Föredras

Vid dagens frågestund medverkar alla från landskapsregeringen utom minister Josefsson som är på resa samt minister Zekaj som idag har fått förhinder.

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Tack, talman! Under föregående mandatperiod tog dåvarande regeringen en uppdaterad lagstiftning kring barnomsorgen, detta med minister Hambrudd i spetsen. Enligt vad jag har förstått har intressant den lagstiftningen till alla delar blivit väldigt lyckad. I budgeten för 2024 finns medel anslagna för att utvärdera denna lag.

Min fråga till minister Hambrudd är: Är arbetet med utvärderingen inlett och när avser landskapsregeringen ha slutfört denna utvärdering?

Tack, talman! Tack ledamoten för frågan. Gällande utvärderingen så står det också i regeringsprogrammet att vi ska utvärdera hela barnomsorgs- och grundskolelagen. Den processen har påbörjats genom bland annat en dialog med utbildningscheferna. Min avdelning håller nu på att ta fram ett Gantt schema under den här mandatperioden angående hur vi ska förverkliga regeringsprogrammet.

Gällande utvärderingen med barnomsorgs- och grundskolelagen så är den påbörjad.

Tack, talman! Tack ministern för svaret. Enligt vad jag har erfarit när jag har pratat med personal i barnomsorgen så just gällande den subjektiva rätten så har det skapat mera arbete, det har skapat svårigheter i planeringen och framförallt så äventyrar man barns rätt till sina vårdnadshavare. Som beslutsfattare så är vi skyldiga att värna barnens rättigheter i alla lägen, vilket jag vet att ministern också gör.

Hur snabbt bedömer ministern och regeringen att man kan ha en uppdaterad lagstiftning på plats efter att man har avslutat utvärderingen, under förutsättning att man förstås kommer fram till att den ska ändras?

Tack för följdfrågan. Om jag uppfattade rätt så sade ledamoten att lagstiftningen hindrar barnens rätt till vårdnadshavare. Det var en intressant tolkning.

Men nu har vi ju påbörjat den här utvärderingen. Jag hoppas naturligtvis att den kommer under våren. Men jag tror också att det är en rätt omfattande lagstiftning, själva barnomsorgs- och grundskolelagen, som behöver utvärderas och regleras.

Det handlar ju också om det administrativa arbetet som vi har fått signaler om, till exempel från grundskolan. Det här behöver ju vägas upp. Ledamoten känner säkert till att lagstiftningsprocesser tar alltid tid. Sen när vi väl har ett lagstiftnings-PM så ska lagberedningen vara beredd att gå in.

Tack, talman! Tack ministern. Till sist skulle jag egentligen inte vilja ställa en fråga. Jag vill lämna lite färdkost som jag tror att skulle vara nyttig. Ministern skulle passa på att lyssna på fotfolket, dvs. personalen längre ner och inte enbart på politiska personer och mellanchefer. Lyssna vad de har att säga, försök att ordna ett tillfälle och hör vad deras erfarenhet av det här är! Jag hoppas ni tar in det på vägen.

Tack, talman! Tack för den vägkosten. Jag har ju också varit och besökt bland annat daghem utifrån att barnomsorgsledare hade en skrivelse i tidningarna varav jag bokade in ett möte och hade dialog. Där framkom också tydligt att det inte enbart handlar om den här subjektiva rätten. Det finns också en annan sorts samhällsförändring kring hur mycket barn ska vara på dagis och vad som är vårdnadshavarens och barnomsorgspersonalens arbete och vad som är det bästa för barnen. Tack för vägkosten!

Talman! Min fråga rör budgetplanering på kort och lång sikt. Alla vet vi att landskapet har tilldömts ett stort skadestånd. Finansministern har i offentligheten fört ett förtjänstfullt resonemang kring frågan och nämnt att likviditeten kunde komma från Fastighetsverket och PAF i en så kallad ändringsbudget. Nu kan vi läsa på Ålandstidningens hemsida att landskapsregeringen avser att i rask takt söka en fullmakt.

Min första fråga är: Avser finansministern att i närtid komma till lagtinget med ett förslag till ändringsbudget?

