Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon/han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Talman! Jag önskar svar och klarläggande av lantrådet beträffande väsentliga framtidsfrågor. Det verkar vara svårt för landskapsregeringen att komma med klara och tydliga besked. Lumparland har under året aviserat att man inte längre har möjlighet och råd att fullfölja sina betalningar till KST. Föglö och andra kommuner har väckt initiativ om att landskapsregeringen bör ta över både KST och institutionsvården inom äldreomsorgen. De frivilliga kommunsammanslagningarna går heller inte speciellt bra. Hur ser landskapsregeringen på frågan och vad har landskapsregeringen för förslag och lösningar?

Tack för frågan, vice talman! Det var många stora frågor i ett. Jag börjar med den frivilliga samordningen av de åländska kommunerna. Där har ett arbete inletts av en samordnare och det resultatet har vi fortsättningsvis inte fått. Vi tar gärna del av det faktaunderlaget innan den processen går vidare.
När det sedan gäller Föglö kommuns initiativ om äldreomsorgen, att den borde övertas av KST eller en motsvarande organisation kan jag säga att frågan är intressant. Vi alla som sitter här i salen är medvetna om att äldrevården och institutionsvården för äldre är ett område som vi behöver arbeta ganska aktivt med. Där har vår social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson redan i fjol presenterat ett ganska digert material om vilka vårdåtgärder som bör vara kopplade till en institution, att det klart och tydligt framgår skillnaden i vårdnivå när det gäller institutioner och i ESB-boende.

När det sedan gäller KST och om landskapet borde ta över den så är den frågan för tidigt väckt. KST har inte många verksamhetsår på nacken ännu och de behöver få arbeta ett tag till och vi ser hur de faktiska resultatet är innan vi går vidare i den processen.

Talman! Det är lite att slingra sig alla de här frågorna pekar åt ett enda håll. Kommunerna har svårigheter att ha kompetens och ekonomi för att bära socialvården, äldreomsorgen och den här majoriteten har dessvärre varit helt ointresserad av reformer och strukturförändringar. Det kommer helt fast i hur landskapets och kommunernas ekonomi ser ut.
Den här majoriteten tog fram en rapport och ett underlag där det fanns förslag på hur kommunerna skulle kunna spara 11 miljoner, ett förslag som liberalerna inte stödde. Hur diskuterar man kring det? Kan vi få veta, kommer det att komma några lagförslag som gör nedskärningar inom vård, skola och omsorg i storleken 11 miljoner?

Talman! Inom politiken har man rätt att fatta både dumma och kloka beslut så länge de är någorlunda lagliga i alla fall, eller ska vi säga lagliga. Jag skulle själv kunna tycka att valresultatet 2019 pekar speciellt mot liberalerna, när det gäller att med tvång försöka sammanslå kommuner. Har man inte lärt sig någonting från den resan? Har man inte insett att det kommunala självbestämmande är sådant till sin karaktär att man inte med våld kan sammanföra kommunerna? Vi tror fortsättningsvis på ett utvecklat samarbete och det kommer vi att ta vidare.
När det gäller rapporten, visst är det så att det var inget förslag som gruppen lade fram. Man tittar på alla olika alternativ som eventuellt skulle kunna tänkas vara möjliga att genomföra. Det fanns ingen prioritering utan man tittar på lagutrymme. Sanningen är den att de allra flesta förslagen i den rapporten kräver inte en lagändring.

Tack, talman! Om jag var lagd åt det konspiratoriska hållet kanske jag skulle misstänka en konspiration.
Presidenten har beslutat att inte godkänna förslaget till ny näringsrätts lagstiftning, den åländska argumentationen övertygar inte vare sig Högsta domstolen eller presidentämbetet. Vicelantrådet låter i media förstå att man inte har gjort sitt jobb, varken i Högsta domstolen eller hos presidentämbetet. Det kan ju vara så att det är bara vi på Åland som vet bäst. Men hur går vi vidare? Hur tar vi den här väldigt viktiga frågan vidare, kommer det ett nytt förslag? Hur ska det förankras? Hur ser tidtabellen ut för en eventuell behandling? Blir det ytterligare en parlamentarisk grupp eller den gamla som fortsätter för att ta den här väldigt grundläggande frågan för självstyrelsen i mål?

