Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Gemensam diskussion.

Tack, herr talman! Ärade lagting, åhörare. Här kommer tilläggsbudget nr 2, kort efter tilläggsbudget nr 1 som har överlämnats.

Den här tilläggsbudgeten gäller i grunden en budgetlag som är ack så viktig. Tilläggsbudget nr 2 i sig innehåller endast ett moment som ansluter till den budgetlagen som rör ändring av högskolelagen. Utbildningsminister Hambrudd kommer strax att berätta om lagen.

I högskolelagen behöver göras några brådskande ändringar för att i huvudsak kunna implementera den högre nivån på utbildning (masters) samt införa engelska som undervisningsspråk. Lagstiftningen förtydligar också att Högskolan på Åland kan samarbeta med andra högskolor.

Utbildningen är ett pilotprojekt och ingår i projektet för återhämtning och resiliens, där det finns en större summa för högskolan.
Avsikten är att Högskolan i samarbete med yrkeshögskolan Arcada inleder en yrkeshögskoleutbildning på högre nivå. Det handlar om en ettårig påbyggnadsutbildning i teknik med inriktning på energiautomatisering och hållbarhet som sker i samarbete med näringslivet. För att utbildningarna ska kunna starta i januari 2024 behöver antagningsprocessen inledes i september, i samband med antagningsprocessen i riket.

Högskolan föreslås därför få euro 30000 i anslag för att täcka de administrativa åtgärder som krävs. Tack, herr talman!

Tack, talman! Tack finansministern för presentationen. Det här är ju ett efterlängtat framsteg för högskolan att äntligen få utbilda på magisternivå och äntligen få använda engelskan. Det kan man ju tycka att är ganska självklart i dagens värld.

Jag har en fråga. Som ministern nämnde så kommer detta som tilläggsbudget nr 2, precis efter att vi har haft tilläggsbudget nr 1. Man får ju känslan av att det här har tagits fram under snabba boliner. Då är jag lite nyfiken, varför blev det så bråttom här på slutet när vi har känt till högskolans önskemål om att få den här utvecklingen till stånd? Vi har också känt till resiliensmedlens koppling till den här utvecklingen.

I den bästa av världar skulle det här förstås ha dykt upp tillsammans med tilläggsbudget nr 1. Men detta kräver också att lagstiftningen ska vara på plats. Man hade tidigare en tanke att hela högskolelagen skulle revideras, det var den ursprungliga tanken men verkligheten kom emot. Man såg att de här nödvändiga ändringarna behöver genomföras och vi behöver genomföra dem nu. Så därför blev det en budgetlag, för att få det här i kraft snarast möjligt.

Tack, talman! Ja, ministern nämnde att tanken har varit att vi ska revidera hela högskolelagen. Minister Hambrudd är på väg upp och kan säkert svara på mera om det. åt.

Det som jag är nyfiken på och den erfarenhet jag har av att hålla i de här frågorna så är ju att högskolan spänner ofta mellan både finansavdelningen och utbildnings- och kulturavdelningen och det gäller i många av de här viktiga frågorna. Så min fråga till Höglund är, hur ser han på sin del och sin avdelnings del i beredningen av högskolelagen? Ser han att revideringen av den fortsätter med god fart?

Det är väldigt passligt att min kollega, minister Hambrudd, kommer upp just när det gäller revideringen av högskolelagen. Min del, där jag har varit inblandad, så handlar mer om bolagiseringsfrågan och skattefrågor i anslutning till det. Det har funnits en risk att om man inte gör rätt så kan det kosta väldigt mycket skattepengar i form av moms som man inte får dra av etcetera. Just bolagiseringsfrågan är inte aktuell nu från min och avdelningens sida.

Tack, talman! Högskolan på Åland har en viktig samhällsroll i att bistå med att skapa en hållbar framtid för Åland och den omgivande världen. Det centrala som Högskolan ska bidra till är ökad kunskap, både för studerande, samhällsutvecklingen, ha innovationerna och utvecklas i samarbete med näringslivet och med partners utanför högskolan.

Talman! Landskapsregeringen föreslår att nuvarande högskolelag ändras till vissa delar som är centrala för att förstärka högskolans roll i samhällsutvecklingen. Det centrala i förslaget är att högskolan ges möjlighet att ordna utbildningar på högre nivå, att ordna utbildningar i samarbete med andra högskolor, att undervisningsspråken är svenska och engelska samt en bestämmelse om avgift för utbildningar som inte är på svenska av andra än medborgare i stater som hör till EES-området, EU medborgare eller personer som har permanent uppehållstillstånd i Finland.

