Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.
    Talmannen vill i förebyggande syfte påminna ledamöterna om att under diskussionen hålla sig till ärendet.

    Diskussion.


  • Talman! Bästa ledamöter, när man är på arbete i landskapsregeringen och när man talar i Ålands lagting känns det lite som det finns två olika tider. Den första tiden är före corona, den andra tiden är under corona och den tredje tidsräkningen sedan blir efter Covid-19.

    Det här meddelandet som nu ligger på landskapsregeringen bord, meddelande nummer 2 2019-2020, togs den 5 mars 2020. Det vill säga före Finland var satt i undantagstillstånd. Det här beskriver landskapsregeringens extern politik delvis vad gäller landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till Nordiska ministerrådet, prioriteringar inom dagordningen för Europeiska unionen, samt övriga externa arbeten. Sedan finns det också en redogörelse över verksamheten beträffande EU under 2019.

    Jag tycker själv, och har även tyckt tidigare, att redogörelserna är väldigt fylliga och ger en bra beskrivning. Delvis en tillbakablick, men också framåtsyftande, vad och hur man vill agera externt politiskt från landskapsregeringens sida. Det oaktat så är det ofrånkomligt att den Covid-19 pandemi som vi befinner oss i har förändrat EU:s ställningstaganden i vissa centrala frågeställningar. Vilket i sin tur spiller över på landskapsregeringen och även övriga medlemsländers förhållningssätt till olika saker. Det som dock är glädjande och som fortsättningsvis står fast, är den inledning som finns i början av meddelande där man skriver: Hur ska Åland kunna trygga och säkra sin externpolitiska position i en ständigt föränderlig omvärld, präglad av politisk populism, handelskrig, Brexit och växande säkerhetspolitisk osäkerhet? Denna frågeställningen är ytterst central i Ålands fortsatta externpolitiska arbete. Aldrig har väl den frågeställningen varit så central som den är just här och nu.

    Jag tänkte börja med det nordiska samarbetet och säga lite kring det. Det nordiska samarbetet är, som ni alla känner till, den externpolitiska plattform där Åland i princip kan agera som ett självständigt land. Visserligen är det så att när beslut ska fattas så är det de fem medlemsländerna som gör det. Grundprincipen är att det ska råda konsensus och är det så att man från åländska sida, Färöarna eller Grönland har avvikande åsikter, vilket jag själv har varit med om som nordiskt samarbetes minister under min tidigare period i landskapsregeringen, så beaktas det om man för ett resonemang kring det. Det nordiska samarbetet är den samarbetsplattform som inte bara är sakpolitik, utan också där vi har möjlighet att nätverka. Flera av er som kanske har varit på ett nordiskt möte och resonerat med en kollega, speciellt från Färöarna eller Grönland, kan oftast slås av att de sitter med nästan identiska problem som vi har. Det är nästan så man känner igen sig många gånger diskussionen hemifrån, så likartade är problemen för de tre självstyrande områdena inom Norden. Det nordiska samarbetet bedriv i X antal olika arbetsgrupper och ofta också i samverkan med Nordiska rådet som är parlamentets plattform.

    I den övergripande prioriteringen som var framtagen för år 2020 säger man "Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region". Jag kan svårligen tänka mig att det skulle vara någon i den här salen som inte skriver under på det. Samtidigt sätter man ett fokus på de yngre och man talar mycket om hållbar konsumtion, produktion och också om generation 2030. Alltså de framtida beslutsfattarna som ska ta vid när åtminstone några av oss stiger åt sidan. Landskapsregeringen stöder naturligtvis de övergripande prioriteringarna och det är precis som med allting annat att man sedan får försöka bryta ner det här på lokal nivå och anpassade till rådande förhållanden. Den av er som har följt debatten inom Norden vet att Färöarna gjorde ett försök. Man ville bli en så kallad fullvärdig medlem i Nordiska rådet, det här röstades sedermera ner. Det var ett stöd från Grönland och Åland, men det oaktat lyftes frågan på ett högre plan och det försiggår nu ett resonemang i relation till Helsingforsavtalet om det finns möjligheter om man så önskar att bli mer självständig även inom det nordiska arbetet.

    Gränshinderarbete är någonting som Åland har varit drivande i. Vi har en ganska stor gränshinder problematik, delvis beroende på att vi har ganska mycket studerande på svenska sidan, närmare 70 procent, men också att vi har en del av våra ålänningar som i början på mitten på 1900-talet flyttade till Sverige, har levt sitt arbetsföra liv där och nu återvänt som pensionär till Åland. Det finns en del komplikationer där vad gäller skatterna av pensioner etc. Samt att vi har mycket åländska sjömän som arbetar och kommer i åtnjutande av det nordiska systemet.

    Vad gäller det här året, 2020, så är det Danmark som har varit ordförandeland och de har gjort det tillsammans med Färöarna och Grönland. Det är den uppfattningen jag får. Inför år 2021 är det Finland som tar över ordförandeklubban. Jag vet att vår nordiska samarbetets minister Annette Holmberg-Jansson tillsammans med tjänstemän har fört mycket diskussioner med Finland vilka möjligheter Åland har att vara med. Vi ska också komma ihåg att Åland fyller hundra år så det finns alla möjligheter för Finland att visa lite generositet, likt Danmark, och låta Åland få en framträdande position dessa år.

    Vad sedan gäller vidare kring EU frågan så är det väl nästan lite sorgligt att konstatera att den Brexit som nu står för handen inte kommer att ge oss en egen parlamentsplats trots tidigare löften. Även i Ålandskommittén slutbetänkande från år 2013, där jag vill framhålla att det fanns en enighet också från rikspolitiskt håll, så skriver man "förslaget om en egen plats för Åland i Europaparlamentet. Det är viktigt att fortsättningsvis trygga Ålands påverknings möjligheter i EU-ärenden och att hålla fast vid de löften som getts om att i kommande förhandlingarna på Unions nivån, fördelningen av parlamentets platser, hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status." Det här var år 2013 då de politiska löftena gavs, nu vet vi ju hur det gick med det. Trots ihärdigt arbete, bland annat från tidigare minister Fellman, tidigare lantråd Sjögren och många andra därvid, så slutade med att den plats som Finland tilldelades på grund av Bexit kommer inte att tillfalla Åland.

    Det finns dock kanske en liten öppning kan vi säga därför att vi har rätt till den här platsen, så enkelt är det. Att vi sedan inte är en miljon invånare, hade det gjort någon skillnad om vi varit en miljon invånare? Nu är vi 30 tusen. Hade det gjort någon skillnad om vi hade varit 3 miljoner invånare eller 30 miljoner invånare? Det är ju inte invånarnas antal det handlar om, det handlar ju om grundprincipen. Den är någonting helt annat, den har ingenting kopplat till invånarantalet så den argumentationen köper jag inte. Vad gäller EU så vet vi att Nordirland skapar "problem" för EU men det skapar också möjligheter. Det finns ett ganska långt kapitel på sid 38 om skattegränsen och de komplikationer som blir med att Nordirland och Irland blir på olika sidor, så att säga. Jag citerar den sista delen av det där man skriver att "Nordirland förväntar sig förenklade lösningar i förhållanden till EU:s tullregelverk och landskapsregeringen följer detaljerna i den fortsatta utvecklingen av gränsen för att bevaka om eventuella avvikelser införs i förhållande till tullkodexen och dess delegerade förordning som även reglerar förfarande över den åländska skattegränsen". Där har vi en möjlighet och den bevakas noggrant av våra tjänstemän för att se om det kan finnas en möjlighet också härför Åland att få likartade särbestämmelser. Det som Nordirland också har fört fram och som Åland hakar på är en begäran om en observatörsplats. Får väl föra kanske mer djuplodande resonemang kring det i självstyrelsepolitiska nämnden om det är förnuftigt att begära en observatörsplats eller om man fortsättningsvis skall driva på Europaparlamentets platsen, eller om man för ett resonemang att det ena inte utesluter det andra. Jag är själv lite osäker kring den delen, vad som är vad som är förnuftigast. Med det oaktat så är det på det viset att mycket stora delar av det bestämmande som även rör Åland på detaljnivå bestäms inte av oss, det bestäms i EU och där har vi bara en indirekt beslutande makt, då via Finland. Det sista exemplet på ett EU misslyckande måste väl ändå vara vårfågel jakten där det nästan är barnsligt ,ursäkta uttrycket. Man uppskattar att mellan 300 000 och 500 000 fåglar dör på flykten upp till Norden, men de här 3000 som vi ville fortsätta skjuta som en kulturarvs gärning och också som en viltvårdande insats tillåts inte. Det är sådana gånger man man tvivlar på rättsstaten, men vi får väl arbeta vidare med det också. Jag tror att jag avslutar här och tackar för ordet. Tack.