Fru talman! Svaret är ja. I gott samarbete med lagtinget så har landskapsregeringen idag fört en diskussion om att man möjligen kunde ändra i lagtingets planering för det kommande arbetet. Den preliminära planen är att landskapsregeringen skulle lägga fram ett äskande om en ändringsbudget till inkommande onsdag, den 7 februari, så att lagtinget därefter i brådskande ordning kunde hantera frågan. Svaret är ja.

Tack för det tydliga svaret.

Min andra tilläggsfråga handlar om budgetplaneringen inför regeringsprogrammets investeringar och specifikt de 13 färjanskaffningarna. För, talman, i den nu ändrade landskapslagen om ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning står det så här: "Landskapsregeringens förslag om kostnadstak ska lämnas till lagtinget senast den 15 maj 2024 och ska även avse finansåren 2025 och 2026.

Min fråga är: Kommer vi i samband med diskussionen om kostnadstaken för 2025 och 2026 att få besked om hur de kommande färjanskaffningarna ska finansieras?

Fru talman! Ja den frågan lever givetvis vidare i enlighet med regeringsprogrammet som lagtinget nyligen diskuterade. Jag är säker på att lagtingsledamoten väl kommer ihåg landskapsregeringens planer på att söka extra anslag för satsningarna på skärgårdsfärjor. Och det är givet så att vi kommer att följa den planen i enlighet med det som vi har presenterat för lagtinget. Men visserligen, jag ser det som fullständigt självklart och naturligt att i diskussionen om kostnadstaken och överskottsmålen så kommer man samtidigt att diskutera de kommande investeringarna också. Men huvudspåret är ju ändå att söka finansiering för skärgårdsfärjorna i enlighet med självstyrelselagens stadganden om extra anslag.

Tack för tydligt svar också på den frågan.

Min andra och sista fråga tilläggsfråga, utgår således landskapsregeringen fortsättningsvis ifrån att det är extra ordinarie anslag som gäller och är kungstanken? Det är inte det spåret som ministerkollegan Gunell framförde i Ålands radio, att det går för långsamt med extra ordinarie anslag, vi måste ta lån för att kunna skaffa färjorna. Är det korrekt?

Fru talman! Jag tycker att infrastrukturministern på ett föredömligt sätt har påtalat behovet av att vi råder bot på det kaos som råder i skärgårdstrafiken. Jag använder gärna det ordet. Jag förstår att hon har en stor vilja att råda bot på detta. Det finns ju verkliga konkreta behov. Huruvida tidtabellen exakt går att forma kring extra anslag eller via annan finansiering låter jag vara osagt, för vi har inte diskuterat någonting annat än regeringsprogrammet i kollegiet. Men behovet är stort och vi kommer att vara så snabba vi bara kan med arbetet att forma ett underlag så att vi kan söka extra anslag för de helt tydliga behov som finns.

Talman! Vi stöder finansministerns ambition att spara 4 miljoner euro per år under den här mandatperioden och för att uppnå detta så måste man ju hålla igen på utgifter. Då kommer jag tillbaka till ett ärende som vi har diskuterat ett par gånger här.

För ett par veckor sedan sade finansministern följande angående ministrarnas höjda arvoden, enligt en artikel i Ålandstidningen: "Den dramatiska höjningen grundar sig på att ministrarnas arvoden inte höjts på länge och om man hade följt den normala löneutvecklingen så hade man hamnat på den här nivån som man höjer till." Är finansministern korrekt citerad där?

Fru talman! Det vågar jag inte till 100 % säga säkert. Det här börjar vara några veckor sedan. Det torde möjligen ledamot Egeland någon gång i framtiden få uppleva att dagarna är ganska intensiva i landskapsregeringen. Två veckor gamla nyheter är de facto redan gamla nyheter.

Men i sak, ja, beräkningar har utförts, inte av mig personligen. Det har gjorts beräkningar på dessa tolv år som jag har förstått att ministerlönerna har legat stilla. Om det hade skett normala indexhöjningar av lönenivån i enlighet med kostnadsökningar för övrigt i samhället gällande löner så skulle vi ha hamnat ungefär på den här nivån. Jag vågar inte säga exakt på euro och cent, men i stort sett så tror jag att det resonemanget håller streck.

