Remissdebatt

  • Utdrag ur protokollet

    Plenum börjar 1

    Andra behandling. 1

    1    Reform av kommunstrukturen på Åland

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

    Andra behandling. 31

    2    Dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2017-2018

    Första behandling. 33

    3    Godkännande av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, å ena sidan, och EU, och dess medlemsstater å andra sidan

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2018-2019

    Landskapsregeringens svar RP 3/2017-2018-s

    Republikens presidents framställning RP 3/2017-2018

    Remiss. 36

    4    Godkännande av avtalet om ett europeiskt informationssystem för fordon och körkort

    Landskapsregeringens svar RP 1/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 1/2018-2019

    Remiss. 37

    5    Fördelning av kompensation till kommunerna 2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2018-2019

    Remiss. 39

    6    Förtydligande av bestämmelserna om basbeloppen för grundskolan

    Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2018-2019

    För kännedom.. 42

    7    Landskapsgaranti för lividitetslån för lantbruksföretagare under år 2018

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2017-2017

    8    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2018

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 2/2018-2019

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 5/2017-2018

    Budgetmotioner BM 51-56/2017-2018

    9    Varutransporter till skärgården

    Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2018-2019

    Plenum slutar 42

     

    Plenum börjar

    Närvaroregistrering.

    Talman Gun-Mari Lindholm anmäler om frånvaro från dagens plenum på grund av deltagande i CALRE:s årliga konferens.

    28 ledamöter är närvarande.

    Antecknas.

    Andra behandling

    1        Reform av kommunstrukturen på Åland

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 1/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2017-2018

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion.

    Ltl Harry Jansson

    Tack, talman! Efter många om och men är det är dags för lagtinget att ta slutlig ställning till lagpaketet.

    Jag vill under diskussionen avisera att vi i samband med detaljbehandlingen kommer att föreslå förkastande av lagförslag nummer ett - som är bekant under namnet tvångslagen - medan vi föreslår ett godkännande av lag nummer två - den normala kommunindelningslagen. Härmed aviserat, talman, tack.

    Vtm Viveka Eriksson

    Talman! Liberalerna är smått förvånade över att debatten har kokat ner till att handla om tidpunkten för när kommunutredarna ska vara klara. Vi är förvånade eftersom det är självklart för oss att det som kommunutredarna kommer fram till måste och ska beaktas i den fortsatta processen när reformen går vidare. För oss är det självklart att landskapsregeringen, när de väl sätter lagen ikraft, har kommunutredarnas slutsatser med sig och anpassar reformen så att den går i linje med deras förslag.

    Men uppenbarligen är en del av lagtingets ledamöter oroade för att hänsyn inte ska tas till det som utredarna kommer fram till och därför vill man skjuta upp beslutet om lagen, om jag tolkar det senaste plenumets omröstning om bordläggningstiden.

    Liberalerna vill nu klubba lagen och skicka den vidare. Vi vill samtidigt lugna dem som är oroliga över att utredarnas rapport kommer längre fram och inte är färdig ännu.

    Landskapsregeringen kommer att ta utredarnas förslag i beaktande innan lagen sätts ikraft, dels för att man förstås lyssnar men också för att i den lag som vi nu står i beråd att stifta så sägs i 5 § att kommunindelningsutredningarna ska beaktas i den reform av kommunstrukturen som regleras i lagen.

    När lagen väl gått igenom kontrollen och ska sättas ikraft så finns utredarnas rapport klar och regeringen har att följa sin egen lag och ta i beaktande vad utredarna föreslår.

    Den liberala gruppen har funderat på den här frågan. Vi vill ge lite mera tid till lagtinget att faktiskt titta på den här paragrafen och analysera den. Vi vill också gärna höra lite mera från landskapsregeringen om hur man ser på kommunutredarnas roll och på vilket sätt man kommer att lyssna in vad de föreslår.

    Därför, förutsatt att det aviserade plenumet på fredag kommer att hållas, så föreslår jag en bordläggning till fredagen den 23 november. Tack.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Det finns ett uttryck, ”mycket ska man höra innan öronen trillar av” och nu har vi faktiskt nått det läge i den här redan absurda processen.

    Bästa vtm Eriksson, vi ska nu klubba en kommunstruktur som är angivet i tvångslagstiftningen mycket utförligt. Nu står vicetalmannen här och säger att det är upp till landskapsregeringen att tolka kommunutredarnas slutsatser. Bästa vicetalman, det är ju därför som vi från oppositionen våldsamt har protesterat, att man föregår med hjälp av lagstiftning någonting som kommunerna som bäst håller på att dra sina slutsatser om.

    Jag rekommenderar varmt bordläggning. Sannerligen, regeringslägret måste nog fundera vad i jössenamn man håller på med i den här frågan.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det var en ganska ingående debatt om kommunutredarnas möjligheter att påverka. Man är orolig från flera håll här i lagtinget att man inte kommer att ta i beaktande vad de säjer, vad jag säger och vad landskapsregeringen säger. Det som sägs i lagen är att man ska beakta de slutsatser som kommer fram i rapporten. Det kommer landskapsregeringen att ta hänsyn till, det ingår liksom i hela uppbyggnaden.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Bästa vtm Eriksson, lagtinget stiftar lagar. I förslaget till tvångslag anges mycket tydligt hur kommunstrukturen på Åland ska se ut år x beroende på när tvångsreformen genomförs. Var och när tänker vtm Eriksson ge landskapsregeringen rätt att ändra i redan antagen lag? Om nu tvångslagen går igenom lagkontrollen vilket det finns mycket starka tvivel om. Har man tänkt göra sig helt maktfullkomlig nu och åsidosätta lagtingets förmodligen blivande beslut? Eller vad står vicetalmannen och pratar om?

    Kommunutredarna slutsatser - om någon detalj i ett samgångsavtal ska regleras eller någonting sådant - är det detta som vicetalmannen pratar om? Då har det ingen betydelse för den principiella diskussionen som är så oerhört viktig.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Lagförslaget innehåller ju en stipulation om hur landskapsregeringen ska förhålla sig till kommunutredarna och därför är man uppbunden. Lagtinget binder upp landskapsregeringen att man ska ta hänsyn till det som kommer fram i den här rapporten. Samtidigt har centern, och kanske andra också, velat förhala hela processen genom att bordlägga ärendet någon gång in i januari för att avvakta kommunutredarnas slutsatser. De slutsatserna kommer ju att komma med därför att vi säger så i lagen.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Jag sällar mig till ltl Harry Janssons replik. Jag råkade vara på informationsmötet i Eckerö tillsammans med utredarna. De uttryckte ganska tydligt att det skulle vara bättre om lagen hade gått hand i hand med deras utredningstid, för att beakta deras eventuella andra förslag. Jag förstår inte hur man ska tolka det här om att utredarna också tolkar att man ska hålla sig till den stipulerade gränsen? De sade tydligt och klart att om det något område där man ser stora skillnader och man inte kan genomföra det praktiskt - man pratade om skärgården - då kommer de att lägga förslag. Men lagen är ju fastslagen redan, för när vi klubbar den här så är den klubbad. Jag vet inte vem som tolkar rätt och fel?

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Självklart finns det många olika diskussioner som försiggår mellan kommunerna, det är fullt förståeligt. Den lag som vi nu håller på att stifta säger ju att det som kommunutredarna kommer fram till ska också beaktas i den fortsatta processen.

    När landskapsregeringen ska sätta lagen ikraft då har man kommunutredarnas slutsatser med sig i den situationen. Eller hur?

    Ltl Brage Eklund, replik

    Det var ju en märklig tolkning. Om det är så att man hade velat vänta på kommunutredarnas förslag på eventuella förändringar eller andra indelningar så varför hade man inte kunnat gå med på en bordläggningstid i januari? Då hade man ju fått det klarerat vad kommunutredarna kommer fram till utan att klubbat lagen före.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det här är ju en reform som vi vill att ska gå igenom och genomföras. Därför finns det också ett behov av att komma vidare i lagstiftningsprocessen.

    Jag tycker att oppositionen har sagt här nu flera gånger att man ska lyssna på dem som gör kommunutredningen. Det jag säger nu och det som landskapsregeringen också har sagt är att det kommer man att göra. Jag ser en oro som finns. Det enda är om kommunutredarna skulle komma med några andra helt avvikande förslag, då kan ju landskapsregeringen heller aldrig sätta lagen ikraft.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Johan Ehn

    Talman! Var moderat samlings lagtingsgrupp står torde vara väldigt klart och tydligt. I gruppanförandet vid den första behandlingen kring det här ärendet sade jag att det här inte var vårt förstahandsalternativ, utan det är att alternativ som vi tillsammans med övriga regeringspartier har kompromissat oss fram till. Det förslaget fyller de funktioner som vi anser att ett lagförslag behöver göra för att vi i framtiden ska kunna säkra upp den service som medborgare ute i det åländska samhället har rätt att se framför sig.

    Reformen i sig löser inte alla problem. Utmaningarna som vi står inför handlar om att vi ska ha tillräckliga verktyg osv.

    För vår del är vi också väldigt klara med att kommunutredarnas arbete är att lägga fram sina synpunkter och vilka åtgärder som behövs för att man ska kunna göra det här på bästa möjliga sätt. Deras arbete kommer att ligga till grund för det arbete som kommunerna sedan ska göra sinsemellan när man formar samgångsavtalen.

    När det gäller det grundarbetet som ska göras för att veta var man vill dela in kommunerna så anser vi att det redan har gjorts. Det arbetet har genomförts i samband med det gedigna arbetet som egentligen inleddes redan under den föregående mandatperioden men som har gjorts specifikt under den här mandatperioden genom att plocka fram ett underlag via arbetet som den här landskapsregeringen har lett.

    När det gäller diskussionen om huruvida man behöver vänta in eller inte vänta in det här arbetet så har vi för vår del inte sett att det finns en anledning att vänta vidare.

    Däremot har vi full respekt för att man kanske behöver förtydliga det som finns i regelverket kring hur detta ska jobbas framåt. För oss är det helt klart och tydligt så att arbetet som kommunutredarna gör nu, det ska beaktas när man utformar de framtida samgångsavtalen. Däremot påverkar det inte i det här skedet hur lagstiftningsprocessen går vidare.

    Jag vill också i det här skedet passa på att stöda förslaget till bordläggning som vtm Eriksson lade.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Moderata talmannen Gun-Mari Lindholm har för sin sida markerat att lagtingets anseende och respekten för detta parlament ska gå före politiskt taktikerande. Det är beklagligt att höra att moderata gruppen ändå vidhåller en tolkning som innebär att i och med att ltl Ehn nu inte tar avstånd från vtm Eriksson tidigare argument här så ser man det som att man testar detta nu. Om det är så att kommunutredarna kommer fram till annat så anpassar man sig. Men det är ju helt ovidkommande och ointressant för ålänningarna om kommunutredarna har några synpunkter på samgångsavtalen, för det är ju de själva som lägger fram samgångsavtalen enligt det systemet. Vad är vitsen med bordläggning nu plötsligt? Vad är det för självinsikt som man måste komma fram till på fredag? Vi är nog häpna (… taltiden slut).

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Jag redogjorde för de synpunkter som den moderata gruppen har i de här sammanhangen. Jag återupprepar dem. Vi känner oss trygga i det förslag som ligger, vi har varit med och kompromissa fram det. Om det behövs tid för att fundera ytterligare exakt på hur förhållandena till kommunutredarna är så har inte vi någonting emot att ge tid, om processen i övrigt inte förlängs.

    För vår del gäller att det arbetet som är gjort och det förslag som ligger nu om antalet kommuner, det ligger fast från vår sida i det här skedet.

    Som sagt var, hade vi fått rita den här processen så hade den kanske sett annorlunda ut. Nu är det inget parti som har en sådan majoritet och kan rita kartan här. Det är en kompromiss som har gjorts mellan en majoritet. Det handlar inte om någon slags politiskt taktikerande eller att släppa upp någon provballong. Det handlar om att genomföra sin politik såsom man har kommit överens om att göra.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Ja, men så lätt kan inte den moderata gruppen glida undan, man är trots allt en del av regeringsmaskineriet. Man är i högsta grad dirigenten bakom hela den här famösa processen.

    Nu vill jag ha ett konkret svar. Om kommunutredarna kommer med någonting som avviker från tvångslagens 3 § så kommer landskapsregeringen, majoritetsblocket, att respektera det. Därmed är den här tvångslag dömd att falla även om den skulle ha klarat lagkontrollen. Är det detta som vi hör, att man kommer att respektera kommunutredarna om man t.ex. kommer fram till att en skärgårdskommun varken är praktiskt eller överhuvudtaget genomförbart?

    Ltl Johan Ehn, replik

    Talman! Skulle det vara på det sättet att kommunutredarna totalt dömer ut det förslag som nu ligger på bordet, och de säger att någonting är omöjligt utgående från framförallt laglighetsmässiga skäl eller någonting annat som skulle det göra det oöverkomligt att förslaget kunde genomföras, så är det ju själv klart att varje enskild individ i detta lagting har en skyldighet att fundera på om det är möjligt att genomföra det.

    Arbete som vi nu har gjort är klart och tydligt, dels analysen som har gjorts att vi tror att det här kommer att vara möjligt att göra. I den upphandling som har gjorts så är uppdraget också väldigt tydligt. Vi ger grunden till det fortsatta arbetet med att klara av den processen som nu ska göras, dvs. att genomföra det som står i lagen. Det arbetet kommer att presenteras här inom en månad.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ärendet kommer att bordläggas eftersom vtm Viveka Eriksson, understödd av ltl Johan Ehn, har föreslagit att ärendet bordläggas till plenum den 23 november. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet kommer att bordläggas till den 23 november.

    På talarlistan finns ännu lantrådet Katrin Sjögren och ledamöterna Bert Häggblom, Stefan Toivonen, Axel Jonsson och Roger Nordlund som får tillfället att yttra sig.

