Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Talman! Är det något som länge har retat upp ålänningarna så var det kryssningsfartygens enorma svartvattenutsläpp direkt i Östersjön. Det är nu ett minne blott efter den internationella regleringen som trädde i kraft för inte allt för länge sedan.

Just internationell reglering ska man alltid vara försiktig med, men kan inte marknaden lösa miljöproblem inom en rimlig tid så finns inget annat att göra än att styra med lagstiftning från politiskt håll. Tyvärr fanns ingen lagstiftning som förhindrade dumpningen av kvicksilvertunnor på 60- och 70-talen. Tyvärr var det ingen som förhindrade spridningen av senapsgasen i världskrigens krigsföring eller för den delen dumpningen av den beslagtagna senapsgasen, som ännu nu som då hamnar i trålarna. Men vi vet bättre nu.

Dumpningen av avfall i Östersjön, världens sjukaste hav, är fortfarande ett stort problem trots att 20 år har gått sedan EU:s fartygsavfallsdirektiv lanserades. Strömmarna som passerar söder om Åland för ännu med sig en hel del skräp och avfall som kommer från internationella kryssningsfartyg och fritidsbåtar. Det uppskattas att 20-40 % av allt avfall i havet fortfarande kommer från sjöfarten. Därför behöver EU:s medlemsländer implementera uppdateringar i lagstiftningen för att undvika kryphål och förbättra mottagningsanläggningarnas kvalitet.

Talman! Generellt fungerar den stora fartygstrafikens avfallshantering och hamnarnas mottagningsanordningar mycket bra. Inget rederi har upplevt avfallshanteringen i hamnarna som särskilt problematisk enligt vad social- och miljöutskottet har erfarit. Något som däremot har förbättringspotential är gästhamnarna.

Folk har rört sig mer än vanligt ute i skärgården denna och förra sommaren. Fritidsbåttrafiken kräver mottagningsanordningar som fungerar. Det gör de inte alltid. Det finns gästhamnar som har låtit bygga ihop något halvdant och billigt. Ibland kan det leda till att större motorbåtar som har tankarna nere under vattennivån inte kan ansluta till sugapparaturen. Ibland har system förstörts av vintern.

I en undersökning genomförd av Åbo universitet år 2015 bland personer som var medlemmar i Håll Skärgården Ren eller i ett båt- eller segelsällskap uppgav knappt hälften att de ibland tömmer septiktanken direkt i havet. Orsak? De tillfrågade angav att det inte fanns tömningsstation eller så funkade den inte.

Positivt är att stora EU-projekt de senaste åren har gjort det möjligt för flera hamnägare att uppgradera sig och installera bättre system. Men än finns det en del att göra. Det här lagförslaget ökar ansvaret för hamnarna att tänka igenom sin hantering av olika typer av avfall. Men det är fortfarande ÅMHM som har ansvaret att granska alla gästhamnar och att de uppnår avfallslagen redan idag. Det kan finnas behov för ÅMHM att intensifiera sin tillsynsverksamhet till denna del.

Att göra något halvdant och trixa till någon hemmasnickrad lösning kanske fungerade förut. Men det ska inte vara möjligt i dagens moderna samhälle att slippa undan lagens krav. På Åland ska vi inte ha ett “Race to the bottom” där hamnarna tävlar om de lägsta hamnavgifterna med konsekvensen att det inte finns pengar kvar till upprustning och drift av avfallshanteringen. Vi är bättre än så!

Talman! Den här lagförändringen är välkommen och gynnar på ett aktivt sätt vårt gemensamma känsliga hav som betyder så mycket för oss. Förändringen gör vår lagbok lite grönare. Den ändrar också våra normer och beteenden. Det var okej förut att dumpa avfall i havet för några decennier sen. Man trodde att havet är oändligt och att det som slängs där försvinner för gott. Idag vet vi bättre. Tack!

Talman! Det är på sin plats att tacka social- och miljöutskottet för ett bra betänkande där lagförslagets positiva miljöeffekter finns beskrivna, men också de administrativa lättnader som blir en konsekvens av lagförslaget. Ett renare Östersjön behöver varken betyda en större administrativ börda eller mera krångel.

