Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Tack, talman!

Det här lagförslaget är väldigt enkelt. Det handlar om att ändra ordet "sjätte" till ordet "tionde", och det är egentligen hela förslaget.

I vår nuvarande lagstiftning står det att vi ska revidera havsplanen minst vart sjätte år, vilket skulle innebära att nästa revidering sker nästa år. Just nu ser vi inget större behov av en revidering, utan vi lägger hellre all kraft på att ta fram den efterlängtade lagstiftningen, såsom vattenlagen och vattentjänstlagen, samt flera olika projekt som också innehåller konkreta vattenförbättrande åtgärder.

Anledningen till att lagen ser ut som den gör idag, där det står att det ska revideras var sjätte år, är att den togs fram för första gången år 2021 på grund av krav från EU. Då ansågs det vara smart att samplanera havsplanen med andra processer som hör till bland annat vattendirektivet och havsmiljödirektivet. Enligt förvaltningen är det till och med bättre att först ta fram de delar som hör till direktiven, såsom förvaltningsplaner, och sedan skapa en havsplan, istället för att göra allt samtidigt.

Om annat skulle visa sig vara klokt, finns det oavsett möjlighet att revidera havsplanen tidigare än vart tionde år. Det är minimikravet från EU. I exempelvis Sverige och Finland reviderar mer löpande.

Genom det här förslaget skapar vi mer flexibilitet, vilket vi alltid bör eftersträva. Det är så vi får vår självstyrelse att fungera. Det är dumt att skapa egna byråkratiska krav i onödan. Tack!

Talman!

Jag tycker att det är förnuftigt av landskapsregeringen att senarelägga den här genomgången från var sjätte år till var tionde.

Men min frågeställning är egentligen en annan. Jag har förstått att tio år är minimigränsen från EU. När man tog fram det här lagförslaget från grunden, var det samma minimigräns på tio år, men man valde ändå att strängera det lite i förhållande till EU:s minimikrav?

Jag har förstått att minimikravet alltid har varit vart tionde år, men man valde att sätta det till vart sjätte år, eftersom man ansåg att det skulle vara smart att samplanera det med andra direktiv. Jag har tyvärr ingen ytterligare bakgrundsinformation.

Jag ger mitt fulla stöd till den här revideringen. Om minimikravet är tio år. Då blir min följande fråga: Vad är då maximikravet?

Eftersom det finns möjlighet, om man så vill, att göra en revidering under resans gång, borde man kanske fundera på varför man lägger sig på miniminivån. Kanske man borde sträva efter att sätta en maximinivå istället?

Vi har ju en tendens här på Åland, inte bara i den här regeringen utan även i andra, att vara väldigt nitiska när det gäller att administrera olika frågor.

Tack, talman!

Jag uttryckte mig klumpigt. Man måste revidera den minst vart tionde år. Det är det lägsta kravet från EU:s håll. Det var det jag menade. Det blev förvirrande när jag sade minst var tionde år.

Men vi har all möjlighet, om vi anser att det är klokt, att revidera planen innan vart tionde år. I den bästa av världar så skulle man revidera den lite mer löpande och inte ta gigantiska planändringar som det blir på grund av bristande resurser helt enkelt. Jag antar att det blir så.

Vi ska försöka börja förbereda arbetet nu under mandatperioden, så att det inte kommer direkt i famnen på nästa regering.

Tack, herr talman!

Jag tycker att det är en mycket bra bedömning från landskapsregeringen att prioritera denna konkreta lagstiftning.

En havsplan bör vara så omfattande att den faktiskt klarar av en tioårsperiod. Jag tror att man gör den bedömningen rätt och att den kommer att fungera.

Som sagt, det finns absolut möjlighet att göra en ändring om man så önskar under denna period.

Så här är det på Åland: Vi kanske inte är jättestora fans av planering på det här sättet. Däremot finns det absolut vissa fördelar. Havsplanen innebär att havsbaserad vindkraft blivit aktuell på Åland. Det finns olika åsikter kring detta, men det finns förstås en nytta med planer.

Det är dock ett ganska nytt begrepp på Åland. Man diskuterar att planlägga privat vatten, men det går inte riktigt hem i stugorna, så att säga. Det är något man får titta vidare på.
Inledningsvis tänkte man på detta, men fick backa ganska rejält. Jag minns 2020, då det var ett av de första ärendena som jag som lagtingsledamot var involverad i.

Tack, herr talman!

