Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.


  • Tack, herr Talman! Bästa lagtings vänner, på grund av en rätt långvarig förkylning så hör jag ingenting på mitt vänstra öra. Och så råkar det vara så att vice lantrådet Jansson hör ingenting på sitt högra öra, men vi ska försöka klara det ändå tillsammans. Står vi rätt så hörs vi åt båda hållen, men nu ska vi vara seriösa. Jag ber att få överlämna landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för budgeten 2019. Bland annat så föreslår vi tilläggsanslag för ett antal avvikelser från budgeten, samt upptar tilläggsinkomst för slutavräkningen 2018. Förslaget påverkar resultatet negativt med 263 000 €.

    Herr talman! Principen är ju att budgetar ska hålla, men historien visar emellertid att det aldrig händer. Det är normalt att minst två tilläggsbudgetar förs till lagtinget för antagande. Det här handlar om den så kallade städarbudgeten där det bland annat kan vara svårt att avgöra huruvida pengar som redan förbrukats utöver anslag i budgeten, ska föras till lagtinget på detta sätt, eller egentligen ibland borde redovisas i bokslutet som överskridningar.

    Det finns två stora tilläggsanslag i den här budgeten. Det är inom infrastruktur och ÅHS. För infrastruktur handlar det totalt om 1 003 5 00 €. Där förklaras det framförallt av stora extra kostnader för reparationer av ms Skarven och ms Viggen. Tillsammans så förklarar det här 700 000 € av överskridningarna. Sedan har vi en summa på 260 000 €, som utgör kostnaden för planering och projektering av elhybridfärja. Om det hade blivit en investering, som det kanske var tänkt från början, så skulle kostnaden har aktiverats och avskrivits i normal ordning. Nu blev det en total entreprenad och då måste nämnda utgifter kostnadsföras och direkt påverka resultatet. För Ålands hälso- och sjukvård föreslås ett tillägg om 1 450 000 €. Här vill jag uppmärksamma ett tekniskt misstag i budgeten. Beloppet är netto, men borde ha redovisats som ett plus på inkomst sidan med 0,4 miljoner euro, och ett minus på kostnadssidan med 1,8 miljoner euro. Nettokostnaden som ingår i tilläggsbudgeten är alltså korrekt. Finans- och näringsutskottet bör observera detta och från finanssidan kommer vi med ett nytt underlag till utskottet imorgon. Det förhållandevis stora behovet av tilläggsanslag förklaras av följande poster när det gäller ÅHS. Köpta läkarkonsulter: 344 000 €, hemvårdsmaterial: 235 000 €, medicinsk rehabilitering: 530 000 € och extern vård utanför Åland: 450 000 €. Det sist uppräknade kostnadsposten vet vi sedan tidigare år att den är mycket svår att uppskatta och budgetera. Det vi också vet är att när olyckan är framme, eller läget på något sätt akut och inte kan hanteras på ÅHS, så tar vi hand om våra sjuka och skickar dem med helikopter till Uppsala eller Åbo. Den tryggheten ska varje ålänning känna.

    Herr talman! Lyckligtvis så kan vi redovisa förhöjda inkomster om 2 237 000 €. Slutavräkningen för år 2018 ger 1 911 000 € och försäljningen av ms Ejdern ger ett tillskott på 326 000 euro.

    Jag slutar där och svarar på eventuella frågor om övriga poster i budgeten. Tack.


  • Jag kommer att ta flera frågeställningar i samband med mitt gruppanförande , men jag vill ändå ställa frågan gällande elhybridfärjan. På sidan 4, sista stycket, tolkar jag en mening som en politisk åsiktsförklaring. "men eftersom anskaffningen förverkligas, genom en total entreprenad, ändras förutsättningarna". Jag reagerar på ordet förverkligas. Är det alltså så nu att elhybridfärjan ska förverkligas?


  • Det är en fråga som jag inte kan svara på. Den här skrivningen har jag inte uppmärksammat att den var på det sättet. Jag kan inte svara på den frågan, det är en fråga som vi håller på att arbeta med.