    Lantrådet Katrin Sjögren

    Talman! En hel del har sagts under de här dagarna som lag- och kulturutskottets betänkande har diskuterats. Mycket har varit viktigt och angeläget och en del framåtsyftande och positivt, men också mycket hårt och oförsonligt för att inte tala om det som har skrivits på insändarplats. Är det något epitet som saknas, någon despot eller diktator som ännu saknas i debatten? Kommunreformen är absolut inte något drömprojekt. Stora reformer väcker oro och rädsla. Man behöver inte vara särskilt begåvad eller smart för att blåsa under oro och rädslan. Aspirerar man bara på makten så är det bäst att inte göra någonting alls.

    Lagtinget har en skyldighet att se till hela Åland. Förslaget till ny kommunstruktur bygger på gamla beprövade samarbetsstrukturer. De enskilda kommunerna ser till sina kommunpolitiker och till sina kommuninvånare. Det är naturligt och just därför är det landskapsregeringens och lagtingets skyldighet att se Åland som en helhet. Det finns absolut inget mönster eller pussel som kan lösa sig självt på naturlig väg, vilket framkom mycket, mycket tydligt på de kommunrundor som landskapsregeringen har företagit. Kumlinge kunde tänka sig, Brändö ville vara själv, Saltvik kunde möjligtvis tänka sig Sund men Sund ville vara med Finström och Geta. Lemland kunde tänka sig att vara med Mariehamn och Lumparland, så det finns inget pussel.

    Som sagt var, de föreslagna kommunstrukturerna som finns i landskapsregeringens förslag så ligger kvar.

    Vi har att hantera en annan process. Ska vi få hela reformen i hamn så handlar det om lagstiftningskontrollen. Vi börjar få ont om tid. Vi behöver föra den här lagstiftningen för prövning.

    Lagen är också mycket tydlig, vilket flera har påpekat. I 5 § står det tydligt och klart att resultatet av kommunindelningsutredningen ska utgöra grunden för de samgångsavtal som kommunerna inom respektive kommunområde ska godkänna.

    Man kan ha åsikter om strukturen, men det handlar faktiskt om väldigt mycket praktiska saker. Talar man om skärgården så handlar det om trafiken, om hur man ska mötas rent fysiskt och där har landskapsregeringen vidtagit mått och steg redan. Vi har ändrat kommunallagen. Man kan ha digitala skypemöten om man vill och vi fortsätter att arbeta med att binda ihop skärgården, inte bara österut och västerut utan från norr till söder. Moderater, socialdemokrater och liberaler tror att det är en av de stora överlevnadsfaktorerna för skärgården att också binda ihop den gemensamt.

    Som sagt var, lagen är tydlig och klar. Den här lilla utvikelsen som har varit, det står tydligt och klart i lagen att landskapsregeringen har att följa kommunindelningsutredingarnas rekommendationer och förslag på praktiska lösningar.

    Vi behöver pröva det här nu om det klarar lagstiftningskontrollen. Tack.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det kom tydliga besked från liberalerna nyss att när man sätter lagen ikraft så måste landskapsregeringen beakta kommunutredarnas slutsatser. Eftersom det är lantrådet som sätter namnet på papperet när man sätter lagen ikraft så vill jag därför fråga rakt ut; om det är så att kommunutredarna föreslår andra kommungränser än de som är fastslagna lag, kommer landskapsregeringen och lantrådet att sätta den här lagen ikraft så som den är skriven idag trots att man har de här avvikelserna? Det tycker jag att lagtinget är förtjänt av att veta.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det blir förvisso ett hypotetiskt resonemang. Det förslag som finns till strukturreform är inte taget ur luften. Det är gamla välbeprövade samarbetsstrukturer. Vi har veteranpolitiker som har erfarenhet av både kommunal politik, landskapspolitik och skärgårdspolitik och som är starka förespråkare för en skärgårdskommun. Jag finner det osannolikt att man skulle föreslå någonting annat.

    Skulle det vara så glasklart och tydligt att man ser stora och djupa problem så lär vi få återkomma till det då. Men jag finner det som osannolikt. Det finns praktiska saker att lösa och de ska vi lösa.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Ska man då tolka lantrådets svar som att inte ens i det fall när kommunutredarna - som ska göra en förutsättningslös utredning på basen av den gällande lagstiftningen - kommer till en annan slutsats än vad landskapsregeringen har gjort, så kommer landskapsregeringen att beakta det på ett sådant sätt så att man inte för reformen vidare?

    Man ska vara mycket noga när en politiker säger att man ska beakta någonting. Det betyder att man kan läsa, man kan fundera och man kan skriva någonting om det men det är långt ifrån ett löfte om några konsekvenser i den reform som planeras nu. Därför skulle jag vilja ha ett tydligt svar; ja eller nej lantrådet? Kommer man att sätta lagen ikraft också i ett sådant läge där kommunindelningsutredarna förutsättningslös föreslår en annan struktur. Ja eller nej?

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Kommunindelningsutredarna gör ett förutsättningslöst arbete. Men det är ingalunda en isolerad process. Man har kontakt med kommuninvånarna, med kommunalpolitiker och med tjänstemän. Man diskuterar med tjänstemän i förvaltningen.

    Vi tar ett eget taget. Det här är landskapsregeringens förslag och vi ska lösa praktiska frågor, för det är de praktiska frågorna som sätter frågetecken i till exempel skärgården.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Tack, talman! Nu får vi igen alltså dubbla budskap från liberalerna. Att vara liberal är nog inte en lätt uppgift i ett modernt samhälle.

    Vi hörde just vtm Eriksson säga att om kommunutredarna kommer fram till någonting annat så ska det beaktas.

    Nu begärde lantrådet förtur i debatten och konstaterade att det handlar enbart - som jag då misstänkte i den föregående replikväxlingen med vtm Eriksson – om samgångssavtalens innehåll. Då kan vi konstatera att landskapet inte tänker respektera i det fallet att kommunutredarna kommer fram till någonting som avviker från 3 § i tvångslagen. Det är den tolkningen som vi tyvärr måste dra här.

    Samtidigt säger man att man ska lägga sig i samgångsavtalen mellan kommunerna. Tänker man också där köra över den kommunala självstyrelsen? Nog är det väl meningen att de tvångssammanslagna enheterna själva ska bestämma hur deras vardag ska se ut? Var tar maktfullkomlighet slut, fru lantråd?

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag tycker att ltl Harry Jansson kan strunta i invektiven. Vi är över, vi har passerat den anständighetsgränsen för länge, länge sedan.

    Det jag säger, i de diskussioner vi har haft, handlar om praktiska problem, praktiska lösningar och problem som behöver hitta lösningar för att man ska få fungerande kommunstrukturer. Jag har sagt att vi ska lösa dem. Inte lägger vi oss i något samgångsavtal. Landskapsregeringen är operativ, vi ska titta på trafiken och vi ska göra allt vad vi kan för att underlätta för kommunerna att bilda de nya strukturerna.

    Ltl Harry Jansson, replik

    Okej, det är jättebra. Där har vi heller ingenting att invända från centergruppen och det är ju därför som landskapsregeringen finns som ett instrument i ålänningarnas vardag, att underlätta, inte försvåra.

    Nu har vi fått reda på att då blandar man sig inte heller i samgångsavtalens utformning. Det är frågan om infrastruktur där landskapsregeringen naturligtvis ska vara invånarna behjälpliga vad gäller typ transport. Man kan säga att liberalerna backar i steg efter steg och det är jättebra. Ni kanske kommer tillbaka till normal nivå när det gäller synen på demokrati.

    Fru lantråd, det är ju inte vi från oppositionsbänkarna som har tagit den här striden. Det är ju ni fru lantråd och regeringsblocket som försöker tvinga på oss medansvariga parlamentariker på Åland någonting som vi inte tror på. Ni har utsatt kommunerna och tusentals anställda och därmed också en massa klienter för en process som man undrar var den kommer att sluta, fru lantråd. Snart har vi svaret; via Högsta Domstolen och presidenten. (… taltiden slut).

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Det är precis det som vi ska göra nu. Vi ska testa laglighetskontrollen. Man ska vara försiktig med vad man önskar sig. Är det så att den här lagen faller, vad återstår då? Ja, då återstår det för lagtinget att stifta lagar om kriskommuner. Till och med kommunförbundets direktör har sagt att vi i dagsläget har kommuner som kan betraktas som kriskommuner. Det problemet försvinner inte ltl Harry Jansson! Där kommer folk i kläm och kommer redan i kläm för att man inte kan uppfylla servicen och ge till dem som är mest utsatta.

    Argumentationen för majoriteten är att se till den enskilda människan. Jag har inte fått ett enda samtal från kommunpolitiker, men jag får samtal från mammor som har barn med särskilda besvär. Jag får samtal från fruar till män som är dementa och som är oroliga för äldreomsorgen. Kommunerna är sinnrika. Vi ska ha större och mera bärkraftiga kommuner. Man ska vara försiktig med vad man önskar sig. Ingen ska komma och påstå någonting annat än att den här landskapsregeringen och den här majoriteten har försökt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack lantrådet. Jag är inte avundsjuk på den här landskapsregeringen. Att få ihop ett pussel som omfattar hela Åland och alla 16 kommuner kan inte vara lätt.

    Bästa fru lantråd, vi behöver få en kommunreform, vi behöver få kommuner som blir starkare. Det är idag för stora skillnader mellan våra bärkraftiga kommuner och våra kommuner som kämpar för att hålla hakan över ytan. Här måste vi få starkare kommuner. Det är för stora skillnader.

    De starka kommunerna kommer att förlora på det här, det kommer att bli så. De stora kommunerna kommer att hjälpa de mindre kommunerna och just de invånarna som lantrådet nämnde i sitt förra replikskifte.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Under de långa och många diskussioner som vi har haft om kommunreformen, meddelande om lagen, olika frågeställningar och spörsmål så finns det några meningar som ltl Göte Winé sade initialt under våren 2016 vid meddelandet. Ltl Göte Winé sade: ”Tänk vad fantastiskt det skulle vara om man var medlem i ett större fullmäktige där man inte skulle snåla in och passa på alla pengar, utan man skulle kunna prata om framtidsfrågor, visionera lite och känna att man har lite luft under vingarna.”

    Ltl Göte Winé, replik

    Vissa kommuner idag är förvaltningskommuner, i förvaltningen görs det som lagen säger och man har inte mera utrymme.

    Det som jag menade med mitt förra replikskifte är att det har blivit för mycket att handla om vem som vill vara med vem. Man ser inte helheten när man pratar om en annan process. Därför måste landskapsregeringen ta det här ansvaret och se till att det händer någonting. Vad händer om 13 kommuner är med i en reform och sedan är det 3 olika randkommuner på olika ställen som inte har någon samhörighet och inte heller en ekonomisk styrka att hjälpa varandra.

    Helheten är inte lätt. Man har gjort ett fantastiskt jobb. Jag hoppas att det går vidare, att man verkligen gör det här för invånarna och för dem som verkligen behöver den här hjälpen.

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag delar den uppfattningen. En del av självstyrelsen och Ålands utveckling är också att utveckla servicen; att få en ny grundskolelag på plats och att få socialvårdspaketet på plats. Man hör av vissa kommunpolitiker och också tyvärr av vissa kommundirektörer att det är lagtinget och landskapsregeringen som sätter pålagor på kommunerna. Men det är kommuninvånarna själva som också vill att servicen ska utvecklas. Hela socialvårdspaketet kommer att sätta stora krav. Vi har pratat om psykisk ohälsa och barn med särskilda behov, det sätter krav på familjecenter och det sätter krav på att man ska kunna ha trestegsstöd i alla skolor för barn med särskilda behov. Det finns en press på landskapsregeringen att leverera lagstiftning som förbättrar för kommuninvånarna. Kommunerna måste vara så starka och så bärkraftiga att de kan uppfylla de önskemål som finns från stora och små ålänningar.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Lantrådet nämnde att man ska se till hela Åland och nämnde att kommunerna själva på de här träffarna har sagt att de kan tänka sig att gå ihop med en annan kommun. Men det bygger ju på frivillighet.

    Det här lagförslaget bygger på fasta kommungränser, tre kommuner plus Mariehamn. En tvångslag säger att de ska delas in på det här viset. Som jag har tolkat kommunutredarnas roll, när vi var på informationsmöte i Eckerö, så känner de sig delvis bakbundna av förslaget på kommungränser i och med att man inte direkt kan komma med förslag. De sade nog att de kommer att föreslå det om de ser att det finns stora praktiska svårigheter att genomföra.

    Nu hör jag lantrådet säga att man ska beakta utredarna om de kan lösa praktiska problem. Lantrådet sade inte att man kommer att ändra på kommungränserna (… taltiden slut).

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Jag har sagt att det är det här som gäller nu. Vad som händer sedan får vi återkomma till. Vi tar en sak i taget. Nu behöver vi föra den här lagen i mål och vi behöver få lagstiftningskontrollen. Vi behöver jobba med de här praktiska frågorna som jag upplever att är det största hindret. Man problematiserar kring praktiska frågor.

    När det gäller tvång så kan vi vara överens om att alla lagar vi stiftar här är tvång? Jag skulle kunna ha respekt för om man skulle hedra den frivilliga processen. Men vi vet alla vad som hände i Finström, Sund och Geta, det sprack med benäget bistånd av vissa partier. Det var ett riktigt lågvattenmärke, skulle jag vilja påstå, i åländsk politik.

    Nå, vad händer nu? Geta säger att de kan tänka sig att vara med Finström, men de vill inte ha med Sund. Ska vi ha det på det viset? Nej, säger jag!

    Ltl Brage Eklund, replik

    Tack, fru talman! Till det senaste kan jag säga att Saltvik har meddelat att de kan tänka sig Sund så då är den problematiken löst, om man säger att det ska bygga på frivillighet. Det var ett litet inlägg.

    Jag vill komma fram till att när man klubbar och verkställer en lag så är det detta som lagen säger som ska gälla. Hur man sedan efter det ska kunna beakta utredarnas eventuella andra förslag, det förstår jag inte, ja, förutom några praktiska problem.

