Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Herr talman! Jag har äran att presentera kompletteringen av tredje ändringsbudgeten för år 2024. Ändringarna är inte många, men till någon del ändå relativt stora, så det är värt att föra ett resonemang kring dem.

Det som jag tänker nämna är det lilla tillägget till motiveringarna gällande de i ursprungsförslaget till ändringsbudget nr 3 föreslagna 1 miljon euro för möjliga samarbetsunderstöd till kommunerna. Motiveringen kompletteras där med ordet likviditetsstöd. Lagtinget har antagit lagen om likviditetsstöd till kommunerna så då kan detta moment användas också för detta ändamål.

Sedan till huvudorsaken till denna komplettering, det är den kursförändring, symboliskt sagt, i skärgårdstrafiken som har ventilerats i offentligheten en hel del. Landskapsregeringen konstaterade i ett skede av det pågående arbetet att det skulle ge det under bildning varande bolaget Axferries en otillbörlig fördel att i form av en apportegendom föra över fartyg till bolaget innan en upphandling om trafik har genomförts. Så med denna visdom i botten så har landskapsregeringen föreslagit denna kursändring.

Nu är upplägget det att färjorna inte förs över till bolaget innan upphandling. Efter genomförd upphandling, om det visar sig att Axferries är vinnare och har gett det bästa budet, så då kommer Axferries för sin del att via det avtal som skrivs vara tvungen att köpa fartygen av landskapsregeringen precis som vilket bolag som helst som står i en vinnande situation. Alltså, det kommer att införas en köpklausul i upphandlingen så att det vinnande rederiet kommer att förvärva fartygen av landskapsregeringen. Därmed så går vi in på riktigt i det koncept som landskapsregeringen eftersträvar att gå in i, dvs. säga totalentreprenad. Den part som bedriver trafiken ska stå som ägare av fartyget, underhåll och konverteringar till mera miljödrift och vad som kan följa av de krav som ställs i upphandlingen.

Därtill så föreslår vi en liten justering i de fullmakter som vi begär för upphandlingen. Den temporära trafiken, som vi vill kalla det, fram till att man sedan upphandlar för en betydligt längre period, skulle vara 2+1 år, alltså två år plus ett optionsår. Det är detta som man kan kalla den temporära trafiken fram till att vi sedan ska komma till ett betydligt mer bestående arrangemang.

Nämnas kan i det här sammanhanget att nu när vi står inför en situation när vi inom landskapet ska ha till hälften ett bolag med Finferries som andra ägare av bolaget så finns det anledning att vara väldigt tydlig med rollfördelningen inom landskapsregeringen. Upplägget är tänkt att vara så att ägarstyrningen av det blivande bolaget, till hälften ägt av landskapsregeringen, ska finnas vid finansavdelningen, medan själva upphandlingen och diskussioner om servicenivåer som hör ihop förstås med upphandlingen ska finnas på infrastrukturavdelningen. Det har funnits redan tidigare, men nu fungerar det på det sättet att det ska vara den här rollfördelningen mellan ministrarna så att det är klart för alla parter. Det är bra att uttala det i denna sal också att det är på det viset.

Jag kommer att svara på frågor om själva bolaget och kommer att ha ansvar för sådana frågor om en eventuell kapitalisering av bolaget längre fram, ifall Axferries har vunnit anbudet. Kollegan Gunell har ansvar för servicenivåfrågor och själva upphandlingen. Tack!

Talman! Tack för presentationen! Men jag blir faktiskt bekymrad alldeles på riktigt. När regeringen presenterade sitt program så skulle man köpa fem nya färjor och åtta linfärjor, tror jag att det var. För sex veckor sedan så skulle man lägga in två fartyg som var apportegendom och begärde då att man skulle få tillstånd för det ha 1+1, alltså att bjuda ut det på kortare sikt. Sex veckor senare nu så vill man göra någonting helt annat. Det här ger ett väldigt spretigt intryck. Det här skapar otrygghet för skärgårdsborna, det skapar otrygghet för brukarna och det här är ju jättestora summor vi talar om. Det är ju inte riktigt fråga om färgen på köksgardiner som vi diskuterar här.

Herr talman! Den situation som vi befann oss i för snart ett halvår sedan var ett resultat av ledamotens ministerperiod och lantrådstid, dvs. vi hade en privat aktör som hade nästan monopol och som sedermera gick i konkurs. Under ledning av minister Gunell och med mina ringa insatser så lyckades vi rädda trafiken.

Nu, bara någon månad senare, så går vi in för något som uppfattas som en stabil grund för en framtida skärgårdstrafik. Jag är inte helt säker på att brukarna där ute ansåg att det var mera stabilt det som ledamoten företrädde jämfört med det som den här landskapsregeringen företräder.

Talman! Man får ta mycket ansvar när man sitter i en regering. Men att försöka skylla felet på mig för att de privata aktörerna lade ett felaktigt pris tycker jag ändå kanske är att ta det lite onödigt långt.

I debatten här i slutet av september så var det röster från oppositionen som sade att man inte kan lägga in fartygen som apportegendom. Det kan ses som positiv särbehandling. Det fördes även fram andra argument, men då var det självklart att man kunde göra så. Vad är det nu som har förändrats på de här få veckorna sedan dess, cirka sex veckor sedan, som gör att landskapsregeringen återigen gör en kursändring?

Herr talman! Jag tycker att jag riktade min kritik precis till rätt adress. Vi fick reda upp ett stort skadestånd, det hade passerat flera domstolsförhandlingar och allting hade fallit till landskapets nackdel. Det var ett jättestort belopp som betalades via förlikning och det skapade lite lugn och ro för det arrangemang som sedermera måste till för att reda upp konkurserna efter den trafik som var ett resultat av förd politik. Jag tänker inte ändra adress på den kritik som jag riktade.

Tack, herr talman! Finansministern har varit med om hela den här driftprivatiseringshistorien egentligen, förutom förra mandatperioden, så visst bär finansministern själv ett ansvar i det här också.

Men det var inte det som jag tänkte ta upp. Det som jag har funderat över länge är, ska man uppmana andra aktörer att också delta i den här upphandlingen? Eller är det här en riktad upphandling som går direkt till landskapets eget bolag? Det är nämligen väldigt svårt att tyda ut det i och med att fullmakten inte säger någonting om det här. Man ger en öppen fullmakt och säger; "vi ska upphandla trafiken. Hur vi ska göra, det behöver ni inte lägga er i." Det är ett stort problem och det är tydliga brister i transparensen. Jag påtalade detta till finansministern ansikte mot ansikte också i förra debatten. Varför följer man inte praxis som man alltid annars har gjort?

Herr talman! Jag ska passa på att återkomma till den diskussionen vi hade om vems ansvar de saker som har gjorts är. Jag företrädde en politik tidigare där vi gick in för totalentreprenad med långa anbud för att få stabilitet. Åländska aktörer var inblandade i det. Det revs upp av dåvarande minister Wikström. Sedan följde det som vi alla har sett hända med slutresultatet senaste sommar.

Men vad gäller själva upphandlingen så är det här, enligt min uppfattning, en öppen upphandling. Vi kommer att gå ut på gängse sätt och bjuda ut trafiken på marknaden. Att vi har väldigt bråttom, så det är vi ju tvingade till. Vi tycker, menar och har den uppfattningen att det här är en öppen upphandling även om det är strama tidsramar för det hela. Men vi hoppas ju givetvis på att det ska finnas (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Konkurrens och gängse praxis är just det som man inte följer här, eftersom man inte anger hur man ska upphandla det här. Det är helt omöjligt för oss som sitter här att på något sätt analysera om det här är bra för konkurrensen eller inte när man de facto inte berättar hur man tänker göra som man gör i alla andra upphandlingar. I alla fall under min tid, så länge som jag har läst de här budgetarna, så har man angett hur man ska upphandla saker och ting, men det gör man inte här. Man begär alltså en fullmakt från lagtinget om att godkänna det här in blanco, det blir nog bra det här och det kanske blir konkurrensneutralt. Jag är väldigt osäker på den frågan, men vi får väl återkomma. Det är tydligen helt okej att vi upphandlar på det här viset och ger landskapet mandatet att göra lite hur man vill.