Tack, talman! Vi har begärt ut lönerna för landskapsregeringen från 2015 och framåt. Från åren 2015 och ända fram till 2019 så har lönerna justerats upp exakt enligt landskapets tjänstekollektivavtal. Lönerna har alltså höjts på precis samma sätt som för alla landskapsanställda. Anser ministern alltså, i och med detta, att alla landskapsanställda borde ha en lönehöjning på 30 % för att följa en normal löneutveckling?

Fru talman! Jag sade också, i samma artikel torde det ha varit, att arvodesjusteringarna görs utifrån lagtingets beslut. Arvodeskommissionen hanterar frågan. Målet har varit att politikerna inte själva ska behöva diskutera sina löneförmåner och lönenivåer. Så har de facto skett. Nu efter den här turbulensen och diskussionen om lönenivåerna så kan man ju konstatera att lagtinget har tagit tag i frågan själva igen i och med en lagmotion från Obunden Samling. Det förs en diskussion. Jag är säker på att de här sakerna kommer att behandlas grundligt och så får vi se vad lagtinget kommer fram till. Sen får ju ministrarna acceptera det som uppdragsgivaren är villiga att ge i lön.

Tack, talman! Tack för svaret. Det styrker väl det som vi har sagt att man borde kanske riva upp det här och inte gå på det förslag som arvodeskommissionen har kommit med. Även arvodeskommissionen har ju kommit fram till sin slutsats baserad på att man inte skulle ha justerat lönerna på tolv år, vilket då inte stämmer.

Jag skulle nog rekommendera att vi låter lagtinget utföra sitt arbete, givetvis granska de här uppgifterna också och granska de andra uppgifter som diskuteras i förhållande till den här frågan. Sedan får lagtinget komma fram till ett beslut som kommer att reglera lönerna för ledamoten själv, för lagtingsledamöterna och för ministrarna. Sedan får vi finna oss i det. Men att gång på gång diskutera den här frågan och kräva svar av de personerna i den här frågan där lagtinget själva enligt nuvarande lagstiftning har sagt att de personerna inte själva ska diskutera sin lönefråga. Den frågan ska hanteras av arvodeskommissionen. Jag förstår att frågan är angelägen och jag förstår att det finns ett stort behov för Obunden Samling i den här situationen att föra diskussion om det. Men ändå är tanken att man ska låta någon utomstående sätta lönen, inte politikerna själva.

Talman! För sex år sedan, den 1 januari 2018 lämnade statliga spelbolaget Veikkaus Åland. Nu kan ålänningar inte längre spela fysiskt på Eurojackpot, Lotto eller på Stryktipset i riket. Ålänningar kan inte heller köpa skraplotter. Detta på grund av nya id-kontroller. Du behöver vara folkbokförd på en adress i ”fasta” Finland för att kunna spela. Mig veterligen tillhör Åland Finland.

I regeringsprogrammet omnämns ingenting om ålänningarnas möjlighet att få spela på Veikkaus produkter på internet eller fysiskt här på Åland.

Min fråga till minister Zetterman är: Har minister Ingrid Zetterman för avsikt att ta kontakt med inrikesministeriet och efterhöra varför ålänningarna inte får spela på Veikkaus internetsidor?

Talman! Tack för den frågan. Jag tycker att det var en god fråga som ledamoten Holmberg ställde på slutet. Har landskapsregeringen för avsikt att vara i kontakt med inrikesminister i den här frågan? Det är min uppfattning att många människor tror att inga diskussioner har försiggått. Till den delen så har jag som representant för landskapsregeringen en annan uppfattning om verkligheten, nämligen att man under lång tid, ända sedan för sex år sedan, så har man gjort seriösa försök för att lösa den här biten för ålänningarnas del. Däremot så är det behäftat med ganska mycket juridiska knoppigheter. Vi har inte licenssystem, vi har spelmonopol och vi har varsitt spelmonopol, så det är inte särdeles lätt att lösa den här frågan.
Men till den delen så kan jag bekräfta att det förs kontinuerliga diskussioner med inrikesministeriet.