Vi ska inte binda onödigt mycket ris bakom egen rygg för framtiden. Därför bör en plan vara ganska bred för att kunna möta de behov som vi förväntar oss under den återstående perioden, så att den också tål en längre planperiod.

Det handlar också om hur väl man respekterar en plan, särskilt om man tänker att den sträcker sig över tio år. En sådan plan ger en annan vikt i beslutsfattandet, oavsett vilken regering vi har. Det finns en plan som har en längre tidsram, och den ska kunna hålla över flera mandatperioder. Detta ger också en fingervisning inför nästa revidering av vilken vikt planen ska ha och hur viktigt det är att den följs, med tanke på dess långsiktighet.

Jag tycker att detta är bra. Nu fokuserar vi på den konkreta lagstiftningen och ser till att få en vattenlag på plats. Det skulle vara mycket välkommet.

Tack, talman!

När det kommer till sakinnehållet och tidsgränsen har vi väl inte så mycket emot det. Det har kanske inte så stor betydelse, men man kan ju fundera lite över varför vi just nu ska förändra tidsgränsen. Annars skulle man behöva revidera havsplanen, vilket skulle innebära att man måste ta ställning till åtminstone två stora politiska problem i den nuvarande konstellationen i landskapsregeringen.

För det första, vilka områden ska utses för havsbaserad vindkraft?

För det andra, hur ska man hantera de privata vattnen? När vi diskuterade det här har jag ett minne av att det i alla fall finns ledamöter som varit kritiska till frågan om privata vatten.

Havsbaserad vindkraft är ju en extremt känslig fråga att diskutera.

Det är ett ganska smart politiskt grepp att man inte behöver ta ställning till dessa frågor just nu.

Minister Josefsson, replik.

Tack, talman!

Så kan man förstås lägga upp det. Det handlar egentligen om helt praktiska skäl. Vi fick välja mellan att prioritera ny lagstiftning eller att sätta igång med en ny havsplan. Arbetet borde egentligen ha inletts för två år sedan. Det kräver mycket tid, beroende på vilken ambitionsnivå man sätter, framförallt om man vill inkludera privata vatten.

Vi har egentligen inte fört en diskussion inom den här regeringen om vad vi vill få ut av havsplanen. Den är fortfarande så pass ny så att vi inte ser något behov av att revidera den i dagsläget.

Om vi nämner havsbaserad vindkraft, så ämnar vi återuppta ärendet kring Bogskär. Där kan det faktiskt komma ändringar som man behöver ta i beaktande.

I det här skedet så skulle det bara vara konstigt att ta upp det i havsplanen och så kommer man fram (… taltiden slut).

Ministern säger här att det skulle vara bra om man systematiskt kunde uppdatera havsplanerna, så att man inte behöver ta det i så stora sjok. Han nämner att det tar väldigt lång tid att ta fram en ny havsplan. Jag förstår att det tog tid att ta fram den ursprungliga havsplanen, den som gäller nu.

Men vad är det som gör att det skulle ta så lång tid att ta fram en ny havsplan? Varför kan man inte uppdatera den gamla och ändra de delar som inte längre är gällande? Jag förstår inte riktigt vad det är som ska ta så lång tid, som ministern hänvisar till. Vilka faktorer ligger bakom detta?

Vi får säkert fördjupa oss i utskottet lite mer.

Tiden styrs förstås av ambitionsnivån. Ett exempel på detta är om man vill inkludera privata vatten. Det är väldigt tidskrävande att skapa en förståelse för att de privata vattenägarna ska se någon nytta av det. Att ta ställning till detta och fiskodling skulle kräva mycket tid, inte bara politisk tid, utan också tid från förvaltningen och tjänstemännen som behöver arbeta med frågan och det är samma resurser som arbetar med lagstiftning.

Som sagt, ambitionsnivån styr tiden. Absolut, mindre ändringar skulle inte ta mycket tid, men vi ser inte heller något behov av några mindre ändringar just nu. Det kan hända att vi blir uppdaterade mer löpande när vi skapar den flexibiliteten.

Talman!

Regeringen föreslår i lagförslaget att uppdateringsintervallet för havsplanen förlängs från 6 år till 10 år, men med möjlighet att uppdatera tidigare om behov skulle föreligga. Vi betraktar detta som en politisk icke-fråga.

