Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Det har varit tyst på sistone om landskapsregeringens arbete med den havsbaserade vindkraften. Jag säger det direkt med full förståelse för att det här inte är quick fix. När det tas små steg i rätt riktning och när det händer grejer så borde landskapsregeringen ta tillfället i akt att informera tydligt om vad som händer och hur det hänger ihop med den stora målsättningen.

Vi har sett i tidningen att regeringen nu anlitar externa konsulter för att snabba på arbetet. Vi har läst om de norr åländska kommunerna som kommer in med skakrav för att tillåta planering. Vi vet att det planeras en vindkraftsutbildning på Ålands gymnasium.

I december utlovar lantrådet i budgetdebatten att regeringen skulle återkomma med ett nytt meddelande om vindkraften. Men det har vi förstått att inte kommer att ske.

Min fråga är till vicelantrådet som ansvarig minister, kommer landskapsregeringen att kommunicera ut någonting gällande havsbaserad vindkraft här inom kort, mera information till ålänningarna som ålänningarna så gärna önskar just nu?

Tack, talman! Tack ledamot Röblom för frågan. Ledamoten i egenskap av tidigare minister och ansvarig för vindkraftsfrågan mycket väl känner till de processer som pågår och nu förstår jag då att en ledamot önskar att vi skulle ha en tydligare kommunikation.

Mycket riktigt är det exakt så den nya ministertrion, som tillsammans ansvarar för vindkraftsprocessen har konstaterat i och med att vi i senaste vecka presenterade ett slutligt förslag till s.k. kommunikationsplan. Parallellt med det konstaterar vi med förvåning att det inte ännu fanns en hemsida, Sunnanvind.ax i operativ funktion så det har vi då beställt. Det ledamoten efterlyser den upphandlingen måste ske pronto. Det är bråttom att få i gång kommunikationen på det sätt som allmänheten och vi själva är vana med, man ska kunna googla sig fram. Det är redan beställt och på plats.

I övrigt har vi ju lovat lagtinget att vi kommer att bjuda in till informella överläggningar där vi presenterar den typen av framsteg som är nog så viktiga för att lagtinget ska bibehålla sin tro på det hela och känna sig trygga i att processen går framåt.

Vad vi har koncentrerat krafterna på under senare tid är upphandlingen som ledamoten nämner. I fredags teckna vi under beslutet att upphandla den juridiska sidan med ett underlag på 145 sidor som beskriver Sunnanvindprojektet och där naturligtvis den juridiska kontexten är oerhört central.

Vi återkommer inom kort med en ny invitation till lagtinget för ett informellt möte.

Tack, talman! Jättepositiva nyheter från vicelantrådet, hemsidan något som jag efterlyste starkt också när jag var ansvarig. Landskapsregeringen har ett viktigt informationsuppdrag gentemot ålänningarna eftersom att man tyr sig till landskapsregeringen också mycket för den här sortens information. Aktörerna gör sitt men landskapsregeringen har sitt ansvar också så det är positivt att det är på rull.

När det gäller den politiska förankringen i salen vet vi att senast vi hade ett meddelande till lagtinget så var det ju stort politiskt understöd för den här satsningen. Det fortsatta understödet är avhängigt också av att lagtingets partier får tillräckligt med information och möjlighet att sätta sig in i det enormt komplexa projektet som det är. Jag har själv funderat hur det skulle vara om lagtinget skulle tillsätta ett utskott för vindkraften eller för energi om man så vill lite bredare. Hur ser vicelantrådet på?

Även om lantrådet älskar när jag är inspirationsfylld och kommer med sådana spontana uttryck ska jag också denna gång välja att återupprepa min reaktion på den av ledamoten framställda frågan. Behöver lagtinget tillsätta ett särskilt utskott för vindkraftsfrågan? Det är helt och hållet upp till lagtinget att bestämma hur man vill utforma sin organisation. Jag delar ledamotens åsikt om frågans vidd, vikten att kunna kommunicera ganska snabbt i vissa fall sådan tid kommer inom kort. Och naturligtvis längtan att ha ett utskott som känner sig fylld av inspiration även så inom lagtinget för att jobba med dessa frågor. Men det är helt och hållet upp till lagtinget att besluta om man vill förändra organisationen på sådant sätt.

Tack, talman! Det är ödmjukt av vicelantrådet att han säger att det är lagtinget som bestämmer den interna organisationen. Jag var lite mera ute efter att det skulle underlättar vicelantrådets arbete på något vis att ha en grupp lagtingsledamöter som fördjupar sig och kanske har hörande och håller sig ajour med olika aspekter av det här stora projektet. Det är mera det jag var ute efter.
Men vi får väl se hur vi går vidare med den frågan.

Orsaken till att jag ser det som ganska viktigt att vi här i lagtinget får fokuserad möjlighet att bygga kunskap kring detta och ta del av information är att vi har alla ett informationsansvar här gentemot ålänningarna, där det kan finnas en hel del olika frågeställningar som cirkulerar. Men då får vi väl se om vi återkommer med ett utskott och då kommer (… taltiden slut).

Tack, talman! Absolut, landskapsregeringen välkomnar en sådan inbjudan att komma och möta oavsett vilket organ inom lagtingets del av förvaltningssystemet som ska hantera vindkraftsfrågan.

Det som är viktigt nu som jag kan avsluta med är de inledande möten med allmänheten. Det startar i Geta nu på onsdag. Där Getaborna, eller den som är intresserad är välkommen till församlingshemmet och där dels få vår syn just nu. Kollegan Karlström och jag kommer vara där politiskt och så tar vi tjänstemännen med och då är det meningen att allmänheten får ställa de frågor de har på hjärtat om dessa frågor. Förhoppningsvis kan vi då ingjuta mod och tro om att detta är det bästa som hänt Åland på länge.

