Remissdebatt

  • Talmannens förslag remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion som inleds av minister Mats Perämaa som presenterar förslaget.


  • Minister Mats Perämaa Anförande | 14:04

    Herr talman! Ändringsbudgetar är väl ingenting som man eftersträvar att ha många per år, speciellt efter införandet av det finanspolitiska ramverket. Varvid man också ändrade rubriceringen av själva budgeten. Från att tidigare hetat tilläggsbudget så heter det numera ändringsbudget. Vilket i sin tur antyder att man inte tillför mera medel regelmässigt för att bedriva verksamheten utan man ändrar i det gällande årsbudget förslaget. Trots det så dyker det ibland upp behov av att föra saker och ting för behandling till lagtinget. Så har också behovet uppstått i och med det som landskapsregeringen nu presenterar. Via ett förslag för lagtinget att behandla.

    Det är speciellt frågan om skärgårdstrafiken. Alla känner till, det står beskrivet också i framställningen att det som hände senaste sommar, då man kan säga att vi fick ett avslut på en period av driftsprivatisering och med ifrågasättanden av kvalitén i skärgårdstrafiken och förstås via konkurrensutsättning, en hård konkurrens om entreprenaderna. Men det fanns också en osäkerhet huruvida det fanns en hållbarhet i det upplägg som fanns då. Speciellt befolkningen ute i skärgården frågade sig om det kommer att kunna fortgå på det viset. Med de farhågor man hade.

    Det visade sig i inledningen av sommaren, i början på juli, att två entreprenörer i skärgårdstrafiken med samma ägare bakom, meddelade landskapsregeringen att det inte fanns mer förutsättningar för bolagen ifråga att bedriva verksamheten. Man kunde inte längre fullfölja sina förpliktelser. Det här har beskrivits i media. Kollegan, infrastrukturministern, skötte detta på ett bra sätt. Det tror jag att vi alla kan enas om. Man kunde via att kontraktera ett annat företag så säkerställde man fortsatt drift så att turistsäsongen ute i skärgården inte skulle förstöras med ekonomiska förluster som följd.

    Men det som skedde, uppsägningen av avtalen och övergången till en annan aktör. Att föra över trafiken till en annan aktör som åtog sig sysslorna, om vi kallar det för en övergångsperiod, har dock lett till ett intensivt arbete. Ett arbete mellan infrastruktur avdelningen och i det här fallet det finländska skärgårdstrafiken bolaget Finferries. Vilket så småningom ledde till ett intentionsavtal mellan parterna.

    För att gå vidare med de här planerna så anser landskapsregeringen att det är bra att lagtinget får möjlighet att diskutera upplägget. Det här är en ganska stor förändring i det som ska bli är den blivande skärgårdstrafiken. Det är en stor förändring, politiskt och för befolkningen. Men det är givetvis en förändring också i förhållande till de fullmakter som lagtinget har beviljat för nämnda trafik.

    Det kan man väl säga att förutom de direkta ekonomiska effekterna så fanns det i det avtal som avbröts och upphävdes, en klausul om garantier. Det står i den allmänna motiveringen om beloppets storlek, drygt 1 miljon euro. Det kommer ett datum. Som jag inte exakt kommer ihåg vilket, men det är i oktober, då rätten till att utnyttja klausulerna skall då hävdas. Det kommer landskapsregeringen via infrastruktur avdelningen att göra. Då detta datum kommer. Så småningom rätten till dessa garantipengar hävdas, därefter kommer landskapsregeringen att föra in det i ett kommande budgetförslag för lagtinget att behandla som en intäkt. Det finns inte med här i detta skede.

    Jag återkommer lite till detaljmotiveringens beskrivning av den fullmakt som landskapsregeringen begär att få av lagtinget. Så vill jag nämna det från den allmänna motiveringen om det nya finanspolitiska ramverket. Ett delverktyg om vi kallar det så, det vill säga ramanslag. Vi har några budgetmoment som vi föreslår för lagtinget att ska döpas om till ramanslag med bokstäverna RA i parentes efter rubriken.

    Jag vill speciellt nämna fördelen av detta i förhållande till ÅHS, som ju givetvis såsom alla andra nu bedriver sin verksamhet utifrån de ramar som lagtinget har beviljat. Också ÅHS i form av det kostnadstak på totalen som har antagits. Och det är till hjälp för ÅHS, precis som för alla andra, att med detta ramanslags möjligheter i viss mån överföra underskott. Alltså överskridningar av budgetanslagen från ett år till ett annat, enligt det system som ramanslags verktyget godkänner. Sen kommer det givetvis en uppsida ibland på det hela där man kan föra över överskott, det vill säga att man underskridit budgetanslagen. Det kan föras över till nästa år att användas då.
    Jag menar att speciellt det senare nämnda kommer att visa sig bra flera gånger. Speciellt i förhållande till en budgetpost för ÅHS som vård utanför Åland. Om man underskrider budget någon gång så kan man utnyttja överskottet som blir på det budgetmomentet nästa år. Eftersom de är nästan icke påverkbara kostnader, åtminstone på kort sikt. Det tenderar att fluktuera beroende på verklig patienthantering. Då är det bra att det här verktyget kan användas för det.

    Landskapsregeringen kommer i ordinarie budget att föreslå att betydligt fler verksamheter kan komma i åtnjutande av möjligheten att använda detta verktyg. Vi skulle ha fått öppna upp väldigt många budgetmoment nu om vi skulle ha gjort det nu.

    Sen lite om detaljerna. Vi går tillbaks till skärgårdstrafiken en kort stund. Landskapsregeringen föreslår att vi i det blivande samägda bolaget mellan Finferries och Ålands landskapsregering att vi kapitaliserar bolaget genom att överföra två fartyg som apportegendom till bolaget, varvid motparten, Finferries, ska föra in lika mycket i likvida medel till bolaget och blir det kapitaliseras. Vi har gjort en bedömning av dessa två nämnda fartygs värde, Alfågeln och Viggen, är tillsammans 5,5 miljoner euro. Rättare sagt två värderingar kommer att göras på fartygen och medelvärdet mellan det som kommer att bli det faktiska belopp som lagtinget efter ett preciserat besked från landskapsregeringen kommer att kunna föras in i bokföringen, i resultaträkningen också. 5,5 miljoner tillsammans uppskattas för nämnd bokföringsmässiga försäljningsvinst vara vad gäller fartygen. Det finns ett restvärde om 400 000 euro för fartygen, inte för själva fartygen, men en rest för reinvesteringar som har gjorts under åren som har det här värdet, 5,1 miljoner netto.

    Sedan en kostnad om 860 000 euro äskar landskapsregeringen skulle beviljas för merkostnaden för att bedriva den trafik som avbröts och landskapsregeringen tog över den och hanterade löner och annat i övergången, så Landskapsregeringen äskar 860 000 euro för merkostnad för det som då hände.

    Här vill jag återigen anknyta till de garantier som jag nämnde här förut, vilka då kommer att kunna balansera upp detta behov av medel för den merkostnad som då uppstod. Sedan då till fullmakten som står nämnd högst upp på sidan 12. Landskapsregeringen upphandlar inte trafik enligt det sätt som man gjorde tidigare, utan nu begär landskapsregeringen en fullmakt för att upphandla trafik på det linjer som är aktuella. Detta för en tid om ett plus ett år, ett år plus ett optionsår, för att bedriva trafiken under den tiden. För att då kunna förbereda och upphandla trafik för en betydligt längre period.

    Det behöver nämnas att den här ändringsbudgeten består av väldigt många moment. Det är mest budget teknik. Det har funnits ett centralt budgeterat löneharmonisering moment, en pott för det. Nu har beredningen kommit fram till den exakta fördelningen mellan verksamheten. Det finns en intäkts post i budgeten och många budget moment som har en mindre kostnad, pengarna har fördelats. Därför ser det ut som att budgeten är ganska tjock, men egentligen är det mest budget teknik. Det man kan konstatera är att löneharmoniseringen ledde till en ytterligare pott om dryga 2 miljoner euro som kommer sjukvården till godo.

    Medel upptas för samarbetsunderstöd, har jag för mig att det står i lagen. Det finns lite medel kvar från föregående år eller förra året, det är frågan om ett reservations anslag. Det finns några äskanden om samarbetsunderstöd som är under beredning, två eller tre. De ansökningarna hade inte ännu nått den politiska nivån. På det sättet kan vi förbereda oss för en situation där landskapsregeringen bedömer att ansökningarna följer den lag som finns. Det finns budgetmedel för att kunna bevilja detta och få här den grundläggande avsikten med den lag som styr samarbetsunderstöd är att effektivisera den kommunala verksamheten. Sporra till samarbete och så vidare. Positiva saker givetvis.

    Samma budgetmoment är det som kommer i fråga ifall lagtinget kommer att behandla likviditetsstödslagen på ett positivt sätt. Då betyder det att om den lagen träder i kraft så kan det finnas medel tillgängliga för sådana ändamål. Vi vet alla att det finns vissa kommuner som har det ekonomiskt tufft, men i dagsläget finns det inte några formella ansökningar inlämnade till landskapsregeringen. Det finns ju förstås ingen lag heller att grunda en sådan ansökan på.

    Sen då, odramatiskt kanske, men kanske inte. Det finns en väldigt stor post vad det gäller skatte intäkter. Det här är ju välbekant för alla. Jag vet inte om jag behöver säga något mer om det än att stadsbokslutet visade på en intäkt som, enligt landskapsregeringens uppfattning skulle och låg sedan till grund för Ålandsdelegationens beslut om avräkning för år 2023 och i enlighet med rutinerna ska detta också föras in i Ålands budget. Det görs alltid efter Ålandsdelegationen har fattat beslut. Då förs det in i bokföringen och den här intäkten ger ett synnerligen bra resultat på sista raden. Det får man säga, exceptionellt, men alla känner vi till den här historien.

    Det har inletts ett arbete med att fundera på hur lagtinget, för de lagtinget som förfogar över pengarna på något sätt kunde reservera pengarna för något bra ändamål. Det har nämnts den kommande sjukhusinvesteringen, vilket är en bra tanke. Det har nämnts alternativ som att man kunde låta den redan existerande pensionsfonden placera också dessa pengar för att skapa möjligast god avkastning. Landskapsregeringen har ju då via lagstiftningen möjlighet att och ska också lyfta pengar därifrån för att del finansiera de pensions utgifter som landskapet och lagtinget har. Det här tycker jag också är en intressant tanke. Jag tycker att hela den här diskussionen som ibland förekommer om pensionsfonden i sig kunde bli en starkare aktör på den åländska marknaden, är också någonting som man kunde diskutera. Kanske speciellt i förhållande till investeringar och så. Huvudsaken är ju ändå, det måste vara på det viset, för lagen säger att pensionsfonden måste få en avkastning som följer de principer man har att följa.

    Men det här är tankar i detta skede och jag välkomnar ytterligare tankar under debatten här och kanske i finans- och näringsutskottet. Sen får vi se om det finns anledning att budget tekniskt låsa de här pengarna på något vis om vi nu kallar det för att låsa pengarna. Diskussionen får leda fram till någonting som kan bli ett beslut senare och då kommer lagtinget i så fall få fastställa det i en kommande budget.


  • Tack talman! De här 47 miljonerna skulle man kunna prata länge om. Jag återkommer till det eventuellt i vårt gruppanförande. Jag ska i den här remiss växlingen nu uppehålla mig lite kring de här planerna som landskapsregeringen har om ett driftsbolag eller ett bolag för skärgårdstrafiken och där aviserar man nu att man vill införa som apportegendom fartyg till det här bolaget. Min fråga är då att det har ju varit en utmaning med att kapitalisera aktiebolag överlag. Vi har ju haft i historien Ålands Utvecklings AB och andra bolag och så här. Har man gjort någon EU notifiering när det gäller det här. Att kapitalisera ett privat aktiebolag med skattemedel i form av gamla fartyg förvisso, men?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:23

    Herr talman! Jag vågar inte hävda att en regelrätt notifiering skulle ha gjorts, men jag vet att förvaltningen har kontakt med kommissionen i den här processen också.


  • Tack talman! Det är ju en viktig fråga tycker jag, därför att man skriver ju också att tanken är att övriga fartyg ska föras över och då är ju frågan, skall det var en kapitaltillskott från landskapsregeringen till bolaget? Skall i så fall Finferries komma upp med motsvarande för resterande fartyg. Och det här är ju en principiellt intressant fråga. I mitt andra replikskifte så ska jag vara mera konkret. I början så sade landskapsregeringen att man avser att överföra Alfågeln plus Knipan. Och nu står det här i pappren att man vill ta två av de stora fina fartygen, både Alfågeln och Viggen. Och hur har man kommit fram till det här? Det är ju två fartyg som trafikerar, en på Norra linjen och en på Södra. Kanske det ändå vore bättre att ha Alfågeln plus ett reservfartyg om det sen Knipan eller Gudingen eller vilket av dem äldre, vet jag inte. Men jag tycker att den första tanken som landskapsregeringen hade var bättre.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:25

    Herr talman! Jag är någorlunda insatt i de här frågorna eftersom infrastrukturministern och jag har haft ett gott samarbete. Det här berör ju pengar. Hon är ju inte på plats, hon är i Österbotten och beskådar vindkraftverk där. Men vad gäller denna konkreta fråga med vilka fartyg det ska vara så har jag förstått det som att det uppfattas som bäst att det gäller de här två fartygen, Alfågeln och Viggen. För att det alltid så att om det ena ska docka, så då måste det fartyget ersättas av det andra, speciellt på Norra linjen. Det ska vara sådant som ligger bakom det här. Då behöver det här bolaget har tillgång till båda för att man ska kunna följa den här ersättarprincipen.


  • Tack, talman! I diskussionen om det här nya bolaget har ju röster höjts för att man nu skapar ett landskaps monopol och att det kommer att leda till att bara det här bolaget kan trafikera den åländska skärgården. Jag har lite bekanta mig med hur NTM centralen sköter sina upphandlingar och min uppfattning är då att landskapet eftersträvar att upphandla trafiken enligt samma principer för att skapa den öppna process och den konkurrens som förstås måste till för att vi ska få så låga och så trygga transporter som möjligt. Kan ministern säga någonting om den saken?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:27

    Herr talman! Jag tror att alla har den uppfattningen att det behöver finnas konkurrens på detta område för att monopol är ingenting att eftersträva, inte i någon form, varken privat eller offentlig. Det kommer att organisationsmässigt byggas upp så att det ska finnas vattentäta skott mellan upphandling och ägarstyrning av bolaget. Och det här behöver göras så att det faktiskt fungerar. Och jag har den uppfattningen att det Finferries är en stark aktör som bedriver trafik på många linjer, de har ju det uppdraget också. Men jag bedömer det som så att de upplever att det finns en reell konkurrenssituation och vi måste säkerställa oss om att vi har ett motsvarande upplägg här på Åland också.


  • Tack, talman! Som jag har förstått det så finns det ett flertal rederier som trafikerar också den finska skärgården, inre och yttre skärgården. Men som jag uppfattar det så det vi har sett nu är ett i praktiken ett monopol i den åländska skärgårdstrafiken som inte fungerade. Och avsikten, som jag ser det med det här nya rederiet, är att skapa en trygghet. Att det åtminstone finns en intressent som är kapabel att bjuda och intresserade av att bjuda på de här åländska entreprenader. En förutsättning är dock de långa anbudstiderna och att det blir först en kortare upphandling och sedan en längre som möjliggör investeringar.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:28

    Herr talman! Precis så där måste processen vara, det måste bli långa trovärdiga upphandlingar för att man ska få in andra aktörer också. Skulle man välja att bara ha korta så skulle det bli en styrning mot bara en aktör. Men jag tycker att ledamoten Fellman var inne på en intressant sak vad gäller det som skedde fram till början av juli månad. Jag uppfattar att det höll på att bli en situation där inga åländska, jag tror åtminstone att det är så att inga åländska rederier fanns med överhuvudtaget. De var på väg att bli utmanövrerade. Vi höll på att få ett privat monopol med de bolag som så småningom sökte sig i konkurs. Så till den delen så behöver det absolut bli bättre.