Herr talman! Jag tycker att vi begär en fullmakt som är tillräcklig. Jag tycker att den är så konstruerad att den ger landskapsregeringen de ramar som behöver finnas gällande kostnader för en temporär trafik fram tills att vi så småningom, efter diskussioner om servicenivåer, kommer att göra en upphandling på betydligt längre sikt.

Jag säger det igen, de tidsramar vi har till förfogande nu med konkurser senaste sommar när vi måste ha ny trafik på plats i januari, bara sex månader senare, det har förstås skapat en brådska i det hela. Till den delen får jag tycka att det är bra att lagtinget medverkar till att vi kan få de här sakerna på plats. Det tekniska plenumet härom veckan för att komma till den debatt vi har här i dag är ett tecken på att det finns ett gemensamt ansvar och det är landskapsregeringen tacksam för.

Tack, talman! Jag reagerade på finansminister Perämaas uttalande om den så kallade köpklausulen som ska finnas med i den här upphandlingen. Det är ju frågan om ett tvåårsavtal. Vi har i media kunnat läsa om ett köptvång för anbudsgivaren efter sex månader och då är det ju bara 18 månader kvar som återstår av den perioden som de ska trafikera. Jag ser det här som en väldigt stor risk för själva anbudsgivaren att ta på sig ett sådant ansvar att köpa på sig de här fartygen för en så kort tidsperiod. Ur det perspektivet så ser jag en risk för att man kan uppfatta det här från vissa håll som mindre marknadsneutralt, vilket jag ändå har förstått att man har försökt framföra att det här ska vara marknadsneutralt. Jag ser en stor risk i detta köptvång att man tar bort marknadsneutraliteten.

Herr talman! Det är en berättigad fråga. Den frågan har förstås landskapsregeringen ställt sig själva. Det har ju varit en diskussion fortlöpande under den här processen om vad som kan vara ett otillbörligt stöd eller en fördel för en viss aktör i det här sammanhanget. Den bedömning som görs är att ha köpklausul för det vinnande rederiet, det är någonting som är lika för alla. Och visst, det är klart att det kan vara en risk för ett företag att gå in i ett tvåårigt arrangemang med tvånget att köpa fartyg. Men förmodligen är det väl så att då kommer det rederiet att ha en viss fördel sedan i följande omgång, vem det än må vara. Det är det första skedet, då det inte finns någon fördel för någon enskild aktör, som avgör det hela i så fall. Nu står säkert olika rederier i beråd att ge anbud på det hela och det kommer man att kunna ge på lika villkor.

Talman! Det finns ju trots allt en risk att dessa fartyg de facto kan förflyttas bort från Åland efter två år. Det är ändå en väldigt kort tidsperiod. Utifrån det så är det inte en självklarhet att de blir kvar i det åländska trafiksystemet. Jag har tidigare försökt framföra att jag tror att det kan vara rätt av landskapsregeringen att gå in för långsiktiga upphandlingar. Men i det här första skedet så skulle en ren driftsupphandling vara det bästa för att ha tid att paketera de långsiktiga upphandlingarna och kanske paketera fartyget tillsammans med fem-tioåriga avtal så att det finns en marknadsneutralitet i det hela. Annars är det också risk att själva anbudspriserna stiger onödigt mycket om man ska vara tvungen att inhandla fartyget.

Herr talman! Det är förmodligen det där sättet att tänka som ledde till att vi gick in för driftsprivatisering, alltså det här lagtinget. Man uppfattar att då hade landskapet kontroll över fartygen och man visste vilka fartyg som skulle vara där. Men samtidigt så har vi ju sett nackdelarna med att man har det på det sättet. Det kräver att man har en kompetens att sköta om fartyget, inspektörer och så. Det finns personer som har gjort ett jättebra jobb, det är inte frågan om annat. Men det kräver att kompetensen på rederisidan finns att sköta om fartyget och också här i huset och så blir det en gråzon där emellan. Nackdelar finns med alla arrangemang. Det finns risker när vi bjuder ut trafiken på det här sättet och det hör ju till en del av det här med konkurrensutsättning. Man vet inte vem som vinner. Man vet inte exakt på förhand vilka avsikter de har. Men vill man nå någonting bättre så bedömer vi att det här är vägen att vandra.

Tack, herr talman! Vi har ju diskuterat det här ärendet flera gånger. Jag vill faktiskt börja med att säga det som jag tycker att är bra. Jag tycker att den här ändringen av budgeten, som nu framförs, är ett steg mot att göra just dessa upphandlingar mer konkurrensneutrala. Det är också mer eller mindre exakt det som Obunden Samling föreslog i sin budgetmotion som lämnades in. Jag vill säga det faktiskt som beröm att det är roligt att man lyssnar också på debatten och kan tänka sig andra sätt att upphandla än vad man har bestämt från början. Så till den delen är det bra faktiskt. Jag vill ge all heder för att man har gjort så.

Om jag fortsätter så tror jag nog, i likhet med ledamoten Nordberg, att det vettigaste hade varit att upphandla det här på drift under de här fåtal åren. Jag tror nämligen att den här entreprenaden kommer att gå till Axferries hur man nu än gör det här, för det är så kort tid som vi pratar om här. Vi får inga besked om hur man tänker upphandla det här, vilket är väldigt konstigt. Det är konstigt för den som studerar budgetar tillbaka i tiden. Man brukar ange vad det är som ska upphandlas. Vad är det för något som ska upphandlas? Här säger man, jo, vi ska upphandla skärgårdstrafik, men man beskriver inte hur man ska upphandla. Alltså vilka linjer ska upphandlas? Hur ska det här paketeras?

I praktiken har det väldigt stor betydelse för vem som kan tänkas bjuda på det här. Om det nu är så att man tänker upphandla allting i en klump eller nästan allting i en hög så krävs det en väldigt stor sjöfartsorganisation på plats redan idag för att ens klara av att bjuda på det här. Trafiken ska sättas igång i januari och även en linje eller ett par linjer tillsammans så blir det utmanande.

Såsom jag ser på det här budgetförslaget nu och den här upphandlingen så kommer det att gå till Axferries hur vi än gör det här, som det ser ut nu.

Undantaget skulle kunna vara om man kunde ha driftupphandling, om man faktiskt var intresserad av att ha en marknadsanpassad trafik där också aktörer utifrån Åland kan bjuda.

Men om det nu är så att man vill att Axferries ska vinna det här så kan jag väl köpa det också. Alltså om det är så som man vill, men det skulle vara klädsamt om man kunde säga det då, att vi ser gärna att Axferries vinner det här. Det kanske inte är riktigt 100 % marknadsanpassat.

Ser man det på det viset så blir det ju lite problem. Att upphandla trafik måste göras på marknadsmässiga grunder, precis som Finnferries måste göra. Jag förstår det här dilemmat som landskapsregeringen befinner sig i.

Vidare så har vi pratat mycket om statsstödsproblematik här den senaste tiden, dels nu i det här, hur man ska upphandla för att undvika statsstödsproblematik och dels också i flygupphandlingen, vilken vi inte har diskuterat här i salen, men det har varit aktuellt i samhället i alla fall.

Det är roligt att landskapet i alla fall ger sken av att tänka på att man ska upphandla saker och köpa saker som gör att inget enskilt företag gynnas av det. Det är roligt att man ger sken av det. Det blir lite svårt att få ihop de här pusselbitarna när man vet hur skärgårdstrafikupplägget ser ut idag. Jag tänker framförallt på tvärgående linjen. Moderaterna har ju för övrigt lämnat in en bra budgetmotion som Obunden Samling stöder. Det är en vettig politik som gör att just de olagliga subventioner som landskapet idag betalar ut till fiskeindustrin på Föglö elimineras, om man inte flyttar lastbilarna till någon annan plats. Den politiken stöder vi. Det är bra.

Egentligen så var väl det här kontentan av det som jag hade tänkt säga idag. Det saknas en specificerad fullmakt. Jag kan inte heller riktigt förstå varför man inte har specificerat den i likhet med hur man har gjort tidigare. Är det bara för att man ska undvika kritiken mot konkurrensneutralitet eller varför har man inte specificerat det här? Vi har gjort det i alla andra budgetar så jag förstår inte vad skillnaden är här och nu.