Värt att notera i betänkandet är att utskottet har erfarit att avfallshanteringen i hamnarna på Åland överlag fungerar väl, men att Åland, på grund av de många öarna och sitt insulära läge, drabbas hårdare av avfallshanteringskostnader än omkringliggande regioner. Eftersom avfallshanteringen i hamnarna på Åland redan är långt utvecklad, på grund av ett ambitiöst genomförande på Åland av det gamla fartygsavfallsdirektivet, bedöms inte lagen förorsaka några nya genomgripande förändringar eller stora kostnader. Många av de åländska gästhamnarna håller generellt sett en hög standard redan idag, bland annat på grund av de uppgraderingar som har möjliggjorts genom deltagande i EU-projekten Smart Marina och Seastop. Utvecklingen går i stort åt rätt håll på detta område. Att Östersjön fick ett skydd mot utsläpp av svartvatten var en stor sak, och särskilt Sverige förtjänar än i dag ett stort tack för detta. Det här lagförslaget är inte ett fullt lika radikalt steg, men nog ett viktigt steg för de åländska gästhamnarna och deras gäster. Tack, talman!

Tack, herr talman! Mycket är sagt redan. Jag vill å mina egna och den liberala lagtingsgruppens vägnar tacka social- och miljöutskottet för ett bra betänkande. Man försöker applicera EU-direktivet som har till syfte att skydda Östersjön mot utsläpp från fartyg av olika slag. Man vill strama åt vissa tolkningar för att i främsta hand undanröja möjligheter att köpslå med fartygsavfall. Syftet utgår från det faktum att den absoluta majoriteten av båtägare och ansvariga för större fartyg i Östersjön idag har för avsikt att inte dumpa avfall i havet. Man vill att det ska tas om hand ansvarsfullt enligt alla normer och att detta ska möjliggöras på alla sätt genom att säkerställa att de hamnar som anlöps har anläggningar för mottagandet. Den här bedömningen delar jag och den liberala lagtingsgruppen och det känns bra att vi har utvecklat lagstiftningen på det här sättet.

Utskottet har även slagit vakt om språkfrågan i det här betänkandet, vilket vi uppskattar, genom att uppmärksamma landskapsregeringen om det nödvändiga i att ta ställning till hur Åland ska förhålla sig till att nyttja finländska IT-system och databaser. Det är bra, självstyrelsens grundstenar ska finnas bakom örat på oss alla vad än vi gör i den här salen.

Herr talman! Under sista rubriken "Övrigt" så tycker jag att de mesta av guldkornen går att finna i det här betänkandet. Under den rubriken kommer det viktiga och i många fall kontraproduktiva distinktionen mellan miljöarbete och klimatarbete. Det är något som vi beslutsfattare i all utsträckning behöver lära oss att hantera i vardagen. Syftet med detta direktiv är att skydda havsmiljön till varje gräns. Bedömningen på EU- nivå är att det i detta fall är relevant att prioritera bort vissa klimatmässiga skador som det innebär i ökade avfallstransporter när man kräver att allt avfall ska tas emot på en ö, trots att det sedan fraktas bort från ön för att komma till slutligt omhändertagande. Dessa skarver i lagstiftningen, herr talman, bör vi kunna hantera och i samma andetag fundera på hur vi kan radera de skadeverkningar som det innebär. I detta fall genom satsningar på fossilfria transporter av andra slag, exempelvis genom en fossilfri skärgårdstrafik kanske. Men så länge man känner till den här distinktionen mellan miljöarbete och klimatarbete och vad det innebär, så är det egentligen inget motsatsförhållande i sig, utan det behöver hanteras i framtiden.

Herr talman! Fast en del av lagstiftningen har stramats åt så finns det också en del definitioner som är öppna för tolkning, vilket vi tycker att är bra. Det kommer att finnas många tillfällen i tillämpningen när en bedömning behöver göras från fall till fall och i samverkan med mottagaren. Det ger utrymme för ett samarbete mellan myndigheter och hamnansvariga som bygger på var och ens ansvar och ömsesidig tillit. Det är det som alla små samhällen bygger på.

Generellt kan vi konstatera i utskottet att många åländska gästhamnar är bra rustade för de kommande lagkraven. Så klart så behöver det uppgraderas till en viss del, men det finns ändå potential för att kunna uppfylla dem inom en snar framtid.

Vi vill även tacka de politiker som rustat Åland inför framtiden med den ambitiösa föregångaren till detta lagförslag. Det gjorde vårt arbete till något av en kompletteringsuppgift, kanske man kan säga.

Herr talman! Jag vill avsluta med att citera sista stycket som jag tycker att är ett väldigt viktigt stycke, där poängterar man också samarbetet mellan samhälle och näringslivet. "Utskottet konstaterar att den gröna given och Fit for 55 paketet kommer att innebära många regleringar inom olika områden där vissa kommer att få större effekt på det åländska samhället än för kringliggande regioner liksom direktivet om fartygsavfall. Utskottet understryker vikten av att landskapsregeringen arbetar proaktivt gentemot EU och den åländska marknaden för att implementeringarna ska kunna genomföras så smidigt som möjligt". Det här är en mycket bra skrivning och jag är mycket stolt över att det är social- och miljöutskottet som gjorde den. Tack så mycket!