Jag kan också konstatera ett nej, vi har inte med frågan i vårt regeringsprogram. Vi vet att den är viktig för ålänningarna. Men jag kan också konstatera att vi har väldigt många frågor mellan inrikesministeriet och landskapsregeringen på bordet. För mig personligen är inte den här frågan den högst prioriterade av dem, även om jag vet att den är väldigt viktigt för många ålänningar.

Vi har också andra frågor med inrikesministeriet. Det nya globala läget och säkerhetspolitik som har med beredskap att göra och de frågorna är nu högt prioriterade i regeringsprogrammet. Ibland är man tvungen att prioritera.

Fru talman! Tack för det svaret minister Zetterman. Jag funderar på är de här internetsidorna. Nu pratar jag inte om att bedriva ett fysiskt spel lokalt på Åland. Det här handlar om att ålänningar, som de facto är finländare, ska kunna få spela på de finska internetsidorna. Övervakningen av spelet sker i Finland, det sker inte här på Åland och deras servrar står i Helsingfors.

Tänker ministern ta kontakt med med inrikesministeriet och fråga varför inte ålänningarna får spela på Veikkaus.fi?

Talman! Jag tycker att det är bra att ledamoten Holmberg ställde de här frågorna. Jag förstår att det upplevs precis på det här sättet ute i hela det åländska samhället. Det här är givet, inte kan det ju finnas gränser på nätet som det nu är idag. Det är mycket förståeligt att den frågan uppkommer. Dessvärre så är också den här frågan bunden kring samma juridiska svårigheter och också till den här delen har landskapsregeringen varit i kontakt med inrikesministeriet.

Fru talman! Tack minister Zetterman! I dessa tider är det kanske bra att landskapsregeringen försöker se över möjligheten att få nya intäkter.

Min slutfrågan är då, har landskapsregeringen för avsikt att ändra lotterilagen här på Åland och införa ett eget licenssystem så att näringsidkare, spelbolag, föreningar och organisationer på Åland kunde arrangera spel med penningvinster framöver? Det skulle även innebära nya intäkter till landskapet.

Talman! Det märks att ledamoten Holmberg är väl insatt i de här frågorna och jag vet ju att den erfarenheten också finns från hans yrkesmässiga värv. Det är tydligt. Till den delen vill jag passa på att tacka ledamoten för att han också tillsände mig frågor på förhand. Jag måste i ärlighetens namn säga att den här frågan är inte med i regeringsprogrammet och det är en fråga som jag inte tidigare var fördjupad i. Jag vill tacka för möjligheten att på förhand läsa in mig till den här delen.

När det gäller frågan om det åländska licenssystemet så kan jag konstatera att det här kommer att vara en fråga som man politiskt behöver ta ställning till. Men frågan är för tidigt väckt.

Talman! Bästa lantråd. Jag har en fråga som gäller ett beslut som den tidigare regeringen fattade den 23 november angående stöd till mjölknäringen på Åland och då specifikt stöd till en särskilt särskild mjölkproducent. Enligt Obunden Samlings uppfattning så stred det här beslutet mot statsstödsreglerna som avser stöd till företag i finansiella svårigheter.

Frågan som jag nu ställer handlar om hur den nya landskapsregeringen avser att arbeta med att man följer de relevanta statsstödsreglerna. Finns det någon form av strategi för det? Finns det någon form av tanke kring att kanske korrigera felaktiga beslut som fattats?

Talman! Mot bakgrund av de senaste tidernas händelser så finns det ganska mycket att jobba med i landskapsförvaltningen. Att säkra systemen och att stärka institutionerna, det står utom allt rimligt tvivel.

När det gäller den här specifika frågan och dubier som Obunden Samling har haft så har jag svårt att svara på den frågan. Jag vet däremot att det här är en fråga som vi faktiskt kommer att diskutera i morgon.

När det gäller att följa gällande regelverk, lagar och inte riskera att gå över statsstödsregelverket så är det absolut en tydlig och klar ambition att följa gällande regelverk och lagar.