  • Tack, herr talman! Jag kommer att uppehålla mig lite vid siffrorna. Det föreslås utökade anslag till skärgårdstrafiken och de här anslagen gäller för det här året om jag förstått saken rätt. Det gäller ju för övrigt också bara drifts upphandlingen av de befintliga linjerna till en följd av det som hände här i somras. Det är klart. Jag undrar lite, vad blir den totala ökningen på årsbasis? Har man räknat med något sånt nu i det här skedet? Man säger ju här om fullmakt och vad det kommer kosta för driftsupphandlingen. Det är bara det att den totala budgeten för samtlig skärgårdstrafik, inklusive totalentreprenaden som inte finns med i den drifts upphandling som beskrivs här i budgeten, är 18,9 miljoner. Om man begär en fullmakt på 17 miljoner för att upphandla drivsupphandlingarna på helår. Så jag undrar kommer den här fullmakten hålla? Och vad blir den totala kostnadsökningen för skärgårdstrafiken?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:30

    Herr talman! Den här frågan är en budgetfråga och den bereds som bäst. Men det finns inget ställningstagande från landskapsregeringen om att någonting annat än det av lagtinget fastställda kostnadstaken ska gälla.


  • Okej, då tar jag en annan fråga som berör rambudget och de här anslagskrediterna. Jag inte helt och hållet bekant med ramverket och exakt hur allting fungerar och det är ju ingen här, vi prövar ju det här nu. Anslagskrediter som man kan bevilja på 3 % varje år, hur många år i rad kan man bevilja de här anslagskrediterna? Kan det i teorin löpa på hur länge som helst så att man överskrider anslagen år efter år, efter år efter år och om man tillåter det, så tappar ju själva ramverket sin funktion. För då sparar man inte några pengar. Det blir mer en bokföringsteknisk åtgärd som reglerar det, så pappren ser bra ut men ramverkets syfte och andemening följs ju inte. Så frågan är hur många år kan man ansöka om anslagskrediter? Finns det någon begränsning? Eller är det hur många år som helst?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:32

    Herr talman! Anslagskrediten kan vara mellan 0 och 10 % och det är upp till landskapsregeringen att välja procentsats. Landskapsregeringen har gått in för att föreslå 3 %, i det här fallet. Jag håller med om den tanken att skulle man släppa alla tyglar på det här så skulle man säkert stöta på problem längre fram. Anslagskrediter beviljas i enlighet med den procentsatsen, men ändå måste verksamheterna motivera orsaken till varför man behöver utnyttja anslagskrediten. Därmed så menar jag, skulle det bli ett missbruk att man regelmässigt skjuter det framför sig. Då bedömer jag i dagsläget att det finns utrymme för landskapsregeringen att träda in och ifrågasätta agerandet.


  • Talman! Tack för informationen från finansministern. Jag har en fråga, på sidan 2 står det om den framtida skärgårdstrafiken att läsa: Att priset på förvärvet baseras på värdet på aktiekapitalet i bolaget. Hur mycket skall landskapsregeringen betala för 50 % av aktiekapitalet? Och var finns dessa kostnader upptagna eller hur kommer de att synas sen?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:33

    Herr talman! Nu fick jag inte riktigt ögonen på den här formuleringen. Det finns ju ett anslag i budgetförslag om 200 000 för inköp av aktier, det tänkt för att få igång bolaget. Sedan därefter skulle, när bolaget är igång, motparten ha samma insats vad jag kan förstå. Sedan skulle de två fartygen föras över till bolaget, det är ju en kostnad på det sättet som framgår ur det här genom att det blir en vinst så för vi över två fartyg till bolaget och vi äger därefter bara hälften av dem. Motparten får in lika mycket pengar i kontanta medel. Därefter vad gäller den successiva överföringen av fartygen så skulle bolaget köpa fartygen av landskapsregeringen och då blir det ju en reell intäkt. Det är klart det är äldre fartyg så det blir väl inte så jätte mycket pengar för alla. Men så är det tänkt.


  • Talman! Jag fick inte riktigt klart i det där, jag kanske får ställa frågan till infrastrukturministern. Det är det här med förvärvet av aktierna, har man nu redan kommit fram till att det är 200 000 som aktierna kostar i det här gemensamma bolaget som man inte har köpt ännu? Det kanske är så.
    Finansministern nämner att det är samma linjer som skall upphandlas. Avser man alltså inte att inte göra några förändringar i trafiken under 2025-2026? Kommer man att upphandla samma linjer som går nu eller avser landskapsregeringen att minska ner turerna för att hålla nere kostnaderna, exempelvis under vinterperioden? Infrastrukturminister Gunell har tidigare nämnt att hon tycker att det är oskäligt att båtarna går tomma på vinterhalvåret. Det är inte ekonomiskt överhuvudtaget. Nu har man ju chansen att även hålla nere kostnaderna om man gör det här 1+1 avtalet. Hur ser finansministern på det, trots att han inte är ansvarig minister för skärgårdstrafiken?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:35

    Herr talman! Jag uppfattar mig som ansvarig för pengarna i varje fall. Som jag sa tidigare så har inte landskapsregeringen gett något besked om att någonting annat än lagtingets beslut om kostnadstak ska gälla. Så det får vara en vägledning i den här debatten i förhållande till frågan. Vad gäller alla linjer så är det helt enkelt för tidigt att säga. Vi har en budgetprocess på gång i landskapsregeringen som bäst. Den samlade landskapsregeringen har inte ännu tagit del av infrastrukturavdelningens hela budgetförslag, så därför blir det inget riktigt läge för mig att diskutera det här i dag som jag inte känner till.


  • Tack, talman! Tack finansminister för presentationen. Den här luntan berör ju en hel del löneharmonisering också de här 47 miljonerna som tacksamt kommer in. Det är sällan man ser den typen av läsning, men det stora är ju faktiskt skärgårdstrafiken och framtidens skärgårdstrafik. Och där vill jag förtydliga att vi från Centerns sida vi stöder ändrings budgeten och regeringens planer gällande den nya och planerade vägen för framtidens skärgårdstrafik. Det är trevligt att se att vi är en bit på väg. Men vi har också förståelse för att den här tidsprocessen är tajt, men det öppnar också upp en hel del frågor som ledamot Höglund kommer att redogöra för närmare kring just fortsatta processer. Så fortsättningsvis är det mycket som är oklart. Men man förstår också att det är i precis det här stadiet vi är just nu.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:37

    Herr talman! Det är gott att höra. Landskapsregeringen och speciellt kollegan inframinister Gunell har ju ägnat en sommar nu när andra oftast ägnar tid åt att fira semester så har hon ägnat att föra oss till den situation vi befinner oss idag, där vi har en trafik som fungerar alla dagar. Nu kan vi redovisa siffror och också en, det får man erkänna, ganska ytlig beskrivning av processen framåt. Det uppstår nya frågor också för infrastrukturavdelningen alla dagar i de här frågorna. För det är ganska komplicerat. Man bildar bolag och ska fusioneras på det här sättet. Men tack för repliken och landskapsregeringen ska göra sitt yttersta för att på ett kostnadseffektivt sätt med konkurrens i botten bedriva en trygg verksamhet också för skärgårdsborna.


  • Tack, talman! Jag tänkte att jag tar det i ett replikskifte också för att vi har lite manfall i salen när andra i gruppen är på resa och sedan får ledamot Höglund redogöra för de frågeställningar och så kanske finansministern kan utveckla svaren där. Men jag vill i det stora hela säga att vi stöder den här budgetprocessen och förstår tidsramen.


  • Tack, talman! Och tack finansministern. Jag ställer mig inledningsvis positiv till förändringen inom skärgårdstrafiken och tycker att det finns mycket spännande och det kan bli bra. I det här budgetförslaget så finns det ju inte så mycket beskrivet, det är en kort beskrivning och det finns många frågor. Men en sak som jag vill börja med att ställa som fråga. är det som finansministern nämner så ska detta nya bolag Axferries verka på en konkurrensutsatt marknad. Vad händer om Axferries förlorar en upphandling som landskapsregeringen lägger ut? Vad händer då med färjorna som landskapsregeringen har satt in i det här bolaget? Och vad får landskapsregeringen för roll då, ska man bedriva skärgårdstrafik någon annanstans än på Åland?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:40

    Herr talman! Den där sista frågan är intressant och jag har svårt att se att bolaget och Axferries skulle bedriva verksamhet någon annanstans. Likväl som jag uppfattar det som ganska speciellt om Finferries skulle vara med och konkurrera med Axferries om trafiken på Åland, om man tänker sig den situationen. Jag tror kanske inte att det blir så lyckat. Men konkurrens betyder att man måste vara bäst, man måste ha konkurrenskraftiga priser, annars blir man utmanövrerad på marknaden. Så i fall att Axferries inte är bäst så kommer de inte att finnas kvar. Vad händer med bolag som försvinner? Då tar någon annan hand om deras egendom så det är klart ett resultat av upplägget om det går dåligt. Det skulle kunna vara just så här men det betyder att man är utsatt för konkurrens.


  • Tack, talman! Jag tycker det är intressant när vi är det här tidiga skedet och informationen i detaljerna är ganska liten. Om det bildas ett bolag, Axferries, som ska delta på konkurrensutsatt marknad och bjuda på upphandlingar som landskapsregeringen har och så förlorat Axferries en upphandling. Då betyder det att Viggen och Alfågeln och landskapsregeringens insatser i det bolaget blir liggande om inte bolaget sedan försöker bjuda på någon annan slags skärgårdstrafik. Det blir intressant att diskutera vidare vad det innebär. Besluten som ska fattas i bolaget Axferries, i det läget eller i andra lägen och skeden styrs av att landskapsregeringen äger 50 % och Finferries äger 50%. Vad händer om man inte kommer överens? Vad händer då med verksamheten?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:42

    Herr talman! Det är förstås en intressant fråga det där, men jag bedömer nog det som så och landskapsregeringen bedömer att det här är ett samförståndsbolag mellan i förlängningen, finska staten och Ålands landskapsregering. Är det så att man inte längre är överens om saker och ting så till den milda grad att det skulle behövas omröstningar i styrelsen eller på bolagsstämman för att lösa tvister. Då finns ju inte den här grunden för det här samförståndet mera så då tror jag att parterna seglar skilda vägar. Man löser det inte genom en omröstning på bolagsstämman, det är min bestämda uppfattning.


  • Tack talman! Finansminister Perämaa, personligen var jag, tror det var 2015, 2016, med på ett möte där i princip hela skärgårdstrafikens dåvarande anställda fick reda på att de kunde gå hem och det frågades där att ska vi sätta trossen i kaj och gå och allt ska stanna direkt. Men efter en viss oordning så kom man vidare och det gjordes många profetior i samband med den här reformen och jag skulle säga att de flesta har slagit in. Vi har i dag en flotta som är sämre skött än vad den hade varit om vi hade skött det själva. Och nu håller vi på och byter väg igen och ska sätta oss i famnen på det bolag som i praktiken har det man i det närmaste skulle beskrivas som ett monopol. Som vi den hårda vägen har fått lära oss att de har en 15-20 procentig vinstmarginal, det har vi ju domstolsbeslut på. Skärgårdstrafiken kostar ungefär 18 miljoner och nu kan vi räkna med att det blir 20 % dyrare.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:44

    Svaret är ja, på den konkreta frågan kan jag tänka oss tala om och det är det jag gör här nu. Jag har sagt i offentligheten att det finns en risk att trafiken blev dyrare i och med övergången speciellt på kort sikt. Men jag menar ändå det här att bara det som jag nämnde här under frågestunden i måndags, det att vi nu får in kompetens vad gäller konvertering av fartyg. Alltså använda äldre skrov och konverterar om till delvis fossilfri drift. Det kommer att kunna ge utslag också i det ekonomiska utfallet och behovet av pengar varje år i jämförelse med det som vi såg som det enda alternativet här för ett halvt år sedan ungefär att vi skulle söka extra anslag med det verktyg vi har i självstyrelselagen i botten. Men utfallet är osäkert, vi får en mängd kompetenser.


  • Tack, talman! Det som också, Obunden Samling har gjort en motion om detta också, där vi föreslår ett något annorlunda tillvägagångssätt. Det är ju kanske lite speciellt att den ena parten går in med fartyg och den andra går in med pengar. Varför skulle inte båda gå in med fartyg, Finferries äger massor med fartyg? Den andra frågan är varför skulle inte båda gå in med pengar? Och därefter skulle man sedan bjuda ut det här med fartygen också till vem som helst. Då skulle det ju bli en mera objektiv prissättning på de här fartygen och man skulle samtidigt göra slag i saken och utmanar rätter som några i salen gärna talar om, åtminstone i förgången tid har man gjort det. Det här ska ju på allvar vara utmanar rätter. Vad har finansministern möjligtvis några tankar kring det här?


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:46

    Herr talman! Det där konceptet med utmanar rätter, det är såpass på sidan om, vi inte systemen i skick, vi har inte lagstiftningen i skick så att vi tar det som en bidel i den här diskussionen. Men det är upplägg som jag uppfattar att Obunden Samling förespråkar, är ju en fortsättning på den driftprivatiserings modell som vi nu ser att lite har gått i stöpet även om någon sitter där och skakar på huvudet just nu så är det ju ändå så. Skulle vi upphandla trafik med landskapets fartyg, då blir det driftsprivatisering. Även om Axferries skulle vinna det så skulle det vara delvis ett landskapsägt bolag som bedriver det. Det betyder också att då måste vi upprätthålla kompetens om att sköta om fartygen, vilket vi har i huset och genom totalentreprenad så kan man flytta kompetensen över till bolaget. Så det ändrar lite strukturen i det hela.


  • Talman! Driftsprivatiseringen var en nödvändighet när den genomfördes, men den har spelat ut sin roll. Det är helt klart av flera olika anledningar. Men jag kan inte riktigt förstå varför landskapsregeringen väljer detta samarbete med Finferries. Det är tre saker som gör mig bekymrad. Punkt ett, Finferries har i princip en monopolställning i Finland. Det är väldigt få linjer som de som inte har tillgång till. Det andra är, de har ju krav på väldigt höga vinstmarginaler. Det vet vi ju, det har vi ju sett från domstols handlingarna. Och det tredje är, jag tycker helt enkelt inte om att vi ger bort rättigheten över vårt eget vatten till Finland.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:48

    Herr talman! Jag avstår från att kommentera den tredje delen. Pro Åland får givetvis ha vilken hållning som helst i den frågan. Vad gäller de andra delarna så det här med privatiseringen som skedde för ett antal år sedan, det var av nöden tvunget då. Det jag tror att ledamoten och jag själv stod på barrikaderna då för att ändra den situation vi hade då där vi hade nått tidsände. Nu har vi nått dit med privatiseringen. Det föll inte så väl ut, det höll på att bli en monopolsituation till avtalspriser som ledde till att aktörer ute i samhället delvis får betala prislappen. Hela kostnaden kom ju inte upp här via Ålands budget, men därför känner jag ett värde i det att vi inte experimenterar. Man kan tycka att detta är ett experiment, men det är ändå starka aktörer som landskapsregeringen och i förlängningen finska staten...