    Harry Jansson tog i en replik upp här om det är meningen att landskapsregeringen ska gå in i samgångsavtalen och röra. Jag vet inte vad de praktiska problemen är?

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Jag vill ändå påpeka att strukturerna är en sak men det är också mycket praktiska problemen och det har även lagtingsdebatten snurrat om. Hur många blir det i fullmäktige? Var ska fullmäktige sammanträda? Var ska skolorna vara? Var ska vi göra nysatsningar? Var i den nya kommunen ska vi planera för företagsetableringar? Hur ska trafiken fungera? Det är väldigt, väldigt mycket praktiska saker. När man kan räta ut frågetecken i de här samgångsavtalen tror jag också att det lugnar ner känslorna och att man får vara med och påverka.

    Det som landskapsregeringen säger är en tidsram och strukturen. Sedan återstår det också mycket jobb för kommunpolitikerna att göra.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Petri Carlsson, replik

    Fru talman! Fru lantråd, förutom elaka kommentarer om diktatorer och despoter så är det här som vi har bevittnat de senaste åren och här idag och framöver det bästa och det vackraste demokratin kan erbjuda. Vi har haft otaliga kommunrundor, invånare har fått tycka till via enkäter och olika åsikter har stötts och blötts i det här ärendet. Jättemycket har kommit fram och alla har fått komma till tals.

    Nu har vi en landskapsregering och de folkvalda i parlamentet som har modet att komma fram med en lagstiftning för att ta ansvar för helheten och få färre gränser som hämmar och hindrar. En eloge till landskapsregeringen och lantrådet för modet att komma med en obligatorisk lagstiftning som tar ansvar för helheten en lång tid framöver. Tack för det!

    Lantrådet Katrin Sjögren, replik

    Talman! Som jag inledde med så är det här inget politiskt drömprojekt. Ska man driva saker framåt så handlar det om en vågskål. Det handlar å ena sidan om att lyssna på den kritiken som finns, ta till sig den och fundera om man kan göra förändringar. Har vi missat någonting? Vi har tagit till oss kritik och vi har justerat under resans gång.

    Det andra i vågskålen är att driva saker som man tror på när det blåser och när det blir sådana slag under bältet och ändå stå rakryggad och fast och driva de projekten som man tror på, att göra ett bra Åland bättre. Det här fortsätter vi att göra i landskapsregeringen och i majoriteten.

    Jag har också hört under debattens gång att vi inte skulle vara dynamiska. Det var annat förr när det var ett parti som kunde bestämma hur gränser skulle gå och man satte dagordningen.

    Jag upplever att det här samarbetet, trots vår ideologiska spännvidd, har varit dynamisk, kreativt och vi har förankrat saker. Vi har varit lite av en ”sjuhelsikes” problemlösare. Tack för det!

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Ltl Bert Häggblom

    Jag begärde ordet i begynnelsen här för att understöda ltl Harry Janssons förslag om förkastande av lagförslaget. Jag föreslår att det ska förkastas.

    Det förvånar mig och jag tror att det är en svart dag i självstyrelsens historia att man påstår att utredare ska påverka vad Ålands lagting ska göra och det är därför som man begär bordläggning. Att utredare ska påverka lagstiftningen som lagtinget ska göra och nu ska man bara ha en provballong och testa. Är det ett seriöst lagstiftningsarbete av Ålands lagting? Det får var och en bedöma själv. Men det är första gången som jag har upplevt det i lagtinget att det är så som det ska drivas.

    Nu har majoritetsblocket fått kommunstrukturreformen dit de har velat. Vi har andra behandling, det gäller att anta eller förkasta den.

    Jag drar faktiskt den slutsatsen att majoritetsblocket inte vill ha tvångslagstiftningen, annars skulle inte detta anförande ha hållits idag. Man är oense i grupperna. Man vet att man absolut inte har befolkningen med sig.

    Det senaste på Kökar var att 78 av 79 inte ville ha detta enligt den enkät som de har gjort där.

    Beträffande kommunindelningar så är det faktisk kommuninvånarna som ska bestämma sin framtid och hur man vill ha den. Då ska man låta dem göra det genom kommunomröstningar. Varför inte låta dem göra det?

    Lantrådets beskyllningar om att något utskick i Sund skulle påverka befolkningen, det är väl att undervärdera folk. Det är de politiska partiernas skyldigheter att se till att engagera folk, att de går och röstar och säger sin mening. När partier gör det så då säger man att det är klandervärt, men när landskapsregeringens ministrar skickar ut samma sak till folk så då är det legitimt. Vad är skillnaden? Jag tror att båda parter vill att folk ska visa sin åsikt. Den åsikten föll inte landskapsregeringen på läppen och det är bara att beklaga, så är det, det är det som är demokrati och det är det som är kommunindelning.

    Nu har man ju fört fram den tredje paragrafen i lagförslag 1. De tre samarbetsområdena är norra Åland; Geta, Finström, Saltvik, Sund och Vårdö, det är södra Åland; Eckerö, Hammarland, Jomala, Lemland och Lumparland och så ska man slå ihop skärgården till ett; Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar och Sottunga. Så står det ju i lagen.

    Jag förstår inte det som man säger nu att man bara ska testa lagstiftningen. Inte ska vi göra på det sättet och diskutera folks åldringsvård och annat.

    Till lantrådet vill jag säga att stora starka kommuner inte är så bra på åldringsvård. Den kritik som jag som politiker har fått gäller faktiskt åldringsvården i Mariehamn, den har jag fått många samtal om, inte av någon annan kommun för det har löst sig på ett enklare sätt. Sådana argumentationer tror jag nog faller på det.

    Låt folk bestämma sin framtid, hur de vill. Det spelar ingen roll att ministrarna sitter och skrattar hånfullt vid sina pulpeter.

    Jag hoppas att vi kan enas på fredag om att förkasta den första lagen. Då lugnar ni ner era väljargrupper också. Det är det som är orsaken, vi börjar närma oss ett lagtings- och kommunalval. Regeringsblocket börjar känna sig osäkra på sitt existensberättigande. Kritiken är ganska hård mot den politik ni för med tvång och obligatorisk lagstiftning som ltl Petri Carlsson sade. Är det Petri Carlsson som ska vara talesman till den delen, så tror jag inte att ni har så stor framgång i kommande val. Tack.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Liberalerna och de tre regeringspartierna är tvärsäkra på att vi ska ta den här lagen. Det finns inga tveksamheter där.

    I mitt anförande som jag förde fram från liberalernas sida tog jag upp att oppositionen väldigt mycket har diskuterat utredarnas roll i framtiden. Man har velat förskjuta hela den här processen därför att man ville avvakta att utredarna skulle komma med sin rapport. Det som jag sade var att det som utredarna kommer med i sin rapport, det kommer att beaktas eftersom det ställs ett sådant krav i lagen. Det är ingenting mera märkligt än det.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Men det betyder ju att tredje paragrafen inte är förenlig med det. Eller annars är man så säker på - och det ska man alltid komma ihåg när en myndighet eller någon annan beställer en utredning ‑ att alla utredare vill tillmötesgå beställaren. Är man säker på att beställaren har sett till att utredningen kommer att falla exakt så som man föreslår?

    Varför ska vi ha en bordläggning av det här ärendet till fredag eftersom ni är så säkra på det här? ”Vi är tvärsäkra” sade vicetalman Eriksson här. Om ni är tvärsäkra så behöver ni ju inte fundera på någonting. Ni har ju varit emot när vi har velat ha en bordläggning. Det har ju varit totalt omöjligt.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Det är väl en viss skillnad på att skjuta fram en hel process till januari jämfört med två dagar. Eftersom det har varit så stor diskussion om de här utredarna så ville vi ge lagtinget möjlighet att noga fundera på det här några dagar till. Det är ett stort beslut vi står inför. När jag säger att vi är tvärsäkra så handlar det om hela lagpaketet. Vi är tvärsäkra på att vi vill ta den här lagen. Det finns ingen skiljelinje mellan regeringspartierna och också där är vi fullständigt eniga.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! ”Vi är tvärsäkra alla tre partier” sade vtm Eriksson. Samma vtm Eriksson har i denna talarstol idag begärt och fått understöd av en bordläggning, för att man ville fundera. Vad vill man fundera på? Är det någon som ska komma in i sin fålla som är osäker idag, eller vad är det? Jag fattar inte det här om regeringsblocket är så tvärsäkra?

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Om jag får möjlighet att ta en replik i egenskap av socialdemokrat så sade ltl Häggblom att reformen är odemokratisk. Jag skulle vilja säga att som socialdemokrat så är man demokrat i grunden, man är reformist och man tar också ett stort socialt ansvar.

    När man går till val på att man vill att Åland ska ha tre kommuner och ett KST och sedan får ett mandat av väljarna, man får en plats i en regering där man hittar en koalition som också vill detsamma så sviker man då inte väljarna om man inte gör det man har lovat dem? Jag tycker att det som vi gör nu är precis det som den representativa makten har gett oss möjlighet att göra dvs. utfästelser blir förverkligade.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Det var intressant hur man ser på demokratin. Bara man är stor och stark så kan man köra över, precis som Finlands riksdag kör över självstyrelsen. Man bryr sig inte om Åland överhuvudtaget.

    Samma sak är det med socialdemokraterna på Åland. Man har stark en representation i Mariehamn, man har en svagare representation ute på landsbygden och vissa kommuner saknar representanter. Kommunpolitik bygger på att de är kommuninvånarna som ska bestämma i kommunerna. Alltihop bygger på det, politikerna spelar ingen roll.

    Gör de här folkomröstningarna så att kommuninvånarna får säga sitt om det som vi föreslår. Då är det demokrati, då är det okej.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Det är mycket intressant att ltl Häggblom beskriver socialdemokraterna som stora och starka. Om man tittar på den åländska partikartan så är vi kanske inte det allra största partiet, men det är bra ändå och vi är nöjda med att vi har kommit så här långt i den här reformen.

    Hela tolkningen av Bert Häggbloms syn på varför vi gör det här är helt omvänd. Vi gör det här för de små, för de som har störst behov.

    När man har varit med i politiken så länge och sett hur mycket krafter, pengar och framtidstro som försvinner i de här sprickorna i det som är kommungränser på Åland, så då är det nästan tjänstefel att inte agerar för ålänningarnas bästa och på ålänningarnas vägnar.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Sprickan på demokratinsynen kommer ju fram här. Vi har ju helt olika synpunkter. Jag anser att kökarsborna ska få bestämma själva om deras framtid. Jag anser att brändöborna själva ska få bestämma om sin framtid och eckeröborna, hammarlänningarna och lumparlänningarna. Det ska man göra. Man vet vad landskapsregeringen vill, men man ska själva få säga hur man vill att sin kommun ska utvecklas.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Jag skulle vilja ställa kanske delvis en retorisk och delvis en helt reell fråga till ltl Häggblom: Vad gör vi här egentligen? Vad gör Ålands lagting här om man inte ska stifta lagar? De flesta lagar som vi stiftar har bäring på kommunernas verksamhet. Är det så att ltl Häggblom tycker att kommunerna i alla frågor som berör deras område ska få välja själva om de uppfyller handikappservicelagen, socialvårdslagstiftningen eller miljölagstiftningen som är på kommunernas område? Ska kommunerna ordna folkomröstningar om huruvida man ska erbjuda sina invånare den service som Ålands lagting säger att de ska göra? Vad har vi i sådana fall självstyrelsen till? Är det den som ltl Häggblom tycker att vi ska avskaffa om Ålands lagting inte ska göra någonting alls?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Fru talman! Det kan ju vara till fördel ibland om man har suttit i lagtinget ett antal perioder och sett hur det åländska samhället fungerar.

    Förutsättningar för kommunal självstyrelse finns i den europeiska stadgan, hur den ska tolkas. Jag tror att det är viktigt att kommuninvånarna själva ska få bestämma sin framtid. Vill vi ha en skola i vår hemkommun? Vill vi ha åldringsvården på hemmaplan? Vill vi ha det? Ska kökarsborna bli av med sin skola och sin åldringsvård? Blir det en stor kommun så kommer man ju att fatta andra beslut. Kommer Eckerö att ha kvar sin grundskola osv? Ska det finnas ett daghem i Eckerö? Närhet och närhetsprincipen är sådant som berör människor.

    Minister Nina Fellman, replik

    Tack, talman! Det är ju helt riktigt att den europeiska stadgan säger vad kommuninvånarna har för rättigheter gentemot kommunen. Men om ltl Häggblom skulle bry sig om att läsa den ordentligt så skulle han också se att gränserna för kommunindelningen - som vi har konstaterat uttömmande i lagförslaget - inte påverkas av den europeiska stadgan, och om detta kan lagting eller riksdag lagstifta om. Den europeiska stadgan säger att kommuninvånarna har rättigheter, inte att kommunerna som de ser ut idag har rättigheter att låta bli t.ex. att följa lag.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Också i vissa anföranden hittar man guldkorn, det var precis det som minister Fellman sade. Man ska låta folket bestämma. Man har en lag om kommunstruktur och detta är ju hela lagtinget eniga om. Sedan ska kommuninvånarna bestämma hur man vill ha kommunindelningen och inte med tvång säga att så här ska det vara och så står man och ”höttar” i talarstolen. Det är detta som vi vänder oss emot.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Ltl Häggblom sade i sitt anförande att det skulle vara bra om man skulle lugna ner folket och säga att man inte skulle gå tillväga så här. Men de som vill ha en kommunreform och som säger ”gör nu när ni har läget, ni har en majoritet som vill se en förändring och som klarar av att förändra. Gör det nu vi behöver en förändring!” De vill också bli ner lugnade och veta att det händer någonting.

