Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack, herr talman! Det här är ytterligare en ändring i ett internationellt avtal. Men till skillnad från de andra ändringarna som vi tidigare har pratat om här i salen och som vi ibland inte har pratat om alls så är inte det här är en förändring som handlar om något nytt farligt ämne som får transporteras på alla vägar, utan det här är betydligt intressantare än så.

Men först några ord om Wienkonventionen. Wienkonventionen är ett internationellt avtal som en stor del av världens länder är med i. För Norden så är det juridisk praxis att internationella avtal som ingås och ratificeras införlivas i lag. På det viset så kan man se en sådan här lagstiftning som en riktning i vart samhället är på väg, om vi är med i det avtalet det vill säga.

Det finns idag ingen nationell lagstiftning för autonoma fordon, varken i Finland eller på EU-nivå eller så vitt jag vet någon detaljerad lagstiftning någonstans i världen. Jag tror att det så småningom kommer att antas en lagstiftning på EU-nivå som vi kommer att följa tillsammans med Finland.

Det är ju så att Åland har i teorin väldigt stor självbestämmanderätt på just trafik- och vägområdet och på fordonsområdet. Men i praktiken så har vår självbestämmanderätt inom de här områdena urholkats genom internationella avtal och EU-bestämmelser. Vår egen behörighet på de här områdena är således idag väldigt liten i praktiken.

Just nu så är frågan för lagtinget att ta ställning till en ändring i Wienkonventionen som handlar om att möjliggöra implementering av autonoma fordon i trafiken. Det är därför som det är särskilt intressant. Det finns skäl för att det ändå är vettigt att trafikområdet regleras på det här viset, att vi har gemensamma regler. För det handlar ju per definition om saker och ting som är i rörelse och som rör sig över gränser. Det är väldigt vettigt att vi har samma regler som våra närregioner så att vi kan färdas smidigt och smärtfritt mellan länder och över gränser.

Idag så finns det förstås autonom trafik i trafik. USA har väl kommit längst tillsammans med Asien, men det finns också i Europa olika exempel där man har provat det här. Då har man provat det utanför lagstiftning i så kallade testområden, det vill säga att det är lite vilda västern i den här världen idag.

Den ändring som föreslås i detta avtal är av väldigt stor betydelse. Förändringen som föreslås är att ett fordon kan anses ha en förare trots att det inte finns en fysisk person som framför ett fordon, under förutsättning att det finns ett automatiserat system vars specifikationer ännu inte är kända. Det här har väldigt stor juridisk betydelse på grund av att i dag är majoriteten av lagstiftningen uppbyggd så att föraren är den som har huvudansvaret om det händer någonting i trafiken. Och tar man bort föraren, som autonom trafik innebär, då är det ju någon annan som måste ha ansvaret. Jag tror att det kommer att leda fram till att vi går mot en förändring där, bort från individen och mer mot företaget som är tillverkaren eller administreringen av det autonoma fordonet eller framtidens fordon.

Så det här händer. Det pågår en intensiv teknologisk utveckling i världen där fordon i högre grad har teknik för att framföras autonomt.

Min egen aha-upplevelse, om man kallar det så, kom för några år sedan när jag var på besök i Frankrike. Det var ett fordon, en modernare bil som vi åkte i och på motorvägen så släppte föraren mitt i allt händerna från ratten och fordonet fortsatte, bromsade och kunde till och med byta fil och så vidare. Så tekniken finns egentligen ganska långt i våra fordon idag. Det är lagstiftningen som är på efterkälken.

Det här avtalet sätter ramverket för hur världen jobbar vidare med de här frågorna och därför är det av stor betydelse. Det går inte att stoppa utvecklingen, den sker.

För Ålands del så handlar det här i stort sett om att vi behöver hänga med i det som händer i omvärlden. Det som händer när man plockar bort föraren från ett fordon, det är att logistik blir mycket, mycket billigare i och med att kostnaderna för att framföra fordon i huvudsak är förknippade med föraren. Gör man transporter billigare och förmånligare så betyder det att varor, tjänster och människor får lättare att röra på sig. Det torde leda till en positiv ekonomisk utveckling om inte annat, men också att vi helt enkelt rör på oss mera.

För Ålands del så tänker jag att det här är särskilt intressant för vi har höga kostnader för trafik på Åland på grund av skärgårdstrafiken bland annat, men också för sjöfarten som går till och från Åland.

