För det andra, den berör förhållandet mellan aktiva och passiva instrument, en större andel passiva instrument skulle införas i portföljen, andelen aktiva fonder och direkta värdepapper skulle minskas i motsvarande grad. För det tredje, motionen berör också kostnaderna för förvaltningen; ledamot Toivonen vill att förvaltningskostnaderna ska sänkas.

Avsikten är att öka den totala förväntade avkastningen på placeringsportföljen. Ett gott syfte som sagt, något som alla kan hålla med om. Frågan är bara om ledamot Toivonens förslag är relevanta och huruvida det skulle vara klokt att i så fall, som motionären föreslår, skyndsamt göra stora förändringar?

Herr talman! Vi pratar om ett värde om drygt en halv miljard euro som ska lotsas fram med omdöme genom både goda och dåliga tider. Enligt min åsikt skulle det inte vara ansvarsfullt att skyndsamt och radikalt ändra kurs, speciellt inte i sådana ekonomiskt svårbedömda tider som vi är inne i nu.

Det som ledamot Stephan Toivonen kanske inte känner till är att landskapet Ålands pensionsfond kontinuerligt arbetar med alla tre nämnda frågeställningar. Fördelningen mellan olika tillgångsslag är en fråga som i första hand regleras via förordningen som styr placeringen av de medel som pensionsfonden förvaltar och i andra hand av den placeringsplan som styrelsen själv antar och förändrar.

I placeringsplanen som antogs hösten 2021, den senaste, sänktes ränteinstrumentens långsiktiga normalallokering till 33 % av totalportföljen. När fonden startades var denna andel 60 %. Totalportföljen hade cirka 32 % placerat i lång- och kortsiktiga obligationer per 30.6.2022.

Det kan nämnas att innevarande år har varit mycket exceptionellt då både aktie- och räntemarknaderna har vikt ner på samma gång. Att en negativ utveckling i aktier och räntor korrelerat så pass starkt har inte skett sedan oljekriserna på 70-talet. Under år 2022 har därför ränteinstrumentens allokering diskuterats kontinuerligt i styrelsen. Ränteutvecklingen verkar nu kunna resultera i fortsatt höjda marknadsräntor även under 2023, varför en ytterligare sänkning av den totala ränteallokeringen kan bli aktuell.

Styrelsen för pensionsfonden har också sedan en längre tid aktivt gått in för att höja de alternativa placeringarnas andel av den totala placeringsportföljen. Detta för att ha ytterligare ett ben att stå på när den noterade aktiemarknaden faller och marknadsräntorna börjar krypa uppåt. Andelen övriga/alternativa placeringar var per 30.6.2022 cirka 27,1 % av portföljen. Placeringar i olika former av kapitalfonder har under många år gett bra meravkastning till totalportföljen och nyplaceringar i detta segment fortsätter.

Aktieallokeringens maximala storlek regleras i förordningen. Den ligger på 60 % av den totala fondförmögenheten, inklusive eventuella onoterade innehav via kapitalfonder, vilket gör att den i praktiken har lagts till 50 % för noterade aktier i placeringsplanen. Pensionsfondens styrelse tror att en väl diversifierad placeringsportfölj även i fortsättning är en klok strategi såväl ur avkastnings- som ur risksynvinkel. Enkelt uttryckt - lägg inte alla ägg i samma korg. Risker i en placeringsportfölj kan materialiseras på de mest olika sätt, vilket vi sett en hel del av under senare år; klassisk finanskris, pandemi, krig, inflation, ränteutveckling, valutakurser med mera.

En aspekt som påverkar storleken på exponeringen mot aktiemarknaden är det faktum att man beslutat att pensionsfonden ska avvecklas i framtiden. Att fonden finns kvar ännu i kanske knappa 40 år kan kännas långt nu, men en alltför stor aktieexponering känns inte bekväm när fonden går mot avveckling. Redan inom fem år kommer fonden att nå sin teoretiska maxstorlek varefter det blir allt viktigare att kapitalet bevaras. De flesta offentliga pensionsfonder är ju evighetsfonder och då tål man bättre svängningarna på aktiemarknaderna.

Herr talman! Diskussionen om förhållandet mellan passiv och aktiv förvaltning är en långkörare. Pensionsfonden dömer inte ut passiv förvaltning utan ser det som en bra bas i förvaltningen av totalportföljen. Hållbar förvaltning passar däremot bättre ihop med en aktiv förvaltning. Att blanda aktiv och passiv förvaltning är därför en strategi som de flesta av pensionsfondens externa förvaltare tillämpar. Det ger flexibilitet och möjligheter till pragmatiska lösningar i förvaltningen.

Vi känner inte till en enda institutionell placerare som gått över till en fullständigt passiv portfölj inom samtliga tillgångsslag och geografiska marknader. Som jämförande exempel kan nämnas statens pensionsfond som idag har en 100 % aktiv förvaltning inom ränteportföljen och alternativa placeringar, samt en aktiv förvaltning av 49 % av aktieportföljen. Sammanlagt betyder det att cirka 22 % av totalportföljen är passivt förvaltad. Det var alltså statens pensionsfond.

Den passiva delen av pensionsfondens externt förvaltade mandat har faktiskt ökat rätt mycket under de senaste fem åren. Av den totala aktie- och ränteportföljen är idag cirka 35 % placerade i passiva instrument och andelen passiva instrument tenderar att öka.

Herr talman! Förvaltningskostnaderna utvärderas och övervakas löpande inom pensionsfonden. Det är naturligtvis viktigt att förvaltningen är möjligast kostnadseffektiv. Nivån på externa förvaltararvoden och fondavgifter omförhandlas med jämna mellanrum.

