Andra behandling

I andra behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid första behandlingen eller förkasta förslaget. Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs lagförslaget för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas. Godkänt. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting och åhörare. Jag har några sista ord kring ärendet.

Aldrig tidigare har luckan av vad Åland behöver och vad landskapsregeringen ämnar att göra varit så stor. Landskapsregeringens lappa och laga politik löser tyvärr ingenting, annat än att det nödvändiga ekonomiska balanseringsarbetet ytterligare försvåras. Landskapsregeringen tar inte möjligheten att peka med hela handen för att visa vägen mot en ny ekonomisk kultur, som inte går ut på att finansiera välfärden via lån, utan hoppas istället på att turen allena ska sanera ekonomin genom plötsliga intäktsökningar.

I januari, i samband med förlängningen av tillfälligt stöd för medis, sade jag att det var ett gyllene tillfälle att visa att det finns en medvetenhet om den offentliga ekonomins sjukdomsbild. Det tillfället tog landskapsregeringen inte. Motsvarande läge fanns i mars i samband med investeringen av besökscentret i Bomarsund. Ej heller fanns då det politiska modet att i tilläggsbudget 2 rita upp en ny färdväg för den åländska ekonomin.

Förslaget om höjda landskapsandelar är det yttersta beviset för att landskapsregeringen inte känner någon större oro kring det ekonomiska läget, och tydligen är man beredd att agera bank för våra kommuner trots att man själv snart har tomt i kassan. Man är istället beredd att helt oblygt dela ut 1,2 miljoner euro som rena helikopterpengar och även till KST, en verksamhet som inte har ett dagsbehov av ytterligare pengar. En sak ska finansministern ha klart för sig. Den som får pengar den inte visste att behövdes hittar snabbt nya sätt att spendera dessa på.

Det finns ett klart mönster i landskapsregeringens penningrullande. Det tycks vara skillnad på folk och folk. Höjda landskapsandelar är ett förtäckt vallöfte som nu ska infrias, kosta vad det kosta vill, 1,2 miljoner ut.

Att sedan Ålands gymnasium med sina 1 000 åländska ungdomar äskade om 200 000 € i tilläggsbudget 2 men fick 114 000 € verkar inte störa nämnvärt. För landskapsregeringen tycks inte anse att det är lika noga att säkerställa en kvalitativ utbildning, som det är att dela ut pengar till kommunala verksamheter som inte ens äskat om pengar. Det säger något om vad detta egentligen handlar om.

Meddelandet om fem fokusområden för Åland känns långt borta, även om det klubbades för knappt en vecka sedan.

Jag anser att landskapsregeringen gör dubbelfel på dubbelfel och ändå finns inte riktigt modet att stå för det man gör. I debatten har vi hört om att pengarna ska underlätta och trygga välfärden av vad pandemin har orsakat. Tyvärr skymmer landskapsregeringens helikopterpengar sikten på vad som behöver göras. Landskapsregeringen väljer att utnyttja sina maktpositioner på ett ekonomiskt ansvarslöst sätt. Det viktiga tycks vara att underhålla gamla strukturer istället för att sätta människan i fokus och ta itu med de grundläggande problemen som Åland har.

Det är ingen högoddsare att landskapsregeringen inte lyssnar på oppositionspolitiker, däremot är det beklämmande att ingen större notis tas över vad sakkunniga tjänstemän anser, eller att inte ens skicka ut denna lag på remiss. I ljuset av förra veckans misstroendedebatt börjar det skönjas ett tydligt mönster i hur maktpolitiken hanteras. Jag hoppas verkligen att detta är sista gången som landskapsregeringen hanterar 1,2 miljoner lika godtyckligt som nu.

Jag vet inte om ni har tittat i tabellen i lagförslaget på sidan 4, men där finns det åskådliggjort vad landskapsandelarna, enligt förslaget, innebär och vilka skillnaderna är mot gällande lag. Medeltalet för en ålänning enligt förslaget är 1 204 euro. Tar vi till exempel Mariehamns stad så får en mariehamnare 394 euro, alltså ungefär en tredjedel. Tittar vi enbart på 1,2 miljoner, på vänstra sidan av tabellen, så är det 1,2 miljoner som ska delas ut och då blir medeltalet 40 euro per ålänning, där Mariehamn får 19,- alltså hälften. Vill man verkligen komma åt de faktiska orsakerna som pandemin för med sig så är det här helt fel sätt. Tittar vi sedan också på vad till exempel Jomala får av dessa 1, 2 miljoner så är det 16 euro per jomalabo. Det här är en ganska intressant läsning. Jag undrar om man ursprungligen hade andra summor och andra sätt att fördela pengar inom landskapsandelssystemet? För det här bevisar ju hur felaktigt det slår mot att man istället skulle ha beaktat arbetslösheten. Tack, talman!