  • Talman! Det är märkliga tider. Samtidigt som speciellt landskapsregeringen har att hantera coronakrisen, så är det viktiga saker som ändå rullar på och där vi måste visa framfötterna och hålla våra positioner. Min första fundering går kring tidsomställning och där det på EU nivå nu är bestämt att man slopar sommartiden. Hur ligger status när det gäller det Nordiska samarbetet och det som skulle vara väldigt ödesdigert ur åländsk synvinkel, om man får olika tidszoner inom norden. Hur ser det dagsaktuella problemet ut?


  • Talman! Jag delar fullt lagtingsledamot Sjögrens analys. Det vore ytterst olyckligt om vi hamnar i en tidszon och den övriga Norden i en annan. Detaljerna kring det här får jag passa på till vår Nordiska minister Anette Holmberg-Jansson så får hon ge den sista uppdateringen.


  • Talman! Min andra fundering gäller den europeiska politiken och det som nu tydligt och klart står i det externpolitiska meddelandet. Landskapsregeringen tänker jobba både för en observatörsplats och Europaparlamentsplats. Hur är strategin när det gäller Europaparlamentsplatsen? Har man fått några vidare signaler kring konferensen kring EU:s framtid och om man där diskuterar den europeiska vallagen?


  • Tack, talman! När det här meddelandet skrevs i mars så förde vi kanske en lite annan diskussion i landskapsregeringen, också vad gäller EU och EU:s påverkningsmöjligheter och medverkan. Det var därför som jag i mitt huvudanförande sade att jag tror att det finns en klokskap i att självstyrelsepolitiska nämnden fördjupar sig i diskussionerna kring om vi fortsättningsvis ska föra fram en observatörsplats samtidigt som vi arbetar för en parlamentsplats. Det har hänt en del under resans gång som jag tror att självstyrelsepolitiska nämnden kan behöva fördjupa sig i.


  • Tack, talman! En fråga som jag berörde häromsistens när vi pratade om självstyrelsepolitiska programmet är om det behövs två program för att beskriva vår verklighet externt. Det här heter externpolitiska programmet men det är ju inte utrikespolitiskt, alltså mot Helsingfors. Varför kan man inte inkludera allt som har med Helsingfors också att göra? Europaparlamentsplatsen nämndes som ett exempel på det, hör det till båda eller hör det till det ena? Jag tänkte bara fråga hur lantrådet ser på den saken? Kunde man inte beskriva det här tydligt och enkelt i ett dokument?


  • Talman! Jag ser inte några politiska problem i det. Om det sedan finns juridiska vågar jag inte svara på i dagsläget. Utmaningen låg i att det här redan var upparbetat att systemen skulle se ut såhär. I min värld skulle jag faktiskt också gärna se att den diskussion som finns kring nordiska rådet skulle föras som en samlad diskussion här i lagtinget. Då skulle vi i så fall få allt som är "utrikespolitik" samlad. Här tror jag att vi har goda möjligheter till att idka ett bättre samarbete mellan lagtinget och landskapsregeringen.


  • Tack, talman! Vi må möjligen kalla det externpolitik då för det vänder sig ju åt alla håll, alla väderstreck från Åland, inklusive Helsingfors. Helsingfors skulle vi ju inte prata om här, men ändå pratar vi om Europaparlamentsplatsen. Då kommer man ändå till att man kanske har tankar om Helsingfors, som man inte ska nämna nu för det ska man ta i det självstyrelsepolitiska programmet.


  • Tack, talman! Tack lantrådet för en intressant presentation. Jag har två frågor, den första gäller energi. Under punkt 3317, jag tänkte höra statusen där när det gäller el transiteringen. Det har ju varit problem för Åland. Vi skulle kunna göra mycket mer med vår el och kanske till och med tjäna lite pengar, för en gångs skull, om det är så att den möjligheten förbättras. Speciellt gentemot Sverige. Hur ser statusen ut där?


  • Talman! Jag är inte riktigt sker på vad lagtingsledamot Holmberg syftar på. Om ledamot Holmberg syftar på de vindkraftsprojekt som ligger i rörelse finns det goda möjligheter. Vad gäller transiteringen över till svenska sidan så verkar det vara en evighetsfråga som jag själv drev när jag var ansvarig för energifrågorna. Det är ganska märkvärdigt att man i ett EU sammanhang är ett eget EU land, också enligt självstyrelselagen är man ett eget EU land, trots det ska man betala 1,2 miljoner i transitering till svenska sidan. Därför att man kopplar i ett nät som inte är det rätta nätet, om man säger så. Jag tro att det fortsättningsvis finns möjligheter att komma vidare, men jag tror det kan vara bra om vi utvecklar vindkraften ytterligare. För det är ett incitament till att exportera grön el och det är alltid intressant.


  • Tack, talman! Jag nöjer mig med det, lantrådet förstod min fråga. Min andra fråga gäller jakten. Det är många tusentals ålänningar som är bedrövade och detta beslut var ingen bra reklam för EU. Jag förvånas när man läser att Åland blev meddelat att det inte skulle bli ett hörande, utan mer än skriftlig process gentemot EU. Det visar väl också ganska signifikativt hur hela den här processen går till. Det är någon form av storebror som tittar ner och besluta, men inte alls har koll på vad som händer på ett litet område om Ålands till exempel. Nu är det viktigt att vi inte ger upp. Vi ska ha en målsättning att jakten ska tillbaka, helst så fort som möjligt, det kommer säkert ta ett par år. När jag ser listan på de ministerområden som finns när det gäller nordiska ministerrådet, finns inte alls jakt och viltvård med till exempel. Jag tror det är viktigt att Åland visar upp vad vi som en liten nation ändå gör när det gäller speciellt (… taltiden slut).


  • Talman! Jag uppfattade inte riktigt frågan där, men jag stöder intentionerna i det som ledamot Holmberg säger. Vi ska inte acceptera ett sådant här förfaringssätt, att vi har blivit hanterade som ett objekt. Även våra juridiskt sakkunniga vid landskapsregeringen har sagt att det är ytterst ovanligt att du inte får framlägga dina synpunkter muntligen, utan att det bara ska vara ett förfarande utan hörande. Vi har all anledning att återkomma till det. Samtidigt känns det inte riktigt just i de här dagarna som att det har min prioritet. Det finns med och jag vet att det finns starka krafter inom landskapsregeringen också som vill fortsätta driva den här frågan. Delvis på det principiella planet, men också därför att vi har rätt till vår kultur. Så enkelt är det.


  • Tack, talman! Jag är lite förbryllad över den ganska starka tyngdpunkt på den här Europaparlamentsplatsen som finns i det externpolitiska meddelandet. Gör landskapsregeringen bedömningen att det här är en realistisk möjlighet? Vi ägnar väldigt mycket tid att förankra processen i självstyrelsepolitiska nämnden för att jobba med Europaparlamentsplatsen när det fanns en liten, liten öppning i och med Brexit och de platser som skulle fördelas. Nu är den dörren stängd. Gör landskapsregeringen bedömningen att det är politiskt realistiskt att Åland skulle få en parlamentsplats? Hur tänker man i så fall gå tillväga med processen?


  • Talman! Jag vet inte om jag vill säga att det är realism i första hand som präglar processen. Man kan vända på det och säga: vem hade för tio veckor sedan trott att världen skulle stå stilla? Vem hade trott att alla fartyg skulle sluta trafikera? Att länderna skulle stänga sina gränser? Att barnen skulle skickas hem från skolan? Vem hade trott något sånt, att ett virus från Kina skulle stanna en hel värld med allt vad det innebär för personligt lidande och ekonomin? Svaret på den frågan är ingen. Ingen hade kunnat föreställt sig de här följderna. Har man det i beaktande finns det egentligen ingenting som är omöjligt. Ingenting som inte kan ske. Man kan vända det här till något positivt och säga att i dagsläget finns det ingen öppning för oss för en Europaparlamentsplats, men det betyder inte att det är omöjligt. Det betyder bara att det är svårt, det är därför vi ska fortsätta jobba med det.