Tack, talman! Minister Wikström jag ska börja nu med anledning av att det har varit mycket vintersport i TV fråga som en sportkommentator, hur känns det? Men nu menar jag, hur känns det att vara så här impopulär? Ni har mottagit alldeles nyligen ett brev som är undertecknat av 366 skärgårdsbor, minst lika många kunde ha undertecknat från Föglö, Kökar och kanske Brändö och det är med anledning av de här upphandlingarna. Vi förstår inte riktigt hur det kan gå till på det här sättet. Men hur känns det?

Tack, herr talman! Återigen så möts vi Rainer Juslin, ledamoten i en fråga som rör skärgårdstrafiken. Det ingår väl i jobbet att vara impopulär med jämna mellanrum. Den här upphandlingen, kriterierna för den så har inte till ordalag nämnvärt ändrats sedan senaste gången den upphandlades. Vi har upphandlat med fastställda kriterier och sedan lägst pris den som vinner det. Så har vi också gjort den här gången.
Det här är inte någon slags grepp för att snåla in på trafiken, utan det är helt enkelt så att den aktören som tidigare drev Odin så bjöd inte lägst nu utan väsentligt högre än den som vann den här entreprenaden den här gången.

Jag fortsätter nu att svara på de här frågorna för de kommer att komma. Tvärgående och Odin har trafikerat där snart tio år. Tittar man på fartygets storlek så är det ett alltför stort fartyg, alltså ett väldigt stort fartyg det är vårt näst störta fartyg i flottan. Trots det så har man vunnit upphandlingen genom att bjuda lägst men så blev det inte den här gången.

Tack, talman! Tack minister Wikström. Jag tycker mig höra ministern läsa upp något manus från den svenska humorserien Leif och Billy. Kanske de är på Nettivene och shoppar något gammalt fartyg. Det här är så verklighetsfrånvänt som det bara kan vara. Ändamålsenligheten måste vara det som är avgörande när man gör en upphandling. Man kan inte gå på kriterierna rakt av, eller i så fall ska man ställa ska krav på det sättet att man uppfyller de behov som skärgården har och det gör det inte så som det ser ut den här gången.

Men ni har möjlighet nu, ni är inte teckna under avtalet och det är möjligt att avbryta det. Vi förväntar oss också en helhetsplan för skärgården gällande skärgårdstrafikens framtid. Det kommer bara addhook lösningar hela tiden, vi vill ha en mera långsiktig plan.

Tack, talman! Den som har varit med mycket längre än vad jag har varit med som ledamoten själv vet om att det fanns en tid innan Odin trafikerade på den tvärgående linjen. Om man jämför nuvarande tonnage som är upphandlat med den tidens tonnage som t.ex. Grisslan så kommer man fram till att det här fartyget är en bättre färjan. Den är sämre förstås än Odin jag förstår det och de synpunkterna och den ilska som man har när servicenivån förändras.

Men man ska också komma ihåg att ju snävare vi gör upphandlingarna, desto färre aktörer kan bjuda och desto högre blir priset. När det gäller möjligheten att avbryta, att acceptera ett anbud är en juridisk handling som det går att besvära sig mot. Den aktören som nu har accepterat anbudet från är en etablerad aktör som finns på många platser i skärgården så det vore inte rätt mot den aktören (… taltiden slut).

Tack, talman! Det har diskuterats mycket kring Mergus sjövärdighet. Den trafikerar inomskärs i Åboland, eller har gjort det förut för den är ju avlagd nu. Det tycks ju vara så att alla de avpolletterade fartygen kommer hit till Åland, till den åländska skärgårdsflottans kyrkogård.

Man är väldigt tveksam till hur det här fartyget ska klara den krabba sjögången på den fjärd som förenar Bottenhavet med Östersjön det vill säga Delet, med en rak front som är ganska låg. Det kommer att sprätta över. Bilarna blir istäckta, det har jag varit med om förut själv. Borde man inte ha letat efter ett fartyg som är mera sjövärdigt än det här tilltänkta Mergus?

Tack, talman! Ja, nu är det ju så att vi har inte letat specifikt efter ett visst fartyg. Det är inte så det går till när man upphandlar på totalentreprenad utan man fastställer krav. Uppfyller aktören kraven så är det offentlig sektors uppgift att acceptera det billigaste anbudet i enlighet med upphandlingen.

Men visst är det så att det finns mer lämpade fartyg för den här linjen, det är inte fråga om annat. Men vi är där vi är och nästa steg är att invänta om det inkommer besvär och därefter att teckna avtal med avtalsparten.

Sedan förstås är det så att på ett lågt fartyg kommer det att komma in vatten över Delet, precis som ledamoten var inne på. Så är det också även om det är inomskärs kan det också blåsa i Houtskärs skärgård, och på något sätt har det också fungerat.

Talman! 80 000 euro per månad, 950 000 årligen bara i räntor och ett skadestånd på 10,5 miljoner för det häva avtalet för elhybridfärjan. Mats Rosin vd för Finferries beklagar i Ålands Radio att man sitter i en rättsprocess nu snarare än att trafikera med en ny färja. Om man hade gått vidare med upphandlingen när det var aktuellt så hade vi kanske haft en ny färja i trafik snarare än det kaos som vi har i skärgårdstrafiken.