Talman! Det är ingen överraskning, men jag delar ju ledamot Holmbergs analys. Jag tycker att landskapsregeringen sänder ut dubbla signaler. De medlen som man öronmärker för KST så säger man å ena sidan att ska vara för att stärka den sociala sektorn, å andra sidan så mellan raderna så vill man att KST ska dela ut de pengarna till kommunerna.

Faktum är att det var stämma i fredags och som en randanmärkning så var vi inte beslutsförda. Många har åsikter om KST, men när det kommer till kritan så fanns det för få kommuner på plats. Vi kunde också konstatera att just nu så ligger KST på plus 1,3 miljoner så det ser bra ut för närvarande.

Tack, talman! Tack ledamot Sjögren. Jag skulle förstå det här om det skulle finnas väldigt mycket pengar, att man då skulle kunna hantera saker på det här sättet, att man förebyggande delar ut pengar till en kommunal verksamhet. Men knappt ens då, men då skulle det finnas någon liten förståelse, men nu förstår jag det inte, speciellt när man i samma budget inte levererar de pengar som verkligen Ålands gymnasium skulle behöva ha, ungefär hälften får de. Det känns och därför valde jag att ta upp den här skiljelinjen mellan kommunal verksamhet och landskapets egen verksamhet. Tydligen så är det åtskillnad på dem det handlar om.

Talman! Så ser det ut, och förstås har många kommuner det knepigt att få sin verksamhet att gå ihop. Men det bestående intrycket från vår sida blir ju att landskapsregeringen behandlar sin egen verksamhet väldigt styvmoderligt.

Tack, talman! Ja, det går ju lite tvärs emot det meddelande som landskapsregeringen förde till lagtinget och som lagtinget klubbade för knappt en vecka sedan där vikten av utbildning och sysselsättning betonades. Så därav så vill jag lyfta frågan eller problematiken ännu en gång innan vi definitivt röstar och klubbar denna lag.

Tack, herr talman! Jag förstår mig inte på ledamot Holmberg och många med honom som på något sätt försöker göra ett motsatsförhållande mellan landskapet och kommunerna. Tvärtom, så är det ju så att de här två institutionerna jobbar ju ihop. Vi bor ju alla i en kommun, eller hur? Det är viktigt att alla kommuner går bra. Jag tycker inte om när man liksom försöker skapa ett motsatsförhållande mellan landskapsregeringen och kommunerna.

Sedan säger ledamot Holmberg att höjningen av landskapsandelarna nu så visar att regeringen inte har oro för ekonomin. Det är väl snarare tvärtom, man tänker på hela ekonomin och där ingår även kommunernas ekonomi.

Tack, talman! Tack ledamot Eliasson. Finans- och näringsutskottet var väldigt tydliga i sitt betänkande för ungefär ett år sedan gällande tilläggsbudget 3; att fördela pengar för pandemieffekter via landskapsandelssystemet är bland det mest trubbiga instrument man kan använda sig av. Däremot så föreslog man då att arbetslöshetsgrad och skattebortfall är det mest välriktade sättet att fördela rättvist och logiskt pengar där de hör hemma. Tittar man närmare på hur pengarna slår eller faller ut till de åländska olika kommunerna så blir det väldigt ologiskt och djupt orättvist.

Tabellen på sidan 4 i lagförslaget är ganska talande. Det råkar bli rätt ibland och det råkar bli mycket fel ibland när man hade kunnat välja ett system som hade varit ganska pricksäkerhet och som man hade haft ett år på sig (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Det är att gå in på detaljer, men nu pratade jag bara om att man överhuvudtaget väljer att stöda kommunerna. Sedan kan man göra det på många olika sätt. Det här har vi ju diskuterat hela fjolåret flera gånger och jag vet vilka diskussioner man hade inom finans- och näringsutskott. Det finns väl ingen som kan säga vad som är det perfekta och det mest korrekta. Men företeelsen att man tänker på kommunerna och stöder kommunerna, det tycker vi inom regeringsblocket är jätteviktigt, vi vill inte skapa det här motsatsförhållandet och det var det som jag ville få fram i min replik. Detaljerna sedan så har vi för kort tid på oss nu att diskutera här.

Tack, talman! Jag förstår mycket väl vad ledamot Eliasson vill få fram. Vi tänker och tycker olika där. Jag ser ju inte att ett lappa och laga system där helikopterpengar för stunden ska lösa kommunernas problem. Vi vet att det är mera grundläggande åtgärder som behöver komma till för att man ska få en långsiktig stabil ekonomi även inom det kommunala fältet.