Tack, talman! Frågan är synnerligen aktuell och brännande och jag står till fullo bakom mina egna ord, kanske inte så konstigt. När det gäller axeln, Mariehamn Helsingfors, när det gäller den speciella juridik som präglar vårt system så är faktiskt dessa händelser, som blir flera genom att det är så många aktörer i Helsingfors inkopplade. Det blir faktiskt en minnesvärd grej för att man inte inför presidenten presenterat de underlag som den här typen av framställning i form av lag kräver. Det är att beklaga.
Det finns en orsak för oss tillsammans, nu har talmannen lämnat podiet för en stund men vi har pratat med lagtingsdirektören och talmannen om behovet att få hit presidenten för Högsta domstolen, gärna tillsammans med de justitieråd som är med i processen när det gäller att ge utlåtande gällande åländska lagar. Det var nödvändigt att man ställer höga krav.
Att ta det här vidare är något som vi ska göra tillsammans. Jag har haft den lite speciella förmågan att få kommentera det här på olika platser men det är trots allt lagtingets produkt, lagtinget som har föreslagit som lagstiftare att det här ska bli det åländska instrumentet framöver, det ska vi göra tillsammans.
Det finns olika handlingsalternativ förstås. Det finns sådana som är offensiva och sådana som är lite mer försiktiga. Det naturliga i en sådan här situation är att man tillsammans säger att hur kan vi förbättra vår argumentation? Jag ska återkomma till det.

Tack, talman! Som vicelantrådet säger, vissa saker måste man göra tillsammans. Jag antar att avsikten är lagtinget och landskapsregeringen tillsammans, men också tillsammans med Högsta domstolen och presidentämbetet och de motparter som vi har i Helsingfors.
Min erfarenhet är att det är lättare att hitta samförstånd och samarbete om man inte skäller på varann, särskilt inte i offentligheten jämt och ständigt. Jag skulle gärna höra vicelantrådet syn på parlamentarisk förankring i den här processen. Jag skulle också vilja fråga hur rättsläget ser ut nu när det gäller antalet ålänningar i bolagsstyrelser? Den här lagen har fallit, men landskapsregeringen har i förskott egentligen satt den ur spel genom ett beslut i ett enskilt ärende. Så vad är det som gäller?

Likaså en högst aktuell frågeställning som ledamoten nu önskar diskutera. Vi kan konstatera att Högsta domstolen har gett presidenten som råd att godkänna domstolens utlåtande in extensio, det innebär att man har sopat undan den beslutspraxis vi haft i många år, som ledamoten och som tidigare minister känner väl till. Det kan ingen i dag säga vad är det som är hållbart. Det enda jag kan säga här och nu om den biten är att Högsta förvaltningsdomstolen så sent som år 2013 konstaterat att de åländska nationalitetsskyddet hade en bärighet in i modern tid och hade de facto förstärkts av Ålandsprotokollet som i de facto ger sin rätt att avvika från unionsrätten. Nu kommer Högsta domstolen till en helt annan slutsats. Vem har rätt, är det Högsta förvaltningsdomstolen eller Högsta domstolen? Den frågan kan inte jag svara på.

Om jag uppfattar vicelantrådet rätt så vet inte regeringen vad det som gäller just gällande näringsrättslagstiftningen som är ett grundfundament för självstyrelsen. Tydligen vet ingen annan heller vad det är som gäller trots att man har fattat beslut i sådana ärenden. Oroar det vicelantrådet att det så mycket lagstiftning som får backa i olika instanser under mandatperioden? Jag förstår det åländska behovet av att testa, tänja på gränserna i vår lagstiftning. Finns det någonstans i processen skäl att se om det är någonting som vi kanske behöver förbättra oss på eller vara tydligare med, spänner vi bågen för högt som vi kanske gjorde när det gäller näringsrättslagstiftningen? Jag var med i den gruppen så jag säger inte att det är någons fel men jag ställer frågan?

Det handlar absolut inte om att någon ska ha gjort rätt eller fel. Min bedömning är att vi tillsammans med lagtinget, landskapsregeringen, den politiska referensgruppen och i synnerhet våra lagberedare har gjort ett så fullödigt arbete att jag vidhåller att den produkt lagtinget godkände tidigare i år är hållbar till alla delar.
Så sent som i onsdags förra veckan, före presidenten fäller sitt veto så kommer EU domstolen med ännu ett utslag och säger att det är okej inom EU länderna, i det här fallet Lettland att ha en lagstiftning som främjar det egna språket. Ännu ett besked att Högsta domstolen inte gjort hemläxan. Vad som gäller och är rätt och riktigt det behöver vi inte nu diskutera, det enda vi vet att vårt nationalitetsskydd har fått sig en ordentlig törn, tillsammans måste vi reda upp den.

