Föredras

Enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor. En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Till skillnad från vad som tidigare meddelats är minister Zetterman frånvarande från dagens frågestund på grund av sjukdom.

Tack, talman! Lantråd! Jag hade tänkt ställa några frågor angående beredskap. Vi i Östersjöområdet är i en ganska besvärlig situation just nu. Under förra mandatperioden avvecklade man en av nödgeneratorerna som skulle förse Åland med elektrisk ström ifall det skulle hända något med de två kablar som försörjer Åland. Kvar finns endast två gasturbiner som fyller halva behovet som Åland behöver under en kall vinterdag.

Jag undrar om landskapsregeringen har tittat på det här nu när det har visat sig med all önskvärd tydlighet att det är ganska enkelt att eliminera två kablar på havets botten.

Talman! Tack för frågan. Jag känner mycket väl till den diskussionen som var under förra mandatperioden. Beredskapsfrågor ligger väldigt, väldigt högt på agendan det är en sak som är prioriterade i vårt regeringsprogram. Det var också en fråga som präglar i princip alla diskussioner som vi hade i Helsingfors förra veckan.
När det gäller beredskapsfrågor är det ju väldigt brett. Det handlar om allt från livsmedelsförsörjning till elsäkerhet och elberedskap.

På ledamotens direkta fråga om det finns någon mera djuplodande analys än man gjorde under förra mandatperioden, det känner jag inte till. Beredskapsfrågor när det gäller elsäkerhet och elförsörjning är en väldigt viktig fråga. Det diskuteras också i det här sammanhanget kring eventuell potentiell havsbaserad vindkraft och våra kablage som vi har, någon närmare upplysning kring den frågan har jag inte i det här läget.

Tack talman! Jag får tacka lantrådet för det svaret med en from förhoppning att man tittar över den frågan som har med elförsörjning att göra. Tack!

Vi får anledning att återkomma i ärendet. En samarbetspartner som landskapet har är försörjningsberedskapscentralen. Med jämna mellanrum har vi möten med landshövdingen och statens ämbetsverk, försörjningsberedskapscentralen är en viktig aktör i det sammanhanget. Det handlar också om att vi ska ha bränslelager på Åland, det är också en aktuell fråga som man tittar över och analyserar nogsamt. Vi får återkomma till frågan.

Talman! Frågan berör yrkeskompetensbevis som yrkeschaufförer som framför lastbilar eller bussar behöver ha. Det här var någonting som EU kom med som ett direktiv 2008 och det implementerades senare år 2012 och 2013 på Åland i den åländska lagstiftningen. Då valde man på Åland att ha ett lite avvikande system jämfört med Finland. I Finland kunde de få ett separat plastkort som bevisade att de hade kompetensen. På Åland beslöt man att det här skulle föras in på våra körkort på baksidan som en anmärkning som heter kod 95. Det här återkopplar till vårt körkortsregister som inte har varit kompatibelt med det som används i Finland och Europa. Jag undrar hur står det till med vårt körkortsregister idag?

Tack, ledamot Mika Nordberg för en mycket intressant fråga. En långkörare får man väl säga som säkert flera ministrar har hanterat.

Det nya körkortsregistret på Åland är i drift i dag i sin grundform, men är inte till alla delar ännu utvecklat. Där finns utvecklingsbehov och också integrationer som ännu inte är genomförda.

Våra åländska körkort, huruvida de finns med i finska och europeiska system kan man väl säga att det är i dagsläget lite oklart. Jag har haft Fordonsmyndigheten att titta närmare på det här och Fordonsmyndigheten jobbar som bäst tillsammans med Trafikcom för att de åländska körkortsregistret ska kunna delges också i EU:s system, men det har ännu inte till fullo implementerats. Det är Traficom som har huvudansvaret i landet för att förmedla data till EU och det är vår fordonsmyndighet som har i uppgift att se till att Traficom har våra uppgifter. Det här är under arbete men ännu inte i hamn.

Tack, talman! Det är ändå glädjande att höra. När jag själv var ansvarig för det så hade vi ett så gammalt datasystem som hade vårt körkortsregister var inte kompatibelt och kunde inte tala med Trafikcom, jag är glad att det arbetet har gått vidare.