Tack, herr talman! Jag vill också tacka social- och miljöutskottet för en bra behandling av en viktig fråga. Jag har bara några reflektioner så här innan innan klubban faller.

Det är ju väldigt viktigt att utskottet har hört så här brett. Man har hört företrädare för Mariehamns hamn som vet hur det är att hantera fartygsavfall från många av världens länder. Det här har varit uppe och aktuellt genom åren, särskilt kring Ålands förmåga att kompostera och också ta hand om alla kategorier av avfall. För det är ju så att många av kryssningsbåtarna så plockar upp sina råvaror, till exempel kött kan vara hämtad från Brasilien eller många olika länder i världen. Det betyder att avfallshanteringen här ska kunna klara av att hantera också alla typer av smittskydd och vad annat som kan vara förknippat med det ansvar som det innebär att ta hand om alla typer av avfall från alla världens länder.

Projektet Smart Marina, att rusta gästhamnarna i den åländska skärgården, tycker jag att var ett väldigt bra initiativ under förra mandatperioden. Det var ett lyft för många gästhamnar och det betydde att det plötsligt fanns konkreta pengar till både bultar, spikar och brädor för att bygga saker. Det är inte alltid EU har så konkreta medel för olika projekt, ofta är det mera abstrakt att bygga nätverk och så vidare, men det här var väldigt robust och bra.

Vi tog initiativet i landskapsregeringen och Ålands Utvecklings AB blev den aktör som sedan då blev drivande i det här och som kunde genomföra projektet Smart Marina. Nu är det väl genomfört och jag tror att slutsatserna är goda, åtminstone låter det så på social- och miljöutskottet. Det här har kunnat bidra framförallt till att rusta gästhamnarna både med digitalisering, bättre bryggor och mottagningsplatser men också stora miljöinsatser. Det fanns åtminstone då, i avslutande av det projektet, möjligheter att fortsätta, det vill säga ta en runda till. Så jag hoppas att även den här landskapsregeringen är pigg och vaken när det gäller den här typen av pengar. Finns det möjlighet att göra en del två av det här projektet och ta det ett steg ytterligare så finns det säkert mera insatser att göra i gästhamnarna, åtminstone är ju inte alla gästhamnar ännu lika rustade, utan det finns insatser både här och där. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack ledamot Gunell. Jag håller med i mångt och mycket i det som ledamoten tog upp i sitt anförande. Jag vill också poängtera risken eller faran som finns många gånger när det gäller direktiv. Jag tycker att social- och miljöutskottet har skött det här alldeles utmärkt. Jag gillar också skrivningen som finns under "Övrigt" när det kommer till Fit for 55 och förmågan för det insulära Åland att verkligen stå emot direktiven. Det här hade kunnat vara en riktig fälla för speciellt vår största hamn, Mariehamns hamn, som tvingas ta emot avfall och sätta en prislapp på det för all sin trafik och alla sina gästande fartyg som sätter Ålands konkurrenssituation i ett sämre dagar, vi ska ju kanske ändå transportera bort en del av det avfall som vi tar emot. Men jag tycker att social- och miljöutskottet har hanterat det här bra, men det visar också på vilket sätt vi måste ta emot dessa direktiv, inte bara svälja för sakens skull utan också se farhågorna. Syfte är väldigt gott, men det finns stora risker i det här, som sagt.

Hur man ska hanterar hamnavgifterna är ju alltid en fråga. De blir ju ofta högre om hamnarna har större kostnader förknippade till avfallshantering och så vidare. Det är väl någonting som man får ha en balans i hur man hanterar.

Tack, talman! Syftet med lagförslaget, direktivet är väldigt gott givetvis. Vi ser också hur det kan bli kontraproduktivt om det är så att Åland inte kan ta emot allt det avfall, den volym och typen av avfall som kan komma till Åland. Det betyder att vi ska ta emot det, men vi ska i vår tur skicka det någonstans. Frågan är då; är det värt kostnaden? Den allra största frågan; är det en miljövinst? Här måste Åland verkligen också i framtiden poängtera att vi har ett insulärt läge och vår specifika status.