Talman! Högskolan har för avsikt att i samarbete med yrkeshögskolan Arcada inleda en yrkeshögskoleutbildning på högre nivå, masterutbildning, i teknik med inriktning på energiautomatisering och hållbarhet och i samarbete med näringslivet. Utbildningsspråket är engelska och det är en hybridutbildning med distansstudier och studier på plats vid högskolan och vid Arcada. Starten för utbildning är planerad till januari 2024. Utbildningen finansieras delvis med medel från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens som Åland har beviljats 2022. Kravet för dessa resiliensmedel är att den planerade masterutbildningen måste vara genomförd inom 2024.

Talman! Ska högskolan på Åland kunna starta yrkeshögskoleutbildning på högre nivå krävs vissa lagändringar i nuvarande högskolelag. De föreslagna ändringarna som landskapsregeringen föreslår behöver träda i kraft så snart som möjligt, utifrån det jag just lyfte kring resiliensmedlen. Men även för att påbörja denna pilotutbildning i samarbete med Arcada så behöver ansökningsprocessen öppnas i höst.

Genomförande av utbildningen kräver även administrativa åtgärder vid utbildnings- och kulturavdelningen, vilket finansministern just lyfte i sitt tidigare anförande i tilläggsbudget 2 om ett anslag på 30 000 euro. Det handlar främst om att implementera EU:s meritvärderingssystemet ECTS och EQF.

Talman! Avslutningsvis kan jag informera om att landskapsregeringen arbetar nu med högskoleförordningen som även behöver ändras utifrån den planerade högre yrkeshögskoleutbildningen. Tack!

Tack, talman! Det är ju jättebra förstås att den här lagen revideras på det här viset så att högskolan får de här utökade möjligheterna. Det är klart att man kan känna att det är lite märkligt att vi står och pratar om det 2023 att de ska ha möjlighet att undervisa på engelska och master, det är något som de har önskat väldigt länge.

När det gäller revideringen av högskolelagen som helhet, var befinner sig regeringen i den processen?

Tack, talman! Tack för frågan ledamot Röblom. Just arbetar lagberedningen med förordningen där även de här delarna behöver vara förändrade inför höststarten och därefter fortsätter lagberedningen med en total revidering av den nya högskolelagen.

Tack, talman! En orsak till att högskolelagen blev liggandes utan åtgärd under en längre tid, så länge jag var ansvarig minister, var ju för att regeringen var oense om bolagiseringen, om den skulle genomföras eller inte. Nu har ju regeringen klargjort att högskolan inte ska bolagiseras och därmed så borde ju den stenen i skon vara bortplockad så att säga. När bedömer ministern att en ny reviderad högskolelag kan nå lagtingets bord nu när de förutsättningarna ser ut som de gör?

Tack, talman! Jag behöver göra ett litet förtydligande eller tillrättavisa Röblom när det gäller att det inte blir en bolagisering av högskolan. Vi har sagt att den är på paus därför att det är flera viktiga steg i processen just kring bolagiseringen av högskolan. Så processen är på väg, processen går framåt och ibland får det ta lite tid om processen ska bli bra.

Avsikten och vår förhoppning är att den nya högskolelagen ska komma ut på remiss under hösten. Jag tror ändå att det finns en rätt så stor enighet politiskt att det är viktigt att komma vidare i den här processen. Vi fortsätter förberedelserna.

Tack, herr talman! Välkommen Åland in i 2020-talet eller 2010-talet eller 1990-talet till och med. Äntligen kan vi ha undervisning på engelska. Det är en självklarhet för en stor majoritet i den här salen som har studerat på högre högskoleutbildning att ha en undervisning på engelska. Hur har det tagit så här länge? Hur kan det vara så här otroligt svårt? Varför begränsa oss själva med självstyrelselagen som verktyg? Det förstår jag inte överhuvudtaget. Det är jättebra att vi nu kan göra det. Gratulerar Åland och minister Hambrudd!

Tack, talman! Gratulerar Åland att den här regeringen fick det till stånd, för det här har ju varit aktuellt rätt så länge.

Vad är det som har begränsat det då? Vad säger Minister Hambrudd att har varit den största bromsklossen vad gäller engelska språket, det främmande internationella språket som vi alla i princip kan idag och borde vara en självklarhet i högskolevärlden? Vad det som har begränsat det? Vad har stötestenen funnits?

Tack, talman! Det handlar nog om att nu har det tagits ett allvarligt steg. Det beror ju också naturligtvis på tidigare minister och det var ju tråkigt att tidigare minister avgick och inte är fullgjorde den här processen. Nu har jag haft ansvaret den här korta tiden. Orsaken till att det har tagit så här länge kan jag faktiskt inte svara på, för jag har varit ansvarig för den här posten sedan hösten.