Placeringar i enskilda aktiva instrument väljs inte alltid utgående från den lägsta förvaltningsavgiften. Kostnadsinbesparingar inom förvaltningen eftersträvas alltid, men valet av olika instrument tar även hänsyn till riskexponeringar och hållbarhetskriterier. Som ett resultat av den kostnadspress pensionsfonden har på sina externa förvaltare ökar andelen passiva instrument fortsättningsvis och målsättningen är att få ner kostnadsnivån ytterligare.

Herr talman! Pensionsfonden arbetar kontinuerligt med förändringar och anpassningar till rådande situationer och svårberäknade framtidsscenarion. Vi följer förordningen och placeringsplanen som syftar till stabila placeringar med hanterbara risker till marknadsmässiga förvaltningskostnader. Jag håller med ledamot Toivonen att det är viktigt att maximera fondens avkastning och jag vill säga att till stora delar tänker vi lika. En stor skillnad är dock att det ledamoten Toivonen vill göra skyndsamt och radikalt, det vill vi tillägna lite mera tid, speciellt i dessa svåra tider.

Beträffande mer siffror och detaljer ser vi fram emot att få träffa finans- och näringsutskottet. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack för en god presentation ledamot Eliasson Jag tar fasta på det sistnämnda som ledamoten förde fram om att se fram emot att träffa finans- och näringsutskottet. Jag håller med, det skulle vara väldigt bra, men jag tror att det skulle vara bra att hela lagtinget träffar Ålands pensionsfond och har det här öppna hörandet.

När det gäller pensionsfonden och satsningar på Åland, alltså satsningar och investeringar som pensionsfonden gör, så ska de givetvis vara proportionella och väl viktade. Men finns det ändå någon form av grundtanke om vi går mot en lågkonjunktur och kanske vår byggbransch behöver stimuleras? Förhoppningsvis från offentligt håll har man muskler att stimulera näringslivet. Finns det en tanke på att pensionsfonden ska kunna investera på Åland ur den synvinkeln och givetvis också på basen av att det är en god investering?

Tack, herr talman! Ser man historiskt så görs det förändringar lite hela tiden, hur man placerar pengarna. När det gäller lokalt så äger ju pensionsfonden IT-byn och pensionsfonden äger böndernas hus, så det finns fastigheter på Åland. Vi gjorde en jättestor satsning i Långnabba, vindkraftbolag i år eller i fjol på hösten.

Men huvudprincipen, speciellt i sådana här tider när det är tufft och allting svajar, så är att man måste kunna ha is i magen. Man får inte rusa utan man måste se tiden an och göra försiktiga förändringar.

Tack, talman! Jo, ledamot Eliasson, jag känner väl till vad pensionsfonden historiskt och alldeles nyligen har investerat i. Men det kanske också skulle vara bra att man har någon form av case som lever i nuet, som man kan sjösätta om det så att det blir en ordentlig lågkonjunktur på Åland speciellt inom till exempel byggbranschen etc.

Sedan slutligen, jag har ännu inte fått svar, men kanske styrelseordförande och lagtingsledamot Eliasson kan ge svar på det lagstiftnings-PM som jag har efterfrågat innehållet i. Alltså kommer man att förändra möjligheten att ha en helt professionell styrelse som bygger på kompetens och inte bakgrund?

Talman! För det första så vill jag ärligt säga att vi har inget sådant case. Det har vi inte. Men det kanske kommer att diskuteras, vad vet jag. För tillfället har vi inget sådant. Det var svar på fråga 1.

Den andra frågan, vad gällde det? Jo, när det gäller förändringen av lagstiftningen, förordning och sådana saker så är det någonting som jag inte uttalar mig om här. Jag är styrelseordförande för fonden. Det är en fråga som finansministern och regeringen får svara på.

Tack, herr talman! Tack till styrelseordförande Eliasson, i det här sammanhanget, för en bra rapport om läget i fonden just nu. Jag har blivit väldigt illa berörd av ledamoten Holmbergs påståenden, nu andra gången den här mandatperioden, om att det är styrelsemedlemmar i styrelsen som uppenbarligen missköter sitt uppdrag genom svag närvaro. Är det här uppgifter som är korrekta, enligt styrelseordförande Eliasson?.

Tack, herr talman! Nej, som jag sade i replik redan så sköter sig nuvarande styrelseledamöter - det är dem som jag kan uttala mig om - väldigt bra. De är väldigt plikttrogna. Vi har ofta full sammansättning och det är sällan flera än två borta. Jag skulle säga att vi har 90 procents närvaro, mer kan man inte fodra av en sådan styrelse som består av sju personer.

Jag ville verkligen ta upp det här igen så att styrelseordförande kunde stärka den här informationen, för då konstaterar vi att den är felaktig, det som har framförts här nu för andra gången av ledamoten John Holmberg. Det är då särskilt de ledamöter utsedda från de fackliga organisationerna som han påstår att skulle ha misskött sitt uppdrag. Jag tycker att det är allvarligt och jag tycker det är jättebra att ledamoten Eliasson här kommer med fakta i frågan.

Tack, herr talman! Det är fakta. Jag trivs väldigt bra med min styrelse. Alla är mycket intresserade och vi har flera som verkligen är experter inom området. Men alla hjälper till att vi får bra beslut. Hittills har vi bara fattat enade beslut.

Tack, herr talman! Som ni förstår så tyckte jag att det var ett mycket intressant anförande. Det är väl det här egentligen som vi efterlyste. Vi borde ju få den här diskussionen oftare och regelbundet i lagtinget. Ha en presentation om vad ni har gjort under året i fonden och inte bara den här avkastningen, för det kan vi läsa. De här förändringarna som ni talade om och som ni sade att går i samma riktning som jag sade, det är ju det vi borde få, en presentation av fonden en gång i året, det är 550 miljoner. Vad vi har fått reda på nu är ju mera än vad jag har fått reda på under sju år här i lagtinget.