  • Tack, talman! Att världen har förändrats drastiskt under de senaste veckorna håller vi alla med om, men i ljuset av det är den här frågan ännu mer relevant. Bedömer landskapsregeringen att frågan om en Europaparlamentsplats, i den situation som vi befinner oss i nu, är rätt sak att sätta tjänstemäns och politiska resurser på? Om man gör den bedömningen, hur tänker man gå tillväga? Vilka initiativ tar man? Vilka vägar ska man gå? Vem ska man prata med när vi redan har pratat med alla i den här processen och det inte finns någon öppning?


  • Talman! Just här och nu är det ingen tjänsteman som för ett aktivt arbete med en Europaparlamentsplats. All den juridiska sakkunskap som finns i landskapsregeringen är behjälpliga vid tolkningen av de olika direktiv och de lagförändringar som behövs på grund av Covid-19. Även fast det inte sker exakt här och nu betyder det inte att vi ska lägga ner det projektet. Det kommer nya tider, det kommer andra tider. I landskapsregeringens handlingsprogram sade vi att vi ville förstärka våra positioner i Bryssel, skapa ett Ålands kontor i Bryssel,stärka våra relationer i Helsingfors och i Sverige, Mälardalen. Alla dessa förstärkningar externpolitiskt gör vi för att bredda kunskapen om Åland och skapa en bredare grogrund för att därigenom kunna utveckla utrikespolitiken, där en en Europaparlamentsplats kan var möjlig. Jag kan hålla med om att det inte är den mest optimistiska synen man kan ha på en Europaparlamentsplats, men jag vägrar ge mig. Så enkelt är det, för vi har rätt till den här platsen.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Anförande | 13:38

    Fru talman! Bästa lagtingsledamöter. Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens externpolitik är en imponerande lunta som omfattar 62 sidor. Den visar att det är mycket som är gjort och uträttat, det är en hel del som är påbörjat men det mesta ska fortsätta och är sådant som löper från år till år. Man måste verkligen ge landskapsregeringen och tjänstemännen en eloge för att de hinner vara med och påverka och nätverka på olika nivåer! Men allt det här ger en omvärldsbevakning som är nog så viktig för framtiden.

    Självstyrelsepolitiska nämnden kommer säkert att behandla meddelandet mer ingående, och även om dokumentet beskriver en ”normaltid” kan nämnden särskilt titta på vilken verklighet vi nu befinner oss i, som vi kanske kan kalla för ”onormala tid”.

    Meddelandet gällande externpolitik behandlar till största delen det nordiska samarbetet och EU. När det gäller nordiska samarbetet är årets tema ”Framtidens lösningar tillsammans”. Detta tema går väl helt i linje med att skapa ambitiösa och välfungerande hållbarhetsinsatser för ett grönt Norden och smarta klimatlösningar. Här känner vi igen våra insatser för en grön ö i ett blått hav och vår egen hållbarhetsagenda. Tyvärr kommer detta nordiska ordförandeår att komma i Coronans skugga och därmed får vi kanske inte få till stånd de insatser som vore önskvärda.

    Det gäller för den åländska regeringen, precis som lantrådet beskrev, och åländska parlamentariker att sätta det nordiska samarbetet högt. För här finns möjligheter att lära och utbyta idéer med parlamentariker och tjänstemän i de nordiska länderna, särskilt i självstyrande områden som Färöarna. År 2021 är det Finlands tur att ta sig an ordförandeskapet, här gäller det att på alla sätt sköta marknadsföringen så att Åland får vara en del ordförandeåret och presentera sig på olika områden för de nordiska vännerna. Detta är ju särskilt viktigt med tanke på att självstyrelsen inleder sitt jubileumsår 2021.

    I slutet av promemorian nämns samarbetet med svenska läkares praktik på Åland. Den tidigare AT-tjänstgöringen förändras till en praktik som inkluderas i grundutbildningen, men tack och lov finns inga hinder för att också den praktiken får ske på ÅHS. Att den åländska sjukvården är beroende av tillgången till svenska läkare har väl länge varit klart, men i och med Coronan blev det här ännu tydligare. Det är illavarslande att den stängda gränsen mot Sverige under rådande undantagsförhållanden har ställt hinder för detta utbyte. Här är det bara att hoppas att restriktionerna så snart som möjligt tas bort.

    Jordbrukspolitiken är väl en av EU:s viktigaste utmaningar. Meningen var att ett nytt stödsystem skulle tillämpas fr.o.m. 2021, men eftersom EU hittills inte kommit fram till en långtidsbudget har det nya stödsystemet flyttats fram till 2022. Med tanke på rådande situation är det kanske inte alltför vågat att förutse att starten för det nya program året förläggs till 2023. Här är självstyrelsens tjänstemän väl involverade i proceduren.

    Skattegränsfrågan nämns i meddelandet och här ses möjligheter med Storbritanniens utträde ur EU. Det gäller för EU och Storbritannien att hitta ett smidigt gränsöverskridande till Nordirland. Kanske man här också kan hitta lösningar för Åland. Precis som lantrådet nämnde följer man noga med i förhandlingarna.

    De flesta frågor och utmaningar håller sig inte längre inom en nations gräns. ”Om någon nyser i Kina drabbas hela världen av förkylning”. Det här uttalandet är faktiskt några år gammalt och det skulle definiera ekonomin,men just nu står det klart för oss alla hur sant det här var. Covid 19 och corona-krisen har stängt gränserna mer än vad jag upplevt under min livstid och den är längre än för de flesta här i lagtinget. Gränsstängningens mål är att hindra rörlighet och minska smittspridning, tvärt emot EU:s tankar om fri rörlighet och samarbete för att stärka Europas muskler i världen. Vi kan konstatera att EU bett världen om ursäkt för sin inaktivitet då Coronan knackade på dörren. En viss förståelse för den fumliga handläggningen har man, eftersom det till en början var svårt att inse vilka konsekvenser ett virus kan ha och att en pandemi som denna kan slå undan benen på världsekonomin.

    ”Men det skall väl ock en gång bli slut ock på detta”, så sa min gammelfarmor när hon var trött och ville dö. Och det skall väl bli ett slut på Coronan, men ingen kan säga när. Alla farsoter har en ände och vi får hoppas att den här protektionismen avslutas och att vi kommer tillbaka till ett nytt gemensamt europeiskt samarbete.

    Det är jätteviktigt att man på Åland skulle skapa ett resurscenter för att initiera och hjälpa till med att få utbyten. att zooma marknaden för tillgängliga program och att sköta byråkrati och rapportering. Därför att det här tar resurser i anspråk och kan också ge ekonomiska resurser som vi kommer att behöva. Om inte annat så kan sådana här utbyten visa hur bra vi har det. Det har jag faktiskt erfarenhet från när vi skickade ut elever. De kom alltid tillbaka och sade att vi har så god mat, vi har så duktiga och engagerade lärare och att vi har så bra förmåner. Bara att få den uppenbarelsen är en vinst, men det finns så mycket annat att upptäcka externt när omvärlden väl öppnar sig för oss igen. För vi behöver mer idéer och framtidstro mer än någonsin.


  • Talman! Ledamot Högman och jag delar ju bänk så enda möjligheten för mig att få säga något är när ledamot Högman är i talarstolen, därför passar jag på. Jag vill ge en eloge för ett bra anförande. Precis som ledamot Högman sade så ändrar coronan planer och spelregler. Därför vill jag passa på att ta tillfället i akt och säga att när det gäller det här med att ha ett delat ordförandeskap mellan Finland och Åland, så var det precis de frågorna vi skulle diskutera midsommarveckan när hela den finländska nordiska råds delegationen skulle komma hit till Åland. Så att vi skulle få diskutera hur vi ska lägga upp det här. Nu vet vi inte vad det blir men vi ska fortsätta diskussionerna. Jag vill passa på att upplysa om den saken att det är viktigt att vi också på parlamentariker nivå försöker stöta på där vi kan på samma sätt som regeringen förstås gör.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:48

    Det är väl inte mycket jag kan säga åt det här.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 13:48

    Tack, talman! Ledamot Högman anlägger ofta ett historiskt perspektiv vilket undertecknad finner mycket sympatiskt. Man kan med fördel tänka tillbaka 100 år i tiden, hur läget var då när Europas gränser var skarpare än vad de någonsin varit och marinen patrullerade kusterna. Vi hade också då den pandemi som hette spanska sjukan, till skillnad från coronan idag. Det finns en hel del tänkvärt i detta. Ibland börjar man nog fundera på om inte allt går i cykler här i livet.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:49

    Vi ska väl inte fördjupa oss i det historiska för då kan jag tala om pesten och digerdöden, men jag tror att vi lämnar det.