    Jag begärde egentligen replik för att ltl Häggblom pratade om utskicket i ett tidigare replikskifte. Det som är bekymret är de här sju frågorna som man hade i utskicket, de är på gränsen till fake news. De punkterna är så missvisande och så missledande och det är detta som har rört upp. Där är skillnaden mellan de tre partierna som skickade gentemot detta med två punkter.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Men det viktigaste är väl om det finns de som vill ha tvångssammanslagningar. Det är klart att de finns, det finns en majoritet i lagtinget och det är ju ni som vill ha det, åtminstone är ni så många i det åländska samhället som vill ha det, 17 stycken. Det är ju ganska stort och det ska man ju beakta.

    Låt demokratin göra sitt, ha folkomröstningar i kommunerna. Vill de göra det som ni föreslår i ert lagpaket? Jag tycker att det är okej, men ha folkomröstningar och går det igenom så då har man beaktat det. Varför ska ni göra det så svårt? Det är ju mycket enklare än vad ni tror.

    Ltl Göte Winé, replik

    Demokratin har nog sagt sitt. Det har varit lagtingsval, vi har en majoritet i landskapsregeringen och vi har fått väljarnas förtroende att göra det som vi anser att är bäst för Åland.

    Ltl Häggblom, i många av de här folkomröstningarna som har varit så har inte ens 50 procent av dem som har rätt att rösta gått dit. De anser att de har valt in folk i Ålands lagting som har kunskap och som ska sätta sig in i det. Det är Ålands lagting som ska bestämma, inte de för de ser inte helheten. Jag fick två sådana samtal inför folkomröstningen, de ställde frågan; varför ska jag gå dit och rösta när jag har röstat på dig in till Ålands lagting och vill att du ska ta de besluten? Varför har vi ens denna folkomröstning? Den frågan ställdes.

    Man står och skrämmer upp folk och säger att skolor ska stängas och det ena och det andra. Man står här och tror att det är någon fars, men det är de svaga invånarna man spelar med.

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Men inte är det väl Ålands lagting som ska bestämma om en skola i Sund ska stängas eller inte? Det är därför som vi ska ha ner besluten på kommunal nivå.

    När någon ringer till Winé så borde han ha sagt att det är viktigt att det bestäms i kommunen och inte i lagtinget. Lagtinget ska skapa förutsättningar som ni har gjort i den här lagstiftningen. Om ni är så säkra så varför ska ni bordlägga till fredagen då? Ni tycks ju vara lite osäkra ändå. Vad är problemet?

    Om ni vill ha demokrati, låt kommunerna bestämma deras vägval. Ha folkomröstningar om det här och se hur bra det går för er! Att skylla på någon annan, falska nyheter och falska utskick osv. ja, men det är ju att undervärdera folk.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Häggblom. Det närmar sig ett avgörande och det märks tydligt på ltl Häggbloms retorik. Jag tycker att det var ett väldigt fult och onödigt påhopp på ltl Carlsson här tidigare i anförandet. Det var totalt onödigt!

    Det är lätt att tycka men aldrig behöva ta ansvar och det är ltl Häggblom bra på när det gäller den här frågan i alla fall. För inte tar ltl Häggblom ansvar för hela Åland. Det är nästan lite komiskt när ltl Häggblom menar att han har blivit uppringd gällande äldrevården i Mariehamn. Ja, men det är väl klart det, ltl Häggblom är ju kommunpolitiker i Mariehamn.

    Sitter man däremot i Ålands lagting så tar man ansvarar för hela Åland, speciellt om man sitter i ett regeringsblock. Men jag vet inte, jag tror att ltl Häggblom aldrig har behövt göra det.

    Att bedriva populistisk politik som går ut på att säga nej, det är väldigt enkelt, men att ta ansvar för precis hela Åland - för alla, stora som små - det är svårare.

    Jag kan meddela att alla mina kollegor i regeringsblocket har blivit uppringda i princip från alla kommuner av människor som (… taltiden slut).

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Jag förstår inte hur man kan övertyga någon med det anförande som ltl Holmberg hade, om att kommunsammanslagning med tvång skulle vara berättigat. Om man är så säker på att så många människor vill ha den, så varför är man så orolig ute i kommunerna att kommuninvånarna får välja sin väg? Lägg fram de här förslagen! Liberalerna har också kommunpolitiker i kommunerna. Lägg fram de här förslagen och låt det vara folkomröstningar så att folk får välja sin egen väg. Jag anser att vi ska skapa kommunstrukturlagen som vi alla eniga om. Det finns instrument, det finns möjligheter och det finns pengar för kommunerna att gå ihop, men kommuninvånarna ska få välja sin väg själv.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Det är väldigt lätt att resonera som ltl Häggblom gör när man bor i Mariehamn och inte behöver ta ansvar för hela Åland. Det är tydligt.

    När det gäller faktautredningar så är det tydligen någonting som inte heller lagtinget ska ta del av, utan vi ska fatta våra beslut beroende på hur vinden blåser. Jag tycker att det är väldigt märkligt resonemang som ltl Häggblom för.

    Det finns inget självändamål för någon här inne att driva en kommunreform. Vem har en personlig vinning på att strukturera upp en kommunreform på Åland? Det finns väl ingen. Jag hoppas verkligen att alla vill ha en kommunreform som gagnar hela Åland. Det finns väl ingen i regeringsblocket som är ute efter en personlig vinning eller som har någonting att vinna på att göra såsom är föreslaget nu?

    Ltl Bert Häggblom, replik

    Tack, fru talman! Om jag som bor i Mariehamn är diskvalificerad att rösta i det här så är också ltl Holmberg som bor i Mariehamn diskvalificerad, om man diskuterar ur den synpunkten.

    Faktautredningar, det är ju ganska intressant hur regeringsblocket har ändrat sig. Det är inte så länge sedan som förslaget på kommunindelning var helt annorlunda än sedan när lagförslaget kom. Förslaget har ändrats många gånger under vägens gång. Så den ena fakta utredningen är bättre än den andra. Faktautredningar är bra, men låt kommuninvånarna välja sin väg. Hur vill vi ha vår framtid i vår kommun? Vad vill kökarsborna ha? Låt dem säga det i en folkomröstning.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade.

    Innan vi går vidare vill talmannen allra allvarligast uppmana till ett balanserat tonläge i den här salen. Vid flera tillfällen har talmannen varit beredd att avbryta debatten, ingen nämnd, ingen glömd. Nu försöker vi agera värdigt ett parlament i fortsättningen.

    Ltl Axel Jonsson

    Tack så mycket. Man ska försöka se det positivt på det sättet att även regeringspartierna börjar vara inne för att man kanske behöver fundera på vad den här utredningen visar före man går till beslut, om man ska tolka vtm Erikssons uttalanden rätt här.

    Det blev lite kryptiskt mellan varven att förstå exakt vad man ville ha sagt från liberalernas sida. Men klart var åtminstone att de här slutsatserna ska beaktas i kommunindelningsutredningen. Sedan i vilken omfattning de ska beaktas, om man bara ska kommentera dem eller om man också tänker låta dem påverka kommungränserna så det blir lite hängande i luften för en enkel lagtingsledamot som Jonsson.

    Men med tanke på att man lyfter fram en sådan aspekt i debatten så vore det klädsamt från liberalernas sida om man kunde ge ett tydligt svar på om man också kommer att beakta kommunindelningsutredningens förslag till kommungränser, för det har man inte sagt någonting om, annat än att sväva runt här i talarstolen och säga att det är självklart att man måste beakta dem. Men kommer man också att låta det påverka kommungränserna när de ritas in i framtidens kommunkarta? Det svaret uteblev i debatten. Jag hoppas att man kan förtydliga det ytterligare.

     Jag vill också vända mig emot den retorik och de resonemang som man framförallt från liberalt håll för fram när man säger att man gör den här reformen för de svagas skull, för den enskilda utsatta människan. Man vill alltså slå ihop kommunerna med ena handen för den enskilda svaga människans skull och samtidigt vill man minska landskapsandelarna med 4 miljoner euro eller ungefär 10 procent. Räknar man lite grovt och snabbt så kan man se att det motsvarar 80 närvårdare eller barnträdgårdslärare ute i de åländska kommunerna totalt sett, och så säger man att man vill genomföra en kommunreform för de svaga, den enskilda människans skull. Man tar med ena handen finansieringen från den kommunala verksamheten, men säger ändå att vi gör det här för att ge någonting tillbaka åt kommuninvånarna.

    Det blir lite dubbelmoral i det resonemanget, särskilt när vi ser att de kommuner idag som har det svårast att sköta t.ex. barnskyddet så är de stora kommunerna. Mariehamn och Jomala fick starkast kritik av ÅMHM vad gäller handläggningstider inom barnskyddet. Som vi tidigare var inne på i debatten här så finns kanske de största problemen idag inom äldrevården i Mariehamn, alltså i de stora kommunerna.

    Nu säger man från regeringspartiernas sida att med den här reformen får vi lite större kommuner och då kommer det per automatik att leda till att vi får en bättre service ute i de små kommunerna, för det är där vi har problem idag.

    Det blir lite märkligt, lite bakvänt när regeringspartierna inte presenterar någon form av förslag på hur man faktiskt kan utveckla den här servicen framöver, utan man säger att kommunreformen kommer att skapa nya verktyg, det ska bli bärkraftigt och det ska bli större. Men på vilket sätt det faktiskt kommer att leda till någon förbättring för den enskilda människan, det ger man inte ett enda konkret exempel på i den här debatten och ändå är man så säker på att de här kommungränserna - om man nu slår fast lagen - är det enda saliggörande för framtidens olika kommuner och för den enskilda människan. Jag tycker att det här resonemanget blir väldigt, väldigt ihåligt, fru talman.

    Varför väljer då liberalerna att föra fram ett förslag om bordläggning i den här debatten? Jag satt här och funderade i bänken vad det är som kan ligga bakom ett sådant initiativ i dagens läge, när man då kunde ha fått till stånd en omröstning och vi kunde ha gått vidare med det här förslaget idag om regeringsmajoriteten hade velat. Jag ställer mig frågan: Kan det vara så att det börjar gå upp för liberalerna att man faktiskt saknar stöd ute på landsbygden och i skärgården för den här reformen och att man oroar sig för sina väljare? Kan det vara så att man ser att när man drar in stöd för skärgårdsbutiker och faktiskt ekonomiskt genom att dra in landskapsandelar så försämrar man förutsättningarna för de små kommunerna att överleva och att det faktiskt börjar lysa igenom i den liberala politiken också ute bland de liberala väljarna och att man nu vill ha betänketid till fredag för att avgöra hur man ska gå vidare med den här reformen? Om det är på det viset så tycker jag att det är storsint av liberalerna. Jag hoppas att man funderar på de här frågorna på allvar och att man lyssnar i så fall på sina väljare som har de här dubierna och den här oron i dagens läge. Det vore storsint av ett parti som liberalerna som har en traditionellt sett stark förankring ute på landsbygden och i skärgården. Vi får väl se på fredag om det är så och om det finns några sådana tendenser bakom de här tankegångarna från liberalernas sida. För det blev verkligen inte klart på vilket sätt man nu vill beakta kommunindelningsutredarnas synpunkter framöver. Det lät som ett litet skenargument i debatten, om man ska vara riktigt ärlig.

    Jag vill inte kommentera det desto mera, men jag ställer mig i varje fall frågan varför man kommer fram med ett sådant förslag under debatten idag med så svaga motiveringar. Jag hoppas att man verkligen håller på att fundera igenom i de liberala leden om det här förslaget är värt att förverkliga med de stora brister som vi vet att det innehållet och med den stora impopularitet som vi vet att det åtnjuter ute i de åländska kommunerna. Tack, fru talman.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Jonsson. Det är knepigt, ena stunden får landskapsregeringen sig för att man lägger sig i det kommunala självstyret och andra stunden får landskapsregeringen på huvudet för att man inte lägger sig i det kommunala självstyret. Jag vet inte vad som är rätt eller fel.

    När det gäller behovet så kan jag rekommendera ltl Jonsson att ta del av de remissvar som har kommit in. De har kommit in speciellt från de organisationer som ansvarar för våra barn och ungdomarna och för våra äldre.

    Jag tror inte att lösningen är att pumpa in mera pengar hela tiden. Det är aldrig pengar som är de fundamentala problemen utan det är strukturer.

    Att landskapsandelarna minskar är idag inget problem, vi kan se på kommunernas totala ekonomi.

    Men det här gör vi faktiskt för framtiden. Vi gör det inte för att det ska vara bättre idag eller imorgon, utan faktiskt för att det ska vara bättre om ett antal år.

    Mig veterligen har det inte kommit någon annat förslag vare sig från ltl Jonsson eller från övriga oppositionen på ett alternativ till det här, för så mycket fakta måste (… taltiden slut).  

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Nu kanske vi ska diskutera det ärendet som vi har på bordet idag.

    Om jag minns rätt så hade vi en omröstning här i måndags om just ett alternativ, till och med en mer flexiblare lagstiftning som skulle kunna beakta både kommunindelningsutredningen och de åländska kommunernas egen vilja till samgång. Alltså man skulle inte slå fast kommungränserna i lag, men nu säger man från regeringspartiernas sida att man har inga alternativ från oppositionens sida när man precis har röstat ner dem. Det tycker jag att är en lite ovärdig debatt i sammanhanget.

    Jag tycker också att den här diskussionen visar mycket väl på behovet av en mer flexibel lagstiftning. Nu ska vi ta ställning till lagen i sin helhet eller inte, som den ser ut. Jag tycker att dagens diskussion visar ju precis varför man borde ha haft en mera flexibel lagstiftning, just för att inte låsa fast kommungränser som kanske kan kritiseras av kommunindelningsutredarna och som är svåra att förverkliga för att kommunerna har ett så pass stort motstånd mot dem. Det tycker jag man ska ta med sig från den här debatten idag.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! I och med att ltl Jonsson i sitt anförande ifrågasätter om det faktiskt är det ekonomiska man är ute efter i en sådan här reform så tog jag tillfället i akt att ta en replik.

