Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Bästa lagting. Landskapsregeringen föreslår att landskapslagstiftningen om åländsk näringsrätt revideras och moderniseras genom att lagtinget antar en landskapslag om näringsrätt och näringstillstånd. I den föreslagna lagen definieras närmare när näringsrätt med stöd av lag föreligger och på vilka grunder näringstillstånd beviljas och tillståndsvillkor fastställs. Lagen innehåller också bestämmelser om tillsyn och de befogenheter landskapsregeringen har i förhållande till näringsidkare.

Den föreslagna landskapslagen motsvarar huvudsakligen den landskapslag som lagtinget antog den 25 april 2022 och som landskapsregeringen inte satte i kraft. I den föreslagna landskapslagen har beaktats att vissa bestämmelser förordnades att förfalla av presidenten, dock så att det i lagen ingår språkbestämmelser som i lagstiftningskontrollen ansågs stå i uppenbar konflikt med unionsrätten. I lagförslaget redogörs närmare för de förhållanden som motiverar en ny prövning av bestämmelsernas förhållande till unionsrätten.

Utskottet konstaterar att lagtinget i april 2022 antog en landskapslag om näringsrätt och näringstillstånd vars syfte var att trygga den åländska befolkningens nationalitetsskydd och särskilt det svenska språkets ställning i näringsverksamheten på Åland. Nationalitetsskyddet har en folkrättslig förankring och inledningen av det s.k. Ålandsprotokollet till anslutningsfördraget gällande Finlands anslutning till Europeiska unionen anses innebära ett erkännande av nationalitetsskyddet.

Såväl näringsrättslagstiftningen som jordförvärvslagstiftningen har varit föremål för beredning i parlamentariska arbetsgrupper. Vilket utskottet finner positivt med tanke på att regelverken ingår i fundamentet för självstyrelsen, något som också kommer till uttryck i att lagarna antas med en kvalificerad majoritet i lagtinget.

Utskottet delar åter landskapsregeringens bedömningar beträffande förslaget till landskapslag om näringsrätt och näringstillstånd.

Landskapsregeringen konstaterar i lagförslaget att ett av de huvudsakliga syftena med den tidigare näringsrättslagen var att både grunderna för tillstånden och de villkor som kan knytas till dem, ska framgå tydligt av lagen. Avsikten var också att fastställa klara regler om tillsynen och sanktionerna. Målsättningen uppnåddes eftersom landskapslagens bestämmelser inte förordnades att förfalla till de här delarna och motsvarande bestämmelser föreslås i det föreliggande lagförslaget.

I lagstiftningskontrollen av den tidigare lagen ansågs bestämmelserna om språk i landskapslagens 6 och 7 § utgöra behörighetsöverskridningar eftersom de stod i uppenbar konflikt med unionsrätten. Landskapsregeringen föreslår därför att bestämmelserna i 2 kapitlet om språket separeras från bestämmelserna om näringsrätt med stöd av lag, näringstillstånd och tillsyn. Så att de föreslagna bestämmelserna i 2 kapitlet inte ska sammankopplas med den lagstiftning som undantogs i Ålandsprotokollet utan deras förenlighet med unionsrätten kan bedömas oberoende av Ålandsprotokollet. Landskapsregeringen anser att dessa bestämmelser är av central betydelse, inte enbart för den föreslagna lagstiftningen, utan också med tanke på syftet med autonomin och Ålands särställning enligt folkrätten.

Högsta domstolens utlåtande över den landskapslag som lagtinget antog i april 2022 antyder att landskapsregeringens etablerade tillståndspraxis om att verksamhetsspråket ska vara svenska. Faller inom ramen för Ålandsprotokollet och landskapsregeringen föreslår att praxisen fastställs i landskapslagens bestämmelser om grunder för beviljande av näringstillstånd och villkor i dessa näringstillstånd.

