Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.

Tack, herr talman! Ja, då börjar två och ett halvt års väntan vara inne på slutrakan. Jag talar jag förstås om den nya vägtrafiklagen som vi har arbetat med nu under ett par års tid.

Resultatet är att landskapsregeringen föreslår att en ny åländsk vägtrafiklag antas, att en ny trafikbrottslag lagstiftas och att flera andra lagar som berör de här lagarna ändras. Det är alltså tal om ett omfattande lagstiftningsarbete vilket var nödvändigt då den tidigare vägtrafiklagen var från 1983. Stora delar av den nuvarande trafiklagstiftningen är föråldrad och behöver ses över för att motsvara dagens trafiksituation och rättsmedvetande.

Vägtrafiklagen och dess kringlagstiftning berör alla delar av trafikmiljön och är således lika lång som bred då det rör allt från väjningsregler till skyltar och hastigheter. I grund och botten kan dock sägas att lagstiftningen som helhet är sig mycket lik den tidigare lagstiftning till följd av att trafiklagstiftning behöver av nöd likna sina närregioners trafiklagstiftning för att inte förvirra människor som rör sig över gränserna, samt att en stor del av lagstiftningen är reglerad via EU-direktiv och förordningar samt via internationella avtal som exempelvis wienförordningen. I teorin har vi stor självbestämmanderätt, men i praktiken är den självbestämmanderätten kraftigt begränsad av internationella avtal, vilket är rätt och riktigt. Det är bra att det fungerar på det här viset.

Ur ett självstyrelseperspektiv är den nya åländska trafiklagen särskilt intressant. Den är för det första en helåländsk lag och inte en blankettlagstiftning, vilket jag tycker att är motiverat att vi inte har en blankettlagstiftning på det här området trots att det är en väldigt stor lag som har tagit tid att göra.

Det åländska vägnätet skiljer sig väsentligt från ett lands vägnät, kanske framförallt för att vi saknar större städer på Åland. Åland är ett utpräglat glesbygdsområden och lagstiftningen återspeglar till vissa delar just det här faktumet.

Men vad är det som jag egentligen menar med det här? Vad finns det för exempel? Man kan t.ex. ta ett ganska uppmärksammat fall där man i Finland genomförde en reform som gjorde att man numera får parkera mot körriktningen. Det gjorde man för att underlätta parkeringssituationen i större städer och göra det enklare att parkera. Detta finns inte med i förslaget här nu och det finns inte med för att det är helt enkelt inte nödvändigt på Åland att pruta på trafiksäkerheten för att göra det enklare att parkera i huvudsak i Mariehamn. Det är inte så problematiskt att parkera så att vi måste göra den här reformen.

Vi har förstås tittat på den finska lagstiftningen när vi har gjort den här lagen och i stora drag så följer den samma struktur, även om vi har en hel del avvikelser.

En av dem handlar om språkdräkten. Den som har läst en svensk lag på Finlex eller en direkt översättning från finska till svenska vet om att det finns en hel del knepiga ord när man börjar översätta direkt från finska till svenska. Vi har försökt att uppmärksamma de här orden, en del av dem, inte alla och översätta dem till korrekt svenska. Till exempel så talar man i finsk lagstiftning om körljus, vi pratar ju som bekant om hel- och halvljus. Eller när man pratar om skyddshjälm då tänker vi att när man cyklar så har man inte på sig skyddshjälm utan en cykelhjälm. Sådana här saker är viktigt även om man kan tycka att det är petitesser. Det svenska språket är grunden till att vi är här, det är en del av vår identitet, det är viktigt att vi i lagstiftning bevakar de här frågorna och att det är korrekt svenska som används, inte en förfinskad variant.

Om jag fortsätter på självstyrelsen så den kanske största förändringen i den här lagstiftningen är att vi övergår från ett straffrättsligt påföljdssystem till ett påföljdssystem som baserar sig på avgifter. Det vill säga att den som gör sig skyldig till en förseelse i trafiken inte längre ska straffas med en ordningsbot utan istället med en avgift, och det är en stor skillnad. Det är självstyrelsepolitiskt intressant av den orsaken att avgifter är en åländsk behörighet. Vi har på flera områden ansett att avgifter är en åländsk behörighet och genom att föreslå det också här så förstärker vi självstyrelsens praxis om att avgifter tillhör Åland och är en åländsk behörighet. Det är ett mindre glamoröst sätt att utveckla självstyrelsen på än att revidera självstyrelselagen, men det är också viktigt. Vi vet ju inte i framtiden vad de kommer för avgifter som kanske påförs från Bryssel eller att det på annat vis uppkommer nya avgifter som vi inte har någon aning om idag. Men genom att ha fler avgifter på det här viset, som vi föreslår här nu, så stärker vi Ålands case om att avgifter också i framtiden tillhör oss och Åland. Så på det viset så tycker jag att det är den viktigaste förändringen.

Det finns förstås andra förändringar också i lagstiftningen. I huvudsak så kan man säga att de förändringarna utgår ifrån att lagen är 40 år gammal. Trafiken har utvecklats mycket sedan dess och också rättsmedvetandet.

Jag lyfter upp ett par fall som berör den lätta trafiken, för jag tycker nämligen att den lätta trafiken och dess utveckling är den största förändringen som har skett på 40 år, annars så rör vi ju oss fortfarande med bilar till exempel och bussar och så vidare. Men andelen transportmedel som inte är bussar eller bilar, alltså motorlösa fordon, har ökat kraftigt. Vi här på Åland har också understött den här ökningen genom att satsa pengar på att bygga ut ett gång- och cykelvägnät.

Vi har nya fordon i vår trafikmiljö. Fler och fler ålänningar använder motorlösa fordon som drivs med el i huvudsak. De här fordonen skapar behov av att reglera hur man rör sig på gång- och cykelvägarna för att de är tyngre än vanliga cyklar. Av den orsaken så föreslår vi att i framtiden så ska man promenera på vänster sida och motorlösa fordon ska vara på höger sida.

Det sista exemplet här så handlar om berusning i samband med motorlösa fordon. Vi inför en bestämmelse som tydligare visar att om du är berusad när du framför ett motorlöst fordon och äventyrar någon annans trafiksäkerhet så är det enklare för ordningsmakten att ingripa. Det betyder ju inte att det är olagligt att ta en öl en kväll i goda vänners lag och sen cykla hem. Men om det äventyrar någon annans trafiksäkerhet så är det lättare att du blir straffad för det. Orsaken till det är också att det är tyngre och snabbare fordon som drivs med el.

Avslutningsvis, i det här lagstiftningsarbetet så har vi haft ett tydligt fokus på barn och unga. Vi har genomfört en omfattande barnkonsekvensanalys. Jag tror att det var lärorikt för hela förvaltningen har gjort det här arbetet. Det har tagit sig uttryck i fokus på barn och unga i den här lagstiftningen, till exempel genom att vissa undantag för transporter med små barn har tagits bort så att man behöver ha godkänd skyddsutrustning för att transportera barn och till viss del är det skärpningar av straff som rör barn. Det är ju så att en vuxen människa ska ta ansvar för sitt eget liv. Lagstiftningen ska så långt som möjligt sträva efter att inte begränsa individen, men när det gäller barn så är det en annan sak, de är inte myndiga och behöver extra skydd. Tack!

Tack, talman! Tack minister Wikström! Ofta när vi hanterar lagstiftning brukar jag fundera på hur många ålänningar som egentligen förstår vad vi tar beslut om. Språket måste vara begripligt och innehållet måste vara lättfattat på ett sätt som gör att gemene man förstår det. Den här lagen är ju faktiskt en folklag. Det här berör ju alla. Jag tycker att det här lagförslaget är ett praktexempel på hur man ska sköta lagstiftning. Det är rejäl barnkonsekvensanalys, det gillar Liberalerna. Det är breda remissyttranden, en sakkunnig arbetsgrupp som lett arbetet och det är ett tjockt lagförslag men där de allmänna motiveringarna på 40 sidor ändå ger goda motiveringar och tydligt resonemang. Så det är väldigt, väldigt bra lagarbete. Jag brukar sällan berömma, men den här gången gör jag det.

Tack, herr talman! Det var väldigt roligt att höra. Vi har satt extra fokus just på att beskriva lagstiftningen och varför den är som den är, så att det ska vara lätt att hänga med i det här. Det var roligt att höra, tack!

Tack, talman! Förhoppningsvis kan det här lagförslaget fungera som en lite framtida modell på hur man ska hantera lagstiftning. Jag vill verkligen än en gång ge en eloge till speciellt arbetsgruppen, men sedan också till lagberedningen, till ansvariga ministern och till landskapsregeringen. Det är inget tu tal om att vägtrafiklagen behövde en revidering. Det är också positivt när man ser den förtäckta positivism som finns kring cykel och gående. Det är någonting som ger goda effekter ute i samhället.

Det som jag kan sätta ett litet frågetecken kring är åldersgränsen på 12 år för eldrivna fordon som Ålands ömsesidiga försäkringsbolag tyckte att man skulle ha, men där väljer landskapsregeringen att avvakta och se hur olycksutvecklingen sker. Det är väl det enda lilla frågetecknet jag har i det stora hela i det som jag har satt mig in i.

Tack, herr talman! Ja, när det gäller de lätta elfordonen så funderas på olika håll i våra närregioner hur man ska hantera dem. Men återigen behöver man återkomma till den här frågan om hur ett land reglerar sina fordon och hur vi reglerar här. Trafiksäkerheten framförallt i städer är ju även en sak som man tittar på mycket, men vi saknar det här. Ska man begränsa i förtid eller ska man se om det behövs? Det är en avvägning som man behöver göra.

Tack, herr talman! Jag instämmer i berömmet. Det är på många sätt ett pedagogiskt och tydligt lagförslag och det tror jag är viktigt när det handlar om en lag som berör alla ålänningar i vardagen så fort vi rör oss i trafiken.

Jag blev lite nyfiken och tänker passa på att ställa frågan gällande de här nya avgifterna om man kör för fort. Ministern var inte inne på djupet i det i sitt anförande. Vill han utveckla någonting? Hur ser kostnadsbilden ut om man kör för fort i framtiden jämfört med hur det är idag? Vilka effekter ser han av de nya bestämmelserna som finns i det här lagförslaget?