Nackdelen som man kan se med all teknologisk utveckling är förstås just det att människor blir av med jobb. Jag tror att den utvecklingen kommer att ske också när det gäller fordon och förare av fordon, kaptener, yrkeschaufförer och så vidare. Men människan har alltid hittat andra sätt att sysselsätta sig på när tekniken har tagit över tidigare manuella arbeten.

Så det här är i grunden bra.

Tack, talman! Tack minister Wikström. Absolut, all utveckling är bra om man gör den på rätt sätt. Utveckling kan man heller inte bromsa. Det stämmer också.

Vi fick höra här i tidigare debatt att det finns cirka 100 lag-PM som köar till vår lagberedning. Nästa veckas budgetdebatt kommer i alla fall från den liberala gruppen sida att ta upp frågan om någon form av inriktningsbeslut. Vilka lagstiftningar ska vara landskapslagar, vilka vi ska ha som blankettlagstiftning och vilka behörighetsområden ska vi lämna ifrån oss för att vi inte har tillräckliga resurser för att upprätthålla allt på ett riktig gott sätt?

När det gäller autonoma fordon så gäller det här vägtrafik. Kommer också sjötrafiken in? Ministern var också inne på att det här gäller utvecklingen på sjön. Jag ställer mig frågan, vad är landskapsregeringens vision med det här? Vi haft en diskussion om att det ska vara ett testcenter för kinesiska statens autonoma bilar. Är det detta som är ändamålet även här? Jag blev lite fundersam.

Tack, herr talman! Just det här avtalet handlar om vägtrafik. Men teknikutvecklingen sker inte bara på vägar utan också på sjön.

Sedan ärendet om de autonoma poddarna som har varit aktuellt, det är fortfarande så att ägandeförhållandet inte är klarlagt. Vi går inte vidare med det förrän det är klart, precis som intygades här vid någon frågestund i våras.

Tack, talman! Då fortsätter jag lite på spåret som jag var inne på i förra replikskiftet. Det gäller inriktningen när det gäller lagstiftningen och de behörighetsområden som Åland ska ha och behörighetsområden som vi är beredda att lämna ifrån oss och kanske behörighetsområden som vi vill komma åt. Har minister Wikström en åsikt kring det? För det känns ju lite märkligt på något sätt att vi har en klimatlagstiftning, vi har en vattenlag, vi har en näringsrättslag och vi har en kriskommunlagstiftning som väntar, men samtidigt så ska vi arbeta med dylika lagförslag som ministern för fram. Jag säger inte att det är rätt eller fel just gällande den här lagen, men det skulle vara intressant att veta hur vi ska prioritera. Hur ska landskapsregeringen prioritera, speciellt när ändamålet verkar lite luddigt ännu för vad landskapsregeringen vill komma åt via den här lagstiftningen?

Tack, herr talman! Jag tror att det skulle vara bra om ledamoten lite mera bekantar sig med innehållet i vad det är för något som vi behandlar. Det här är ett internationellt avtal. Det är ingen lagstiftning. Lagstiftning, som jag sade inledningsvis, så den kommer senare. Ett internationellt avtal av den här karaktären så anger riktningen, åt vilket håll. I de nordiska länderna så använder man ratificerade internationella avtal för att bygga lagstiftning. Det här är ingen lagstiftning. Det handlar om att genomföra ändringar i ett internationellt avtal. Ska vi gå med på det eller inte? Förstås så föreslår jag att vi ska gå med på det.

Talman! Tack för en god redogörelse och analys över det som nu händer med denna förordning som handlar om vägtrafik. Det är allt i sin ordning.

Min fråga gäller faktiskt vilken ambition ministern har när det handlar om vägtrafik på Åland? Ministern nämnde sjöfarten. Där pågår ett intensivt lobbyarbete från alla organisationer i Finland och på Åland för att man ska få en så pass god och klok lagstiftning kring autonoma farkoster som möjligt framöver. För det är nämligen så att när ny lagstiftning sker, när teknikskiften äger rum så vet ingen hur det kommer att bli. Just i det läget så har det ingen betydelse om du är stor eller liten, utan det är skärpa i tanken som räknas. Där kan man vara med och påverka så vitt att man är aktiv. Min fråga är faktiskt väldigt uppriktig, hur arbetar Åland med sin egen vägtrafiklagstiftning för att vara med (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Vägtrafiklagen har varit ute på remiss nu och i den så finns det skrivningar om att vi är positiva till det här. Det här området är ändå ett sådant område som jag menar att behöver regleras så att vi har samma regleringar internationellt som på Åland. För det blir krockar när det gäller hur man ska hantera ansvarsfrågan.