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i slutet av december 2022 har anmält ett utkast till landskapslag i enlighet med artiklarna 15.7 och 39.5 i tjänstedirektivet till kommissionen. Den anmälda lagen utgick från en strukturell anpassning av de ovan nämnda språkbestämmelserna som förordnades att förfalla för att de ansågs stå i uppenbar konflikt med unionsrätten. Kommissionen framförde inte några invändningar till dessa bestämmelser och hade inte heller några unionsrättsliga invändningar i ärendet. Det ska dock påpekas att kommissionens uteblivna synpunkter inte hindrar den att i ett senare skede fälla ett lagförslag som nu tolkas få grönt ljus. Därför är det bra att lagförslaget rent tekniskt är uppbyggt på ett sätt som gör det enklare att sätta åtminstone valda delar i kraft om några bestämmelser förordnas förfalla mot vår förmodan. En moderniserad lag är nämligen efterfrågad.

Avslutningsvis i syfte att spara tid och antal anföranden önskar jag framföra det jag sade vid behandlingen av föregående lagförslag, nämligen att jag personligen skulle tycka att det inte längre är motiverat att en styrelsemedlem i ett bolag ska inneha hembygdsrätt. I en tid då landskapet borde gynna tillväxt känns just den här regleringen otidsenlig för mitt personliga vidkommande. Vi ska väl i stället välkomna seriös företagsamhet som gynnar konsumenterna. Regleringen är dessutom riskabel eftersom det i värsta fall kan utkrävas personligt ekonomiskt ansvar av styrelsemedlemmar i bolag som försatts i obestånd. Den ålänning som upplåtit sig och sitt namn i detta syfte kan således bli mot egen förskyllan likaså försatt i obestånd. Den här synen delas av liberaler och den liberala lagtingsgruppen som redan länge arbetat för tillväxt och förfäktat lättnader för näringslivets förutsättningar för etableringar på Åland.

Utskottet delar landskapsregeringens bedömningar och föreslår att lagtinget antar lagförslagen med några mindre ändringar som företas i samråd med landskapsregeringen. Ändringarna framgår av detaljmotiveringarna.

Med hänvisning till detta föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget i den lydelse som följer av betänkandet.

Tack, talman! Ett bra betänkande, ni har gjort ett grundligt arbete som det verkar. Men jag måste hålla med om att när ledamot Juslin sätter på sig den liberala ledamot hatten, och att nog borde man ha tagit steget fullt ut. Nu har Åland och våra företag väntar väldigt länge på en modernisering av näringsrättslagen. Det känns nästan lite smålustigt att vi veckor innan val så klubbar vi förhoppningsvis denna lag när vi borde ha tagit ett rejält steg till och verkligen moderniserat. Speciellt när det gäller styrelsesammansättning och dess möjligheter för att verkligen vara öppna och visa att vi på Åland vill göra business också med om världen.

Tack, talman! Jag håller fullständigt med om det. Det här ger inte helt bra signaler till vissa företagare. Men vi ska väl hoppas att tiden mognar och att vi kan få ändringar tillstånd på sikt.

Tack, talman! Det är klart vi ska minnas att det här var en överenskommelse som vi gjorde tillsammans här i lagtinget för att få över huvud taget någonting moderniserat kring lagen. Men det är någonting i samband med betänkande arbete som har framkommit just när det gäller styrelsens sammansättning. Har ni diskuterat något mera eller fått mer information eller på något sätt, har det väckts frågeställningar?

Tack, talman! Inte den här gången vid behandling av just detta lagförslag, men det är nästan identiska då hade vi nog diskussioner kring farhågorna kring just den här bestämmelsen och att det finns dubier kring det. Men som sagt, det här är en parlamentarisk överenskommelse för den här gången och inför framtiden får vi se vad som utvisas.