Tack, herr talman! Att köra för fort, det är ju en ganska stor fråga och det beror på hur fort man kör. Börjar man köra alltför fort så då äventyrar man trafiksäkerheten och det kan också blir grovt äventyrande av trafiksäkerheten. Det finns ju en viss liten uppluckring kan man säga i den här frågan, men det ingenting som varken poliserna eller remissinstanserna har reagerat på att det kraftigt skulle försämra trafiksäkerheten.

Tack, talman! Andra grejer som hör till moderniteterna och som kanske inte fanns då 1983 när den här lagen reviderades förra gången så är just till exempel mobiltelefoni användning i trafiken. Som följd är faktiskt också människor som väljer att stanna på de mest hopplösa ställen när man får ett telefonsamtal, vilket i sin tur också kan riskera det ena och det andra. Finns det, som ministern bedömer det, någonting som förenklar hanteringen av den problematiken i det här lagförslaget?

Tack, herr talman! Nu är det en ny lagstiftning och praxis behöver förstås fastställas på basen av den och den finska som den till stor del bygger på. Men det finns i alla fall ett förtydligande när det gäller telefoner idag, men det är kommunikationsutrustning som avses numera. Det finns ju så mycket andra sätt att kommunicera på än bara telefoner, så det är viktigt. Allting som distraherar från körandet så ska inte vara tillåtet. Så är principen och det är rätt och riktigt i min mening.

Talman! Tack så mycket för den här presentationen. Det är en väldigt omfattande lagstiftning. Ministern har ju nästan en omöjlig uppgift att på den här tiden presentera hela lagen. Det kommer att vara ett tidskrävande arbete tror jag i lag- och kulturutskottet att gå igenom hela lagstiftningen.

Jag har ju tagit till mig information förstås. Det nämns i 64 § om släpvagnar och att man vill höja hastigheten för att framföra ett släp från 80 kilometer i timmen, som det är i dagens lagstiftning, till 90. Då undrar jag att när det gäller säkerhet i trafiken och däck, vad är det för däckskrav på släpvagnar när det till exempel är vinterväglag?

Tack, herr talman! Det är en specifik fråga som ledamoten ställde. Jag ska göra ett försök att besvara den.

I lagstiftningen nu så blir det ju i praktiken 90 som ledamoten säger, i lagstiftningen står det 100. Vi vet ju inte hur framtiden ser ut i trafikmiljön, så ett visst förutseende där.

När det gäller däckskraven så är huvudprincipen att det ska vara samma däck på släpet som det är på fordonet som framför släpet. Så mycket kan jag säga. Sedan är det strängare krav. Man behöver till exempel ha vinterdäck om vikten överstiger en viss mängd på släpet, för ett lättare släp behöver man inte ha dem på, om jag förstår det rätt.

Tack, talman! Vi får återkomma till det här med släpvagnar i ett senare skede.

Tittar man sedan i de här övriga lagarna, förutom vägtrafiklagen, så är det den här trafikbrottslagen. Där är det ju ganska specifikt, till exempel i 18 §, om vilka avgifter som påförs för olika förseelser. Det som är ganska vanligt är att folk ibland av någon anledning missar att få bilen besiktad och kanske framför ett fordon i obesiktigat skick, kanske inte uppsåtligt utan i misstag. Då undrar jag lite, det är inte riktigt tydligt tycker jag, vad kostar det? Det är väldigt tydligt vad det kostar med olika förseelser i övrigt här. Men vad kostar det ifall någon skulle ha glömt bort att besikta bilen?

Tack, herr talman! Det är ingen förändring på den här punkten från den tidigare lagstiftningen. Den här punkten omfattas inte av den här avgiftsreformen som jag talade om tidigare. Det är böter som döms ut. Exakt vilken typ av böter vet jag inte, jag är inte trafikjuristexpert på den frågan, men jag skulle tro att det handlar om lite hur allvarligt det är. Hur länge har det varat? Det blir säkert en bedömning som man gör. Hur allvarligt är brottet? Hur grov försummelse är det? Utskottet kan säkert fördjupa sig mera i den frågan.

Tack, talman! Tack ministern för en bra presentation. Det var en sak som jag började fundera över i ministerns anförande. Det gäller till exempel personer som kör berusade på cykel eller mopeler som vi kallar dem i dagens samhälle. Ministern berättade att så länge man inte kör på någon så är det lite upp till eget ansvar. Skulle du vilja förtydliga det? Är det liksom helt okej att köra sönder egendom, bilar, staket, slå sig sönder och samman och fördärvad och få många skador och det är liksom ditt eget ansvar? Jag tycker att det där var lite otydligt. Förtydliga gärna!

Tack, herr talman! I sak så är straffet som man kan få för den här typen av gärning inte förändrat i dag. Du får inte förstöra andra människors egendom oavsett vad du gör, tänkte jag säga. Men när du framför ett motorlöst fordon så är det ingen förändring i sak. Det är samma straff som kan utdömas, men det blir tydligare att det är på det viset. Det är inte okej att du är berusad när du framför ditt fordon. Däremot så är det inte strikt reglerat, det finns ingen promillegräns på hur berusad du får vara när du framför ditt motorlösa fordon. Det har också att göra med hur man ska definiera de här elfordonen. De befinner sig i kraftig teknologisk utveckling och lagar är inte så lätt att ändra. Man behöver ha en ganska smidig lagstiftning när det gäller just dessa fordon, annars skulle det vara lättare.

Jo, det är bra att man har en smidig lagstiftning vad gäller dessa fordon. Men det finns ju egentligen inga åldersgränser på hur gammal man får vara när man får köra vissa sådana här fordon. Jag är liksom orolig över att det kan bli ganska mycket olyckor när det är lite så här otydligt om det egentligen är tillåtet eller inte tillåtet.

Men vi kanske kan forska mera i det här sedan när ärendet kommer till utskottet. Det här är en av de saker jag hade noterat som lite otydligt i den här lagen.

Tack, herr talman! Som sagt, vi följer samma system som i dag. Framför du ett motorlöst fordon så gör du det på eget ansvar. Om det leder till att en annan människa förolyckas på grund av dig så är det lättare att bli straffad för det för att du är berusad. Så kan man egentligen sammanfatta det.

Tack, talman! Jag förenar mig med dem som har sagt att det här är en bra och pedagogisk lag. Jag tycker att det är intressant när lagstiftning funkar på det här sättet.

Jag har två detaljfrågor. Den ena är när ministern beskrev den här självstyrelsepolitiska språkliga insatsen i den här lagstiftningen. Jag tycker att det är jättebra att man ser till att ha en bra och korrekt svenska i vår lagstiftning. Men tidigare när man har haft egen terminologi så har det uppstått vissa problem. Menar man samma sak som lagstiftningen i riket? Finns det möjlighet att ha någon form av ordlista eller någonting för att det här problemet inte ska uppstå?

Tack, herr talman! När vi har gjort avvikelser så beskrivs det också. Det är en omfattande lagstiftning. Men i detaljmotiveringen så finns det resonemang om de här frågorna. Man måste förstås fördjupa sig i dem. Men jag skulle inte säga att de förändringarna vi har gjort så gör att det blir svårt att tolka vad det är som avses. Det finns också sådana saker som vi har lämnat kvar av just den här orsaken.

Min andra fråga rör bestämmelsen om cykelhjälmar, att man enligt lag nu ska ha cykelhjälm. Men sådana här dinosaurier som jag som lärde mig cykla när jag var fem och har hållit på att cykla utan hjälm sedan dess och jag kanske möjligen inte kommer att använda hjälm i framtiden heller. Så varför har man en bestämmelse som inte har en påföljd? Är den till för dinosaurierna som tant Nina eller varför har man den?

Tack, herr talman! Det är en väldigt befogad fråga och någonting som vi har resonerat om väldigt mycket. Det är att betrakta som en rekommendation om att man ska ha hjälm, men den saknar ju påföljd som ledamoten var inne på. Det finns andra delar som också saknar påföljd i lagstiftningen, som t.ex. hur man ska röra sig på gång- och cykelvägar. Det är lite ett nytt grepp på hur man kan jobba med lagstiftning. Det visar ändå en signal, med tanke på de nya fordon som kommer in i trafiken, att sannolikheten för att förolyckas är högre om du rör dig i högre hastighet. Men det är nog betraktas som en rekommendation.

Talman! Bra jobbat infrastrukturminister Wikström och landskapsregeringen! Det här är någonting som är självstyrelseprogressivt. Det påverkar folks vardag och det är begriplig lagstiftning.

Jag har två frågor som jag gärna återkommer till i nästa replik. Jag tycker att det är viktigt att understryka vikten av, precis det som har sagts i tidigare repliker, ett gediget grundarbete och det har man visat prov på den här gången. Det är ändå en fråga som alla kommer att ha olika synpunkter på. Där tror jag att en viktig del är att man nu betalar eventuella förseelser direkt till landskapskassan i stället för till någon annanstans. Det är någonting som folk kommer att begripa.

Sen har jag några funderingar kring elfordon och cykelhjälmar som ledamot Fellman redan "touchade" vid men som jag gärna tar i nästa replik.

Tack, herr talman! Ja, exakt. Bra förtydligande där, alltså ägande av avgiften, att Åland äger avgiften. Personligen, om det skulle hända att man blir fast för en trafikförseelse, så skulle jag nog tycka att det skulle kännas bättre att det tillföll Åland än att det tillföll landet som helhet. Jag tror att den folkliga förankringen när det gäller avgifter, om man kan tala om det, säkert ökar till följd av det här.

Talman! Mina frågor tangerar delvis det som ledamoten Fellman hade kring cykelhjälmar, för de är inte helt okomplicerade. I Europa finns det en tendens, bortsett från Holland, att alla använder cykelhjälmar. Cykelhjälmar är, skulle jag gissa, vetenskapligt bevisat att de sparar liv på väldigt många sätt. Min första fråga är: Varför har man inte tagit till strängare åtgärder? För ibland förstår folk faktiskt inte riktigt vad som är bäst för dem själva. En cykelhjälm är bättre att använda än att inte göra det.