    Det har funnits pengar för frivilliga sammanslagningar i många, många år. Ingenting har hänt, absolut ingenting! Jag vågar lova att om man skulle fortsätta på den vägen så skulle heller ingenting hända. Det som händer är att efter ett antal år har vi kriskommuner som är tvungna att stå med mössan i hand och då finns det förhoppningsvis ett lagting som inser att vi måste göra någonting åt kommunstrukturen på Åland.  Jag hoppas att det finns en majoritet för detta långt före det.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Jag hoppas att det är flera än jag som faktiskt lyssnar på vad ltl Holmberg säger. Han säger att vi har kriskommuner inom en snar framtid, men det är inte några problem att skära ner landskapsandelarna för kommunerna har en så pass kraftig ekonomi i dagsläget. Hur resonerar man från ltl Holmbergs sida när man kommer med dubbla budskap? Kommunerna har det bra ställt å ena sidan, men de är nära kriskommuns status å andra sidan. Vilken är den röda tråden i ett sådant resonemang? Jo, den röda tråden är att man vill försämra kommunernas ekonomiska förutsättningar för att kunna visa på att man har en kris att lösa. Man skapar ett problem åt sig att lösa och förstärker de här effekterna. Det tycker jag att är en väldigt märklig politik, motsägelsefull politik. Jag tycker inte att det är värdigt en så pass viktig fråga som den vi diskuterar idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Jag ska upprepa igen vad jag sade. Liberalerna har varit förvånade över att det varit så mycket fokus på kommunutredarnas slutrapport och när den kommer. I mitt anförande pekade jag på att det i lagen står, lagens femte paragraf, att man ska ta i beaktande det som de kommer fram till. Det ville vi kommunicera ut eftersom man från oppositionens sida så starkt har ifrågasatt att man ändå tar den här lagen. Men vi tar en lag med en paragraf som säger att det här ska beaktas. Vi ville ge lagtinget en möjlighet att analysera det till fredag, två dagar.

    Den andra orsaken var att vi också ville ge landskapsregeringen möjlighet att beskriva sin syn och det har lantrådet gjort här idag.  

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Vtm Eriksson sade i sin tidigare replik att landskapsregeringen, när man sätter lagen i kraft, måste beakta kommunutredningen. Vad menar man riktigt med det resonemanget? Om det så att utredningen visar ett annat resultat, än det som landskapsregeringen och lagtinget nu står i beråd att klubba, är det så då att man inte kommer att sätta lagen i kraft och försöka få fram en ny lagstiftning? Det blir väldigt svårt att förstå det här resonemanget och på vilket sätt landskapsregeringen då ska beakta kommunindelningsutredningen när man sätter lagen i kraft. Det är det som får mig att börja tvivla på om liberalerna faktiskt stöder den här reformen fullt ut.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Utgångspunkten har varit att oppositionen har ifrågasatt att man inte avvaktar hela rapporten som kommer från utredarna. Då säger vi att det behöver vi kanske inte göra eftersom det ändå sägs i lagen att man ska ta hänsyn till den eller att man helt enkelt ska beakta det som framkommer.

    I ett senare skede så får man ju se sedan vad som framkommer. Men absolut, det finns ett lagligt stöd som landskapsregeringen har att rätta sig efter. Man ska följa och se på de slutsatser som kommer och beakta dem. Jag tycker att den frågan är helt klar.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Det är bra att vtm Eriksson har klart för sig vad hon menar. För mig blir det lite svårt, det vill jag medge.

    Men tittar vi på hur man ska beakta det här så är det ju ändå kommungränserna som är de absolut viktigaste i det här lagförslaget, hur kommungränserna ska ritas. Inte kommer vi från det att om vi godkänner lagen nu så slår vi fast kommungränserna i lagen. På vilket sätt kommunutredarnas synpunkter i det sammanhanget ska beaktas blir väldigt, väldigt dolt i det här sammanhanget. Detta blir väldigt svårt att förstå, och därför blir det lite svårt också för liberalerna att förklara hur de här synpunkterna ska beaktas i ett senare skede, långt efter att lagen är fastslagen och antagen i lagtinget. Det blir liksom lite av en skendebatt på något vis.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Torsten Sundblom, replik

    Talman! En lag kan ju inte sättas i kraft före den har gått igenom lagstiftningskontrollen. Jag rekommenderar att läsa på den femte paragrafen, för det är den paragrafen som det egentligen har varit mycket nojs om, att man inte beaktar någonting osv. Nu har man chansen att läsa på den och noga fundera och analysera. Två dygn är väl ingen stor sak när vi ska klubba en lag, men hade vi sparat den till januari eller februari då hade det inte varit bra. Läs på femte paragrafen så kanske det klarnar!

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Talman! En kort replik här. Jonsson framförde här i sitt anförande att landskapsandelarna sjunker med cirka 10 procent. Det är ju rätt och riktigt till den delen. Men för att klargöra också för lyssnarna så ska man också beakta att kommunens totala inkomster är cirka 120-130 miljoner, så indragningen på cirka 4 miljoner är procentuellt faktiskt ganska liten i det stora hela.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    De uppgifter som ltl Eriksson för fram är riktiga. Samtidigt ska man ju ha klart för sig att det är ju inte den enda neddragningen av landskapsandelar som har genomförts på senare år, utan det är ett led i en längre trend. Vi ser ju att det finns ett uttalat motstånd bland regeringspartierna mot landskapsandelarna. Man säger att man inte kan finansiera den kommunala servicen på landskapsandelar i lika stor grad framöver. Jag har totalt motsatt åsikt, jag tycker att landskapsandelarna ska gå just till att finansiera den kommunala servicen för att vi ska kunna ha en hög servicenivå ute i det åländska samhället.

    Jag vänder mig emot när liberalerna står och säger att ”vi värnar om den enskilda människan, den enskilda kommuninvånaren i det här fallet, vi bryr oss inte om kommunerna”. Men samtidigt drar man in finansieringen till den service som ska gå just till den enskilda människan. Det blir dubbelmoral.

    Ltl Roger Eriksson, replik

    Talman! Om man tittar på siffrorna - jag tar ur minnet - så fick kommunerna ungefär 10 miljoner i överskott och landskapet har haft ett underskott. Det vill säga, man kan inte fortsätta på den här linjen att vänta på pengar från landskapet hela tiden. Nog är det bättre då, Jonsson, att kommunerna är så pass stora att de är ekonomiskt självbärande och att vi får kommuner som är starka. I värsta fall blir det så – om det blir frivilligt – att de rika går ihop och de fattigare blir utanför och då får vi problem, då får vi ett A-lag och B-lag med ålänningar och det vill den här regeringen absolut inte ha.

    Ltl Axel Jonsson, replik

    Landskapsregeringen har ett överskott och kommunerna har ett underskott. Då vill man alltså, istället för att själv spara, skicka över bördan på kommunerna och låta dem spara eller höja skatten. Det kan man ju också kalla ansvarsfull ekonomisk politik om man vill, men i min värld så är det någonting helt annat. Det är politisk bekvämlighet från landskapsregeringens sida. Man kommer med den här typen av lösa argument om att man ska kunna spara pengar genom större strukturer, större kommuner och större enheter trots att vi har en verklighet där ute som många gånger visar och indikerar på motsatsen. Det tycker jag blir en ihålig argumentation från landskapsregerings sida.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Igge Holmberg, replik

    Tack, fru talman. Vilken tur att oppositionen finns! För i den här regeringen sitter det ju bara hjärtlösa monster som vill driva igenom en tvångslag. Enbart för vår egen maktfullkomlighets skull så ska vi svälta ut alla kommuner så att all service hamnar i Mariehamn. Vi gör detta för att vi likt diktatorer som Putin och Erdoğan avskyr demokrati. Vi vill centralisera hela Åland, lägga ner skolor, stänga butiker, lämna äldre utan vård och sparka alla gamla anställda och avfolka hela skärgården. Helst ska vi flytta all service till Mariehamn. För det går en skyttegrav vid Jomalagränsen och vi som bor i stan hatar allting som finns utanför stadsgränsen. Det är i alla fall den bilden man får om man lyssnar på oppositionens retorik.

    Min stilla fråga är: Finns det en möjlighet att ni skulle kunna ha lite rim och reson i ert resonemang i fortsättningen?

    Talmannen

    Talmannen påminner om replikskiftena ska rikta sig mot huvudanförande och sakinnehållet.

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Roger Nordlund

    Den här diskussionen och debatten som vi har här i lagtinget idag så har vi enbart av orsak. Orsaken är att vid det förra plenumet så valde då sittande talman, moderaten Gun-Mari Lindholm, att lägga ner sin röst i omröstningen som gällde att få det här ärendet bordlagt till januari så att vi kunde få se kommunutredarnas förslag när det var klart.

    Om jag har läst motiveringen rätt så gjorde talmannen det här eftersom hon sade att hon inte kunde göra annat och det är helt rätt i och för sig. Var och en ska följa sitt eget samvete och speciellt talmannen har svurit ed på det. Det är väl sin sak, men orsaken, fru talman, att vi har den här diskussionen här idag och bordläggning till fredagen är ju den att det här var ett fantastiskt skickligt politiskt drag.

    Som alla vet så finns det ju en jättestor opposition mot det här förslaget, speciellt ute i skärgården och speciellt liberalerna har jättesvårt med sina väljare därute att få dem att förstå det här. Genom det här draget ifrån den moderata talmannens sida så framstod hon som den som lyssnar på skärgårdsbefolkningen. Det är den enkla slutsatsen som man kan dra av det här. Det är klart att det är en politiskt mycket besvärande situation för en del av regeringspartierna. Men det är bara att gratulera den moderata ledamoten Gun-Mari Lindholm till det politiska draget.

    Men samtidigt, fru talman, så har den här diskussionen ändå varit bra på det sättet att den har ytterligare förtydligat hur skakigt det här projektet är.

    När lantrådet höll sitt anförande här i salen för en stund sedan så sade hon att vi ska prova om det här klarar lagstiftningskontrollen. Jag är personligen inte helt främmande för att man med viss lagstiftning kan pröva om det klarar lagstiftningskontorollen. Vi måste ibland testa våra behörighetsgränser när det gäller självstyrelsen.

    Men när det gäller det största projektet, den största reformen som kanske har gjorts här på Åland, och att man då ska ha en lagstiftning till grund för det när man prövar om det klarar lagstiftningskontrolleren och att man uttalar det tydligt från den här talarstolen där jag står, det är nog en ganska skakig grund att stå på och inte ägnat att skapa förtroende ute i det åländska samhället.

    Sedan så har det också visat sig och från moderaternas sida sagts tydligt här en gång till idag att det här förslaget inte utgår ifrån vad som är bäst för de åländska kommunerna och medborgarna ute i skärgården och på landsbygden, utan det här är en politisk kompromiss mellan de tre partier som för tillfället råkar sitta i landskapsregeringen. Det här var det som de sjutton personerna plus landskapsregeringens representanter kunde komma överens om. Vad som är bäst för det åländska samhället är någonting annat.

    Fru talman! Det har sagts här ”gör det nu när ni har majoritet” att det är detta som driver en del av ledamöterna här. ”Gör det nu när ni har majoritet.” A) Det indikerar att ni tydligen inte har majoritet efter nästa val B) Det är en dålig politik att tänka på det sättet när det gäller stora reformer.

    Det finns en nordisk europeisk kultur, framförallt en nordisk, att alla större reformer som man gör så söker man också ett brett stöd för ute i samhället och över partierna så att det inte, som i vårt fall när vi har val om mindre än ett år, uppstår en annan majoritet och så ändrar man kurs. Det om någonting är slöseri med samhällsresurser och ägnat att skapa politikerförakt.

    Fru talman! Det som kanske ändå på något sätt upprör mig mest i den här situationen är det som ltl Bert Häggblom redan var inne på. Det är lite det som är kärnan i den här diskussionen och som vtm Viveka Eriksson förde upp. Hur ska man förhålla sig till utredarnas förslag? Är det någonting som man ska ta till sig och i sådana fall hur mycket? Jag blev faktiskt glad först när jag hörde vtm Viveka Erikssons uttalande, att det kanske ändå finns hopp. Är det så att kommunutredarna kommer fram till att en skärgårdskommun inte är den bästa och optimala lösningen så då kanske man ändrar på det förslaget. Men sedan när man lyssnade på lantrådet Katrin Sjögren så fick man en annan uppfattning. Även lantrådet sade i sitt uttalande att det här förslaget gäller nu. Tydligen finns det ändå någon sorts tanke att det kan ändra sig framöver. Men hur ska den processen gå till?

    Fru talman! Avslutningsvis tror jag att det är bra att bordläggningen blir till fredagen. För det skulle nog vara på sin plats att landskapsregeringen tydligt uttalar vad som gäller och hur man ska behandla en sådan situation om kommunutredarna eventuellt kommer fram till någonting annat än vad den här lagen stipulerar. Det kan bli en väldigt knepig situation för landskapsregeringen att hantera. Ska man följa utredarna eller ska man följa lagen? Det blir kärnfrågan.

    Som lagstiftare här i Ålands parlament frågar jag mig förstås; varför sitter man här och stiftar lagar om man inte ska följa lagen? Det blir liksom att snurra runt. Det om någonting visar hur tokig den här situationen har blivit.

    Skulle majoriteten kunna tänka sig att lite lätta på prestigen och avvakta med att klubba den här lagen slutgiltigt fram till i januari när man har sett utredarnas förslag, då skulle man vinna en hel del i trovärdighet i det här projektet. Tack.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Ltl Nordlund sade att man inte vet vad man lagstiftar om för vi vet inte hur det går i lagstiftningskontrollen och citerar därmed lantrådet i hennes anförande. Jag tror ju att det har sagts under de här debattdagarna otaliga gånger att vi vet alla att det här är ett lagstiftningsprojekt som man inte på rikshåll heller har prövat tidigare, så vi går i bräschen för en ny modell att lagstifta på. Det är nog inte någon överraskande kommentar i det här slutskedet av behandlingen.