Talman! Jag måste fråga minister Hambrudd om det är på gång någon slags masterutbildning inom vårdområdet. Jag har för mig att det fanns skrivningar om det här i någon tidigare budget, kanske budget 2022 eller 2021, att någon masterutbildning inom vårdområdet behövdes och att det fanns behov av det. Givetvis hette ministern då Röblom, men hur ser minister Hambrudd på det här behovet? Är det något på kommande?

Tack, talman! Det är inte på kommande i röret precis nu. Nu kör vi den här pilotutbildningen. Men det som är viktigt nu med den här totala revideringen och också de här väsentliga revideringarna i nuvarande högskolelag, det är kunskapen, professorerna och samarbete med andra högskolor och universitet i riket och med övriga nordiska länder och med världen, så det ökar att man kan ha den här hybridmasterutbildningen. Så det här är ju nyckeln till framtiden. Vi kan skapa fler utbildningar.

Talman! Eftersom jag har en replik till så passar jag bara på att påminna om att det finns ett riktigt stort behov av socionomer i äldrevården och det finns behov av lärare inom barnomsorgen. Men jag är helt säker på att ministern nog vet det.

Sen tycker jag också att det skulle vara intressant att se på om det skulle gå att utbilda hälsovårdare, för där har det också varit och är en stor brist med långa, långa köer till barnrådgivning till exempel, men också till andra förebyggande mottagningar.

Tack, talman! Jo, det finns ett stort behov av fler lärare inom barnomsorgen. Jag kan informera att hälsovårdare är nu först i kön och där har vi begärt ett kostnadsförslag för att kunna dra igång det här. Så där blir det säkert lite mer klarhet inom kort.

Tack, talman! Jag bedömer att de flesta här tycker att det är bra att vi får den här förändringen till stånd nu äntligen. Men sättet man gör det på, att komma med en tilläggsbudget några andetag efter den förra tilläggsbudgeten och på ett väldigt löst sätt binda den här lagstiftningen och att göra det till en budgetlag, så man rör sig lite i tassemarker för vad systemet är tänkt att göra. Ser inte ministern risker med att man lagstiftar på det här sättet?

Tack, talman! Vi har gjort bedömningen att det inte är några risker. Sanningen är ju att det kräver administrativa åtgärder också vid utbildnings- och kulturavdelningen just kring det här utvecklingsarbetet inom utbildning. Där behövs det resurser för att implementera och få det här EU:s meritvärderingssystem på plats. Så det är motiverat med även en tilläggsbudget.

Jag förstår att ministern måste säga det, 30 000 euro ganska tidigt på året är en ganska liten summa att binda en lagstiftning till. Orsaken till att man gör de här förändringarna, trots att man använder motiveringen i ganska stor utsträckning, kan ju inte bara vara att det handlar om EU:s resiliensmedel, utan man antar ju att det är för att det behövs och för att det kan leda till en utveckling. Jag undrar om ministern kan säga någonting om visionerna för framtiden med de möjligheter som den här förnyade lagstiftningen ger, både med utbildning på en högre nivå och på andra språk? Finns det liksom en rymd i tanken för hur framtiden ska se ut när man nu gör de ganska genomgripande förändringarna i vår högskola?

Tack, talman! Precis det som jag sade i ett replikskifte med ledamot Söderlund så är det här liksom en viktig strategi för hela högskolan på Åland för att den ska lyfta till en helt annan dimension. Landskapsregeringen tror på högskolan och det här är en viktig del i processen. Just det här med samarbete så Ålands högskola är ju en väldigt liten högskola. Vi pratade just om vilka stora behov det åländska samhället har också för att komma framåt och utveckla olika kompetenser. Kan vi då göra detta tillsammans med andra högskolor och universitet och att vi har den här hybridlösning så är den central och viktig.

Fru talman! Bästa ledamöter. Högskolan på Åland startade officiellt sin verksamhet 2003. Den är till sin uppbyggnad en yrkeshögskola och har sin grund i de utbildningar på instituts- eller läroverksnivå som under en längre eller kortare tid har funnits på Åland. De starkaste enheterna då år 2003 var Ålands sjöfartsläroverk och Ålands tekniska läroverk. Den längsta historiska bakgrunden har navigationsutbildningen som kan dateras till 1854 då landsprosten Frans Petter von Knorring startade en skola för navigatörer, Åland var redan då bebott av sjöfarare och von Knorring såg behovet av en utbildning. Idag marknadsförs all sjöutbildningen på Åland under Alandica Shipping Academy. Jag kan inte låta blir att dra lite historia, ni får ursäkta.

Då yrkeshögskolan bildades var tanken att skapa en yrkestillvänd, praktisk utbildning som komplement till den akademiska universitetsutbildningen. Åren har gått och numera ser man behov av samarbete mellan yrkeshögskolor och universitet och även behov av att höja utbildningsnivån från bachelor eller kandidatnivå till mastersnivå.