Jag tror heller inte att landskapsregeringen kan och har möjlighet att över tid agera bank gentemot kommunerna. Jag tycker att det nästan blir en absurd situation att landskapsregeringen ska uppta lån för att i sin tur sedan kunna dela ut pengar till kommunerna som har en struktur som inte är hållbar.

Enligt ÅSUB så är arbetslöshetssiffrorna ett väldigt bra sätt att beakta pandemieffekter på, så gör man också även i de flesta andra delar av världen. Så jag tycker därför att landskapsregeringen verkligen hade kunnat titta på den aspekten. Man har haft, som sagt, ett år på sig sedan man gjorde det här senast.

Talman! Jag tänker ta tillfället i akt och påminna ledamoten Holmberg om varför denna åtgärd har vidtagits och varför utskottet stöder den. Det är för att säkra vardagen hos vanliga ålänningar, för att se till att den sociala servicen fungerar, för att se till att skolor har det utrymmet de behöver och för att se till att barndagvård alltid finns där, samt att vardagen ska fungera så smärtfritt som möjligt, för att alla ska kunna arbeta och tjäna pengar och dra in skatter. Det här är alltså ett sätt att säkra vardagen. Det gör man eftersom vi såg under den tidigare förra regeringsperioden att man gjorde sitt bästa för att inte göra vardagen lika säker. Av det här skälet och mot bakgrund av pandemin så tycker regeringsblocket att det är viktigt att markera att vi står i detta tillsammans och därför vill säkra finanserna.

Tack, talman! Ledamot Pettersson, jag tycker att det är onödigt att återigen titta i backspegeln över vad tidiga landskapsregeringar har gjort. Jag tyckte att vi hade en överenskommelse att vi skulle titta framåt istället, speciellt i tider som dessa.

Det som ju gör det här prekärt är ju att man löser inte några problem. Vi stoppar ett plåster på ett blödande sår. Alltså man gör inte något grundläggande som på något sätt kan föra utvecklingen framåt, utan man lappar och lagar. Man till och med tackar nej till att ge pengar åt Ålands gymnasium som verkligen skulle behöva ha 86 000 euro till. Så denna icke logik finner jag verkligen märklig, speciellt när vi pratar om Ålands gymnasium med uppemot 1 000 åländska studerande. Så peka med hela handen och säga vad ni vill! Men det gör man inte nu, utan nu lappar man och lagar man och det har man varken råd med och det gagnar inte heller ålänningarna.

Talman! Man kanske också ska påminna om att plåster är till för att sätta på blödande sår, det är därför man har dem. I det här fallet så gör man det för att vi ska säkra upp en situation som är svårbedömd. Hur det kommer att gå för kommunerna i anslutning och efter pandemin vet ingen. Att organisationer gör äskanden är inte samma sak som att man verkligen ska ge dem alla pengar. Äskanden kommer överallt, men som ett utskott så måste man förhålla sig till det. Den här diskussionen som pågår nu i andra behandlingen, av en lag som redan är hanterad i budgeten, den är ganska konstigt. Var inte ledamoten Holmberg med när det här diskuterades i utskottet och varför reste han inte de här frågorna då istället för att ta det nu när vi är inne i den elfte timmen?

Tack, talman! Jag reste visst frågorna, det är bara att titta på den reservation som är inlämnad och som tar upp i stort sett detsamma. Jag vill lyfta saken en gång till för jag tycker att det borde vara en väckarklocka för många, speciellt de som utåt säger att de vill föra en borgerlig politik som bygger på ekonomiskt ansvarstagande.

KST beviljas medel fast de inte har äskat om pengar. Ålands gymnasium äskade om pengar men får inte pengar.

Sedan när det gäller att sätta plåster på ett sår så kanske jag var lite otydlig. Man släcker bränder istället för att skapa ett lugn och en trygghet ute på fältet. Vi vet alla, handen på hjärtat ledamot Pettersson, att det fanns stora problem före pandemin, de har inte uppstått de här senaste tolv månaderna.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Föreläggs förslaget till landskapslag om temporär ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Talman! Jag föreslår att lagförslaget förkastas i sin helhet.

Talman! Jag ber att få understöda ledamoten Holmbergs förslag.

Lagtingsledamoten John Holmberg, understödd av lagtingsledamoten Ingrid Zetterman, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningen verkställs genom öppen omröstning. Jag ber lagtingsledamöterna Pernilla Söderlund och Robert Mansén att biträda vid omröstningen.

Omröstningspropositionen ställs så att den som omfattar utskottets betänkande röstar ja; den som omfattar lagtingsledamoten John Holmbergs förslag om förkastande röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Upprop.

Omröstningen utföll med 17 ja-röster, 6 nej-röster, 1 avstod och 6 ledamöter var frånvarande.

Lagtinget har alltså omfattat utskottets betänkande. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.