  • Det är ju intressant att en enda bokstav i ett verb kan ställa så intressanta frågeställningar, för den har ju en väldigt stor betydelse. Jag tycker att man kunde kräva i en budget som presenteras för lagtinget, att en sådan fråga skulle vara klarlagd eller formulerad på ett sätt så att de här uppgifterna inte kan misstolkas. Just nu tolkar jag det här som att elhybridfärjan skall förverkligas och det är ju en stor fråga, speciellt för skärgården men också för hela Åland.


  • Jag ber om ursäkt för det där s:et. Ledamot Holmberg ska inte göra några sådana tolkar. Läget är under bearbetning. Jag kan icke svara idag på hur det kommer att bli.

    Däremot den här kostnaden på 260 000 €, den måste kostnadsföras nu.


  • De flesta är bekanta med Skarvens grundstötning och tack och lov blev det inga personskador. Det som jag skulle önska är en redogörelse för är vad totalen, tilläggskostnaden, blir för landskapet. Vi vet att också att landskapet har försäkringar, vad täcks av försäkringarna? Vad blir det för extra tilläggskostnader för landskapets del? Sedan skulle det också vara väldigt intressant att få en siffra på hur lägre bunkerkostnaderna är från det estimerade.


  • Bunkerkostnaderna, där brukar det alltid finnas en rätt stor post som ledamot Katrin Sjögren mycket väl känner till. Jag har inte den detaljkunskapen nu, men vi får redovisa för det i finans- och näringsutskottet. Så jag kan tyvärr inte svara på de frågorna.


  • Ministern berörde här inte momentet om skogsbruket och pengarna, stödpaketet på grund av Alfrida. Bara att medlen nu överförs från 2019 till 2020, vilket förstås är bra om icke utnyttjade medel kan användas. Vad händer med de här stödpaketet? Det är ju ett paket som förra regeringen bildade och har sjösatt, men är den nya regeringens ambitioner att skjuta ännu mer medel till det här stödpaketet för skogen?


  • Det påverkar inte budgeten det här, utan det handlar om att man ska kunna frigöra pengar som finns kvar. Beträffande fortsättningen, om jag kommer ihåg rätt nu, så tänkte sig förra regeringen 600 000 € på 3 års period. Vi har inte haft några andra diskussioner än det, utan det som står i budgeten här betyder att man också kan frigöra pengar från tidigare som finns för ändamålet.


  • Det kunde jag kanske lista ut. I och med att man i regeringsprogrammet skriver att man avser att också hjälpa till att reducera förluster förorsakade av stormen Alfrida. Det här stödpaketet som tidigare regeringen lade så syftar framåt, för återplantering och de kostnader som kommer på det. I vilken mån kommer landskapsregeringen i så fall att förändra det här stödpaketet och kanske tillsätta mer medel för att uppfylla regeringsprogrammet med reduktion av förluster?


  • Jag kan inte säga något om det idag. Vi har inte diskuterat det. Det kommer däremot en tilläggsbudget till här ganska snabbt. Vi har inte haft några diskussioner annat än vi följer budgeten i alla fall såhär och släpper loss de här andra pengarna. Det är allt jag kan säga idag.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 13:40

    Talman! Vi måste hjälpas åt att skapa en bättre budget- och ekonomikultur. Det är positivt att bunkerkostnaderna för skärgårdstrafiken varit lägre än budgeterat och därför delvis kan subventionera de oförutsedda kostnader som uppstått vid reparation av Viggen och Skarven. 700 000 € blir ändå prislappen för dessa oförutsedda kostnader. Jag tycker informationen i tilläggsbudgeten är på tok för liten. Det skulle ha varit informativt och intressant att fått ta del av hur dyra dessa oförutsedda kostnader egentligen var. Lagtinget och övriga läsare av denna tilläggsbudget borde ha rätt till mer information kring en kostnad på 700 000 €. En kostnad som dessutom i verkligheten var ännu större, med tanke på att de lägre bunkerkostnaderna dragit ner summan. Det är viktigt att även en remissdebatt kan bygga på informativa ärenden. Att inte infon ska komma fram först i arbetet med betänkandet i utskottet. Speciellt viktigt med tanke på vårt ekonomiska läge, där vi absolut inte bara kan vifta bort kostnader som 700 000 €. De lägre bunkerkostnaderna skulle hellre fått vara en positiv del av en generell kostnadseffektivisering. Bara för att vi hanterar skattepengar och inte våra egna pengar kan vi inte bara vifta bort kostnader genom att anslå mer pengar i en tilläggsbudget, det är för enkelt. Jag kommer att lyfta denna 700 000 € i utskottsarbetet så att mer klarhet bringas i var och hur och varför kostnaderna uppstått.