Tack, talman! När vi hade remiss av både näringsrättslagstiftningen och jordförvärvslagstiftningen så kommer jag ihåg att jag framhöll hur viktigt det är i och med det att båda är beståndsdelar i Åländska nationalitet skyddet. Att beredningen sker på ett sådant sätt att man vet att lagstiftningen är samordnad. Och där riktar jag mig, speciellt kommer jag ihåg, till utskottsordförande Juslin att se att de hänger ihop. Jag utgår ifrån att det gör det själv och i min värld gör det så också. Men det är så pass viktig lagstiftning så det ska vara viktigt att utskottet har sett att allt hänger ihop på ett bra sätt. Har man resonerat någonting om det i utskottet, jag hittar ingenting i något av betänkandet att man på något sätt skulle ska samordnat dem.

Tack, talman! Som sagt vid behandlingarna explicit detta lagförslag har inte några nya infallsvinklar tagits upp, men den centrala punkten är skyddet av det svenska språket och det tillgodoses nog i bägge lagstiftningar. Så att på den punkten är jag väl ganska tryggt ändå.

Man börjar ju bli till åren så därför måste jag titta efter i de stenografiska protokollen vad jag sa. Jag sa så här då, när lagstiftningen om näringslivet ändras bör det ske i förenlighet och samordning med de andra delarna av den landskaps lagstiftning som bär upp det Åländska nationalitet skyddet. Jag nämnde att jordförvärvslagstiftningen är på gång och enligt mitt perspektiv så hänger de ihop på ett bra sätt. Jag tycker det är så pass viktigt att de hänger ihop så därför har jag också att jag riktar mig till ledamoten Juslin. Och jag ber Lag- och kulturutskottet speciellt granska den delen, det vill säga hur de olika beståndsdelarna hänger ihop. Men jag förstår svaret så till vida att man har inte gjort den sammanvägda bedömningen.

Tack, talman! Jag tror att vi diskuterade också lagtinget, en sambehandling av de förslagen, men vi konstatera ändå att de är ganska stora paket och att det kan vara bra att hålla dem åtskilda men samtidigt hålla i minnet att de ska synkronisera med varandra. Och det gör de ju. För enkelhetens skull så anser jag ändå att det har varit ganska bra att vi har behandlat dem skilt för sig. Om man kan tänka sig till exempel ett gemensamt betänkande som kunde ha blivit ganska rörigt på många punkter annars.

Tack och tack utskottsordförande Juslin för en väldigt bra presentation där ledamoten tar upp både att vi hade lite tidspress och att det här också har kommit tillbaka. Och likaså som ledamoten Eriksson säger att man kanske ska kunna fört ihop dem lite mera tillsammans och sambehandlat det här för att det är väldigt två stora komplexa saker som går ihop med varandra. Men jag tycker att i utskottets betänkande och det vi lyckades åstadkomma under den här tiden är väldigt bra så tack för det.

Tack, talman! Jag vill också tacka ledamot Eckerman för att vi i bästa samförstånd kunde få ihop det här på ganska begränsad tid som vi hade i utskottet för behandlingen.

Tack, talman! Tack för utskottsordförande Juslin för gott samarbete! Som har präglat hela processen också med lagförslag nummer två om vi säger så, andra försöket att få till stånd näringsrätts- och näringstillstånds lagstiftning i modern tid. Jag tar trots allt det med mig från hela processen den enighet vi har haft. Men jag tycker lite synd om Liberalerna nu via utskottsordförande Juslin samtidigt ändå vill markera att man ville ha gått längre. Utskottsordförande vet att det här är resultatet av en omfattande kompromiss, eller hur, Liberalerna har inte drivit den här linjen om att slopa styrelserepresentation, det vill säga ingen ålänning över huvud taget. Har man ju inte drivit, varken i en parlamentarisk referensgrupp eller hört från utskottets sida. Så varför behovet att markera att man inte är nöjd, för det finns ju även andra inom regeringsbasen som ville ha sett andra förändringar. Varför måste du markera nu i sista stund?