Tack, talman! Att energiförsörjningen är en av de större utmaningar vi står framför blev väldigt tydligt på Nordiska rådets möten förra veckan på Island. Jag vill inledningsvis klargöra att när det gäller de storskaliga satsningarna på vindkraft så står Ålands Framtid helt bakom dem.
Det frågeställningar som många ålänning ställer om miljöpåverkan och ekonomisk nytta för landskapet bör klarläggas öppet och transparent.
Därför undrar jag vilka direkta ekonomiska mål har regeringen när det gäller de kommande storsatsningarna? Vad förväntar man sig få ut av det?
Vidare undrar jag om regeringen faktiskt har den kompetens och de resurser som krävs för att hantera satsningar av den här storleksordningen inom den korta tidsramar de trots allt handlar om?

Tack, talman och tack för frågan. Vi har ju inte exakt klarlagt ännu hur den ekonomiska modellen ska se ut, men vi vet att det handlar om intäktsmöjligheter i form av arrende för de här områdena. De här arrendena kan se lite olika ut, men det vi vet är att det handlar om betydande summor. Sedan finns det förstås möjligheter till olika skatteintäkter. Där behöver vi politiska beslut om exakt hur de instrumenten ska användas. Förutom de här mera direkta intäkterna så finns det förstås möjligheter till intäkter och ekonomiska synergieffekter för samhället i stort, i allt från underleverantörer till arbetskraft. Men för att hålla det så konkret som möjligt så handlar det om arrenden och skatter.

När det gäller resurseringen och kompetens så är det intressant att ledamoten nämner Island. Jag har haft intressanta diskussioner med den isländska energiministern, också på Island så kämpar man med dessa stora satsningar och hur man gör dem bäst. Understödd av mig så tog den isländska ministern under klimatmötet i Oslo, initiativ till att det nordiska samarbetet att det nordiska samarbetet kan samarbeta och få fram best practice från de olika nordiska länderna, hjälpa varandra hur man gör det på bästa sätt.

I landskapsregeringens lokaler kan det vara så att vi behöver tillföra kompetens, men då är det landskapsregeringens tanke att vi ska upphandla det och få det från den privata. Vi tar hjälp av de experter och företag som finns på området.

Regeringen föreslår 15 miljoner i garantier till de åländska eldistributionsbolagen och det är bra, men vi behöver göra mer. När det gäller kommande storsatsningarna på vindkraft, talas det precis som ministern sade om arrenden, fastighetsskatt m.m. och faller allt väl ut så kan ju det här ge stora summor till Åland och det är någonting som vi absolut ska ta vara på.

När det gäller de skenande energikostnaderna gäller det att vi är proaktiva, att vi är smarta och att vi tänker framåt. Därför bör landskapsregeringen villkora tillstånden så att vindkraftsbolaget subventionerar det åländska elbolaget med ett lågt fast pris på den el som levereras på Åland. Då kommer vindkraftssatsningarna alla ålänningar till godo och besvär och kritik kan börja klinga av. Kan regeringen tänka sig att jobba enligt detta förslag?

Tack, talman! En mycket aktuell och intressant fråga. Vi kan inte i nuläget gå in på att diskutera innehåll i eventuella arrendeavtal med eventuella aktörer, utan det kommer längre fram.
Men det som ledamoten är inne på och diskuterar nu är det här "what´s in it for us" tänket. Vad är det? Vad finns det för Åland att tjäna i det här? Vad finns det att tjäna på för kommunerna som berörs av det här? Det är oerhört viktiga frågor där vi måste se till att det finns de ekonomiska incitamenten i de olika processerna.

Det är lite för tidigt att säga exakt hur vi lägger upp det. Vi är fullt medvetna om att alla som är involverade i det, och det ska komma alla ålänningar till gagn. Intäkterna som vi beräknar att få kommer på ett eller annat sätt att användas till att påverka ålänningarnas energisituation.

Tack, fru talman! Man ska uttrycka sig diplomatiskt och jag säger att svaren är kanske lite svävande.
När det gäller det rent konkreta förslag som jag lade från vår sida att man ska medverka till är ett lågt fast pris på den el som levereras till Åland. Jag hoppas att man från regeringens sida kan ta det goda förslaget till sig och se till att man får det på plats, så har man gjort på andra platser.

Det är bra att man från regeringens sida inser att man behöver förstärkning på både den ena och den andra sidan och att man i så fall utnyttjar kompetenta privata aktörer för att hantera den här satsningen.
Avslutningsvis, orsaken till att jag ställer den här frågan är att inte lägga krokben för de storskaliga vindkraftssatsningarna utan tvärtom, jag vill att vi ska kunna hjälpa till att lösa upp alla de frågor som ställs så fort som möjligt.