Min fråga till lantrådet, i eftertankens kranka blekhet när man ser hur läget är nu i skärgårdstrafiken och när man ser vilka konsekvenserna blev av att häva avtalet på det sätt som man gjorde. Finns det någon anledning till självkritik eller någon fundering kring om det var rätt beslut att göra så som man gjorde med avtalet?

Talman! Tack för frågan. Jag tror bestämt att ledamot Nina Fellman föregriper den rättsprocess som landskapsregeringen och finska staten nu befinner sig i, alltså Finferries. Det är viktigt att inte föregripa den processen, det hjälper inte hur många gånger ledamoten upprepar vad ett eventuellt skadestånd kan bli förrän vi har ett slutgiltigt beslut om det.

Låt oss backa bandet lite och fundera, varför är vi i den situation som vi är? Den föregående landskapsregeringen där socialdemokraterna ingick valde aktivt, medvetet att inte involvera oppositionen i den pågående diskussionen kring skärgårdstrafiken. Man valde också, efter en omröstning här i lagtinget att konstatera att inte ens det egna laget stödde processen fullt ut. Trots det så valde man helt enkelt att gå vidare med det.

Inför valet 2019 så var flera partier, bland annat mitt eget, väldigt tydliga med vad vi ville göra politiskt. Vi gjorde bedömningen att det inte var mest ändamålsenligt, den föreslagna trafiklösningen som fanns och vi var mycket tydliga inför ålänningarna och sade vad vi vill göra. Vi tror inte att det här är den bästa lösningen, vi vill fortsätta utreda ett tunnelalternativ till Föglö och den processen har vi också fortsatt driva. Tack!

Tack! Jag konstaterade att lantrådet menar att man har gjort allt rätt så som man agerar och trots att det enda vi har att hålla oss till nu, och jag föregriper ingenting det enda vi vet idag är att det finns en dom som säger att landskapet är skyldig att betala 10,5 miljoner i skadestånd och att räntorna tickar på. Men lantrådet tycker att det var helt rätt agerat och att konsekvenserna, vilka de än blir är någonting som man ska ta även om det skulle bli mer än 10,5 miljoner är det bra.

Om jag går vidare till situationen inom skärgårdstrafiken idag är det ett kaos som är värre än Saltviks revyn både när det gäller trafiken och färjornas skick, samtidigt som det tycks råda en total oenighet inom landskapsregeringen om vad skärgårdspolitiken egentligen består i där infrastrukturministern och lantrådet öppet i media strider om vad som är rätt och fel. Vilken är politiken?

Tack! För det första så vill jag säga att det finns nog ingen politiker, varken jag eller någon annan som vill fatta politiska beslut med målsättning att sluta i en domstolsprocess. Den tanken tror jag nog är främmande för alla som sitter här och även de som komma skall. Målsättningen med politiken är förstås att man vill vara med och bevara och utveckla Åland på det sätt som man finner lämpligast. Så till den delen tror jag nog att vi har en stark samsyn.

När det sedan gäller läget i skärgårdstrafiken är min bedömning att det inte är fullt så kaosartat som ledamot Fellman ger uttryck för. Det som har varit problemet, och det är inte nytt för den här landskapsregeringen heller det är tvärgåendes vara eller icke vara. Där är det helt sant det som ledamoten säger att infrastrukturministern och de övriga i landskapsregeringen inte hade en samsyn. Här borde kanske en något mer erfaren politiker ha förstått att föra ett resonemang lite längre i sessionssalen runt bordet innan man helt enkelt gick till beslut. Men nu blev det så som det blev och det får vi andra ta lärdom av.

Jag hade hoppats att vi skulle ha kommit längre i planeringen av skärgårdstrafiken, att vi ska kunna fortsatt på det kortruttsmeddelande som togs fram redan för många trafikministrar sedan där det fanns tre alternativa lösningar som man talar om. Man talar om östra Föglö, om västra Föglö och om bro över Prästösund, det är en del.

Vad gäller investeringarna däremot i färjfästen, där har infrastrukturministern varit verkligt på och han har lyckats mycket väl med de nya investeringar som där finns. Det som nu egentligen är vår stora gemensamma utmaning, inte bara den här landskapsregeringen utan även framledes det är egentligen två frågeställningar, punkt är drivmedlet och hur länge tar det om det är elektrifiering vi vill innan vi faktiskt har ett kablage som klarar av det faktiska behovet. Punkt två är om landskapet överhuvud ska vara redare och äga fartygen eller är det så att vi bara borde hyra upp tonnage till de linjer som som vi bedömer att är aktuella och ska trafikeras.

Eftersom lantrådet Veronica Thörnroos leder en regering som har ett regeringsprogram och sitter på makten så skulle man ju önska att man inte bara hade frågorna utan också något av svaren på de här frågorna. Det facit som vi har nu är att det blev ingen tunnel. Den frågan är skrinlagd för obestämd tid. Vi har två fartyg som har upphandlats. Vi har Ådan som vi inte har sett i trafiken ännu och Mergus som säkert många frågor kommer att ställas kring idag. Är lantrådet nöjd med den utveckling som vi har sett inom skärgårdstrafiken under den här mandatperioden och kan lantrådet svara på någon av sina egna frågor?

Talman! Med tanke på den korta tid som den här landskapsregeringen ändå har kunna ägna sig åt intern politik, om man uttrycker det så, som inte hade upptagits av corona eller av kriget i Ukraina har vi ändå kommit en bra bit på väg. Vi har investerat i ett nyare tonnage, vi har jobbat väldigt intensivt med färjfästen och planeringen av dem och nyinvesteringar där, det har satsats miljoner i skärgården.