Tack, talman! Jag förstår inte riktigt på hur vicelantrådet reagerar så starkt på det här. Redan förra gången när det förra lagförslaget diskuterades och presenterades så nämndes det här. Så inte borde det ha varit någon nyhet, men det är ju sådant man ska kompromissa och försöka få saker till stånd utan att bråka för mycket. Så väljer man att acceptera en gemensam linje. Men jag tror att om Liberalerna skulle leda arbetet så kanske det kommer till stånd en modernisering också på den här punkten. Men det är onödigt att spekulera i det. Jag tycker att vi ska vara nöjda över det här lagförslaget nu och inte grumla till det med den här typen av antydningar som vicelantrådet kommer med.

Tack, talman! Jag reagerar inte huvud taget starkt utan lite med förvåning. Varför här nu? Med tanke på som sagt att Liberalerna inte drivit den linjen på ett tydligt sätt under det löpande arbetet. Ledamoten vet mycket väl att vi gjorde den här reformen redan 2021, minskade på antalet personer med åländsk hembygdsrätt eller fem års bosättning för att få ett näringsrättstillstånd på plats. Men jag accepterar att liberaler gör en markering, men som vi har sagt under hela resans gång vi försöker ha maximal enighet och det har vi trots allt haft och det är det jag tar med mig trots allt. Sen kommer politiken in som den alltid gör ibland och det får vi leva med.

Tack, talman! Jag tycker som sagt att vi ska vara väldigt nöjda över att vi har fått det här lagförslaget så här långt och att det återstår ganska lite formalia kring det. Vi hoppas ju allihop på att det här ska gå igenom den här gången. Och lite som en information då till vicelantrådet så har Liberalerna en stark vilja på den här punkten som vi har framfört och kanske vi fortsätter att jobba på den bogen.

Tack, herr talman! Jag tänkte inledningsvis helt kort upprepa det jag sade i inledningen i mitt anförande när vi hade remissen av det här viktiga lagförslaget. Det vill säga att det Åländska nationalitetsskyddet förverkligas genom att vissa grundläggande rättigheter har inskränkts för den åländska befolkningen. Språk, kultur och lokala svenska traditioner ska kunna byggas. Enligt lagtingsordningen syftar autonomin till att säkerställa och garantera Ålands befolkning bevarande av det svenska språket, deras kultur och lokala traditioner.

Man kan tycka att det här är hur mossigt helst, men det här är själva grunden för att vi sitter här alla trettio idag och det är hela grunden för det samhälle och det systemet vi har. Så därför ser jag det så pass viktigt så jag gärna ville kommentera det här förtjänstfulla betänkande som kommer ifrån lag- och kulturutskottet.

Som vi alla vet, näringsrättslagstiftningen har haft det motigt hela vägen. Det första förslaget föll, jag ska återkomma till det. Men Ålands delegationen hade ett väldigt märkligt resonemang när också de ansåg att den framställningen stred mot grundlagen. Och det här visar hur enormt viktigt det är att vi i Ålands delegationen är företrädda av människor som bäst kan självstyrelselags juridik och sakligt och juridiskt bäst kan agera och argumentera för Ålands sak när man väljs in i Ålands delegationen. Det är enormt viktigt, för det har visat sig att tar Ålands delegationen ett ställningstagande så många gånger om det är förslag som är negativt sett ur åländsk synvinkel. Så släpar med hela vägen sen så det är viktigt att vi har bra företrädare där.