    Jag fortsätter i samma anda, jag försöker vara konstruktiv. 1 465 000 € är behovet till ÅHS. Här är informationen knappa två rader, eller 17 ord. Det blir ungefär 100 000 € per ord. Jag för samma resonemang här. Borde inte ett anslag på nästan 1,5 miljoner belysas mer än så? Gör vi inte det för lätt för oss som politiker om vi bara kan ta upp mer pengar i en tilläggsbudget utan att desto mer analysera om hur, vart och varför? Lagtinget borde få veta. Har vi råd att hantera pengar på detta sätt? Mitt svar är nej. Jag har full förståelse över att vård utanför Åland är helt omöjlig att estimera, det tror jag alla här i salen har förståelse för. Däremot förstår jag inte hur övriga kostnader i anslaget uppkommit så sent att de först i en städarbudget blir aktualiserade. Dessa kostnader har knappast helt plötsligt uppkommit enbart under det sista kvartalet. Har inte dessa ökade kostnader kunnat identifierats i samband med månatliga uppföljningar, för visst görs sådana vid ÅHS? Varför har dessa kostnader hamnat i en städarbudget, borde dessa inte tagits upp i höstens tilläggsbudget? Jag förstår att det politiskt kanske inte är så roligt att några veckor innan valet hantera extra kostnader, men den politiska prestigen får inte gå före en sund budgetkultur. Här måste vi politiskt ta större ansvar för att lyckas med den stora och viktiga målsättningen, att få en budget i balans och med ett överskott. Jag säger vi.

    Det är positivt att Åland erhåller ytterligare 1,9 miljoner via avräkningen för 2018, och sminkar således upp denna tilläggsbudget. Vi och jag säger vi, vi har en bit kvar innan vi politiskt arbetar på ett sätt som gör att vår ekonomi hanteras hållbart.

    Jag ställde i en replik med minister Eliasson frågan kring elhybridfärjan. Jag tänker inte upprepa den, men det är ju en intressant fråga som borde ha varit utredd innan man formulerar det på ett sätt som man gör i denna tilläggsbudget. Tack.


  • Det är definitivt ingen politisk prestige från vår sida, det kan jag säga. Det finns inga som helst siffror som vi vill dölja eller hemlighålla. Det här är vad vi har fått fram nu, det kommer ytterligare uppgifter som finans- och näringsutskottet kommer att få ta del av. Det här är ju som sagt en städarbudget och som ledamot Holmberg kanske borde haft större kontroll än jag på iallafall. Det är ingen prestige från vår sida. Allt vi lägger fram är allt som vi får.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:45

    Jag anklagar inte ministern eller regeringen för prestige, inte på något sätt. Med avsikt använder jag ordet vi vid ett flertal tillfällen. Det jag förvånas över när det gäller Ålands hälso- och sjukvård är att man inte har flaggat för detta i höstens tilläggsbudget. Precis som jag tar upp mitt anförande så kan väl inte dessa övriga kostnader, exklusive vård utanför Åland, ha uppstått de här sista månaderna på året? Jag tycker att man månadsvis borde ha en uppföljning som ändå visar trender och tendenser vart saker och ting är på väg. Det är lite det jag vill belysa. Jag försökte vara konstruktiv och inte peka finger på någon.


  • Jag vet att ledamot Holmberg försöker vara konstruktiv. Som sagt, det här var före vår tid. Så vi har inte kunnat vara med och styra det här. Som jag sade tidigare så kommer finans- och näringsutskottet att få mera information. Det har man lovat.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:47

    Jag var inne på det också i mitt anförande. På något sätt tycker jag att man inte får lägga allt arbete till utskottet. Jag tycker att uppgifter måste finnas till handa även när vi har remisser till ärenden. Precis som vi har här i tilläggsbudgeten. Då blir debatten mer dynamisk och mer transparent. Istället ska utskottet göra det stora arbetet. Där helt plötsligt ska uppgifterna komma fram. Uppgifterna finns väl redan idag och borde presenteras här och nu. Det tycker jag är något vi ska ta med oss.