  • Talman! Visst är det korrekt att det är starka aktörer. De är betydligt starkare än vad landskapsregeringen är och vad vi har här att komma med. Men jag skulle ändå vill ha svar på min fråga. Hur kommer vinstmarginalen att se ut i det här bolaget som ni avser att bilda? Jag kan svårligen tänka mig att finska staten via ett av sina helägda bolag vill har någon speciell gunst att ålänningarna ska få billigare trafik än vad andra medborgare i Finland får via de statsägda bolagen. Och vi vet ju som sagt deras marginaler, vad de brukar hämta in i rena pengar så att säga till statskassan. Och jag förstår inte heller varför, precis som tidigare frågats, varför vi lägger in två fartyg och de ska lägga in motsvarande summa pengar.


  • Minister Mats Perämaa Repliksvar | 14:50

    Herr talman! Om bolaget genererar vinst så är det fullt skäligt att ägarna tar ut en del av vinsten. Det finns inget krav på en viss vinstprocent av omsättningen eller ett belopp per år som bolaget ska generera vinst. Det finns en diskussion om hur stor del av vinsten som i så fall skulle delas ut som dividend till ägarna och detta är normal ägar hantering. Det finns ingen överenskommelse om att det ska bli 1 miljon eller en halv miljon eller ens 10 000 i vinst varje år, det får framtiden utvisa. Däremot så är det ju så med det nya skatteavräknings systemet att vad gäller samfundsskatten så återförs samtliga samfundsskatter via det verktyget tillbaks till Åland.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Gruppanförande | 14:51

    Tack, herr talman! Vi har ett förslag till tredje ändringsbudget framför oss som innehåller lite smått och gott. Vi har delvis sånt som är nödvändigt för att städa upp sånt som har varit, från en svunnen mandatperiod men även sånt som har förorsakats i somras. Även lite nytt, utvecklingsbetonat på ett annat sätt.

    För det första har vi medel för de tilläggskostnader som förorsakats av de avbrutna avtalen för skärgårdstrafiken som är nödvändiga för att vi skulle rädda den situationen, det är vi tacksamma för att landskapsregeringen var snabba på bollen och redde upp så bra som man gjorde.

    Den andra delen för omstruktureringen av landskapets organisation där vi nu startar upp bolaget Ålands skärgårdsrederi AB och nu inleder ett likvärdigt samarbete med finska Finferries för att säkra framtidens skärgårdstrafik. Här tror vi från Liberalerna att vi kommer att få in nödvändig kompetens, organisationen kommer också att få in en utvecklingspotential som vi inte har haft tidigare. Där målet ju är att ha en hållbar och fossilfri skärgårdstrafik i framtiden. Där vi kan säkra linjerna för innevånarna i skärgården och även för trafiken som går mellan Finland och fasta Åland.

    Här ser även Liberalerna det som en viktig sak att även arbetet med att etablera ett servicecenter för upphandlingar inleds för att samla upphandlingskompetensen och därmed avlyfta en stor del av detaljerna i skärgårdstrafiken från den politiska agendan här i lagtinget. Det behöver vara en skillnad på att å ena sidan upphandla avtal och å andra sidan kontrollera och följa upp dem. Det här tror vi att är en nödvändighet för att kunna genomföra den här reformen.

    Vidare har vi med en pott som avsatts för löneharmoniseringen i landskapet. Det är i enlighet med förhandlingsresultatet. Liberalernas förhoppning att vi med detta kan säkra med jämställda löner inom landskapet och att det även kan leda till att underlätta personalrekryteringen i framtiden.

    Vidare har vi samarbetsstödet för kommunerna som ju behövde fyllas på med anledning av ett ökat intresse, ett större intresse än man trodde. Syftet är att underlätta samarbetsinitiativ över kommungränserna som ska leda till en effektivare samhällsstruktur och därmed bättre service till ålänningarna. Detta anslag ska förhoppningsvis leda till att flera samarbetsprojekt kommer över tröskeln.

    Avslutningsvis skulle jag vilja framhålla Liberalernas ståndpunkt kring de fastställda avräkningen för år 2023.
    Där vi fick ett rejält tillskott på 47 miljoner. Det är klokt resonerat av landskapsregeringen att detta tillägg inte ska användas för driften utan istället på längre sikt bidra till att lindra det strukturella underskott som landskapet har dragits med under flera mandatperioder. Man skall alltså inte lösa långsiktiga problem med kortsiktiga lösningar.

    Sedan lite grann om ramanslaget som även nämns i den inledande texten som ett nytt typ av anslag. Vi inom liberalerna tror att det här är en mycket bra anslagstyp som ger frihet och makt till myndigheterna att styra och fördela sin ekonomi över år och över ram. Ger därmed i praktiken ökat utvecklingsansvar till flera chefsnivåer i Landskapets förvaltning och myndigheter. Åtminstone delvis. Detta är något vi politiskt har strävat efter och kommer att jobba mer med också via civilministern i första hand.

    Vi tror också att det här ramanslaget kommer att leda till att vi kommer behöva hantera färre ändringsbudgetar i lagtinget i framtiden.

    Slutligen anser ser den liberala lagtingsgruppen att det liggande förslaget till ändringsbudget är i enlighet med de gemensamma överenskommelserna i regeringsprogrammet ger därmed vårt stöd till ändringsbudgeten.


  • Tack, herr talman! Jag tänkte beröra lite det här ägarförhållandet mellan Finferries och Axferries. Det är ju 50 50 i budgeten som man har kommit överens om och det är aldrig en bra bolags struktur, det är inte bra om exakt lika stort ägande var part. Hur har man resonerat här, Finferries har ett annat intresse än vad Axferries har. Landskapet har ett annat intresse än Finferries har. Detta i och med att de vill ha pengar tillbaka, en del av avkastningen som vill de ha tillbaka i form av likvida medel, har jag förstått. Och hur ska man egentligen hantera sådana frågor i framtiden som kommer att dyka upp, helt garanterat, där en part har intresse av att tjäna pengar och få tillbaks pengar till sitt moderbolag och ett annat den andra parten, landskapet, har ett intresse av att få så billig och förmånlig och effektiv trafik som möjligt. Man kan resonera kring de här frågorna, hur man ska parera dem i framtiden?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 14:57

    Tack, herr talman! Det var en bra fråga från ledamoten Wikström. Jag skulle säga att ett 50 50 % ägar förhållande är nödvändigt för att man ska kunna ta diskussionerna i styrelsen och kunna ha de här diskussionerna i organisationen. För det finns olika fokus. Från Åland och från Finland det är vi helt medvetna om. Jag tror att vi behöver ha likvärdiga maktstrukturer för att kunna ha de här diskussionerna och kunna komma fram till bra kompromisser. Jag tror att det här leder till att vi kan på ett bättre sätt säkra skärgårdstrafiken i framtiden på Åland och med hjälp även av de mål som finns från finskt håll. Vad de nu än är så tror jag nog att vi kan kombinera dem ganska bra ändå. Och jag har tilltro till att man i förvaltningen har gått igenom det här och vi kommer också att i framtiden få stöta på det här. Det här är ju ingenting som är klart helt och hållet. Man ska liksom inte ta allting i säck förrän det har varit i påse. Jag tycker att vi ska gå vidare med det här för det känns som ett säkert alternativ.


  • Tack, herr talman! Det är alltid viktigt att fundera på såna här saker när man ska bilda bolag, för det blir svårt att reda upp dem i efterhand. Varför skulle den ena parten vilja sälja 1 % till landskapet ifall det blir konflikter? Konflikterna kommer att uppstå för att man motstridiga intressen. Hur ska man hantera dem? Dessutom så föreslås också Finferries att ha en majoritet i styrelsen. Åland har i den här konstellationen, som det ser ut nu, faktiskt mindre att säga till om än Finland. Vi ger alltså bort en del av vår makt och en del av vår självstyrelse till finska staten via helägda bolaget Finferries. Jag tycker inte att det här resonemanget om att det blir nog bra, det ordnar sig, riktigt duger. Det här är nånting som man behöver fundera igenom när man bildar ett bolag, inte när konflikterna uppstår.


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 14:59

    Tack, herr talman! Jag tror att det har funderats ganska mycket som jag uppfattar det. Jag tycker att det här är det bästa förslaget vi har haft bra länge från infrastruktursidan på Åland. Det som har funnits tidigare har inte varit något vidare kan jag säga. Vi har inte haft en stabil skärgårdstrafik på många, många mandatperioder. Det är dags nu att vi ser till att vi har det. Jag tror att det här är möjligheten vi har att få det. Och det är utvecklingspotentialen som kommer och framförallt kompetens som vi kommer med tror jag kommer leda till en bra mycket bättre situation än vi har haft de senaste åren.


  • Talman! Jag undrar hur lite hur ledamot Påvals och Liberalerna ser på grundandet av det nya bolaget, Ålands skärgårdsrederi Ab. Hur mycket skall uppbyggandet av det nya gemensamma bolaget få kosta?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 15:00

    Tack, herr talman! Det är klart att, som också finansministern nämner, så finns puckelkostnader i början när man etablerar, egentligen vad som helst. Det handlar i slutändan om att vi behöver kunna säkra en skärgårdstrafik som också har en hållbar drift och som vi vet att även kan uppnå de målsättningar som finns inom EUs gemensamma klimat och miljöpolitik. Det kommer att komma ganska mycket från EU de kommande åren som ställer krav på att vi ska ha fossilfri trafik skärgårdstrafik i framtiden och att vi ska utveckla linjer som är effektivare. Vi har inte lyckats tidigare med det här och jag har inte heller sett jättemycket bra förslag på detta tidigare som matchat det som vi här kan leverera. Jag tror att det här är en bra lösning och Liberalerna står fast bakom det.


  • Talman! Det skall bli spännande att se vad som kommer att hända här, det kostar att bygga upp ett bolag. En hel del personal skall in, VD, det blir många anställda behövs HR chefer, löneräknare med mer. Då är den intressanta frågan om man tittar på den offentliga sektorn, kommer man nu att minska ner på personal på infrastrukturavdelningen i motsvarande grad eller kommer den offentliga sektor att svälla och bli ännu större? Det tycker jag är ett intressant resonemang man bör ha i det här när man tar det här beslutet att bilda ett gemensamt bolag. Sen till sist så kan jag inte hålla mig, Påvals låter nöjd över pengarna som har kommit, vet ledamot Påvals om pengarna har kommit in på kontot redan?


  • Ledamot Simon Påvals (Lib) Repliksvar | 15:02

    Tack, herr talman! Nej, å mitt konto har det inte kommit in några 47 miljoner. Däremot kan jag bemöta ledamoten Holmbergs funderingar och oro kring att vi ska behöva utöka den offentliga sektorn på Åland. Det är något som Liberalerna slagit vakt om länge och kommer fortsätta att göra. På lång sikt så har jag förstått att det är en omstrukturering som ska göras och som jag nämnde det här servicecentret är också en viktig del från Liberalernas håll som vi önskar att ska finnas med inom kort för att kunna genomföra den här reformen fullt ut. Vi tror det är en nödvändighet.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Gruppanförande | 15:03

    Tack, herr talman! Ärade åhörare! Centern har förstås med glädje och spänst tagit detta budgetförslag till sig och diskuterat inom gruppen.

    Vi kan ju ta det som är väldigt positivt först. Det är de 47 extra skattemiljonerna som syns i budgetförslaget här. Pengar som beror på en återföring av elstöd i statens bokslut för 2023. Nu är ökningen i budgetförslaget på skattekonto något mindre än de 47 miljonerna och det beror på andra skattejusteringar. Runt de här medlen, de 47 miljonerna så verkar det finnas en samsyn om att inte lägga in pengarna i den vanliga budgetprocessen. Här kommer landskapsregeringen återkomma med förslag till åtgärd. I det finanspolitiska ramverket så sägs det ganska klart och tydligt, temporära ökningar av exempelvis skatteintäkter inte är ämnade att öka kostnadstak. Där har vi en automatisk spärr.

    Det andra positiva, detta följer det politiska ramverket, är att miljöbyrån i stora drag finansierar en uppkommen kostnad genom inbesparingarna på andra moment. Så här skall systemet fungera, det är bra, det är roligt att se. Att medlen för löneharmoniseringen nu omfördelas från ett centralt konto ut på verksamheterna följer helt den plan som sattes i grundbudgeten för året. I tilläggsbudget nummer två i år så fylldes lönepotten på med 943 000 och nu kvarstår ungefär 350000 ofördelat. Så vi får se om de här medlen går åt eller om summan i tilläggsbudgeten var något väl tilltagen. Det här visar hur svårt det är att beräkna kostnaden för löneharmoniseringen.

    Det än miljon som föreslås för samarbetsstöd tycker Centern att är mycket bra. Centern är och har alltid varit en vän av samarbetsstöd. Det leder oftast eller kan leda till förbättringar och till kostnadsinbesparingar. Landskapsregeringen föreslår att man generellt avser att införa ramanslag för verksamheterna i budgetförslaget för nästa år. Möjligheten till detta ramanslagstänk gjordes i lagstiftningen för det finanspolitiska ramverket. Ramanslag innebär enkelt uttryckt, möjlighet att spara eller låna mellan åren. Här bör man höja ett varningens finger. Nalla av nästa års budget så kan det i framtiden bli svårt att hålla sin budgetram. Men förvisso verksamheten ÅSUB är ett lysande exempel. Där har man projekt som kanske kostar mycket ett år medan intäkten kommer året därpå. Så där är ramanslagen en typ av nödvändighet.

    Landskapsregeringen föreslår att utgifterna utökas med 860 000 för att täcka kostnader från en bit in i juli till årsskiftet gällande den omorganisering av skärgårdstrafiken med tillfälliga trafikavtal som man behövde göra. Det var väldigt bra gjort att man kunde hålla trafiken igång under brinnande högsäsong. Möjligheterna, det klarnar väl här så småningom, att nyttja garantierna som har ett maxbelopp på 1,1 miljon är lite drygt till och med, vill jag minnas. Den här intäkten är inte beaktas i ändringsbudgeten av försiktighetsskäl och det är så man ska göra. Man ska veta att man får pengar innan man tar in dem.

    Den svåraste frågan i ändringsbudgeten är förstås bildandet av Ålands skärgårds Rederi AB, Axferries. Centern stöder helt att regeringen arbetar vidare med att utreda ett gemensamt bolag. I regeringsprogrammet kan vi läsa; "delar infrastrukturavdelningen som berör skärgårdstrafiken kan ombildas till ett affärsverk eller till ett bolag". För Centern är det viktigt att hela Åland ges möjlighet att leva och fungera. Bosatta och företagare i skärgården måste ha en trafik de kan lita på. Situationen som uppstod i somras, den vill vi inte uppleva igen. Vi politiker har ett stort ansvar för hela Åland. Vi kan dock konstatera att det finns ett antal frågetecken runt det här bolaget, runt bolagsbildningen. Vi ser här i budgetförslaget att det finns en kalkylerad överlåtelsevinst av apportegendom, 1 miljon om jag minns rätt, och den här värderingen har inte ägt rum. Det kommer att ske snart, så där kommer utskottet att få de summor som kanske behöver bytas ut i budgetförslaget. Det är lite oklart runt den fortsatta processen runt bolagsbildandet och åtgärderna runt detta. Skulle varit bra om infrastrukturministern hade varit här idag, men hon har ju, som vi vet, ett annat uppdrag så vi får den här informationen senare.