Problematiken som vi har idag är yrkeschaufförer som kör utomlands och när de blir stoppade av polisen så är de inte vana att se yrkeskompetensbehörigheten på körkortet. Då går de i ett register för att titta och idag finns vi inte med i det registret. Det finns yrkeschaufförer som har blivit stående längs med vägen och får snällt vänta till följande dag när våra myndigheter öppnar och polismyndigheterna i länderna i Europa kan ta kontakt med dem och säkerställa att det är i ordning. Det här skulle vara en väldigt viktig fråga att fortsätta jobba på och försöka komma i mål med så att systemen pratar med varandra.

Vi har en stor skuld när det gäller digitalisering och IT-system, det är bara att konstatera. Det här är ännu ett i raden av fall där vi kanske har varit för långsamma när det gäller investeringarna.

Tanken är att också det åländska yrkeschaufförernas körkort ska synas i nationella och EU-system, det är dit vi är på väg det är målsättningen. Men var saken nu har stannat om det är i kommunikationen mellan Traficom och EU eller var det ligger det ska vi i så fall ta reda på och se vad vi kan göra för att underlätta arbetet.

Talman! Jag ger myndigheterna på Åland lite tid att arbeta med frågan och så får jag återkomma i en frågestund i juni och se hur långt de har kommit helt enkelt.

Det låter bra då ska jag ge mer besked hoppas jag.

Herr talman! 1 januari i år trädde lagen om öppenhetsregister i kraft i Finland. Målet med den här lagen är att synliggöra lobbyisternas påverkansarbete gentemot politiker och tjänstemän. Lagstiftningen är någonting OECD och Europarådet har rekommenderat att staterna ska införa.

Syftet med det är att förbättra transparensen i kommunikationen och visa tydligt vem det är som är med och påverkar lagstiftningsarbetet och de beslut som fattas.

Hade egentligen tänkt ställa den här frågan till civilministern som är frånvarande idag, men jag tror att också lantrådet kan ha tankar om den här frågan. Hur ser landskapsregeringen på behovet av ett motsvarande åländskt regelverk där det tydliggörs vem som är med och påverkar landskapsregeringens och lagtingets arbete (… taltiden slut).

Talman! Ledamot Röblom har helt rätt i att det här är en viktig fråga. Även fast vi har små förhållanden så tror jag att vi har strukturer där en del har lättare att påverka än andra, har haft det inom sig väldigt, väldigt många år.
Nu kan inte jag dessvärre svara på de här detaljerna. Jag är säker på att civilministern skulle kunna svara på detaljerna. Det är klart att handlar det om direktiv är vi också förstås tvungna att implementera det.

Överlag är den här demokratifrågan och öppenhetsfrågan också en prioriterad fråga för landskapsregeringen och vi har nu en arbetsgrupp som jobbar med direkta demokratifrågor. Vi har tagit en antikorruptionspolicy, vi har också som målsättning under den här mandatperioden att ta del två i offentlighetslagstiftningen, öppenhet gällande offentliga bolag. Vi jobbar på ett strukturerat och målmedvetet sätt med de här frågorna. Men just exakt vad det finns för tidtabell kring det här öppenhetsdirektivet, det har jag svårt att svara på här och nu. Jag ska be att civilministern återkommer till ledamot Röblom.

Tack, herr talman! Det här var egentligen en frågeställning som aktualiserades när lagtinget besökte Bryssel och vi fick möjlighet att lyssna till väldigt kunniga personer om hur lobbyverksamhet pågår inom EU maskineriet. All lobbyverksamhet är ju inte av ondo måste vi komma ihåg. Ordet lobbyist blir lätt att låta som att det är någonting negativt. Lobbyism handlar om att man vill få fram sin synpunkt på sin organisation eller sitt företags synpunkt på ett visst beslut. Lobbyism är någonting som kan vara väldigt positivt.

Grundfrågan där är att den sortens verksamhet måste ske transparent. Gröna politiker i EU parlamentet t.ex. har själva satt upp så kallade lobbycall system där de offentligt redogör för vilka lobbyister de träffar. Även fast det är små förhållande på Åland ser lantrådet något behov av att göra en ännu större öppenhet i vem landskapsregeringen träffar?