Det intressanta är den bredare kontexten som den förnyade uppdateringsintervallen ingår i – alltså själva vattenlagen, inklusive det lag-PM som regeringen godkände igår den 3 mars. I stora drag förefaller lagstiftningen vara på väg i sund riktning, men vi vill från moderat sida uppmana landskapsregeringen att ägna särskild omsorg - åt konsekvensbedömningarna i samband med den ”upprensning” bland paragraferna i den kommande vattenlagen som har aviserats. Tack för ordet.

Herr talman!

Det var säkert flera med mig som hoppade till när det aviserades att vi skulle få behandla vattenlagen, eller något kopplat till vattenlagen, här i lagtinget. Vattenlagen och revideringen av den är en långkörare som har pågått i över tio år.

Sedan visade det sig att det förslag som regeringen kommer med, kopplat till vattenlagen, handlar om att förlänga tiden för havsplanen. Det är en liten ändring, en teknikalitet. Det finns intressanta aspekter som ledamoten Wikström och jag lyfte fram här, som handlar om vad detta innebär. Vi vet att vi redan har mer kunskap om våra havsområden nu jämfört med vad vi visste för fem år sedan. Det är klart att det skulle finnas många kvaliteter och idéer med att uppdatera havsplanen redan nu.

Jag har under flera år påpekat i den här kammaren att det arbetet måste komma igång. Nu väljer man att göra på det här viset istället för att skjuta på det. Det är bra att ministern säger att man inte skjuter på det på det sättet att ingenting kommer att hända. Även om man förlänger det till tio år, är det inte så många år kvar innan arbetet ska vara gjort. Det måste börja redan nu.

Jag tänkte också ta tillfället i akt, lite som ledamoten Valve, att beröra det faktum att vi står och diskuterar en ändring i vattenlagen. Men vi diskuterar inte vattenlagen i stort, och inte de paragrafer som många ålänningar är nyfikna på. Det vill säga, vad tänker regeringen om den kommande reviderade vattenlagen? Kommer den att tillåta mer utsläpp i våra hav och vikar, eller kommer det att vara en vattenlag som sätter vattnets miljö i fokus?

Jag reagerar, liksom ledamoten Valve, på det PM som landskapsregeringen tog igår, där man konstaterar redan nu att den revidering man tänker sig kommer att medföra negativa konsekvenser för vattenkvaliteten. Det säger en del om vart processen är på väg. Det kommer ganska kraftiga röda flaggor i mitt sinne kring detta.

Jag vill också flagga för de miljöorganisationer som följer den här frågan, och till de intresserade ålänningarna som också följer den. Här finns det all anledning att noga följa vad regeringen tänker sig. Det ska inte bli alltför lätt. De signaler som har kommit från regeringsblocket på senaste tid är att vi ska se på fiskodlingarnas utsläpp i relation till större vattenmängder. Man vill relativisera bort problemet. Det är ett ganska klassiskt knep, även kopplat till klimatutsläppen som vi kommer att diskutera här om en stund. Så det finns all anledning att vara på sin vakt. Tack, talman!

Tack, herr talman!

Jag anser att frågan om fiskodlingarna är viktig att ta upp och diskutera, och att vi inte bör stänga fast frågan genom att polarisera och ställa oss i olika läger. Vi vet alla att fiskodlingen har en viss utsläppsgrad, precis som jordbruket. Vi är också medvetna om att fiskodlingen ofta har utsläpp som är mycket lokala och som kan påverka omgivningen negativt. Många vikar inomskärs har tagit skada och har genom tiderna blivit oigenkännliga.

Vi från Liberalerna anser att fiskodlingarna bör ha möjlighet att utvecklas, till exempel genom att kunna etablera sig på djupare vatten och utveckla metoder för en mer miljövänlig odling. Det är viktigt att vi öppnar upp för detta i nya vattenlagen. Fiskodlingen är en mycket viktig näring i skärgården, och många är beroende av att den fungerar för sina arbetsplatser och sin försörjning.

Detta är en mångfacetterad fråga som vi behöver kunna diskutera utan att ställa oss i varsitt hörn och peka finger åt varandra.

Tack, talman!

Det är en mångfacetterad fråga. Redan det som ledamoten Påvals nämner om att möjliggöra odlingar på djupare områden ifrågasätts kraftigt. Kan man ens använda begreppet "djupare områden" i ett så grunt, känsligt och litet innanhav som Östersjön, som dessutom har ett dåligt vattenutbyte? Jag håller med om att det finns många aspekter att diskutera i detta sammanhang.