Detta resonemang som man för här nu att detta är tillräckligt specificerat, då kan vi väl sätta allting som landskapet upphandlar och bara skriva ett område efter det andra och sedan skriva en totalsumma. Vi kan lägga in flygtrafik, skärgårdstrafik, busstrafik och alltihop i ett och sätta det i en klump. Det är det spåret som vi är inne på nu och det är inte bra. Jag tror att jag slutar här. Tack!

Tack, herr talman! Det är enkelt att vara klok, kunnig och ha lösningen på alla bekymmer när man sitter oppositionen. Det känner jag till själv efter fyra år. Det hade varit jättebra om det här hade löst under tiden som ledamot Wikström var infrastrukturminister. Det hade verkligen varit att föredra. Men nu är vi där vi är.

Det låter på ledamoten Wikström och på flera andra i oppositionen som att man är helt ute i kylan och att vi har noll koll på hur upphandlingen är tänkt att göra.

Den 24 oktober samlades vi i ett konferensrum här i landskapsregeringen, parlamentariskt. Vi hade representanter från alla partier och hade en ganska lång diskussion tillsammans med landskapsregeringen samt med representanter från Finferries om det här upplägget. Det bjöds in till frågestund och till informationsträff. Det var en ganska öppen agenda. Jag tror att vi alla kom därifrån med ganska klara besked om hur saker och ting kommer att göras här. Nu låter det plötsligt som att man totalt sitter på läktaren och är ute i kylan. Jag tycker inte riktigt att det är klädsamt. Man kan erkänna att den här processen ändå har varit ganska öppen i slutändan gentemot parlamentet.

Min erfarenhet är att vad politiker säger och vad politiker gör, det är inte samma sak. Därför så väljer jag att läsa det som står i budgettexten här. Jag vet faktiskt inte vad man har tänkt att göra. Jag vet vad vi har diskuterat, jag har inte fått några detaljerade klara besked. Det som faktiskt gäller är det som står i budgeten om vad fullmakten omfattar.

Hur står det i lagtingsordningen? "En till beloppet och ändamålet avgränsad fullmakt." Det är så som det står i lagtingsordningen. Här vet vi nu att det är hela skärgårdstrafiken eller nästan hela skärgårdstrafiken på ett bräde. Det finns ingen mera information. Är det tillräckligt?

Tack, herr talman! Den spetsighet som ledamot Wikström har här i stolen så tycker jag att det är lite show över det hela. Den showen verkar nog Wikström verkligen trivas ganska bra i. Jag tycker att det är ganska osmakligt.

Man lämnade en ganska trasig skärgårdstrafik över till den här landskapsregeringen. Man lämnade en ganska stor sophög som man måste reda upp och städa, vilket har gjorts under ganska svåra förhållanden. Det var ganska svåra förutsättningar.

Att sen stå och säga att landskapsregeringen begår olagliga subventioner så de anklagelserna är ganska allvarliga. Det borde ändå leda till någon typ av vidarebehandling, juridiskt, om man tycker det på riktigt. Och att sedan anklaga hela behandlingen av Axferries bildande för att vara totalt marknadsmässigt vidrigt, på samma sätt har Finnferries egentligen hanterats av finska staten. Anser man även att det är marknadsmässigt vidrigt och konkurrensvidrigt på det sättet som man uttrycker sig här? Då är det också en ganska allvarlig anklagelse mot finska staten. Jag tycker att man bör grunda de här åsikterna lite bättre istället för att stå här och häva dem ur sig som exminister.

Tack, herr talman! Jag vill påminna ledamoten om att det här anförandet i sak innehöll ganska mycket beröm till det här förslaget och att man har förbättrat det.

Sedan vad gäller hela historien om Finferries, så förra gången som vi debatterade det här ärendet så tyckte jag att jag var jag ganska tydlig med varför jag ansåg att inte det heller var marknadsmässigt riktigt bra. Jag tycker att jag håller helt linjen här vad jag pratar om. Jag ändrar inte åsikt, utan klart och tydligt säger jag vad jag anser.

Vad gäller skärgårdstrafiken som helhet och beskrivningen att det lämnades efter oss ett så stort sopberg, alltså det var ledamotens eget parti som inledde hela den här processen. Förra regeringen fortsatte på samma inarbetade spår. Så är det. Privatiseringen inleddes och då satte Liberalerna med i regeringen.

Tack, talman! Jag måste säga att jag börjar bli jättetrött på det här pajkastande om vem som har gjort och sagt vad. Nu sade ledamoten Wikström dels att landskapsregeringen agerar olagligt när man fortsätter med en trafik som pågick också under hela förra mandatperioden, den tvärgående trafiken. Ledamoten sade också att det som landskapsregeringen säger och det som landskapsregeringen gör är olika saker, underförstått då att man ljuger när man för fram till exempel en budget. Jag tycker väl att ribban är ganska lågt lagd där.

Det som är relevant i den här diskussionen är det som finns i det här budgetförslaget. Det vill säga är det en vettig sak att bilda det här bolaget så att vi kan garantera att det finns åtminstone en aktör som bjuder när vi lägger ut anbud på vår skärgårdstrafik? Tycker ledamoten Wikström att det är vettigt att gå den vägen?

Tack, herr talman! När det gäller de här subventionerna till fiskeindustrin så torde det inte vara någonting nytt. Det är nog välbekant för alla som har följt med i politiken de senaste åren exakt vad min ståndpunkt är. Jag anser att det är olagliga subventioner att vi anpassar trafikläget helt efter en viss aktör. Det är inga konstigheter med det.

Sen när det gäller vad politiker säger och vad politiker gör så är det min erfarenhet som har lett fram till det. Vi ska inte säga att människor ljuger här, men det är min erfarenhet och den tror jag inte att kommer att ändra inom nära framtid.

I övrigt så är den här budgeten och det här förslaget, som jag redan har varit inne på, en stor förbättring gentemot tidigare förslaget. Det är bättre att göra på det här viset än att direkt ge apportegendom till sin egen aktör för då får de en väldigt stor fördel. Jag menar att det fortfarande finns fördelar för den egna aktören på grund av sjöfartsorganisationer som krävs för att bedriva trafik.

Ledamoten Wikström upprepade här både att landskapsregeringen agerar olagligt och att man ljuger. Då måste jag väl bara säga att av sig själv känner man andra. Om det är så som ledamoten upplever att politiken drivs så måste det komma ur en egen erfarenhet.

Ledamoten svarade inte på min fråga. Det som är relevant i den här budgeten är; ska vi bilda ett nytt bolag tillsammans med Finferries? Är det en klok väg att gå? Jag har ju tidigare i lite mera sakliga sammanhang uppfattat att också ledamoten Wikström tycker att det är vettigt att gå den vägen. Kan jag få svar på den frågan? Är det vettigt att bilda det här bolaget, att kapitalisera det och se till att vi har åtminstone en aktör med tillräckligt med kapital och kompetens för att driva skärgårdstrafiken?

Tack, herr talman! Ja, jag tycker att det är vettigt att vi har en aktör. Det här är en väg framåt som kan bli bra. Men jag tror inte att det blir särskilt bra om vi ger allting till en aktör. Jag skulle gärna se att vi har en aktör som har ett par linjer kanske, men att vi också har en marknadsmässighet i trafiken som vi riskerar att tappa bort om vi bara får en aktör i skärgårdstrafiken. Det är väl den kritiken och den skiljelinjen som jag har. Men det går liksom inte att kritisera det här och prata om de här sakerna, för jag vet inte vad vi förväntas att ge godkännande till? Vi vet inte hur det här ska upphandlas. Jag förstår inte vad problemet är, att ge en detaljerad fullmakt såsom man alltid tidigare har gjort. Jag förstår verkligen inte vad problemet är med det?

Tack, herr talman! Jag tänker fatta mig kort. Jag har redan hållit ett gruppanförande om ändringsbudgeten i mitten på september när vi debatterade den förra versionen. I stort så är den detsamma, det finns vissa detaljer som så klart pengamässigt är av stor vikt. Dels är det Ålandsdelegationens sänkning av förskottet på skatteavräkningsbeloppet om 8 miljoner som är viktigt att få med. Det är huvudorsaken till att landskapsregeringen har valt att komplettera denna ändringsbudget, dessa dryga 45 miljoner som det pratas om så blev 37. Det är viktigt att man är agil som landskapsregeringen har varit och gör en komplettering och därmed också ändrar det här beloppet. Man tar även tillfället i akt att korrigera den här processen med ingången av Axferries. Istället för att föra över färjorna, vilket inte ansågs konkurrensmässigt gångbart, så går man in med en aktiestock på 375 000 fifty-fifty.