Det som ju var märkligt, som säkert de flesta kommer ihåg, var HD ansåg att den tidigare framställningen stred både mot EU rätten och även mot arbetsrätten. Och det är orimligt att HD ska göra den bedömningen. Om det strider mot EU rätten eller inte, tror jag alla vi eniga om. Det här ska enbart EU domstolen avgöra. Men problemet är ju att vi aldrig kommer dit. Och Finland agerar inte som en rättsstat även här utan tar sig tolkningsföreträde. Så om vi mot förmodan skulle strida mot EU rätten så får vi hoppas att det prövas där det ska prövas, det vill säga i EU domstolen, utan att det i stället stoppas i Helsingfors. Jag vänder mig, kommer ihåg, för jag tyckte det här så viktigt ställningstagande till lantrådet som var på plats och frågade uttryckligen, vad har regeringen gjort? Tycker man att det här är rimligt? Jag fick tyvärr inget svar och då vände jag mig också till lag- och kulturutskottet och sa att jag hoppas att ni kan föra ett resonemang om den här frågan.

Jag tycker det är ett bra resonemang som lag- och kulturutskottet har fört, det vill säga det resonemang man tar upp om att begära ett förhandsbesked från EU domstolen. Jag upplever det inte som det ena eller det andra utan ytterligare då att man ska ha en opartisk expert utredning. Det tycker jag att bra förslag och det hoppas jag också att man från regeringens sida tar fasta på.

Jag vill innan, innan jag går vidare, citera helt kort professor Jan Sundberg som var i Ålandstidningen i en förtjänstfull artikel senaste lördagen. Där han säger, i dagsläget kontrollerar både Högsta domstolen och presidenten de åländska lagar. De lagar som lagtinget stiftar kontrollerats betydligt hårdare än de lagar som riksdagen stiftar. Med det åländska är Finland väldigt nitiskt, det här säger en professor i folkrätt.

Så nog är det ju viktigt att vi också från lagtinget sida markerar att det här är inte acceptabelt. Hela resonemanget för övrigt uppmanar var och en till att läsa, nu var det tyvärr en person som gick ut som vi hade ett replikskifte en gång när jag hävdade att självstyrelsen hade tjänade åländska samhället väldigt väl.

Vi ska aldrig ha det sjukhus vi har om vi hade varit en del av Sydvästra Finlands välfärdsområdet eller någonting sådant. Och jag kommer ihåg att det blev en ganska livlig diskussion och det minns säkert medlemmarna i självstyrelsepolitiska nämnden också. Men här säger en professor som är specialiserad på den här typen av frågor. Utan självstyrelsen skulle Åland knappast ha ett eget sjukhus och så många skolor. Det är ju intressant när folk som gör jämförelser med Färöarna, Grönland och Skottland som professor Sundberg kommer fram till. Hur nitiskt man från finsk sida bevakar allt som vi försöker försöka få att gå framåt från åländsk sida.

När det gäller själva näringsrätten i sig så anser jag att precis som en parlamentarisk kommitté relativt enhälligt gjorde 2009. Att genom att ålänningarna själva handhar och kontrollerar företagsamheten så finns även bästa möjliga förutsättningar för att det lokala näringslivet utvecklas och anpassas till det lokala, småskaliga och enspråkigt svenska förhållanden. Och här vänder jag mig till kollegan John Holmberg. Det här är den ståndpunkt jag har och jag tycker det är enormt viktigt. Och det är viktigt att beakta att ett aktivt företagande bland den åländska befolkningen också är av stor vikt för självstyrelsens långsiktiga verksamhets förutsättningar. Och här bad jag igen lag- och kulturutskottet och om man skulle kunna se om den delen av nationalitets skyddet kan beaktas på ett lämpligt sätt. Men med tanke på den presentation vi fick så tror jag inte att man ifrån utskottet sida tittar på det.

I § 6 i det lagförslag som förföll som säkert vicelantrådet kan utantill vid det här laget. Sades det i tredje momentet så här, för att trygga det svenska språkets ställning inom näringsverksamheten ska en näringsidkare upprätta anställningsavtal och tillhandahålla annan för anställningsförhållandet eller utförandet av arbetet nödvändig information på svenska. Det här anser man då tydligen från HD att står i strid med arbetsrätten, det vill säga att det skulle vara någon typ av behörighets överföring om jag förstått resonemanget rätt.