Under åren har jag själv varit i dialog med fiskodlingsindustrin och har besökt flera fiskodlingar. Jag tycker, precis som ledamoten, att det är viktigt att kunna diskutera frågan ur olika perspektiv.

Som ett led i detta, och i den mini-fiskodlingsdebatt som har blossat upp den senaste tiden så kommer Hållbart Initiativ att bjuda in till en diskussion den 23 mars. Då finns det möjlighet att ställa frågor till miljöexperter som kan svara på de frågor som ålänningarna kan tänkas ha.

Tack, herr talman!

Man ska komma ihåg att vi delar havet med både Sverige och Finland. Det är inte så långt över gränsen, som vi har finska fiskodlingar som följer en annan lagstiftning. Det är inte så svårt att flytta kassarna österut. Vad gör vi då för nytta för hela Östersjön?

Det handlar alltså om att uppmuntra till innovation. Tillsammans med fiskodlingsföretagarna måste vi se till att vi får till stånd innovationer och en lagstiftning som möjliggör detta. Just nu gör lagstiftningen det inte. Man får inte flytta ut kassarna på djupare vatten för att kunna hantera olika typer av teknik, för att fånga upp avfall och fånga upp foder samt fiskarnas avfall.

Det här måste vi kunna diskutera utan att alltid dra det till sin spets. Jag förstår att det finns ett tryck på hela Östersjön, men det finns fortfarande lokala variationer som vi kan åtgärda.

Talman!

Ett återkommande ganska gammalt argument är att om Åland har en ambitiös vatten- och miljöpolitik så kommer de att haka på de här odlingarna och dra dem över till finska sidan.

I grunden ska vi komma ihåg att vi styrs av samma vattendirektiv. Vi ingår alla i samma europeiska union och omfattas av samma vattendirektiv. Hela idén med detta är att det inte ska gå att tävla om vem som är sämst, utan att nivån ska vara densamma inom hela unionen.

Om vi här på Åland har en ambitiös vattenlagstiftning så kommer man att dra odlingarna till andra sidan Skiftet, men innan man använder det argumentet så bör man nog uppdatera sig rejält om hur rättsläget ser ut när det gäller dessa frågor.

Kommissionen har också aviserat att man kommer att följa upp implementeringen av vattendirektivet, så vi har inte sett slutet på den sången ännu.

Tack, talman!

Jag kommenterar inte kommande sakinnehåll i vattenlagen, jag bekräftar att den är på gång. Vi lämnade ett lag-PM, och det kommer även att komma kompletterande lag-PM som rör avloppslagen. Dessa lagar går in i varandra.

Förhoppningsvis kan vi under hösten presentera ett lagförslag, och då kan vi ta ställning till sakinnehållet.

Jag räknar med att Röblom kommer att "vakta miljön" i denna lagstiftning, så vi får ta upp sakinnehållet när vi väl har det.

Tack, talman!

Det är positivt att landskapsregeringen har kommit så långt att man till och med kan avisera att vi kan diskutera vattenlagen som helhet under hösten. Det är jättebra. Är det någon som har ställts här i rummet som en repad skiva också från socialdemokraternas håll i flera år är det: När kommer vattenlagen? Därför ska det bli intressant att se vad ni har kommit fram till.

Tack, talman!

Det jag anade att Röblom skulle lyfta fram är vattenlagen i sin helhet. Men den här ändringen handlar egentligen om havsplanen.

Jag är också inne på den linjen att vi behöver titta på hur man tolkar Weserdomen på Åland och i Finland. Det är viktigt att vi använder samma tolkning för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för både Finland och Sverige.

Som jag vet har Finland en strategi för att försörja landet med fisk, vilket är en fråga som rör självförsörjning och beredskap. Den här frågan om vattenlagen är intressant och det finns mycket att diskutera, och jag tror att den här diskussionen inte är över än.

Som jag ser det är fiskodlingsindustrin och hela livsmedelsproduktionen otroligt viktiga för Åland och för vår beredskap. Vi får se hur vi går vidare med detta, men det är avgörande att konkurrensvillkoren är lika som på andra sidan.

Tack, talman!

Det stämmer att Finland ska ha en ökad inhemsk fiskodling och det finns en sådan strategi, antagen av näringsministeriet, även om den kanske inte ivrigt understöds av miljöministeriet. Det pågår en klassisk dragkamp här i rummet bredvid, där olika stuprör finns, och man är inte alltid överens.