Den andra frågan gäller de så kallade mopelerna, som jag tror att kommer att ställa till någonting förr eller senare, vilket även försäkringsbolaget, enligt beredningen, anser. Min fråga är: Hur resonerade landskapsregeringen när man inte gör något? Och framförallt, på vilket sätt avser man att följa upp det?

Tack, herr talman! När det gäller cykelhjälmar så är det en fråga som har diskuterats väldigt mycket just i samband med barnkonsekvensanalysen. Man kan säga att det finns ju också nackdelar med att införa krav. Blir det så att man drar sig från att cykla om man ställer krav på cykelhjälm? Det är ju trots allt en typ av hinder som man måste ta sig igenom innan man sätter sig på cykeln, det är någonting som har framförts. Så därför landade vi i det här mellansteg.

Sedan när det gäller mopeler och regleringar så det är inte så att lagstiftningen helt saknar regleringar när det gäller mopeder. Det är bara det att det saknar åldersgränser. Det finns regleringar, väldigt skarpa förtydliganden, för till exempel hur många som får vistas på en sådan här mopel. I dag är det ganska vanligt med 2-3 stycken och det är inte bra. Men vi kan fördjupa oss i det i utskottsdiskussioner.

Herr talman! Lagting, ärade åhörare. I Centerns gruppanförande vill jag idag lyfta fram den nya vägtrafiklagen som ett delmål i självstyrelsepolitiken.

När vi nu lägger fram den nya vägtrafiklagen gör vi det med tydlighet som ledord och med en utformning som gör att de avgifter som i den nya lagen avser ersätta en stor del av de tidigare ordningsböterna, härmed stannar på Åland. Detta görs genom att de tidigare påföljderna för lindriga överträdelser av bestämmelserna i vägtrafiklagen som varit ordningsbot eller böter förändras. I den nya utformningen av vägtrafiklagen förändras påföljdssystemet i grunden eftersom påföljden nu blir en förvaltningsrättslig sanktion i stället för en straffrättslig påföljd.

En viktig sak som anförs i lagförslaget är hanteringen av viltolyckorna. Här kommer vi i lag- och kulturutskottet, enligt mig, att se det som en grannlaga uppgift då bedömningen från landskapsregeringen helt riktigt är att det behövs ett ersättningssystem för eftersök vid viltolyckor. Etiskt sett är detta en absolut nödvändighet att vi får i bruk det så brådskande som möjligt. Egentligen borde ett sådant system redan ha ingått i det framlagda lagförslaget kan jag tycka. Detta för att vi snarast ska kunna ta hand om trafikskadat vilt på ett ansvarsfullt, professionellt och humant sätt. Att fastslå en ersättning för eftersöksjägarnas viktiga arbete är nödvändigt för att vi ska kunna räkna med hjälp från dessa samhällets stöttepelare även i framtiden.

Förändringar som införs med lagförslaget har lyfts här och förtjänar att lyftas fram:
- En höjd fartgräns för släp med en totalvikt under 750 kg som höjs från nuvarande 80 till 90 km/t.
- Mopedbilar ska hädanefter framföras längs vägrenen för trafiksäkerheten.
- Det nuvarande kravet på parkeringsbricka på tvåhjuliga fordon, mopeder och motorcyklar, tas bort, även om parkeringstid fortfarande kan tillämpas.
- Framförandet av så kallad mopel under inverkan av rusmedel blir i denna lag straffbart och kanske borde man här också fundera över ett hjälmtvång av typen cykelhjälm för dessa tysta och ganska tunga fordon som kräver ett stort ansvar av brukaren när de framförs både på vägar och cykel- och gångbanor.
- En annan tydlig markering att vi ansluter oss till omvärlden är att vi nu får ett krav på rött bakljus infört på cykel vid mörkerkörning.

Vi har goda förhoppningar om att lagförslaget ska kunna behandlas framgångsrikt i lag- och kulturutskottet och därmed så snabbt som möjligt kunna tas i bruk för allmänhetens och Ålands bästa. Tack, herr talman!

Tack, herr talman! Tack ledamot Eriksson. Jag delar helt och hållet uppfattningen om att vi har grund för att införa en straffpålaga för att man har underlåtit sig att anmäla en viltolycka, och även att vi skulle kunna påbörja processen med att hitta ett ersättningssystem för de eftersöksjägare vi har. Jag tycker, lika som ledamot Eriksson, att den här lagen har jättemycket bra vinklar. I allmänhet så anser Liberalerna att det här är en mycket bra lagskrift, men det finns vissa delar i den här skrivningen kring viltolyckorna som jag tycker att är bra att utskott tittar på. Just detta om det finns resurser för att agera på de anmälningar som faktiskt görs. Vi har ju listor i alla kommuner och resurserna finns. Ska vi göra på motsvarande sätt som exempelvis på den svenska sidan, där man haft ett ersättningssystem ganska länge, så tycker jag att det är dags att införa det även här som vi har väldigt mycket viltolyckor, speciellt rådjur.

Tack, herr talman! Du var inne på det i anförandet också, men det är svårt att reglera de här nya fordonen till följd av att det finns en så stor uppsjö av dem. Det pågår en kraftig teknisk utveckling, de har ju olika effekter, olika vikter och det är helt enkelt en grannlaga uppgift att veta vilka man ska reglera. Och på vilket sätt ska man i så fall reglera dem? Det är egentligen orsaken till att vi har tänkt så här att då reglerar vi dem inte just nu. Jag tänkte bara förtydliga det.

Vi får se det som att det finns utvecklingspotential helt enkelt.

Tack, herr talman! Allra först från Liberalernas sida så vill vi nog berömma infrastrukturminister Christian Wikström för att ha levererat ett fint heltäckande dokument till lagtinget den här gången. Stort beröm och tack för det!

Det här är mycket en omfattande lagstiftning och det är klart att det kommer att dyka upp en massa detaljfrågor under resans gång. Lag- och kulturutskottet kommer att inleda inläsningen av det här lagförslaget redan i morgon.

Det har sagts många bra saker här i dag. Jag ska inte gå in och upprepa mig riktigt på de områdena. Rent allmänt så får man ju ett mycket bra intryck av lagförslaget. Det är väldigt pedagogiskt upplagt, som det redan sades tidigare här idag. Det finns en klar och tydlig redogörelse för vilka olika typer av fordon framförallt som ska framföras på cykelbanor. Vi vet ju att det här är en utmaning för de lite äldre att veta vad dessa fordon är för slag egentligen, hur de drivs och var de ska framföras. Jag ser fram emot den här orienteringen i lag- och kulturutskottet.

Jag noterar också att man har tagit upp en definition om moped med låg effekt. Det finns inte många sådana på Åland, men det är klart att det behöver säkert också nämnas i lagstiftningen.

Det förs ett fint resonemang kring var de lätta elfordonen ska framföras och att man ska samsas på ett begränsat utrymme. Här behöver man skapa ett skapa vettigt system där olika idkare inte krockar med varandra helt enkelt och där man kan upptäcka motparten i god tid. Det är ett bra resonemang i lagförslaget hur man kan lösa den här saken.

Sedan då det gäller cykelhjälmar så kan man kanske i första hand tycka, varför finns det inte påföljder om man inte använder den här hjälmen? Men samtidigt så kan man väl fundera också på att undan för undan så kommer det här ändå att lösa sig. Folk använder cykelhjälm och det ser vi redan nu om man jämför med situationen för 10 år sedan eller 15 år sedan, då var det väldigt få som använder de cykelhjälm, idag använder de flesta hjälm. Rör man sig i Köpenhamn så har alla hjälmar på sig och där är det betydligt fler cyklar än vad det finns invånare på Åland. Det här kommer nog successivt undan för undan, man inskolas i det här.

Det är mycket genialiskt tänkt kring trafikförseelserna, att de avkriminaliseras och att man istället har en administrativ avgift. De tycker jag att är en mycket lyckad lösning.

Då det gäller viltolyckor så kommer vår lagtingsledamot Simon Påvals att ha ett skilt anförande om det. Det är klart att viltet förtjänar större respekt också i lagstiftningen. Frågan är, i vilken lagstiftning? Det kanske inte är nödvändigt att det är just i den här, det finns andra lagar som kan reglera det.

I lagförslaget förs också ett utvecklat resonemang kring automatiserad trafik. Vi vet ju, och det nämns också i dokumentet, att alla nya bilar är försedda med olika typer av automatik, adaptiv farthållare och så vidare. Det är klart att lagstiftningen behöver följa den här utvecklingen som finns på de nya bilarna. Man har graderat de här olika nivåerna. Det är ett mycket bra initiativ att man tar upp den biten också.

Sedan en lite kuriosa sak som absolut inte har någon större ekonomisk betydelse, men jag noterar här i lagförslaget att då det gäller överlastavgifterna så för man ett resonemang. Det står så här: "Det är därför logiskt att den avgift som har som syfte att skydda vägnätet och framförallt broar och höja trafiksäkerheten ska tillfalla den som bekostar densamma". Vi har ju på Åland också en avsevärd mängd kilometer kommunala vägar. Hur har man tänkt sig då i så fall? Ska det ske någon slags reglering mellan landskapet och kommunerna i så fall, om det är tänkt så att avgifterna ska tillfalla dem som bekostar de här broarna i det här fallet eller också kommunala vägar? Men som sagt, det där är en mycket liten detalj i det stora sammanhanget.

Det är också tacknämligt att man har ett litet resonemang kring trafik i en tunnel och att man inte får backa och vända i den. Det är mycket proaktivt tänkt från landskapsregeringens sida. Jag tackar storligen för det.

Sedan är det ju fint, tycker jag, att vi på Åland ändå kan tillåta att man ska kunna kortvarigt stanna på gång- och cykelbanor när syftet är att säkra smidiga gods- och persontransporter. Vi har inte så utvecklade system att det finns enkom tänkta lastplatser utan man måste lösa det väldigt pragmatiskt. Det här gäller alltså kortvarigt. Det är fint att man kan tillåta det fortfarande.