  • Tack, talman! Tack för ledamot Högmans väldigt initierade anförande. Jag finner stort intresse i förslaget kring resurscenter för europeiska utbyten. Applåderar, verkligen, för framsyntheten också i dessa tider. Flera möjligheter går ju förbi Åland, våra ungdomar och andra vad gäller utbytesprogram. Det gäller också att underlätta administration och andra saker som ledamot Högman var inne på. Nätverkandet och ambassadörsskapet som det här kan ge höjer såklart den åländska externpolitiska profilen. Skulle ledamot Högman kunna förklara lite mer vad det här skulle handla om?


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:50

    Jag vet inte om jag kan förklara så mycket mera. Det finns ett embryo till det här, Comenius, Erasmus och de programmen. Det är vissa skolor, grundskolor och också gymnasieskolor, som gjort sådana utbyten med mycket gott resultat. Som sagt, det kostar pengar och resurser. Det finns inte så stora budgetar. Framförallt är ju den biten att ta reda på vad som finns, man behöver få någon som zoomar, och hjälp den vägen. Det är väl det som är min tanke.


  • Tack, talman! Jag vill ställa mig i skaran till lovorden för ett mycket bra anförande. Även jag fastande på det sista, ett resurscenter. Det är något som Åland skulle behöva ha. Där kan vi bli bättre, utnyttja vår litenhet till att bli större. Idag har vi en hel del olika projekt på Åland, men de är alltid förknippade med väldigt mycket administration. Mycket energi, tid och pengar går åt för var och en projektägare att hantera det. Förra perioden fanns det en väldigt bra motion i ärende. Jag undrar om det inte också finns med regeringsprogrammet för sittande regering, att skapa någon form av motor där man skulle kunna dra nytta av varandra i de olika projekten. En projekttid är en viss tid, innan projekttiden är slut hinner man kanske fundera på andra möjligheter istället för att vara här och nu, som man kan vara om man får hjälp av andra. Där kan, återigen, ett plus ett bli tre. Det var ett bra förslag.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:52

    Talman! Ledamot Holmberg berör centerns regeringsprogram och där finns det en sådan skrivelse. Det känns bra att det finns understöd för det här. Jag tror faktiskt att vi behöver det för vår litenhet.


  • Tack, talman! Det är egentligen redan nu som efterarbetet av coronakrisen ska äga rum. Det är nu vi behöver de kortsiktiga stegen för att hantera krisen, men även de långsiktiga som sedan ska göra ett Åland 2.0 ännu starkare och ännu bättre. Därav skulle det var väldigt viktigt att ett sådant här resurscenter, eller vad man nu sen kallar det, ser dagens ljus.


  • Ledamot Gyrid Högman (C) Repliksvar | 13:53

    Absolut, det är viktigt att börja nu. Även om det känns att man är lamslagen.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Anförande | 13:53

    Talman! Meningen var att lagtinget skulle diskutera och debattera det externpolitiska meddelandet redan för flera veckor sedan. Det kom annat emellan och jag tyckte det var väldigt intressant den liknelsen som ledamot Högman tog i sitt gruppanförande. "Nyser någon i Kina så bliv hela världen förkyld". Det är ju faktiskt kaosteorin,flaxar en fjäril med vingarna i Mexiko så blir det orkan på andra sidan globen. Kaos är det minsann.

    Det som kom emellan, som vi alla vet, sätter fokus väldigt kraftigt och nödvändigt på ekonomin, både när det gäller det nordiska samarbetet såväl som det europeiska. Under Islands ordförandeskap 2019 var prioriteringarna rörlighet och ett starkt internt samarbete. Danmarks ordförandeskap i år som har den övergripande prioriteringen framtidens lösningar tillsammans. Där har också Danmark på ett mycket föredömligt sätt genomfört sitt ordförandeskap tillsammans med Färöarna och Grönland. Samtidigt som Finland innehar ordförandeskapet 2021 sammanfaller det med självstyrelsens jubileumsår. Vi får hoppas och trycka på att också Åland blir delaktiga i ordförandeskapet. Jag har goda förhoppningar ändå med den här riksregeringen, inte minst mot bakgrunden att vi gång på gång visar att vi både är intressanta och goda värdar. Senast när Finland hade EU ordförandeskapet så förelade man i princip samtliga möten i Helsingfors, för att man ville vara klimatsmarta. Faktiskt så fick vi hålla ett möte på Åland. Det var kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) som besökte Åland i september i fjol. Det var ett mycket bra möte och Åland fick idel lovord efter det. Vårt jubileumsår är ett bra tillfälle att lyfta självstyrelsens bakgrund, men det är också centralt och mycket viktigt att fira när det blir folkligt och för alla åldrar.

    Efter att den akuta fasen lagt sig beträffande pandemin är det goda skäl för nordiskt samarbete för gemensam analys och framtida gemensamma strategier. Det finns mycket att lära, inte minst när det gäller gränshinder. När det gäller de nordiska strategiska prioriteringarna kommer av nödvändiga och naturliga orsaker de närmaste åren att ha fokus på ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Men det som är ytterst viktigt nu och inte minst det momentum och den enighet som fanns eller finns kring ett grönt Norden och visionen 2030. Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region. Det finns ett momentum att ta ytterligare steg när det gäller miljön och klimatet, men jag måste understryka att det finns också en oro om flera av de prioriteringarna kommer på skam i takt med att ekonomin blir hårt ansatt. Angelägna ärenden för det nordiska samarbetet är den kommande tidsomställningen inom EU. Det är mycket viktigt ur vår synvinkel att tidsomställningen i hela Norden harmonisera. Intressant och viktiga projekt är också harmonisering av byggreglerna i Norden. Boende och byggande står för en mycket stor del av koldioxidutsläppen. Samt även ett gemensamt, nordiskt, elektroniskt ID, för att möjliggöra tillgång till e-tjänster över nationsgränserna. Det finns framtidsprojekt och det är viktigt att hålla fokus på den. När vi alla blir uppslukade i dagsläget av pandemin.

    Liksom det är angeläget att Norden håller fokus på miljö och klimat samtidigt som man hanterar ekonomi och social hållbarhet i kölvattnet av pandemin, är det viktigt att det också görs i hela Europa. Den europeiska gröna given är mycket viktig liksom klimatpakten och den kommande klimatlagen. För Ålands del gäller det att leva upp till och förvalta det pris vi fick för vår utvecklings- och hållbarhetsagenda "European Sustainability Award". Konferensen om EU:s framtid skulle vara en viktig plattform för Åland att delta i och där har landskapsregeringen ambitionen att göra påstötar. En eventuell revidering av den europeiska vallagen ger Åland en möjlighet att på nytt väcka frågan om parlamentets platsen. En observatör plats låter också som ett intressant spår, men jag blev lite konfunderad i lantrådets anförande om att självstyrelsepolitiska nämnden ska välja spår i den frågan. Här måste det finnas en realistisk bedömning av landskapsregeringen, vilket kort vi ska satsa på eller om vi ska satsa på båda. Mycket viktigt för oss är också att följa processen med Brexit och gränsen mellan Irland och Nordirland, hur man löser det och vad det kan ge för förslag på lösningar på vår synliga skattegräns.

    Under året kommer också en omfattande rapport, som just nu är under beredning, att färdigställas. Den analyserar Ålands medlemskap, ur olika synvinklar, i den europeiska unionen. Det här är ett arbete som vi har beställt själva, landskapsregeringen och självstyrelsepolitiska nämnden. Uppdraget utförs i huvudsak av Ålands Fredsinstitut med benäget bistånd av ÅSUB. Där tror jag att vi kommer att hitta mycket matnyttigt och hur vi kan hålla fram våra positioner på europeisk nivå i framtiden. Tack.


  • Tack, talman! Tack ledamot Sjögren för ett bra anförande som sätter fokus på frågan om en grön återhämtning i Europa och också på Åland. Efter krisen ställs ju nu frågan ser samhället ser ut när vi vaknar upp efter den här coronapandemin, och hur också samhällsekonomin ser ut? "Recover better", det var FN:s generalsekreterares uppmaning till världens länder, "Återhämta er bättre". Offentliga stimulanser kommer ju att vara aktuella. Tiden för återhållsamhet, kanske inte är just nu. När man då tänker på dessa offentliga stimulanser så kommer också gröna investeringar in. Jag blev väldigt glad av att höra att liberalerna ställer sig i den skaran.