Det som vi alla har hört, både på våra interna möten och i den här salen, angående processen med Axferries, vilket min kollega, ledamoten och vicegruppledare Benny Pettersson kommer att gå närmare in på med hans kunskapsbas, så tycker jag att det räcker ganska bra till att vi kan konstatera att vi i majoriteten åtminstone är överens om att det här är det bästa sättet att gå framåt. Det här är det bästa som har presenterats hittills med de förutsättningarna som har funnits och som har givits den här landskapsregeringen senaste halvåret.

Det visar också på att landskapsregeringen är lyhörd och att man har hört vad som har sagts från oppositionens sida när man har gjort den här kompletteringen. Landskapsregeringen är agil när det gäller ändrade förutsättningar och man ser till att saker och ting ska ske så gott som möjligt i stället för att det finns en typ av prestige i att det som man har lagt fram ska gälla oavsett hur. Jag upplever att den här landskapsregeringen har det som en stor styrka. Och det visar också den här budgetkompletteringen i och med att det är ganska mycket andra saker som ändrats i texten, det är små detaljer som man passar på att ändra. Det visar också hur mycket som faktiskt händer bakom kulisserna för landskapsregeringen. Bara på den här korta tiden finns det ganska mycket som man kan ändra om och plocka in det. Det kommer ganska mycket nya besked och det är ett ganska pressat läge att vara landskapsregering på Åland i dagens läge. Jag tror att det har varit så under ganska många mandatperioder. Man får ändå se detta i lagtinget nu, man ser de här stora ändringarna som sker i den här kompletteringen. Det sker väldigt mycket bakom kulisserna.

Angående fullmakten för upphandlingen för skärgårdstrafiken så är den liberala lagtingsgruppen helt ense om att den ska ges. Jag anser att vi har gott på fötterna för att ge den.

I övrigt så stöder den liberala lagtingsgruppen det här budgetkompletteringsförslaget fullt ut och anser att det här är rätt väg att gå framåt både när det gäller skärgårdstrafiken och det övriga som står. Tack, herr talman!

Tack, herr talman! Jag fortsätter lite på det här spåret eftersom jag inte verkar få något besked om det. Varför har man avvikit från hur man tidigare har upphandlat saker och ting, där man anger att den här linjen ska gå här, den här linjen ska gå här och de här upphandlingarna ska vi genomföra? Är detta ens en sådan diskussion som man har haft eller har man bara accepterat att så här brukar man göra och så har man inte tänkt så mycket vidare på det? Jag vet inte riktigt vad som föranleder det här. Ledamoten har själv sagt att man har ju fått information om hur det här ska göras. Man vet hur det ska göras uppenbarligen, för man ska just upphandla. Varför kan man inte skriva i fullmakten hur det ska göras så att vi kan diskutera det?

Tack, herr talman! Jag tycker det här ändå är uttömmande. I det här budgetförslaget står precis vad man anser att göra åtminstone det kommande halvåret. Hur framtiden kommer att se ut vet ju varken jag, ledamoten Wikström eller någon annan här. Det beror ju helt och hållet på hur upphandlingen kommer att gå och vem som kommer att vinna det här. Ledamot Wikström basunerade ut här tidigare att det minsann är tydligt att man vill att Axferries ska vinna den här upphandling och att inte finns någon konkurrens i den här processen överhuvudtaget. Jag tycker att det är felaktigt. Det handlar ju om att göra ett förfarande där du väger de konkurrensmässiga förutsättningarna mot att vi har ett ansvar och ett beredskapsansvar för vår befolkning att det finns trafik. Det är det här mellanläget man har gått inför och jag tycker att det här är rätt sätt att göra det på. Jag tycker också att man har det bra juridiskt på fötterna eftersom Finland har gjort precis samma sak. Jag tror att det här är rätt väg att gå. Jag anser att de bedömningarna som landskapsregeringen har gjort är de rätta, men än så behöver jag inte säga om den saken.

Samma som i Finland är spåret som landskapet går in för här. I Finland har man en aktör som kontrollerar mer eller mindre hela skärgårdstrafiken. Om man pratar om att vi ska göra som i Finland och ser hur utfallet är där så då får man ganska mycket vatten på sin kvarn om att det faktiskt är den vägen man ska gå. Man kan inte säga det heller, det är moment 22 och det är lite besvärande.

Men fortfarande, varför gör man inte som man har gjort tidigare? Varför har man ändrat kurs? Om man går tillbaka och läser budgeten så är den betydligt mer specificerad när vi pratar om upphandlingar. Det finns en orsak till det. Det är för att vi ska veta vad som händer, lagtinget ska veta vad som händer. För det är så som vi fattar beslut här, det är det som gäller och inte vad någon har sagt i korridoren.

Med ledamoten Wikströms trackrecord som infrastrukturminister så skulle jag kanske inte ha så jättemycket att säga till om den här saken. Det som gjordes under den förra mandatperioden så har vi sett till att städa upp. Det har gjorts av landskapsregeringen, den processen pågår och den kommer att pågå ganska länge ännu. Vi tycker att det här är ett bra förslag. Det finns inte så mycket mer att säga om den saken.

Talman! Ledamot Påvals var i sitt anförande för Liberalerna inne på att den här fullmakten på 22 miljoner är alldeles korrekt och allt i sin ordning. Vi vet, i och med att den uppkomna situationen är lite annorlunda nu, att plötsligt så går alla avtal ut i princip på ett och samma bräde. Det betyder att det är en stor upphandling som ska göras. Vad händer om anbudet blir på 24 miljoner? Vad händer då?

Tack, herr talman! Jag ställer en motfråga. Vilka andra alternativ tycker ledamot Nordberg att vi skulle ha gjort? Vad hade man kunnat göra annorlunda här? Det här är det enda alternativ man har haft. De förutsättningar som landskapsregeringen jobbar med just nu, efter denna sommar, så är detta det enda alternativ man har att agera. Det är vi fullt medvetna om och det tror jag också att även oppositionen är medveten om. Skulle det ha funnits andra alternativ att göra det bättre så skulle man ha gjort det. Det har funnits alla chanser för oppositionen att komma med de beskeden, dels under det parlamentariska mötet som vi hade 24 oktober, men också tidigare. Det är en lyhörd landskapsregering som vi har bredvid oss här. Har man goda idéer så är man välkommen att komma med dem. Det är ett litet parlament vi har här och väggarna är inte jättetjocka. Jag tror att det går ganska bra att knacka på om man har en bra idé som gammal infrastrukturminister.

Talman! Jag tycker att det är lite tråkigt att ledamoten Påvals har den här attityden i sitt argumenterande. Det är ju de facto så att landskapsregeringen kommer till lagtinget och begär om en fullmakt för att upphandla någonting. I den fullmakten är det tak på 22 miljoner. Helt konkret så är det en väldigt kort anbudstid. Det finns vissa osäkerhetsfaktorer som man menar att baka in i det här anbudsförfarandet som vi har fått höra om. Om det visar sig att det överstiger själva föreslagna fullmakten på 22 miljoner, vad händer konkret? Kan landskapsregeringen gå vidare med själva upphandlingen trots att 22 miljoner inte räcker till? Vad anser ledamoten Påvals att är rätt förfarande i det sammanhanget? Ska man då återkomma till lagtinget med en ny tilläggsbudget om inte annat belopp eller hur ska man förfara?

Tack, herr talman! Som jag ser det så har vi en budgetram att hålla oss till och det har även infrastrukturavdelningen. De har ett kostnadstak att hålla sig till och det behöver hållas. Är det så att lagtinget behöver en ny fullmakt så behöver man ju begära det. Det här är ju en fullmakt som lagtinget ger och den kan man inte överskrida. Den fullmakten måste ju i så fall ges på nytt. Så tolkar jag det. Sedan har inte jag suttit i laghuset, eller som minister så det här tycker jag nog att många i de här bänkarna kan svara på med sina erfarenheter av den perioden.