Herr talman! Tack ledamot Toivonen för de orden. Jag tyckte att det var viktigt att försöka göra en presentation så mycket man nu kan säga. Vissa saker kanske betraktas som affärshemligheter, men jag skulle säga att allt är väl nog öppet för landskapsregeringen och lagtingsledamöter. Det finns ju alltid möjlighet att diskutera det här under budgetbehandlingen. Om jag inte missminner mig så brukar det alltid vara x antal sidor eller text om pensionsfondens förvaltning och där kan man ju alltid i anföranden ta upp saker och ställa frågor. Ingenting ska vara hemligt för lagtinget.

Tack, herr talman! Nå ja, det kan vara svårt att få höranden, dessutom när det gäller hela budgeten så har vi nog höranden tillräckligt.

Ni fäste er vid att jag använde ordet skyndsamt. Det är klart, jag är sådan som vill ha saker gjort. Men faktum är att när jag ser på det här så ser jag ju att det som jag lägger fram här är ju saker som var basic när jag studerade de här frågorna och det är liksom några år sedan dess. Därför tycker jag att det skiljer sig så mycket från det som jag undervisade och lärde mig för x antal år sen, mot vad ni har, men det går ju i rätt riktning som sagt var, men skyndsamt är det inte. Jag har också noterat att i många andra sammanhang så talar man om evidens, evidens, evidensbaserat. Men i er ekonomi, har jag noterat här under åren, då får man nästan säga vad som helst, det behöver inte ha någonting med ekonomisk teori eller kunskap att göra.

Tack, herr talman! Som jag sade i mitt anförande så ställer vi upp i hörande i finans- och näringsutskottet. Vi ska berätta allt vi vet. Mycket har hänt ledamot Toivonen, mycket har hänt under de här åren sedan 2020 i pensionsfonden och det är ganska stora förändringar som har gjorts. Men man ska komma ihåg att det är väldigt svårt att hantera den här balansen. Det gäller att bevara pengarna och helst få dem att växa. I svåra tider så då tar man det ganska lugnt, det är nog det viktigaste så att man inte börjar göra någonting ogenomtänkt.

Tack, talman! Jag vill ge ett stort tack till ledamoten Eliasson för förklaringen om pensionsfonden. Jag är själv inte så jätte insatt, men jag tyckte att det var intressant att lyssna på de faktabaserade uttalandena som ledamoten gjorde. Sedan tycker jag också att det skulle vara intressant om man kanske kunde ha någon aftonskola, som vi i Mariehamn brukar kalla det för. Det kunde vara ett informationstillfälle så att hela lagtinget och inte bara finans- och näringsutskottet kan ta del av det här arbetet för att öka kunskapen.

Jag vill också passa på att tacka för förtydligandet i frågan om styrelsens sammansättning och funktionalitet.

Den frågan om eventuella öppna höranden och sådana saker så bollar jag vidare till finansministern och landskapsregeringen.

Talman! Bästa lagting och övriga åhörare. Det här får betecknas som ett mycket intressant ämne som lagtingsledamot Toivonen vid flera tillfällen tidigare också har lyft. Pensionsfonden har vi ju nog möjlighet att diskutera många gånger och i synnerhet i samband med budgeten så ska man ju titta att det är ett ganska stort belopp som härstammar från pensionsfonden eller har med pensionsfonden att göra. Hur pensionsfonden går är jätteviktigt.

När det gäller vilken typ av fonder och hur man ska styra upp pensionsfondens placeringar så tycker jag att Toivonen har mycket bra poänger. Det har ju visat sig att indexfonder som regel, tack vare lägre förvaltningskostnader, blir effektivare än aktivt förvaltade fonder. Alldeles nyligen kom det en undersökning som visade att det som man sade att var aktivt förvaltade fonder i själva verket var indexfonder, men man sade att de var aktivt förvaltade för att kunna ta mer betalt. Det här är sådana saker som man behöver kolla på.

När det gäller den här pensionsfonden och hur den fungerar så är det ju dels en lagstiftning och dels en förordning. Jag skulle nog säga att det är förordningen som nästan är lite viktigare och som går mera in på detalj. Jag är annars allergisk för när vi i lagtinget ska komma med jätte noggranna bestämmelser åt någon underliggande organisation. Jag tror oftast att det inte funkar utan man ska ge någon form av ganska grova ramar och sedan akta sig för detaljstyrning när det gäller förvaltning överhuvudtaget, inte bara förvaltning av pengar. Man kan nog kanske ge ramarna och sedan så ska de hålla sig innanför ramarna.

Det som jag saknar när det gäller pensionsfonden så är absolut det som Holmberg också efterlyste. Jag tycker att vi ska ha regler för att det ska vara en professionell styrelse enligt samma modell som nu till exempel gäller PAF osv. Det blir lite dyrare med styrelsearvoden antagligen, men det tror jag att det skulle vara värt.

Det som är jättesvårt att säga någonting om är avkastningen som vi har på Ålands pensionsfonds kapital. Man kan titta, man kan jämföra, men det är jättesvårt att veta och hitta jämförelseobjekt. Till exempel förlorade pensionsfonden 4,2 procent av sitt värde under 2018 när generellt hela branschen av arbetspensionsbolag och privata pensionskassor förlorade ungefär 1,7 procent av sitt värde det året och det gör ju att man till exempel skulle tro att pensionsfonden förvaltar sämre. Men när man sedan tittar på många andra år så ligger pensionsfondens avkastning högre än det där generella värdet som man kan hitta om man lite tittar på statistik.