  • Ledamot Katrin Sjögren (Lib) Repliksvar | 14:01

    Talman! Liberalerna tycker det är väldigt centralt med den gröna omställningen, och att också få rull på den cirkulära ekonomin. Vi har möjligheter också på Åland att hålla fast vid de ambitiösa klimatmålen och att ta steg framåt när det gäller den cirkulära ekonomin. Vi är väldigt få men, som sagt var, vi har redan fått erkännande och pris för vår utvecklings- och hållbarhetsagenda. Jag är helt säker på att vi kan skapa goda exempel också när det gäller kriget mot klimatet och när det gäller cirkulär ekonomi.


  • Ledamot Wille Valve (M) Anförande | 14:02

    Talman! Moderat samling tackar för en bra redogörelse som lyfter flera av de utmaningar som var aktuella före corona. Den enda kritik som möjligtvis kunde lyftas är att det finns några trådar som lämnas hängande i redogörelsen, vilket dock är förståeligt då ambitionen uttryckligen är att täcka ett så brett område som möjligt. Den virusepidemi som nu dominerar den politiska debatten, skapar också en stor externpolitisk elefant i rummet som inte fanns före corona. Elefanten i rummet är att det nu går en skarp gräns i Ålands hav som omöjliggör saker som passagerartrafik, arbetspendling för sjukvårdspersonal, för att nu nämna några saker. Utan att värdera varken den svenska eller finska coronastrategin så kan vi torrt konstatera att de är olika. I Svenska Dagbladet i dag kan vi notera att fem restauranger i Stockholm tvingas stänga, då de inte i tillräcklig grad tagit sitt smittskyddsansvar. Det är alltså fem restauranger av Sveriges 20 000. Kontrastera detta mot Finland där alla restaurangnäringar i praktiken är stängda.

    De olika vägvalen kommer givetvis att få externpolitiska konsekvenser för Åland längre fram. Då våra samhällen börjar tina upp från coronafrysningen lär särskilt gränsöppningen västerut ske med myrsteg. Det gäller då för landskapet att tydligt visa på de områden där den stängda gränsen ger betydande utmaningar, vilket också landskapsregeringen gjorde i ett brev i går. Tillgången till sjukvårdspersonal är viktig, inte bara för coronapatienter utan faktiskt för alla patienter på ÅHS.

    Vi har idag både ett självstyrelsepolitiskt och ett externpolitiskt meddelande. En stående fråga i den här salen är vad som hör vart. Ledamot Silander lyfte förverkligandet av Ålands plats i Europaparlamentet som med fog kan konstateras höra till båda. På sid 10 i meddelandet hittar vi svårigheterna för svenska psykologer att göra sin praktik på Åland. Efter att detta meddelande skrevs har dock landskapsregeringen konstaterat att det här egentligen inte är en externpolitisk utmaning. Utan en självstyrelsepolitisk då knuten finns i Helsingfors. Ansvarig minister Anette Holmberg-Jansson har börjat agera med anledning av detta självstyrelsepolitiska hinder.

    Vart är vi då på väg med EU? En spekulation är att Brexit fullbordas och att det därmed kommer att finnas ett uppenbart behov av nytt handelsavtal dels ett med Storbritannien, men också en hel del tredje parter vars handelsavtal kommer att behöva förnyas. Det här lär beröra Åland på två sätt. Dels förstås genom att vi köper och säljer en hel del med världen utanför EU. Men vi ska inte heller glömma att varje EU handelsavtal innehåller några meningar som tillvaratar Ålands möjligheter till undantag i form av näringsrätt, hembygdsrätt och jordförvärvsrätt. Låt oss inte tappa detta från radarn. Det är bra att landskapet i den externpolitiska redogörelsen ger prioritet åt arbetet med att riva gränshinder, det gillar vi moderater. Dessutom prioriteras gränshinders frågorna under kapitel 2514, finans. Vilket verkligen är var gränshinder hör hemma.

    Gränshinder handlar både om förlorade möjligheter, en knölig vardag, men framförallt handlar det om förlorade pengar. Bara i Köpenhamnsområdet leder skillnader mellan svenska och danska yrkesutbildningar varje år till kostnader på ungefär 64 miljoner svenska kronor till rent av 5,4 miljarder svenska kronor, på grund av att danska praktikelever inte kan söka praktik i Sverige. Ett lite mer banalt exempel, danska fritidshusägare i Sverige har inte haft möjlighet att teckna en rad abonnemang såsom tv, mobil och internet för att de inte har ett svenskt personnummer. Det här skulle kunna lösas med ett så kallat samordningsnummer, vilket Damvad Analytics beräknar skulle kunna leda till att privatkonsumtionen av internet och mobiltjänster i Sverige skulle öka med cirka 54 miljoner svenska kronor varje år. På många håll i Norden har man börjat göra gränshindersanalyser av samtliga förslag. Jag vill uppmana landskapsregeringen att också göra det framledes i våra lagförslag. Det kostar ungefär tre till fyra meningar per lagförslag, men kan frigöra jättemycket potential och förbättra vardagen för ålänningarna. Det är dessutom ett av de enklaste medlen för att nå de mål som landområdet inledningsvis beskrev, Norden som världens mest integrerade region.

    Det finns också skäl för oss att fundera på vad coronan riktigt betyder för vår ekonomi. När vår ekonomi väl har uppstått ur askan som fågel Fenix finns det bedömare som menar att ekonomin efter coronan kommer att drivas av näthandel. Hur ser förutsättningarna ut för att bedriva näthandel Åland? Det vet vi alla. Vi kommer knappast att kunna gilla läget efter coronan. Vi bör lägga in en högre växel för att göra förutsättningarna för näthandeln likvärdiga på och utanför Åland. Det är bra att landskapsregeringen, på sidan 38, understryker vikten av att noga följa med förenklingen av EU:s tullregelverk. Gränshinder handlar, kanske något tillspetsat, om våra småföretagares överlevnad. Låt oss därför riva gränshinder fortare än kvickt. Tack för ordet.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 14:08

    Tack, talman! Det känns ju lite verklighetsfrämmande att debattera planer för en externpolitik som helt säkert kommer att gå andra vägar och få nya prioriteringar efter den här våren. Men det är nu detta som är vårt jobb. Förhoppningsvis så kommer det åländska samhället också den åländska landskapsregeringen att vara flexibel och innovativ nog att anpassa sig till de nya förutsättningarna och kommer att välja nya vägar, även om jag blev lite bekymrad av den självstyrelsepolitiska redogörelsen och debatten kring den. Det är viktigt att vi har vänner ute i världen, inte fiender och att vi inte aktivt skapar dem.

    Så, hur ska Åland trygga sin externpolitiska position? Det sägs vara den viktigaste utgångspunkten i landskapsregeringens prioriteringar. En jättebra fråga, men vad är svaret? Till den del som det här meddelandet beskriver verksamheten under 2019 så kan jag bara konstatera att aktivitetsnivån var hög, både vad gäller arbete med en åländsk Europaparlamentsplats, att få ut det åländska hållbarhetsarbete i världen, att engagera sig i framtagandet av en ny vision för det nordiska samarbetet, att jobba fram besök på en mycket hög nivå från EU och Norden till Åland och att föra in kunskaper och idéer från det externa samarbetet in i det åländska politiska arbetet. Det är kanske den viktigaste effekten, konkret, på Åland.

    Ett exempel som jag själv är mycket nöjd med är att vi, med inspiration och idéer från det nordiska samarbetet, tog fram en HBTQIA plan och att vi har jobbat med ungdoms- och demokratifrågor på en nivå som i övriga Norden. Vi har, som jag sagt också, haft ganska många hög nivå besök till Åland. Det tycker jag är ett mått på vilken energi man politiskt sätter in i de möjligheter som står till buds. Därför skulle jag gärna höra mera konkret vad och hur landskapsregeringen avser göra under de kommande åren, men nu är det inte så många ministrar här.

    En linjedragning som man kan konstatera att landskapsregeringen har gjort är att man fortsättningsvis prioriterar att arbeta för en åländsk Europaparlamentsplats, med oförminskad styrka, står det. Min bedömning efter att ha arbetat med den här frågan väldigt intensivt när det fanns en liten öppning, i och med omfördelningen av parlamentsplatser efter Brexit, är att det här är en fråga vi inte kan vinna. Det finns i dagsläget inga öppningar för att diskutera frågan och det vore jätteintressant att höra exakt hur regeringen tänker gå till väga, vilka möjligheter man ser och om det inte kanske vore dags att konstatera att det här är en fråga där vi inom en överskådlig framtid inte kan nå framgång. Mycket mer fruktbart skulle det kännas till exempel att få en åländsk medverkan i EU:s framtidskonferens. Särskilt med tanke på vårt goda rykte inom hållbarhets området. En kungstanke under den gångna mandatperioden var att Åland i externa samarbeten ska bidra med någonting, och inte bara klaga. Kommer man till en fest och bara pratar om sig själv så får man inte så många kompisar.