    Sedan tycker jag också att det är olyckligt att den här konflikten mellan oppositionen och regeringen inte har kunnat minskas under debattens gång. Men när inte ens problembilden tillnärmelsevis går att enas kring, då är det också väldigt svårt att enas kring lösningar.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag tror nog att oppositionen och det parti jag representerar har problembilden kanske ännu tydligare klar för sig än vad en del av regeringspartierna har, med tanke på att man lever i den verklighet som den här regeringen nu försöker omforma på ett sätt som man tror är det bästa.

    Men vicelantrådet, det är så att man går i bräschen med den här lagstiftningen. Man ska komma ihåg och kanske lära sig lite också av de misstag man gör. Den här landskapsregeringen har försökt gå i bräschen för ett flertal olika reformer som har visat sig att när man kommer till Ålandsdelegationen och Högsta domstolen så blir det tummen ner och presidenten sätter nej-stämpeln på lagförslaget.

    Som jag sade i mitt anförande, jag kan ha viss förståelse för att man i mindre lagförslag vill testa, men när det gäller en så här övergripande reform så bör man ha torrt på fötterna när man går fram.

    Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

    Tack, fru talman! Ja, den problembilden skulle ha varit mycket intressant om man från centerns sida hade kunnat lägga fram vad det är man ser. Vilka utmaningar står den åländska kommunkartan för? Skulle man åtminstone ha kunnat komma till en samsyn om det, då tror jag också att det skulle varit mer möjligt för detta lagting att hitta gemensamma lösningar.

    Jag tycker det är lite orättvist av ltl Nordlund att jämföra den här lagstiftningen med de nytolkningar som Högsta domstolen har gjort på grund av grundlagen. Oavsett vilken regering så är det samma lagberedning som sitter och skriver våra lagar. Där tycker jag nog att det finns en viss diskrepans mellan lagstiftningstolkningarna i Högsta domstolen och just den här speciella lagens omständigheter.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag delar inte vicelantrådets åsikter. Jag har varit delaktig i lagtinget under de tre åren och lyssnat på debatten och jag tycker nog att den här landskapsregeringen har varit mer självsäker när man har kommit fram med de tidigare lagframställningarna när det gäller behörigheten, att man ska klara dem än vad man har varit i det här fallet. Här medger man ju öppet att man ska pröva om det klarar lagstiftningskontrollen eller inte och att man är inne på obruten mark när det gäller hur man ska förhålla sig osv.

    Jag tycker att det faktiskt är oschysst gentemot alla de människor som det berör ute i kommunen och som man har satt i arbete, både tjänstemän och kommunalpolitiker, och sedan kanske det visar sig efter ett antal månader att det här blev ingenting och då måste man börja om. Det här är ett kaos som man kunde ha undvikit om man hade skött processen på ett annat sätt.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Ltl Nordlund sade att det här är regeringens förslag men det är inte det bästa för Åland.

    Förra mandatperioden upplevde jag en finansminister Nordlund som var bekymrad över den åländska ekonomin och framförallt vissa kommuners framtid och hur man skulle lösa det för dem.

    Helt plötsligt nu när man hamnar i opposition så är allt guld och gröna skogar. Landskapet ska se till att man bevarar kommunstrukturen och man ska föra in landskapsandelar och täcka upp hela tiden.

    Men ltl Nordlund, jag har för stor respekt för ledamoten och hans synpunkter, men nu blir jag lite orolig faktiskt. Anser ltl Nordlund att det bästa för Åland är 16 kommuner och att klyftorna mellan kommunerna ökar? Vem blir lidande? Jo kommuninvånarna, ltl Nordlund.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! 16 kommuner, det är ett mantra som den här landskapsregeringen och de här landskapsregeringspartierna upprepar hela tiden för att försöka lägga det på centern. Jag tror att jag varit ganska tydlig också från centerns sida att vi vill se en dynamisk process men den ska bygga på frivillighet. Det ska finnas goda samarbetsmöjligheter och också möjligheter för en del kommuner att gå ihop utgående för att de kan göra det såsom de själva vill och att de får den tid som de behöver för att det projektet ska kännas att det blir rätt för dem.

    Jag tror att det är på det sättet som det åländska samhället vuxit fram på ett organiskt sätt. Jag tror också att det här skulle kunna lösa sig bra på ett sådant sätt.

    Sedan kan landskapsregeringen vara med som en kompetent diskussionspartner och se på vilket sätt man eventuellt kan hjälpa till för att underlätta de här processerna.

    Bästa vännen, Göte Winé, sluta prata om 16 kommuner och att centern vill att det ska vara som det är. Vi vill ha en dynamisk utveckling (… taltiden slut).  

    Ltl Göte Winé, replik

    Tack, talman! Men jag har ju hört så många gånger under den här debatten nu; ”Åland har aldrig haft det bättre. Vi har kommuner som mår bra” har man sagt från centerbänken och vi har 16 kommuner idag.

    Ltl Nordlund, visst frivillighet är alltid bra. Vi ser vad som hänt med KST-lagen. Där måste man gå in med tvångsreformer för att det ska hända någonting och det står centern själv och ropar.

    Jag ser oron, ltl Nordlund, att vi får 13 kommuner som hittar varandra och tre kommuner som står utanför och som ingen vill ha med. Jag har själv hört vissa ledamöter hånskratta åt vissa kommuner. Min oro är om det verkligen är det bästa för Åland? Frivillighet? Man ser inte hur kommunerna mår och hur de klarar sig ekonomiskt. Det ända viktiga är att det är frivilligt oberoende av hur det sedan blir ekonomiskt för de kommunerna.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Alla arbetsmetoder har sina styrkor och svagheter. Naturligtvis, går man in på för den här frivilliga metoden som centern och oppositionen förespråkar så kommer det att ta lite längre tid antagligen. Förra liberala lantrådet Alarik Häggblom sade ”det man förlorar i tid så vinner man i kvalitet”. Det tror jag att det här projektet absolut skulle göra om man arbetade på det sättet.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Nordlund. Ltl Nordlund lyfte i sitt anförande att det här är långt ifrån det bästa alternativet för Åland. Jag kan hålla med om det. Min vision om det kommunala Åland består av max två kommuner. Men däremot är det ett stort steg mot ett bättre Åland, ett ännu bättre Åland. Det är skillnaden, att stå stilla och vänta eller att göra någonting som är bättre. När vi har gjort det här så är vägen också öppnare när vi tycker att tiden är mogen att ta ännu ett steg.

    Det här kommer att ge det kommunala fältet bättre verktyg och större förutsättningar för att i framtiden kunna erbjuda ålänningarna minst lika god välfärd som vi har vant oss med. För idag så pågår två olika lopp; ett lopp för ett A-lag och ett lopp för ett B-lag. Den sprickan mellan A-laget och B-laget blir större och större.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Samhällsförändringar ska inte ske dramatiskt. I ett välordnat samhälle, som det åländska ändå är idag, så bör man kunna göra en samhällsförändring på ett sätt där man har någon sorts grundläggande förståelse för dem som berörs och det fattas i det här projektet, tyvärr. Har man någon sorts kunskap om organisationsteori och organisationsutveckling så strider det här mot alla sådana teorier, tyvärr.

    Ltl Holmberg talade om ett A-lag och ett B-lag. Jag tycker att man ska undvika den typen av uttryck. Det finns kommuner med starkare och svagare ekonomi beroende på olika förutsättningar och där har man hoppeligen också en klok och ansvarstagande landskapsregering som ser till att man utjämnar det på ett bra sätt.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Jag tror inte på att Ålands framtid ska bygga på skattebidrag. Ingen kommun - hur liten eller stor den än är – är förtjänt av det. Alla kommuner på Åland ska ha en god välfärd och ett skatteuttag som gör att kommunen i sig är attraktiv. Vi vet hur det går när ekonomin sviktar. Det icke lagstadgade dras in och det drabbar ofta barn och ungdomar. Skatter höjs, avgifter höjs eller avgifter införs och det är liksom sotdöden om man säger det på det sättet.

    När det gäller behovet så tycker jag att ltl Nordlund ska läsa igenom de remissvar som kommit in gällande kommunstrukturen en gång till. De är väldigt tydliga. En majoritet av dessa remissvar är från de organisationer som hanterar barn, ungdomar och äldre. Det är där problemen ligger i detta med 16 kommuner. Det blir en väldig missmatchning många gånger och stora byråkratiska. (… taltiden slut).

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! På ett sätt delar jag ltl Holmbergs åsikter. Det ska inte vara skattebidragspolitik.

    Däremot så tycker jag att man ska föra en aktiv regionalpolitik som gör att vi kan få en befolkningstillväxt ute på landsbygden och ute i skärgården. För det är ändå det som är grunden för att man ska ha ett levande samhälle och att det finns människor som vill leva där. Då gäller att man ska se till att man har de grundläggande systemen i skick, i vårt fall trafiken. Men också att vi kan föra en sådan näringspolitik, en aktiv regionalpolitik, som gör att vi kanske kan ha vissa fördelar om man är företagare ute i skärgården för man har också vissa nackdelar. På det sättet kan man göra det intressant.

    Vi kommer snart att få en mycket intressant diskussion kring varutransportsystemet och hur man ser på detta är också en liten vattendelare.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Nog blev det här ju en rätt intressant debatt där det ifrågasätts att man vill bordlägga. Bakgrunden till det här är just att det finns en majoritet som är väldigt starkt och det finns en opposition som är väldigt starkt emot och det delar parlamentet väldigt mycket.

    En av de frågor som oppositionen särskilt har lyft upp den sista tiden är just kommunutredarnas roll. Därför ville vi liberaler ge den här möjligheten att faktiskt fundera på vad den här lagens paragraf fem innebär. Man ser att man kan vara ganska trygg att landskapsregeringen kommer att lyssna på kommunutredarna och att man inte behöver vara orolig för det. Det var liksom meningen med att vi satte igång den här debatten. Vi ville på något sätt ändå bidra till att försöka hitta någon hand från oppositionen, men det blev precis tvärtom.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Om det var oklart före så blev det ju ännu mer oklart efter den här dagens diskussion. I vtm Erikssons inledande anförande gavs man ett visst hopp om att man skall lyssna på kommunutredarna och ta det ad notam och följa det som de föreslår, och sedan kommer lantrådet upp och säger någonting annat.

     Jag tycker det är bra att det är bordlagt. Jag anser att det är landskapsregeringens och majoritetspartiernas skyldighet att komma upp här på fredag och berätta vad det är som gäller egentligen. Nu försöker man köra dubbla spår här och det är inte snyggt.  

    Vtm Viveka Eriksson, replik

    Talman! Liberalerna vill i all ödmjukhet faktisk peka på att det som händer efter att vi har klubbat den här lagen, efter att lagstiftningskontrollen är klar, det som människor har sagt i arbetet med kommunutredningarna, det kommer att tas till vara av landskapsregeringen när man går vidare i reformen. Vi vill på det här sättet ändå försöka lugna de oroliga tankarna om att man bara kommer att köras över. Det kommer man definitiv inte! Man kommer verkligen att få fortsätta att göra sin röst hörd.

    Om det finns någon oklarhet så blir det nu bordlagt, och då kanske lantrådet kan gå upp och förtydliga vad landskapsregeringen kommer att jobba vidare med och hur man kommer att jobba vidare. Ltl Nordlund har också efterlyst hur lantrådet ser på skärgårdskommunerna.

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det finns ju dubbla orsaker just nu för lantrådet att komma och berätta hur dagens skärgårdskommuner ska fungera och framförallt om det blir en skärgårdskommun och hur den ska fungera.

    När det gäller kommunutredarnas arbete, finns det någon sorts intellektuell ärlighet i det här sammanhanget så kommer man ändå fram till att en skärgårdskommun inte är det optimala. Då kommer rimligen utredarna att lägga fram det. Hur kommer då landskapsregeringen att hantera det när de får det på sitt bord? Kommer man att lyssna på det eller kommer man att säga ”nej, vi tycker annorlunda”? Det är det som är kärnfrågan i det här och som jag hoppas att vi på fredag ska få ett svar på så att alla vet vad som gäller.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Minister Nina Fellman, replik

    I motsats till ltl Nordlund så tycker jag att vägen är en del av målet i den här processen. Det arbete som vi har gjort under de här tre åren som har gått har öppnat upp en diskussion som tidigare var fullkomligt omöjlig att föra.

    När jag från sjuksängen har lyssnat på den här debatten så har den gjort mig både glad och ledsen. Glad över att vi har kommit så här långt i den för Ålands framtid otroligt viktiga fråga, och att vi har vågat göra det trots ett ibland fullkomligt ursinnigt motstånd.

    Ledsen och ibland självkritisk till att vi har misslyckats totalt tillsammans med att föra en dialog om den här frågan. Det svar som jag har fått alla gånger när jag som minister har bett oppositionen att delta i arbetet är; ”Nej! När vi inte får bestämma förutsättningarna för processen så är vi inte med.”

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Det är riktigt, centern har sagt att vi inte medverkar i en process där inte alla startar på samma startpunkt och har samma möjligheter att påverka ett projekt i en parlamentarisk kommitté. Den här majoriteten har bestämt hur de vill ha det och man har inte kompromissat i andra frågor och därför så drog vi den slutsatsen att så blir det också i det här projektet, tyvärr.

    Inte spelar det så stor roll för oss 13 ifrån oppositionen som sitter här, utan för det åländska samhället och alla de processer som finns där ute och hur de kommer att avancera här under vintern och våren. Jag har sagt det flera gånger tidigare här, för ett halvår sedan i den här debatten och jag har sett att man i media också har börjat skriva om att det finns en stor, stor risk att vi kommer att ha en kaossituation i det åländska samhället när vi går till val inkommande höst.

    Minister Nina Fellman, replik

    En majoritet har ett ansvar att driva den politik som man har gått till val på och som man har skrivit om i sitt regeringsprogram att man ska jobba med.

    Det vägval som centern och oppositionen i övrigt inte ens kunde tänka sig att diskutera kring, det gjordes utgående från den oförmåga att ens diskutera frågan om kommunstrukturen på Åland på ett framåtsyftande sätt och att inte ens kunna lyfta frågan om vi i Ålands lagting, den högsta lagstiftande församlingen på Åland, ska kunna göra något åt det faktum att Åland håller på att delas i bitar som inte klarar sig på egen hand.