Men jag anser att vår uppgift som politiker är att försöka lyfta blicken och se hela bilden. Ingen här ska, tycker jag, bli en lobbyist för en enskild näring. Det är inte det vi får betalt för, utan vårt jobb är att se till bredden och betrakta frågorna från olika synvinklar.

Jo, så är det. Det är självklart viktigt att hålla hela bilden i huvudet. Miljön konkurrerar alltid med ekonomin. Det är nästan så. Man kan inte välja det ena eller det andra. Det finns en komplexitet, men det finns också mycket innovativ och bra teknik för framtiden.

Där tycker jag att vi från Åland, precis som ledamoten Påvals var inne på, ska hålla ögonen öppna för vad vi kan göra och hur vi kan hjälpas åt. Jag tror att den åländska skärgården inte klarar sig utan vår fiskodling.

Tack, talman!

Det är detta jag har sagt i flera års tid: När det gäller innovation och ny teknik är det branschen och näringen som ska komma med lösningarna. Politiken ska sätta ramarna. Det blir en märklig diskussion när det låter som om det skulle vara politikens uppgift att släppa på ramarna för att möjliggöra att branschen ska agera. Så ska det inte fungera.

Vi måste ha tilltro till branschen. Näringslivet har en fantastisk förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar, spelregler och lagar. Det tror jag på. Jag anser inte att vi behöver hålla dem i handen på det sättet.

Tack, talman!

Jag vill kort anmärka på det som jag även tog upp i mitt replikskifte tidigare.

Vi står nu här och ska uppdatera en lagstiftning som förlänger tiden för den nuvarande havsplanen. Vi har hört resonemangen om varför detta görs och att det inte finns tid för en ny plan just nu. Men jag tänker att det absolut smidigaste hade varit att anta en ny havsplan med bara små justeringar. Det hade varit enklast och vi hade sluppit en lagstiftningsprocess. Lagberedningen hade inte behövt involveras, eller något sådant.

Problemet är att om man hade gjort det, så hade man hamnat i ganska stora politiska problem. Man måste diskutera privata vatten. Ska de privata vattnen finnas kvar? Jag tror att Socialdemokraterna var emot det senast när vi diskuterade det, men om jag har fel kan säkert någon socialdemokrat rätta mig. Man hade också behövt ta ställning till fiskodlingarna. Hur ska de vara? Var ska de finnas? Dessa frågor finns ju riktgivande i havsplanen.

En annan viktig fråga är havsbaserad vindkraft. I havsplanen står det att vissa områden kan exploateras för att bygga havsbaserad vindkraft. Genom att göra på det här viset undviker man helt och hållet de politiska frågorna. Det är smidigt, det är ett smart grepp, det måste jag ändå säga. Men ur ett rent praktiskt perspektiv hade det smidigaste varit att anta samma havsplan som tidigare. Då hade vi sluppit den här debatten idag. Vi hade inte behövt ha någon utskottsbehandling, ingenting. Vi hade fortfarande haft samma läge som idag. Jag förstår dock varför man har valt det här vägvalet.

Avslutningsvis vill jag säga att vi inte ska prata om fiskodling här idag, men det är en komplex fråga. Jag håller med om att det är en viktig näring för Åland, även om det samtidigt medför miljöproblem. Jag tycker att det är fel att säga att det bara handlar om att "släpa kassarna någon annanstans", som ledamoten Påvals sade. Det är inte så enkelt. De lokala tillstånd som ges här är inte något som Finland kan utfärda hur som helst. Det senaste tillståndet som jag minns att denna regering beviljade, via ministeriet, föll sedan i domstolsprövning där det fastslogs att man inte får göra så. Det är absolut inte bara att "släpa kassarna någonstans". Näringen vill gärna odla mer fisk eftersom man tjänar mycket pengar på det. Om det bara handlade om att släpa kassarna och man skulle få tillstånd hur som helst, så skulle vi se en stor utbyggnad av fiskodling på finska sidan.

Det stämmer inte. Jag vill korrigera det så att vi kan hålla oss till fakta. Tack!

Tack, talman!

Jag är lite förbryllad över att denna ändring av ett ord i en lagstiftning, som syftar till att förenkla hanteringen av lagstiftningen, möts av sådana intressanta konspirationsteorier. Det verkar som om vissa tror att man gör detta för att slippa ta ställning.