Det jag efterlyser är det som man brukar kalla för någon form av benchmarking, alltså någon form av jämförelse så att man fattar om det går bra eller om det går dåligt. När det ena året går minus 4,2 och andra året går plus 16 procent så undrar man ju vad det är, så att säga. Jag tror att en mer professionell förvaltning och kanske lite större resurser till den här förvaltningen skulle kunna resultera i bättre, och att vi skulle kunna ställa krav kring sådant här via lagtinget.

Det här ju en del av vår offentliga förvaltning och således ska allting vara öppet. Var och en av oss här och varje medborgare har möjlighet att begära utredningar eller begära att få information från pensionsfonden så att man vet. Bara genom att läsa bokslutet så ser man ju innehållet i portföljen, så det är ju inga hemligheter.

Men i grund och botten är det bra att Toivonen lyfte den här frågan. Jag håller med om, och de flesta andra här har väl sagt samma sak, att det här är ett intressant ämne och ett ämne vi borde fördjupa oss i. Vi diskuterar ofta mycket mindre saker mycket mer omfattande än det här som faktiskt är en väldigt stor sak.

Jag har sagt det här förut, jag vill avsluta med pensionsfonden i förhållande till den så kallade pensionsskulden -alltså fondens tillgångar som är ungefär 550 miljoner i förhållande till ungefär 800 miljoner - det är en väldigt bra relation så att säga. Tittar man på statens motsvarighet, vilket jag inte riktigt tycker att är rättvist för det är att jämföra myggor och elefanter, men hur som helst, tittar man på statens motsvarande förhållande så är det inte lika starkt. De ligger precis i underkant av vad det enligt reglerna borde få vara. Vi har en mycket stark pensionsfond som täcker en stor del av det pensionsansvar som finns. Det mesta tyder på att fonden sköts väldigt bra och effektivt osv.

Men just detta om det ska vara indexfonder eller om det ska vara aktivt förvaltade fonder så tror jag att Toivonen har en bra poäng. Tack, talman!

Tack så mycket. Jo, det som ledamot Måtar sade just när gäller pensionsansvaret och hur väl vi täcker det så ligger vi faktiskt väldigt bra till om vi jämför med andra. Jag tror att när det gäller staten så pratar vi om 25 procent och när det gäller oss 60-62 procent, så det är ganska stor skillnad.

Sedan är benchmarking jätteviktigt i alla branscher, men speciellt i den här branschen och det jobbar vi med hela tiden. Det är klart att man tittar på hur andras lyckas och speciellt på dem som har lyckats väldigt bra. Vad har de gjort? Det kanske inte är lätt att få reda på det i detalj, man försöker hitta de här nycklarna till framgång.

Tack, talman! Lagtingsledamoten och ordföranden i pensionsfonden Eliasson har helt rätt som sagt när det gäller siffrorna kring hur stor del av pensionsansvaret som är täckt. Jag har samma uppfattning att den åländska pensionsfonden ligger jättebra.

När det gäller benchmarking så är jag helt övertygad om att ni använder benchmarking och till exempel jämför den förvaltaren med den andra förvaltaren. Ni har säkert olika förvaltare som sköter en del av portföljen. Det som jag efterlyser är att när jag går in och tittar på pensionsfonden på nätet så skulle jag vilja se en jämförelse. Hur går vi? Eller att vi har den här typen av placeringar i vår totala portfölj, hur går de i förhållande till andra som är jämförbara? Man skulle faktiskt våga hitta ett jämförelseobjekt och säga; går vi lika bra, går vi bättre eller går vi sämre? Bara för att man skulle kunna säga någonting. Det är jättesvårt annars att säga hur det går.

Tack, herr talman! Helt rätt, ledamot Måtar. Sen tar vi också hjälp av utomstående som kommer och granskar vår hantering och förvaltning nu och då, så att man kan få fristående omdömen om hur förvaltningen sköts.

Tack, talman! Ja, det är betryggande att höra att man gör på det sättet. Som sagt, det är viktigt och fortfarande utåt sett så kan man kanske bli bättre på att redogöra för hur det där fungerar så att säga. För i dag så saknar jag den uppgiften.

Tack, herr talman! Ja, ni talade om att ni har svårt att jämföra. Om avkastningen har varit 4 procent, är det dåligt eller bra? Det är ju kärnfrågan. Det var det som var en del i min första triptyk så att säga. I verksamhetsberättelsen räknas de olika indexen upp som man ska jämföra med. Då borde man veta att okej finska index har gått upp 5 procent, aktien har gått upp 6 och det är bättre. Men problemet är att det finns ingenstans någon redovisning, varken för hur indexet har gått eller hur de finska aktierna har gått. Sedan kan man tänka sig att okej då kan jag gå in i listan, jag vet vilka fonder som är finska, men då står det att okej man har köpt in den för sju år sedan, man har den nu, man har värdet för sju år sedan och värdet nu. Det finns ingen möjlighet att ta reda på vad som har hänt under året, vilket jag har kritiserat. Det är helt rätt det ni säger och man kunde ändra. Men som sagt, skulle man byta det till index, då behöver man ingen jämförelse, man har ju placerat x antal miljoner i ett finskt index som exempel.