Tack, talman! Det är bra frågor som ledamoten ställer. Orsaken till att jag är lite diffus till vissa av de här delarna är för att det är svårt att vara alltför konkret när det handlar om hur vi lägger upp arrendeavtalen och hur de här lösningarna kommer att se ut. Det jag försöker förmedla ut till lagtinget och till alla ålänningar är att landskapsregeringen kommer att ha "what´s in it for us" väldigt nära linsen och se till att vi får en ordentlig ersättning för användningen av den åländska naturresursen, vilket det handlar om.

Är det i form av att vi får ordentliga, rimliga intäkter som vi sedan i sin tur kan använda för att förbättra ålänningarnas energisituation. Eller handlar det om att vi kommer överens om en viss energi osv. Det får vi återkomma till, men det ska komma ålänningarna till godo.

Tack för talman! Ja, det är spännande att röra på sig från ställe till ställe och se likheter och skillnader har jag noterat. Förra sommaren cyklade jag omkring på en ö på Azorerna som ligger 1500 meter ut i Atlanten. De har ett eget litet parlament, lärde jag mig. Det finns ett tiotal öar och antagligen problem med trafiken, men de har flyg och båtar.
Jag noterade att man hade där och som man hade i Portugal, men som jag inte ser i Mariehamn, reklamskyltar för Eurojackpot som ibland uppgår till 120 miljoner euro. Lite mer spännande än de 20 000 i den lokala potten. Jag undrar, när kan vi få se sådana reklamskyltar på Torggatan?

Tack, talman! Tack för en intressant frågeställning ledamot Toivonen.
Eurojackpotten hänger intimt ihop med det faktum att när det finska spelbolaget Veikkaus drog sig bort från Åland under föregående mandatperiod blev det också slut på ålänningarnas möjlighet att spela över den delen av spelmarknaden. Det sammanhänger i sin tur att det är Veikkaus som sitter på licensen om vi kallar det för det spelarrangemanget.

Tyvärr, i dagsläget går det inte att spela. Jag vet också att det är populärt och jag har fått frågan under åren. Varför kan inte Ålands Penningautomatföreningen vara bryggan in till den spelformen på europeisk nivå? Svaret därifrån har varit att det är alltför dyrt att åta sig det ansvaret. De åländska volymerna vad gäller spel är för små för att kunna försvara en sådan medverkan.

Vi får vänta på att Veikkaus gör sin comeback på Åland. Utan att gå händelserna i förväg så är det en av de frågeställningar vi kommer att ta upp redan nu på torsdag när inrikesminister Mikkonen besöker Åland under dagarna två. Vi har också haft en första diskussion med Veikkaus om att komma tillbaks. Min förhoppning är att vi ska kunna presentera en sådan lösning inom en relativt snar framtid, men dessa frågor hänger ihop med att Veikkaus återkommer till våra öar. Tack!

Tack, fru talman! Jag hade tänkt fortsätta med lotto. Nu ligger självstyrelselagen mer eller mindre i malpåse och då kanske vicelantrådet har lite mera tid för andra frågorna. Det finns till och med ålänningar som tycker att lotto och tips är viktigare än en ny självstyrelselag. När tror nog att vi kan få det, finns det tidsplaner på det?

Tack, ledamoten Toivonen. Jag vet att ålänningar har olika preferenser. Vad är viktigt i vår åländska vardag? Jag hoppas trots allt att en klar majoritet tycker det är viktigt att leva i ett hållbart självstyrelsesystem än att man kan få spela på olika spelformer.

Men för den skull ska man absolut inte underskatta, även ålänningarnas behov av att ha den formen av social samvaro som de facto har utvecklats runt spel när det gäller t.ex. att tippa tillsammans osv. Vi har absolut ingen fråga som vi har lämnat åt sidan trots att vi har fullt upp med allt möjligt under mandatperioden. Det är därför jag dristar mig till att säga att jag hoppas att vi inom relativt snar framtid ska kunna presentera en lösning som både tillfredsställer inrikesministeriet men även polisstyrelsen i Finland som egentligen har sista ordet när det gäller övervakningen av Veikkaus. Där har vi också den diskussionen på gång, redan inkommen (… taltiden slut).

Tack, fru talman! Minister Wikström, jag vill börja med att påminna ministern om att vi är i medlet av september nu och att lagtinget har utlovats ett meddelande för behandling inom denna månad på basen av det betänkande som den s.k. tunnelkommittén överlämnade till landskapsregeringen i vintras. Meddelandet har vi inte sett röken av.