Högskolan på Åland har sedan starten utvecklats med flera utbildningsområden, som man numera vill använda som terminologi och inte som tidigare utbildningsprogram. Jag antar att det handlar om en anpassning till andra högskolor och för att skapa större flexibilitet för utbildningen, vilket behövs.

Högskolan på Åland är sett ur ett nationellt perspektiv en liten utbildningsenhet, precis som utbildningsminister Hambrudd påpekade, men också de finlandssvenska yrkeshögskolorna är små. För att utveckla forskning och undervisning behövs samarbete och input utifrån. Att Ålands lagting nu kan producera en lagstiftning som öppnar samarbete för Högskolan på Åland med Arcada är mycket positivt. Lagen öppnar också vägen till undervisning på engelska, vilket jag förstått att har varit efterfrågat under många år.

Att Högskolan på Åland tillsammans med Arcada inleder en masterutbildning inom energiautomation och hållbarhet är också värdefullt; för utbildningen, för Åland och för det kunnande som utbildningen producerar. Högskolan har på detta sätt fått en förstärkt möjlighet att vara den motor för det åländska samhället som vi så väl behöver.

Det av EU lanserade meritvärderingssystemet ECTS (European Credit Transfer System) har nu använts av högskolor och universitet under många år, jag vill minnas att det infördes 2007. Genom meritvärderingssystemet, som i stort går ut på att ett års studier ger 60 studiepoäng eller högskolepoäng, kan studerande få sina studier meritvärderade vid andra högskolor och universitet. Budgetlagen som framläggs i anslutning till ändringen av högskolelagen anslår 30 000 euro för administration och för att implementera ECTS.

Centern och jag vill tacka utbildningsministern, utbildnings- och kulturavdelningen, högskolan och lagberedningen som på så här kort tid har lyckats få till stånd en ändring av högskolelagen som möjliggör denna satsning.

Lagstiftning ska vara en procedur som kräver eftertanke och mognad, det är ett villkor för demokratin. Landskapslagarna har utöver en lång beredningstid också en omständlig lagstiftningskontroll som tar tid. Detta förhindrar ibland möjligheten att agera agilt, vilket i detta fall är av behovet påkallat eftersom högskolan nu behöver marknadsföra och göra de förberedande förändringar som krävs för nyordningen. Därför behandlas ändringen av högskolelagen jämsides med en budgetlag i enlighet med 20 § 3 momentet i självstyrelsen.

Centern omfattar ändringen av landskapslagarna om Högskolan och tilläggsbudgeten. Lagtinget kan på detta sätt ge Högskolan på Åland förutsättningar för att utvecklas. Vi önskar högskolan lycka till i det fortsatta arbete och också lycka till utbildnings- och kulturavdelningen! Tack!

Tack, fru talman! Eftersom jag, liksom ledamot Högman, är mycket intresserad av historia så tänkte jag passa på att fråga nu för en gångs skull. Jag har själv studerat och undervisat i en högskola i Finland. Jag undrar, hur kommer det sig att Högskolan på Åland blev att heta Högskolan på Åland när det inte är en högskola?

Ja, alltså det var ju så att det är en yrkeshögskola. Men sen fanns det också ett sommaruniversitet som i tiderna blev Ålands högskola. Den gav då mest kurser; sommarkurser, kompletteringskurser och universitetskurser och den har också varit värdefull för ålänningarna. När man slog ihop det här så blev det då i första hand Ålands högskola och sedan blev det Högskolan på Åland. Det är klart att man kunde ha kallat den för yrkeshögskolan. Men nu är det ju lite så att vi på Åland vill vara lite för oss själva.

Tack, fru talman! Vi behandlar nu då en revidering av högskolelagen som ska möjliggöra högskoleutbildning på högre nivå och förbättra möjligheten att samarbeta med andra högskolor och att undervisa på engelska, vilket ju är de tre viktigaste punkterna i den här revideringen. Det är ju någonting som Hållbart Initiativ välkomnar naturligtvis. Vi jobbade väldigt hårt för den här moderniseringen när vi satt i regeringen. Regeringen fattade också ett inriktningsbeslut redan hösten 2020 om att högskolelagen, när den reviderades, skulle innefatta de här viktiga beståndsdelarna.

Nu kommer ju inte hela högskolelagen nu, utan de här ändringarna och det är ju för att det ingår i Ålands lista över vad man ska genomföra med medel från Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens. Man får ju känslan, tyvärr ändå, att det är de här pengarna som dinglar nu framför näsan på oss, EU pengarna, och att det är de som har inneburit att vi har den här lagförändringen framför oss. Förhoppningsvis skulle den ha skett i vilket fall som helst, men kanske inte så här snabbt, även fast det har gått långsamt.