Men det är klart, i den bästa av världar såg jag en annan skärgårdstrafik för mig som helt enkelt var fossilfri med större flexibilitet vad gäller turtätheten och kanske också enbart med persontransporter under vissa tider av året till till vissa holmar. Så visst finns det en stor utvecklingspotential att göra fortsättningsvis, det sticker jag inte under stol med.

Tack lantrådet! Hur mycket av det som infraministern beslutar om känner lantrådet egentligen till? Det har ju under denna mandatperiod visat sig att lantrådet känt sig förbigången och varit tvungen att dementera uttalanden och arbetssätt som infraministern ansvarat för.

Har lantrådet fullt förtroende för ministern, eller gäller det nu bara att rida ut det sista halvåret av mandatperioden? Är det för lantrådet viktigare att hålla ihop landskapsregeringen än att bedriva en trygg och ansvarsfull skärgårdspolitik?

Talman! Det var många frågor på den minuten. Det ena utesluter egentligen inte det andra. Det finns ingen anledning att inte infrastrukturministern ska fortsätta sitt arbete, kanske med något tydligare ledning från de övriga regeringsbordet.

I en ministerportfölj ryms det många stora frågor och det som är det viktigaste som minister är att känna för när behöver jag förankra den här processen, när behöver jag inte? Kan det här bli ett problem för någon annan av mina kolleger i regeringen, eller blir det inte? Det är den fingertoppskänslan som varje minister måste ha och som också utvecklas med tiden.
De övriga frågorna har jag tyvärr redan glömt.

Skärgården är på grund av sitt petrifiera läge i behov av särskilda insatser för att kunna behålla goda levnadsvillkor för den bofasta befolkningen. En stabil och förutsägbar trafik är en grundförutsättning för att kunna starta och driva företag. Landskapsregeringen avser att tillsammans med skärgårdskommunerna arbeta för att skapa ökad inflyttning och fler arbetsplatser. Känner lantrådet igen denna text och tycker lantrådet att orden i texten matchar verkligheten?

Talman! I den bästa av världar vill man inte ha en enda driftstörning. I den bästa av världar vill man att fartygen kan angöra och avgå precis alla dagar oberoende vad det är för väder. Det är målsättningen. I den bästa av världar har man turlistor som kanske ligger fem, sex, sju, åtta, nio år framåt i tiden. Vi har inte riktigt nått dit ännu. Skärgårdstrafiken är fortsättningsvis stabil. Det finns irritationsmoment i den, det kan jag själv gärna tillstå eftersom jag nyttjar den ganska frekvent. Det finns en förbättringspotential att göra och där finns ett arbete som behöver fortgå. Vad gäller förutsägbarheten är det ändå marginella skillnader som har gjorts i turlistorna så till den delen är läget ganska stabilt.

Tack, talman! Lantrådet sade att det är viktigt att en minister kommunicerar med sina kollegor i landskapsregeringen, annars kan det uppstå problem. Det är väldigt, väldigt viktigt att en minister kommunicerar för det kan uppstå stora problem för alla ålänningar utanför landskapsregeringen.

Hela Åland ska leva, en slogan som alla politiska partier stått upp för under åren. En tanke om det ska gå att bo, arbeta och bedriva företag i alla åländska regionen, även i skärgården. Den tanken är idag förbytt mot ett cyniskt politiskt ställningstagande där man hellre bygger upp en polarisering mot skärgården än ser hur man för allas bästa kan utveckla kostnadseffektivitet och attrahera.

Skärgårdstrafiken i behov av utveckling, dels av ekonomiska orsaker men även miljö- och klimatmässiga orsaker, men allra främst för att skapa en trygg vardag för skärgårdsbor och företag. Texten jag läste upp under förra repliken var från regeringsprogrammet lantrådet Thörnroos regeringsprogram tillsammans för Åland och mina vanliga (… taltiden slut).

Talman! Det var bra att det kom en liten fråga på slutrakan för det kändes kanske mera som en egen möjlighet för ledamoten Holmberg att få ge uttryck för sitt eget tankegods, det är väl i och för sig inget fel i det. Jo, lantrådet Thörnroos har förtroende för minister Christina Wikström.

Talman! Under lagtingets uppehåll har liberalerna gjort en hel del studiebesök till utbildningssektorn, företag, föreningar, ÅHS och den åländska förläggningen. Några saker blev absolut klargjorda, men många frågeställningar väcktes, särskilt beträffande integrationen. Åland saknar väsentliga pusselbitar i integrationsarbetet och landskapsregeringen behöver ta ansvar, styra och leda integrationsarbetet.

Enligt uppgift har landskapsregeringen ingen huvudansvarig tjänsteman för integrationen. Endast en tjänsteman med ett sidouppdrag på 10 %. Aldrig har vi haft så många flyktingar på grund av kriget i Ukraina och aktiveringen av massflyktingsdirektivet. Stämmer det faktiskt att landskapsregeringen bara har en tjänsteman på 10 %?

Tack talman! Tack för frågan. För tillfället stämmer det att just nu har vi en tjänsteman på 10 %, men tjänstemannen gör betydligt mera utökat arbete ändå och också i samråd med andra tjänstemän på landskapsregeringen arbetas det med de här frågorna.