    I spåren av coronaepidemin tror jag att de nordiska samhällena som klarat sig mycket bra genom sin välfungerande offentliga hälso- och sjukvård kommer att vara av intresse. Det vore också intressant att höra hur regeringen avser jobba med det så kallade observatörsmandatet som ska ge en bättre insyn i Europaparlamentets arbete. Det är en jätteintressant tanke, men hur och till vilken kostnad?

    Landskapsregeringen pekar också på att Grönland och Färöarna satsar betydligt mera pengar på sin externa bevakning än Åland. Vill landskapsregeringen gå den vägen? Var ska i så fall insatserna göras?Finlands kommande ordförandeskap i ministerrådet i samband med firandet av Åland 100. Det öppnar naturligtvis för spännande och roliga möjligheter. Finns det konkreta planer för hur man ska gå vidare? Har man planerat aktiviteter och gästar? Eller bjudit in nordiska statschefer? Vilket, även i coronatider, måste göras ganska snart.

    I meddelandet sägs inget om hur landskapsregeringen avser utveckla kontakterna till Sverige och Finland. Jag vet att jag rör mig på minerad mark nu, men det finns nästan ingenting i Ålands externa kontakter, det vill säga våra kontakter inom EU, Norden, övriga världen, som inte har en koppling till Helsingfors och Sverige. Därför saknar jag den diskussionen i den självstyrelsepolitiska debatten och den förs heller inte nu. Under valkampanjen diskuterades den här frågan ganska mycket och det gavs också vissa löften om hur man skulle utveckla kontakterna. Det som vi Socialdemokrater menar är Ålands viktigaste externpolitik. Ska det bli en åländsk medarbetare vid statsrådets kansli? Får vi se en ålänning attaché till den finländska ambassaden i Stockholm? Ett nyöppnat Ålandskontor? Kommer regeringen att fortsätta jobba med den så kallade Ålandsakademin, med syfte att erbjuda information och gästfrihet till Ålands ansvariga öster och väster om oss? Det här är bra och viktiga saker som man kan fortsätta jobba med snarare än att välja en väg där konflikt och konfrontation styr.

    Jag vill ytterligare lyfta fram två framgångsrika projekt med den fromma förhoppningen att dessa får en lika framgångsrik fortsättning. Dels de åländska Central Baltic projekten, som har gett landskapet mycket. Samt integrationssatsningen "En säker hamn", som med medel från Europeiska AMIF har gjort stora insatser för landskapet, för kommunerna och för ÅHS på integrationsområdet. Jag hade gärna ställt frågan till minister Hambrudd om hur det arbetet fortskrider. Om det finns konkreta planer på hur man fortsätter med det arbetet?

    Åland är litet i världen. Vi har det nordiska samarbetet, vi har vår medarbetare i Bryssel och vi har de kontakter vi jobbar fram i Helsingfors och i Stockholm. Allt det där är färskvara. De politiker som för dagen sitter vid makten måste jobba fram sina relationer med de som finns på andra sidan. Under förra regeringens mandatperiod såg jag lantrådet Katrin Sjögren och Mats Perämaa jobba outtröttligt och framgångsrikt med sina kontakter till statsministrar och till finansministrar. För att framgångsrikt jobba för en höjning av avräkningsgrunden. Jag såg näringsminister Camilla Gunell förhandlar med Kimmo Tiilikainen, med statsminister Rinne, Stefan Löfven, med Mette Frederiksen. Jag undrar var finns nu de diskussionerna? Var finns det arbete med att skapa kontakter informellt till de viktiga nyckelpersonerna på annat håll? Tack.


  • Talman! Ledamot Fellman ställer angelägna frågor, men dessvärre blir det tydligen inte ett enda svar. Det är lite tråkigt, här står vi och debatterar med varandra. Jag tycker att vi kanske kan få lite mer klarhet i behandlingen i nämnden, men inga som helst svar på frågeställningarna.

    Jag delar också ledamot Fellmans analys kring att man inte ska vara den där griniga festförstöraren. Man ska vara tydlig, fast och väldigt bestämd i det man driver. Blir man gnällig smälls fest dörren igen ganska snabbt.

    Vi får helt enkelt avvakta behandlingen i självstyrelsepolitiska nämnden, för det fanns väldigt mycket angelägna frågor som skulle ha tarva svar.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:17

    Tack, talman! Vi är helt eniga. Vi får väl göra så att vi fortsätter diskussionen i andra forum och i andra sammanhang. Jag tror att till exempel så som Åland har jobbat inom hållbarhetsområdet, dels med bärkraftsarbete och att lyfta de frågor i de nordiska samarbete var ett typiskt exempel på hur man genom att prata om frågor och områden som är viktiga för alla också kan jobba för det egna. Man har något att komma med som gör att man har lite förtroende kapital på den banken, om man säger så.


  • Också den åsikten delar jag. När Åland fick sitt pris för utvecklings- och hållbarhetsagendan talades det om, iallafall på hemmaplan, att det här kunde vara en Ålandsmodellen 2.0. Alltså tillföra en del till hela Ålandsmodellen. Det är väl just det som är vår styrka. Vi är väldigt få och vår påverkan på klimatet är väldigt lite, också på Östersjön. Samtidigt som vi kan visa på goda exempel. Nu ser vi också att hållbarhetsagendan och hållbarhetsarbetet var borttaget ur det självstyrelsepolitiska redogörelsen. Det är nya kvastar som sopar och det får vi förhålla oss till och acceptera.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 14:19

    Ett annat område där precis den här spinoff effekten skulle kunna realiseras är firandet av Åland 100. Som förstår ska ledas på Åland, men där det krävs att de vi samarbetar med ska vara intresserade av oss. Att vi ska ha något att komma med. Ska det bli ett bra firande av Åland 100 måste vi göra det med de andra nordiska länderna, med Helsingfors och Stockholm.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Anförande | 14:19

    Talman! Vi lever i en tumultartad värld. Som om det inte var nog med Rysslands offensiva framtoning i Östersjön, Brexit processens konsekvenser för hela EU, det smygande handelskriget mellan stormakterna, den pågående klimatkrisen och de krigsdrabbades flykt till den europeiska gränsen, så sköljde coronakrisen över världen. Vad kan man göra här på Åland, några små öar i mitten av Östersjön, undrar ni säkert. Såklart kan vi inte påverka det stora spelet, men vi kan göra mer än vad man tror.

    Vi har ett snart 100-årigt Ålandsexempel, en fredslösning som inspirerat till lösningar i andra konflikthärdar. Vi har också ett brett folktryck för hållbarhet och en agenda för denna omställningsresa, Ålandsexemplet 2.0 som någon kallade det. Fred. Hållbarhet. Det kan inte finnas något viktigare att bidra med i dessa tider.

    Talman! Låt mig först säga att jag inte är överdrivet optimistisk. De internationella organisationerna är tröga och stelbenta. De säger "Jo, men sen. Jo, men inte i den här frågan. Jo, men vi har inga resurser. Jo, men det går inte att ta upp här. Jo, men det är inte vår roll. Jo, men." Jag är otroligt glad för att Åland faktiskt ligger på. Med tyngden av en gemensam och långsiktig strävan mot ett hållbart samhälle i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda, har vi en plattform att alltid utgå ifrån i våra internationella kontakter. Att EU-kommissionen uppskattat vårt systematiska och strategiska hållbarhetsarbete är en mycket betydelsefull markering, som i sin tur rönt vidare internationellt intresse.