Talman! Det ser jag inga hinder i. Det är egentligen en ganska intressant och filosofisk frågeställning, en frågeställning som kanske är viktigt att föra på ett brett politiskt plan. Det handlar om att som politiker ha någon slags kompass och veta vad som är rättssäkert och att man hör alla olika röster. Med vårt lilla samhälle finns det stora stora fördelar med att trösklarna är låga, man har lätt att komma i kontakt med sina politiker, lagtingsledamöter samtidigt som det kan ha vissa nackdelar också.

Det är vissa som får komma till tals, vissa som vet hur hur maskineriet är oljat. Det är en viktig sak att ta med sig som politiker, både som lagtingspolitiker, kommunalpolitiker och definitivt som minister i landskapsregeringen.

Vi får se hur öppenhetsdirektivet ser ut och hur vi kan implementera det på bästa sätt i landskapsförvaltningen och i vår egen lagstiftning. Samtidigt har vi ganska bra kontroll i vårt lilla system, vi har den tredje statsmakten media som brukar ha koll på det mesta. Det finns fördelar och nackdelar, men en viktig frågeställning och viktigt med demokratifrågor också i vårt självstyrelsesystem.

Tack, talman! Det är viktiga frågor. Om man tar ett exempel som kanske kan låta lite torrt och byråkratiskt för allmänna ålänningen, landskapsregeringen har överläggningar två gånger i veckan där man går igenom olika ärenden. Dit bjuds ibland externa intresseorganisationer om det så är producentförbundet, fiskodlarföreningen eller Ålands natur och miljö. Just i de övervägandena och kanske en viss öppenhet där vem får komma till tals till den samlade landskapsregeringen.
Vi har ofta mantrat med att det man ska lyssna på t.ex. näringslivet men kommer man då tänka på att kanske Ålands natur och miljö också måste finnas med på ett hörn för att man hör båda sidorna av myntet?

Bara som ett medskick till den fortsatta diskussionen så kan det kan vara dags att öppna upp vem som hörs på de här överläggningarna till exempel.

Talman! Det kan absolut också vara en fråga. Jag har deltagit i de här diskussionerna flera gånger förut och det finns sådana som är av den åsikten att man egentligen borde protokollföra mötena. Det är fördelar och nackdelar med det också. Vi ska inte heller förlora oss i den fördel vi har i vårt småskaliga samhälle och hur vi hanterar självstyrelsen. Men absolut, det ska inte finnas någonting som ska vara dolt utan allt allt ska tåla dagsljus och man ska kunna redogöra för vilka möten man har. Samtidigt inte vara byråkratiskt så att det finns en balansgång i det också.

Tack, herr talman! Bakgrunden till min fråga är att landskapsregeringen har dragit ner på PAF-medel till delar av den tredje sektorn på Åland, vilket bland annat har fått konsekvenser att Ålands hörselskadades förening har fått mindre pengar och inte kan erbjuda sina tjänster som förut till hörselnedsatta ålänningar.
Funktionsrätt Åland har också belyst den här frågan och varnat för konsekvenserna när man tar bort ett fungerande system utan att få något annat att ersätta det med.

Min fråga är egentligen ganska enkel. Varför har man gjort det här? Är det någonting som ministern ångrar eller önskar sig gjort annorlunda om man skulle få göra om beslutet om fördelningen av PAF-medel? Är det inte bättre att revidera principerna först och förbereda dem klart innan man börjar förändra ett system som är utmärkande för Åland och som bevisligen har fungerat bra för oss här?

Tack, talman! Landskapsregeringen har inte sänkt eller minskat potten, det som har budgeterats var 3,8 miljoner för 2024. Det är 100 000 mindre än för 2023. Det betyder att potten har minskat, förvisso med 100 000, men de medel som har budgeteras för 2024 har fördelats ut till föreningsstöd till tredje sektorn.

Jag håller med om att vi behöver revidera principerna. Där tittar vi på några utmaningar som vi har identifierat. Vårt mål är att underlätta för föreningarna att dels titta på tiden för hur länge bidragen ska täcka, men också att förtydliga vissa av dessa begrepp som finns i principerna för att underlätta både för regeringens hantering och för föreningarna.