  • Jag tänkte specificera kostnaderna lite mera. Kostnaden har att göra med dockningen av Skarven till stor del. För att när skarven är på dock måste man ersätta Skarven med andra fartyg, Skiftet, Gudingen och Odin. När man flyttar färjorna från sina ordinarie linjer måste man sätta in ersättande färjor där också. Det är inte bara propelleraggregatet från Skarven som redovisas, det kommer kringkostnader till det här. Lite tydligare specificering, det var vad du efterfrågade tror jag.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:48

    Jag har full förståelse för att det tillkommer kostnader i samband med reservtrafik. Den reservtrafiken måste väl ändå vara, med framförhållning måste man ju kunna beräkna det. Att varje dockning av ett fartyg måste väl göra att det krävs reserv tonnage. Och det reserv tonnaget måste väl också budgeteras, och inte tas upp i en tilläggsbudget. Eller är det så att man i efterhand tänkte konstatera vad det kostar och sedan göra man en tilläggsbudget.


  • De här kostnaderna kommer ifrån en oplanerad dock på Viggen och sedan också en grundstötning, det är inte något vi kan planera för. Att planera för en ersättande trafik för en oförutsedd händelse blir problematisk som jag ser det.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:49

    Det förstår jag också. Då ställer jag mig lite frågande, precis som det togs som togs upp i en replik med minister Eliasson, kan man inte vrida till det här som en försäkringsfråga också? När det gäller de här stora summorna. Nu vet inte jag i detalj hur avtalet ser ut med driftsentreprenör men på något sätt borde det finnas ett ansvar någonstans. Kanske att ha en sådan försäkring, så att inte sådana här extra kostnader behöver bli av den här volymen.


  • Jag kommer i mitt anförande just att belysa lite mer överskridningarna på ÅHS. Så om ledamot Holmberg kan vänta lite grann får du snart lite mer analys över läget.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:50

    Jag kan absolut vänta. Det jag kan tycka är att den informationen borde ha funnits med i tilläggsbudgeten så att man kan läsa in sig på förhand. Och det är ju en sådan information som inte borde varit så svår att få fram heller, med tanke på att det finns tydligt varifrån kostnaderna uppstår.

    Sedan hade jag frågeställningen, jag hoppas minister Holmberg-Jansson kan ta upp det, har man gjort månatliga uppföljningar till exempel? Just för att följa upp trenderna, kostnadsutvecklingen, så att man slipper de här enorma summorna i en städarbudget i januari. För min del tycker jag att det skulle varit naturligt och jag har på känn att många av de kostnaderna ändå uppstått under året och inte under det sista kvartalet. Det skulle varit naturligt att ha det här i höstens tilläggsbudget och inte nu här i januari.


  • Jag håller med ledamot Holmberg att det kanske borde ha varit utförligare text i tilläggsbudgeten. Nu är det inte det, tyvärr. Däremot vill jag säga när det gäller uppföljning ekonomiskt, så görs det väldigt noggrant. Redan i juni hade vi en vinstvarning om att det här kommer inte att gå vägen i år. Vi hade också upp föredraget på bordet i styrelsen i augusti. Där vi fick rådet från då sittande finansminister i Ålands landskapsregering att vänta lite grann innan vi skulle se vartåt det gick. Eftersom vi har haft väldigt stora differenser i ÅHS. Vissa år har vi haft ett väldigt stort underskott ända fram till de sista månaderna på året när allting har svängt. Så att (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:52

    Med tanke på var de här kostnaderna har uppstått att budgeten för 2020, är det en motsvarande risk där att man överskrider dessa kostnadsposter? Det kanske ministern kan svara på i sitt anförande.