Tack, talman! Ledamot Påvals hade en konkret fråga som jag skulle önska att han svarade på utan att gå tillbaka till historien eller vad man har gjort för gamla synder osv.

I 54 § lagtingsordningen så står det att en sådan här fullmakt ska vara begränsad till ändamål och belopp. Och om ledamoten sedan läser den ändringen av ändringsbudgeten som är daterad 24 oktober, är den fullmakten som begärs där begränsad till ändamål och belopp på det sätt som avses i lagtingsordningen? Skulle ledamoten bara kunna svara på den frågan och inte svara på en massa annat eller annars kritisera hur vi har gjort förr i tiden.

Helt ärligt, jag uppfattar att ledamot Måtar verkar själv ha svart på det här, i och med att man har läst in sig på det här. Det är ganska nära till ledamot Nordberg om man behöver ha svar på de här frågorna. Det verkar som att åtminstone Moderaterna har ett anförande som de kan redogöra för detta här. Jag anser att en fullmakt är en fullmakt. Är den given så gäller den.

Tack, talman! Gett är gett sade ledamot Påvals. Det som jag frågade är bara; har ni överhuvudtaget läst den här ändringen av ändringsbudget där fullmakten är formulerad? Där är det ju ganska tydligt att den är ju helt tydligt inte begränsad till belopp och ändamål och borde således överhuvudtaget inte behandlas här eftersom den strider mot lagtingsordningen.

Ja, vi är olagliga och vi strider mot lagtingsordningen. Då får väl vi helt enkelt väcka den frågan vid ett annat tillfälle. Vi anser att den här upphandlingen är gjord på rätt sätt. Under de förutsättningar vi jobbar under så är det så här som vi behöver göra. Vi behöver få den här upphandlingen och den här fullmakten godkänd för att vi ska trygga skärgårdstrafiken för framtiden för Ålands befolkning. Det är det som är målet för den här landskapsregeringen och ingenting annat. Jag undrar om vi har ett gemensamt mål här i salen kring det? Eller är det någonting annat som är målet här, att man ska sätta dit sina motståndare i främsta hand och sen så får det gå som det går i den praktiska frågan? Jag tycker att det är ganska osmakligt.

Talman! Det blev en hård ton i debatten här i plenisalen. Det verkar som om många har varit uppe i natt och tittat på annat och inte sovit.

Jag har en kort fråga till ledamot Påvals. Du säger att landskapsregeringen går in med 375 000 i bolaget. Är det inte aktierna i bolaget Axferries som man nu ska köpa av Finnferries för 375 000?

Tack, herr talman! Ja, så står det.

Det är en del frågetecken för mig kring Axferries och hur mycket pengar som kommer att behövas.

Känner ledamoten till hur mycket pengar det finns i bolaget? Vad kommer landskapsregeringen att behöva pumpa in i bolaget för att få fart på det? Vad är substansvärdet i bolaget riktigt? Jag menar att 375 000, om det kommer från två parter, så kommer inte att räcka någonstans

Tack, herr talman! Det är det som står här. Förvärvande av aktiestocken föreslås 375 000 euro. Det här är en ändringsbudget. Det är det som man lägger till nu i den här skedet. Jag har inget svar på hur mycket som finns i det här bolaget.

Talman! Jag skulle vilja börja med en hovsam uppmaning att lägga alla personangrepp och smutskastning åt sidan och istället fokusera på framtiden, alltså vad vi kan göra eller inte göra för Åland. Jag menar att de här frågorna är tillräckligt knepiga ändå utan personangrepp och smutskastning.

I remissdebatten om tredje ändringsbudgeten var vi moderater fundersamma. Vi ställde flera gånger frågan här i plenisalen: Är detta det stora vägskälet i skärgårdstrafiken? Ja eller nej?

Nu efter att den så kallade ändringen av ändringsbudgeten antogs den 24 oktober råder ingen tvekan om saken. Det här är det stora vägskälet i skärgårdstrafiken. Det blir ännu tydligare när man läser budget 2025 på sidan 156 där det hänvisas till att denna fullmakt, alltså den som vi diskuterar här och nu, gäller för tre år framåt fram till nästa val.

Vi ställer oss skeptiska till att denna fullmakt på 22 miljoner årligen, det vill säga 66 miljoner, kommer att vara tillräcklig. I och med att inget ändras i trafiksystemet och att man aviserar ett köptvång för anbudsgivare så höjer det rimligtvis den ekonomiska risken för anbudsgivare.

Det är viktigt att alla förstår att det är det här som gäller. Det är i dag vi har vägvalet.

Det står i budget 2025: "Ingen ny fullmakt föreslås, se ändringsbudget nr 3/2024", alltså den som vi diskuterar nu. "Landskapsregeringen återkommer i ett senare budgetförslag med förslag till fullmakt för upphandling av trafiken från och med 2027."

Så om man inte vill att allt ska rulla på som förut i tre år så är det nu som man måste föreslå förändringar. Givetvis vill vi förändra. En sådan vilja bör finnas med 29,3 miljoner i underskott i budgeten för 2025.

Vi moderater har därför lagt en budgetmotion. I budgetmotionen föreslår vi att tvärgående linjens trafik ska anpassas för att möjliggöra en minskning av driftskostnaderna i skärgårdstrafiken på ungefär 600 000 euro. Det möjliggör också en optimering av Föglölinjen samtidigt som en grundkapacitet tryggas under sommarhalvåret på några linjer. Alltså, vi sparar pengar. Vi kan använda en liten del av pengarna till att skapa en skäligare taxa och återinföra de gröna avgångar som skärgården så behöver.

Talman! Den här motionen är inte en uttömmande lista på allt som Moderat Samling vill göra för skärgårdstrafiken. Vi kommer att ha flera förslag, men den säger någonting om vad vi vill göra nu när grunden läggs för framtidens skärgårdstrafiken. Tack för ordet!

Tack, herr talman! Det var ett bra anförande, ledamoten Valve. Speciellt bra är den här motionen som Moderaterna har lämnat in och som går helt i linje med hur Obunden Samling tänker också så det är väldigt bra. Moderaterna har också lyft upp den här frågan att om vi nu går in för det här och för över fartygen så låser vi ju fast, den som vinner den här upphandlingen nu och kan köpa de här fartygen så den kommer vi troligtvis att vinna nästa längre upphandling också. Jag tycker att det är helt rätt resonerat att det är nu som man behöver tycka till om de här sakerna. Det var bara det som jag ville säga.

Vi ser inte att den ekonomiska risken återspeglas i den fullmakt som efterfrågas av lagtinget idag.

Talman! Jag vill tacka för anförandet. Jag vill ge mitt stöd till vissa delar av anförandet. Det gäller just det här att vi kanske tillsammans lite ska minska ner de här personangreppen och vad som har gjorts tidigare, vem som har sagt vad och försöka i stället så gott det går hitta gemensamma lösningar. Det är ju så att skärgårdstrafiken har ju varit svår under alla år som självstyrelsen har funnits. Regeringar har fallit på grund av skärgårdstrafiken, så den är alltid het och det blir mycket känslor i omlopp. Men jag stöder att vi försöker tänka gemensamt.

Jag vill också säga att jag är lite förvånad över att man begär den här fullmakten för 22 miljoner när man samtidigt i budgeten för 2025 aviserar sänkningar av servicenivån. Jag vet inte riktigt hur det här sammanfaller. Jag vet inte jag heller faktiskt.

Jag tror generellt att den här debatten mår bra av eftertanke. Dels så är det där svåra saker, men jag tror faktiskt också att regeringsblocket gör klokt i att väga sina ord med guldvåg i den här debatten. Vad vi har hört i dagens debatt är att man gärna odlar en hjältehistoria och upprepar den och den är inte nödvändigtvis förenlig med regeringens intressen i en förestående upphandling. Det är svåra grejer som ni är på väg in i, ni har skäl att fundera på hur ni uttrycker er och om vad.

Tack, talman! Komplettering av förslaget till tredje ändring av budgeten för år 2024. Remissdebatten om förslag till tredje ändring av budgeten för år 2024 hade vi här i salen den 18 september 2024, så denna gång gäller det enbart kompletteringarna och ändringarna till förslaget.