Min fråga anknyter till skärgårdstrafikens framtida upplägg, vilket även tunnelkommitténs betänkande handlade om. Nu nöjer ni er inte med den parlamentariska kommitténs förslag och visioner utan vänder er västerut för att ytterligare begära förslag från en privat aktör utan praktisk erfarenhet av hur den åländska skärgårdstrafiken är uppbyggd och det behov som styrt upplägget. Ni vill tydligen inte heller öppet redovisa vilka anvisningar ni har gett. Vad är det ni vill mörka minister Wikström?

Talman. Det bolaget som har anlitats har också gjort en plan för Stockholms kollektivtrafik till sjöss. Det är förstås inte samma sak som den åländska skärgårdstrafiken, men det ska sägas att den åländska skärgårdstrafiken är i mångt och mycket unik om man ser på hur stor och hur omfattande den är och hur mycket bilvägar som berörs. De företaget kan nog leverera den produkt vi efterfrågar. Vi har regelbundna uppföljningsmöten. Jag är medveten om att ledamot har begärt ut uppdragsbeskrivning och den borde ha levererats. Om ledamoten inte har fått den så ska vi åtgärda det så snart som möjligt.

Det är ju bekymmersamt för en parlamentariker att kunna granska regeringens arbete om man inte har tillgång till de offentliga handlingarna. Det strider emot syftesparagrafen i offentlighetslagen som vi har antagit i detta parlament. Jag ser ganska allvarligt på det.

Det är också beklämmande att inte ålänningarna får ta del av de uppdrag som ni har beskrivit för den svenska konsultbyrån. Vi vet alltså inte hur ni har tänkt att 49 000 euro av skattemedel ska användas.
Det har tagit två månader för mig att försöka få ut handlingarna och det har inte lyckats, det är inte transparent. Då undrar jag varför tål inte det här beslutet transparens och dagsljus, minister Wikström?

Tack fru, talman! Jag är inte bekant med när ledamoten inledde sin process att få tag i de här handlingarna, men senast i dag så påminde jag om att det här behöver delges ledamoten, så frågan är något överspelad. Det var mitt i sommaren om jag förstod det rätt, som den första begäran inkom och då är som bekant förvaltningen inte här, det kan vara en del av orsaken.

Tack, talman! Minister Wikström! Eftersom ni har begärt en ytterligare utredning över skärgårdstrafiken undrar jag om ni inte har tilltro till den kunskap som finns in house. Ni har inte tilltro till näringslivet, det fastboende, fritidsfolket som nyttjar skärgårdstrafiken. Helt uppenbarligen har ni inte den här tilltron.

Är ni medveten om att det importeras 300 långtradarlass fisk till anläggningen för slakt årligen? Är ni medveten om att 500 långtradarlass transporteras till riket från Föglö? Är det här uppgifter som den svenska konsultbyrån har fått? Det här är någonting som uppenbarligen sticker ministern i ögonen.

Tack, fru talman! Det har varit en enkät nu i somras där det här företaget har varit ute i skärgården och pratade med brukarna. Men i mångt och mycket så handlar det om att ska vi bli klimatneutrala så måste vi tänka om hur vi ska investera i skärgården. Det är en kompetens som jag hävdar att vi saknar idag i mångt och mycket inne i förvaltningen så där har vi tagit hjälp utifrån. Det borde inte vara något konstigt med det. Vi behöver få till regelbundna investeringar i skärgården som inte avbryts, det är en väldigt stor betydelse vilket vi i den här regeringen också visar genom att till exempel investera i färjfästet.

Angående fiskfrågan, den frågan vet jag hur mycket det är i detalj i och med att jag studerat det väldigt länge.

Talman! Jag vill med lantrådet diskutera frågan kring relationerna mellan landskapsregeringen och lagtinget och lagtingets roll.
Den här mandatperioden har varit kantad av löften till lagtinget, tydliga skrivningar i lagtingets betänkanden som inte av landskapsregeringen har verkställts.

Det var utlovat förra hösten offentlighetslagstiftning gällande de offentliga bolagen. Tjänstemannalagen har lovats. Finans- och näringsutskottet skrev om att landskapsandelarna bör träffa både små kommuner och tillväxtkommuner. Nu har vi precis i dag ett lagförslag som träffar främst de som har en åldrande befolkning. Man har utlovat och begärt avräkning av helikopterpengarna i samband med Coronapandemin och så här fortsätter det. Lagtinget beslutar, landskapsregeringen gör annat.

Talman! Jag uppfattade inte riktigt frågan. Men låt mig säga så här. Landskapsregeringen vinnlägger sig om att kommunicera med lagtinget på de sätt som lagtingsordningen möjliggör.
När det gäller t.ex. offentlighetslagstiftningen är den helt enkelt något försenad och det är på grund av brist på lagberedningsresurser, sedan kan man tycka att det är bra eller dåligt. Vi har två nyanställda lagberedare och det tar ett tag innan de kommer in och blir varma i kläderna.