Jag håller också med om att vi har en jätteviktig tredje sektor som vi behöver ta hand om. När det gäller specifikt den föreningen som du nämner, Hörselskadadeföreningen så har det skett en minskning och enligt mina uppgifter så har det skett efter en viss information som ska ha delgetts under handläggningsprocessen.

Utgångspunkten i det här är att det är viktigt att ta reda på varför nuvarande strukturer finns på plats och vad de pengarna gör innan man förändrar det. Det känns verkligen i det här fallet med Hörselföreningen som att det inte riktigt har gjorts genom att man pratar om att ÅHS ska sköta det här, men vad jag vet har inte ÅHS fått ytterligare resurser för att hantera de här tjänsterna som de hörselskadade behöver ha.

Sedan har man också fortsatt med att säga, inte ministern själv, men andra delar av landskapsregeringen har sagt att principerna inte följs till fullo och att det ingår ett visst mått av godtycke innan man beslutar. Man borde analyserat det bättre och utgångspunkten borde vara att man alltid ska analysera varför någonting finns på plats innan man ändrar det. I det här fallet verkar det vara mest för förändrandets skull.

Tack talman! Jag är personligen emot att vi ska göra några förändringar bara för sakens skull. Vi har identifierat allvarliga situationer där det kan finnas utrymme för godtycke och det vill vi täppa till för att ska förenkla för föreningarna, att de ska förstå att det ska vara lättare för handläggningsprocessen.

Återigen, vi har fått 100 000 mindre i anslag för 2024 och det kommer att märkas. Fördelningen brukar variera något från år till år, men de pengar som har budgeterats när budgeten antogs 3,8 miljoner, de har också fördelats ut.

Tack, herr talman! PAF-medel verkar det inte finnas nån särskild brist på. Vi har just sett en budget som vi behandlar där man sätter över 5 miljoner euro på investeringar i ÅHS. Det handlar kanske om prioriteringar.
Man har också valt att öka, inte ministern själv men landskapsregeringen ska ses som en helhet, som ökar bidragen rejält till andra föreningar som exempelvis Bärkraft som inte tillför den här konkreta och faktiska nyttan till samhället som t.ex. tjänster för hörselnedsatta gör.

Det är väldigt intressant hur man prioriterar inom landskapsregeringen när det gäller just PAF-medel. Tråkigt att se att de här strukturerna förändras innan man har något att ersätta dem med.

Tack, talman! Jag håller inte riktigt med att vi inte anser att föreningen som du nämner skulle göra att de uppgifterna inte är prioriterade. Det jag menar är att vissa av de uppgifter som man anhållit medel om inte följer principerna och den stödordning som finns för PAF-medel, de kan mycket väl finansieras på något annat sätt. Den typen av uppgifter finns redan också budgeterade inom ÅHS budget och de uppgifterna ska utföras av ÅHS.

Talman! Turismen är viktig för Åland och en fråga som bör få mer plats i debatten. Det brukar komma mycket trollingturister till Åland under perioden 15 maj till 10 juni. Men nu kommer oroande rapporter från stuguthyrare och företagare som är verksamma inom turismbranschen. Det har med trollingfisket på Ålands hav att göra som är och har varit hotat. Även om det nu är tillåtet att fiska fenklippt lax så är Ålands attraktionskraft i farozonen.

Vad har landskapsregeringen gjort under vintern för att möjliggöra för trollingfisket och vilken strategi har landskapsregeringen för att se till att lösa problemen med trollingfisket, detta så att stuguthyrare och turismbranschen inte drabbas ännu mer framöver?

Tack, talman! Förutom skattegränsen så är det just den här frågan jag får mest samtal kring. Det är ganska förståeligt just för att det är många turistföretagare som plötsligt blir av med många bokningar och får avbokningar under en lågsäsong som normalt inte fyller stugorna. Trollingen är väldigt eftertraktad bland turister att komma hit och utföra men också bland ålänningar så är det en populär fritidsaktivitet. Det är ett stort slag mot oss att de här bestämmelserna ha kommit och problem som också skapar ganska mycket frustration bland näringen, också för förvaltningen är det oklart vad som gäller.