    Jag ger er ytterligare några exempel. Med inspiration ur bärkraft rörelsen skapades på Åland fröet till en ungdomsrörelse som skulle få fäste i Norden och Östersjöregionen. Ungdomsrörelsen kom sedermera att heta "ReGeneration 2030" och har sitt tredje toppmöte på Åland den 22-24 augusti. De åländska representanterna i Nordiska ministerrådet har aktivt arbetat i tillblivelsen av den nordiska visionen, vilket framgår ur redogörelsen. Åland arbetar särskilt för att få in en definition av hållbarhet, som vi tillämpar på Åland, också på nordisk nivå. Åland blev medlem i nätverket "Region 4", vars syfte är att synliggöra och understöda regionala regeringars arbete inom biologisk mångfald, klimatförändringar och hållbar utveckling. Ett viktigt forum för inte minst nätverkande. Landskapsregeringen skickade ett svar till riksdagen i mars med beskedet att Åland ställer sig positiv till EU-kommissionens ambitiösa "Green New Deal", eller den gröna given, och uppmuntrar till och med till ambitiösare skrivningar. I "HELCOM" har Åland understött införandet av strängare regler för sjöfartens luftutsläpp och utsläpp av avloppsvatten. Eftersom havet är något som förenar oss alla. En kommande gemensam åländsk satsning i Nordiska rådet är ett medlemsförslag från den åländska delegationen. Finns inte med i redogörelsen, men jag är väldigt glad så jag berättar det. I den föreslår Åland att hela Norden ska sätta slutdatum för användning av fossila bränslen för att visa ett internationellt ledarskap, väl inför nästa klimattoppmöte som tycks bli nästa år. Fantastiskt allt detta, eller hur? Ambitiösa som vi är, och med full medvetenhet om den kraftsamling som måste till kan vi inte göra något annat än att ställa oss frågan om Åland kan bli ännu starkare på den internationella arenan. För det krävs ett ännu mer strategiskt arbete på alla de arenor vi deltar på, i alla möten vi förlägger hit och i alla internationella kontakter.

    Vilka är de viktigaste frågorna just nu? Hur kan vi skapa förändring på flera arenor? Var hittar vi stöd? Var ska nätverkande ske för att nå förankring? Hur använder vi Brysselmedarbetaren, Helsingforsstationerade och alla utbildningstillfällena bäst? Det finns skäl att ytterligare stärka samordningen av den åländska linjen. Åland behöver också ta tillvara på den stolthet som ett ambassadörsskap för hållbara fredslösningar medför. I regeringsprogrammet står att landskapsregeringen ska utreda möjligheten att anlita så kallade självstyrelseambassadörer, personer vars engagemang för Åland gör dem lämpliga att företräda åländska intressen. Titeln kanske skulle kunna finjusteras, eftersom Åland regelrätt inte får ha utsända ambassadörer. Men likväl känner utlandsstuderanden eller borta ålänningen väl till de situationer där en lektion i Ålands status gör sig behövlig. Den intresserade skulle då få anmäla sitt intresse till denna så kallade ambassadörsstatus, som skulle berättiga till representation, utbildningar och andra kontaktskapande tillfällen. När väl saker har återgått till det normala vore det mycket intressant att utveckla den här idén ytterligare.

    Talman! En uppgradering av vår externpolitiska potential för hållbarhet kräver också ett internpolitiskt ansvarstagande. Vår trovärdighet på den internationella arenan bygger ju på vad vi gjort på hemmaplan. Att vi har en utvecklings- och hållbarhetsagenda, att vi har ett folktryck för omställning och att vi blivit prisade av EU-kommissionen, borgar inte för att det går bra. Den senaste statusrapporten, nummer tre, påvisar ingen markant förbättring sedan den första. Visst minskar vi våra utsläpp av växthusgaser, men vårt avtryck är fortfarande högre än omkringliggande regioner. Visst har vi en stor självförsörjningsgrad av livsmedel, men våra utsläpp av näringsämnen per capita är fortfarande höga i internationell jämförelse. Visst har vi hög medellivslängd, men den psykiska ohälsan är här ett större problem än på många andra ställen omkring oss. Vi är inte någon internationell föregångare, men vi kan bli! Att lagtinget under våren bildat ett forum mellan partiledarna för diskussion om hur vår gemensamma agenda ska förverkligas är mycket välkommet. Att partierna nu utser kontaktpersoner i bärkraftsrörelsens medaktörs nätverk och att lagtinget noggrannare ska behandla den årliga statusrapporten stärker också den politiska förankringen för behovet av framåtsyftande hållbarhetssatsningar som bidrar till en ökad trovärdighet ute i världen.

    Talman! Behovet av en externpolitik för en fredlig och hållbar samhällsutveckling har inte varit större. Åland har redan på många sätt bevisat att vi inte är någon viljelös autonomi. Men vi kan också bli bättre, stärka ett strategiskt, väl koordinerade och över partigränserna samspelt arbete för att bidra med det goda Åland har att ge världen och vara mottagliga för det världen har att ge Åland. Vår externpolitiska profil ska vara tydlig. Visst har vi goda förutsättningar för det. För visst är det så att agendan har en bred politisk förankring. Och visst är det så att vi är stolta över den när vi reser utomlands. Åland har helt enkelt insett värdet i att, genom det goda exemplets makt, vara en stark röst för fred och hållbarhet. Den rösten talar för ett modigt ledarskap som sätter kärleken till vår planet och våra medmänniskor i första rummet.


  • Tack, talman! Jag blev lite varm om hjärtat av ledamot Holmströms anförande. Därför att det mesta av det som räknades upp som bra saker som har hänt på Åland hände under den förra mandatperioden. Det där var bra, vi har tagit steg framåt, det finns mycket vi kan jobba med externt, men hur ska den landskapsregering, som ledamot Holmström stöder, göra det? Hur ska man konkret gå vidare? Vilka mått och steg i externpolitiken är det som är viktiga att ta nu? Att man vill göra det är en sak men frågan om hur är också viktig.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:28

    Talman! Jag tackar för den frågan. Jag måste väl också instämma, det här är en redogörelse över det tidigare året. Då var också landskapsregeringen delad på två. Absolut, tack till de insatserna. Det arbetet ska såklart fortsätta, det väl koordinerade och intensifierande arbetet för en grön omställning och för fredliga lösningar i världen. Jag talade för flera olika konkreta förslag, till exempel hållbara självstyrelse ambassadörer. Jag har också understött ledamot Högmans förslag kring ett resurscenter för europeiska utbyten. Jag har pratat om att vi på Åland ska lyfta upp våra exempel på de arenor som vi redan har. Det finns otroligt mycket att göra här, inte minst vad gäller "Green New deal" och dess implementering också här på Åland. Jag skulle prata länge om det här.


  • Huvudfokus i den här externpolitiska redogörelsen ligger på att beskriva och dra upp riktlinjer för det nordiska samarbetet och för det europeiska samarbetet hur åländsk synvinkel. Hur ser ledamot Holmström och Hållbart Initiativ på behovet där? Vad är det vi borde göra i EU? Är till exempel en Europaparlamentsplats något vi ska sätta krafterna på?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 14:30

    Talman! Det finns mycket att göra i EU. Åland är en betydande aktör. Vi med våra internationella fördrag så är det helt angeläget att fortsätta kämpa för en Europaparlamentsplats. Jag tror också vi kan dra lärdom av de olika arenor som vi redan på, nordiska ministerrådet, nordiska rådet, BSPC och utveckla det arbetet för en mer hållbar värld. Absolut, det finns ingenting som skulle säga att vi inte skulle arbeta, nu handlar det om hur vi ska arbeta för att vi ska nå framgång också på den arenan.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:31

    Talman! Bästa lagting. Det finns minsann viktiga frågor för Åland i detta meddelande. Det är väl så att mer eller mindre hela ålänningens vardag finns fyllt i meddelandet, så pass många olika delar är det.

    Jag ställer mig frågan om vi ens hinner utvärdera allt som vi tar del av, eller som Åland är inkopplade i, när man läser allt som är på gång. Den här parlamentsplatsen skulle vara väldigt bra givetvis, men frågan är om det är ännu viktigare att verkligen komma till botten med alla de utmaningar som finns. För det är många utmaningar.

    Jag lyfte i ett replikskifte med lantrådet frågan om el transiteringen. Jag läser också i meddelandet att EU- kommissionen under detta år kommer att föreslå ett initiativ där en ny utformning på energimarknaden och sammankoppling av elnät ska bli gällande, en plan fram till 2013. Det skulle vara väldigt viktigt för Åland, både ut miljöhänseende men också rent ekonomiskt. Vi kan läsa om arbetsmarknaden, punkt 257. Där står att ett av syftena är att stärka matchningen mellan utbud och efterfrågan av kompetent arbetskraft samt ökat deltagande på arbetsmarknaden, särskilt inom utsatta grupper. Den första delen, matchningen, är högaktuell idag med tanke på coronan och där vi har vissa branscher som ändå är väldigt beroende av säsongsarbetskraft speciellt. Men att det där i framtiden också kommer att finnas ett stort behov av att kunna röra sig mer fritt inom olika yrken och på arbetsmarknaden. En utmaning, som inte bara är åländsk men som vi känner av väldigt mycket, är utanförskapet. Arbetsplatserna som finns för dem som inte riktigt passar in på moderna arbetsplatser är begränsade, de blir färre och färre. Det är bra att detta lyfts fram.