När det sedan gäller redovisningen av de så kallade Coronapengarna så har vi diskuterat i landskapsregeringen och bedömningen är att vi ska inte föra en redovisning till lagtinget före beloppet är stadfäst av presidenten. Ännu förra veckan så var det inte det. Det är möjligt att det blev det nu i fredags, det känner jag faktiskt inte till. Det har inte så att säga varit klart till den delen och därmed så är det inte heller korrekt att föra frågan vidare till lagtinget. Jag stoppar här.

Talman! Min fråga gällde alltså hur landskapsregeringen ser på lagtingets beslut. Man verkar inte uppfatta att de är bindande. Det jag hänvisade till gällande landskapsandelar var de helikopterpengar som landskapsregeringen delade ut i samband med Coronapandemin och där finans- och näringsutskottet tydligt skrev att man skulle göra en avräkning i ett senare skede.

Man kan också se på att finans- och näringsutskottet beslutade att man inte skulle anställa någon för digitalisering och IT-avdelning förrän man hade antagit en strategi, landskapsregeringen agerade precis tvärtom.
Man har lovat ett meddelande om skärgården och tunneln nu i september. Hittills har vi inte sett någonting av det. Finans- och näringsutskottet var extremt tydliga med att tvärgående linjen var viktig för näringslivet och befolkningen i skärgården, ändå ser vi en minister som aktivt driver att ta bort linjen. Hur ser landskapsregeringen på lagtingets beslut?

Talman! Målsättningen är alltid att lagtingets beslut skall efterlevas till fullo. Sedan har det vid några tillfällen varit så att de beslut som lagtinget har tagit efter det har det kommit in andra faktorer som vi inte har möjliggjort att helt enkelt fatta det beslutet.

Det som jag kan tycka att är en nackdel med det här lagtinget är att man är in och försöker detaljreglera vad landskapsregeringen ska göra och vad landskapsregeringen inte ska göra. Det är väldigt viktigt att lagtinget faktiskt är det lagstiftande organet men inte den operativa delen som försöker styra och ställa det som landskapsregeringen ska göra. Det är inte förenligt med så som arbetsfördelningen ser ut mellan parlamentet och landskapsregeringen.

Det finns enstaka frågor som inte har hanterats optimalt, det kan jag också säga t.ex. tvärgående linjen. Där var man mycket tydlig från finans- och näringsutskottet och där kommer vi att ta en diskussion i landskapsregeringen hur vi tar det vidare.

Sen vill jag också vara tydlig med att de har inte fattats något beslut om nästa års turlistor utan det har funnits indikationer och frågor från infrastrukturavdelningen som ännu inte är besvarade. Det är ett arbete som pågår.

Talman! Det här med att landskapsregeringen tycker om vad lagtinget tycker, det tycker jag att är direkt opassande. Det har varit vanligt förekommande att landskapsregeringen har kritiserat lagtinget för sina synpunkter.

Det oaktat så kan jag hålla med lantrådet om den saken, att Ålands lagting ibland omfattar sig av frågor som kanske mera hör hemma i ett kommunfullmäktige. Lantrådet kritiserar nu lagtinget för att detaljstyra landskapsregeringen. Jag vill påminna lantrådet om att landskapsregeringen har majoritet i varenda ett utskott. Varenda en skrivning som har tagits i ett betänkande har lantrådets egen majoritet tagit. Det är någonting som brister i kommunikationen och i slutändan urholkar det hela trovärdigheten för institutionen lagtinget. Det är problematiskt och det är allvarligt och lantrådet borde ta ansvar för det samma.

Talman! Jag har det ansvaret och jag tar det ansvaret. Den här landskapsregeringen försöker följa lagtinget precis lika mycket eller lika lite som andra landskapsregeringar har gjort. Det finns andra landskapsregeringar där beslut har fattats av lagtinget som sedermera inte har gått att verkställa.

Låt mig ge ett exempel. I årsbudgeten för 2021 fanns det en tydlig skrivning om att landskapsandelarna skulle återställas med fyra miljoner. Det verkställde inte landskapsregeringen, vi var tveksamma till den skrivningen som fanns från finans- och näringsutskottet.

I tilläggsbudgeten som kom under våren skriver finans- och näringsutskottet och som också omfattas här i salen, att landskapsandelar ska återställas under hösten med två miljoner. Nu lägger vi en tilläggsbudget på bordet och återställer landskapsandelarna med två miljoner, vi följer finans- och näringsutskottet till punkt och pricka. Till den delen borde ledamoten åtminstone vara nöjd.