Inledningsvis så var det absolut vår inställning att vi behöver tillåta det här om det går på Åland. Men jag har förstått att det är mer besvärligt än så för att det just handlar om teknikrevolution, som man kan kalla det. Det här behöver regleras på samma sätt i våra närområden som på Åland. Och då tror jag inte att vi skulle ha prioriterat lagstiftningsresurser på att försöka reda ut detta här.

Frågan gällde snarare, på vilket sätt är man med och försöker påverka denna lagstiftning som faktiskt kommer att beröra oss alla? För det är just nu som vi kan göra oss till objekt snarare än subjekt. När lagstiftningen, den internationella, är färdig då är det svårt att göra förändringar. Men nu kan man det så vitt att man bedriver fotarbete och är ute och berättar hur man skulle vilja ha det, såsom man gör inom sjöfarten. Där försöker man faktiskt vara med och påverka inom olika internationella organisationer och på annat sätt. Så frågan min var, eftersom vår självstyrelse har möjligheten till en egen vägtrafikslag, på vilket sätt är vi med och försöker påverka hur verkligheten kring autonoma fordon ska se ut framöver?

Tack, herr talman! Okej, men då förstår jag frågan bättre. Som det ser ut nu så pågår det fortfarande testverksamhet runt omkring i Europa. Vad man tror från branschen är att den här verksamheten med testområden kommer att fortsätta ännu i några år. Så vi är inte riktigt där att det börjar lagstiftas, även om det här internationella avtalet öppnar upp för det.

Vi behöver hänga med i vad som händer, framförallt i Finland. Vad händer där? För de har kommit längre när det gäller den här typen, de har haft och har fortfarande testområden. Vi behöver följa med vad som händer på andra sidan Skiftet och påverka den vägen. Det är vad jag tror.

Tack, talman! Minister Wikström var redan inne på att moderna bilar har den här funktionen, att man på en motorväg i princip kan släppa ratten och bilen håller avståndet till bilen som är framför och bromsar in vid behov och så vidare. Tekniken finns. Det här är förstås bara en mycket liten del av det som det här lagpaketet handlar om.

Lagtingsledamot Pettersson var inne på att den här tekniken kan tillämpas också på fartyg. Jag tänker hålla mig till vägavsnitt. Vilken beredskap har landskapsregeringen att utveckla automatisering? Jag ser att det till exempel har diskuterats en översyn av bron över Lemströms kanal. Har man diskuterat automatisering i det fallet?

Tack, herr talman! Det blev en väldigt bred diskussion här om autonoma tekniker överlag. Men ja, det är nog tanken när det gäller Lemströms kanal att den ska gå att fjärrstyra.

Jag tror jag slutar där, för jag uppfattar att det var det som var synpunkten överlag.

Tack, talman! Jo, det är bra att ni funderar på det här för att tekniken går, som sagt, väldigt fort framåt på det här området. Det gäller att följa med här och på det sättet kunna effektivera verksamheten. Fjärrstyrning är ett annat alternativ. Om ministern har besökt Köpenhamn så har ni säkert anlänt med flyg och landat på Kastrup och tagit den självstyrda tunnelbanan till Nytorv kanske, helt förarlöst. Det fungerar alldeles utmärkt. Det här är helt tillämpligt även exempelvis på vajerfärjor, dock inte i sådana fall där man kanske korsar en livlig farled, men tekniken finns.

Jag skulle gärna utveckla den här diskussionen vidare i lag- och kulturutskottet när vi tittar på lagförslaget.

Tack, herr talman! Det kan vi säkert göra i utskottet.

Det är intressant. I Norge 2019 så köpte man in två fartyg utanför Oslo som hade autonom teknik. Man tänkte att nu ska vi implementera det här och börja köra autonomt. I dag har man lite problem för det är inga toaletter på de här fartygen och de måste vara bemannade fortfarande. Nyligen så har Sverige också gått in för fyra skärgårdsfärjor som ska vara förberedda för autonom teknik, men lagstiftningen har inte kommit ifatt ännu. Så man sitter med den här tekniken, men man kan inte ta i bruk den. Så det är väl så det ligger till. Men, tack, hej!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas?

Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.