Däremot så tog minister Wikström upp den här saken kring att man i Finland tillåter parkering i motsatt färdriktning, men att man inte har tagit upp det i vår lagstiftning. Det kan jag lite fundera på. Varför har man inte gjort det egentligen? Turister från Finland som kommer hit till Åland kanske inte känner till att det på Åland inte är möjligt att parkera på det här sättet. Jag förstår orsakerna till det här. Jag parkerar också regelbundet i ganska besvärliga förhållanden där det är väldigt mycket bilar på små ytor och det är väldigt smidigt att kunna hitta en parkeringsplats på andra sidan. Ska man då vända och komma tillbaka så då är platsen upptagen. Det där tycks ju fungera väldigt bra i Europa och också i Finland, så där kan jag ha en liten fundering helt på egen hand om det kanske kunde ha varit möjligt ändå trots allt. Det är ingen stor sak, men ändå.

Sedan har vi noterat att den högsta tillåtna hastigheten vid bogsering av ett motordrivet fordon som rullar på sina egna hjul har av säkerhetsskäl sänkts från 60 till 30 kilometer i timmen. 30 kilometer i timmen är en ganska låg hastighet. Långsamtgående fordon förses med en skild skylt. Jag vet inte om man riktigt har tänkt tanken ut här. Har det varit ett problem helt enkelt på Åland att framföra ett fordon i 45 eller 50 kilometer i timmen? Vill man göra som i Sverige och begränsa det till 30 kilometer i timmen? Det ska bli intressant att höra ett resonemang kring det.

Sedan finns det i lagförslaget också en skrivning som jag måste orientera mig lite mera kring. Det gäller släpvagnar. Det står så här: "Samma hastighet gäller för en motorcykel med tillkopplad släpvagn". Jo, det finns motorcyklar som har tillkopplade släpvagnar, det känner vi till. Sidovagnar är en annan sak. "Att gränsen är satt till 100 kilometer i timmen beror på att Åland tillämpar samma fordonsbestämda hastigheter som riket. Väger släpet mer än 750 kilo är den högsta tillåtna hastigheten for fordonskombinationer, liksom tidigare, 80 kilometer i timmen". Om en motorcykel väger 300 kilo, får man då dra en släpvagn på 700 kilo efter den? Det tycker jag att inte borde vara möjligt, om jag känner till lagstiftningen rätt.

Då det gäller hjälm på terrängfordon, om jag tolkar lagförslaget rätt så om jag är i skogen med min fyrhjuling och ska släpa hem lite ved så skulle jag behöva ha den här hjälmen på mig. Det tycker jag att är lite överkurs. Om man kör 5 kilometer i timmen med fyrhjulingen i skogen med ett litet släp med ved och dessutom inte färdas på allmän väg så tycker jag inte att det är befogat att ha hjälmen på. Vi måste titta på de skrivningarna om de är väldigt kategoriska eller om det borde tillämpas enbart på allmän väg.

Nu ser jag att tiden börjar gå ut. Rent allmänt, utan att gå in på de övriga detaljerna, så tycker jag att lagförslaget är välgenomtänkt och att vi har all anledning att fördjupa oss i det här dels i vår grupp men också i lag- och kulturutskottet. Tack så mycket!

Tack, herr talman! Tack för anförandet. Ledamoten lyfte upp flera poänger där man säkert kan fördjupa sig i exakt varför förslaget är som det är.

Jag tänker ändå stanna vid den här skillnaden mellan Finland och Åland angående hur man parkerar. Ska vi ha en skillnad, ska vi ha en egen vägtrafiklag så är det också skäl att den är anpassad just för åländska förhållanden. Med tanke på borttagandet av reglering på den finska sidan, det vill säga att man kan parkera mot färdriktningen, så den kom uttryckligen till på grund av att man vill underlätta parkeringssituationen i städer. Så att använda den här på Åland vore lite konstigt med tanke på att vi inte har samma problem. Sen kan det förstås uppstå situationer där en finsk besökare råkar ut för böter. Jag fortsätter härnäst.

Tack, talman! Tack minister Wikström. Tack för förklaringen. Jag förstår det mycket väl. Jag kan också tänka mig att det inte är någon stor sak att tillåta det här i varje fall, där det är möjligt.

Tack, herr talman! Jag tänkte anknyta till samma sak, dvs. parkering på fel sida, så att säga. Jag har själv i många, många år varit van, när jag inte är här på Åland, att jag parkerar där det är passligt förstås. Man måste ju anpassa sig när man ska ut från parkeringen. Åt vilket håll ska man? Jag hade ju nog faktiskt hoppats på att vi skulle bli mera europeiska, svenska eller finska eller vad man säger. Jag hoppas att ordförande trycker på den här saken. Jag tycker att det skulle känns bra att kunna parkera på ett mer smidigt sätt.

Tack, talman! Tack ledamot Toivonen. Alldeles säkert kommer jag att lyfta den här saken i utskottet. Vi får se lite vart resonemanget leder.

Talman! Jag behöver börja med, känner jag, vårt anförande från Moderaterna med att säga att vi stöder i stort lagstiftningen. I och med att jag har varit inkopplad på området tidigare så har jag kanske läst den väldigt minutiöst och noggrant och funnit vissa saker som jag i vårt gruppanförande ändå vill uppmärksamma lagtinget på och även utskottet och det utskottsarbete som följer.

Vi kan egentligen börja med 1 § i vägtrafiklagen. Jag upplever att det finns nya element där, och det har också redan tangerats här i diskussionerna i lagtinget i dag. Det handlar om tillämpningsområde. Denna lag gäller vid trafik på väg, dock bestämmelserna i paragraferna 8, 44, 65 och 61-67 och så vidare gäller alltså även utanför väg. Så på det viset så är det flera saker här som jag tror att utskottet behöver fördjupa sig i. Jag kommer att återkomma till dem, fru talman.

Det sades också tidigare här i dag att det är väldigt viktigt att den här lagen är lättläst för vanliga människor så att de kan ta den till sig i och med att den ändå berör de flesta i vårt samhälle på nästan daglig basis.

I 14 § så har vi pratat om viltolyckor. I samband med att jag läste lagen så blev jag att fundera på husdjur, till exempel en katt eller en hund. Hur ska en trafikant gå tillväga om den i misstag skulle köra över ett husdjur? I och med att den här lagen ändå är så pass specificerad så hittade jag egentligen ingenting om det. Men det kan hända att någon annan har hittat det, ni får i så fall hjälpa till där att komma vidare.

En annan fråga som också har tangerats gäller cyklar. Jag vet att den tunga trafiken många gånger har reagerat på att det i 20 § sägs att cyklar i första hand ska framföras på cykelvägar. Som alla känner till så förekommer det ju en utbyggnad av gång- och cykelvägarna längs med alla våra huvudvägar. Men trots det så finns det ju tävlingscyklister bland annat som gärna använder sig av vägarna för att de tycker att de har en högre situationshastighet och annat. Men den tunga trafiken upplever detta som besvärande ibland. Det finns kanske en 3 meter tom bred cykelväg, alldeles nybyggd bredvid själva huvudvägen, som ingen använder och cykeln är i alla fall ute på vägen. När tung trafik möter varandra så kan det uppstå farosituationer. Så det här är väl någonting som man kan tänka på.

Går vi vidare i kronologisk ordning så kommer vi till 36 § som gäller parkering. Vi i Moderaterna tycker att det är bra att vi har avvikningar här ifrån till exempel Finland. Det här problemet med turister och andra som kommer hit så där brukar jag faktiskt själv ta tillfället i akt att upplysa de här turisterna som har parkerat på fel sida av vägen om man går förbi och ser det. Känner ni till att vi har egen lagstiftning på Åland? Vi har egen behörighet och vi har ett eget parlament och då får jag berätta lite om vår självstyrelse tillika. På det viset så blir det en mera exotisk upplevelse för turisterna, istället för att bara få den där parkeringsboten så träffade de en trevlig ålänning som upplyste dem om det. Så jag uppmanar andra att göra likadant.

Talman! Jag vill gå vidare i rask takt. Tiden går fort när man har roligt. I 52 § handlar om tomgångskörning. Igen så vill jag hänvisa till 1 § och det gäller ju liksom hela Åland nu då, jämfört med förut och den gamla lagstiftningen där det ju var tätort som gällde när det gäller tomgångskörning. Jag tror att man måste titta lite i utskottet. Vad betyder det här med tomgångskörning när det gäller vår utmaning om vårt breda trafiknät? Vi har ju en hel del hamnar i skärgården bland annat, och det kan de facto vara minus 20 grader. Även fast vi har klimatförändringar och annat så har vi vinter fortfarande. Vi har även turlistor som säger att man ska vara nere en kvart före avgång etc. Det kan bli väldigt kallt och bedrövligt att sitta i de här bilarna under vinterhalvåret. Jag tror att även den tunga trafiken behöver utskottet titta på. Det finns ju i lagstiftningen bland annat detta om en bro som har broöppning - och vad jag vet så har vi bara en idag, Lemstöms kanal - och jag har förstått att för de omkringboende så är det ett problem när fordon går på tomgång. Men det är också ett problem för den tunga trafiken att stanna motorerna när de har gått väldigt varma många gånger med tunga lass. Det finns till och med sådana bilar i dag i den tunga trafiken som inte ens stänger av sig, fast du vrider av nyckeln på motorn så går fordonen fortfarande tills alla temperaturer har kommit ner till normalt etc. Så jag tror att utskottet behöver fördjupa sig lite i det här med tomgångskörning. Ur miljöhänseende så är det ju självklart att man inte ska ha bilen i gång i anslutning till butiker och annat och kanske inte i tätort. Om man sedan är ute i Godby eller i någon annan landskommun så är det absolut en poäng i det här.

Fru talman! Jag vill fortsätta i 64 §. Vi talade tidigare i ett replikskifte med infrastrukturministern om höjning av hastigheten för släp. Där vill jag lyfta fram att man har avgränsat höjningen av hastigheten för släp som väger 750 kilo eller mindre. Jag har lite svårt att förstå på sätt och vis varför det ska vara okej för en bilist som kanske inte har någon utbildning att köra med släp, för det behöver du inte ha om vi pratar om en 750 kilos släpvagn eller mindre. Man kan framföra en sådan fullastad med virke till exempel med sommardäck i vinterföre.