Beslutet togs i höstas 2023 och sedan dess har man varit i dialog med både EU-kommissionen. Förvaltningen har väldigt god dialog och nära samarbete med jord- och skogsbruksministeriet och man driver frågan gemensamt. De har också bjudit med landskapet och undertecknad minister att vara med på de kommande möten som tidigare näringsministern var med på.

Man har skickat en förfrågan till EU-kommissionen att försöka göra ett undantag för fritidsfiskare att möjliggöra det via så kallat forskningsfiske som har möjliggjort torskfisket de senaste fyra åren, men det svaret kommer troligtvis i maj, mitt i säsongen. Det är beklagligt och det här var också en punkt jag diskuterade med jordbruksministern i finska regeringen senast i onsdags. Vi sitter lite i samma båt.

Talman! Tack för det svaret minister Josefsson. Jag har förstått att det är problematiskt. Precis som ministern säger är det en mycket viktig säsongsförlängare. Det är många turistföretagare som kommer att drabbas väldigt hårt. Dagligen under den här perioden ligger det i snitt mellan 100-150 båtar ute på redden och fiskar. Gästerna stannar 6-7 nätter under en period av året när vi egentligen inte har någon säsong. De samhällsekonomiska förlusterna är över miljonen, långt där över. Det är tokigt att svaret från EU-kommissionen kommer att komma när säsongen är igång. Det betyder att många avbokar sina stugor, det här är inte alls bra. Minister Josefsson sade till en lokaltidning den 26 mars att landskapsregeringen försöker hitta lösningar som möjliggör fisket då (… taltiden slut).

Efter att beslutet togs, det finns dock vissa undantag som ledamoten redan nämnde att man får fiska efter laxar med klippt fena, odlad lax. Man får också catch and release fiske fram tills att man får den med klippt fena. De direktiven gick man ut med så tidigt som möjligt, vilket var i början av februari till i huvudsak dem inom näringen, turistföretagare. Sedan dess har man fört dialog med hur Finland tolkar de här direktiven med catch and release. Nästa steg är att försöka få till forskningsundantaget. Jag är den första att beklaga att det är (… taltiden slut).

Talman! Det här är inte bra för ska vi få fart på tillväxten på Åland behöver vi den här säsongen. Jag hoppas nu när vi pratar om catch and release, man har en tävling som arrangeras ute i Eckerö, normalt har det varit 80 - 100 båtar nu är det 19 anmälda. Då förstår alla hur stort bortfall detta är för turismen på Åland, det är katastrof.
Jag hoppas att landskapsregeringen och förvaltningen bevakar detta mycket noga för om vi inte får det här löst till nästa säsong då har vi det riktigt illa.

Jag kan intyga att det är en väldigt prioriterad fråga. Vi har väldigt god dialog med ministeriet på finskt håll som också är också i samma sits det förklarar svårigheten, problematiken i den här frågan. Vi har turen att man från finskt håll vill att man från åländskt håll är med i de här diskussionerna på högre nivå eftersom vi sitter i samma båt. Om vi kan se något positivt i det här så är det åtminstone det. Det är ett hårt slag mot den åländska turismen utan tvekan. Vi försöker göra allt vi kan för att hitta lösningar men det är problematiskt.

Talman. Turismen är viktig för Åland. ÅSUB publicerade 3 april för fem dagar sedan en färsk och något oroande turiststatistik. Mest talande i statistiken är kanske att antal inresande minskade med 38 % från år 2019 till 2023. Det här är en mycket bekymrande jämförelse mellan två referensår som inte är pandemiår.

Frågan om täta och goda kommunikationer intar en central plats i regeringsprogrammet. Det står till exempel att sjöfarten är en avgörande faktor i landet för den åländska försörjningsberedskapen, samtidigt som den bidrar starkt till sysselsättning. Sjöfart och kommunikationer i Ålands insulära läge kräver täta och goda kommunikationer. Jag vill därför ställa frågan, på vilket sätt arbetar landskapsregeringen för att fler avgångar från Åland?