Här säger jag att landskapsregeringen lite har gett med sig och det hoppades jag också att utskottet skulle titta på. För jag tycker personligen att man kanske borde ha funderat ett varv till. Nog är det ju rätt besynnerligt om åländska arbetstagare inte ska kunna begära att faktiskt få anställningsavtalet på svenska. Då är hela självstyrelsen lite inne på ett sluttande plan. Det var de kommentarer jag ville ha. Jag hoppas också att flera partier än Ålands Framtid ser det här som viktiga framställningar som vi verkligen bör ta på största allvar och debattera gång på gång, även om man kan tycka att det är tjatigt. Men går det den här framställningen igenom så visar det ju åtminstone att trägen vinner.

Talman! Naturligtvis är det lätt att förena sig ledamot Erikssons kommentarer. Jag förstår också lite frustrationen. Men vi måste komma ihåg att utgångspunkten var ju nu att försöka få igenom det här lagpaketet. Såväl jordförvärvssidan och så de andra försöken med näringsrättslagen. Då valde vi naturligtvis att inte ta strid på områden som skulle bidra till att helheten faller och därför duckade vi naturligtvis för det som ledamot Eriksson tar upp vad gäller arbetsavtal. Jag delar förvåningen över att hur är det möjligt med tanke på självstyrelsens syfte och ursprung att man gör den här typen av tolkning från Högsta domstolen? Men vi vet, som ledamoten snuddade vid, man är oerhört rigid vi sitter fast i ett maximalt system som professor Sundberg också konstaterar. Det är många som vill norpa på detta parlaments behörighet och Högsta domstolen går tyvärr i bräschen. Vi var besjälade av att försöka få igenom det här denna gång.

Det förstår jag. Jag sa också redan i remissen när jag läste fram laguppställningen att vi står bakom den, men jag reser ändå de här invändningarna. Och det är ju fullständigt acceptabelt när folk som faktiskt förstår hur självstyrelse i andra områden fungerar. Färöarna och Grönland för att nämna de som närmast och hur otroligt svårt vi har det att komma fram någonstans överhuvudtaget. Och med all respekt Vicelantrådet Jansson så blir det ju för att få någonting igenom så blir vi ju tvungna att anpassa oss sakta, sakta men säkert. Och det rörelseutrymme vi har från Ålands lagting blir ju bara snävare och snävare och det är en väg som kommer att gå på tok. Vi kommer inte fira något 200 års jubileum av självstyrelsen med den farten. Det här gör mig både bekymrad och orolig.

Även till sistnämnda del håller jag helt med ledamot Eriksson. Det här lagförslaget i synnerhet är någon form av vägskäl. Är det som så att man via lagkontrollen i Helsingfors då väljer att omkullkasta det svenska inslaget i lagförslaget. Det vill säga det att vi vill att saker och ting ska fungera på svenska i modern tid när det gäller näringsliv, våra arbetstagare och så vidare. Så då har vi nog kommit till en situation som jag betecknar som den mest allvarliga på länge. För då väljer man alltså med hjälp av Högsta domstolen att blockera all åländsk lagstiftning så fort vi lite tangerar det som kan kallas en gråzon i förhållande till den otroligt stora EU rätten. Man vill inte att Åland status ska lyftas upp inom ramen för det EU rättsliga. För det är ju smått sensationellt att 25 års EU medlemskap, mer därtill, fortfarande ingen åländsk lagstiftning prövas av EU domstolen. Det kanske ganska häpnadsväckande.

Vi är eniga men jag bara konstaterar att vi utvecklar ingenting, utan sakta men säkert så anpassar vi oss. Och skulle det gå så att man också hittar någon juridisk knoppighet som man kan hänga upp det här på. Då har vi nog verkligen självstyrelsen på ett sluttande plan förut så har vi då. Och igen för att citera professor Jan Sundberg, fördelen med att man visar att man har förtroende och ett samförstånd, då gynnar det båda parter och Åland har inte ställt några radikala krav på Finland. Det är ju ändå verkligheten och det ser en professor som jobbar med de här frågorna, till och med på den finska sidan. Hur ska vi då få politiker och den finska förvaltningen att förstå att nuvarande förhållningssätt till Åland är fullständigt oacceptabelt?