Efter att Nordic Jet Line Ab och EW Finland Ab meddelade den 5 juli 2024 att man saknar förutsättningar att fullfölja de trafikavtal man hade, valde landskapsregeringen att säga upp avtalen från och med den 8 juli 2024. Från den 8 juli 2024 har landskapsregeringen tecknat ett tillfälligt trafikavtal med Ansgar Ab som gäller till den 8 januari 2025. Detta avtal gäller linjerna Osnäs-Åva, Svinö-Degerby och Långnäs-Kökar-Galtby. Ett tillfälligt trafikavtal har också tecknats med Saariston Meritie Oy på Långnäs-Överö-Snäckö linjen som gäller till den 31 januari 2025. För trafiken Brändö-Kumlinge har ett trafikavtal tecknats från den 1 september 2024 med Kymen Saaristoliikenne Oy för 2024-2028 med option på två år.

En upphandling av trafik, på de linjer som i dagsläget trafikeras på tillfälliga trafikavtal, kommer att ske under hösten 2024. Upphandlingen föreslås vara på 2 år med option på ytterligare 1 år. Upphandlingen kommer att vara en totalentreprenad men med krav på att chartra landskapsregeringens färjor. En köpklausul, villkorad med att färjorna inte får flyttas från skärgårdens trafiksystem under kontraktstiden, kommer att inkluderas i avtalet. I trafikupphandlingen kommer det att preciseras vilka färjor som kommer att omfattas av köpklausulen. Under 2025 kommer linjerna att upphandlas för en längre period, det vill säga för den fortsatta trafiken efter den nu under hösten upphandlade perioden på 2-3 år.

Ålands landskapsregering och Finlands Skärgårdsrederi Ab har ingått ett intentionsavtal om ett samarbete. Parterna har för avsikt att förvärva ett gemensamt 50/50 ägt bolag, vars namn skulle vara Ålands Skärgårdsrederi Ab med marknadsföringsnamnet Axferries. Priset på förvärvet baseras på värdet på aktiekapitalet i bolaget. Innan vi fick kompletteringen av förslaget till tredje ändring av budgeten var landskapsregeringens avsikt att fartygen m/s Alfågeln och m/s Viggen skulle överföras till det nya bolaget, men nu är avsikten den att så blir det inte.

Jag vill tacka landskapsregeringen och berörda tjänstemän för ett kraftfullt agerande i somras, varvid vi undvek ett större kaos inom skärgårdstrafiken. Jag har även förståelse för att på vägen mot en säkrare och stabilare skärgårdstrafik så kommer det att komma nya fakta och utmaningar, vilket innebär att kompletteringar och ändringar sker.

På vägen mot framtidens skärgårdstrafik och nya beslut i frågan behöver riskanalyser tas regelbundet för att säkerställa oss om att vägen blir så komplikationsfri som möjligt.

Till sist. Angående landskapsandelar och stöd till kommunerna är det bra att det i kompletteringen har skrivits i texten att anslaget även kan användas för tillfälligt likviditetsstöd, vilket kan tyvärr behövas för någon kommun redan innevarande år.

Centerns lagtingsgrupp stöder denna komplettering av förslaget till tredje ändring av budgeten för år 2024. Tack, talman!

Tack, herr talman! Jag tänkte fortsätta på samma spår, men ledamoten lyfte upp en aspekt till här. Det är inte bara det att vi inte vet vilka färjor som ska upphandlas och hur de ska upphandlas, vi ska också sälja en del av affärerna, men lagtinget vet inte vilka. Det är ju helt korrekt, det är ju lösegendom. Men det är ändå färjor i flermiljonklassen som vi ska avyttra. Är det inte skäligt att vi här i lagtinget också vet vad som kommer att hända?

Tack, talman! Jag vet inte hur mycket vi ska diskutera här i lagtinget egentligen. Visst är det ju bra att vi vet vad som händer. Men vi kan ju inte gå in på detaljnivå heller och lägga oss i hur den här vardagliga skötseln av landskapet fungerar. Det är ju inte vårt uppdrag.

Tack, herr talman! Nej, så kan man anse om det bara skulle handla om vardaglig skötsel. Men nu är det carte blanche, allting görs om från början när man hittar på ett nytt system. Det är ett systemskifte egentligen som vi står inför. Men vi kan inte diskutera detaljerna. Vi har inte fått besked om detaljerna i det här systemskiftet, så vi kan inte veta om det blir ett bolag som vinner alltihop eller om det blir flera aktörer, om man bygger upp systemet på det viset. Vi vet inte ens vilka färjor som ska säljas?

Tack, talman! Det är ju precis som ledamoten Wikström sade. Vi vet inte detaljerna. Frågan kan ju också vara, vad skulle vi ha gjort om vi vetat alla detaljer? Skulle vi ha gått in och petat i dem och sagt att så där går det inte att göra? När går vi in och sköter driften i landskapet Åland och blir mera som tjänstemän?

Talman! Det blir alltid väldigt hätska debatter när det handlar om skärgårdstrafik. Jag tycker att det är tråkigt att det är på det sättet.

När det gäller det som vi har på bordet nu så tänker jag egentligen, som alla andra, bara uppehålla mig vid bildandet av det nya samägda skärgårdsrederiet.

I det ursprungliga förslaget var tanken att överföra färjor till det nya bolaget, nu föreslås i stället en kapitalinsats på 375 000 euro. Den tidigare lösningen innebar uppenbarligen risker i förhållande till statsstödsreglerna, som många har påpekat. Jag tycker att det är jättebra att landskapsregeringen visar att man är beredd att ändra sig, även om det kan vara lite jobbigt, när man ser att det behövs. Den situationen som vi befinner oss i nu är ju ganska unik. Inte har det inträffat förut att hela vår skärgårdstrafik har kraschat mitt i juli och att man på väldigt kort varsel och med väldigt snabba puckar måste göra stora förändringar. Det är givet att man inte har svar på alla frågor.

Vi ser att bildandet av Axferries är ett viktigt steg för att trygga att landskapet åtminstone har ett trovärdigt alternativ som kan bjuda på vår skärgårdstrafik. Vi ser många positiva kringeffekter för Åland om bolaget bildas vad gäller klimatomställning, kompetensutveckling och allmän ordning och reda. Det är också i linje med Socialdemokraternas önskan sedan länge att avståndet mellan politiken och verkställigheten ska vara lite längre än att bara gå över korridoren och skruva på saker.

Det kan vara skäl att påminna om att vi befinner oss i denna tidsmässigt oerhört pressade situation eftersom det rederi som nästan hade monopol på den åländska skärgårdstrafiken gick i konkurs mitt under högsäsongen. Att man ändå lyckades upprätthålla trafiken var, som alla i den här salen har konstaterat, en väldigt bra sak.

Vi fick också lära oss den hårda vägen att om man har ett upplägg och en upphandling där man går in för någonting som är för billigt så slutar det illa. Våra färjor har mått illa av det, trafiken fungerade inte och de som jobbade på färjorna hade inte kollektivavtalsenliga löner. Det var inte en bra situation.

Av detta följer att vår skärgårdstrafik kommer att bli dyrare nu, även om vi svarar på servicenivåerna, därför att den kördes i botten med alldeles för billiga avtal. Det är helt onödigt att spekulera kring vems fel det här är, för vi har alla varit med om det. Flera landskapsregeringen har varit med om den processen. Det är ingen rolig situation, men det är ingenting som vi kan ducka för när vi ska gå framåt nu. Det måste bli en förändring.

Huruvida det här nya bolaget Axferries vinner kommande upphandlingar återstår att se. Det vet vi inte heller. Men det här är, som vi ser det, den ansvarsfulla vägen att gå för Åland. Vi måste försöka.

Den fråga som ställdes när det gäller upphandlingarna, huruvida det krävs en ny fullmakt eller en ny upphandling eller hur man ska göra om kostnaden blir högre än de 22 miljoner som finns där, så är det väl självklart så att antingen måste landskapsregeringen komma tillbaka till lagtinget eller så måste man göra en ny upphandling. Vi sätter gränserna här.