Tack, talman! Jo, lagtingsledamot Toivonen och jag har nog likartade uppfattningar i det här. Det som man kan konstatera är att det finns bara en åländsk pensionsfond. Det är en fond som har 550 miljoner i tillgångar, som äger IT-byn, som tydligen har satsat någonting i Långnabba och som äger böndernas hus. Det går inte att hitta ett jämförelseobjekt på det sättet. Men man kan ta ut delar av pensionsfonder. Man kan till exempel ta aktieinnehavet och se hur det går i förhållande till exempelvis en indexfond. Nu finns det redan indexfonder, vad jag kunde se i varje fall, i pensionsfonden. Det sade ordförande Eliasson tidigare här också att man blandar, man har aktivt förvaltade fonder och man har indexfonder, det tyckte jag att han sade i varje fall. Det kunde jag se också när jag tittade i bokslutet. Jag tycker att man skulle dela upp fonden i delar på något vis tydligt när man redovisar så att man ser hur det går.

Tack. Jo man kunde ju presentera till exempel alla fonder som motsvarar mot finska indexet. Nu är de i alfabetisk ordning och så får man gå igenom dem, jag försökte och det går ju inte. Men sen det andra som ni sade, att vi har ju en större täckningsgrad här, vi har 60 procent av pensionerna som finns i pensionsfonden och det är ju en jättebra sak. Men det gör ju också att vi har ett större ansvar för de pengarna som vi har, så att de faktiskt förvaltas på ett bra sätt och därför försöker jag lyfta de här frågorna.

Tack, talman! Det är mycket bra att Toivonen tar upp det här med att förvalta pengar. Det för mig lite bort från ämnet, men vi sitter också med stora likvida tillgångar i likvida medel för övrigt i landskapsförvaltningen. De förvaltas enligt mig genom att de ligger på nollräntekonton huvudsakligen. Det här borde man också ta ett grepp på, samtidigt som man också skulle titta på hur vi får mer information från pensionsfonden och hur vi fortsätter att förvalta den bra eller till och med bättre.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Jag blir så inne i replikerna så att man nästan missade att man ska hålla anförande också eller fortsätta.

Det som jag sade i mitt förra anförande var om de här avgifterna på 1,6 miljoner som jag tror att man helt enkelt inte får så mycket för eftersom indexfonder utan avgifter kan gå lika bra.

Det är egentligen tre motioner som jag har haft, den ena var kring hur man redovisar. Man får inte fram det som ledamot Måtar var inne på, har de finska fonderna gått bättre eller sämre än index? Det framgår inte och det är en viss frustration.

Men det första steget, ska vi ha indexfonder eller aktiva fonder och ha den här hanteringen? Nu hade jag en ledamot här som exempel. Men vi tar ledamot Mattsson nu som får bli den som jag pratar till här och som har fått pappren för fonderna. Fördelen med indexfonder kontra aktiva fonder, som jag sade. Sedan gäller det också för ledamoten att diversifiera och inte ha bara finska fonder eller åländska fonder, utan placera i EU en viss andel och i USA en andel och framförallt på tillväxtmarknader, Indien och Kina. De aktiva fonderna är som sagt var dyrare och framförallt då man börjar gå in på fonder som är längre bort så kan det ibland vara frågan om provisioner på 5 procent, medan indexfonderna fortfarande kostar bara någon tiondel. Så det är fördelen där.

Om ledamot Mattsson använder sig av det här så kan det räcka med tio olika indexfonder. Jag tror att pensionsfonden inte heller skulle behöva ha så många flera. Det finns olika områden, men som sagt det är inte så många fonder. Men om man nu ser så finns det väldigt, väldigt många fonder i verksamhetsberättelsen.

Sedan det som jag också har reagerat på i pensionsfonden är att man har varit, som jag ser, lite försiktig med tillväxtmarknaderna. Börsen älskar tillväxt.

Jag tittade på skoj här faktiskt häromdagen nu när jag skulle göra det här, för jag har faktiskt fortfarande en liten, liten indexfond från Finland och så har jag också en indexfond från Indien. Man kan titta på olika perspektiv. Men jag såg att när coronan kom så föll ju alla börser och sen har de gått upp och lite ner igen. Och då såg jag att den finska indexfonden har gått upp ungefär 10 procent sedan vintern 2020 och den indiska hade gått upp 50 procent. Som tur är så har jag fem gånger mera i Indien, men det har inte pensionsfonden. Jag rekommenderar nog att man privat tittar mera på fonder. Går man längre bort så är det omöjligt att själv ha en aning om vad det är för bolag, vad de gör och vilken bransch det är. Då är det ju index som gäller. Gäller det svenska och finska bolag så kanske man lite har ett hum om vad de håller på med.

Herr talman! Sedan handlar den tredje motionen om hur mycket man ska satsa på räntepapper. En bankman säger ju rimligtvis "jo, räntepapper ska man också ha, de är stabila när börsen går ner och så vidare". Men som vi såg i fjol så var det en avkastning på 1 procent på räntepapper och 24 procent på aktiefonderna. Sedan när aktiefonderna går ner så kan räntefonderna vara stilla eller kanske till och med gå upp. Men över tid så går ju aktiefonderna betydligt mer upp. Frågan är hur man löser det här. Hur mycket ska man ha i aktiefonder? Hur mycket ska man ha i räntefonder? På den tiden som jag undervisade i Hanken, det var nog före ledamot Mattsson var född, så var en tumregel att de pengar som man kan avvara minst sju år, de kan man ha som aktier eller aktiefonder. Men sedan om det är kortare tid, det som man ska ha inom ett år så de kanske ska vara bara räntepapper eller kanske bara på kontot. Och sen där emellan.