Jag råkar vara med i början av processen när denna havsplan togs fram. Det är inte en process som kan genomföras genom att bara kopiera och klistra in den gamla planen. Det är ett stort arbete som kräver noggrannhet och engagemang.

Jag tycker att det är klokt att skjuta på den processen och istället koncentrera sig på det som är oerhört svårt. Åtminstone tre regeringar har misslyckats med att få fram en vattenlag som kan godkännas av ett lagting. Det beror på att det är en svår uppgift, inte för att någon latar sig.

Tack, talman!

Jag konstaterar att de politiska problem som man smidigt undviker genom att agera på det här sättet. Ett ord får som konsekvens att man inte behöver ta ställning till dessa frågor. Det är ju fakta, och det kan vi alla enas om, tror jag. Ledamoten Fellman måste kunna inse detta och hålla med mig. Genom att agera på det här sättet slipper man ta ställning till frågorna.

Vi ska behandla detta i utskottet, och jag tror att det kommer att gå ganska snabbt, även om det finns saker som behöver ändras och som man kanske på sikt skulle vilja ändra. Man skulle kunna säga så här: "Vi tar ungefär den befintliga havsplanen. Vi vet att det finns ändringsbehov, men vi prioriterar annat just nu." Det är egentligen exakt samma argumentation som man använder här och nu, och som ledamoten själv har använt. Det hade man kunnat tillämpa när man uppdaterar havsplanen och mer eller mindre tagit en kopia av den nuvarande.

Tack, talman!

Det jag vänder mig emot är det som ledamoten Wikström i vanlig ordning antyder, nämligen att det skulle finnas någon slags konspiration bakom och att man av politiska skäl vill undvika att göra ett svårt arbete och därför ändrar man ett ord i lagstiftningen. Som jag uppfattar det, handlar det helt enkelt om att prioritera det som verkligen gör skillnad just nu, dvs. att sätta lagstiftningsresurserna på att få fram en vattenlag och en vattentjänstlag. Detta är något som har varit så utmanande, både politiskt och praktiskt, att varken den här regeringen eller den förra, där ledamoten Röblom arbetade med frågan eller den förrförra regeringen, har lyckats lösa problemet. Det enda vi har är fortfarande en stopplag som togs fram av en socialdemokratisk minister.

Tack, talman!

Det här är ingen konspiration. Det är faktiskt så som det är. Man slipper ta ställning till de politiska problemen.

Precis som jag sade i mitt tidigare replikskifte så samma argumentation som ledamoten använder nu hade man kunnat använda när man bara uppdaterade havsplanen och behöll status quo mer eller mindre.

Jag vet inte hur vi ska argumentera med varandra. Det är precis så som det är. Det är ingen konspiration.

När det gäller frågan om vattenlagen så ändrade vi vattenlagen under förra mandatperioden, och det blev en del positiva förändringar. Vad jag minns av den debatt som ägde rum här när vi ändrade vattenlagen, så var det ganska många som tyckte att det blev positiva förändringar. Man kan förändra lagstiftningen successivt utan att förändra allting i ett sjok.

Ledamot Wikström nämner fiskodlingen i havsplanen. Men det ligger till på det viset att fiskodlingen överhuvudtaget inte finns med i havsplanen, som vi ska prata om här idag, och inte om fiskodling.

Orsaken till detta är den så kallade stopp-paragrafen som finns i dagens vattenlag. Man har inte kunnat etablera nya fiskodlingar och därför har de inte behövt föras in i havsplanen. Det stämmer inte att fiskodling finns med i havsplanen.

Tack, talman!

Ledamoten har förstås rätt i det. De facto är det så att vi inte bara diskuterar här och där, utan vi pratar om vattnets status och hälsa. Detta är indelat i olika vattenområden som specificeras i vattenlagen. Hur ser dessa vattenområden ut, och hur kan en vattenförekomst påverka en annan? Det finns fortfarande med, om man ska ta fram en ny havsplan på ett seriöst sätt kommer man att behöva diskutera dessa frågor.

Men ledamoten har rätt i att det finns inte utmärkta områden där det får finnas en fiskodling.

Om man kommer i mål med en ny vattenlag och lyfter den där stopp-paragrafen, då behöver man börja med att göra en lokaliseringsplan, så att man vet var fiskodlingarna eventuellt kan byggas, och sedan sätter man in dem i havsplanen.

Ledamoten är nog lite för tidigt på bollen här, helt klart.

Tack, talman!