Tanken är att vi ska utlysa men det har varit en tillfällig tjänst. Anledningen till att tjänsten är vakant var naturligtvis utifrån det fruktansvärda kriget i Ukraina och att landskapsregeringen begärde att Åland skulle ha en egen förläggning. I den uppstartsprocessen gick det inledningsvis väldigt, väldigt trögt. Men sedan begärde Migrationsverket om vi hade möjlighet att låta vår specialsakkunniga var den huvudansvariga till att starta upp förläggningsarbetet på Åland, varav vi tyckte att det var möjligt att den personen skulle göra det och gör ett väldigt, väldigt gott arbete. Utifrån det så är det just nu ingen ny specialsakkunnig inom integration men inom kort så vet vi hur den tjänsten ska utlysas eller den kommer att utlysas om inte den specialsakkunninga kommer tillbaka till tjänsten.

Talman! Det får vi nog betrakta som verkligen illavarslande. Vi har aldrig haft så mycket flyktingar på Åland och ett sådant stort behov av integration tidigare. Jag vill uppmana politiska partier som inte har varit i den åländska förläggningarna att fara dit för det är verkligen professionellt. Men det övergripande ansvaret har ju inte förflyttats det har fortfarande landskapsregeringen och det dyker upp en massa frågor nu som inte hanteras och som vi behöver hantera.

Vi vet att det går inte precis som på Strömsö när det gäller integrationen och kommunerna. Det ska vara ett informationstillfälle ikväll, så vi hoppas att saker och ting klarnar där. Men det finns också glapp i vårt system, t.ex. när det gäller de ukrainska ungdomarna. När de har gått ur grundskolan så har de varken rätt att läsa svenska eller ha en plats på gymnasiet, hur tänker vi då (… taltiden slut).

Tack talman! Jag tänkte just fråga ledamoten vad det är för frågor som dyker upp. Vi inom landskapet löser frågorna undan för undan. Tyvärr är det ett rykte som har gått om att de här ungdomarna inte ska ha rätt och läsa svenska varav landskapsregeringen har gått ut med information, även till dem som vi förstått att signalerna kommit till att de inte ska ha rätt att läsa svenska.

Landskapsregeringen har från och med höstterminen satt in tilläggsmedel i budgeten så att vem som helst kan få läsa svenska utan att vara inskriven på AMS så som tidigare regelverket har varit. Där har landskapsregeringen gått in för att öppna upp att var och en har möjlighet att läsa svenska den som vill. Svaret på den sista frågan ja, de här ungdomarna har rätt att läsa svenska bland annat via medis som landskapsregeringen satt pengar till.

Talman. Då verkar det ha varit en miss i kommunikationen och det är väl bra att det reds ut. Jag tänker mig också att de här ungdomarna som som är i 16-17 års ålder behöver ha särskilda insatser när det gäller integrationen för att sedan kunna komma vidare på olika studiealternativ.

En annan grupp bland ukrainare är de som är pensionärer och som har fått stöd och hjälp också nu från förläggningen, men nu har alla ukrainare rätt att skriva sig i kommunerna vilket betyder att pensionärerna t.ex. då har jättesvårt att få sin pension från Ukraina och de blir också väldigt ensamma och utan sysselsättning. Det är en annan sak om man går i skola eller om om man har ett jobb, men de som är på äldre sidan som har kommit hit är också en utmaning. Hur ser ministern på det faktum att man kan skriva (… taltiden slut).

Tack talman! Ja, det är ju möjligt i dag att man kan ansöka om en hemkommun. Det är upp till var och en av individerna att välja om de vill skriva sig på en kommun eller inte. Det är här den viktiga frågan är egentligen kring förtydligande kring integration i kommunen och vem som har det övergripande ansvaret. Nu pågår en diskussion mellan kommunen och KST vem som ska ha själva basintegrationen, där har landskapet gått ut med brev med förtydligande till alla kommuner kring att basservicen är på kommunens ansvar t.ex. med pensionärerna. Det är faktiskt kommunen som har ett ansvar så att basintegrationen ska fungera, då är det väldigt viktigt att man har en uppfattning kring hur många det är i vår kommun som skulle behöva ha en inledande kartläggning.

Talman! Vattenförsörjningen på Åland är kritisk. Idag läser vi i tidningen att Husö biologiska station har undersökt flera flador och vikar och uppmärksammar även där att övergödningen är högre än för 20 år sedan. Ålands vatten larmar om dricksvattentäkternas skick och att Ålands dricksvattenförsörjning är hotad. Alla som bor på Åland på somrarna vet att vikar är nästan i princip helt obadbara största delen av sommaren.

Min fråga är på vilket sätt hanterar landskapsregeringen de här problemen på ett konkret vis? Den andra viktiga frågan är att när får vi se vattenlagen?

Tack talman! När vi skiftade portföljer i höstas fick jag ansvar för miljöfrågorna och det första besöket som jag gjorde var till Husö biologiska station för att ta reda på hur vattenförekomsterna och hur statusen är på Åland. Det ledde sedan fram till budgeten och där upptog vi 500 000 euro över tre år för att jobba mot övergödning i våra inre vikar och vattenförekomster.

Vi har börjat med projektet. Vi har antagit ett projektdirektiv. Vi har inte kommit till sådan detaljnivå ännu så att man kan tala om exakt vilka åtgärder vi ska göra för att förbättra vattenförekomsternas status. Men vi kommer att komma dit. Som en liten parentes är det väldigt roligt att ledamoten talar om just konkreta åtgärder, för det är just så som projektet heter "konkreta vatten förbättrande åtgärder". Det vill jag ändå påstå att vi har insett att vi jobbar mot.

När det gäller vattenlagen så är det den här veckan om jag inte missminner mig som vi kommer att ta upp remissvaren på överläggning.