    Det ska också vara bra att lära sig lite mer runt organisationsfrågor rörande bolagets ledning samt verksamhetsområde. Och sedan det som ledamot Röblom var inne på här, det som man kan kalla för riskanalys. Avsikten är nu att två frigående färjor apporteras till det gemensamma bolaget. Avsikten är att sedan i framtiden successivt flytta över flera färjor till det gemensamma bolaget. Och riskanalysen här är förstås att om Axferries inte vinner de här upphandlingarna, det vet vi inte det här skall vara konkurrensutsatt marknad är ju väldigt viktigt. Vad händer då om man inte vinner de utbjudna jobben? Bolaget kanske går med förlust under ett år, två år. Det här är frågor som man behöver fundera på, förstås riskanalysen. Så man får vara lite kritisk till det här förslaget som presenteras i budgeten är att det inte är till fullo komplett. Samtidigt så förstår vi att det pågår i detta nu ett intensivt arbete runt de här frågorna. Från Centens sida är vi positivt inställda till att utreda det gemensamma bolaget. Men vi kan också konstatera att finans- och näringsutskottet kommer ha ett mangrant arbete med att utreda och räta ut frågetecken som finns. Jag tror att jag är den enda här från utskottet, så jag får väl ta den uppgiften på mig.

    Min kollega ledamot Mattsson sa, vi stöder ändringsbudgeten, vi lyfter upp i den här skärgårdstrafiken de frågetecknen som behöver rätas ut i utskottet.

    Slutligen tänkte lyfta ett moment som heter 934000, övriga finansinvesteringar. Här bör utskottet också lite bekanta sig med vad som menas i det här momentet. Det är ett anslag här på 200 000 som är landskapets 50 % ägande i Axferries. Sen står det också här att landskapets andel av höjningen av aktiekapitalet i Axferries föreslås verkställas genom en så kallad apport egendom genom att överföra de två båtarna. Jag får inte det här att gå ihop hela vägen utskottet behöver grotta ner sig i det här momentet och riktigt förstå vad det handlar om. Tack ska ni ha!


  • Tack, herr talman! Ledamoten har en bakgrund som bokförare och är van att arbeta med bolagsstrukturer osv och här föreslår man att landskapet ska äga 50 % och Finferries 50 %. Nog måste väl ledamoten ha varit med om flera tillfällen där man har sett sådana exempel i det privata näringslivet som har slutat väldigt olyckligt när man inte längre kan komma överens. Ser inte ledamoten ett problem i att landskapet äger 50 % och att Finferries ska äga 50 % av det här nya bolaget. Vi har olika intressen så det är bäddat för intressekonflikter. Är det verkligen lämpligt att vi lägger upp det på det här viset? 50 50? Därtill så brukar ju Centern traditionellt sett i alla fall så har Centern varit ett parti som värnar om självstyrelsen. Men är det någon slags förändring som vi ser här nu där man är helt okej med att låta Finland kontrollera vår skärgårdstrafik till fullo?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:12

    Tack, herr talman! Jag har ju sett många bolag under årens lopp där ägar konstellationer varit på många olika sätt, 50 50 inte helt ovanligt. Ibland har det blivit kaos och ibland har det lyckats väldigt bra. Men det som är det viktiga, det absolut viktiga här är i ett 50 50 ägande. Det är att man har ett aktieägaravtal som helt enkelt tar upp alla de här frågorna, vad händer om man inte är överens etcetera. Så aktieägaravtal är a och o. Det är där man ska klargöra hur man löser de problem som förr eller senare alltid uppstår. Inte kommer man överens om absolut allt i alla tider. Så det är en typ av bolagsavtal så genom dessa dokument, speciellt aktieägaravtalet, så kan man få det här att fungera.


  • Tack, herr talman! När vi diskuterar den här frågan så det är viktigt att vi diskuterar den nu och inte senare. Det är nu som vi behöver diskutera den för det är nu som bolaget ska bildas. Vad är vinstprocenten som den andra ägaren, Finferries förväntar sig? Det är en högst central fråga för att vi ska undvika intressekonflikter i framtiden och kanske någonting som behöver finnas med i aktieägaravtalet. Jag har inte hört talas om någon procent, vi inte hört talas om hur många åländska skattepengar ska vi skeppa över till Finland i takt med att det här bolaget börja göra vinst? Det är kanske den mest centrala frågan i alltihopa. Hur mycket pengar, hur mycket vinst ska bolaget ha och hur mycket ska utbetalas till ägarna i form av dividender? Finferries är intresserade av pengar.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:14

    Tack, herr talman! Jag har inte svar på det nu utan jag kan lite knyta till anförandet. Vi vet ju alla att budgetdokumentet i sig inte innehåller särdeles mycket information. Och just vad det gäller organisationsformen, verksamhetsform och de affärsmässiga förutsättningarna, det beskrivs inte i budgetdokumentet. Åtminstone inte i någon högre grad. Utskottet behöver helt enkelt efterhöra och få så mycket information som möjligt om de här bitarna som saknas, som det säkert jobbas med i detta nu men inte har varit klara till den här budgeten.


  • Talman! Jag begärde min replik i samband med att jag hörde ledamoten Höglund nämna det att i regeringsprogrammet så aviserar man att delar av infrastrukturavdelningen skulle kunna ombildas till affärsverk eller bolag. Och i följande andemening tyckte jag att han sade att då är det här med Axferries ett led av det. Det är det jag inte riktigt får ihop därför att det är inte alls samma sak i min värld. Det är nämligen så att infrastrukturavdelningen behöver fortfarande har kvar hela sin organisation för att utföra själva upphandlingen av det kommande färjsystemet och detta bolag är bara en utförare och där emellan ska det vara helt vattentäta skott. Hur menar ledamoten att det här föll i färg?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:16

    Det är ju väldigt viktigt att det är en stor skillnad mellan den som upphandlar och den som utför. Så måste det vara för annars har vi ett kaos. Det jag menar är att vi vet att skärgårdstrafiken har varit lidande här av olika anledningar. Man behöver ta ett steg i rätt riktning och det här är väl ett steg som vi har uppfattat att är i rätt riktning. Så skulle jag vilja bemöta frågan.


  • Tack talman! Jo, men jag tror det är väldigt viktigt här att man håller isär de här olika begreppen. Att det ena handlar om ett utförande bolag. Och vi har fortfarande att fundera på hur vi bestämmer här i lagtinget om volymen. Hur mycket skärgårdstrafik ska vi ha? Vad ska det få kosta och vilken organisation ska vi ha på landskapsregeringens sida med att sköta om det här? Det finns till exempel bokningen, som idag sköts av landskapsregeringens egna personal, är det så den ska vara i framtiden? Här finns många saker som behöver utredas och diskuteras. Men bara för att man har bildat detta bolag, Axferries, så har inte löst de alla frågorna och det tror jag är någonting som är viktigt att vi särskiljer.


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:17

    Tack, herr talman! Jag håller med där och det är så att det nybildade bolaget blir en aktör bland andra. Det ska ju finnas en konkurrenssituation här och då är det viktigt att Axferries är ett av förhoppningsvis ett antal bolag som bjuder på den här linjen.


  • Tack talman! Ledamot Höglund säger här att om bolaget inte vinner upphandlingen, det vet vi ju inte. Jag skulle väl säga att om det nu är så att vi tror att det finns en liten möjlighet att det här bolaget inte skulle vinna upphandlingen, då har vi tagit ett enormt risktagande eftersom vi ger bort våra båtar till det här bolaget. Om man å andra sidan, som jag tror är ganska säker på att det här bolaget kommer att vinna upphandlingen, då har man ju en helt snedvriden konkurrens. Något av de här två alternativen måste det ju vara, antingen ett stort risktagande eller en snedvriden konkurrens. Har ledamot Höglund några tankar kring det?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:18

    Jo, men det har jag absolut. Vi kan aldrig sätta oss i den situationen att vi har en snedvriden konkurrens för då har vi gett oss in på marknaden och stört dem. Och det ska inte det offentliga göra. Sen är det ju som konstaterat en risk, det kan finnas ett bolag utan verksamhet. Och det är därför som den här riskanalysen, en av de punkter som jag nämnde, att det här saknar vi i budgetdokumentet och då behöver utskottet fördjupa sig i den biten. För det är en stor affär för landskapet. Den kan bli ännu större om man fullföljer de här tankarna med att överföra flera båtar under tid.


  • Tack, talman! Utan att lägga någon värdering i det här upplägget, om det är bra eller dåligt för ålänningarna, så kan man väl ändå inte komma ifrån att man har en snedvriden konkurrens när man går in och bildar bolaget och för över landskapets fartyg? Det måste vi väl ändå kunna komma överens om?


  • Ledamot Roger Höglund (C) Repliksvar | 15:19

    Att föra över de här färjorna till ett gängse pris, som man gör, det baserar sig på en värdering. Om bolaget verkar bland alla andra i en konkurrenssituation så ser jag inte problem med det här. Däremot kan det ju som sagt finnas en stabilitet att man vet att det finns åtminstone ett bolag därute.


  • Ledamot Christian Wikström (Obs) Gruppanförande | 15:20

    Tack, herr talman! Det här budgetförslaget, jag hoppas att majoriteten kan lyssna lite på det som jag försöker säga och inte bara skjuta ner de argumenten som finns här. För det här upplägget som nu föreslås. Det är inte ett upplägg som gynnar privat konkurrens och konkurrens inom den åländska skärgårdstrafiken. Jag ska förklara varför.

    Alfågeln och Viggen skall nu föreslås överföras till det nystartade bolaget. Alfågeln och Viggen trafikerar på helt olika linjer, de trafikerar på norra och södra linjen. I praktiken betyder det att det här nystartade bolaget har väldigt, väldigt goda förutsättningar för att vinna upphandlingarna på de här linjerna. För de redan kontrollerar den typen av fartyg som behövs för att bjuda på de här linjerna. Det är en typ av fartyg som är svåra att hitta på marknaden. Ni vet själva hur svårt det har varit att hitta second hand tonnage. Man ger väldigt goda förutsättningar för nystartade bolaget att vinna. Helt i motsats med vad man säger. Det är ett problem.

    Men helt oavsett om man om man tycker det här eller inte. Södra linjens upphandling. Den består av tre färjor och reservtonnage, vi kan lämna reservtonnage ur den här debatten. Om du tar Viggen, Gudingen och Skiftet, nu föreslår man att föra över endast Viggen. Och sen ska man ha förvaltningen att upphandla den här trafiken och då blir det ju så att förvaltningen upphandlar totalentreprenad med Viggen. Det blir en totalentreprenad med Viggen. Sen har man två färjor kvar som det nystartade bolaget inte äger. Ska man upphandla dem på driftsentreprenad då?

    Det blir någon slags kombination av upphandling som förvaltningen inte har någon vana att utföra. Och tänk på det nu, att upphandlingen ska utföras väldigt snabbt, det ska gå väldigt snabbt när den här budgeten är klubbad. Trafiken ska börja precis i nästa år, så tidsaspekten är väldigt besvärlig när man vill upphandla på det här viset. Det är en praktisk fråga som jag hoppas att ni kan lyssna på helt oavsett vad ni tycker om det som jag säger som har bäring.

    Vidare skrev man i budgeten att målet på sikt att alla färjor ska överföras till det nystartade bolaget. Och då går man ju ännu mer in för den här modellen. Vi ger alla förutsättningar för Axferries att vinna alla upphandlingar för vi ger alla förutsättningar till nystartade bolaget att vinna upphandlingen. Vi ska alltså föra över Skarven och Ådan dit också och vi vet hur svårt det är att hitta den här typen av fartyg på den privata marknaden, alltså ute på marknaden, vilket i praktiken kommer att innebära att det nystartade bolaget kommer att vinna alltihopa. Är det detta som är avsikten, att man vill att det här bolaget ska kontrollera allting? Så ser det ut när man läser budgeten och vet vad det här innebär. Vore det inte mer lämpligt att man säger så? Alternativt att man sköter det i egen regi, för det är det som man är inne på. Det spåret är man inne på nu och det som var mer ärligt att säga så.

    Jag undrar lite hur man har tänkt i de här frågorna. Jag förväntar mig inte att få svar här nu för jag vet att ansvarig minister, inte är här på plats för att besvara de här frågorna. Men det är något som utskottet bör ta till sig och resonera med tjänstemännen om. Det smartaste skulle kanske vara i det här läget att ta bort Viggen helt och hållet från den här apportöverföringen och upphandla norra linjen på totalentreprenad och resten på driftsentreprenad. Det kommer ändå att bli så som ni vill. Det vill säga att den här aktören kommer att vinna alla upphandlingar, helt enkelt av den orsaken att det är så stor tidsbrist för att upphandla den här trafiken så andra aktörer kommer inte har tid att sitta och räkna och ta fram de här siffrorna. I all välmening så vore det mindre rörigt om ni kunde justera budgeten till den delen. Det allra bästa skulle kanske vara att man upphandlar alltihop på driftsentreprenad tills dess att man har fått de här frågetecknen klarerade. Det är inte riktigt klart det här, det återstår många frågor och jag har full förståelse för det. Det är ett nytt upplägg som man trevar sig fram i hur man ska göra upp. Men driftsentreprenad leder till att det här bolaget kommer vinna alltihopa ändå. Som jag ser det i alla fall.

    Fullmakten som vi pratar om. Det är en fullmakt ibland in blanco i dag. Det står en summa där, absolut, men det står ingenting om hur de här linjerna ska paketeras. Ska allting upphandlas på ett bräde? Ska vi upphandla det som i dag, linje för linje? Ska den vara ihopsatt på två och två? Hur ska det göras? Ingenting finns beskrivet. Därför är det här, kära lagting, en fullmakt in blanco som kan få väldigt stora konsekvenser på hur trafiken utformas.

    Vidare säger minister Gunell och flera ledamöter här inne i salen att det här ska ske på marknadsmässiga grunder. Men det finns för många frågetecken i det här för att man ska kunna tro på det i dagsläget, som behöver redas ut. Man har ju två år på sig enligt förslaget. Jag tror att det blir tajt, i alla fall på ett år, att klara av det. Men därför finns det ju två år. Fundera igenom det här nu, på de här två åren. Hur vill ni lägga upp det för att gynna konkurrensen? Om ni vill gynna konkurrensen som ni säger och återkom med ett sådant förslag som återspeglar det. Jag tror inte att någon här på Åland vinner på att den här frågan blir rörig, den är ytterst viktig.

    Fortsätter med att säga att problematiken med ägarförhållandet, vore det inte lämpligare att vi ägde 51 %? Att Åland ägde 51 % av det här nystartade rederiet så att vi har kontroll över det. Nu bäddar vi för intressekonflikter när vi gör som vi gör, 50 50 är aldrig en bra bolagskonstruktion. Inte ens bland vänner är det en bra bolagskonstruktion, för det uppstår frågetecken på vägen och man kan reglera saker via ett aktieägaravtal, Absolut. Men det är svårt att förutsäga allting som kommer hända. Därför är det bättre om det finns en majoritetsägare. Så fundera på det om det, om det är rimligt. Ja, jag tror att det går att komma överens om den här frågan vidare med Finferries också. Det finns andra intressen från Finferries än att bara tjäna pengar på Åland. Det finns andra intressen också, säkerhetspolitiska intressen skulle jag tro att är ganska stora. Så fundera på det en gång till, är ni snälla.

    Något som jag har varit inne på i replikskiften i frågan om vinstutdelningar och vinstmarginaler, är högst centrala. Speciellt om man fortsätter på den här linjen som är nu. Om man vill att en aktör ska kontrollera allt, då blir ju vinst procenten, ja vem ska bestämma det? Hur mycket ska vi betala för trafiken? Och hur stor andel av det som vi betalar ska slussas vidare till Finferries och Finland? De frågorna behöver jag svar på.

    Jag har redan varit inne på det här med att det lämpligaste skulle vara att upphandla de här två åren som drifts upphandlingar. Men om det är helt omöjligt på grund av den här apportfrågan så ta i alla fall bort Viggen från den här upphandlingen för endast Alfågeln. Reservtonnage kan lösas, landskapet kan fortfarande tillhandahålla reservtonnage. Det är inte ett problem upphandlingstekniskt.