Tack, talman! Tack för frågan den är väldigt aktuell och jag skulle kunna prata om det i flera timmar, men ska försöka paketerar det till två minuter så gott jag kan.

Det är en väldigt viktig fråga för Ålands attraktionskraft att vi har goda kommunikationer. Vi har faktiskt ganska många avgångar och den senaste nu till Gotland. Nog för en högst temporär en gång till Grekland nu senast kunde vi hörde. Det är kul ändå att det kommer nya avgångar i olika former.

Om jag tar lite specifika och avslutar med generella insatser. Gällande sjöfarten är utmaningen just nu är att man kommer med i utsläppshandeln och därav kan vi också se att till exempel Kapellskärslinjen minskade. Där håller vi på för fullt för att diskutera fördelningen, intäkterna från de här systemet. Anledningen att jag lyfter det är för att det kommer vara väldigt avgörande för att vi kan ha modern infrastruktur som kan ta emot fartygen, de moderna fartygen i framtiden. Det en viktig fråga som man kanske inte tänker på.

Sen gällande flyg så har vi precis gått ut med en upphandling på Stockholm-Mariehamns linjen, fortsättningsvis trafikplikt där. Senast nu i onsdags pratade vi med finska regeringen om trafikplikt på linjen Helsingfors och Mariehamn. Det är en väldigt bred fråga och många insatser som krävs för att få fler avgångar.

Talman! Minister Josefsson nämnde i sitt svar Kapellskärslinjens nedläggning och frågan berör i högsta grad rederierna och redarna. När vi har lyft frågan om flera gånger här i salen så har jag uppfattat att vi är överens om vikten av en tät kontakt med redarna med rederierna för att regeringen förstår sjöfartens behov i samband med den förestående omställningen. Har landskapsregeringen haft något ordentligt möte med redarna om sjöfartens behov och framtid?

Vi har kontinuerlig dialog och också inbokat för att diskutera bland annat skattegränsfrågor och jag misstänker också att rederierna kopplas in i den kommande referensgruppen gällande skattegränsen eftersom de här frågorna hör ihop mycket långt.
Skatteundantaget är också en grundförutsättning att vi ska ha så pass många avgångar som vi har i dagens läge för sjöfarten. De frågorna går väldigt mycket hand i hand. Vi har också ett gemensamt samarbete på så sätt med rederierna via skattegränskontoret, vid Ålands näringsliv där de finansierar hälften och landskapet hälften. Via det forumet har vi en på så sätt kontinuerlig dialog.

Det är bra om det finns en dialog med redarna och om den kan fördjupas specifikt kring omställningen av tonnaget.

Ministern nämnde upphandlingen av Stockholmstrafiken, flygtrafiken och en av få positiva saker som skedde under pandemiåren var möjligen att flygfältet kunde anpassas för framtida elflyg och landskapsregeringen ingick ett intentionsavtal om och elflyg. Kunde ministern berätta huruvida det har skett någon ny utveckling på detta område?

Vi har inlett en diskussion tillsammans med det tilltänkta samarbetet gällande elflyg. Men vi har inte kommit vidare utan det som är budgeterat för i år är ett gemensamt EU-projekt. Där väntar vi på det privata för att se vad som kommer av det. Men vi försöker ha en nära dialog och jag hade senast ett möte idag med en annan aktör som just tittar på elflyg och drönarteknik. Det bubblar av entreprenörskap inom det här området också här på Åland. Det är något vi kommer följa upp. Generellt ser vi potentialen att Åland ska fungera som ett pilotområde även inom det här området, speciellt med vår infrastruktur till skärgården skulle det var intressant att titta på.

Talman! Skärgårdstrafiken är en livsnerv för ett levande samhälle över hela Åland. Vi är alla skärgårdsbor, men vissa av ålänningarna är mer beroende av en väl fungerande skärgårdstrafik än andra. Bokningssystemet för skärgårdstrafiken har varit en akilleshäl under många år för en fungerande vardag och likaså den bristfälliga reseplaneraren som ställer till huvudbry inte minst för turister som har väldigt svårt att förstå hur den ska fungera. Den ställer ganska höga krav på att man ska veta exakt vart man ska resa. Är man inte förtrogen med åländsk geografi och ortsnamn så är den nästan omöjlig att nyttja. Jag har i helgen stått på mässan och det här har varit en av de frågor som väldigt många har velat prata om och tycker att är viktiga att lyfta.