Det är väl också i förlängningen en fråga om vilken typ av anläggningar som Åland ska ha för att hantera olika typer av cirkulär ekonomi eller avfallshantering, det vill säga förbränningsanläggning. Den typen av anläggningar kan ju bli aktuella om tekniken utvecklar sig så att resurserna eller tillgången på avfall här kunde räcka också för det nu när man kan ha den typen av anläggningar i mindre skala än det som tidigare har varit aktuellt och lönsamt.

Talman! Ledamoten Gunell lyfte Seastop projektet som ju var ett Leader projekt om jag är rätt informerad. Det möjliggör att man får pengar till spik och brädor till skillnad från andra EU-projekt. Det är väldigt handfasta projekt som har verkställts. Det handlar om gäddfabriker och annat ute i skärgården och så vidare. Vad jag kan förstå nu så kommer de här pengarna just till Leader att minska framöver i enlighet med landskapsregeringens förslag. Hur ser ledamoten Gunell på vilka möjligheter Leader har för att bidra till gräsrotsrörelse just i miljöförbättrade åtgärder?

Jag måste ärligt säga att jag inte riktigt kommer ihåg om Smart Marina var ett Leader projekt, det är inte min bild att det var det, utan det var helt andra pengar. Seastop projektet var ju en parallell företeelse som startades på andra grunder av andra personer. Men Smart Marina tog regeringen initiativ till och verkställde genom Utvecklings AB. Det var nog inte Leader pengar.

Nej, talman, jag sade nog också i min replik om Seastop sist att de där projekten hörde väldigt tätt samman och även om de var separata så bildade de ändå en jättefin helhet. Så det var Seastop projektet som jag hänvisade till och som har gett en hel del pengar också till plankor, brädor och grävtjänster för gäddfabriker och så vidare.

Tack, herr talman! Jag vill också förhålla mig till just de här projektet som exempelvis Smart Marina och de effekter som det faktiskt har. Det standardiserar ju serviceutbudet på ett väldigt bra sätt och gör det enklare för dem som ska handha det. Det bidrar till en enorm marknadsföring för Åland och ökar tillgängligheten för turismen. Sådana här sätt att utveckla skärgården och landsbygden på så är väldigt effektiva. Det kan göra att man kan ha en handledande och informativ roll i att överbrygga problem som kanske är små i helheten men väldigt stora för de enskilda näringsidkarna. Så det är väldigt bra saker och något som vi ska ha med oss även in i framtiden när det gäller annat.

Det var i skenet av att det kom bud om att man i Åboland rustade upp gästhamnarna väldigt bra upp. Sedan kom man över Ålands hav och det var betydligt sämre standard och service i de åländska gästhamnarna. Jag bor själv på somrarna vid en gästhamn och träffar ganska mycket båtgäster och seglare. Jag besökte också Nagu, Korpo och flera av hamnarna och såg att det finns en betydande skillnad. Tydligen finns det pengar där att rusta gästhamnarna men inte på Åland. Så vi behöver kanske ta ett större grepp om det här. När man nu ser på den här sommaren och hamnarna i skärgården så har gästerna kommit från öst och det har varit en lättnad att se att hamnarna fungerar bättre den här sommaren.

Tack, herr talman! En annan sak som också min kollega, ledamoten Holmberg, nämnde var mottagningen av olika typer av avfall i de stora hamnarna. Eftersom vi har en före detta minister på plats så tänker jag fråga kring mottagningen av exempelvis oljehaltigt billsvatten och sådana saker. Gunell nämnde i replikskifte att detta kunde utvecklas även på Åland. Men är det verkligen ändamålsenligt att det ska decentraliseras på det sättet? I dag är det Rihimäki som tar emot mycket av dessa avfall. Jag tänker på miljövinsten kontra investeringarna. I mitt anförande nämnde jag ju också att miljöarbetet och klimatarbetet lite står mot varandra i och med att transporterna kan vara ganska klimatbelastande. Hur resonerar Gunell kring den saken inför framtiden, hur vi ska tänka över samhällsutvecklingen och vad vi ska investera i?

Om talmannen tillåter så kommer vi ju in på lite stora frågor. Problemavfall och väldigt nischad mottagning, så jag tror nog fortsättningsvis att det ganska länge kommer att vara lönsamt att göra den här bortkörningen. Däremot så kan man väl fundera över brännbart avfall och om det så småningom börjar nå sådana volymer att det kan finnas lösningar för att till exempel göra fjärrvärme av förbränningen från brända sopor. Det är sedan en annan sak, men där måste man väl göra lite faktabaserade kalkyler och sedan fatta beslut.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om mottagning i hamn av avfall från fartyg för godkännande. Lagförslaget är
godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.