Men bil nummer två som i så fall kommer efter och har dubbdäck på och har mera än 750 kilos tungt släp så det betyder att den dels ska besiktas vart fjärde år och lagstiftningen säger att du även ska ha vinterdäck på den släpvagnen. Den släpvagnen, trots att den är tom, så får inte framföras i mera än 80 kilometer i timmen. Där ser jag inte riktigt varför man har satt den här gränsen på 750 kilo? Det hoppas jag att utskottet kan fördjupa sig i, för jag tycker att det är lite skevt här.

Fru talman! Vi går vidare i rask takt. I 67 § handlar det om tvång att använda cykelhjälm. Läser man innantill i själva lagstiftningen så står det ju de facto att man ska ha cykelhjälm. Det är ingen uppmaning. Tidigare sades att det är en rekommendation, men det står att man ska ha cykelhjälm. Som det står i 1 § så gäller ju den här lagstiftningen alltså på hela Åland. Den gäller även om en person bosatt på landet har ett par hundra meter till sin postlåda och i 50 år har cyklat till sin postlåda och hämtat sin tidning eller sin post och cyklat tillbaka. Om vi inte gör en justering av denna lagstiftning så gör vi dessa vanliga medborgare till lagbrytare. Okej, säger man, det finns ingen påföljd, du får inte böter. Men är det ändå rätt sätt att lagstifta på? Det är det som jag tycker att vi behöver titta på i utskottet. Sedan är det absolut så att det är bra med hjälm och det är bra i tätorter och där det är mycket bilar och så vidare. Men nu ska vi komma ihåg att den här regeln gäller på privat mark överallt på hela Åland.

Fru talman! När det gäller bältestvång så är det ju likadant med det i 65 §, du ska ha bälte på dig, som det står det i paragrafen, var du än befinner dig. Så det betyder att till exempel jordbrukare och andra som kör på sina privata åkrar och tittar på grödorna så ska egentligen ha bilbältet på sig. Det är kanske inget stort problem.

Jag tycker ändå att när vi bor på Åland och den här lagen är gjord för ålänningar så finns det några exempel till som jag skulle vilja lyfta upp. Det är de facto färd på vattenfrusna områden, som jag har skrivit så vackert, alltså vid färd på is. Det finns de facto fortfarande is ibland trots klimatförändringarna. Det är ju mot sunt förnuft för alla som har rört sig på isar och isvägar att där har man helt enkelt inte bälte på sig. I det här fallet så är det alltså straffbart. Du kan få en påföljdsavgift om du inte har bälte på dig när du färdas på isen.

Fru talman! Tiden tar slut, men jag är strax klar. Förutom detta så har jag också uppmärksammat ytterligare en punkt när det gäller 68 §. Det gäller en trafiksäkerhetsfråga i tätort. Vi pratar om tung trafik. När lastbilar rör sig inom tätort så då talar vi alltså om fordon som väger cirka 30 ton, 15 gånger mera än en personbil. Så ur förarens trafiksäkerhet så finns det ingen anledning att skydda föraren i ett tungt fordon. Däremot så skulle det vara till gagn för gående och cyklister att förare av tunga fordon har en större rörelsemöjlighet att kunna undvika backspeglar och undvika sidostolpar i en förarmiljö för att på det viset bättre observera den lätta trafiken. Men vi kan titta på det i utskottet.

Det som vi var inne på tidigare, och som också har sagts att är bra, gäller 85 §. Det handlar om att nu blir de här avgifterna kvar på Åland. Den som jag tror att vi ändå behöver höra i utskottet är kanske vicelantrådet som är ansvarig för polismyndigheterna. Hur har man tänkt sig att de här pengarna ska användas? Vilka belopp är det frågan om? Kommer dessa pengar att gå in i den stora kassakistan eller kommer de att stanna i polisens verksamhet etcetera?

Jag var inne på att utskottet har en hel del att göra, om vi ska göra ett gott arbete och gå igenom det här.

Avslutningsvis så skulle jag vilja påstå att av oss alla som är i den här salen så är det ingen av oss som riktigt kan förklara vad paragraf 118 betyder. Övergångsbestämmelserna är väldigt kluriga. Jag försökte läsa både dem och även detaljmotiveringarna till dem och jag vart inte så mycket klokare. Jag hoppas att vi i utskottet ska kunna reda ut även betydelsen av det. Tack, fru talman!

Talman! Tack för anförandet och många bra synpunkter, som jag ser det.

Jag tänker uppehålla mig vid den här frågan om tävlingscyklister och deras vistelse på vägar. Tävlingscyklister, som ledamoten är medveten om, så rör sig i en betydligt hårdare hastighet än vad som egentligen är tillåtet på våra GC-vägar, där vi tänker att det ska vara 25 kilometer i timmen just för att man ska kunna samsas om samma utrymme. Man kan jämföra dessa tävlingscyklister, tycker jag i alla fall, med våra mopedbilar i och med att de färdas i ungefär samma hastighet. Jag vet inte om ledamoten ser en koppling, att det finns en likhet mellan de här två trafikslagen, men det är lite så som man kan betrakta det.

Talman! Visst är det så. Skillnaden kanske då i det här fallet är att en cyklist som färdas i cirka 50 kilometer i timmen kan vara lite svårare att upptäcka. Man kanske inte förväntar sig som förare av ett tungt fordon att plötsligt ha en cykel ute på vägen när det finns en cykelväg bredvid. En mopedbil har ändå förhoppningsvis lamporna i skick och belysning bakåt. Många gånger så är inte tävlingscyklisterna kanske utrustade med överdrivet mycket lampor och sådant. Det kan vara en liten som blinkar i bästa fall, fru talman.

Tack, fru talman! Jag får fortsätta igen. Ja, det var en mycket detaljerad och initierad granskning av det här ärendet av före detta ministern. Ni tog upp cyklar på allmän väg. Det förekommer nu att tävlingscyklister är på allmän väg. De bryter mot lagen som det är nu, de kan riskera att få ordningsbot. Jag tycker att det här är en mycket bra förbättring. Jag tillhör dem som ibland cyklar lite fortare. Det är ju bedrövligt med alla cykelvägar där det rör sig många andra också, långsamma och de värsta är framförallt de som har hörlurar på och som överhuvudtaget knappt vet var de är. Så det är en mycket bra förbättring tycker jag.

Tack för det! Jo, jag ville replikera på grund av att ledamoten Toivonen lyfte en fråga som jag egentligen har glömt bort helt och hållet. När vi ändå pratar om trafiksäkerhet och man pratar om gående och var de ska gå, så många trafikanter som cyklar eller går har öronproppar i öronen och kanske hör på musik och annat. Det gör ju att man inte är uppmärksam på samma sätt på själva trafiken. Det är ju tyvärr så att det i våra grannländer, tur nog inte på Åland i samma utsträckning, förekommer en hel del olyckor som har inträffat just på grund av att den lätta trafiken har haft öronproppar i båda öronen och inte varit uppmärksam på den övriga trafiken.

Tack, fru talman! Jag tänker fortsätta med cyklar och säkerhet. Precis som ni sade så kan det vara svårt att se dessa är cyklister. För några år sedan var jag på akuten i Portugal, jag hade stött på en cyklist som inte hade synts. Så efter det så säger jag åt att alla bekanta, se ut som papegojor, röda och gula och färggranna för då syns man mycket bättre. Det är med tanke på egen säkerhet. Hjälm cyklar jag med också, så då slipper ni kalla mig dinosaurie i alla fall.

Talman! Ledamoten Nordberg lyfte att det i lagstiftningen finns rekommendationer. Jag delar uppfattningen om att en lag bör inte agera som rekommenderande. Det finns andra myndigheter som i så fall kan utfärda rekommendationer utöver det som är lagstiftande. En lagstiftning bör ha tydliga paragrafer där man vet och känner rättspåföljderna. I övrigt borde annars den här rekommendationen hänföras till landskapets trafikbyrås rekommendationer till befolkningen. Jag hoppas att utskottet tittar på den här delen. Det är nog ett lite nytt sätt att lagstifta på och ett annat grepp än vad vi är vana med. Det finns en anledning till att det inte är normal praxis att lagstifta i enlighet med det här.

Jag håller med om att lag- och kulturutskottet kommer att få ett gediget arbete att titta på de här frågorna. Jag tror som sagt att vi kan alla hjälpas åt att förbättra den. Igen vill jag säga att i stort så är det här en väldigt positiv lag och det har ju egentligen alla framfört här i dag. Men det finns vissa detaljer som vi behöver titta på när vi ändå har lagen på bordet.

Visst är det så. Det är en bra lagstiftning. Jag tror att det här kommer att bli ett mycket gediget jobb för lag- och kulturutskottet att arbeta med. I den här frågan tror jag att man kommer att konstatera att enskilda grupperingar kommer att lyfta fram saker som helt enkelt inte fungerar i praktiken. Ett exempel var det som ledamoten Nordberg själv lyfte fram gällande frågan om bälten på isar osv. Jag uppfattar att det finns ganska mycket frågor i den där gråzonen. Här tror jag att det blir ett gediget arbete från utskottets sida. Jag hoppas att man tar frågan på allvar och det vet jag i och för sig att man kommer att göra.

Själva ramverket är bra, det är pedagogiskt och välformulerat, men det finns bedömningar att göra. Det finns också bedömning att göra i förhållande till miljön. Har man vidtagit korrekta åtgärder? Vi vet till exempel att vi har många avsnitt där hastigheten pendlar snabbt mellan 70- och 90-sträckor, är det någonting som man i lag borde reglera för att minska koldioxidutsläpp och annat? (… taltiden slut).

Tack, fru talman!

Tack, talman! Landskapsregeringen föreslår att den åländska vägtrafiklagstiftningen revideras i sin helhet. Man föreslår att en ny vägtrafiklag och en ny trafikbrottslag stiftas och att flera andra lagar som samtidigt berör dessa lagar ändras.