Jag har havsplanen framför mig och kan konstatera att den bland annat innehåller bestämmelser om potentiellt havsbruk.

Jag lyssnade på Wikströms anförande om nuvarande regering som är ganska blandad och har många olika viljor. Wikström framför en intressant teori; om man slipper diskutera havsbruk, havsbaserad vindkraft och liknande så är det väl ganska bekvämt. Det är en intressant teori som lagtingsledamoten Wikström för fram.

Det var jag inne på också med ledamoten Pettersson, att ska man på riktigt uppdatera havsplanen så hamnar man i diskussioner om fiskodlingen.

Som ledamoten nämnde, en teori ja, det så att den politiska verkligheten är vad den är. Man samarbetar med dem som man samarbetar. Ser man att det kommer att bli väldigt stora problem om man börjar diskutera de här frågorna, så vill man fokusera på något annat.

Nu fokuserar man på vattenlagen och försöker komma i mål med den. Då har man ju avgränsat en stor del av det som berörs i havsplanen. Jag tänker att det här är ett ganska smidigt politiskt grepp som man tar. Det får man väl göra, men det hade funnits smidigare sätt att hantera det här på.

Tack, talman!

Jag tror dessutom att det hade varit bra för lagtinget, eftersom vi inte alla verkar komma ihåg att vattenbruk nämns i havsplanen. Det hade varit bra att vi kanske skulle ha haft en mer omfattande debatt. Det hade varit intressant för allmänheten att höra allas åsikter om vattenbruk, havsbaserad vindkraft och så vidare.

Vattenbruk, det är det ordet som jag letade efter här. Just den delen borde uppstå i samband med revideringen av vattenlagen, om vi kommer så långt med den här regeringen. Jag hoppas att vi får en diskussion om fiskodlingarna, vad de betyder och hur de ska utvecklas. Det förväntar vi oss nog alla här.

Men vi missar de andra delarna, som privata vatten och havsbaserad vindkraft. Man snävar ner de politiska diskussionerna. Det kanske är klokt, för då kanske man når ett resultat som man annars inte skulle ha kommit till om man hade tagit allt på en gång.

Det sista kan jag hålla med om och jag tror på det. Men hur smart ledamoten än tycker att den här regeringen är, så finns det ingen baktanke. Allt beror på praktiska skäl. Tjänstemännen och förvaltningen kan stärka den åsikten i utskottet om så önskas.

Jag tror till och med att det var en förfrågan från förvaltningen att ändra detta, just för att man såg att det är bättre att ta havsplanen efter att förvaltningsplaner och annat har tagits fram. Vi har inte diskuterat den här frågan politiskt i regeringen om vad innehållet i havsplanen ska vara, Vi har helt enkelt sett på resurserna och hur vi använder dem klokast just nu. Så är fallet.

Tack, talman!

Den här förändringen från 6 till 10 år är odramatisk, får man väl säga. Det handlar inte om någon dramatisk förändring på det viset. Ibland är det intressant att diskutera dessa frågor, och det är därför vi är här – för att dela med oss av våra tankar och resonemang.

Talman!

På det övergripande perspektiv är det omöjligt att diskutera havsplanen utan att ta upp fiskodling, privata vatten och havsbaserad vindkraft.

Detta är, som jag ser det, dels en möjlighet för landskapsregeringen att undvika interna politiska diskussioner och dels en möjlighet för förvaltningen att fokusera på andra viktiga områden och lagstiftning.

Jag kan inte riktigt se detta som ett nederlag. Vattenlagen och vattentjänstlagen är frågor som ett antal regeringar har försökt få till stånd. Vi som sitter här vet vad partierna vill. Vi vet att Liberalerna är för fiskodling i allmänhet, medan Socialdemokraterna är emot dem på det generella planet. Vad Centern vill är däremot oklart och verkar variera beroende på dagstemperaturen.

Det här är ett lägligt sätt för regeringen att hantera situationen. Jag har respekt för det. Det är faktiskt ganska fiffigt.

Tack, talman!

Det är precis som ledamoten säger; det är ganska fiffigt. Man snävar ner den politiska diskussion till den kommande revisionen av vattenlagen till att handla om fiskodling. På så sätt behöver man inte ta hänsyn till de andra aspekterna. Förhoppningsvis leder detta till att vi når något slags resultat, istället för att allt bara låser sig och oppositionen låser sig och inget resultat uppnås. Så fiffigt!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.