  • Ledamoten Holmberg anmärker mot externa utgifterna på Ålands hälso- och sjukvård. Och jag måste för min del försvara den sittande regeringen i att komma med det här anslaget. Jag tycker att det är otroligt viktigt att man på Ålands hälso- och sjukvård, som läkare och ansvarig för personal, aldrig behöver fundera över om man ska skicka eller inte skicka en patient till öst eller väst för den vård som patienten behöver. Det är vår skyldighet i lagtinget och landskapsregeringen att se till att de pengar som kommer för den externa vården faktiskt upptas i en nödvändig tilläggsbudget. Jag tycker det är lite konstigt att kritisera den här, att det borde ha kommit tidigare. Det var ju i så fall den tidigare regeringens ansvar och jag tycker det är korrekt att göra såhär när man har ett bokslut över året och helhetskostnaden.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:53

    Jag upprepar min mening från mitt anförande. Jag har full förståelse över att vård utanför Åland är helt omöjlig att estimera. Det tror jag alla här i salen har förståelse för. Det jag vänder mot var de övriga kostnadsposterna, så där lyssnade ledamot Gunnel dåligt. Sedan må man väl tycka vad man vill, men för min del skulle det nog vara naturligt. Jag har använt ordet vi här, jag skyller inte på någon regering, minister eller ledamot. Jag tycker det skulle vara naturligt att kostnaderna skulle tagits upp i en tilläggsbudget under hösten. Speciellt om man gör en vinstvarning i juni.


  • Vinstvarning är kanske inget begrepp man använder inom offentlig sektor och särskilt inte offentlig hälso- och sjukvård. Till den delen tycker jag att utskottet kan titta lite närmare på hur stor andel av anslaget som de facto är extern vård och vilka de andra utgifterna är kring hemvårds material och medicinsk rehabilitering. Till en delen kanske utskottet kan klargöra frågan.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 13:55

    Det skulle varit av yttersta vikt att man redan under hösten, efter att man visste att man kommer dra över de här kostnaderna när man planerar budget för 2020. Nu finns det väl en avsevärd risk att man underbudgetera dessa konton som man dragit över 2019. Jag vidhåller nog att det borde vara på sin palts att man har noggranna uppföljningar månadsvis. Det har man ju på alla andra ställen. Det borde också gälla där man hanterar skattepengar, även inom ÅHS. Jag hoppas att det blir bättre och jag hoppas även på att vi får bra svar av minister Holmberg-Jansson.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Anförande | 13:55

    Fru talman! Det är väl en ganska typisk städarbudget som vi har på vårt bord idag. Två ganska ihållande, återkommande ämnen som brukar vara oförutsedda reparationer på färjor och mera pengar till vård utanför Åland.

    Vård utanför Åland är ett moment som vi alltid måste ha beredskap att uppta tilläggsmedel för. Vi befinner oss på en ö och patienter måste flyga till öst och väst för vård som vi inte klarar av på hemmaplan. Där måste ÅHS och dess personal veta om hela tiden att det finns en outtalad beredskap från landskapsregering och lagting att bevilja dem extra medel, så att patienterna får den de vård de behöver. Till det har vi en skyldighet.

    Trafiken då, nu är det två färjor som ändå är rätt nya, men vi vet att med ålderstiget tonnage och höga oljepriser så blir kostnaderna för den här flottan allt högre med åren. Vi vet att en förnyelse av både flotta och trafiksystem är helt nödvändiga. Det har vi vetat i åratal och konceptet för den förnyelsen har kallats för kortrutt. Vad som nu sker med allt det här arbetet är, både för mig och även tror jag för många i det åländska samhället, ytterst öppet. Jag tror att det så småningom börjar bli tid för landskapsregeringen att ge besked i de här öppna frågorna. Vad ska nu hända med de gällande avtalen kring bland annat elhybridfärjan? Här finns i den här tilläggsbudgeten 260 000 € för att slutföra kostnaderna för anskaffande av en modern miljö färja, en elhybrid. I media så sägs det att man nu inleder diskussioner om avtalen med entreprenörerna och att det handlar om en tidsaspekt. Det som är oklart för oss är förstås om syftet med de här omförhandlingarna av avtalen handlar om en tidtabellsfråga, men man ändå avser att förverkliga projektet eller är det här ett försök att riva upp de här avtalen. Vad kommer det i så fall att kosta oss skattebetalare?