Tack! Ja, tidigare plenum och frågestunder finns ju på hemsidan och man kan bra läsa på vad som har sagts där tidigare. När nuvarande landskapsregering tog över vattenlagen var den då enligt ansvariga minister Röblom och ledamoten Camilla Gunell nästan färdig. Vid ett senare tillfälle var den fem före färdig. Är det så att man från landskapsregeringen prioriterat ner vattenlagen? Betyder det att man kommer att använda det som nu har varit ute på remiss eller kommer man att stå i beråd att försöka skriva om den ännu en gång, jag vill veta när den kommer och när vi kan börja behandla den.

Vattnet är viktigt och vattenlagen är en viktig fråga. Men som ledamoten borde känna till så är det inte så förenklat att den var just fem före färdig, det var väldigt mycket kritik mot den tidigare vattenlagen på grund av otydligheten.

Den som har läst remissvaren vet att det finns många synpunkter som handlar om tydlighet i vattenlagen. Att kalla den för fem före färdig är en grov, man kan skicka vilket lagförslag som helst och säga att det är klart, men det betyder inte att det är ett bra lagförslag. Vi kommer att ta det vidare så fort som vi känner att det är tillräckligt tydligt och bra.Det är inte nedprioriterat på något vis, men en väldigt omfattande lagstiftning så det tar tid. Tack!

Tack! Vattenkvalitén och att våra vikar är rena och badbara är A och O för att Åland ska vara ett livskraftigt örike där man har ett blomstrande näringsliv och så vidare. Kommer lagtinget att få se vattenlagen på sitt bord innan valet? Finns det verkligen en regeringsmajoritet och vilja i center- och obundensamlings regering för att driva vattenskyddsfrågor vidare, eller behöver man ta hjälp av oppositionen om man är för den här lagen? Det verkar fortfarande finnas ideologiska skillnader i landskapsregeringen som försämrar vattenlagens framsteg och det är bara ett konstaterande.

Tack talman! Vatten är viktigt för alla ålänningar och det finns förstås olika åsikter i partierna. Men alla partier och alla människor på Åland inser nog att vattnet är en viktig framtidsfråga som vi måste prioritera. Vattenfrågorna är inte något som socialdemokraterna på något vis har ensamrätt på. Den är en del av vår identitet och ett rent vatten är en förutsättning för ett liv på en ö.

Den 16 februari inträdde ett förbud mot användning av blyhagel på Åland enligt en EU-förordning, blyhagelförbud nära våtmarker och det har medfört en hel del frågetecken och oklarheter för användarna, jägare och viltvårdare. Det ska innefatta alla typer av vatten i praktiken och 100 meter ifrån dessa.

Hur lyder anvisningarna angående upprättande av detta förbud? Den folder som landskapsregeringen lämnade ut förra året där finns en karta som är ganska otydlig och ganska svårtydd, ser mest ut som ett skrubbsår. Utifrån den kartan, hur görs bedömningarna för när man gjort sig skyldig till att inneha blyhagel på fel plats och hur kan man bedöma att personen inte är på väg till en plats där man får vara? Det är väldigt otydligt det här.

Tack, talman! Tack, Simon Påvals för frågan. I början av februari kom det en EU-förordning som förbjuder blyhagel runt dessa vattenområden. Det förslag till informationsblankett eller broschyr som har gjorts från förvaltningen är ett första utkast i det kommande arbetet. Vi kommer att jobba vidare med det. Det är dock inte så att vi kan göra någon sorts egna tillämpningar eller anvisningar eftersom det här är en EU-förordning ska gälla lika över hela Europa. Jag vet också att man just nu från finska polisens- och gränsbevakningens sida håller på att ta fram riktlinjer och anvisningar hur man ska hantera just dessa frågor framöver.Vad man ska komma ihåg är ändå att det här är bara första steget. Blyhagel har egentligen varit på gång att förbjudas sedan 90-tal i Europa och man kan se det här som en övergångsperiod också där det kommer att bli totalförbud på blyhagel framöver.

Det gäller att börja anpassa både sin vapenarsenal och den ammunition man brukar använda i de tillfällen man använder blyhagel till att börja titta på andra alternativ, och det finns sådana. Men jag kan hålla med om att det kan finnas en del oklarheter i vad som kommer att gälla de kommande månaderna. Från förvaltningens sida så kommer man att jobba vidare med anvisningar och förslag på hur man ska hantera den här frågan framöver också för jägarna sidan.

Tack, herr talman! Tack ministern för svaren. Man räknar med att ett totalförbud är på kommande mot bly och att marknaden kommer att stabiliseras, konkurrensen kommer att sänka priset på alternativa material. Men just nu är vi i ett ganska svårt mellanskede speciellt för den enskilde medborgaren som använder den här typen av ammunition att veta om man gör sig skyldig till brott eller inte. Det är aldrig bra om man kriminaliserar personer i onödan. Det kommer alltså att finnas förståelse från myndighetshåll om det är så att man missuppfattar dessa anvisningar som är ganska otydliga. Det är bra om vi får klargörande där i så fall om det finns en övergångsperiod och det är svårtolkat för alla.

Det alternativa materialet som man ska ha i hagel kan vara lite luriga nu när man ska använda dem på olika ställen. Hur ska man göra klargörandet, finns det några informationsinsatser man kommer att göra framöver?

Talman! Ja, det kommer att vara flera informationstillfällen framöver och man kommer från jaktenhetens sida att informera vidare både via jaktportalen som finns på jakt.ax och också tidningen Jägarna. Man ska veta att det är Tukes, säkerhets- och kemikaliemyndigheten i Finland som som ansvarar för de här frågorna. De håller också på att ta fram mer specifika kartor som är mer tydliga som också görs för Ålands del så att man ska kunna veta var exakt som som det här förordningen gäller.