Min fråga till minister Gunell, hur fortgår arbetet med att få ett fungerande bokningssystem och en reseplanerare som går att nyttja på ett enkelt sätt?

Det är mycket bra och aktuella frågor som ledamoten Kanborg lyfter upp. Det är helt enkelt så att det har tagit alldeles för länge och varit alldeles för komplicerat att ta fram det goda bokningssystemet för skärgårdstrafiken.

För ett tag sedan initierades ett projekt som hette Ålandstrafikens digitaliseringsresa och på den resan är vi fortfarande. Det som krävs för att få ett lyckat bokningssystem är i det här fallet också standardisering, att göra saker och ting så enkla som möjligt. Jag har efter att den här frågestunden i över ett möte kring bokningsregler. Vi har hundratals undantag i vårt bokningssystem, men vi har också ett väldigt komplext resemönster. Det är som ett spindelnät där alla färjor hakar i varandra. Som ledamoten nämner översättning av våra orter till finska och svenska blir det ibland inte alls, i alla fall vad jag har sett under helgens gång i olika sociala medier vad man kanske skulle önska.

Det finns ett stort arbete här att fortsätta och föra i hamn och jag tror att alla som har suttit i någon regering får ta på sig skuld för att vi har nått så kort bit på den här resan som vi har gjort.

Tack, talman! Jag vet att föregående infrastrukturminister har både budgeterat och lagt en grund för det här arbetet så jag hoppas att minister Gunell håller bollen i rullning och ser till att få den i mål att vi kommer vidare. Det förtjänar både skärgårdsborna och alla andra som ska nyttja vår skärgårdstrafik.

Vidare undrar jag vad ministern har för tankar kring de digitala trafikinformationstavlor som finns i hamnarna. Enligt den information som jag har fått sköts det från Ålandstrafikens kontor, under deras öppettider vilket är mycket begränsade. Vore det inte nödvändigt att ålägga uppdateringen av dessa på varje skärgårdsfartygs besättning så att de som nyttjar skärgårdstrafiken kan få informationen om trafikstörningar i realtid?

Där finns också möjligheter till förbättringar, definitivt. Om jag kort får återkomma till i bokningssystemet. Det som är ogjort när det gäller att skapa en vettig grund för digitalisering är just bristen av standardiseringsarbete. Man måste våga lyfta upp och syna bokningsregler som i dagsläget är förknippade med vissa privilegier för olika grupper i vårt samhälle. Likadant tidtabeller och taxor är svåra frågor att ta tag i men som är nödvändigt att komma till rätta med innan det ska gå att skapa lyckade, välfungerande och användarvänliga digitala system. Jag hade önskat att arbetet var lite mera framskridet när jag tog över än vad det var. Men vi arbetar så fort och så effektivt som vi kan.

Tack, talman! Jag delar helt uppfattningen att bokningsreglerna som Ålandstrafiken idag tillämpar är utan dess like, det är svårt att hitta något så komplext och omfattande på vårt jordklot.

Vi har också servicenavet för hela vår offentliga trafik i Ålandstrafiken som idag har väldigt snäva öppettider enbart några få timmar per dag som brukarna kan få tag på dem. Digitalisering i all sin ära men det är inte hela lösningen där heller. Vi måste förbättra servicen och det måste gå att få tag på en fysisk människa om än enbart per telefon, vilket är väldigt svårt idag.
Jag påstår att det finns utrymme inom befintlig budget att utöka öppettiderna genom en noggrann planering.

Vad har ministern för tankar kring att förbättra den fysiska servicen inom Ålandstrafiken?

De som är anställda inom Ålandstrafiken har kanske ett av Ålands svåraste arbeten. De står i frontlinjen för väldigt mycket kritik från alla möjliga håll när det inte fungerar. Det är problem att rekrytera till en sådan arbetsplats som är så i korselden för så mycket problem och att upprätthålla en bra arbetshälsa på en sådan arbetsplats.