När det gäller Moderaternas motion så tycker jag att den är intressant. Det är klart att vi måste diskutera framtiden för skärgårdstrafiken, även om vi inte nu, med den här väldigt korta tidtabellen som vi har, är beredda att fatta ett beslut på basen av en motion där det inte finns någon beredning eller någon konsekvensbedömning. Men all respekt för att man funderar seriöst på hur man kan gå till väga i framtiden. Självklart är det så. Tack!

Jag har en fråga. Enligt landskapsregeringens anvisningar för upphandling så ska hållbar offentlig upphandling integrera miljöhänsyn i planeringsfasen. Hur ska Axferries bemöta dessa så kallade kvalifikationskrav?

På den detaljnivån har inte jag kännedom om upphandlingen. Vi har ju konstatera i många tidigare sammanhang att upphandling är väldigt svårt. Men ett av motiven för att bilda Axferries är att öka kompetensen i vår skärgårdstrafik när det gäller klimatomställning, att kunna till exempel bygga om de fartyg som går att bygga om till eldrift så att man kan få ner klimatutsläppen. Som jag uppfattar det så är det en självklar del av våra upphandlingar, men jag kan inte detaljerna kring det.

Ska jag läsa detta som att man ännu i det här skedet inte vet om pengarna, som är avsatta för reparationer och ombyggnation av gamla fartyg, omfattar de här miljöaspekterna?

Den frågan måste ju det det nya bolag, som ännu inte är bildat, besvara. När upphandlingen läggs ut och bolaget är bildat så måste ju bolaget förhålla sig till de regler och klimatkrav som ställs i upphandlingen.

Tack, talman! Jo, jag har funderat lite tidigare kring de här ägarförhållandena på 50-50 som skulle kunna leda till till vissa problem. Här kommer det ju bli så att landskapet blir delägare i ett bolag och man kommer ju inte att ha den fulla kontrollen över det bolaget. Skulle ledamot Fellman kunna föra ett resonemang kring varför man valde den vägen? Är det bara synergieffekter eller hade det varit helt otänkbart att helt driva det i egen regi?

Min uppfattning av alla presentationer som vi har hört och debatten här i salen är att man valde den här vägen uttryckligen för att förbättra både kompetensen, konkurrenskraften och synergieffekterna i ett samarbete. Ett samarbete måste alltid bygga på att bägge parter känner att de har nytta, att det är bra för dem och också att man bygger någon slags stabilitet och ömsesidig tillit till varandra. Det uppfattar jag att man faktiskt har uppnått under den här processen efter att den olyckliga skadeståndsfrågan kunde läggas åt sidan. Jag ser det som en bra sak att ett stabilt rederi i Finland, som har erfarenhet av att driva skärgårdstrafik och är erkänt duktiga på det, kan bilda ett gemensamt bolag med Åland och driva skärgårdstrafiken om man vinner upphandlingarna. Det funkar (… taltiden slut).

Talman! Jag vill tacka för anförandet. Ledamoten Fellman och jag brukar inte politiskt kanske ha riktigt samma åsikt. Jag vill ge en eloge för tonen. Ledamoten fick fram sin ståndpunkt utan att gå till personliga angrepp. Jag tror vi alla har någonting faktiskt att lära där.

När det sedan gäller det nybildade bolaget Axferries så har vi kanske inte riktigt full samsyn. Jag tror att det är bra att man får en stark partner med sig, men jag är själv mycket tveksam till att man gör det på 50-50 basis.

Det är ju förstås helt rimligt att man har olika åsikter i den här frågan. Nu är det ju landskapsregeringen och de ministrar som har ansvar för frågan som måste jobba vidare. Jag har fullt förtroende för dem. När vi har hört presentationen av hur man tänker sig upplägget så har man konstaterat att ha ett fifty-fifty ägt bolag är vanligt i sådana här konstruktioner. Jag ser inte risken i det här. Jag tror att om det ska bli framgångsrikt så måste det här samarbetet bygga på en ömsesidig tillit och ett förtroende så att man kan gå vidare utan att misstänkliggöra varandra från början.

Talman! Jo, visst är det så. Ska man ska man göra affärer tillsammans, speciellt när de är så pass komplicerade som de här faktiskt är, så måste det ju bygga på ett förtroende. Det är självklart.

Ledamoten nämnde det inte i sitt resonemang, men jag väljer att ställa frågan ändå. Hur ser ledamoten på ansökan om extra anslag av nya fartyg vilka landskapsregeringen de facto inte kommer att vara ägare till? Har det förts några sådana resonemang som ledamoten kan informera om?

Som vi varit tvungna att konstatera så under det år som har gått från att regeringsprogrammet skrevs tills i dag så har det hänt mycket, både tråkiga saker och bättre saker. Det som står i regeringsprogrammet om att söka extra anslag för fem nya fartyg är ju på sätt och vis redan obsolet. Den lösning som man kommer att gå inför kommer helt säkert att se ut på ett annat sätt. Jag kan egentligen inte svara på denna fråga.

Tack, herr talman! Jag tänkte inte egentligen ta replik. Men ledamoten avslutade med att berömma Moderaternas motion och sade sedan att det inte finns någon beredning på det här ärendet. Ingenting kan ju vara längre ifrån sanningen. Vi på infrastrukturavdelningen sysselsatte oss en ganska stor del under förra mandatperioden på att ta fram detaljerad statistik på hur många fordon som transporteras dag för dag, sammansatte detta i Powerpoint presentationer och så vidare. Det gick ju inte vidare ändå, utan de här intressena från fiskeindustrin var för starka så man fortsatte att upprätthålla det.

För den som är intresserad av turlistor så räcker det att man studerar turlistan för just tvärgående linjen och kombinerar det med statistik som finns framtaget och berett för att konstatera det här förhållandet. Så här är det.

Jag försökte ge uttryck för en öppenhet att diskutera alla kommande förändringar som vi kanske blir tvungna till och som kanske är kloka. Men jag är inte beredd, och jag tror inte att landskapsregeringen är beredd, att på basen av de utredningar som ledamoten Wikström tog fram under förra mandatperioden, fatta ett beslut på väldigt kort varsel. Det som jag tycker att är viktigt är att vi är öppna för att förändringar kommer att komma.

Tack, herr talman! Det är roligt att höra ledamoten säga så. Jag tror ändå att det finns ett visst hopp, om vi säger så, från det socialdemokratiska partiet när det gäller just den här frågan. I alla fall har Socialdemokraterna tidigare uttryckt sådana ståndpunkter om att det inte är okej att fortsätta subventionera fiskeindustrin på Föglö. Men det blir kanske lite mer problematiskt när man innehar infrastrukturministerposten.

Tack, talman! Det är för mig faktiskt en hederssak, ingår man i ett regeringssamarbete och diskuterar viktiga frågor så då gör man det lojalt med de partier som man samarbetar med. Man står inte här och pratar illa om sina regeringskumpaner eller går händelserna i förväg.

Det som jag ville få sagt var att vi måste diskutera alla möjligheter och att det är intressant att man pratar om framtid och förändringar.

Talman! Jag tänker plocka upp några bollar som har kastas ut här idag. Jag avslutar med att ge några kommentarer till Moderaternas budgetmotion.

Men vi börjar med bollarna. Jag har hört några ledamöter här som har uttryckt en önskan om ytterligare en driftprivatisering för att ge förvaltningen mera tid att förbereda nästa lite längre upphandling. Jag kan förstå den tanken. Men jag är lite orolig för att vi ännu en gång ska göra en kort driftsprivatisering där vi då löper risken att vi kan stå ännu en gång, en sommar, med ett haveri i skärgårdstrafiken. Jag kan nog säga med mina kontakter bland skärgårdsföretagarna att de börjar vara ganska ledsna på det här. Det har varit något nästan varje sommar, och nu var det ju det största hittills.

Jag tror inte heller att vi ska vara så säkra på att det rederi som hjälpte oss, som räddade oss när vi stod jämtes med hakan i kvicksand, kommer att göra det en gång till om det händer.

Jag tror att om man bjuder ut färjorna med ett köptvång så kommer det sannolikt att intressera flera kapitalstarka rederier som ser upplägget långsiktigt, långsiktigare än de första 2+1 åren.