    Punkt 258, nordiskt tjänstemannautbyte. Jag vet att här i lagtinget har vi haft ett utbyte från finska riksdagen senaste år. Alla de utbytena är väldigt viktiga, det är en form av marknadsföring av Ålands särskilda status och särställning. Jag hoppas även det tar steg framåt.

    Vi har punkt 513, digitaliseringen, högaktuell. Vi har ett investeringsunderskott inom IT. Här finns det möjligheter att Åland kunde vara ett test område för 5 G. Speciellt med tanke på vår småskalighet så gör det det möjligt och det gäller att vi tar vara på det. Något som högskolan på Åland kunde dra nytta av också, i sina olika projekt.

    När det gäller hälso- och sjukvård så tror jag mig veta att minister Holmberg- Jansson är väldigt pigg på en folkhälsostrategi för Åland. Det tycker jag är mycket positivt. När det gäller speciellt folkhälsan så är det forskning och rön som vi på Åland inte själva kan ta fram, men det visar betydelsen av externa samarbete. Läser vi vad den nordiska tjänstemannagruppen för alkoholpolitiskt samarbete säger så är det ett mervärde. För i den gruppen koordineras även inspel inom EU och internationellt. Där man bland annat strävar efter samordning med tjänstemannagrupper från narkotika- och tobakspolitiska frågor. Så samarbete är viktigt.

    Den ena utmaningen som det har varit lite tystare om, av naturliga skäl, men som för ålänningarna är viktig, är mediepolitik och upphovsrätt. Det är en fråga som har varit i långbänk. Här står det att landskapsregeringen i början av 2020 tillsatt en arbetsgrupp som bland annat ska återuppta arbetet med ovannämnda ärenden, men gruppen ska även i övrigt beakta det mediepolitiska programmet från 2018. Det fortsätta arbetet sker i samverkan med berörda finländska och svenska aktörer, såsom SVT, TV4 , Kopiosto med flera. Det är kanske en typisk resursfråga, hur mycket har vi egentligen att lägga på denna utmanade fråga? Lite i ljuset av det som jag ställde mig frågan om det är en parlamentsplats är viktigast, eller har vi andra mer dagspolitiska utmaningar som vi kan avväga och se till att vi får resurser till?

    Skattegränsen har jag lyft varje gång det har funnits möjlighet, skattegräsen och tullkodexen. Här jobbar tjänstemännen för fullt, men det är också en fråga av många som också visar betydelsen av politisk lobbning. Det räcker inte med att tjänstemännen är fullt kompetenta och gör ett idogt arbete. Det gäller att få de här politiska samarbetet, politiska lobbyarbetet att fungera. Jag skulle säga att det kanske är minst lika viktigt som man på tjänstemannanivå får saker och ting att fungera. Om man vill att saker och ting ska gå framåt. När det gäller just tullkodexen så tycker jag att den står på tok för stilla.

    Jordbruksfrågan, 3.3.11. Här kommer stora förändringar vid nästa programperiod att ske. Det kommer att vara en inriktning på miljö och klimat. Hur kommer det att påverka Åland och våra jordbruksföretag? Jag kan tänka mig, utan att veta desto mera, att det blir en väldigt stor omställning. Fisket, 3.3.12. Här måste vi alltid lyfta det småskaliga fiskets betydelse för Åland. Småskaligheten måste vara ett argument i de flesta frågor som gäller EU och Åland. Det känns som att fisket gång på gång blir ett exempel på när stora EU inte riktigt ser det småskaliga Åland. Då kommer jag osökt in på jakt- och viltvården. I dessa tider förstås en liten fråga, men i det stora hela en väldigt viktig fråga för Åland, ålänningarna och vår natur och miljö. Vi ska inte ge upp vårjakten, vi ska bara sätta på en pausknapp och titta två, max tre år, framåt och konstatera att det vi har gjort i form av att få fram statistik och åtgärdsprogram inte har varit förgäves. Det gäller också att lyfta upp Åland som ett bra exempel. Här tycker jag att nordiska ministerrådet kunde vara en bra början. Det gäller också säljakt och listan för invasiva arter som är på gång.

    Det var väl egentligen det jag tänkte ta. Smart Energy Åland 4.5 borde vara ett projekt som går i mål. Även här är Åland ett ypperligt ställe för ett sådant testprojekt, på grund av vår småskalighet. Jag hoppas att landskapsregeringen fortsätter och tar krafttag för att förverkliga detta program. Bra speciellt med tanke på de kliv EU önskar ta inom energiområdet. Tack.


  • Talman! Som nordisk samarbetsminister har jag haft förmånen att delta på tre möten sedan jag tillträdde. Ett fysiskt möte i vintras, där vi träffades i Köpenhamn, och två stycken möten på elektroniskt sätt.

    När vi träffades i Köpenhamn hade vi en träff inbokad med den finska samarbetsministern, där vi tillsammans satt ner och jobbade för att se hur vi kan, tillsammans med Finlands och Ålands regering, göra något bra av Finlands ordförandeskap. I arbetet som de nordiska samarbetsministrarna jobbar med just nu har vi haft mycket diskussioner om att arbetet med visionen som har tagits fram ska fortsätta, ett grönt konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Just nu håller handlingsplaner på att tas fram och ett budgetförslag kommer att tas i september för att sedan skickas till nordiska rådet för beslut i oktober. Vi jobbar tätt med Finland, som lantrådet nämnde i sitt anförande, inför nästa år när Finland är ordförande. Där har vi arbetat tätt med utrikesministeriet för att Åland ska få ha ett eget ordförandeskapsprojekt. Nästa år när Finland fyller 100 år känns det extra bra att det här arbetet som tjänstemännen förtjänstfullt har gjort tillsammans med landskapsregeringen verkar ge resultat.

    Färöarna, Grönland och Åland deltar tillsammans med de nordiska staterna i det nordiska samarbetet. Det är ur internationell jämförelse ett bra exempel på hur en autonomi kan samverka med suveräna stater. Här jobbar vi nu med att Åland och Finlands regering ska i samarbete med nordiska ministerrådet sammankalla till en internationell konferens, där kunskapen om det nordiska samarbetet ska belysas i ett demokratiskt hållbarhetsperspektiv.

    Det vi också diskutera på senaste mötet med samarbetsministrarna som vi hade förra veckan var gränshindersfrågor. Hur vi kan öka samarbetsministrarnas roll. Vi diskuterade möjligheterna av frigörande av medel för Covid-19. Jag ska säga att de senaste två mötena har diskussionerna till 80 % besått av Covid-19 och ingenting annat, tyvärr. Här har vi nu lyft upp hur man kan frigöra medel för erfarenhetsutbyte, forskning och bättre kunskap och beredskap inför framtiden. Jag passade förstås på att lyfta de problem vi ser när det gäller gränshinder och stängda gränser mot Sverige, bland annat.

    Lantrådet fick en fråga om sommartid och var landskapsregeringen gör. Jag tänkte passa på att försöka svara på den. Egentligen borde minister Harry Jansson kanske ha svarat på den men. Landskapsregeringen har gett ett yttrande till Finlands riksdagskommunikationsutskott den 6 mars där landskapsregeringen förespråkar en gemensam tidszon för Östersjöområdet. Där landskapsregeringen bedömer att en sådan lösning skulle stärka samarbetet med Sverige, Norden och övriga Östersjöländer. Där man också ställer sig positivt till att den säsongsbaserade tidsomställningen ska avskaffas under förutsättning att tidsskillnaden mellan Finland och övriga nordiska länder inte utökas. Här har landskapsregeringen varit i kontakt med representanter från kommunikationsministeriet i Helsingfors, infrastrukturdepartementet i Stockholm, nordiska rådet, föreningen svensk sjöfart och även tagit in synpunkter från Ålands näringsliv, företagarna på Åland och rederierna på Åland. Vi har också fått en skriftlig fråga från nordiska rådet som ska besvaras senast den 1 juni när det gäller framtida tidszons indelningar i Norden. Vi har också deltagit i ett koordinerande möte med de andra nordiska och baltiska länderna, där Anna-Lena Sjöberg deltog från oss. Där alla är mycket medvetna om de problem som skulle ske om tidsspannet blir längre än vad det är idag. Den känslan, när jag läste om det här arbetet, så är nog alla medvetna om att tidsspannet mellan Finland och resten av Norden inte ska bli längre än vad det är. Hoppas att det är svar på frågan. Tack.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden omfattas? Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.