Rent generellt kan man väl säga att vi styr över mer och mer till de digitala systemen. Men då måste de digitala systemen också fungera för brukarna. Men att öka öppethållningstider ser jag inte att det finns någon direkt beställning på i dagsläget. Däremot så har vi haft problem med bemanningen på grund av sjukdom och arbetsrelaterade saker.

Talman! Ejdern har sedan år 2000 en minskad status och populationen i Östersjön kvalificeras från 2019 som starkt hotad. Ökad predation och låg produktivitet har identifierats som en av huvudsakliga faktorerna bakom ejderstammens nedgång. Den enskilt viktigaste predator, särskilt i ytterskärgården där ejderstammens nedgång har varit som starkast är havsörnen. I The Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds internationella förvaltningsplan för ejder framförs målsättningen att överlevnaden för ejder under alla dess livsstadier bör ökas.

Vilka vidare åtgärder överväger regeringen för att fortsätta skyddet av den hotade arten ejderns nedgång, och hur ska behovet av skyddsjakt av havsörn fortsätta?

Om jag börjar med predationen i stort så har ejdern ett stort tryck på sig från många håll, inte enbart havsörnen även om det är en hård predator utan också mårdhund, kråka, mink och annat. Där görs ett enormt viktigt och stort jobb från tredje sektorn.

Vi har också ett samarbete via Fastighetsverket att skyddsjakt av de nämnda får ske på landskapets mark och en viss kompensation för att åtgärderna ska ske. Där har vi också väldigt bra diskussion tillsammans med miljöbyrån, jaktenheten och jägare för att se till att det sker. Där skulle gärna öka initiativen ännu mer, vi måste bara hitta den formen. Intressant att se över eventuellt EU-projekt och EU-pengar för att öka det. För att verkligen få resultat skulle man antagligen behöva anställda för att få bort de sista mårdhundarna. Det är ganska arbetsdrygt att sitta uppe på nätterna och möjligtvis få den där sista mårdhunden inom ett område.

Men till havsörnen. Där tog vi beslutet tidigare i år att vi kan införa skyddsjakt det är beroende på vissa parametrar. Om det finns en viss mängd örn vid Lågskärsområdet så kommer skyddsjakten att aktiveras där under våren.

Jo, det är intressant, eftersom EU:s eget miljöbrev uttrycker att nya metoder behöver utvecklas och drar också slutsatsen att samtliga i dagsläget tillgängliga lösningar har nyttjats. Skyddsjakt kvarstår därför som det enda reella alternativet för att minska predationen på ådungar på vattnet på Lågskär.

Jag vet att många försök med att skydda ejdern har gjorts och de var jätteduktiga, speciellt tredje sektorn de måste man ge en stor eloge till. Men för att skydda ådungar som kommer ut på vattnet så finns det egentligen inga andra alternativ än att ha skyddsjakt på havsörn.

Tiden kommer emot, tidigare skyddsjaktsdatum har varit 12 maj till 9 juni och jag skulle önska att skyddsjakten skulle fortsätta (… taltiden slut).

Skyddsjakten kommer att träda i kraft, men det beror på vissa parametrar. Om jag hade fått frågan på förhand skulle jag kunnat förbereda mig på de detaljerna och redogjort dem tydligare. Det var någon månad sedan vi diskuterade det här på detaljnivå. Troligtvis kommer det bli skyddsjakt eftersom örnbeståndet är så pass stort på Åland, men det beror på hur högt tryck det är på örn vid det här området. Vi är beredda att införa skyddsjakt, vilket vi redan har gått ut med tidigare. Vi har också den dialogen med EU-kommissionen att uppföljning från förra årets skyddsjakt och att vi planerar även i år.

Det glädjer mig att höra att planen är i verket. Jag vill tacka för bra svar. Jag kommer att följa upp den här frågan med korpögon. Du glömde korpen som predator.

Ni får med glädje följa upp denna fråga med korpögon eller vilka ögon som helst för det är en väldigt prioriterad fråga. Vi hoppas på att hitta sätt att öka skyddsjakten på andra predatorer också och se till att ejderstammen ökar och inte minskar. Det är en väldigt viktig fråga för många ålänningar.