Till lagtingets information arbetade jag som ansvarig minister hårt för den här moderniseringen av högskolan. Vi insåg när vi tillträdde som regering, och när Hållbart Initiativ ingick i regeringen, att högskolan skulle spela, kommer att spela och ska spela en stor roll i den omställning som pågår. Det har visat sig att den tanken är rätt. Med tanke på återhämtningen efter pandemin så riktades mycket av medlen till just högskoleväsendet. Vi ser det i anslutning till satsningarna på havsbaserad vindkraft. Vi ser det tyvärr också i en del satsningar som nu kommer ganska snabbt. Där skulle det ha funnits möjligheter för Högskolan på Åland att vara med om man bara skulle ha haft musklerna och instrumenten för det, och det går Åland lite förbi. Så alla de här stegen, inklusive det som vi behandlar idag, är ju steg i rätt riktning om man säger så.

Orsaken till att den här revideringen av högskolelagen strandade lite så länge jag var ansvarig, var att den bolagisering som ingick i regeringsprogrammet började svaja lite politiskt. Inte så att det blev ett tydligt svaj från en dag till en annan, utan det smög sig på. Orsaken till processen med revideringen av högskolelagen strulade var ju att lagberedningen ville veta; ska man i beredningen av högskolelagen ha sikte på att högskolan ska bolagiseras eller ska man inte? När regeringen inte kunde ge ett klart besked i den frågan så låg hela lagstiftningsarbetet och vilade, till min enorma frustration kan jag tillägga. Jag är inte en sådan som tar upp dojan och slår den i bordet, som man tror sig ha sett Chrusjtjov göra fast han inte har gjort det, men jag var nära då i alla fall.

Jag kände och förstod ju att den här veligheten och svajigheten från främst Centern och Obundna när det gäller bolagiseringen kommer att leda till att vi riskerar att bli ännu mera bakom tåget och faktiskt konkret riskera att vi missar de här resiliensmedlen. Det där irriterar mig än i denna dag när jag då och då mot bättre vetande börjar fundera på det.

Jag tycker att det är intressant och lite förvirrande med det besked som kom nyss från utbildningsministern. Hållbart Initiativ var som sagt väldigt hårt för att högskolan skulle bolagiseras för att ge högskolan mer frihet att vara agil och snabb i vändningarna när det kommer intressanta projekt och så vidare. Men ganska fort efter att vi lämnade regeringen så sattes ju bolagiseringen på paus. Jag är lite nyfiken på vad Moderaterna står i den frågan? Moderaterna var ganska stadig allierad i frågan om bolagiseringen under den tiden jag var med. Men nu är den alltså på paus. Då är ju frågan, den högskolelagstiftning som minister Hambrudd nämnde tidigare, är den då liksom helt frikopplad från de här bolagiseringsparagraferna eller hur går man vidare med det? Det vore intressant, jag såg att ministern har begärt replik så jag kanske får svar på den frågan.

Hållbart Initiativ står fortfarande fast vid att högskolan borde bolagiseras.

Vi hade också förberett en budgetmotion om det i den här tilläggsbudgeten, men fick avslag från talmannen för att den inte hörde till ämnet. Lite svajig motivering kanske och inte riktigt hänvisning till var den rätten finns för talmannen att fatta ett sådant beslut. Men vad gör man? Ja man fogar sig. Man jag väljer ändå att nämna det här i ett anförande i stället.

Hållbart initiativ vill att Högskolan på Åland ska vara en motor för omställningen. Ta vara på de möjligheter som finns i spåren av våra fantastiska möjligheter för förnybar energi! Om det är så att man i tio års tid har konstaterat att en av de viktigaste verktygen för att kunna vara den motorn för utveckling är bolagisering, så tycker vi att då ska de som säger nej till det motivera det lite bättre än att bara säga "nja, vi tror inte riktigt på det". Tack, talman!

Tack, talman! Man märker en viss frustration hos ledamoten Röblom i den här processen. Det mest anmärkningsvärda är ju att Hållbart Initiativ lämnade regeringen mitt i budgetprocessen, när nu det här är en otroligt viktig fråga för Hållbart Initiativ.

För att förtydliga, vi har inte sagt att vi inte ska gå vidare i bolagiseringsprocessen, den är i paus. Det här är ju en rätt omfattande process, som ledamot Röblom borde veta eftersom det här tidigare var under er ministerpost. Ibland får jag liksom uppfattningen om att det är en väldigt quick fix att bolagisera högskolan. Väldigt många viktiga steg har tagits i den här processen, också under ledning av tidigare ministern, för att vi ska bolagisera Högskolan på Åland.