En ny sak är att bestämmelser om körkortsförseelser och fordonsförseelser nu tas in i trafikbrottslagen medan trafikförseelser flyttas från trafikbrottslagen till vägtrafiklagen. En person som gör sig skyldig till en förseelse ska inte längre straffas med ordningsbot. I stället införs bestämmelser om avgift för trafikförseelse när någon bryter mot lagen.

Vägtrafiklagen påverkar all människor ute i samhället. Den bidrar till att människor kan förflytta sig på ett tryggt sätt. Barn kan promenera eller cykla till skolan, vuxna kan ta sig till sina arbetsplatser och man kan på ett säkert sätt umgås med sina nära och kära och ta sig dit utan att det händer något farligt på vägen. Trafiken en förutsättning för att människor ska kunna vistas ute i naturen.

Talman! Det är alldeles riktigt att utan en modern vägtrafiklag skulle samhället ha svårt att fungera. Men även uppdaterade vägtrafiklagar kräver förankring och information till människorna ute i samhället som berörs. De allra flesta ålänningar kör och beter sig utifrån gammal vana. Det är väldigt få som egentligen vet hur man ska agera om ett trafikljus mitt i allt står och blinkar eller om någon vanlig väg är avstängd för då blir alla hemskt förvirrade.

Jag kan också passa på att citera från Firarmixreformen, det ganska ihopklippta humoristiska om människan som är en vanesak. Det är precis så det är. Det är väldigt, väldigt svårt att veta om man ska vara inne på veckodagar eller bara på fredagar. Och det är samma sak, hur ska du göra när någonting ändras i vägtrafiklagen, om du inte får rätt information?

Men som tur är så är människor väldigt accepterande. Man accepterar och följer lagstiftningen, om det är så att den är tydlig och klar och att den har motiveringar som förklarar varför en beteendeändring är önskvärd. Men få personer sätter sig faktiskt ner och läser igenom en sådan här omfattande lag på egen hand.

Vi i den socialdemokratiska gruppen anser att det ändrade kravet på cykelhjälm är ganska otydligt. Man har alltså ett krav i lagen på att använda cykelhjälm, men det finns ingen påföljd om man vägrar ha cykelhjälm. Jag har länge undrat om det här vore upp till försäkringsbolagen - ingen hjälm, ingen ersättning. Fast det här kanske är lite utsvävningar från min sida. Skallskador och handikapp som man kan få efter en allvarlig cykel- eller mopelolycka är verkligen ingenting att ta lättsamt på.

Vi socialdemokrater tycker att det är bra att man tar in de här nya olika fordonstyperna i lagstiftningen. I och med att de i folkmun kallade mopelerna och andra eldrivna lätta fordon blir allt vanligare på våra gång- och cykelvägar så har många gångtrafikanter upplevt en större osäkerhet. Särskilt folk som är ute och rastar sina hundar har uttryckt sin oro över dessa tysta fordon som kommer i relativt hög hastighet bakifrån och olycksrisken är verkligen överhängande. Det har varit väldigt nära flera gånger och det är också sådana som har fastnat med sina hundkoppel i både cyklar och mopeler.

Vi välkomnar att det blir en strängare lagstiftning på detta område. Man kan fråga sig varför man inte inför en åldersgräns redan i dag när det står med i beredningen. Ett litet barn kan alltså köra upp till 25 kilometer i timmen tillsammans med fotgängare på en gång- och cykelväg och det finns inget hjälmtvång.

En sak till. Det vore bra om en övergripande samhällsplan tas fram för att främja transporter med lätt trafik över hela Åland, till exempel att man bestämmer att här finns det speciella filer där du kan köra egentligen hur fort som helst med din cykel eller din mopel utan att vara i vägen för varken fotgängare eller övrig trafik. Så planerar man i större städer och det fungerar ganska bra.

Om det är så att man på allvar på Åland vill att den lätta trafiken ska prioriteras av miljöskäl så behöver det också gå att ta sig fram både smidigt och snabbt med lätta fordon, alltså sådana som inte släpper ut avgaser.

En fråga som jag personligen tycker är lite otydlig, efter att ha diskuterat det här med andra personer som har varit intresserade, är stycket om teknisk anordning under körning. I 73 § står: "Bestämmelsen om att föraren inte får hålla mobiltelefonen i handen under körning finns kvar i lagen, men den har utökats till att gälla all kommunikationsutrustning. Vidare anges nu att också andra tekniska anordningar som navigator eller radio bara får användas om användandet inte stör framförandet av fordonet". Hur menar man riktigt här?

Landskapets lagar ska vara tillgängliga och anpassade. Om någon läser det här och undrar om följande är tillåtet: Man sitter i sin nya bil och någon ringer dig när du kör och din mobiltelefon kopplas upp automatiskt med bilens ljudsystem, är det här tillåtet? Det kan ju vara så att du talar ett samtal som är väldigt upprörande. Du kanske blir väldigt arg när du pratar i telefonen och folk som är arga kanske inte riktigt är koncentrerade. Det kan ju också vara lika störande om du har en argumentation med en person som sitter bredvid dig i passagerarsätet. Det här tyckte vi var lite otydligt. Vad menar man egentligen med ordet radio? För mig på åländska så är en radio en sådan anordning som man har i bilen, som man knäpper igång och lyssnar på Firarmix eller på någonting när man kör bil. En integrerad kommunikationsutrustning som finns i moderna bilar med radiofunktion är ju någonting som egentligen alla har, och de har ofta också en GPS och samtalen från telefonen styrs genom bilens högtalarsystem. Är detta bra eller dåligt? Är det lagligt eller olagligt? Det skulle vara bra med ett förtydligande.

En till sak jag skulle vilja lyfta i det här sammanhanget är övervakning och långsiktiga visioner och lösningar i och med att den här trafiklagen nu implementeras. Polisen idag - jag har lyft det flera gånger i tidigare budgetdebatter - har ingen möjlighet att övervaka tung yrkesmässig trafik och det är den delen av trafiken som idag mest tär på vägar och broar när den inte kontrolleras. En övervakning av dessa på plats då skulle man kunna spara väldigt mycket pengar i bro- och vägnätsunderhållet på Åland.

Förslaget om att de administrativa avgifterna på överlastavgifterna föreslås tillfalla Åland så är ganska bra. Då blir ju polisverksamheten till viss del självfinansierad och det betyder ju också att man behöver ha en trafikgrupp för att det här ska kunna fungera.

Jag vill också passa på att tacka ledamot Nordberg som tog upp det här med vad som händer om man råkar köra på ett husdjur. Jag har varit med en gång när en förare körde på ett rådjur. Jag är jätteglad att jag inte var ensam i bilen för jag själv skulle inte ha klarat av att hantera situationen. Det är fortfarande ganska traumatiskt för mig när jag tänker på hur obehagligt det här verkligen var. Själv råkade jag en gång köra på en lite större fågel. Det var inte en tamfågel utan en vild fågel som tur var. Det gick ganska snabbt som tur var, annars vet jag inte heller hur jag skulle ha hanterat den situationen.

I stort så anser vi socialdemokrater att det är bra att vi uppdaterar den här lagstiftningen. Men vi har ju synpunkter på tydlighet och hur det ska kommuniceras ut för att folks vanor, beteenden och beteendemönster ska ändras. Det är väldigt viktigt att utskottet grundligt går igenom lagen så att eventuella ord, otydligheter och inkonsekvenser kan elimineras. Tack!

Tack för kommentarerna och anförandet. Den här frågan om åldersgräns på lätta elfordon som ledamoten var inne på, förstås så kan man införa en åldersgräns eller andra typer av begränsningar på den här typen av fordon. Men när man gör det så begränsar man ju också användningen av dem, samtidigt som det kan finnas skäl att göra det. Men man uppmuntrar inte lika mycket användningen av dem och det är ju en viktig del i att få folk att sluta använda bilen.

Sen kan jag väl anse också att det finns ett visst föräldraansvar att se till att ens barn inte använder ett fordon som inte är lämplig för deras mognadsnivå. Men barn mognar i olika takt. På det här viset så kan man anpassa, hur moget är mitt barn? Klarar det av att framföra, ja en cykel för den delen? Den har vi inte heller begränsningar på idag.

Jag vet inte om jag tycker att det håller som ett argument att det inte ska finnas en åldersgräns när man till exempel får köra en mopel eller en sparkcykel eller sådant som faktiskt går ganska snabbt. En tre-, fyr- eller femåring kommer inte upp i så jättehöga hastigheter med sin cykel om det inte är en nerförsbacke. Men i de här så kommer man upp i ganska höga hastigheter omedelbart. Det kanske är svårt att kontrollera. Sen är det också så att det håller ju inte heller att man säger det här, för de här är ju inte heller i en ålder där de får köra moped eller bil. Jag förstår inte riktigt den referensen?

Vi diskuterade den här frågan mera tidigare idag. Var ska man dra gränsen? Det finns en uppsjö av olika elfordon och teknikutvecklingen går snabbt. Så vad ska i så fall vara begränsat? Till vilken ålder ska det vara begränsat? Vilken effekt ska det vara på de fordonen? Hur tungt ska det vara för att det ska vara begränsat? Om man kategoriskt begränsar alla så är det en väldigt strikt lagstiftning, ett väldigt strikt mått som man tar till då och som jag tror att kanske får mer negativa konsekvenser än positiva. De är dessa frågeställningar som vi har brottats med när vi har funderat på om vi ska begränsa de lätta elfordonen. Och hur ska vi göra det i så fall?

Gällande hjälmtvång menar jag och olika begränsningar på sådana här fordon. Jag hoppas att det inte ska hända en jätteallvarlig dödsolycka på Åland innan man börjar se över de här sakerna. För ju mera populära dessa fordon blir ju större risk är att det faktiskt kommer att hända någonting riktigt allvarligt.