När det gäller personer så rent krasst så får man räkna ut eller ta reda på vad som är förväntad livslängd och dra ner sju år från den. Vid den tidpunkten ska man börja växla från aktiefonder till räntefonder. Nu var ledamot Eliasson också inne på det här, pensionsfonden har 40 år kvar. Men som jag funderar, den blir ju från några år mindre och mindre och mindre och mindre. Frågan är om det egentligen finns ett behov? När ska den börja svänga till räntepapper om man ska försöka optimera den här avkastningen? Jag tror att den här pensionsfonden faktiskt inte ens skulle ha behov av att ha räntepapper. Men däremot om man tänker för en person så får man nog tänka, det är lite filosofiska frågor men det är ungefär där som det blir.

Sen är frågan, vad vinner man på det här, att ha mer aktier och större andel? Nu har den ändrat, som vi hörde. Jag tog mig friheten att jämföra. Jag har två portföljer, en som jag kör lite aktivt och en som jag inte har kört aktivt på åtminstone sju år. Jag såg att jag hade en avkastning som var ungefär 7 procent högre än pensionsfonden. Det är inte mycket. Men det blir, räknade jag, ungefär 50 miljoner under pensionsfondens tid. Det är en liten, liten skillnad, men under 40 år så blir det väldigt mycket.

Jag räknade att om man skulle ha enbart aktiepapper och inte ha de här förvaltningarna i tre steg så ligger vi någonstans mellan 100 och 200 miljoner.

Som jag nämnde så är det här liksom inte ny kunskap, det här är gammal kunskap. Den var väl ny när jag studerade och när jag undervisade, men nu är det saker som jag hade förväntat mig att skulle ha funnits mera i vår fond, även om jag ser att andra pensionsfonder jobbar, men de kanske också ser investeringarna på ett annat sätt.

Om vi ser hur jag kanske ser på den här framtiden, så för det första så tycker jag att den här fonden kunde ha en parlamentarisk styrelse eller baserad enbart på kunskap, men nog kan jag acceptera att den är parlamentarisk. Styrelsen fastställer då fördelningen av de här tillgångsslagen. Hur mycket ska vi ha i Finland? Hur mycket ska vi ha i EU? Hur mycket ska vi ha i Afrika? Hur mycket ska vi ha i Indien och i Kina och så vidare? Det betyder ju också att den här verksamhetsberättelsen blir väldigt mycket enklare som jag sade. Index går enligt index. Det är väldigt enkelt. Vinsterna tror jag att kommer att kunna bli väldigt, väldigt stora när vi jämför med andra saker som vi diskuterar här. Eventuella skadestånd på 10 miljoner osv. blir ganska lite i den här bakgrunden.

Som jag säger, det är indexfonder, det är diversifiering och glöm inte tillväxtmarknaderna! Och ja, om man ska byta ut sedan mot räntepapper det kan man...

(Talmannen: Jag vill påminna om taltiden!)

Jo, nästa som jag skulle säga var; tack för ordet, herr talman!

Tack, herr talman! Ledamot Toivonen pratade om tillväxtfonder och det är klart, visst är de ju frestande. Men det är en stor skillnad om man ska sätta ihop sin egen portfölj eller om man ska förvalta en halv miljard som ska gå till pensioner till landskapets anställda. Det är en stor skillnad. Vad jag menar, framförallt när det gäller riskbedömningen, så en väldigt viktig faktor nog när pensionsfondens styrelse fattar sina beslut är ju att man absolut inte vill ha för hög risk, för det måste finnas pengar kvar. Så man får offra lite kanske på det altare då en väldigt bra tillväxt. Och sen är det ju alltid lättare när man historiskt får se (… taltiden slut). .

Tack, herr talman! Nu talade jag om tillväxtmarknader, inte tillväxtföretag. Det är olika saker. Genom en diversifiering så minskar man ju risken. Jag sade ju inte att vi ska satsa 100 procent i Indien och 100 procent i Kina utan ha en balans mellan de marknader som finns i världen. Då har vi en diversifiering. Om vi sedan har 10 eller 15 procent eller 20 i Indien och Kina, men framförallt att titta på vilka marknader som har en tillväxt. Det är det vi ska satsa på. Själv har jag dragit ner i EU för vi har ingen tillväxt. Jag satsar där det finns tillväxt och jag har sett att det har fungerat.

Tack, herr talman! Jag gratulerar att det har fungerat för ledamot Toivonen. Det här gör ju våra portföljförvaltare, det finns ju liksom proffs som arbetar med de bitarna och de ser ju till att de har balans på de olika marknaderna och på tillväxtmarknaderna Men som sagt, när man ska göra en sådan bedömning så känner vi i varje fall att det är väldigt viktigt att vi inte får ta för stora risker. Sedan är det ju, som jag tänkte säga i förra repliken, mycket lättare när man kan titta i ett historiskt perspektiv och har facit. Det hade gått mycket bättre om jag hade haft den och den och den indexfonden. För det är ju nämligen så att man ska ju också bestämma vilken indexfond man ska satsa pengar i. Det är ju också en fråga.

Tack, herr talman! När jag talar om indexfonder så avser jag nog marknaden, alltså finska index eller EU-index eller något sådant, och då spelar det ingen roll för alla går på samma index. Men det som ni talade om, risken, så inte är risken större på de olika marknaderna, det är bara det att vi har väldigt lite kunskap om Indien och därför blir det väldigt, väldigt mycket dyrare. Det är också dyrare att gå in på en aktiv fond på Indien, det kan kosta 5-6 procent därför att det är dyrt att få kunskap. Men går du på index så har du inte den kunskapen, då tittar du bara på - eller bara och bara - men på tillväxt och på tillväxtmöjligheter och då har du en helt annan kostnadsstruktur även om du använder förvaltare som bedömer; "jaha hur månne Indien ser ut nu på 5 eller 10 års sikt?"