    Den tredje frågan riktade jag redan till finansministern, men kanske minister Karlström har mera att säga kring det här skogspaketet. Eftersom det finns en viss diskrepans mellan det som tidigare regeringen lade ett stödpaket för skogsbruket, tre gånger 200 000 €, totalt 600 000 €. Syftet med det är förstås för framtiden, för återplantering och kostnader kopplade till det. Vart är vi på väg nu? Kommer man att utvidga det här stödpaketet ytterligare för Alfrida skadade skogar och kommer det då att handla om att reparera förluster? Det är en helt annan typ av pengar än de som ny finns för framtida inverteringar i återplantering. Tack.


  • Gällande skogsbruket så är ju den här städarbudgeten, är det ju som vi är överens om, att det är en överflyttning från förra året till det här året för att kunna använda pengarna så effektivt som möjligt. Sedan skriver vi i regeringsprogrammet att landskapslagen om hållbart skogsbruk är i kraft, som ledamot Gunell vet, till sista december det här året och den behöver revideras. Det hänger liksom ihop. Sedan nästa fråga som är om att reducera förlusterna för skogsnäringen, med tanke på den katastrof som Alfrida var, är något vi kommer jobba med under det här året och kommer att återkomma till. Jag tycker inte riktigt att det hör ihop med den här städarbudgeten, men jag kommer återkomma till det.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:00

    Det förstår jag också. Det är klart det, som jag tidigare sa, att överföra tidigare medel som inte har nyttjats för syftet till ett framtida projekt är helt okej. Förstås uppstår frågorna om det finns en diskrepans mellan de tidigare stödpaketet och det som ska komma? Och även om man kommer att tillföra stödpaketet med mer resurser än de som tidigare landskapsregering har gått in för på max 600 000 €?


  • Ett kort svar. Det är ju också det att den här landskapsregeringen har varit verksam i några veckor och det finns många frågor som fortfarande behöver sättas mera fokus på. Det är en av de frågorna som kommer att prioriteras under våren och därför är jag övertygad om att i den andra tilläggsbudgeten som kommer, kommer man att få betydligt mycket mer svar på alla de frågorna.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:01

    Jag tror att vi är många som ser fram emot besked i många olika frågor. Så vi får avvakta denna tilläggsbudget.


  • Det kommer säkert komma betydligt flera besked i tilläggsbudget två. Beträffande elhybriden, precis som jag sade i en replik efter mitt anförande, så är den ett problem och vi försöker lösa det. Vi kan inte säga något nu, utan den informationen kommer när det är dags.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:02

    Eftersom medlen upptas nu och fullföljer projekteringen, vilket man naturligtvis måste göra eftersom kostnaden finns, så är det väl naturligt att fråga sig vad nästa steg blir. Vi vet att det har gått enorma kostnader för att planera och projektera de här projekten, vad händer nu? Jag tror inte att det bara är jag som frågar mig det utan man önskar säkert att regeringen kan specificera att är syftet nu som jag hörde i radion ett uttalande av lantrådet att man diskuterade en tidsaspekt och att man har en differens med tidsaspekten på grund av marknadsdomstolen. Eller handlar det om att riva upp avtal? Det är väl den frågan som är oklar för många här.


  • Det är just det som vi inte säger något om idag utan vi återkommer med full information när vi kan ge det.


  • Ledamot Camilla Gunell (S) Repliksvar | 14:03

    Då får vi vänta och se.


  • Fru talman! Jag tänkte försöka mig på en analys utav siffrorna, när det gäller den överskridning som ÅHS har begärt extra medel för.

    Det ledamot Holmberg var inne på här tidigare, var varför vi inte tidigare har begärt om de här medlen. Redan i juni fick vi en presentation där hälso- och sjukvårdsdirektören ville göra en vinstvarning och sade att vi inte kommer att klara den här budgeten. Då fick vi det rådet att vi skulle håll an. Man brukar inte göra på det här sättet att varna såhär tidigt, utan man håller an lite grann och ser vartåt det bär. I augusti fördes det fram igen ifrån hälso- och sjukvårdsdirektören att vi borde fundera på att vi inte kommer att klara budget. Vi från styrelsen beslöt då, efter vi rådgjort med avdelning- och finansminister, att ändå vänta. Varför? Därför att historiskt har det varit så att man inom ÅHS alltid har haft ett överskott när det gäller att vi inte har använt alla budgeterade medel som finns för löner. Det har ofta varit så att det har visat väldigt stora minusresultat i slutet på året, men sedan när man gör ett bokslut så har vi ett plusresultat. Så vi lydde rådet och väntade an.