Talman! Förvisso kan jag till viss delar hålla med ledamoten Eckerman om att vissa paragrafer är lite otydliga i var gränsdragningarna går, men jag vill nog ändå emfasera att det är svårt att göra de här begränsningarna. Alltså ska man inte få lyssna på musik eller prata i telefonen med handsfree? Ska man då få ha ett skrikande småbarn i baksätet? Eller ska man få strida med sin sambo i bilen? Alltså det finns ju andra störningsmoment som inte är relaterade till teknik och som är vanligt förekommande i trafiken. Det går ju inte att reglera det här på detaljnivå. Sedan att paragraferna måste vara så klockrena och tydliga att man vet när det är straffbart och inte, det är en annan fråga. Men jag tror inte att man ska ha en övertro på regleringen.

Samma sak lite när det gäller den här diskussionen om åldersgränser. Har man ett väldigt försiktigt barn så kan man släppa ut dem i trafiken när de är små. Har man ett oförsiktigt barn så kan man ju inte släppa iväg dem ensamma på cykel förrän de är 11-12 år. Det är liksom i sakens natur att människor är olika och gråzonerna är breda.

Jag vill faktiskt förtydliga att sådana här frågor har kommit upp just om hur du kommunicerar i din bil, vad som räknas som en radio och vad som räknas som kommunikation. Det kan man förtydliga i så fall.

Det är ju kanske inte upp till barnen om det sker trafikolyckor. Man brukar ju säga att du ska köra i trafiken som att alla andra är på väg att köra ihjäl dig. Ta det försiktigt liksom! Det är ju kanske inte upp till barnet, utan det är ju meningen att vi ska försöka skydda andra trafikanter från att det ska hända farliga olyckor.

Talman! Det är väl lite det jag menar. Vissa personer kanske inte borde få körkort förrän de är 25, trots det så är det 18 för alla. Ska man dra de här diskussionerna så långt så borde prövningarna bli individuella, och det tror jag inte att vi klarar av att hantera.

Men som jag har konstaterat, situationen uppstår i trafiken precis som det gör överallt annars i livet. Jag tror att det är extremt svårt att detaljreglera det här. Jo, visst kan det behövas ett förtydligande om vad en radio är. Men hur lyssnar vi på musik om tio år? Varken du eller jag vet den saken. Det är lite komplicerat, men det som behöver vara tydligt är att man vet var juridiken sätter gränser och när man utför olagliga handlingar.

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Jag vet inte, jag kanske missförstod ledamot Eckerman. Det gäller de här avgifterna och de intäkterna som polisen erhåller. Om jag inte minns fel så kanske det rör sig om ungefär 50 000 euro per år. Det står något i lagförslaget. Menar ledamot Eckerman och Socialdemokraterna att de ska ligga till grund för att kunna hålla fler poliser i arbete? Alltså att det ska bli en budgetfråga som betalar polislöner?

Nej, jag menar ingenting. Men behovet finns. Jag tycker att man kunde komma med nya kreativa lösningar. Om det är så att de här intäkterna går tillbaka till Åland, varför skulle de inte kunna användas till att täppa till de hålen där vi saknar medel i dag?

Tack, talman! Det är ju bra att medlen blir kvar på Åland. Men jag tror nog att det är vanskligt att vi ska öronmärka dessa eventuella medel och avgifter för att betala löner. Jag tycker att det nästan blir lite osmakligt om vi ska betala polislöner beroende på hur aktiva de har varit, hur mycket ålänningarna har misskött sig. Jag tror att det kanske finns ett bättre sätt att nyttja de pengarna än till att betala löner. Det blir ett märkligt sätt att bedriva polisverksamhet på.

Jag tror att ledamoten Holmberg missförstod lite. Som jag sade så hittills har polismyndigheten försökt hålla nere kostnaderna för vägtrafikens broar som går sönder och vägar som går sönder för att det finns ingen som kontrollerar tunga fordon på Åland. Och det var det jag menade. Här kanske man kunde få en synergieffekt om det är så att lagtinget och landskapsregeringen aldrig har råd att på ett förebyggande sätt eliminera skadorna för vi har inte någon som kontrollerar vikten på de här fordonen.

Tack, fru talman! Inledningsvis välkomnar Hållbart Initiativ den här lagstiftningen. Det är en lagstiftning som ligger människorna väldigt nära och reglerar sådant som påverkar alla oss som rör oss i trafiken dagligdags. Vi tycker också att det här lagförslaget är välskrivet på många sätt.

Det första man kan konstatera är ju att det får ju inte ta 40 år tills nästa gång det sker en revidering. Det är helt tydligt så, både med anledning av utvecklingen med förarlösa fordon som behöver hanteras, men också med dessa relativt sett nya mindre elfordon som rör sig på gång- och cykelvägar. Där sällar vi oss till dem som är lite oroliga för utvecklingen. Vi har väl alla hört någon medborgare här i Mariehamn t.ex. berätta att man har upplevt det som nära ett tillbud när det har kommit en mopel åkande. Mopelen var ganska tyst, man märkte inte den och så har det varit risk för kollision eller risk för att det ska hända något med hunden eller så vidare. Det finns en oro kring fotgängarna, ett uttryck för en oro för detta. Det är viktigt att landskapsregeringen följer den här utvecklingen och ser att de regler som nu föreslås räcker eller om man måste vara beredd att vidta andra åtgärder för att minska risken för olyckor.

Med det sagt så är det naturligtvis positivt att det finns nya elfordon som är av lättare varianter och som kan användas av fler medborgare för kortare sträckor. Det underlättar rörligheten på ett fossilfritt sätt i samhället.

En annan poäng är att vi på ett sätt är glada att landskapsregeringen ställde frågan om hastighetsbegränsningarna, även om nu det resultatet kanske inte blev så som Hållbart Initiativ hade föreslagit tidigare. Vi hade tankar om att det skulle vara värt att sänka hastigheten på Åland, främst med tanke på den mängd bränsle som man sparar in genom att köra lite långsammare och de utsläpp som man också minskar, och i relation till att tidsmässigt så handlar det om försvinnande små skillnader om du t.ex. kör 90 eller 80. Vi såg ju i bland remissvaren att Ålands Natur och Miljö hade föreslagit en hastighetssänkning där bashastigheten skulle vara ska vara 60 och högsta tillåtna skulle vara 80. Det är på det sättet bra att det tas med i det här förslaget och visar att den åsikten finns. Det där är en väg som vi kanske kommer att behöva tänka mera på i framtiden, för att verkligen komma åt utsläppen från vår vägtrafik. Det är inte alla vägar som det körs 90 på i dag och jämförelsevis kanske de skulle köras 90 på dem om de låg någon annanstans. Alla våra stora vägar är inte så stora.

Avslutningsvis en kort reflektion. Målsättningen borde ju vara att den lätta trafiken har lika stor vikt som biltrafiken i vårt samhälle. Det ska vara lätt att ta sig fram med cyklar, det ska vara tydligt markerat var man ska cykla och var man ska röra sig med lätta elfordon. Det ska vara lätt att ta sig runt på Åland med sådana fortskaffningsmedel. Jag satt och funderade här innan jag gick upp i talarstolen och jag är inte säker på att jag vet själv hur jag ska cykla om jag skulle ta mig från hamnen till Kastelholms slott idag till exempel. Det är ganska snårigt. Det händer ju oftare än inte att cykelvägen tar slut och plötsligt befinner man sig ute på en annan väg. Det där är ju en problematik som kanske inte berörs direkt av det här lagförslaget, men det tål att nämnas att målsättningen måste ju vara att den lätta trafiken, cykeln och fotgängarna ska ha en självklar plats i vårt trafiksystem.

I övrigt så ser jag fram emot att bita tag i den här lagförslaget i lag- och kulturutskottet. Det är en sådan här lagstiftning där man, som sagt, förstår vad det står i de flesta paragrafer och där alla kan ha en åsikt och en tanke om vad som är bra och inte. Så det ska bli spännande. Tack, fru talman!

Tack, fru talman! Jag tänker kommentera förarlösa fordon och att det behöver komma en revidering innan 40 år har gått. Det finns internationella avtal som går över den nationella lagstiftningen. Jag tror att det kommer att regleras via avtal, kanske via Wienkonventionen först, och den kommer att träda i kraft innan lagstiftningen är införlivad både här och i riket. Jag tror att det är den vägen som det kommer gå.

När det gäller hastighetsbegränsningarna så är ledamoten förstås väl medveten om mina åsikter den frågan. Hastigheterna är anpassade efter vägens dimensioner och är en förutsättning för en levande landsbygd och regionerna helt enkelt.

Gällande de förarlösa fordonen så kan det säkert stämma det som ministern sade. Min poäng var mera att det har tagit 40 år nu för att få en ny vägtrafiklag och då tror jag att vi framöver kanske måste vara beredda på lite snabbare revideringar och förändringar med tanke på den utveckling som är väldigt spännande inom trafikområdet och med fordon och så vidare.

Gällande hastighetsbegränsningarna så handlar det kanske om någon minut eller så på en sträcka om man kör 80 stället för 90. Jag vet inte om alla regioner står och faller med den minuten.

Tack, fru talman! Alla bäckar små blir till slut en stor å. Det gäller att hela tiden tänka på de här frågorna. Hur har vi en levande landsbygd? Att kunna röra sig smidigt på våra vägar är absolut en grundförutsättning.

Och sedan också ledamoten, vi håller ju på att ställa om vår fordonsflotta, Ålands fordonsflotta, till utsläppssnåla bilar. Då kan det väl inte längre vara särskilt relevant hur hårt man kör, om man kör lite hårdare och drar lite mera på däcken, så att säga.

Det var en ganska roliga kommentar. Det är klart att vi ska ju ställa om vår fordonsflotta och där kan jag hålla med ministern om att då kanske det inte är lika viktigt sett ur utsläppssynvinkel hur fort man kör. Men då får man väl ta in andra aspekter, dagens elbilar har ju ett jäkla tryck i maskinen så då är det väl kanske säkerhetsaspekterna som mera styr hastighetsbegränsningarna.