Tack, talman! Lantrådets svar får mig att önska att precisera detta, för stöd till företag som är yngre än tre år och befinner sig i finansiella svårigheter är generellt förbjudet enligt EU:s regler. Det är en väldigt enkel regel. Här har man alltså beviljat stöd till ett företag som vid tillfället var ungefär 19 månader gammalt och befann sig i finansiella svårigheter. Man har sedan notifierat det här stödet till EU och väntar förmodligen på svar därifrån, men man har inte informerat EU om dessa omständigheter av dessa förhållanden. Är det här någonting som den nya landskapsregeringen avser att korrigera?

Talman! Det här är ett ärende som vicetalman Måtar har mycket djupare kunskap om än vad jag har, mycket djupare kunskap. Vicetalman Måtars parti var en del av den förra landskapsregeringen som fattade det här beslutet. Men jag hör vad vicetalman Måtar säger, jag tar det till mig och vi ska titta extra noga på den här frågeställningen.

Tack, talman! Det är bra, lantrådet. Vi har ställt den här frågan väldigt tydligt för att det ska vara enkelt att korrigera de fel som den tidigare regering, som visserligen Obunden Samling ingick i, har gjort tidigare. Vi kan väl för historiens skull notera att vår ledamot inte deltog i det här beslutet och vi gav nog de här varningstecknen till regeringen, dock utan att det hjälpte.

Talman! Det är ju så att det finns politik och så finns det juridik. Hela det här ärendet bereds i förvaltningen där det finns sakkunskap från tjänstemännens sida och där det finns juridisk kunskap. Jag är helt säker på att de här frågetecknen måste redas ut och att besluten framöver bygger på juridik och på sakkunskap.

Tack, talman! Vi vet ju alla att flygförbindelserna mellan Helsingfors och Mariehamn är viktiga både för näringslivet och för ålänningar i stort. Min fråga till infrastrukturminister Gunell ser ut på följande sätt: Hur ser det fortsatta arbetet ut med att säkerställa en flygförbindelser mellan Helsingfors och Mariehamn?

Tack för det ledamoten Nordberg. Jag är helt enig i den saken att flygförbindelser både till öst och väst är mycket, mycket viktiga. Det som nu ligger på vårt bord främst av allt är att anta en ny flygplikt för trafiken Mariehamn - Stockholm. Det kommer upp till beslut förmodligen redan den här veckan. Det kanske är det som för tillfället har tagit mest av min och avdelningens tid när det gäller flygtrafik.

Den fråga som ledamoten nämnde, flygtrafiken till Helsingfors, är också den fortsättningsvis väldigt angelägen.

Man kan väl konstatera att den finska regeringen inte i den här första omgången tog upp medel för att främja flygtrafiken till Mariehamn. Däremot så har man ju i regeringsprogrammet en skrivning om att alla medborgare ska ta sig inom tre timmar till huvudstaden och det är ju inte möjligt för Åland utan flygtrafik. Så vi ligger på både politiskt och på tjänstemannasidan för att vi kanske ska komma i fråga i nästa upphandlingsomgång.

Talman! I samband med att vi tog budgeten 2024 här i lagtinget för Åland så hade vi ju ett belopp för att möjliggöra en subvention av den här trafiken i fall man skulle lyckas med konststycket att få till en trafikplikt. Det är ju en behörighetsfråga i och med att det är Finland som har behörighet. Jag tror att det är väldigt viktigt att man från åländsk sida fortsättningsvis jobbar med att få till en trafikplikt på linjen om vi ska få en utökad trafik och förbättra förbindelserna däremellan. Jag är glad att höra att arbetet med trafikplikten till Sverige fortgår. Kommer man inom det närmaste halvåret att försöka återuppta diskussionerna som den tidigare regeringen hade med trafikministeriet i Finland?

Tack för det, fru talman! Ja, nästa vecka redan så kommer man på tjänstemannanivå att vara i kontakt med Helsingfors och ministeriet och föra vidare diskussioner om framtiden.

Den här veckan så ska vi nu försöka få flygplikten till Stockholm på plats. Det är definitivt en prioriterad fråga och även vår man i Helsingfors, Johan Ehn, har har också det här under sina vingar. Vi kommer förstås också att försöka föra de här diskussionerna på politisk nivå så fort vi får en sådan möjlighet.