Vi ska också minnas att när ni bjöd ut elhybriden så kom det in fyra anbud. De rederierna som bjöd på den var inga små spelare. På lång sikt så tror jag att vi kommer att hitta operatörer som är intresserade. Med min kännedom om branschen så tror jag att det finns ett stort intresse för landskapsregeringens nya vägval inom skärgårdstrafiken.

Sedan till Moderaternas budgetmotion, jag tackar, det var ett konstruktivt förslag. Tvärgående linjen upphandlas som en totalentreprenad, vilket innebär att entreprenören ska trafikera med ett eget fartyg eller ett fartyg som den har kontroll över. Sannolikt blir det omöjligt att hitta en entreprenör som är villig att trafikera och uppbära intäkter för endast fem månader och samtidigt bära utgifterna för fartyget för hela året. Resultatet blir att vi kommer att få betala för att få ha fartyget i tolv månader och inbesparingen blir då endast bränslet som man inte förbrukar. Det här upplägget menar jag att leder till en dålig kapacitet till ett högt pris.

Kostnadsbesparingarna som Moderaterna efterfrågade kommer nog automatiskt att komma eftersom vi har ett budgettak att förhålla oss till. När vi vet hur anbuden blir och om vi ser att det finns ett behov av att minska antalet turer, så då får vi göra det helt enkelt. Men jag tror att den här varianten blir ett ganska dyrt sätt att spara. Tack!

Talman! Jag tror att den rädsla som ledamoten Pettersson beskrev från skärgårdsborna, att om landskapsregeringen skulle gå in för att upphandla trafiken från och med januari på ett års sikt och att man bara skulle ha en ren driftsentreprenad i stället för att blanda in eventuellt köptvång på fartyg, så blir inte bättre av det. Jag tror att sannolikheten att trafiken trafikerar är lika stor oberoende. Sannolikheten att trafikera är kanske till och med större om man inte har ett riskmoment att man måste köpa på sig fartyg, utan att det är en ren driftsentreprenad och man kan beräkna de faktiska kostnaderna för att upprätthålla trafiken i ett års tid. Jag tror inte riktigt att min bedömning är överensstämmer med ledamoten Petterssons.

Nej, vår bedömning skiljer oss nog där. Det ena är ett kortsiktigt tänkande jämfört med ett långsiktigt. Jag tror att vi ska gå in för den här långsiktiga biten. Som jag beskrev så tror jag att även om upphandlingen är relativt kort så kommer man att se på det på väldigt lång sikt, den som är med och spelar i den här upphandlingen.

Vi ska också komma ihåg att i vissa av de driftsupphandlingarna som har varit tidigare så har det nog kommit ganska många anbud. Men om man tittar på vem som ligger bakom dem så är det helt nya spelare som inte har någon erfarenhet sedan tidigare. Jag tror att marknaden börjar vara mättad för korta driftprivatiseringar.

Talman! Skillnaden i det här fallet är att det kortsiktigt, även ett tvåårsavtal är ett kortsiktigt sådant. Att tala om långsiktighet om två år, det tycker jag inte hör ihop här.

Ledamoten nämnde också att det kom många anbud när landskapsregeringen upphandlade en elhybrid. Nu har man fyra veckor på sig som anbudsgivare att komma in med ett anbud. Då hade man över ett halvt år på sig att komma in med ett anbud. Det går inte alls att jämföra de här olika anbuden på det viset.

Sedan när det gäller motionen från Moderaterna så hjälper det inte att minska antalet turer. Du måste upphöra helt med trafiken för att du ska kunna räkna bort kostnader i och med det nya systemet med totalentreprenader eller driftsentreprenader och i detta fall är det en totalentreprenad. Du kan överhuvudtaget inte köra om det ska bli billigare. Annars har rederiet anställningsskyldighet till personal etcetera. (… taltiden slut).

Ja, jag delar den uppfattningen att om man inte bjuder ut tvärgående överhuvudtaget så blir det billigare. Men då har vi också det kapacitetsproblemet som ni beskriver i er motion.

Jag är inte överens om upplägget att bjuda ut den på fem månader. Man kommer trots allt att få betala för hela året minus bunker, som jag tidigare sade.

Tack, herr talman! Ledamoten är välbekant med skärgårdstrafiken både på Åland och i Finland. Därför förvånade det mig just det här resonemang kring tvärgående linjen. För det är faktiskt en av de få undantag som finns i den finska skärgårdstrafiken där Finnferries de facto inte kontrollerar allt, och det är just den typen av sommarlinjer som vi pratar om här. Den som jag personligen är bekant med utgår från Nagu. Där bedriver man sommartrafik. Den som har åkt där de senaste åren är Östern, som sedan på vintern har kommit till Åland och trafikerat här. Precis på andra sidan Skiftet så finns det exempel där man har gjort exakt så här. Skillnaden där är att man säger till aktören som vinner det här att ni får uppbära avgifter. Hur mycket behöver ni ha i tillägg till era avgifter? Varför kan vi inte göra som i Finland när det gäller den här frågan? Vi ska bara göra som i Finland när det gäller de andra frågorna, det vill säga när vi monopoliserar hela skärgårdstrafiken.

Vad gäller tvärgående så är vi i en liten speciell situation. Det har att göra med att det inte finns jättemånga båtar som kan gå till Snäckö färjfäste som det är idag. Det är ett väldigt begränsat antal.

Jämförelsen med fastlandet haltar lite grann. Om man tittar på det tonnage som finns där, som håller på med den här sommartrafiken, så är det verkligen ett billigt alternativ. Det är ju förstås av den orsaken att de ligger stilla största delen av året, så man har inte råd att förnya det helt enkelt. Vi pratar till och med om fartyg som är byggda på 60-talet.

Tack, herr talman! Vi vet ju om att våra egna färjor kommer att fortsätta trafikera här i skärgårdstrafiken. Vi har Gudingen till exempel som är vårt äldsta fartyg, så gamla fartyg är vi ju inte främmande för. Man gör det här på finska sidan. Jag tror absolut att det skulle gå att göra här också, fast då måste man släppa på de här avgifterna och man måste tänka på ett nytt sätt när det gäller upphandlingar. Lärdomen finns ju faktiskt från finska sidan. Även om det inte görs nu så hoppas jag att det är någonting som man kan ta med sig och fundera på i framtiden. Det behöver inte vara de modernaste fartygen som trafikerar tvärgående under sommaren, det räcker med ett äldre fartyg i alla fall för min del och för vår del.

Om man ska gå den vägen som jag tolkar att ledamoten är intresserad av, att man ska ha en trafik som är nästan helt avgiftsbaserad, så då behöver man nog ha det läget som man har i fastlandet. Där har de korta rutter där du kan köra många turer per dag, du kan få ut mycket folk som kan fylla färjorna och de kan betala för sina resor. Men där är vi inte riktigt när vi pratar om Överö, Snäckö och Långnäs. Vi har inte riktigt samma möjligheter där att köra många turer per dag. Många turer, mera passagerare - mera avgifter.

Talman! Tack ledamoten Pettersson! Jag kanske ska upprepa en punkt i mitt anförande. Det är otroligt viktigt att alla förstår att om vi ska göra någon förändring i någon linje, då är det nu som det ska göras. När vi kommer till budget 2025 då är det förbi, såsom budget 2025 är formulerad just nu. Jag måste säga att jag blir lite bekymrad över att regeringen inte vill ändra i sina verksamheter. Det är någonting vi får återkomma till i budget 2025. Den repliken är kanske lite orättvis att rikta mot ledamoten Pettersson, för jag uppfattar ledamoten Pettersson som konstruktiv och framåtsyftande i dessa diskussioner. Så den repliken riktar sig mer allmänt till regeringen än till ledamoten Pettersson.

Jag tackar för den kommentaren. Vi kommer att se här hur anbuden kommer att komma in och vilken kostnadsnivå det blir. De här 22 miljonerna som det pratas om, jag tror inte att de är tagna från ingenstans. Jag tror nog att ministern har haft örat mot marken och lyssnat in ungefär var kostnadsläget ligger. Vi har den möjligheten att om anbuden blir alldeles för dyra så kan vi förkasta dem. Vi har vårt budgettak, som jag tidigare sade, att ta hänsyn till.

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.