    Vidare i förlängningen när man kommer tillbaks, såsom vi har lämnat in en motion, kommer inte att ha tid att presentera hela det här resonemanget, men jag ska göra ett försök. Utmanarrätter, ja i teorin behöver man en lagstiftning för att det ska fungera, Men i praktiken så kan man göra det här ändå. Landskapet har erfarenhet av att sälja färjor via entreprenader. Vi har gjort det nu senast med Ejdern. Vi har haft en längre entreprenad tid på en färja och i slutet av entreprenad tiden så övergår den till den nya ägaren. Så kan man också förfara här. Då behöver man inte värdera färjorna. Man behöver inte ta reda på det för att i anbudet så ingår också köpet av färjan. Det är fullt möjligt att göra det och vi har erfarenhet av det, så nu kan vi pröva det. Vi kan pröva det i praktiken med utmanarrätter. Är det så att det här nystartade bolaget är så effektivt som ni påstår? Då kommer de att vinna de här upphandlingarna. Finns det andra aktörer som kan driva den här trafiken? Då kommer de att vinna den här upphandlingen. Sätter man det på långa, långa tider, alltså många år som ni är inne på, så är det inte heller ett problem med färjorna. Dessutom är vår flotta så gammal så det är lämpligt att avyttra fartygen på det här viset. Så jag hoppas att ni funderar på det.

    Åtminstone Liberalerna har tidigare pratat sig varma om just denna fråga, utmanarrätter, att det privata ska kunna bjuda på offentlig verksamhet och vi har möjlighet att göra det nu. Det är en möjlighet som inte fanns förra mandatperioden när vi funderade på hur vi skulle lägga upp det här, då fanns inte den här möjligheten. Men på grund av att hela skärgårdstrafiken har mer eller mindre kapsejsat nu i somras så har den uppenbarat sig. Frågan är om vi tar den.

    Sen vill jag också prata om det här med konkurrens, att det inte finns fartyg som man kan bjuda med och därför är det dåligt, det finns ingen som har de här fartygen. Men med det här upplägget, om man säljer fartygen på det här viset som vi beskriver i motionen, så finns ju fartygen. Det blir ju våra egna fartyg som vi säljer på det här sättet. Det är inte ett argument som håller med det här upplägget.

    Lite mer om det här med Finferries som man pratar om att det här ska vara fri konkurrens. Det tål att kritiseras för att det är inte ett bra exempel att använda när man pratar om sund konkurrens. Det är så att alla de här upphandlingarna som Finferries gör är offentliga och jag har ett intresse av den här frågan. Så jag var in och tittade, det står i deras upphandlingar, hur många som bjuder på respektive linje. Den absoluta majoriteten så finns det en anbudsgivare vilken är staten själv. Nu har vi en upphandling som pågår just nu, där det fanns i den förra upphandlingen flera anbudsgivare. Där dömde domstolen bort den som vann. Och nu upphandlas det på nytt. Frågan är hur bra konkurrens är det egentligen på finska sidan? Jag ska inte säga att det är bra konkurrens. Om man känner till historien med den finska skärgårdstrafiken så vet man om att Finferries aggressivt har köpt upp mindre bolag som har funnits till och konkurrerat på den finska marknaden. Till exempel trafiken till Utö som utgår från Korpo skärgård. Det är inte bra att hänvisa till Finferries när man vill prata om sund konkurrens. Det behöver inte bli samma på Åland.

    Avslutningsvis innan ni kommer tillbaks med en längre upphandlingsperiod så hoppas jag att ni funderar igenom upplägget i trafiken så att vi skapar ett utrymme i skärgårdstrafiken så att vi kan investera i nytt tonnage och inte bara löper på i samma gamla fotspår. För vi har inte råd med det. Ni vet det och vi vet det.


  • Talman! Vi har en samsyn i att i det här läget vore nog klokast att samla allt under sitt eget tak i form av ett eget rederi och kanske då inledningsvis ta en diskussion med facken och så att man är överens om löner och andra avtal. Det tror jag skulle vara det förnuftigaste. För det är precis som ledamoten säger, att Finferries har i princip ett monopol i Finland och de har också ett avkastningskrav på sig. Och då är det väl ändå ganska naturligt att kostnaderna i skärgårdstrafiken kommer att stiga? Jag kan inte se varför de inte skulle ha någon form av vinst här. Varför skulle man inte har något krav på vinstmarginal om man trafikerar i den åländska skärgården? Om man har det i den finländska skärgården och det i sin tur kommer att drabba skärgårdsborna i första hand och speciellt företagarna med ännu glesare turlista än vad vi många gånger har redan.


  • Tack, herr talman! Det är en möjlig lösning. Men i det här skedet när vi måste trafiken från början av nästa år så tror jag att de här kontrakten helt oavsett kommer att tillfalla det här nya bolaget under förutsättning att man bildar det. Avkastningskravet är en helt central del. Hur mycket pengar behöver vår samarbetspartner ha för att tycka att det här är intressant som vi inte får svar på. Den frågan måste vi få svar på innan det här blir klart.


  • Talman! En annan stor fråga som också kräver ett svar är varför vill Finferries göra det här? Om det nu då inte är pengarna som styr utan man känner för att man vill hjälpa ålänningarna. Det är ju vackert så det kanske inte riktigt varit deras företagsidé tidigare. Men visst, man kan väl ändra sig. Är det säkerhetspolitik som ligger bakom det här? Eller vad är det? Det finns någonting i det här som jag tycker att landskapsregeringen borde lyfta fram och berätta för oss som inte sitter i landskapsregeringen. Var det här intresse från Finferries, vad det egentligen bottnar i? Om det inte är pengar, vad är det då som föranleder dem att komma hit till den åländska skärgården?


  • Tack, herr talman! Jag tror i likhet med ledamoten att det finns säkerhetspolitiska aspekter av det här som gör att man skulle kunna få dem att gå med på 51 % och inte 50 %. Så att vi i alla fall bibehåller kontrollen. Men jag tror också att Finnferries ser åländska skärgårdstrafiken som ett potentiellt hot mot sin egen marknad. Så som den ser ut idag. Det finns möjlighet, inte om vi gör så här, men det finns möjlighet att en stark privat aktör etablerar sig i de åländska skärgården som sedan kan bjuda på de finska entreprenaderna och då försvinner det finska monopolet. Jag tror att de är de två orsakerna varför man är intresserad av åländsk skärgårdstrafik.


  • Tack, talman! Ledamoten är väldigt engagerad, det är det ju bra. Det var så mycket så jag kommer omöjligtvis att kunna svara på allting. Men jag tänker nu vad gäller Viggen ska jag förstås inte gå in på regeringens operativa arbete, men jag kan tänka mig att man har resonerat på det här viset. Eftersom Viggen alltid ersätter Alfågeln så måste man ha lite mer personal när den gör det och då kan man flytta den mellan bolagen. Man ska också tänka att det kan ske med ganska kort varsel om det blir ett haveri. Då är det inte läge att börja förhandla med någon utomstående efter mer personal och båt. Sen tror jag att man också resonerar som så att Viggen är av sådana mått att den är möjlig att bygga om och Finferries är väldigt bra på just såna saker.


  • Tack, herr talman! Jag tror att man kan lösa frågan om reservtonnage inom befintlig flotta . Vi löser det så idag också att vi använder oss Viggen som reservtonnage till Alfågeln trots att det inte är samma aktör som driver färjorna. I det här fallet så tror jag att det ska bli samma aktörer också som driver dem. Jag tror inte att den här korta upphandlingstiden medgör för andra aktörer att bjuda över huvud taget på de här entreprenaderna. Tror inte att det i praktiken är ett problem, men det blir ju stora problem för förvaltningen när de på kort sikt nu ska upphandla södra linjen. En liten del ska vara totalentreprenad och de två, Gudingen och Skiftet ska vara på driftsentreprenad. Det kommer bli en utmaning för man har inte gjort det tidigare.


  • Talman! När det gäller södra linjen så kan man ju dela upp den så att man bjuder ut fartygsvis och inte linjevis, det är fullt möjligt. Sedan tänker jag att alla de här farhågorna kring vinst krav som man har och då ska man också komma ihåg att de nystartade bolaget kommer att ha ett ansenligt investeringsbehov och uppgradera sina båtar och kanske eventuellt bygga någon ny, så att jag tror att vinsten kommer säkert vara ganska måttlig inledningsvis i alla fall.


  • Tack, herr talman! Vi bestämmer vad trafiken får kosta genom att det är vi som upphandlar. Om vi beställer nya fartyg och gör långa, långa entreprenader som möjliggör investeringar, som man säger här. Det betyder i praktiken att vi betalar för nya fartyg och de pengarna kommer att komma via de entreprenaderna som ställer krav på nya fartyg. Inte på något annat sätt. Som jag ser det, så jag förstår inte riktigt resonemanget där.


  • Tack, talman! Jag tycker det är fascinerande att ledamoten Wikström, som under fyra år hade ansvar för skärgårdstrafiken som infrastrukturminister, nu tycks veta allt om hur man borde göra men ändå lämna efter sig en skärgårdstrafik i fullkomligt förfall. Nu, påstår ledamoten Wikström, jag citerar "landskapsregeringen vill att en aktör ska kontrollera allt". Jag har inte sett i ett enda dokument något påstående om att landskapsregeringen vill att en aktör ska kontrollera allt. Jag har sett en landskapsregering som har ambitioner att trygga en framtida skärgårdstrafik till ett rimligt pris och undvika den situation som vi hamnade i somras. Sen undrar jag, är det faktiskt så att den viktigaste drivkraften för Obunden Samling är att man påstår att det som Finland och Finferries är ute efter, är att ta våra pengar?


  • Tack, herr talman! Jag försökte att inte hålla ett anförande som är väldigt splittrande och aggressivt. Jag försökte påtala brister oavsett hur man vill göra när man gör det här. Men, som man agerar, alltså flyttade j över alla färger till ett bolag som det står i budgeten att man ska göra. Det betyder att det ger väldigt stora fördelar till det nya bolaget. Det är svart på vitt här, det går liksom inte att komma ifrån det. I så fall så vill jag höra ett resonemang kring hur man ska lägga upp det här. Fullmakten är en fullmakt in blanco. Det står ingenting om hur man ska göra det här. Det är högst centrala frågeställningar när man vill diskutera konkurrens, hur man upphandlar någonting. Nu har vi en fullmakt som säger att det här får ni alla färjor som vi äger, fullmakt in blanco, gör hur ni vill. Det är inte trovärdigt, Det är inte tillräckligt.


  • Tack, talman! Är det verkligen den nivå på debatten vi ska ha som ledamoten Wikström nu har bedrivit? Att man håller ett helt anförande där man baktalar och svärtar ner och pratar illa om dels ett land och ett företag som landskapsregeringen planerar att inleda ett samarbete med. Min uppfattning har varit att vi ska undvika i den här salen att nämna namn på personer eller bolag som opererar på en marknad. Men här har ledamoten Wikström, även i replikskifte med ledamot Thörnroos tyckt att det är helt okej att påstå saker om det här bolaget som det inte finns någon täckning för över huvud taget.


  • Tack, herr talman! Det ska vara väldigt konstigt att föra den här debatten om vi inte kan tala om bolaget som ska vi de facto skall hoppa i säng med, bildligt talat då, det är i princip omöjligt att föra den här debatten och om man ska undvika det. Mitt intresse ligger i första hand i vad är Ålands intresse? De här frågorna är viktiga för åländska medborgare och skattebetalare. De är högst centrala och någonting som man behöver fundera ordentligt på. Under förra mandatperioden när vi tog fram det juridiska ramverket för att det här ska kunna gå att göra. Var det här frågor som vi ägnat mycket tid åt. Det här är inte någonting som man bara kan dra igenom hur som helst, utan man måste fundera på dem. Vi skapar problem längre ner, längre ner på vägen om vi inte gör det. Det måste tåla kritisk granskning. Man kan inte säga att man inte får kritisera det för då är man dum.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Gruppanförande | 15:43

    Talman! Jag vill börja med att föreslå en bordläggning av detta ärende så att jag inte glömmer bort det under mitt anförande. Vi har inte infrastrukturministern på plats som kanske kunde räta ut vissa frågetecken eller komma med goda repliker i saken. Föreslår en bordläggning till måndagen den 23:e

    I övrigt är vi i Moderaterna i stort sett till freds med tilläggsbudgeten. Kanske inte alla detaljer, men den fullmakt som man från landskapsregeringen har kommit med och begärt är ju en fullmakt som gäller för ett år plus ett till, när det gäller upphandlingen av skärgårdstrafiken. Vi är ju i ett brytskede eller i en omstrukturering när det gäller skärgårdstrafiken. Vi hade den förut alltid i landskapets egen regi. För en tid sedan så gick vi över på att bjuda ut själva trafiken på driftsentreprenad. Landskapsregeringen har även pröva på att ha totalentreprenad på några av linjerna, ibland mer, ibland mindre lyckat resultat.

    Jag skulle säga att det som vi nu står inför är väl ändå att man tar ett steg tillbaka, något slags mellanting av att driva saker i helt egen regi kontra ha det på entreprenad. Men oberoende så gör den här upphandlings tiden som vi på Moderaterna förespråkar. Det är att det finns tid nu för diskussioner och utrymme även för landskapsregeringen att föra diskussioner med oppositionen om man vill försäkra sig om en bred uppslutning om de konkreta framtidsvisioner man har när det gäller skärgårdstrafiken. För oss i Moderaterna är inte ett enskilt år det viktigaste. Tittar man på det här halvåret som har bidragit, förvisso i ökade kostnader på 860 000, inte är det bra men vad skulle alternativet ha varit? Vad skulle den alternativa kostnaden varit om inte trafiksystemet skulle fungera? Vi är mera intresserade från Moderaterna att diskutera och fundera på, var har vi skärgårdstrafiken om fem år? Var är den om tio år? Var är den om 15 år? Det är det som har betydelse över tid när det gäller Ålands befolknings skattepengar, hur vi använder dem.

    Jag tror att finansutskottet också kommer att få ett gediget arbete att fundera ut det här med fartygen och med själva, det som jag sa tidigare i replikskiftet med ansvarig minister Perämaa, kapitalisering av de här bolagen. Jag tror att det är någonting som finans- och näringsutskottet behöver verkligen sätta sig in i och titta på de regelverk som finns. Vi tror ju att vi får anledning att återkomma även i debatten. Jag hoppas att den får understöd när det gäller bordläggning så att vi får fortsätta diskussionen tillsammans med ansvarig minister för att reda ut vissa detaljer.

    Avslutningsvis så är vi också glada från Moderaterna att de har 47 miljoner nu som inte är exakt 47 men trots allt kommer in i budgeten. Sedan är det ju en helt annan fråga hur de här pengarna ska användas och det är ju någonting som vi också antar att vi kommer att ha anledning att återkomma till i samband med ordinarie budgeten för 2025. I och med att det behöver komma olika förslag på om man ska fondera det här eller använda det till investeringar etcetera. Från moderat sida så tycker vi att det vore lämpligt att, som ett exempel kanske fondera 2/3 av den här summan och använda en tredjedel till någon form av investering som ändå ligger framför oss. Det har nämnts olika sådana och det behöver vi inte gå in i detalj på nu. Men generellt sett så kan det varit ett klokt sätt. Men trots allt har vi ännu inte sett de här pengarna på landskapsregeringens konto vad jag vet. Och ni får gärna korrigera oss här i salen om ni har någon sådan. Men det är ju utlåtandet från Ålands delegationen att de här pengarna bör betalas ut och det kanske finns avvikande uppfattningar på den finska sidan. Men vad jag vet så har de inte kommit in på kontot ännu. Men det kanske vi får klarhet i här också.


  • Tack, talman! Måste erkänna att jag är lite osäker på regelverket här, men när det gäller bordläggning önskar jag, angående lagtingsledamot Nordbergs förslag att jag understöder bordläggning. För övrigt håller jag med lagtingsledamoten i den analys som har gjorts. Det är bra att han som före detta infrastrukturminister också tar det här anförandet.