Tack, talman! Vi kunde läsa i de finlandssvenska medierna att när det gällde trafikplikt på sträckan Helsingfors- Kronoby, alltså Jakobstads och Karlebys gemensamma flygplatser så har man precis inlett en ny period med trafik. Jag tror att det är väldigt bra att landskapsregeringen har en aktiv roll att få till det här. För jag tror att det kommer att vara ett stort jobb och en viss uppförsbacke att verkligen komma igenom. Jag önskar lycka till i det fortsatta arbetet!

Jag tackar för det. Jag hoppas förstås och litar på att också riksdagsledamot Mats Löfström är med oss i den här frågan och för förhandlingar också inom den finländska regeringen när det gäller förverkligande av regeringsprogrammet.

Tack, fru talman! Skärgårdstrafiken är alltid aktuell. Min fråga rör just reformen eller framtiden för skärgårdstrafiken, som ministern har talat mycket om. Det har talats om omorganiseringar av organisationsformen, det har talats om bolag, trafikverk och det har talats om extra anslag. Det har också talats om att vi ska köpa 13 nya färjor, det finns med i regeringsprogrammet. Alla de här bitarna tar ju tid att genomföra. Min fråga är således, när får vi se någonting mera konkret av i vilken takt dessa ska genomföras? Hur genomförs de? Kanske man redan håller på att jobba med det utan att vi har fått något besked. Det var min fråga.

Tack för det. Det är en mycket, mycket stor fråga som ledamoten Wikström sade. Det är ju ett omfattande arbete och regeringens ambitioner på infrastrukturområdet är stora, det är bara att konstatera. Vi måste ta oss framåt stegvis.

Tyvärr så har det varit ett stort arbete att upprätthålla befintlig trafik, särskilt under den här tiden med isförhållanden och annat. Vi har ett läge inom skärgårdsflottan som inte är det bästa, snarare tvärtom. Det har varit en ständig brandsläckning här de närmaste veckorna för att få befintlig trafik att rulla på enligt enligt plan.

Så fort vi får bara lite möjlighet att börja jobba framåt så kommer vi att ta tag i de här delarna. Vi planerar nu att skapa den här färdplanen för regeringsprogrammets förverkligande. Den kommer att presenteras för regeringen de närmaste veckorna. Vi dammar av tidigare arbete, tidigare plan både för färjanskaffningar och hur den här Ålands prototypfärjan kunde se ut och försöker komma i gång med fartygsanskaffningar med anhållan om extra anslag och så vidare, hela paketet. Men vi måste ta det steg för steg. I omställningsbudgeten med hela den här färdplanen för de tre finanspolitiska åren så hoppas jag att vi också närmare i den ska kunna beskriva hur vi avser att förverkliga det här.

Tack, fru talman! Tack för det svaret minister Gunell. Vidare så funderar jag på finansieringen. Det var ju tal om finansieringen här tidigare. Ministern har sagt att det kan tänkas att vi måste låna pengar för den här frågan, om vi inte får extra anslag. Vi kanske till och med måste låna innan vi får besked om extra anslag. Man blir lite förvirrad. Vad är det som gäller? Är det så att vi ska låna pengar nu eller ska vi vänta på ansökan om extra anslag innan vi sätter igång med de här investeringarna?

Ytterligare också om finanserna, finns det också planer på att minska ner antalet färjor eller handlar det mest om att fortsätta som tidigare och bara ersätta färjorna?

Vi måste återkomma stegvis med de här svaren. Men vi vet också att även om man sätter i gång en process med färjanskaffning idag så tar det tid innan de här upphandlingarna är gjorda. Det är långa, långa färdsträckor innan man kommer i mål. Regeringen kommer tillbaka till lagtinget med förslag på finansieringslösningar både i det korta perspektivet och i det längre.

Tack, fru talman! Tack för det svaret. Ja, jag hoppas att man lyckas komma överens inom regeringen om finansieringsfrågan, för den är helt avgörande i alla fall för Obunden Samlings stöd i det här projektet.