    När ltl Nordlund pratade om intellektuell ärlighet så måste man väl ändå medge att det finns stora problem som inte är förorsakade av den här landskapsregeringen, utan av de strukturer vi har. (… taltiden slut). 

    Ltl Roger Nordlund, replik

    Fru talman! Jag håller med minister Fellman att det finns strukturer som man måste förändra för de är problematiska. Men det är också lika sant att den här landskapsregeringen har gjort sitt yttersta för att göra dem större, tyvärr, för att kunna finna argument för att kommunreformen måste genomföras. Det tycker jag att är ofint i vårt samhälle, det hade inte behövts. Det finns ändå en grundläggande förståelse, tror jag, ute i samhället för att det behövs en förändringsprocess och den kan ske på olika sätt. Vårt sätt är att det ska ske på en frivillig väg, att man låter kommunerna diskutera sig fram till lösningar som man tror på. Det ska inte ske med en tvingande lagstiftning, för vi tror att det finns en stor risk att det faller i lagstiftningskontrollen och håller det där så kommer det att bli problem med kommuner som kanske inte vill samarbeta. Det finns så många osäkerhetsmoment i det här så att det är ofattbart hur man kan gå fram med en sådan här reform.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Ärendet bordläggs till den 23 november.

    Andra behandling

    2        Dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen

    Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 2/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2017-2018

    Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

    Diskussion. Ingen diskussion.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av arkivlagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av statistiklagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 23a § landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 34 och 67 §§ landskapslagen om gymnasieutbildning för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 19 § landskapslagen om energideklaration för byggnader för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 20 § landskapslagen om Ålands ombudsmannamyndighet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 37 § förvaltningslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 20 § landskapslagen om produktion av genetiskt modifierade växter för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning på Åland av 13 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 4 och 32 §§ landskapslagen om radio- och televisionsverksamhet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 20 § landskapslagen om erkännande av yrkeskvalifikationer för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 14 § landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5h § landskapslagen om lotterier för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 58 § körkortslagen för Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 17 § landskapslagen om vattenfarkoster för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

    Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

    Ärendet är slutbehandlat.

    Första behandling

    3        Godkännande av det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan Kanada, å ena sidan, och EU, och dess medlemsstater å andra sidan

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 1/2018-2019

    Landskapsregeringens svar RP 3/2017-2018-s

    Republikens presidents framställning RP 3/2017-2018

    Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

    Diskussion.

    Ltl Petri Carlsson

    Fru talman! Jag ber lagtinget om överseende med att jag kanske inte kommer att kunna svara på alla frågor eftersom jag inte har varit med när hörandena eller när majoriteten av diskussionerna hölls i utskottet i det här ärendet.

    Viceordförande Göte Winé skötte ordförandeskapet under min frånvaro, så jag hoppas att han och övriga kollegor i utskottet kan fylla på med information vid behov om det uppstår några frågetecken. Trots detta så ville alla i utskottet att jag ska presentera ärendet, så jag får göra mitt bästa helt enkelt.

    En ytterst liten del av bestämmelserna i CETA-avtalet berör sådant som vi på Åland har behörighet över. Utskottet konstaterar att alla delar av avtalet, förutom de områden som faller inom Ålands behörighet, kommer vara gällande på Åland oberoende av om vi här i Ålands lagting godkänner avtalet eller inte.

    Finans- och näringsutskottet konstaterar att en ökad frihandel, vilket avtalet ger förbättrade förutsättningar för, är till gagn särskilt för de åländska företag som handlar internationellt, men även för det åländska näringslivet som helhet.

    CETA-avtalet ger förutsättningar till förbättringar i varuhandelsbalansen genom ökad export. Det här är positivt eftersom vi har ett underskott i handelsbalansen gällande varor.

    När det kommer till en av dem mest debatterade frågorna och som har orsakat stor oro hos vissa, dvs. tvistlösningsmekanismen, så ska man först och främst komma ihåg att den delen inte hör till Ålands behörighet. Men en stor orsak till oron har varit att man i avtalet förbigår de nationella och europeiska domstolssystemen. I det här avtalet finns det ett skiljenämndsförfarande för olika tvistemål, men när det gäller tvister inom ramen för investerarskyddet har skiljenämnden ersatts med en permanent investeringsdomstol, vilket man i den nationella bedömningen har ansett att stärker rättsskyddet jämfört med ett traditionellt skiljemannaförfarande. Så till viss del handlar kanske oron om okunskap om vad CETA-avtalet egentligen innebär i praktiken.

    Fru talman! Slutligen har utskottet noterat att i avtalets Bilaga 19-8 saknas ett omnämnande av Ålands författningssamling över publikationer i vilka lagar och andra bestämmelser publiceras i de respektive länderna.

    Vi har också här nu fått veta, efter utskottets påpekande, att utrikesministeriet kommer att göra en framställan till kommissionen om detta förbiseende för att det ska kunna införlivas i bilagan i avtalet. Kommissionen har redan i ett första svar meddelat sig positiv till införandet, så det här kommer att bli bra till slut.

    Utskottet förordar därmed att lagtinget bifaller att lagen träder ikraft till de delar den berör åländsk behörighet, men med en notering om att omnämnandet av Ålands författningssamling saknas i bilaga 19-8 och att det ska införas. Tack för ordet.

    Ltl Ingrid Johansson

    Talman! CETA-avtalets behandling gick smidigt i utskottet, som konstaterat är de frågor som kan uppfattas som politiskt komplicerade inte åländsk behörighet.

    Vi hade en del intressanta diskussioner i utskottet och jag skulle för min del vilja lyfta fram stycket om näringspolitiken och närmare meningen som lyder: ”Utskottet konstaterar att Åland har ett underskott i handelsbalansen gällande varor och att avtalet ger förutsättningar till förbättringar i varuhandelsbalansen genom ökad export.”

    I ÅSUBs varuhandelsstatistik över 2017 konstateras det att det sammanlagt importerades varor till Åland till ett värde av närmare 511 miljoner euro, medan den sammanlagda exporten enbart uppgick till 304 miljoner euro. Varuhandeln med utlandet gav således år 2017 ett handelsnetto på nästan -128 miljoner euro.

    Talman! Det här är inte riktigt bra för Åland. Export av varor har stort inflytande på BNP-utvecklingen och i förlängningen på vår skattegottgörelse. Skattegottgörelsen ser vi att börjar dala och den åländska ekonomin utvecklas sämre än Finland. Enligt ÅSUBs rapport Konjunkturläget hösten 2018 står det: ”Den finländska konjunkturen kulminerar i år med en tillväxt runt 3,0 procent. Åland är inte i fas med den övriga finländska konjunkturen. BNP-tillväxten var enligt våra prognoser 0,5 procent förra året och ser ut att bli på samma nivå i år.” Jag konstaterar därför att en ökad export skulle vara viktigt för Åland och ge goda ringar på vattnet. Det skulle vara positivt för transportbranschen och också för de som importerar varor. Varuhandelsunderskottet beror till största del, närmare 40 %, på underskottet i handeln till Finland, men då är transitvaror inkluderade.

    Så vad talman har detta att göra med CETA? Jo, vi har faktiskt nischer på Åland där just Kanada är en potentiell marknad. Spännande tycker jag. Som liberal ställer jag mig förstås positiv till fri rörlighet. Handelsavtalet mellan EU och Kanada är ett positivt inslag och EU borde arbeta vidare för att riva protektionistiska hinder med målet om en global handel på lika villkor. Och jag vill understryka de lika villkoren; landgrabbing, slavliknande arbetsförhållanden och miljöförstöring, för att ge några exempel, måste motarbetas parallellt.

    Slutligen, talman, några ytterligare generella reflektioner om den åländska bytesbalansen. Att vi idag har möjlighet att ha en negativ varuhandelsbalans beror förstås på att vi har ett överskott i tjänstebalansen. I det sammanhanget måste det poängteras att sjöfarten utgör en viktig del, utan den skulle vi få det oerhört tufft på Åland, det är bara att inse.

    En annan viktig del för den åländska exportsektorn, som ÅSUB lyfter i sin statistik, är den momsfria handel som inte registreras här på grund av ringa värde per försändelse. Det är viktigt att vi är på tårna när omvärlden förändras och att vi klarar av att hitta nya nischer. Personligen tror jag på en utveckling av primärnäringarna och turismen som de två kanske viktigaste pusselbitarna för ett ekonomiskt bärkraftigt Åland. Tack, talman.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack ltl Johansson för ett väldigt intressant anförande.  Det sätter lite huvudet på spiken kring kärnfrågan för Åland just när det gäller tillväxt och näringslivsutveckling som vi debatterade friskt senaste vecka.

    Jag har läst på att en EU-investering på en miljard i medeltal skapar 14 000 nya arbetsplatser, så det är klart att ett frihandelsavtal som CETA gagnar även lilla Åland.

    Vi har ju också i höranden hört från vårt kanske största globala exportföretag på Åland att ett CETA-avtal kommer att underlätta expansion för dem. Det är väldigt positivt. Det är något som är positivt globalt, men det är också roligt att det skapar en tillväxt som är hållbar.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Det är kanske vissa nischer som direkt gynnas av CETA-avtalet. Men att vår omgivning får en stabil ekonomi är ju också en viktig del för Åland. Vi vet ju att den åländska ekonomin är beroende av Finland men också av Sveriges ekonomiska framsteg och även de nedgångar som finns påverkar också i mycket, mycket hög utsträckning. CETA-avtalet är gott för oss. Som jag konstaterade så behöver handelsavtalen vara kopplade till en god allmän hantering av både miljö- och arbetsavtal. Man kan man inte säga att Kanada är någon stor bov i de sammanhangen så jag ser inte heller den problematiken i just det här avtalet.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Exakt ltl Johansson. CETA förutspås ju också bli en föregångare bland frihandelsavtalen för just den aspekten att man tar hänsyn till det hållbara, man tar hänsyn till det sociala. Idag har det ju varit en djungel av frihandelsavtal, men CETA förutspås bli det avtal som globalt sett kommer att vara en föregångare och det är väldigt positivt.

    Ltl Ingrid Johansson, replik

    Talman! Hållbarhet och konsumtion är två saker som kanske inte alltid går hand i hand. Men tanken på att vi helt och hållet ska sluta konsumera är ju inte fullt realistisk, alltså vi kan inte låta våra tekniska framsteg i till exempel medicinska verktyg backa och vi måste konsumera mat och vatten Någon form av konsumtion kommer det alltid att finnas och det har det funnits i alla tider även om byteshandeln har sett lite olika ut över tid.

    Men just det här handelsavtalet anser jag också att är ett gott avtal och jag hoppas att man vidare på ett globalt plan och kunde koppla ihop krav på hållbarhet tillsammans med frihandelsavtal, då tror jag att vi ska kunna nå framåt så att andra nationer inte behöver gå samma miljöförstörande väg som vi har gjort för att nå dit vi är idag.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tony Wikström, replik

    Tack, fru talman! Det är glädjande att se att både regeringen och utskottet verkligen har gått på djupet med CETA-avtalet för att se vad det rör sig om. Jag skriver under på vad utskottet har kommit fram till, men jag uppskattar ännu mera regeringens avslutningsklatch. Även om skiljedomstolsmekanismen är en debatt om påvens skägg, eftersom det inte rör vår behörighet, så vill regeringen enligt sitt svar understryka att den tvångsmekanismen som ingår är problematisk och regeringen delar de farhågor som bland andra riksdagens miljöutskott och utrikesutskott ger uttryck för. Det tycker jag att är väldigt viktigt att man för fram, att även om det inte är vår behörighet så visar man inte tummen upp till alla delar i det här avtalet, tvärtom.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

    Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

    Ärendets första behandling är avslutad.

    Remiss

    4        Godkännande av avtalet om ett europeiskt informationssystem för fordon och körkort

    Landskapsregeringens svar RP 1/2018-2019-s

    Republikens presidents framställning RP 1/2018-2019

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Diskussion.

    Minister Mika Nordberg

    Fru talman! Det här yttrandet som vi kommer med från Ålands landskapsregerings sida handlar om ett informationssystem angående fordon och körkort.

    Som vi konstaterade i skriften här så använder sig polisen av information redan idag, så för både fordonets ägare och för körkortsinnehavarnas rättssäkerhet så är det här något som vi får landskapsregeringens sida ställer oss positiva till. Vi tror att det kommer att tjäna samhället till en positiv gagn.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

    Remiss

    5        Fördelning av kompensation till kommunerna 2018

    Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2018-2019

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.

    Minister Mats Perämaa

    Fru talman! Lagtinget får ursäkta min något skraltiga röst, men jag ska ändå försöka så gott jag att presentera lagförslaget.

    Det gäller kompensation till kommunerna för skatteåret 2018, dels för vissa skatteåtgärder som kopplar ihop med konkurrenskraftsavtalet, och dels också till vissa skatteåtgärder som ligger vid sidan av konkurrenskraftsavtalet. Det är väl ingenting speciellt särdeles uppseendeväckande med det, för det här står beskrivet i budgetförslaget för 2018.

    Det som är speciellt är kanske tidpunkten, på det sättet som landskapsregeringen föreslår att lagen ska sättas i kraft på. Här ber jag lagtinget granska frågan om ikraftträdelsebestämmelsen eller åtminstone resonera kring den. För landskapsregeringen föreslår då att lagen skulle sättas i kraft som en s.k. budgetlag i enlighet med 20 § 3 mom. i självstyrelselagen. Det finns två villkor i det momentet för att kunna sätta lagen i kraft innan lagstiftningskontrollen. Det ena är att det finns ett budgetanslag som kräver lagstiftning, och det andra är då särskilda skäl där det finns ett särskilt skäl till brådska.

    Man kan väl säga att landskapsregeringen har haft hela året på sig att komma med ett lagförslag och det är i och för sig riktigt och därför kunde man ju fråga sig om det här är gångbart.