  • Tack, herr talman! Det är bra att ledamoten påpekar den här frågan om hur vi ska lägga upp framtidens skärgårdstrafik. Två år räcker till för att hitta en lösning på hur vi ska lägga upp framtidens skärgårdstrafik så att vi har råd med investeringar i skärgården. För vi vet att det behövs. Som det ser ut nu, det här budgetförslaget och också nästa års budgetförslag framför allt, kommer att innebära markant högre kostnader för skärgårdstrafiken. Vi behöver hitta en modell inom skärgårdstrafiken som vi är eniga om på något sätt här inne i parlamentet, för vi alla vet att det här är ett problem. Det är bra att ledamoten lyfter upp det. Jag hoppas att majoriteten också efterlever de här orden.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 15:50

    Talman! Bara för att bringa lite klarhet i debatten så vill jag säga att vi har ju sett att de driftsentreprenader som nu har varit det som vi har levt med, kanske haft lite för låga marginaler. Och resultatet i det har inte alla gånger varit till gagn, varken för användare eller för landskapsregeringen som beställare eller för skattebetalarna. Så att ha någon form av marginal på den verksamhet man bedriver för att kunna investera i kunskap, i personal, helt enkelt ha ett bolag som håller sig flytande. Exakt vad den procenten ska vara, det är väl någonting man får diskutera. Men landskapsregeringen äger åtminstone 50 % av det här bolaget. Men det behöver ändå diskuteras och jag tycker det är bra att den här tiden nu finns så att vi kan diskutera.


  • Tack, herr talman! Det är vi helt eniga om. Som trafiken har sett ut när vi haft bolag som kanske inte haft tillräckligt mycket vinstmarginal för att driva effektiv trafik har inte varit bra för Åland som helhet. Jag hoppas att vi hittar, eller vi kommer att hitta en modell nu som gör det, det är jag helt övertygad om. Jag tror att antingen det här konceptet med Axferries som regeringen föreslår eller ett förslag med utmanarrätter. Båda modellerna är bättre än som vi hade det fram till sommaren. Så på det viset är det bra. Jag tycker att vi för en debatt nu som inte är så splittrande som det brukar vara när det gäller skärgårdstrafiken. Så jag hoppas att vi kan fortsätta i den här andan.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 15:52

    Talman! Det är kanske inte min roll att försvara landskapsregeringen, men jag vill ändå säga att om man tittar på den diskussion som vi hade i början av den här mandatperioden med 13 nya fartyg, med extra anslag mm, så tycker jag ändå att man har tagit ett steg från landskapsregeringens sida och att kanske lite också gå till mötes som obundna förde fram att man kanske skulle kunna tänka sig att bygga om de gamla fartygen och modernisera. Så fast man kanske försöker gräva skyttegravar ibland så verkar ändå landskapsregeringen och oppositionen i viss mån ha lyssnat på varandra trots allt. Oberoende vad tidigare ledamoten här i ett replikskifte tidigare idag sa att det spelar ingen roll vad vi säger här i salen så kanske till viss del spelar det roll.


  • Tack, herr talman! Det spelar roll, absolut vad vi säger här i salen. Speciellt när oppositionsledamöter är konstruktiva och kommer med relevanta frågeställningar, precis som ledamoten Nordberg har gjort till utskottet. Jag tycker att det var ett väldigt bra anförande som ledamoten höll. Och majoriteten ser gärna att vi som ledamoten pratade om, har gemensamma målsättningar i lagtinget när det gäller skärgårdstrafiken speciellt. I och med att det är en fråga som har grävt mycket, mycket skyttegravar tidigare. Och vi ska inte bidra till det från något håll utan vi behöver se vad som är bäst för Åland och bäst för dem som bor i skärgården och de som nyttjar skärgårdstrafiken oavsett syften. Jag tycker också att förslaget på bordläggning oproblematiskt, det är ett bra förslag då vi kan få chans att diskutera med berörd minister här i salen. Det är ett bra förslag tycker även jag.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 15:54

    Talman! Varför jag lyfte möjligheten till de här diskussionerna med oppositionen, föra de här dialogerna, det inte är klart eller superenkelt hur man ska lägga upp ett sådant förfarande. Att bedriva skärgårdstrafik via den roll man har. Som jag sagt tidigare, vi är en upphandlande enhet. Lagtinget beslutar om ramarna, hur mycket det får kosta och servicenivåer etcetera. Men sedan har vi även tjänstemän som ska upphandla det här och veta om att när de upphandlar det så har vi ett bolag som också samma landskapsregering äger till 50 %. Oberoende hur vi gör detta så kommer kommande landskapsregeringar och kommande lagting kommer att få den här frågan i sin famn och därför det partiöverskridande diskussioner tror jag är väldigt viktiga för att undvika onödig debatt framledes.


  • Tack, talman! Jag tror att problemen i den här diskussionen har varit genomgående politiska under alla år. Det har varit problem med att vi har haft partier som har tagit politiska poäng på att krascha föregående regeringars planer och långsiktiga planering. Det här är väldigt frustrerande för dem som ska arbeta med de här frågorna i praktiken. Vi behöver se till att de här överenskommelserna som är politiska vill jag vilja betona ytterligare en gång, faktiskt håller och håller över mandatperioder, håller över partigränserna. Att Ålands folk kan vara säkra på att de besked som kommer om långsiktiga planeringar av långsiktiga projekt och politisk överenskommelser håller. Det är upp till var och en i den här salen, det upp till varje parti och varje lagtingsgrupp att se till att man följer överenskommelse och att vi har en gemensam plan framåt. Därav är parlamentariska överenskommelser väldigt viktiga, speciellt när de gäller skärgårdstrafiken.


  • Ledamot Mika Nordberg (M) Repliksvar | 15:56

    Talman! Det är ju inte så att det bara vi här i salen och politikerna som det här drabbar, utan det drabbar ju även dem som använder sig av trafiken. Men det drabbar också alla skattebetalare, även de skattebetalare där ute som kanske aldrig åker med de här fartygen. En viss del av deras arbetsdag går åt till att finansiera dessa fartyg och därför är det väldigt viktigt att vi som folkvalda på något sätt och vis lyckas komma samman och diskuterar så att de upplägg som vi nu gör i och med att vi ändå råkar vara i ett tids skede där det har ganska stor betydelse, för de beslut vi gör nu, om 10,20 år. Med tanke på hur länge vi har bedrivit skärgårdstrafik och hur länge vi kommer att fortsätta är det här viktiga ekonomiska frågor.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Gruppanförande | 15:57

    Tack, talman! Den här ändringsbudgeten innehåller en hel del beslut som formellt ska fattas utgående från den pågående löneharmoniseringen. Pengarna finns redan budgeterade, och vi har inget att anföra gällande den framförhandlade fördelningen. Vi noterar att den stora vinnaren, om man kan uttrycka det så, är personalgrupper inom ÅHS, dit den största justeringspotten på över två miljoner går, det är ju en bra sak.

    Vad gäller möjligheten att tillfälligt överskrida eller överföra ramanslag mellan budgetåren ser vi det som en vettig åtgärd för verksamheter att balansera kostnader över åren, särskilt vad gäller sådana svårbudgeterade kostnader som vården utanför Åland, som kan bli väldigt stor eller ganska liten beroende på faktorer som ingen politiker kan styra. Även för en organisation som ÅHS som handhar en tredjedel av Ålands budget kan det behovet uppstå.

    Den stora frågan i denna budget är förstås den framtida skärgårdstrafiken och de åtgärder landskapsregeringen vidtagit och föreslår för att hantera den situation som uppkom efter kollapsen i skärgårdstrafiken i somras.

    Låt mig först konstatera att landskapsregeringen och infrastrukturavdelningen genomförde näst intill ett mirakel när man med hjälp av Ansgar lyckades upprätthålla trafiken i juli månad, efter den dramatiska konkursen.

    Den lösning man snabbt hamrade fram var bara möjlig för att man lyckats bygga upp förtroendet efter förlikningen av elhybrid-konflikten. Jag tycker att det är värt att hålla i minnet att aldrig har vikten av goda och respektfulla relationer varit så tydlig. I salen har redan framförts argument som grundar sig på misstro, felaktigheter och argument som saknar täckning. Vi vet redan att sådant blir väldigt dyrt och man odlar misstroende och missförstånd. Det tycker jag inte att vi skall göra.

    Vi socialdemokrater är positiva till att landskapet nu går in för en gemensam lösning som kan trygga att det finns ett seriöst landskaps- och statsägt bolag som kan bjuda på trafiken på våra skärgårdslinjer. Vi har under de senaste åren sett att de lösningar vi haft inte fungerat, och att landskapets färjor i hanteringen farit illa. Också de anställda på färjorna.

    Vi tror att den kompetens och erfarenhet som bolaget kan tillföras genom en ny konstellation kommer att stärka möjligheterna att göra en snabbare och billigare klimatomställning, vilket är en jätteviktig faktor, och att landskapet kan återuppbygga trovärdighet och kunnande i det nya bolaget. Det är inte oviktigt i sammanhanget att de anställda på färjorna både har goda arbetsvillkor och lagenliga kollektivavtal.
    Det finns i sammanhanget några självklara utgångspunkter som man behöver fortsätta att fundera på och jag har fullt förtroende för att både infrastrukturavdelningen, den ansvariga ministern och finansministern tänker på de sakerna.

    När landskapet gör nya upphandlingar ska det nya bolaget naturligtvis prövas mot marknaden genom en korrekt konkurrensutsättning. Finns det bolag som ger bättre anbud ska de naturligtvis vinna upphandlingen. Upphandlingarna blir ett viktigt verktyg för att hålla kostnaderna låga, men inte på en nivå som resulterar i katastrof. När man tittar på hur NTM-centralen som sköter upphandlingarna i Finland jobbar så tycker jag att det är ett väldigt seriöst upplägg. Där man vinnlägger sig om att möjliggöra för bolag, stora som små, att ge anbud.

    En aspekt som inte har lyfts i debatten ännu är att när man för in skärgårdstrafiken, möjligen i det nya bolaget, så måste ett offentligt ägt bolag jobba med största möjliga transparens och insyn. Vi vill uppmana landskapsregeringen att snabba på takten med att få fram offentlighetslagstiftningen kring offentligt ägda bolag. Det utlovades redan under förra mandatperioden, och är nu viktigare än någonsin.
    Om Åland ska uppnå klimatmålen, som ligger bara några år framåt i tiden, om vi ska säkra upp vår beredskap för svåra tider och om vi ska erbjuda skärgården vettiga transporter måste vi få en ökad stabilitet och långsiktighet.

    Avslutningsvis vill jag konstatera att socialdemokraterna förstås stöder ändringsbudgeten, men faktiskt också gläds åt den innehåller tydliga framåtsyftande åtgärder.


  • Tack, talman! Jag tar tag i en sak som ledamoten Fellman nämnde. Och det är just kriterierna, för att vi kommer inte att komma ifrån det, oberoende av att skärgårdstrafiken eventuellt sätts i ett nytt bolag så kommer vi att komma ifrån kraven och kriterierna härifrån och från landskapsregeringen när det gäller hur verksamheten ska bedrivas. Måste vara väldigt tydliga just med tanke på klimatmålen som ledamoten nämnde. Härifrån kommer kraven på hur mycket utsläpp båtarna ska få tillåtas ha och härifrån kommer kraven på användarvänlighet. Härifrån kommer kraven på konnektivitet med den landbaserade kollektivtrafiken och så vidare. Jag vill bara nämna det att det är väldigt viktigt att de budskapen är tydliga härifrån.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:03

    Jag uppfattar att det är precis så man arbetar. Och om man tittar igen på hur NTM centralen beskriver vad som är utgångspunkterna för de upphandlingarna så ställer man krav på att de bolag som vinner en entreprenad ska vara beredda att investera så att man uppfyller de nya miljökraven, att man övergår till miljövänliga bränslen, att man implementerar energieffektiva system och så vidare. Och av den orsaken så har man längre upphandlings tider för att möjliggöra de investeringar som klimatomställningen ställer.


  • Tack, herr talman! Socialdemokraterna talar sig varma för nya färjor som ska möjliggöras. Nya färjor kostar ju som bekant väldigt, väldigt mycket pengar. Har socialdemokraterna fundera på var de pengarna skall komma ifrån? Hittills har vi sett neddragningar som drabbar de sjuka i huvudsak. Ska det fortsätta på det spåret?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:05

    Jag tycker ledamoten Wikström att debattnivån blir oerhört låg när man ställer frågor på det där sättet. Det är ju självklart att vi måste ha en skärgårdstrafik som fungerar. Det bor människor i skärgården och då kan vi inte fortsätta som vi har gjort idag. Vi kan inte köra med fartyg som knappt håller ihop. Vi kan inte köra med fartyg som blir dyrare i drift när utsläppsrätter och nya krav ställs på dem och vi måste skapa en större stabilitet än vad vi har haft nu. Är ledamoten Wikströms och Obunden Samlings alternativ att vi ska lägga ner skärgårdstrafiken?


  • Tack, herr talman! Nej, Obunden Samling vill inte lägga ner skärgårdstrafiken. Vi vill se realistisk skärgårdstrafik som fokuserar i huvudsak på huvudöarna. Vi har sagt det förut i debatten och varit väldigt tydliga med vad vi anser om de här frågorna. Vi har en klar och tydlig linje. Pengarna måste komma någonstans ifrån, var ska de komma ifrån? Tycker vi annars haft ett resonemang, förut socialdemokraterna som nu pratar igen bara om nya färjor och långa entreprendstider. När vi pratar om att konvertera färjor osv. Men är socialdemokraterna med på någon slags plan som gör att vi kan reducera antalet färjor till förmån för nya och effektivare färjor? Är det någonting som man över huvud taget tänker på?


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:06

    Jag kan väl bara konstatera att Obunden Samlings väg framåt för skärgårdstrafiken manifesterades under förra mandatperioden när i princip allt gick på tok, inklusive ett skadestånd på 13 miljoner för en hävd upphandling. Om det är vägen framåt, att man kastar pengar i havet för ingenting. Då är det inte Socialdemokraternas väg. Vi vill se framåtsyftande, långsiktiga lösningar där man använder pengarna så effektivt som möjligt och ser till att vi får en trafik som håller ihop och miljökrav och klimatmål som uppfylls.


  • Ledamot Alfons Röblom Gruppanförande | 16:07

    Tack, talman! Först och främst så vill jag be att få understöda ledamoten Nordbergs förslag om bordläggning, just för att vi skall kunna få möjlighet att fortsätta den här viktiga diskussionen också med ansvarig minister och med de som nu är frånvarande, på plats.

    Detta handlar om ändringsbudgeten och först och främst skulle jag vilja nämna något som inte har med skärgårdstrafiken att göra och det är räntestöd för bostadsproduktion. Kan väl låta lite nördigt nu när vi pratar om visioner om skärgårdstrafik men det här är något som jag fäster min uppmärksamhet på därför att den här posten behöver mer pengar på grund av höjda räntenivåer vilket innebär att kostnaderna för räntestöd ökar. I den här ändringsbudgeten äskar man om en ökning med 486.000 euro, en fördubbling av budgeten för 2024. Det här är något som utskottet gärna får titta närmare på. Hur ser trenden ut, och hur mycket tror man att detta ska öka. Det handlar ju om en ganska rejäl summa pengar som landskapsregeringen har förbundit sig till att betala räntestöd eller vara borgenär för.