Men jag vill säga att se det här som ett första steg, det kommer troligtvis inom inte alltför lång framtid bli förbjudet med blyhagel över hela Europa. Jag ser det som en övergångsperiod och jag ser det också som att polisen och gränsbevakningen kommer att komma med mer information framöver hur det här ska hanteras. Det är alltså inte något vi kan göra egna anpassningar till utan det är i slutändan domstolen som avgör (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Reflektion är att det här förbudet som är ganska hårt som inte beviljar någon någon typ av undantag överhuvudtaget, rimmar ganska illa med ambitionen att öka bekämpningen av invasiva arter som ofta befinner sig på sådana platser som exempelvis stålhagel inte är möjligt att använda, vi pratar om bergsmassiv och stenmoras där man behöver jaga dem.

Priserna på den alternativa marknaden just nu är ganska signifikant högre än vad bly vismut är. Ålandstidningens undersökning visar att vismutpatroner ligger på mellan fem till tio euro per patroner och att tungstenpatronerna är över tio, uppemot 11-12 euro per patron.

Finns det någon typ av möjligheter bedömer ministern och landskapsregeringen för att man kunde få till någon typ av undantag för jakt invasiva rovdjur eller finns det möjlighet att få stöd för de dyra ammunitionstyperna för att inte bromsa in den här processen när vi har fått ett ökat intresse för att faktiskt få bort de invasiva rovdjuren (… taltiden slut).

Tack talman! Kommissionen och EU kommer inte att bry sig om priset på patronerna. Däremot kan man konstatera när man för dialog med jägare att det kanske inte är patronen som är den största utgiften om man jagar mink eller mårdhund på en skärgårdsö. Vi behöver helt enkelt förhålla oss till det här, priserna kommer säkert att justeras också eftersom blyhagel då kommer att minska på marknaden och de andra alternativen förhoppningsvis som finns att ersätta blyet med kommer att börja användas.

Sedan vet vi också att det finns stöd för att kompensera lite reseersättningar, man kan få en viltvårdspremie för varje fälld mink och så vidare. Från landskapsregeringen sida så gör vi allt vi kan och vi förstår problematiken, men jag säger det igen förbered er på att blyhagel kommer att förbjudas.

Talman! Personalbrist inom vården har vi tyvärr fått läsa om på den senaste tiden också från svensk och finsk media. Vi får gratulera de vårdanställda på fastlandet till sina historiskt höga löneförhöjningar och ett jättestort kliv mot mera jämställda löner.

Tidigare har Åland lockat vårdpersonal från fastlandet genom att ligga på lite högre lönenivåer. Ser ministern någon risk för att det nu blir tvärtom att åländsk personal försvinner till fastlandet? Hur ser ministern på det, finns det behov av åtgärder för att förhindra den eventuella personalflykten?

Tack, herr talman! Tack för frågan ledamot Söderlund. Det är så att bläcket nätt och jämt torkat på det avtal som undertecknats mellan de olika fackföreningarna och landskapet. Det föregicks av förhandlingar under en ganska lång tid där man gärna vill se ett lite längre avtal. Slutligen skrevs ett avtal på tre år som innehöll ett antal ingredienser i form av årliga lönehöjningar samt en retroaktiv del. Litet tillägg för de som hade varit utsatta för Corona inom vården samt då löneutvecklingsprogrammet.
Det som skilde bl.a. det avtal man tecknat här jämfört med i riket är att man inte hade en skrivning som hänvisar till förhandlingsresultatet i andra avtal. Det hade man i riket och det är en av orsakerna till att löneökningar inom vården på rikssidan har blivit betydligt högre än det blev här.

När man slutligen enades om ett avtal och sedermera undertecknade så var man som man brukar säga, lite halvt missnöjd från båda håll och då brukar man lyckas. Sedan då på senare tid har förhandlingsresultat för vårdpersonal i riket dykt upp som visat på betydligt högre siffror. Jag vet att det gjordes en undersökning, det har säkert gjorts många för ett tag sedan, där man frågade anställda inom olika branscher vad är det viktigaste lönen allena eller också andra faktorer. Där visar det sig ganska ofta faktiskt att lönen är ack så viktig, men också annat. Det är just det andra som man fortsättningsvis också ska arbeta med.

Talman! Att utbildning och ansvar ska löna sig brukar jag ofta tjata om och det är inte alls länge sedan som barnmorskor och hälsovårdare som har en längre utbildning fick en liten lönejustering, men det satt hårt. Gränsen mellan grundlönen och den individuella lönen är osynlig.

Att som vårdpersonal få till någon slags löneutveckling, det är svårt. Det är min uppfattning. Men för att kunna attrahera, rekrytera och behålla personal skulle det vara viktigt att kunna få till en utveckling av den individuella lönedelen så att det sporrar till vidareutbildning och att man tar större ansvar och ansvarsområden på sig. Ser ministern också ett behov av en utveckling av den individuella lönedelen att jobba vidare med kriterier för lönejusteringar behövs?

Tack, herr talman! Tack för tilläggsfrågan. Man kan säga som på ett mera allmänt plan att man behöver se över lönesystemet inom det offentliga. Här hyser jag en tilltro till det utvecklingsprogram som man de facto har arbetat med nu under ett antal år. Man har pengar i potten och nu fick det löneutvecklingsprogrammet också en större dignitet, större vikt i avtalsförhandlingarna. Hur löneutvecklingen kommer att ske, vilka justeringar man gör så kanske det finns någon orättvisa där, vad vet jag som man städar upp under resans gång.