Tack, fru talman! Skolan är ungdomarnas vardagsrum, vardagsarena där det sociala och mentala läget båda påverkas av och omsätts i skolresultat och miljön. Där har samhället också bäst möjlighet att fånga upp problematik i god tid. Senaste hälsa och skola undersökningen visade att vi ibland har bekymmer med den mentala ohälsan bland skoleleverna på Åland. Där sades också från landskapsregeringens sida att man skulle se över resultaten och se vilka åtgärder man kunde vidta för att de skulle förbättras och göra situationen bättre för våra skolungdomar.
2023 kommer nästa resultat av hälsa och skola, då undrar jag vad har landskapsregeringen gjort eller planerar att göra för att göra situationen bättre för våra skolungdomar på det planet?

Tack, talman! Tack för frågan. Utifrån hälsa i skolan, det var drastiska siffror som vi fick se där. Från 2019 gjordes en djupdykning som bland annat social- och hälsovårdsavdelningen gjorde tillsammans med min avdelning, en fördjupande analys som gick till Ekvalita rapportens kvalitet.
Det som utbildningsbyrån har tagit fasta med bl.a. är t.ex. i hälsokunskapen, de nya läroämnet i skolan där man lyfter upp kunskap kring sexualitet, normer, bl.a. för att det är något som eleverna funderar otroligt mycket på.

En satsning som utbildningsbyrån gjort några år och kommer fortsätta med är positiv psykologi, den är evidensbaserad och visar oerhört bra resultat. Sedan kände ledamot Påvals mycket väl till att på min ministerkollegas avdelning har PAF-medel kring hur vi kan förbättra de psykiska målen med ungdomar, där håller man på rekryterar. Sedan är frustrerande att ha dragit ut på tiden eftersom det här är saker som behöver komma till stånd så snart som möjligt.

Ledamot Påvals känner säkert till unga jämställd skola och fritid som är ett femårigt PAF-projekt som är väldigt lyckat, de har varit i gymnasieskolorna som är väldigt uppskattat där ungdomar med vuxna får möjlighet att diskutera och resonera. Tyvärr har de haft svårigheter att komma in i högstadiet i våra grundskolor, men jag vet att de ger inte upp hoppet så jag hoppas att de får komma dit.
Grundskolorna vill verkligen vet att det här är nåt bra projekt innan man kommer in. Vi vet att både lärare och skoltiden är väldigt pressad. Men sedan håller jag helt med ledamot på Påvals att just i grundskolan det är ungdomarnas vardagsarena och där kan man göra väldigt mycket. Men sen har vi fritid, föräldrar och allting annat också, allt ryms tyvärr inte i skolan men det är själva arenan.

Tack, fru talman! Tack, minister Hambrudd för svaret. I skolan har vi vuxna möjlighet att faktiskt påverka skolmiljön och den arenan de befinner sig på. En annan arena som det finns bekymmer och mobbing är den digitala arenan, där det är mycket svårare för vuxna att komma in på det sättet. Men där vi kan påverka ska vi försöka påverka. Något som jag har upplevt både i min arbetserfarenhet men också min tid som politiker är effekten av medveten vuxennärvaro. I skolan, den arenan är det lika viktigt som någon annanstans.

Via det här projektet och med PAF-pengarna 800 000 som landskapsregeringen tänker satsa på barn och ungas hälsa, finns det en politisk vilja att kunna omfördela för att öka den medvetna vuxennärvaron i icke pedagogiska tjänster?

Tack för den frågan. Jag vågar faktiskt inte svara på det eftersom det inte ligger på min avdelning om det är möjligt att använda PAF-medlen för att anställa personal i den kommunala verksamheten, om jag förstår frågan rätt.

Däremot är min uppfattning att speciellt på våra högstadieskolor har man gått in för mer att anställa ungdomscoacher i skolan eftersom lärarna också är väldigt pressade. De vrider och vänder sig allt vad de kan men sen vill också ungdomar hitta andra vuxna i skolan som de får förtroende för och som de kan möta i vardagen. Det kan jag tycka är problemet ibland, vi är ju alla vuxna i vardagen och ska kunna våga ställa frågor till våra ungdomar (… taltiden slut).