    Gällande skärgårdstrafiken. För Hållbart Initiativ är det viktigt att vi får en stabil och pålitlig skärgårdstrafik.
    Som är användarvänlig, både att transportera sig med, men också gällande digitala bokningar, reseplanering, enkelt för turister. Att den kopplar till den landbaserade kollektivtrafiken så att det också går att resa utan egen bil
    Och, naturligtvis, att det blir en fossilfri trafik. Det är inte roligt för någon att veta hur mycket utsläpp skärgårdstrafiken står för både i andel av Ålands totala utsläpp men också per person och resa. Det är inte bra för attraktionskraften.

    Hållbart Initiativ ställer sig positiva till att det sker förändringar som leder i den riktningen. Det kan vara så att samarbetet med Finferries kan det vara en väg framåt. Men vi vet än så länge ganska lite om upplägget och vad det kommer att innebära. Det talas om att det nya rederiet ska verka på en konkurrensutsatt marknad. Hur kommer det att se ut i praktiken, hur kommer upphandlingarna att se ut. Vad händer om Axferries inte vinner en upphandling? Vad händer med kapitalet som landskapsregeringen satsat, om så bara i form av några färjor.

    Hur kommer kraven att se ut från landskapsregeringen gällande krav på fossilfrihet, tidtabell för förändringar etc.
    Krav på specifikationerna på nytt tonnage? Hur kommer servicenivåerna att se ut? Det talas om vattentäta skott mellan landskapsregeringen och det nya bolaget. Det utgår jag ifrån att det kommer vara. Och här måste det ju vara rent som i en nyöppnad mjölpåse. Beställarkraven får ju inte anpassas utefter det som Axferries kan leverera.
    Det kan bli intressant att bolaget ägs till hälften av Finferries och till hälften av landskapsregeringen, d.v.s. 50/50. Finns det risker med det? Det ska bli intressant att se vad utskottet kommer fram till. Jag förstår att detta i grunden när en tillits uppgörelse mellan i förlängningen staten och landskapet men det tål ändå att diskuteras vad detta kan innebära.

    Sammanfattningsvis ser vi från Hållbart Initiativ positivt på att det sker någonting vad det gäller skärgårdstrafiken och det andas någon slags nytänk och det kan öppna dörrar som är positiva för Åland men det finns fortfarande en del frågor som vi vill ha svar på och som vi behöver titta närmare på.

    Gällande de här 47 miljonerna stöder Hållbart Initiativ att de här pengarna används och hanteras långsiktigt och vettigt, att det inte skvättas hit och dit eller vävs in i den löpande driften, utan att vi tar i beaktande att vi har ett investeringsunderskott som nu växer och inte minskar. Vi har hål att fylla dem i men vi måste göra det på ett fiffigt sätt.


  • Herr talman! Först en kommentar till det sista. Nej, landskapsregeringen har ingen avsikt att skvätta omkring eller hur ledamoten uttryckte det kommande 47 miljonerna, vi ska hantera det på ett seriöst sätt. Några ord om räntorna för hyresproduktion. Precis som konstaterades så är det här bara ett tilläggsanslag på grund av de höga räntorna i förhållande till hur läget låg då man lade grundbudget. Det här är ingen satsning på något sätt, men vi bedömer att det här nu är ett resultat av räntorna när det var som högst 2023. Och man binder ju ofta räntor på tolv år och nu är räntorna på väg ner så att vår åtminstone preliminära bedömning har varit att kostnadsläge har pikat och så småningom kommer att sjunka igen, men att vi ligger lite högre än vad vi gjorde för några år sedan. Så ligger det till.


  • Ledamot Alfons Röblom Repliksvar | 16:14

    Tack, talman! Det låter ju bra det. Jag minns för ett par år sedan att rent generellt när det gäller landskapsregeringens åtaganden vad gäller räntestöd och att vara borgenär så fanns det en viss oro i förvaltningen att det här börjar bli ganska stora pengar. Och kanske inte specifikt just den här posten. Men ändå så som fenomen och det vore intressant och veta om landskapet utsätter sig för en risk, hur stor den risken är som vi utsätts för nu. Och om landskapsregeringen funderar på åtgärder gällande att på något vis minska åtagandena eller så vidare.


  • Herr talman! Nej, det vore för mycket att säga att vi har någon beredning på gång för att minska åtagandena. Vi skall komma ihåg att ändå att landskapsregeringen, vad gäller bostadspolitiken, så har vi några verktyg att tillgå till och de kan vara väl så viktiga speciellt i tider när hjulen snurrar lite långsammare. Med anledning av det så finns det ingen beredning som pågår som bäst på att strama till den här lagstiftningen, men att det är en ytterst relevant fråga och allt kan ju diskuteras, men inte i nuläget.


  • Tack talman! Ledamot Röblom nämner ju här att vi måste ha en fossilfri skärgårdstrafik. Det är väl ett starkt ord. Fossilfri. Alla vill ju naturligtvis minska utsläppen så mycket det går. Men just att uppnå fossilfrihet inom skärgårdstrafiken, det är ju lite svårare än att bara stå och säga det i en talarstol. Vad är det för metoder som ledamoten har tänkt använda sig av för att uppnå en fossilfri skärgårdstrafik?


  • Ledamot Alfons Röblom Repliksvar | 16:16

    Tack, talman! Jag hör ett eko av att ledamoten i Egeland och jag har hört den här dialogen förut. Jag ger samma svar som förra gången. Jag ser att det finns folk som är mycket kunnigare än vad jag är på att hitta rätt teknik. Och jag vet att det sker ett utvecklingsarbete inom sjöfarten, så jag ser ingen anledning för mig att stå här och försöka presentera några tankar kring det, utan jag överlåter till dem som kan det att ta fram och bestämma och föreslå vilken teknik vi ska gå in för. Och det är ju någonstans där också som jag tror att det finns en underliggande drivkraft i det här förslaget med att bolagisera skärgårdstrafiken på det här viset, är ju att man ska lyssna mer på dem som kan de här grejerna än att vi ska stå här och fälla dom över olika teknikstöd.


  • Tack talman! Jag bara tänker så här att om man säger att vi måste ha en fossilfri skärgårdstrafik, då måste man ju också ha en plan. Annars vill jag säga så här, vi ifrån Obunden Samling vill att alla människor ska vara rika. Jag har tyvärr inte några tankar kring hur det ska gå till utan det överlåter jag åt experterna.


  • Ledamot Alfons Röblom Repliksvar | 16:18

    Tack, talman! Jag förstår Egelands poäng och jag kan krångla till det ännu mer. Och det är ju så att använda ordet fossilfri är utmanande. Därför att det inte kanske stålet som båtarna är byggda av fossilfritt och så vidare. Men jag utgår ifrån att alla eventuella åhörare och jag utgår också från att det politiska budskapet från Hållbart Initiativ är ganska klart och det är att utsläppen måste minska.


  • Talman! Några ord om det som har diskuterats mest, bolagsbildningen. Det finns absolut berättigade frågeställningar och vi har inte alla svar idag. Det här är inte ett önskescenario på något vis. Jag vill också ta avstånd från att tala illa om enskilda bolag. Det är en diskussion som känns direkt ovärdig. Insinuationer och konspirationer leder ingenstans. Tvärt om. Det är sår split och misstro.

    Jag tycker att vi behöver påminna oss om varför vi diskuterar den här bolagsbildningen idag. Fredagen 5 juli fick landskapsregeringen meddelande om att det bolag som hade monopol i princip på alla centrala huvudtrafik linjer inte kunde fullfölja sitt uppdrag. Det visade sig också att landskapsregeringen sedermera senare måste betala ut lönerna. Det skulle ha inneburit den 8 juli att skärgårdsbor, turister, företagare, livsmedelsförsörjning, avfallshantering hade ingen trafik överhuvud taget. Det var så nära att precis allting stod stilla. Vi hade tur. Att Ansgar fanns kvar och att vi kunde få hjälp av Finferries. Det tål att upprepas. Allt skulle ha stått stilla och då tror jag att lagtinget skulle ha kallats in med omedelbar verkan. Det ska ha varit verkligen en krissituation.

    Axferries blir ett åländskt bolag som kommer att betala samfundsskatter till det åländska samhället. Axferries kommer att erbjuda stabila, anständiga arbetsplatser med gällande kollektivavtal för våra sjömän. Det är klart att inbesparingar och resultatförbättringar också gäller skärgårdstrafiken. Men det finns indikationer, klara indikationer på att kostnaderna för skärgårdstrafiken kommer att öka. Vi har skjutit kostnaderna till de privata företagen tidigare. I stället har man flytta kostnader i stor utsträckning till småföretagare, till småföretagare som har handlagt avlopps och avfallshanteringen inom skärgårdstrafiken, matförsörjning, försäkringar, kommuner och också till skattebetalarna. I och med att man heller inte har betala fakturor till landskapet, till verkstaden bland annat. Så den billiga skärgårdstrafiken, om man nu kan kalla den för billig. Det är väl också en sanning med modifikation. Har varit en chimär. Vi har satt ut kostnaderna på det privata företagare.

    Jag vill understryka att Finferries är ett ytterst seriöst företag. Det är ett av staten Finlands mest välskötta bolag. De har en bred erfarenhet och en kompetens och den uppfattningen har jag att man vill genuint ha ett samarbete med Åland. Man ser också att det finns kompetens i Åland. Fast somliga inte försitter ett tillfälle att racka ner på infrastruktur avdelningen, men också på infrastruktur avdelning avdelningen finns det kompetens och erfarenhet som Finferries tycker att de kan dra nytta av. Och vi har isgående fartyg. Jag är av den absoluta uppfattningen att det här är blir ett bolag där båda vill dansa på lika villkor.

    Skärgårdstrafiken av idag är ett gigantiskt politiskt misslyckande. Den som har avvikande åsikt kan analysera det enorma material som finns och som har sammanställts kring kortrutten. Min uppfattning är också att skärgårdsborna, många skärgårdsbor i alla fall, är positiva och försiktigt positiva till den här lösningen. Och trots att det finns frågeställningar som vi inte kan svara på idag men som det kommer att bringa klarhet i under resans gång, är det här en möjlig väg framåt och en stabilitet som inte har funnits på många, många år. Slutligen vill jag också offentligt och inför lagtinget tacka infrastrukturminister, Gunell och infrastruktur avdelningen som har gjort sitt yttersta. Vi hade också en helt ny avdelningschef, avdelningschef Pettersson, som har gjort en enorm insats. Och personligen är jag väldigt, väldigt glad att infrastrukturministern heter Camilla Gunell. Det är en drivande politiker med erfarenhet och kompetens. Hon kommer att göra allt hon kan för att skärgårdsborna ska ha en stabil trafik.


  • Tack, talman! Jag tror att det inte skadar att instämma i berömmet till infrastruktur avdelningen för arbetet som gjordes i somras. Det måste ha varit ett väldigt hårt arbete. Det som jag inte kan låta bli att ställa en fråga om. Kanske fel tillfälle. Men jag gör det nog ändå. Och det är att när vi hamnade i ett sådant läge som Åland gjorde i somras. Har ni hunnit i landskapsregeringen överväga om det finns någonting i framtiden som man borde sett på plats för att undvika att det här händer igen? Alltså att ha bättre översyn eller bättre rapportering. Det är ju ändå en fråga, hur kunde vi hamna i ett sådant plötsligt krisläge?


  • Talman! Min uppfattning är den utan att kunna detaljer och det kan säkert infrastrukturministern svara bättre på. Men det fanns ju indikationer. Det var ju offentlighet till att man inte skötte sina åtaganden och det fanns ett stort missnöje hos passagerarna och hos de anställda. Vi tar ju steg framåt hela tiden. Vi diskuterar hur vi ska kunna förbättra vår upphandling. Nu finns det en tankegång kring ett servicecenter i landskapet så att vi försöker finjustera våra metoder hela tiden. Den här landskapsregeringen och antagligen kommande landskapsregeringar också. Men ingen kunde drömma om att det skulle bli en sådan här total kollaps. Vi stod inför fullbordat faktum den 5 juli, mitt i högsäsong.


  • Tack, talman! Jag förstår vad lantrådet säger och jag tycker att det är bra att man försöker ta erfarenheter från det som har hänt och jag tycker det är bra naturligtvis att landskapsregeringen som helhet slipar till upphandlings metoderna med kravställning och annat. Och för att detta inte ska kunna hända igen. Sen vill jag också hålla med om det som jag förstod lantrådets inledning med här att är man dumsnål med olika investeringar alltför länge så blir det dyrt förr eller senare på ett eller annat sätt.


  • Talman! Absolut, det som hände vid upphandling var ju att vi upphandlade ju på ett sådant sätt att det i princip blev monopol. Det var ju monopol på alla huvudlinjer med företag som hade sin hemort, inte på Åland med arbetstagare som inte var verksamma på Åland. Så att visst, absolut, det ska vara konkurrens. Det behövs det. Sedan blir det en större fråga det här och det handlar om politik och politisk mognad. Att man försöker driva saker framåt och att man kan acceptera att det finns majoritetsbeslut och att man driver frågor vidare. Det finns ju liksom en sådan här, uppfattar jag, en svårighet att genomdriva reformer på Åland. En svårighet att få politisk acceptans för investeringar. Vi vet ju också att vi har inte bara inom skärgårdstrafiken utan överlag så har vi ett stort investeringsbehov i det åländska samhället. Så det gäller kanske för oss alla att se oss i spegeln och fundera vad vi har för uppdrag och varför vi sitter här. Vi har ålänningarnas förtroende. De räknar med att vi ska kunna fatta beslut och hålla fast vid dem.


  • Tack, herr talman! Jag tror att alla är medvetna om att den tidigare situationen inte var bra och det är faktiskt också det som hände i somras var bra att man kunde lösa det på snabb varsel. Men det är ju inte det som vi ska diskutera här, utan nu diskuterar vi ju framtiden. Det finns brister i det här, det finns orosmoln i den här konstruktionslösningen. Det finns det och det är saker som man behöver ta på allvar. Jag förstår inte hur man får det till att så split och splittring som lantrådet sa. Men lantrådet kan säkert förtydliga vad hon menar med split och splittring.


  • Talman! Jag inledde mitt anförande med så handlar det om att det finns relevanta frågeställningar och där har jag varit öppen och ärlig. Vi har inte de svaren ännu, det har vi inte och vi jobbar på ett seriöst sätt. Infrastruktur avdelningen jobbar på ett seriöst sätt och infrastrukturministern jobbar på ett seriöst sätt. Visst är det ju att undergräva förtroende också att man påstår saker om enskilda bolag och att det finns någonting som landskapsregeringen vet. Det misstänkliggör ju alltihop. Vi har varit helt öppna och transparenta med det här och vi kommer att fortsätta att vara det. Och jag hoppas så småningom att det kommer att finnas stabilitet i skärgårdstrafiken.


  • Tack, herr talman! Om lantrådet syftar på Finferries, den frågeställningen så är det högst befogade saker och frågeställningar som man lyfter, till exempel det här med 50 50 ägande. Det är flera ledamöter som har intygat det så jag vet inte vart lantrådet vill komma med det. Men det som jag är verkligen intresserad av är om det finns en vilja hos landskapsregeringen att komma med någon slags plan som gör att vi får ner antalet färjor så att vi har råd med de här investeringarna. För oavsett om skärgårdstrafiken har varit för billig så de här kostnadsökningarna som kommer nu och med nya färjor, det har vi inte råd med om vi inte gör anpassningar. Vi behöver göra det. Är det någonting man arbetar med på landskapet eller tänker man bara nu att vi fortsätter som det har varit?


  • Talman! Det är självklart att det arbetas med de frågorna också. Vi behöver ha en långsiktighet i skärgårdstrafiken och vi behöver se över hur den ska se ut i framtiden. Det är den samlade landskapsregeringens uppfattning att vi får en kompetens förstärkning med det här nya bolaget. De kan hjälpa oss. Som sagt var, de har en stor erfarenhet av att konvertera färjor. Att bygga om gamla färjor och det kommer vi att få ta del av nu. Jag tycker att Finans- och näringsutskottet ska höra Finferries vd, Håkan Fagerström, en mycket kompetent person som också haft stora delar av sitt yrkesliv i den privata sektorn.