Det korta svaret är, jag ser fram emot utvecklingsprogrammet och jobbet med det och det är ett omfattande arbete, men jag vet att det kommer att prioriteras i ännu högre grad nu, det är resursfråga för (… taltiden slut).

Talman! Applåder betalar inga räkningar kan vi konstatera. Erfaren vårdpersonal har givetvis sina erfarenhetstillägg, men grundlönen skiljer inte mellan en nyexaminerad t.ex. sjukskötare och en som jobbat länge. Att specialisera sig inom barnsjukvård lönar sig inte för en som jobbar på barnavdelningen. Eller att läsa och lära sig mera om cancervård, demensvård eller palliativ vård för den som jobbar med de patientgrupperna lönar sig inte heller.
Att läsa något, studera vidare skaffa sig mer kunskap för något man har nytta av i sitt yrke behöver synas i lönekuvertet, men kanske den som väntar på något får vänta jätte, jättelänge?

Tack! Jag har också hört fall där någon som har väntat på något jättegott inte alltid behövt vänta så länge. Det finns säkert flera svar på den frågan.

Det som jag tänkte avsluta förra replikskiftet med är att nu är avtalen i hamn vilket i sin tur frigör tid för annat t.ex. löneutvecklingsprogrammet.

Talman! Liksom alla andra större organisationer varenda en företagsledning, kommunal ledning och alla andra organisationer har också regeringen Thörnroos drabbats av Coronapandemin. Däremot tycks jag skönja mig en skillnad. Kriser brukar ena det egna laget men föreningen Thörnroos verkar det inte ha skett utan man är en splittrad landskapsregering som nu står inför många viktiga beslut under sin sista tid av mandatperioden.

Min fråga till lantrådet är därför, hur uppfattar lantrådet självt att förutsättningarna är för att få dessa viktiga beslut i hamn t.ex. överenskommelse om de ekonomiskt långsiktiga ramarna? Vi har en vattenlag som är väldigt omdiskuterad. Vi vet att vi har ett regingsblock som å ena sidan sa att man ska hålla i kostnaderna samtidigt som det förberetts en ny klientavgiftslag osv. Hur ser lantrådet på möjligheterna?

Talman. Liberalernas gruppledare säger att landskapsregeringen är splittrad, "man är splittrad". Jag skulle säga att det är nog få landskapsregeringen som har klarat av sin nästan hela regeringsperiod med så få omröstningar och så mycket hetsiga diskussioner runt regeringsbordet som den här har gjort. Och tro mig, det här är den tredje regeringen som jag sitter med i.
Det är väl egentligen bara en enda fråga som vi inte haft full konsensus i och det rör tvärgående linjen hur trafiken skall organiseras. Vi har goda diskussioner i landskapsregeringen och min intention i samband med regeringsbildningen var också att jag ville ha en bred landskapsregeringen där olika åsikter får ta plats, där det är högt i tak och där det är tillåtet att tänka fritt och också säga det i salen. Till skillnad från andra gånger när det har varit lite tajtare.

Nå, det har väl kanske blivit lite onödigt fritt emellanåt, det kan jag tillstå. Men jag är ändå nöjd med den regering som jag hitintills har lett och som jag avser att göra till slutet av denna period.

Talman! Ibland får man känslan av att man lever i parallella universum och det här var ett sådant ögonblick när lantrådet säger att regeringen Thörnroos är enad. Vi hörde just lantrådet i en tidigare frågeställning säga att infrastrukturministern behöver tydligare ledning från övriga regeringen. Lantrådet har plockat bort uppgifter från vicelantrådet under mandatperioden. I två olika omgångar har lagtingsledamöter från regeringsblocket meddelat att de saknar stöd för regeringen. Thörnroos har också haft omröstningar här i salen som inte har varit i samma linje som landskapsregeringen, alltså där regeringens politik i lagtinget har fallit. I ljuset av detta så är det mycket märkligt att lantrådet svarar så som hon gör. Regeringen består ju av hela laget också det som finns i salen, hur ser man på möjligheten att få igenom de här stora tunga paketen?

Talman! Det har varit en verklig dynamisk regeringsperiod, det kan jag hålla med om och mycket gott har också kommit ut av de breda regeringsunderlag som har funnits, det ska vi inte heller sticka under stol med. Min bedömning är att de lagförslag som vi har aviserat till lagtinget kommer vi också att föra hit. Min bedömning är också att de kommer att godkännas och accepteras av parlamentet.

Talman! Då behöver tilläggsfrågan ställas. Kommer man då att föra de här svårare lagstiftningarna till lagtingets bord under mandatperioden? Kriskommunlagstiftningen har redan ett parti där man meddelat att man inte understöder. Vattenlagen vet vi att det är extremt omdiskuterat. Alltså, lantrådet vet ju att hon inte har stöd för alla sina förslag i regeringsmajoriteten. Kommer de ändå att föras till lagtinget.

Talman! Vi har som liberalernas gruppledare säkert känner till, fört ett dokument till lagtinget så som är brukligt vid varje ny session som inleds med de lagförslag som vi bedömer ska kunna föras till lagtinget som ligger i process. Mina intentioner är goda till den delen. När det sedan gäller exklusivt vattenlagen om vi får den i hamn och får den godkänd så skulle det väl ändå vara en rejäl fjäder i hatten. Man har ju hållit på i tolv år med den nu utan att få hit den.