    För att visa lite grann vad som ingår i de här siffrorna så är köpta läkarkonsulter en summa av 340 000 €. Där är det så att alla läkarkonsulter inte kan ersättas med anställning utan den medicinska vården blir mer och mer specificerad. Hemvårdsmaterialet, minus 235 000 €, där är det diabetes framför allt som skjuter i höjden. Vi har inte varit tillräckligt med på tåget. ÅHS har inte tagit höjd för den utveckling som går jättesnabbt när det gäller diabetes just nu. Blöjor, där är det också så att institutioner ute i kommunerna som byter till ESB gör att kostnaderna flyttar ifrån kommunerna till ÅHS. Det är flera institutionsavdelningar som har blivit ESB. Sedan kommer jag in på den medicinska rehabiliteringen som är 530 000 €. Vad beror det då på? 2019 satte vi oss ner från ÅHS och uppdaterade ÅHS direktiv. Då måste vi hålla i minne att en rehabiliteringsplan alltid ska basera sig på medicinska behov och ha det till grund. FPA bekostar en del utav rehabiliteringen. Då behöver man noga överväga vad man skriver in i en rehabiliteringsplan och inte föra in önskemål om vad man skulle hoppas FPA skulle ersätta. En rehabiliteringsplan som görs är juridisk bindande. Till de delar som inte FPA går in och betalar så hamnar ÅHS att bekosta den rehabiliteringen. Det har nu skett och vi ser att vi har en markant ökning på den kostnaden. Vi har alltså granskat och gjort direktiv, under det arbetet upptäcktes också att vi har en mer generös linje överlag på Åland än vad det finns i Finland och Sverige när det gäller rehabilitering.

    Det som sticker ut är att vi år efter år har haft ett totalt överskott i budgeten. Framförallt när det gäller att vi inte använt personalkostnaderna. Då kan man titta om man analyserar, 2019 var första hela året när vi ser, om man nu ska kalla det, konsekvenserna av arbetsvärderingen. Det är det första steget mot jämställda löner. Det var svårt att sia helt och hållet vilka konsekvenser vi kunde se efter att arbetsvärderingen gjordes. 2018 betalades det ut klumpsummor retroaktivt, 2019 betalades det fullt ut och nu kan vi se ett resultat. Vi kan se att vårdpersonalen i medeltal fått 6 % i löneförhöjning. Vi ser också att det är hos vikarier, nyanställda som de framförallt största skillnaderna är. När man har gjort de här kalkylerna har man kalkylerat med de ordinarie lönerna. Nu ser vi att de stora förändringarna och konsekvenserna är på vikariekonton och på obekväm arbetstid. Eftersom inte alla tjänster har varit besatta så har vi, som sagt, tidigare haft ett överskott som gjort att t.ex. hemvårdsmaterial, som alltid tidigare nästan har gått över budget, har täckts med den bufferten. Men den bufferten är borta. Så är den en konsekvens av att vi inte har budgeterat tillräckligt, inte tagit höjd. Jag tror att man inte har tagit höjd tillräckligt på ÅHS. Att man inte har kalkylerat med vikarie kontot på det sättet man borde gjort. Eftersom det är de nyutbildade som kommer in som vikarier, som har fått nu en betydlig löneförhöjning.

    För att svara lagtingsledamot Holmberg så tror jag att vi behöver såklart se över, och vi behöver se till rutinerna. Vi håller fortfarande på och analyserar och ser och det här är nu en kort förklaring.


  • Tack minister Holmberg-Jansson, det är alltid bra med specificeringar. Jag skulle gärna ha sett det i presentationen, men vi jobbar framåt. Jag har också förstått att den ekonomiska ledningen har förändrats inom ÅHS och att bara den vägen kommer det att ske förbättringar.