Tack fru talman! Anställningen av skolpersonal är en kommunal fråga det vet vi båda två. Men jag tänker att det finns ändå möjligheter för landskapet att ha riktade medel mot skolor via landskapsandelar och ha de kraven.
Ett förslag är också att satsa på andra vuxna ungdomars närvaro, vi pratar alltså om vuxenutbildningar för föräldrar eller kanske samtalsgrupper ett sätt att stödja föräldrar att kunna ställa de rätta frågorna och vara närvarande på rätt sätt.
Det är just vuxennärvaron som man verkar att inte kunna ha nog av i ungdomars liv. Det är också ett bekymmer, också bland vuxna som har väldigt mycket, man har självuppfyllande saker man ska göra och man hinner inte alltid ställa rätt frågor. Men det ska kunna vara en idé, att satsa på utbildningar (… taltiden slut).

Tack, talman! Jämställd skola och fritid har försökt med vuxenutbildningar likaså har vi haft landskapsmedel riktade specifikt också till fritidssektorn. Men som ledamoten säkert också känner till att det är vissa vuxna som alltid går på de här utbildningarna och det är väl lite som ett bekymmer. Självklart ska man alltid uppmuntra att fortsätta med de här utbildningarna. Där är väl också frågan vad för insats kan Hem och skola göra, det gäller att ha en dialog med flera så att man kan utöka det. Jag tror inte att man kan göra fel som vuxen att bara finnas till och lyssna. Vi vuxna måste våga vara vuxna helt enkelt.

Tack, talman! I juni 2022 skrev finans- och näringsutskottet en väldigt tydlig skrivning i sitt budgetbetänkande till tilläggsbudget 2 om att landskapsregeringen senast i september 2022 ska leverera ett tunnelmeddelande till lagtinget, där man på basen av den parlamentariska tunnelkommitténs slutbetänkande ta ställning till om en tunnel till Föglö ska förverkligas eller inte. Vitsen med att ha ett tunnelmeddelande i september i anslutning till en tilläggsbudget är för att man ska kunna leverera någonting matnyttigt framåt. Hur ser det ut? Lagtinget kommer att samlas ännu några gånger här i september i plenum, men det känns som att tiden även denna gång har runnit iväg?

Tack, fru talman. Tack för frågan. Den har vi berört flera gånger tidigare. Meddelandet är en fråga om att landskapsregeringen och dess partier behöver komma överens om var det ska stå i meddelandet. Processen har påbörjats och vi hinner klart i september under förutsättning att vi kan enas om vad som ska stå i meddelandet. Det finns ett förslag på bordet.

Tack, talman! Det där var nog bland de mest raljanta svaren någon gång jag fått i en frågestund av en minister. Det är 12 september idag, det kommer aldrig att ske att landskapsregeringen över några nätter kommer att bli överens om tunneln. Säg som det är istället.

Det är ju inte så att ni lurar liberala lagtingsgruppen, ni lurar ju ålänningarna och det är desto allvarligare. Det här filibustrandet med frågan får proportioner som är svåra att överblicka. Innan vi antar ett skärgårdsmeddelande över hur morgondagens skärgårdstrafik ska uppstruktureras så behöver frågan om en tunnel eller inte klareras Att såhär raljant skuffa frågan framför sig är inte snyggt.

Tack, fru talman! Till den delen är vi överens, jag håller fullständigt med om att innan man kan ta en plan över hur skärgårdstrafiken ska se ut i framtiden så behöver frågan om tunneln klareras. Det är olika tidsperspektiv på det här. Man har blandat ihop i debatten medvetet eller omedvetet tunnelmeddelande och omställningsplanmeddelandet för det ska komma under det här året, det står i budgeten om man läser det. Jag vill vara väldigt tydlig återigen och har sagt det flera gånger, tunnelmeddelandet i september enligt utskottet vilja och det jobbar vi efter, omställningsplanen under det här året. Tack!

Tack, talman! Ett betänkande som är klubbat det är inte enbart utskottets vilja, det är lagtinget vilja. Och vad jag missminner mig så var det ingen här i lagtinget som reserverade sig mot en skrivning där det står tydligt att ett tunnelmeddelande ska komma till lagtinget senast i september 2022.

Vi förstår mycket väl i liberala lagtingsgruppen att det finns en omöjlighet i landskapsregeringen att komma till ett beslut kring en tunnel. Det verkar finnas en omöjlighet att komma till beslut om skärgårdstrafiken i stort. Men säg det då och tydligt.
Som jag inledde med, det här är en fråga där vi inte bara lurar oppositionen och liberalerna ni lurar ju ålänningarna. Det är ganska många som väntar på ett svar i den här frågan. Att göra den till en valfråga 2023 det hoppas jag verkligen att vi ska slippa, men det verkar vara taktiken från landskapsregeringens sida.

Tack fru, talman! Att göra det till en valfråga är i alla fall inte en taktik från infrastruktursidan. Vi behöver komma vidare med skärgårdstrafikens utveckling. Jag har inte något mera att tillägga.