Tack, talman! Det blir ju en liten sidsteppning förstås från betänkande. Men vi tycker ändå att för framtiden så vill vi verkligen påstå från liberalt håll att denna styrelse sammansättning är viktig. Vi kan inte bara titta i backspegeln och konstatera hur det har varit en gång i tiden, utan det handlar faktiskt om globaliseringen, internationaliseringen, ökad konkurrens där det gäller för våra företag att bli mer och mer specialiserade och nischade. Och då tycker vi också att det är upp till företagen att avgöra vem som sitter i en styrelse, inte politikerna. Och vi ser inte heller det som en försvagning av självstyrelsen. Tvärtom är det en förstärkning för ett starkt näringsliv som kan agera på en internationell marknad, det finns ingenting bättre för självstyrelsen än det.

Jag håller förvånansvärt nog kanske till stor del med ledamoten Holmberg. Men igen, innan man ger sig in på ett sådant arbetssätt så måste man noga analysera. Jag håller inte med Holmberg när han tror att det ska stärka självstyrelsen, jag tror tvärtom. Får vi företag som är verksamma här på Åland och som styrs från helt andra orter, New York, London eller vad det nu kan vara, så tror jag att det här småskaliga åländska näringslivet är ganska illa ute. Vi ser redan med de stora handels kedjorna som kommer hit till Åland utan att jag nu namnger någon av dem, hur svårt det är att få information på svenska. Man har inte ens liksom pris skyltar och sånt på svenska. Och i min värld är det oacceptabelt att vi inom det åländska näringslivet inte ska kunna göra oss förstådda på vårat eget modersmål.

Tack, talman! Det som ledamot Eriksson lyfter upp är ju egentligen en egen fråga, med att ett bolag etablerar sig utanför Åland. Det är ägarfråga det kanske inte handlar om styrelsen. Tvärtom kanske det blir lättare att etablera sig utanför Åland om det visar sig svårt att få den styrelse sammansättning som man egentligen vill ha. När det gäller självstyrelsen så må jag säga att den viktigaste frågan för självstyrelsen kanske ändå är vår ekonomi. För ju sämre ekonomi vi har, desto sämre kan vi också bejaka, bevara och utveckla vår självstyrelse. Det är ju faktiskt så. Jag är helt övertygad om att vårt näringsliv behöver ha så modern lagstiftning som den bara kan få. För i konkurrens med våra närregioner så finns där många gånger ett frågetecken varför Åland? Det blir ett större frågetecken om det är så att man inte ska få bestämma den fulla styrelse sammansättningen själv som ägare. Det tycker jag att vi i framtiden ska ändra på, det tycker mina kollegor också.

Jag har respekt för de som Holmberg säger. Det är bara att gå till sig själv att äger man ett företag och man skulle vilja ha en speciell kompetens ifrån var som helst runt om i världen. Är det ju besynnerligt att man inte kan utse de styrelsemedlemmar man vill. Det kan jag förstå. Och jag håller också med det att företagsamheten blir mer och mer specialiserad. Man hittar inte kompetens alla gånger. Det där har jag full förståelse för, jag kan se dum ut men jag är inte det, så det där har jag förståelse för. Men igen, vi måste se. Vad blir konsekvenserna i andra ändan? För det blir ju så att det Holmberg kallar för en modern lagstiftning blir ju de facto att man skrotar grundfundament som skyddar den åländska självstyrelsen och gör att vi har det system vi har. Så jag vill nog att man ska tänka ett par varv till på det här faktiskt, trots att jag har förståelse för vad som framförs.

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om näringsrätt och näringstillstånd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.