  • Tack talman! Jo, jag hakade upp mig på några saker som lantrådet sa. Hon sa att man har flyttat över kostnaderna till företaget och satt ut kostnader på privata företag. Det är en väldigt konstig syn på fri företagsamhet. Här har ju en massa företag fått möjligheten att bjuda på de här entreprenaderna och så har man krypit för lågt och så har det inte gått ihop. Vad menar man med att man har lagt över kostnaden på företagen?


  • Talman! Så fungerar det och det är ju liksom ett blodomlopp i fri företagsamhet. Du har företag som upphandlar av andra företag. Men det som hände med den här kollapsen var ju att en massa små företag inte fick pengar för sina tjänster för det de hade utfört. Småföretagare, enskilda företagare har inte fått ut sina pengar på grund av den här kollapsen i skärgårdstrafiken. Så därför, vi har upphandlat någonting som visar sig att det inte var realistiskt. Det kollapsar och det betyder att konkursen får stora verkningar på resten av näringslivet, på många småföretagare. Det är det som har hänt.


  • Tack, talman! Jag är ju så klart mycket bekant med vad som händer när den stora entreprenör går i konkurs och att underentreprenörer får ta smällen. Men det är ju inget som man kan lasta beställaren för. Det är ju inte beställarens fel att en entreprenör missköter sitt företag. Då kan man inte säga att vi har flyttat över kostnaderna, men vi kan släppa det. Jag är fortfarande väldigt nyfiken på det här ägarförhållandet, 50 50, man använder sig aldrig av det just för att det inte är ett bra ägarförhållanden. Hur kommer det sig att man har gått in för 50 50? Varför har man inte gått in för 51 49 som är liksom praxis?


  • Talman! Det kan jag inte svara på, Det måste infrastrukturministern svara på. Men jag vill understryka det som jag också sa tidigare. Jag uppfattar att det här är två parter som vill samarbeta och som vill någonting framåt. Det handlar ju också om att har man ett samarbete och ska man bilda ett bolag gemensamt så måste det också finnas någon form av grund förtroende och att man har en gemensam målsättning. Och det upplever jag att vi kommer att få tillsammans med Finferries.


  • Talman. Jag tänkte börja med det som vi är eniga kring i princip alla här i salen. Det att skärgårdstrafiken alltid har varit ett hett och debatterat område så långt tillbaka som man kan gå i de stenografiska protokollen så har det bryts lite här i bänkarna. Vi är också överens om det som lantrådet sa, att Finferries är ett seriöst företag med bred erfarenhet och kompetens. Jag tror inte att någon här betvivlar den delen, men de frågetecken som jag känner att jag fortsättningsvis har. Det är då den vinstmarginal som företaget Finferries har. Hur kommer det att bli här på Åland? Det är ju en intressant fråga. Är det så att det ska läggas på en vinstmarginal då blir ju trafiken betydligt dyrare än vad den har varit tidigare. Det andra är ju också att trafiken är ju kostnadsfri för den enskilda i Finland i inrikestrafiken där. Där finns det diskussioner kring det här?


  • Talman! Om jag tar det sista först. Jag har förstått. Jag vet inte om det är någon sanning nu, men det är saker som man diskuterar på rikssidan också. Man nagelfar hela statsbudgeten och behöver ha inkomster. Det ekonomiska läget är mycket svårt på rikssidan. När det gäller första frågan om vinstmarginaler. Det har finansministern svarat på. Det är en sak som kommer att bestämmas. Varför har ett företag som Finferries vinstmarginaler? Det säger sig självt att man har stora investeringskostnader också. Det spelar ju ingen roll om man tänker så här om man för ett för ett hypotetiskt resonemang att Axferries kommer att ha en viss vinstmarginal för att sedan kunna göra investeringar. Annars är det ju landskapsregeringen som måste göra investeringar som också belastar skattebetalarna och landskapets budget.


  • Talman! Jag undrar om lantrådet känner till vad det är som gör att Finferries vill etablera sig i den åländska skärgården. Lantrådet lyfte tidigare här att man är intresserad av den kompetens som man arbetar upp inom infrastruktur avdelningen. Det är säkert fullt möjligt. Samtidigt är ju det här ett väldigt stort och stabilt och brett företag som redan har en väldigt bred erfarenhet och kompetens. Och det intressanta är ju åtminstone som jag skulle vilja ha svar på, varför vill man etablera sig i den åländska skärgården? Det måste ju finnas någonting för ett så här stort företag som gör att man verkligen vill komma hit. Det kan ju inte bara vara att man vill vara snäll med oss ålänningar och hjälpa oss. Det känns inte riktigt företagsekonomiskt tänkt.


  • Talman! Jag tror inte det finns någon snällhet överhuvudtaget eller att vi ska känna oss i någon som helst underläge. Och liksom är det så att ledamot Thörnroos har annan information än vad landskapsregeringen har så tycker att man ska tala ur skägget och inte komma med såna här insinuationer igen. Alltså, det handlar om ett samarbete och jag uppfattar att viljan är god hos Finferries och också hos Ålands landskapsregering. Det är ett samarbete och tro det eller inte, man kan samarbeta, man kan dra åt samma håll. Man kan gå tillsammans också med Finland.


  • Talman! I detta förslag till ändringsbudget skall jag uppehålla mig vid landskapsregeringens förslag att bilda bolaget Ålands Skärgårdstrafik/Axferries. För mig personligen känns det bra då jag har haft den här tanken i huvudet redan före valet och skrev en insändare om just detta. Regeringens avsikt att bilda bolag tillsammans med Finferries, är ett steg i en ny riktning, och jag vill här ge en historisk bakgrund till hur vi har hamnat här.

    På 70 talet när bilfärjorna kom på bred front till alla linjer hade landskapsregeringen eget rederi, egna fartyg och egen personal. Trafiken fungerade relativt bra med en liten organisation hos sjötrafikbyrån som den då hette. I rättvisans namn skall nämnas att de flesta fartygen var splitternya och följaktligen lättare att sköta. Problemet blev i stället att kostnaderna drevs upp över tid. Sjöfacken förhandlade väl och min känsla är att de var mer vinnare än regeringen i förhandlingarna. Kraven på att vara redare främst inom teknik och säkerhet steg hela tiden och att fortsätta i samma spår var inte möjligt längre. Konflikter med fackföreningarna kom som ett brev på posten när man försökte sig på förändringar. Man testade driftsprivatisering av m/s Grisslan samt totalentreprenad av Asterholmalinjen och den nya Enklingelinjen i början på 90 talet. Konflikterna blev inte mindre i den vevan. Den ena ledde till det andra och vi hamnade i den perioden som jag kallar den stora oredan.

    I den stora oredan fanns det ingen tydlig strategi. Det fanns totalentreprenad, driftsentreprenad samt fartyg som drevs i regeringens regi. Regeringen kom nästan i mål med att införa enhetslöner för besättningarna. Vissa personalgrupper fick enhetslöner men inte alla. Förtroendet parterna emellan var uppenbarligen för skadat för vidare förhandlingar. Enhetslönerna sänkte lönenivån och gjorde den mer förutsägbar. Man hade dispens från vilotidslagstiftningen men besättningarna ville naturligt nog inte jobba fler timmar än de hade betalt för. Detta ledde till att vilotidslagstiftningen började åtföljas noggrant. Infra lyckades inte heller införa fungerande arbetsscheman som de privata entreprenörerna lyckades mycket bra med. Till slut hade man målat in sig i ett hörn och det hela utmynnade slutligen i att resterande färjor bjöds ut som driftsprivatisering och regeringen upphörde som rederi. I början fungerade trafiken hyggligt. Dock hade konkurrensen blivit knivskarp mellan entreprenörerna. Kortsiktigt var det billigt för regeringarna men räkningen lurade runt hörnet när entreprenörerna gjorde förlust efter förlust i sina bokslut. Det är naturligtvis inte hållbart i längden varken för beställaren eller entreprenören.

    Nu har vi då kommit till det vad jag kallar den stora uppredningen.

    Med sittande regering började vi se en förändring. Ansvar utkrävdes och man ställde krav på att få vad man betalade för. Detta ledde till den ”stora smällen” när en dominerande aktör plötsligt drog sig ur mitt under högsäsong. Regeringen lyckades hantera krisen på förvånansvärt bra sätt. Situationen hade kunnat bli en skärgård i stort sett utan trafik resten av sommaren.

    När vi nu diskuterar bildandet av Axferries är det avgörande att betona att detta bolag, som jag uppfattar det, kommer att vara frikopplat från direkt politisk styrning. Det är ett klokt och nödvändigt steg. Vi har erfarit hur det kan gå exempelvis gällande händelserna som började med kortruttsutredningen. Politiken har dock en viktig roll i att skärgårdstrafiken får tillräcklig finansiering, men det operativa ansvaret måste ligga hos professionella aktörer.

    Jag har uppfattat oro för konkurrenssituationen och jag delar den avseende den nu föreslagna kortsiktiga upphandlingen. Den korta upphandlingen måste ses som ett nödvändigt ont och en del av krishanteringen och efterdyningarna efter den stora smällen. Den korta upphandlingen behövs för att ge tid att fastställa servicenivåer och bereda följande mer långsiktiga upphandlingar. Infrastrukturministern har aviserat att man vill bjuda ut följande avtal på mycket längre tid. I fastlandet förbereder man nu 15-20 åriga avtal för att möjliggöra nödvändiga investeringar i tonnage. Långsiktiga avtal ger bättre stabilitet i skärgårdstrafiken och en tryggare trafik. Vi vet att rederier i både öster och västerled har visat intresse för att etablera sig på Åland. Långa avtal kan skapa en dynamisk marknad där även åländska rederier kan spela en aktiv roll.

    Framåt ligger utmaningar men också möjligheter. Med rätt styrning och långsiktiga beslut kan vi göra skärgården tillgängligare, tryggare och hållbarare. Det är nu vi har chansen att forma framtiden för vår skärgårdstrafik och jag har stor tilltro till att det är ett steg i rätt riktning. Vi måste bygga något långsiktigt, där kvalitet, konkurrens och hållbarhet går hand i hand. Jag ser fram emot att följa den här resan och jag önskar regeringen och alla inblandade stor framgång med bildandet av Axferries.


  • Tack, herr talman! Jag reagerar på en sak som ledamoten sa, ledamoten sa att regeringen ställde krav på den här entreprenören, vilket ledde fram till den här stora smällen, som ledamoten säger. Är det då så att det var regeringen som orsakade den stora smällen mitt i sommaren eller vad menar ledamoten? Det är information som inte jag känner till iallafall. Men om han kan förtydliga lite vad han avsåg med det här.


  • Talman! Med krav på entreprenören så menar jag det som vi alla nu läst i media, att man dömde ut vite på grund av att man inte har följt avtalen. Så det var ingenting konstigare än en aktiv avtals uppföljning och sånt borde vara en del av alla avtal som upphandlas.


  • Tack, herr talman! Jag bara tänkte på tajmingen där, nåja, men det löste sig till slut i alla fall, så det är bra att det gjorde det. Men då är det alltså mitt i sommaren som man bestämmer sig för att göra det här om jag förstår rätt. De här långa upphandlingarna, vi pratar hela tiden om långa upphandlingar, det möjliggör investeringar och så vidare. Det ju alltid landskapet som får betala för de här investeringarna. Och det är viktigt att komma ihåg det. Jag vet att ledamoten också tänker på de här frågorna. Att det behöver finnas ekonomiskt utrymme, det är inte så att långa upphandlingar per automatik blir billigare, de blir de facto dyrare för att vi köper nya fartyg. Jag tar upp det här varje gång som det här nämns, för det är viktigt att betona det. Långa upphandlingar betyder inte nya fartyg per automatik utan bara om man ställer krav på nya fartyg så blir det nya fartyg.


  • Det är möjligt att ledamoten har rätt på den punkten, men det vet vi nu med all säkerhet att korta upphandlingar och det har inte gett nya fartyg. Det har vi nu sett ganska länge. Längre upphandlingar ger en längre tid och betala av på det man har investerat. Så det är helt är en nödvändighet och det är också det man har identifierat i fastlandet eftersom man väljer den vägen.


  • Talman! Tack ledamot Pettersson! Jag reagerar på en sak i ditt anförande. Du sade att det inte ska finnas någon politisk koppling. Då blir jag lite fundersam vem det är som ska styra det här bolaget riktigt och vem som ska sitta i bolagets styrelse. Blir det proffs i den här styrelsen, inga politiker? Ska oppositionen stängas ute även i det här bolaget? Vad har ledamoten för åsikter eller den information där som man kan delge oss?


  • Hur styrelsen ska utformas och det är ju en helt operativ fråga hos regeringen. Men det har ju i många olika sammanhang varit öppet att styrelsen ska inte vara politisk utan den ska beslutas av proffs och hälften kommer från Finferries och andra hälften är sådana som regeringen har tillsatt. Ungefär så kommer det bli.


  • Talman! Men då har vi ju en politisk koppling, det sa ju ledamot Pettersson i sitt anförande att det inte skulle vara här. Men nog kommer väl landskapsregeringen att gå på bolagets bolagsstämma och ge ägardirektiv när vi har landskapets skattepengar som skall med och verka i det här bolaget. För det måste ju komma ägardirektiv från ägarna, annars blir ju det här väldigt intressant.


  • Givetvis kommer det att finnas ägar initiativ. Men det som jag menar var att styrelsens ledamöter enligt vad vi nu har följt, kommer inte att vara lagtings politiker utan det kommer att vara andra som man har satt dit som har något att tillföra i professionell mening. Det kan vara eventuellt en jurist eller vad som helst.


  • Tack, talman! Jag var inne lite på samma sak som ledamot Holmberg. Bortkopplat från direkt politisk styrning sa ledamot Pettersson. Det blir ju lite konstigt om det är landskapet nu som äger hälften av det här bolaget. Då förmodar jag att man måste ha en politisk styrning. Om inte annat så måste man ju titta på servicenivåer och vad man vill ha för typ av fartyg och så vidare. Ja då skulle man kunna få en förklaring till vad ledamoten faktiskt menade.


  • Som jag nämnde i anförandet så var just servicenivåer, att man behöver tid för att kunna fastställa dem och därför har vi den här korta upphandlingen. Den politiska styrningen blir så att det är vi här i lagtinget som beviljar pengar och det är en styrning som nog kommer att synas. Men som jag ånyo säger är det inte meningen, som jag uppfattar det, att det ska sitta politiker i styrelsen.


  • Tack, talman! Ledamoten nämner också konkurrens här i sitt anförande och jag vill ta upp det som jag tog i ett replikskifte tidigare att här har man, i och med att man ger bort sina fartyg till det här bolaget som en form av del likvid. Så då har man ju att välja på, antingen så har man ett stort risktagande eller så har man tagit bort konkurrens faktorn. Det här måste man ju ha vägt in när man gick in för det här förfarandet. Så hur kommer det sig att man fortfarande pratar om konkurrens? För man måste ju ändå förstå att det kommer ju inte vara en lika öppen marknad nu efter att man har gjort det här.


  • Konkurrens, den kanske är om man har tillräckligt långa avtal för då blir det intressant för andra att vara med. Vi kan ju titta på den här elhybriden som nu är glömd bland de flesta. Men där var det en alldeles tillfredsställande konkurrens. Jag har för mig att det var fyra olika anbud som alla låg ganska nära varandra. Bara man har en lång upphandling så är jag helt övertygad om att det kommer att finnas konkurrens.


  • Diskussionen avbryts. Ärendet är bordlagt.