Tack, talman! Tack ministern för det sistnämnda. Vi tog många steg i bolagiseringen när jag var minister. Men sen kom vi till ett sådant skede där det helt enkelt skulle krävas mer medel och mera resurser på finansavdelningen för att föra den här frågan vidare, eftersom en bolagisering bara till en viss del ligger under de utbildningsansvariga tjänstemännen och ministrarna och till stor del ligger på finansavdelningen och finansministern. När det var det där svajiga stödet för att fortsätta så fanns kanske inte det där riktiga suget att äska de medel som skulle ha krävts för att ta det där skuttet framåt. Det var ju så det gick till.

I och med att ministern nämnde vårt avhopp mitt i en budgetprocess så kan jag säga att frågan om högskolans bolagisering hade jag då redan fört upp på partiledarnivå så att vi inte skulle sitta där och "jåla" utan avgöra då vad som är regeringens linje.

Talman! I Motsats till föregående talare så har jag inget gammalt byke att tvätta i den här frågan.

Tidtabellen däremot för den här tilläggsbudgeten och den vidhängande förändringen av högskolelagen är väldigt utmanande. Det borde rimligen inte gå till så att en lagstiftning som ganska fundamentalt ändrar förutsättningarna för vår högskola ska hastas igenom på några dagar. Och hade det varit frågor som inte hade diskuterats tidigare under en ganska lång rad år så skulle vi nog säga nej till en förhastad process som inte ger fördjupning eller eftertanke någon tid.

Nu menar vi att de förändringar som föreslås, bland annat att högskolan kan ge utbildning på masternivå, på engelska och utökade möjligheter till samarbete med andra högskolor, vilket vi har sagt gång på gång, är en absolut nödvändighet för att en så liten utbildningsgivare som Högskolan på Åland ska kunna utvecklas. Det är nödvändigt. Det måste finnas för att högskolan ska ha en chans att utvecklas. Men det är det som är orsaken till att förändringarna måste göras och inte, vilket jag tycker är lite olyckligt, att landskapsregeringen här igen motiverar ändringen av högskolelagen med att man vill leverera resultat för att få tillgång till resilienspengarna. Det är liksom fel orsak att lagstifta, att man får bråttom med att få loss pengar.

Och den summa pengar som den här tilläggsbudgeten handlar om är nog mest en ursäkt för att i brådskande ordning få igenom lagändringarna som en budgetlag. Vi gör det nu, men vill också påpeka att vi verkligen rör oss i marginalerna för vad självstyrelselagen tillåter när lagstiftning borde ha behandlats i vanlig ordning. Motiven är begripliga, orsakerna till fördröjningen är säkert helt rimlig, men det borde inte gå till så här.

Med det sagt så stöder socialdemokraterna både äskandet i tilläggsbudgeten och ändringarna i högskolelagen. Vi önskar högskolan all lycka och välgång för den är viktig för att vårt samhälle ska blomstra. Helst skulle man ju ha ägnat mera tid och mera fördjupning och samtal åt visionerna för högskolan. Vad ska den bli med de här förändringarna i lagstiftningen? Hur ser det ut med förändringsvilja inom högskolan som kanske tidigare har varit lite utmanande?

Man kunde också ha diskuterat och ifrågasatt vilka utbildningar inom högskolan är det som flyger? Vilka är det som vi ska satsa på och vilka borde man kanske fundera över om de faktiskt fortfarande fyller en funktion?

Bolagiseringen är en annan viktig fråga som man skulle kunna fördjupa sig i, men nu pratar vi egentligen bara i ganska snabb takt om att genomföra de här förändringarna därför att vi måste göra det. Tack, talman!

Talman! Jag delar ledamoten Fellmans tankegångar i mångt och mycket. Utbildningsområdet är vår egen behörighet. Det borde ha funnits mera tid både för landskapsregeringen och för lagtinget att fördjupa sig i det här lagförslaget. Det var ju också en av orsakerna till att vi gjorde det så smalt som det bara var möjligt. Men jag tackar för stödet och jag hoppas att vi ännu ska hinna återkomma, kanske inte här i vår men lite senare framåt hösten, och ha en djupare och bredare diskussion kring högskolans framtid.

Tack, talman! Får jag be lantrådet precisera i vilken form vi ska återkomma till den här diskussionen. Är det då en bredare förnyelse av högskolelagen eller i form av ett meddelande eller i vilken form kan vi fortsätta diskussionen? Jag välkomnar förstås diskussion eftersom jag efterlyste den.

Talman! Det kan jag inte svara på här direkt här nu. Det var en respons på den frågeställning som ledamoten Fellman hade om det fanns en möjlighet att diskutera det här i ett bredare forum och då ska vi se vad det finns för möjligheter att återkomma. Det är ett viktigt och angeläget ärende för Åland och för självstyrelsen.