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag vill ta det här anförandet för jag känner att de här påhoppen blir lite för stora för att man ska låta det gå obemärkt förbi. Jag undrar varför det är så viktigt för Socialdemokraterna i dag att lägga ord i mun på mig? Det är en klassisk desinformation att lägga ord i mun och göra det till en sanning.

Gällande närvaron i pensionsfondens styrelse så sade jag i mitt anförande att då jag drygt för två år sedan lämnade in en åtgärdsmotion så tittade jag på protokoll bakåt i tiden - alltså inte nu, det var jag tydlig med - och kunde konstatera att närvaron var låg på sina håll och kanter. Jag fick det också tillstyrkt av tidigare styrelseledamöter. Det borde vara i fackföreningarnas intresse att pensionsfonden utvecklas maximalt. Det är synd att en så erfaren politiker som ledamot Gunell sjunker så lågt i sin retorik som ledamoten gjorde mot mig. Tack, talman!

Tack, herr talman! Till det sista så vill jag säga att det var mycket bra att vi hade styrelseordförande Eliasson här idag så att ledamoten Holmberg inte en andra gång kan komma med dessa påståenden. Det är personer som inte ens sitter här i lagtinget och som inte kan försvara sig. Jag tycker att det är väldigt låg nivå för ledamoten Holmberg att använda enskilda ledamöters närvaro i en styrelse som ett argument för varför dessa ska utgå ur styrelsen helt och hållet. Ledamoten Holmberg använder detta som ett argument för sina idéer om att styrelsen ska ha en annan utformning och det ska inte längre då vara en representation från arbetstagare och arbetsgivare. Det är ju de facto arbetstagarnas pensionspengar som pensionsfonden ska förvalta. Det ligger alltså i arbetstagarnas intresse att se till att det här förvaltas så klokt och så långsiktigt och förståndigt som möjligt. Det är ju för att ge de anställda den insynen i det här arbetet och viljan att vara med och skapa ett kapital som ska räcka till deras pensioner i framtiden. Det är ju därför som de är där. Någon parlamentarisk sammansättning av det här tror jag att är helt irrelevant att föreslå.

Men jag vill egentligen inte fördjupa mig mera i det, utan jag vill diskutera varför vi vet så lite om pensionsfonden här i lagtinget. Det är ju för att pensionsfonden i likhet med övriga delar av landskapets egendomar, bolag och annat, inte diskuteras så mycket här, utan vill man ta del av PAF, posten, Långnäs hamn eller Fastighetsverket så får man gå till deras egna bokslut och titta på dem.

Om vi nu utvecklar det här resonemanget lite grann så har vi också diskuterat om fler fonder borde bildas, till exempel en PAF-fond har diskuterats i många år. Då ska ju en sådan fond ha en motsvarande lagstiftning, en styrelse och den ska styras, ledas och förvaltas på motsvarande sätt som pensionsfonden gör.

Jag börjar tycka att det är dags för oss i landskapet att fundera över en mera koncernmässig hantering av det här. När vi har budgeten här i lagtinget så kanske vi inte ska bara ha den smala del som är då, hur vi fördelar klumpsumman och andra intäkter. Vi borde kanske betrakta landskapets ekonomi ur ett bredare perspektiv och betrakta alla dessa delar av landskapets ägande som faktiskt är betydande tillgångar, inklusive pensionsfonden och eventuella fler fonder som i alla fall under diskussion, alla dessa bolag som vi har och de resurserna som en helhet.

Vi har i Mariehamns stad under den senaste mandatperioden infört en koncernledning där jag själv har glädjen att delta och det har varit mycket intressant både för ägarstyrningen och för att betrakta Mariehamn och alla dess grenar som en helhet.

Jag vill skicka med det som kanske en konsekvens av den här diskussionen att vi skulle börja fundera mer i de termerna av koncernekonomi och koncernstyrning, en mycket högre medvetandegrad och kompetens när det gäller ägarstyrningen från landskapet och också kanske koncernbokslut för att få ett bättre grepp om landskapets tillgångar. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Om motivet för att ha insyn är att ha minst tre fackföreningar som styrelseledamöter i Ålands pensionsfond så faller det väl ganska platt, för alla ålänningar kan ta del av de offentliga protokoll som pensionsfonden har. Sedan är inte alla protokoll helt offentliga alla gånger, men många är det. Så där kan man nog ta del av informationen. Det viktiga är väl, och det borde väl alla ålänningar tycka, att pensionsfonden utvecklas väl. Det är väl det som är det viktiga, inte vem som sitter där. Det kan väl inte vara det som är sakfrågan, att argumentet är vem som sitter där. Att tre fackföreningar ska sitta där, är det viktigare än att pensionsfonden utvecklas maximalt bra? Det kan det väl aldrig vara. Jag sade också i mitt första anförande att kompetens och bakgrund kan sammanfalla och då är det inget problem. Men att sitta där på grund av sin bakgrund, det är inte okej. Det är min åsikt. Vi har olika åsikter. (… taltiden slut).

Jag uppfattar att kompetens handlar ju om vad du har för bakgrund, utbildning och ditt kunnande. Det är så märkligt att i det här fallet, så som jag har förstått det, så är det ju de fackliga organisationerna som utser och för fram tre representanter för de anställda, det vill säga alla de löntagare som har varit anställda i landskapets tjänst och som ska vara med och se till att pengarna förvaltas klokt. Det är därför som de är där. Det är liksom märkligt varför ledamoten Holmberg har hakat upp sig på att de fackliga organisationerna har en roll här. Det är som att de, på grund av att de utses av fackföreningarna, skulle vara sämre kompetenta för det här än de representanter som arbetsgivaren utser. Det är ologiskt.