    Vad jag kan läsa ur minister Holmberg-Janssons anförande så har det ju under åratal tydligen varit någon form av överbudgetering på vissa områden, som sedan har skapat ett överskott som man har kunnat täckt upp en underbudgetering inom andra områden. Så kan det ju inte vara, inte ens när det gäller hälso- och sjukvård. Har man med människor att göra och ska man sköta om människor är det förstås per automatik svår att estimera alla (… taltiden slut).


  • Jag skulle inte säga att det är en överbudgetering, det är tjänster som vi inte har klarat av att fylla. Skulle vi klara av att besätta alla tjänster skulle det inte vara en överbudgetering. Så är det, och så är det på alla sjukhus. Man klarar inte av, men man lever fortfarande på hoppet att man ska klara av att fylla alla tjänsterna. Sedan är det så att inom den medicinska vården idag så ändras det väldigt mycket. Det blir väldigt mycket mer specificerad och det blir svårt att besätta alla tjänsterna på Åland, utan vi kommer behöva köpa in konsulter. Så det blir en förändring. Det här är också något de tittar på just nu inom ÅHS, hur man ska göra det här mer rätt.


  • Nu ska inte jag vara den, men vad jag har förstått de senaste åren i alla fall har förstås kostnaderna för köpta tjänster ökat, kanske också mer än vad man har budgeterat för. Då har det funnits också ett glapp när det gäller, om man säger, den ordinarie verksamheten. Eller lönekostnaderna har förändras, det är något som ligger i tiden. Jag tror att vi är överens i det grova iallafall. Jag tror att det behövs en förändrad uppföljning och det är jag övertygad om att kommer att ske. Jag hoppas också att vi kommer kunna belysa det här i utskottet på ett bra sätt. Men generellt, den här budgetkulturen måste bli bättre, sedan om det gäller skärgårdstrafik, ÅHS eller vad det än är. Det måste finnas en liten förändring i hela det här synsättet om hur vi hanterar skattemedel.


  • Jag är glad att vi är överens, ledamot Holmberg och jag. Från ÅHS:s sida så har man nu anställt en ekonomichef från och med hösten. Före det hade vi en vikarie, nu finns det en ordinarie på plats. Det känns bra, det sker stora förändringar nu i hela budgetarbetet.


  • Nu tror de flesta säkert att jag tänker säga något om jämställda löner, och det kanske jag borde, men jag tänkte faktiskt på budgetposten vård utom Åland. Är det så att man tittar på den här noggrannare, att man analyserar den här posten alls något och jobbar strategiskt med det? Det upplevs nog som att ibland är det si och ibland är det så. Har ni något strategiskt arbete för att se på det och se vad man kan göra åt det? Att, som man säger ibland, ta hem en del vård kan ibland vara billigare.


  • Tack ledamot Söderlund för frågan. Absolut är det något man tittar på kontinuerligt. Eftersom att det är en stor budgetpost, nu är den minus 450 000 €. Det är faktiskt så att den medicinska rehabiliteringen är en större post just nu. Vi har inte sett exakt slutresultatet för november-december, det kan bli något högre för just externa vården. Det är något vi tittar på absolut hela tiden och det här är en stor del av arbetet för att hålla kostnaderna nere inom sjukhuset. Som sagt, precis som finansministern var inne på tidigare, det är också svårt att bedöma. Väldigt svårt att budgetera.


  • Tack för det svaret. Det är precis som ni sade i ert anförande också, att det är viktigt att ålänningarna känner sig trygga att man får vård när man behöver. Om den sedan behöver vara i Uppsala eller Åbo har ju också en liten prisskillnad, och jag vet att man försöker styra det och upphandla i den mån man kan. Vårt största fokus ska iallafall vara på att alla får den vård de behöver, när de behöver.


  • Jag håller till fullo med ledamot Söderlund. Precis som ledamot Gunell och finansministern var inne på, så är det här högsta prioritet för oss. Ålänningar ska känna sig trygga när man besöker sjukvården och vet att man får den vård man behöver. Det ska aldrig bero på om vi har råd eller inte. Det är min fasta övertygelse, jag tror att alla här i salen håller med om det.


  • Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är
    avslutad.

    Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet
    omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och
    näringsutskottet.