Då ser jag fram emot den kommande diskussionen som kanske också kan beröra det som ledamot Röblom efterlyste, bolagiseringen av högskolan.

Tack, talman! Tack ledamot Fellman för stödet. Ni nämnde i en replik högskolan, tankegångarna och personalen. Högskolan har ju ägnat otroligt mycket tid åt att ta fram ett strategidokument tillsammans med personalen. Det är alltid väldigt grundläggande, när man är på väg till någonting större och viktigare, att de som har stor betydelse för att föra högskolan framåt är med kring visionerna och strategierna för att uppnå visionerna och målbilden. Så personalen har varit aktivt med och det ser jag som oerhört grundläggande och positivt. Landskapsregeringen tror på högskolans framtid.

Vi har ju gjort en del förändringar under den senaste tiden, ändringar i kollektivavtalen som gör det möjligt att jobba på ett annat sätt och nya processer och en ny styrelse efter en lite turbulent tid. Vi får hoppas att det är en nystart för högskolan och en möjlighet att utvecklas. Det är också därför som jag gärna hade sett en fördjupad diskussion om visionerna för högskolan. Men kanske vi får ta det vid ett annat kommande tillfälle.

Tack, fru talman! Bästa lagting. Den liberala lagtingsgruppen stöder förstås den här lagstiftningen. Den är mycket välkommen. Precis som tidigare talare har sagt så skulle vi gärna ha sett att utbildningen på engelska kunde ha inletts många år tidigare. Men det är bra så här och det är mycket bra att den kommer till i det här skedet för att landskapet ska kunna komma i åtnjutande av nationella resiliensmedel.

Om vi blickar lite tillbaka så kan vi konstatera att utbildningen har varit i fokus vid samtliga regeringsbildningar under de senaste 16 åren. Vid en regeringskonstellation leddes regeringen av centerpartiet i Finland av Sipilä - jag pratar alltså om det nationella perspektivet nu - och vi hade Alexander Stubb som finansminister. Populärt så kallade man den här regeringen för "Stupiläregeringen". Det som den här regeringen gick till historien med var att man kraftigt skar ner på utbildningen. Universiteten fick kämpa och man drog ner på forskningsanslagen. Detta har effekter idag i form av att till exempel våra 45-åringar och äldre har en mycket hög utbildning, bra stabil grund och de som kanske är 30 år idag har inte kommit i åtnjutande av riktigt samma utbildningsmöjligheter eftersom studiemöjligheterna i Finland kraftigt skars ned under den regeringen.

Nationella centret för utvärdering i Finland (Karvi) har konstaterat att det idag är särskilt bekymmersamt i grundskolorna där kunskaperna i naturvetenskapliga ämnen är mycket bristfälliga. Man har konstaterat att kunskaperna just i matematik är väldigt viktiga när man inleder studier på högre nivå och det är också ett antagningsinstrument. Sen kan man diskutera om de här ämnena till och med har ett för stort värde. Men efter studentexamen så är vitsorden i naturvetenskapliga ämnen, som man har avlagt examen i, ganska avgörande för fortsatta studier.

Det här går ner till grundskolan. Man har konstaterat idag att många barn i grundskolan har stora svårigheter med just matematik och att grundskolan inte har fått resurser för att kunna stöda de här barnen i deras inlärning. Man kommer ut från grundskolan med vitsorden 5-6 i matematik och det är för lågt för att man ska kunna fortsätta sina studier på högre nivå. Det är en allmän betraktelse. Vi ska komma ihåg att även om vi idag fokuserar väldigt starkt nu på yrkeshögskolenivån så har vi i grundskolan rekryteringen av potentiella studeranden i yrkesskolan framöver.

Men till den här aktuella lagstiftningen, det är mycket bra att man gör det möjligt för studeranden att ta delexamen vid olika universitet eller i det här fallet yrkeshögskolor, att man tar en delexamen exempelvis vid Arcada och en delexamen vid Högskolan på Åland. Det är mycket tacknämligt, att det inte bara handlar om kurser. Det är väldigt viktigt att man ser till att man får Högskolan på Ålands stämpel på examensbeviset, för det är den vägen som man också kan trygga en viss finansiering i varje fall.

Det gäller att vara på sin vakt här när man inleder det här samarbetet och att tyngdpunkten i ansvaret alltid ligger på vår egen yrkeshögskola, Högskolan på Åland.