Tack, talman! Jag vänder mig emot att Ålands pensionsfond som hanterar hundratals miljoner ska i lagstiftningen ha att kompetensförsörjningen ska ske med att minst tre fackföreningsorganisationer ska sitta i styrelsen. Det vänder jag mig emot. Sedan må ledamoten Gunell och Socialdemokraterna ha en annan åsikt men det är min åsikt, den står jag för och den må jag ha rätt att ha. Men jag tror också att ledamot Gunell och Socialdemokraterna inte behöver vara så kränkta. Jag är ganska övertygad om att lagstiftningen inte kommer att ändra. För skulle det finnas i det lagstiftnings-PM:et som jag har bett att finansministern ska redogöra för så skulle finansministern ha gjort det. Jag tror att det blir business as usual att fackföreningarna har tre platser givna i styrelsen.

Jag kan acceptera mycket väl att Liberalerna och Socialdemokraterna har olika åsikter när det gäller det här och vem som ska utse representanter för arbetstagarna i landskapet. Men att stå här och hänvisa som ett argument att det är ett dåligt exempel att ha människor från fackföreningarna med för att de inte ens har varit på möten när uppgiften är gammal och inte korrekt, det vänder jag mig starkt emot! Det är människor som inte ens kan försvara sig här i lagtinget. Det är ju otroligt dålig argumentation.

Tack, fru talman! Pensionsfondens bokslut är officiellt och förhållandevis informationsrikt med tanke på de resurser vi har, personella resurser.

Om jag inte kommer ihåg fel så visst ingår det ju alltid i budgeten ett stycke i allmänna motiveringar där man beskriver i stort pensionsfondens utveckling, ansvar och allt sådant. Där kanske man ytterligare kunde utöka information. Då finns det ju möjlighet att i varje fall diskutera det här en gång per år, i samband med budgetbehandlingen.

Det är sant, det är ju bra också för det finns ju en direkt koppling mellan landskapets budget och pensionsfonden när det gäller försörjningen av den årliga utbetalningen av pensioner, där x antal procent lyfts ur fonden in i budgeten för den här försörjningen. Så det är mycket bra.

Det som jag tycker att man ännu kan utveckla så är väl att fler av landskapets grenar kunde inkluderas i det vi kan ses som en landskapets koncern.

Tack, talman! Jag noterade att ledamot Gunell diskuterade ganska mycket om styrelsens sammansättning. Det här är en åtgärdsmotion om effektivisering av Ålands pensionsfond. Egentligen är det då del tre av tre motioner. Jag har haft ganska många förslag hur man kunde förändra innehållet i fonden för att öka avkastningen. Ni har överhuvudtaget inte tangerat ett enda av de förslag jag har lagt fram. Det betyder att ni inte är intresserad av hur det hanteras överhuvudtaget.

Styrelsen har ju till uppdrag att förvalta fonden, jag vet också att det finns en kompetent fondförvaltning i huset och sen är det ju mycket upp till diskussion med bankerna och andra kreditinstitut. Jag har ingenting att anmärka på hur fonden förvaltas. Jag stöder de initiativ som det också har sagts att man gör, man riktar in placeringarna mera och mera mot hållbara verksamheter. Det tycker jag är en riktig väg att gå när det är offentliga medel det ändå handlar om.

Tack, fru talman! Tack till ledamoten. Från att ha diskuterat placeringar så kommer vi in på koncern och det tycker jag att är intressant. Det här koncerntänket i sig tycker jag att är bra och vi borde ha det ännu mera. Vi har väl påbörjat det hela genom att införa fastighetsverket i landskapets årsredovisning och har en avsikt där bara vi har resurser förstås att bygga på med flera bolag och få en typ av koncernbokslut på sikt. Jag tror att det kommer att ta ett tag däremot. Men min tanke är att vi undan för undan ska kunna bygga in flera av våra bolag i redovisningen. Det här handlar ju i mångt och mycket om ägarstyrning och där uppfattar jag kritik från ledamot Gunell. Jag skulle gärna lite höra vad det är som funkar dåligt här .

Ja, för det första så är min huvudpoäng att landskapets budgetdiskussion och landskapets bokslut blir väldigt smal, därför att den utesluter alla bolag; Kraftnät Åland, posten, Ålands Radio och TV, Långnäs hamn, pensionsfonden, fastighetsverket, PAF och så småningom kanske högskolan. Och vem vet om annan bolagisering också kommer att ske? Det betyder att mer och mer läggs utanför vad vi i det här demokratiskt valda forumet har diskussioner och åsikter kring. Så här finns det en förbättring. Ägarstyrningen, ja, den kan utvecklas mycket och det tror jag också att finansministern tycker. Det finns mått och steg att ta där.

Självklart finns det alltid förbättringar att göra, men nu var jag väl lite nyfiken på förbättringsförslag från ledamot Gunell för att kunna ta med mig helt enkelt.

Jag var ju faktiskt med under regeringen Gunells mandatperiod och vi startade kanske en mer medveten ägarstyrning i landskapet och tog fram en policy för det här, både för tillsättandet av styrelser och vem som är ansvarig minister och hur de ska styras och ledas. Vi kom en bra bit på vägen, men det finns nog väldigt mycket mer att utveckla med tanke på vad landskapet vill med de här bolagen. I vilken riktning ska de gå? Hur mycket avkastningskrav ska vi ställa? Hur kan man ännu arbeta med uppdrag? Jag tycker ju till exempel att Långnäs hamn borde utvecklas mer och mer som ett rederi som också har hand om skärgårdstrafiken. Det är en utvecklingsidé som vi borde diskutera.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.