Ministern har talat mycket, tidigare i alla fall, om en omställningsplan men den har jag inte hört någonting om nu och vi har inte hört någonting om den egentligen sen förra mandatperioden. Jag skulle till och med vilja påstå att ministern har talat längst om den här omställningsplanen, nästan lika länge som jag har eller till och med längre. Är omställningsplanen ute ur planerna eller kommer vi också att få se en omställningsplan som visar på hur man avhjälper alla dessa brister? Är det en del av planen?

Jag tror att det här begreppet börjar bli lite slitet. Jag lovar att komma med ett mer innovativt ord för nästa skede i den här processen. Jag tror att vi kan lämna den där omställningsplanen till historien och försöka anta en ny utmaning.

Naturligtvis måste man beskriva trafikutvecklingen och ambitionerna både på lång och på kort sikt och förstås är det en helhet. Men lärd av det som har inträffat så måste vi också fokusera. Vi måste fokusera hårt på det som vi de facto vill ha resultat inom, annars tror jag att det blir år utan verkställighet och det vore mycket illa. Vi kommer att fokusera på anskaffningar av tonnage, på en ny organisation för skärgårdstrafiken och det är våra huvudmålsättningar inom det här området.

Jag hade tänkt ställa min fråga till Arsim Zekaj, jag fick tänka om så nu blir det en annan fråga till lantrådet.

Talman! Vi har de sista dagarna kunnat läsa sida upp och sida ner om det domstolsbeslut som har tagits i hovrätten gällande hybridfärjan och hävandet av avtalet. Många frågor har svarats på, på det ena eller på det andra sättet, men det har ännu inte framkommit i media om landskapsregeringen kommer att söka besvärstillstånd i Högsta domstolen. När man hörde replikväxlingen mellan min partikollega Valve och minister Perämaa så verkade det inte så, med tanke på att landskapsregeringen tänker komma med en ändringsbudget nästa vecka. Kan lantrådet ge oss lite mera information?

Talman! Hovrättens dom kom i onsdags. Det pågår för fullt ett analysarbete som inte är färdigt ännu, men som har absolut högsta prioritet. Vi vet att domen vinner laga kraft om 60 dagar, den 25 mars. Vi vet att hovrättsdomen är direkt verkställbar och vi vet också att räntorna tickar varenda dag, 3 000 euro på dags basis.

Det är min åsikt nu att skadeståndet ska betalas så snart det bara är möjligt. Sedan blir det en annan fråga och det är om man ska gå vidare till Högsta domstolen. Det är min åsikt just nu att om man ska göra det så handlar det om att få ner skadeståndet, ingenting annat. Det är också min absoluta ambition att lagtinget ska involveras. Lagtinget ska känna sig välinformerad i hela det här ärendet. Det ska råda största öppenhet och transparens för lagtinget och för ålänningarna.

Sen har vi en tredje fråga som också är på bordet. Det är att hela ansvarsfrågan måste genomlysas. Om det sen - det har jag heller inga svar på idag - blir en revision, en kommission eller hur vi ska tackla hela det här svåra ärendet som gör att självstyrelsen skakar i sina grundvalar. Men en genomgripande genomlysning av hela ärendet med begynnelse från 2011 måste göras. Det måste göras! Vi måste återupprätta någon form av förtroende och det krävs total öppenhet.

Talman! Tack för svaret. Det känns tryggt och bra att det kommer att vara största öppenhet och transparens och att hela ansvarsfrågan belyses ända från 2011 och framåt. Jag tror att det är detta som krävs i dagsläget med tanke på den starka opinion som vi kan se ute i vårt samhälle just nu. Jag tycker att det är bra, med tanke på att räntan nu tickar på, att man tar sitt ansvar så fort som möjligt och får den här stora summan att sluta ticka vidare uppåt, vilket jag tycker att kanske har fått ske lite för länge. Men det kanske inte är något som man kan belasta den här regeringen för. Det är av största vikt att vi tar tag i det här på största allvar. Jag vill bara säga att jag uppskattar det. Jag har fått svar på min fråga.

Talman! Bara en avslutande kommentar. När vi har linjerna klara för oss så ska lagtinget snarast informeras. Jag uppfattar att det är en gemensam utmaning och en gemensam fråga för lagtinget och för sittande landskapsregering att bringa klarhet i hela det här ärendet.