Högskolan på Åland har en mycket central roll som utbildare på svenska i Finland. Det är synd att vi har tappat inom sjöfartsområdet där Novia har varit på framkanten. Många studeranden som jag har kommit i kontakt med har sagt att utbildningsupplägget i Novia möjliggör att arbeta vid sidan om sina studier. Det har inte riktigt varit möjligt på Åland i samma utsträckning. Men jag har förstått att man nog är medveten om detta och att man jobbar på den här saken. Det är ju förstås så att man förstår att en som går ett utbildningsprogram inom sjöfart i Åbo kan ju ta av en veckas vikariat på en färja mellan Helsingfors och Tallinn och på den vägen finansiera sina studier. Det är ett mycket attraktivt upplägg Novia har och därför har rekryteringen gått väldigt bra för att få studeranden där. Tyvärr har det också varit en viss rörelse i den riktningen från studeranden som har inlett sina studier på Åland. Men vi har också en stor andel svenska studeranden här. Det skulle gälla att kanske vara lite aggressivare på marknadsföringssidan då det gäller utbildningarna på svenska och ta mera marknadsandelar på Åland. Vi är i en suverän ställning i det hänseendet.

Sedan gällande bolagiseringen så visst tycker vi också att det kunde ha varit bra att kunna ta konkreta steg gällande bolagiseringen redan under den här mandatperioden. Men det förefaller som om det inte skulle vara möjligt.

Ett sista ord ännu om auditeringen. Nu gäller det för landskapsregeringen och Högskolan på Åland att följa upp i auditeringarna på vilka områden man behöver förkovra för att kvalitetssäkra sina utbildningar. Som jag ser det så är det direkt avgörande för att Högskolan på Åland ska kunna åtnjuta en god renommé även i framtiden. Tack, fru talman!

Tack, talman! Tack ledamot Juslin. Juslin lyfte upp det här med kunskapen inom naturvetenskap och tekniska discipliner som matematik. Av en händelse så är det just det här som de nordiska utbildningsministrarna ska diskutera inom ett fördjupningsområde nästa vecka på Island. Det här är ett nordiskt bekymmer och problem hur vi ska öka kunskaperna kring just naturvetenskap och tekniska discipliner. Ledamoten känner säkert till att vi kommer att inrätta ett tekniskt basår i yrkesgymnasiet för att öka kunskapen och intresset och förbereda kring de här tekniska linjerna.

Tack minister Hambrudd för den informationen. Det är mycket tacksamt. Det är naturligtvis så, som jag sade tidigare, att det är de naturvetenskapliga ämnen som är väldigt viktiga, men vi ska inte heller glömma bort de humanistiska och konstnärliga ämnena. Jag känner till IT-bolag i Stockholm som har anställt musikpedagoger som går in på arbetstid för att de anställda ska kunna förkovra sig inom ett instrument till exempel. För de här tre olika områdena hänger ihop. Hjärnan behöver utvecklas i sin helhet.

Tack, talman! Tack ledamot Juslin! Jag håller helt enkelt med. Ett av de här projekten som de beskriver och som vi ska gå djupare in i på Island är just det här som ledamoten lyfte upp, att man inte ska tänka i stuprör. På Island har de projekt med Islands konstakademi och med et tekniska. De här möter varandra och det är ett stort behov idag. Man ska tänka brett och de får synnerligen bra synergieffekter när de här två områdena möts.

Tack, talman! Jag önskar ministern en trevlig resa till Island. Programmet ser lovande ut.

Tack, talman! Tack ledamot Juslin för ett intressant anförande. Det är naturligtvis intressant att höra hur politiska beslut påverkar utbildning och vad som händer därefter i form av kompetens och så vidare.

Ledamoten nämnde de låga prestationerna i till exempel matematik inom grundskolan. Har han någon teori om vad det kan bero på? Han nämnde stöd, men kan det finnas någon annan förklaring?

Tack, fru talman! Tack ledamot Egeland. Nationella centret för utvärdering har konstaterat att det har brustit i stödet, att man i ett tidigare skede borde ha fångat upp de här eleverna och kunna erbjuda det här stödet. Man har lagt upp stödundervisning i Finland och också på Åland enligt samma mönster, efter en trestegsmodell och man kanske lite tappade det i inledningsskedet där klassläraren hade huvudansvaret för de första stödinsatserna. Till skillnad kanske från vad man hade tidigare där det var en speciallärare som gick in och tog hand om den här stödundervisningen. Det nationella centret för utvärdering pekar på att det har brustit i stödet i de tidigare åren.

Tack, talman! Kan det inte var så att man har väl övergett kunskapsskolan till viss del? Kan inte det ha en påverkan?

Tack, fru talman! Tack ledamot Egeland. Mycket intressant påpekande! Det är ju så att de här PISA-resultaten rasar i Finland. Finland är långt efter den svenska modellen där läraren mera är en coach i klassen än en lärare. Det här kan mycket möjligt vara så att det här är bidragande, vilket är högst sannolikt. Den här utbildningsstrukturen har förändrats till nackdel.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.