    Men å andra sidan så har landskapsregeringen i samråd med kommunen kommit fram till att man gemensamt ska utarbeta ett fördelningssystem av de här medlen och det arbetet var mera komplicerat än vad vi trodde från början. Andra skäl är också att landskapsregeringen, speciellt finansavdelningen, har ägnat det här året åt oerhört mycket arbete som kopplar ihop med den självstyrelselagsrevision som då blev en eventuell revision av ekonomikapitlet enbart.

    Men för att kommunerna ska kunna få sina pengar under det här året - där vi är överens om fördelningen med kommunerna - så kräver det att lagen skulle sättas ikraft på det sätt som landskapsregeringen här föreslår.

    Om lagen skulle sättas i kraft på normalt sätt så skulle själva överföringen, transaktionen, ske först under nästa år. Det gäller i så fall möjligen en likviditetsfråga, inte kanske en stor finansiell fråga men pengarna kommer på fel år så därav detta.

    Det är möjligen ett udda förfarande och möjligen något som avviker från det som har gjorts tidigare, men i varje fall så vill landskapsregeringen vara öppen med det här förslaget så att lagtinget har möjlighet att bedöma huruvida det här kunde vara en möjlig väg. Tack.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Ja, det är ju alldeles korrekt som finansministern sade. Den här lagen kommer väldigt, väldigt sent till lagtinget, det kan man väl ha lite åsikter om och det finns ju ingen millimeter rättvisa i den heller. Men det ju är omöjligt att få fram eftersom systemen har förändrats.

    Men jag måste säga att jag ställer mig nog väldigt tveksam till den möjligheten att kunna ta detta lagförslag som en budgetlag med tanke på att budgeten för 2018 är klubbad för snart ett år sedan tillbaka.

    Jag kommer i finans- och näringsutskottet att begära att lag- och kulturutskottet granskar detta, om det om det ens är möjligt att göra såsom landskapsregeringen nu föreslår.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är säkert en lämplig metod. Det är inte landskapsregeringen som ska föreslå det, men föreslaget läggs i lagtinget så det är ju bara bra att lag- och kulturutskottet tar ställning till en sådan fråga som berör behörighetskraven, i det här fallet då att sätta en lag i kraft i förtid och om den här metoden håller. Landskapsregeringens förvaltning och lagberedningen bedömer att det här kan vara möjligt och det kommer jag till vilket utskott som helst och berättar om.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! För det rent substantiella att kommunerna ska få sin kompensation så är det oerhört viktigt. Naturligtvis så borde de ju få det under detta innevarande år 2018. Vi hade en tidigare förvaltningschef som en gång sade att ”det räcker inte bara att det är lägligt, saker och ting måste också vara lagligt”, och därför kommer vi att granska det här ganska noga.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Sara Kemetter

    Tack, fru talman! Bästa kollegor, det är ett efterlängtat lagförslag. Beloppen för de olika kompensationerna finns nu upptagna i landskapets budget för år 2018 och de betalas ut till kommunerna inom detta finansår.

    Man kompenserar kommunerna för ett intäktsbortfall som orsakats av ett konkurrenskraftspaket och de skatteåtgärder som är kopplade till det. För kommunerna är detta väldigt stora pengar. Det har visat sig att Sipiläs skatteavdrag och andra ekonomiska lättnader har slagit hårt på kommunernas ekonomi. Vi har sett sjunkande samfundsskatter som har satt kommunerna i en svår situation.

    I den senaste tertialrapporten i min egen kommun, Mariehamns stad, så minskar skatteintäkterna med närmare 2 miljoner jämfört med budget.  Kompensationen som landskapsregeringen nu föreslår hjälper lite men trenden som vi kan utläsa är faktiskt oroväckande.

    Fru talman! Våra kommuner behöver ha stabila ekonomier för att kunna tillhandahålla god kommunal service samt vara välkomnande för alla. Kommunerna har det ekonomiskt tufft och tillsammans med landskapet måste vi skapa goda helheter som håller kostnaderna och avgifterna nere och också en hög välfärd.

    Sammanfattningsvis måste vi visa respekt för kommunernas situation. Vi ser alltså mindre skatteintäkter än beräknat, en minskning av landskapsandelarna och också kostnadskrävande lagstiftning. Det är viktiga lagar men det kräver mer av kommunerna. Vi behöver alltså börja resonera mera kring samhällets effekt på skatterna, men också skatternas effekt på medborgarna. Mera övergripande diskussion behövs och också hur ett underlättande skattetryck påverkar samhället. Sådana diskussioner har startats tillsammans med landskapsregeringen, kommunförbundet och Mariehamns stad. Men jag ser gärna att man i utskottet kanske resonerar och diskuterar lite kring den här frågan.

    Med de kommentarerna så godtar den socialdemokratiska lagtingsgruppen lagförslaget.

    Talmannen

    Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Remiss

    6        Förtydligande av bestämmelserna om basbeloppen för grundskolan

    Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2018-2019

    Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet

    Diskussion.

    Minister Mats Perämaa

    Fru talman! Vi ska se hur långt min röst håller, vi gör ett försök.

    Den otydlighet i det nya landskapsandelssystemet som uppdagades här för någon månad sedan efter sommaren så den föreslår nu landskapsregeringen att ska tas bort.

    Det nya systemet inför 2018 med en viss fördelning mellan kommunerna, med en viss uppnådd total fördelning till kommunerna så ansåg vi att vi måste rätta till det inför det här året 2018 eftersom det fanns en otydlighet i lagstiftningen. Den rättelse som har gjorts så har tillfört kommunerna 3,1 miljoner euro mera under det här året.

    Landskapsregeringen föreslår nu att vi tar bort otydligheten så att vi kommer tillbaka till den avsedda nivån och den avsedda fördelningen såsom lagtinget tidigare på landskapsregeringens förslag har beslutat om. Det här förslaget menar vi att motsvarar just det som jag har sagt. Det är landskapsregeringen förslag. Tack.

    Vtm Veronica Thörnroos

    Talman! Det här lagförslaget har vi ju diskuterat här i lagtinget en gång tidigare. Finansministern säger nu att det finns otydligheter, en otydlig formulering som behöver korrigeras. Om jag är rätt informerad så finns det en diskrepans mellan detaljmotiveringen och lagparagrafen i det tidigare förslaget.

    Det här förslaget nu som landskapsregeringen lägger fram, en inbesparing på skolorna på 3 miljoner, så ska vi också komma ihåg att i budgeten så har vi också en annan inbesparing som kommunerna har fått sig information om och det rör de sociala andelarna.

    Vad landskapsregeringen gör nu inför 2019 är att man minskar transfereringarna från landskapsregeringen till kommunerna med 4,1 miljoner. Jag ifrågasätter om det är riktigt förnuftigt. Orsaken till mitt första ifrågasättande är att det inte är brukligt när man reviderar ett system att samtidigt minska på insatserna i systemet. Man har inte analyserat följderna av det förändrade landskapsandelssystemet samtidigt som man sänker på själva summan som går ut i kommunerna.

    Därför så kan jag meddela redan här och nu att vi i finansutskottet har diskuterat redan kring det här lagförslaget. Vi kommer att kalla ett antal - som jag vågar säga – experter, ett antal kommundirektören på Åland för att verkligen fördjupa oss i detta landskapsandelssystem som är så viktigt för många av de åländska kommunerna. Tack.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Det är ju alldeles utmärkt. Samma experter medverkade i arbetet med landskapsandelssystemet. Många åländska experter deltog i det grundläggande arbetet och fanns med som referensgrupper under arbetets gång, som inleddes av den tidigare finansministern och slutfördes av den nuvarande. Så många experter har kommit fram till en vetenskapligt underbyggd fördelning av pengarna som jämnade ut fördelningen jämfört med tidigare. Sedan sattes en nivå som var något lägre. Men eftersom vi kan läsa också i statistisk årsbok att kommunerna under åren 2013-2017 har gjort resultatet på sammantaget 50 miljoner tillsammans ackumulerat så finns det skäl för den åsikten att det fanns möjlighet att minska landskapsandelarna något för att därmed få hela den offentliga ekonomin i hyggligt (… taltiden slut).

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Jag anser inte att man kan säga att man minskar landskapsandelarna något när man de facto skär ned 10 procent. Det är ju det man gör, man skär bort 10 procent. Samtidigt har landskapet själv aldrig tidigare fått så mycket inkomster influtet till landskapet som under den här perioden. Jag tänker på avräkningen, skattegottgörelsen och de andra stora inkomstposterna som vi har.

    Så det har funnits möjligheter för landskapsregeringen, om man ville, att inte genomdriva den här reformen i den här utsträckningen som man gör nu. Vi hade också i diskussionerna ett kompromissförslag från centern i den tidigare behandlingen av motsvarande lag som inte föll i god jord hos regeringspartierna.

    Minister Mats Perämaa, replik

    Fru talman! Läser man i samma bok som jag refererade till tidigare så hade kommunerna år 2017 skatteintäkter på 111 miljoner euro och landskapsandelsintäkter på 37 miljoner euro, ungefär 150 miljoner euro, så 4 miljoner är inte 10 procent av de kommunala intäkterna. Kommunerna har faktiskt skattebehörighet att också lyfta skatter.

    Ser man inför budgeteringen för 2019 så ser vi att kommunerna, såsom förslagen ligger just nu, går in för att totalt sett sänka skatterna också på Åland, vilket också landskapsregeringen gör via sina förslag.

    Totalt sett så har vi en rätt balanserad situation, enligt landskapsregeringens uppfattning just nu, som gynnar invånarna där ute.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, det var klädsamt av finansministern att säga att det var enligt landskapsregeringens åsikt som man har en budget i balans.

    Från centerns sida och även från andra oppositionspartier så har vi fört ett annat resonemang. Jag tar inte detta vidare här och nu. Jag tror vi kan vara ense om att vi är oense. Vi anser att en inbesparing på 4 miljoner, alltså 10 procent av transfereringarna mellan landskapet och kommunerna, är för mycket som det ekonomiska läget ser ut just här och nu.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl Tage Silander, replik

    Fru talman! Frågan om landskapsandelarnas storlek totalt så är det beslutet redan fattat i ett annat sammanhang.

    Det här ärendet handlar bara om denna otydlighet i lagen som behövde justeras.

    För egen del hade jag kunnat klara av att justera den här oklarheten och förtydligat den och låtit bli att dra ner på de här 3,1 miljonerna som kunde ha varit ett alternativ. Man hade kunnat köra det ändå enligt min mening. Men, det som landskapsregeringen gör nu är att man släpper till de här 3,1 miljonerna. Står jag för en stund på kommunernas sida här så är ju detta väldigt tacksamt för 2018. År 2019 är det sedan samma sak som det har varit tänkt från allra första början då när landskapsandelssystemet infördes.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman!  Ja, jag tror att vi talar om precis samma sak. Det här är ju en kompensation för 2018. År 2019, som jag nämnde i mitt huvudanförande så kommer transfereringar mellan landskapet och kommunerna att minska med 4 miljoner sammantaget. Jag refererade då till årsbudgeten för 2019.

    Ltl Tage Silander, replik

    Ja, det är helt korrekt, 4 miljoner är summan och det var den redan då när man tog förändringen av landskapsandelssystemet, så det är inget nytt.

    I det här avseendet korrigerar man texterna så att det överensstämmer med vad man har tänkt och vad det står.

    Talmannen

    Replikskiftet är avslutat.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Tack vtm Thörnroos. Ltl Silander tog upp precis det jag tänkte säga. Den här frågan handlar ju inte om landskapsandelarnas storlek utan det handlar om någonting annat. Landskapsandelaranas storlek och den förändringen är klarerad sedan tidigare.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Tack, talman! Men vi för ju ett resonemang om landskapsandelar i allmänna motiveringen här och orsakerna till att man nu behöver revidera den här lagstiftningen.

    Jag lyfter frågan vidare mot totalekonomin och säger att transfereringar mellan landskapet och kommunerna i och med detta nu då minskar under år 2019 med 4,1 miljoner. Det var det som var min essens i mitt anförande.

    Ltl John Holmberg, replik

    Tack, fru talman! Ja de transfereringarna minskar måhända. Det är ju ett läge där landskapets ekonomi under en lång tid har visat röda siffror. För mig är en ansvarsfull politik - och ansvarsfullhet kring offentliga medel - att man har en total och en allmän syn på samhället. För mig är det givet, ska våra underlydande myndigheter och landskapsregeringen effektivisera så ska man också ställa det kravet på kommunerna. Så för mig är det en självklarhet.

    Vtm Veronica Thörnroos, replik

    Talman! Ja, vi är nog också för effektiviseringar, men problemet är ju att vi egentligen inte har sett några effektiviseringar under den här mandatperioden. Den enda effektiviseringen – om man kan kalla den så - var när ni stängde demensavdelning på Ålands hälso- och sjukvård. Därför har vi nu också till finans- och näringsutskottet, i samband med budgeten, begärt att få reda på vilka strukturella reformer som landskapsregering har genomfört så att vi kan diskutera det vidare här sedan i december.

    Talmannen

    Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    För kännedom

    7        Landskapsgaranti för lividitetslån för lantbruksföretagare under år 2018

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2018-2019

    Landskapsregeringens lagförslag LF 26/2017-2017

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 3 december 2018.

    8        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2018

    Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 2/2018-2019

    Landskapsregeringens budgetförslag BF 5/2017-2018

    Budgetmotioner BM 51-56/2017-2018

    Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 3 december 2018.

    9        Varutransporter till skärgården

    Vtm Veronica Thörnroos m.fl. spörsmål S 1/2018-2019

    Ett meddelande om när landskapsregeringens ger svar på spörsmålet, eller om att ett svar inte kommer att ges, lämnas senare. Svaret ska ges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades till landskapsregeringen den 20 november 2018.

    Plenum slutar

    Nästa plenum hålls den 23 november 2018 klockan 09.30 Plenum är avslutat.