Talman! Jag ville begära replik när ledamoten Röblom nämnde hastigheter. Jag delar inte den uppfattningen som Röblom har. Jag tror att det är faktiskt så att skulle man gå in för att sänka hastigheten väldigt mycket så skulle det få ekonomiska konsekvenser som inte bara är till det goda för det åländska samhället. Jag tror att mycket av den tid som man kan göra annat så skulle man i så fall upprätthålla sig på landsvägarna och det kan ju inte heller vara det bästa. Och för det tredje så om man alls tänker på den tunga trafiken så är det inte alls nödvändigtvis så att det blir mindre utsläpp etcetera om du sänker hastigheten för mycket, för du har ett visst massamoment i rörelseenergi när du ska uppför tunga backar och sakta in för korsningsområden och en massa annat. Det är inte så enkelt att vi löser allt med sänkta hastigheter.

Tack, talman! Tack för kommentaren ledamot Nordberg. Det stämmer, det sistnämnda kan jag hålla med om att det kanske skulle behöva vara en diversifiering. Jag ser kanske inte de stora ekonomiska förlusterna i att köra långsammare, utan tvärtom så visar ju beräkningar att man kan spara betydande mängder bränsle på att köra lite långsammare, samtidigt som tidsförlusten är väldigt liten. Det handlar om ett par minuter kanske om du kör 80 istället för 90. Jag tror som sagt inte att det är någonting som står och faller med det. Man kan väl sätta sin förhoppning till det som jag tycker mig skönja som en trend nu, att det finns människor som aktivt medvetet väljer att köra långsammare och det förbjuder ju inte den här lagstiftningen heller.

Talman! Förvisso är det så att om man räknar på att man kanske kör mest i stadstrafik och så far man ut på landsbygden då kanske en gång i månaden eller något sådant, så då har den där hastigheten inte så stor betydelse för dessa några minuter. Men låt oss säga att du bor på landsbygden eller har av någon annan orsak ärende att dagligdags 365 dagar i året transportera dig en längre sträcka. Då blir alla dessa bäckar små, 5 minuter här och där, en väldigt lång tid sammanlagt. Vi ska också komma ihåg att sänker du hastigheten så finns det, precis som ledamoten var inne på, sådana som ytterligare kör lite saktare än det. Det är helt klart att det har ekonomisk betydelse om man tillbringar mycket eller lite tid på våra vägar.

Tack, talman! Jag tycker att det är en intressant diskussion och det är värt att vi har den. De här minutrarna som ni nämnde, nu har jag inga direkta siffror framför mig och exakta uträkningar och det är svårt att göra. Man kan inte säga att sträckan Geta-Mariehamn tar 2 minuter och 30 sekunder längre om du kör 80 jämfört med 90, för det är ju inte 90 hela vägen. Men det är klart att det där ställer ju också frågan, är de här minutrarna faktiskt så viktiga för oss att vi behöver komma 2 minuter eller 3 minuter snabbare fram varje gång vi kör? Eller är vi beredda på att ägna 2-3 minuter längre på vägen för att minska utsläppen och bränslekostnaderna? Nu finns ju detta inte i det här förslaget, men det är en intressant diskussion.

Tack, herr talman! Ni halkade in här bland annat på mopelerna, där det ibland blir nästan olyckor på grund av att de är tysta. Sedan var ni inne på att de är fossilfria och ni var inne på andra elfordon. Jag förstår att ni ser positivt på det. Men ser ni inte alls riskerna? För cykeln är faktiskt också tyst. Inte är det för att de är tysta - jag kanske ser dem mera på annat håll - utan det är för att de rör sig mycket snabbare än vad cyklar gör, både så kallade elsparkcyklar osv. Vi borde kanske se dem på ett annat sätt när det gäller hastigheten att få framföra dem och kanske också användning av hjälmar för de fordon som faktiskt går snabbare än cyklarna.

Det var därför som jag poängterade att jag utgår från att landskapsregeringen följer den här utvecklingen noga. Är det så att man i och med detta förslag märker eller inser att de regler som nu införs i lagstiftningen inte räcker till utan man måste göra vidta andra åtgärder, så att man då har en beredskap att göra det. Så att vi inte hamnar i ett sådant läge där risken för olyckor är hög.

Tack, herr talman! Frågan är om vi inte nästan redan nu borde titta på det. Ser vi i omvärlden så har man där sänkt hastighetsgränserna för dessa elfordon. Det är just på grund av att de förorsakar olyckor, också tidsbegränsningar och så vidare bortåt, så innan vi får de problemen. Samma sak med användning av alkohol. Jag ser det inte som exakt samma sak, att använda cykel eller att använda ett fordon som går framåt utan användning av muskler, muskelkraft.

Tack, talman! Jag är helt övertygad om att de här frågorna kommer att ställas och tas med i beräkningarna när utskottet inleder sitt arbete med lagförslaget i morgon.

Tack, talman! Tack till ledamot Röblom för att ni stannar kvar i talarstolen.

Ledamoten tog upp cykelnätet i sitt anförande. Jag tycker att det är en viktig fråga att diskutera. Det är ganska ofta när man är ute och kör, på somrarna speciellt, och cykelturister och folk vet inte riktigt vart de ska ta vägen. De kan cykla mitt inne i en rondell, barnfamiljer och skolgrupper cyklar lite var som helst. Det här är ju också en väldigt, väldigt viktig fråga, även om den inte justeras i den här vägtrafiklagen. Klara och tydliga skyltar och klart och tydligt uppbyggande av den här samhällsstrukturen gör att det ska vara lätt och smidigt att ta sig fram och det tycker jag att är a och o för att det här ska fungera.

Tack, talman! Jag håller helt med där. Vi är eniga där Eckerman och jag. Någonstans handlar det också om ett skifte i mentalitet om hur man planerar trafiken. Alltså är det bilen som ska stå i centrum hela tiden eller ska också cyklar, lättare fordon och fotgängare ha en större plats? Min åsikt är förstås att vi ska ha mera av de lätta trafiken i planeringen när vi planerar och drar upp linjerna för våra trafiklösningar. Det där är en fråga som vi får fortsätta jobba för helt enkelt.

Jag efterlyser och det skulle vara trevligt att ha en mera allmänpolitisk debatt om hur trafiken ska se ut på Åland om 10-20 år. Jag personligen skulle ju gärna se spårvagnar. Jag skulle jättegärna se att all kollektivtrafik alltid har företräde och att den lätta trafiken alltid har företräde på våra vägnät. Man kunde ha bussfiler exempelvis, att det blir smidigt och det blir inga köer. Sådana lösningar gör man på andra ställen för att motivera folk att åka kollektivt. Det skulle vara jätteintressant att ha en sådan här debatt någon gång i framtiden, ledamot Röblom.

Jag håller med, herr talman. Det finns många platser, exempel Köpenhamn, Bryssel och andra platser där man har det här mycket mera integrerat och där vi skulle kunna ta lärdom ifrån.

Tack, talman! Tack ledamot Röblom. Jag tycker att den här lagstiftningen blir lite av någon form av paradigmskifte när det gäller just cyklingen. Jag tycker att lagförslaget på ett bra sätt tar upp och motiverar flera saker just med tanke på cyklingen, speciellt alla goda nyttor som den för med sig i form av folkhälsa och andra positiva samhällseffekter.

Just när det gäller den här biten med infrastrukturen så här har ju flera landskapsregeringar, under flera mandatperioder nu, byggt upp och bygger upp cykelnätet. Sedan kan jag hålla med om att skyltningen kan vara lite si och så på vissa ställen. Jag tycker ändå att Åland är på väg framåt här och det är ju viktigt. Jag tycker också att man ser att trängseln på våra cykelvägar är ett bevis på att det är mera trafik på våra cykelvägar i dag, inte bara på sommaren utan året om. Jag tycker att vi är på väg framåt. Det här lagförslaget går i den riktningen också.

Tack, talman! Jag kan hålla med om att det här är ett steg i rätt riktning. Jag bara önskar och hoppas att vi kanske skulle kunna gå lite snabbare i den riktningen och att göra det ännu mer naturligt. Att cyklarna, den lätta trafiken och fotgängarna har en mer naturlig plats i vårt system.

Vi vet ju också att Åland är utbrett. Ska vi prata om kollektivtrafiklösningar och sådant så tycker jag att vi ska våga vara lite kreativa här så att vi får en fungerande helhetslösning som passar just vårt samhälles utbredning.

Tack, talman! Nu reviderar vi den här vägtrafiklagstiftningen, men när den kom till senast så då fanns det väl knappt växelcyklar, den är så pass gammal. Nu tar den ju liksom tiden, nu anammar den tiden. När man jämför storstäder runt om i Europa så behöver vi inte fara så långt så ser vi att cyklisterna kan följa grönmålade cykelstråk och det finns företräde etc. Bygger vi upp infrastrukturen först, som vi håller på, så kommer det andra på köpet. Men den här lagstiftningen ger liksom en grund till att ålänningar ska kunna cykla på jobba och cykla på sin fritid på ett tryggt sätt och samsas på cykelvägarna.

Tack, talman! Absolut. Det är ett stort viktigt steg med 40 år gammal lagstiftning som nu blir förnyad. Vi har ju ett antal sådana i vår verktygslåda som är från tiden då jag föddes, kanske till och med när Holmberg föddes, som behöver ses över. Varje gång det händer så tar vi ett steg framåt.

Tack, herr talman! Bästa lagting. Ja, vi har vi en rejäl lunta framför oss eller jag har den på bordet där, jag har den inte med.
Jag måste erkänna att jag inte har lusläst hela. Den är, som jag ser, ganska teknisk till karaktär som det heter.

I motsats till tidigare inframinister så har jag faktiskt bara fokuserat på en enda paragraf. Paragraf 20, om användningen av vägens olika delar. Det är ju en ganska central sak.

Orsaken är enkel. Den som var här senaste mandatperiod, vilket inte är så många av er, minns kanske att jag hade an åtgärdsmotion i ämnet. Det hade ju varit en debatt bland annat på Facebook om var cyklisterna skulle hålla till. Bilisterna ansåg att de borde hålla sig på cykelvägarna medan tävlingscyklisterna ville cykla på vägen. Själv har jag varit med i 3 ironman-tävlingar och 25 halva så jag har cyklat en hel del och har en del åsikter och erfarenheter. På Åland cyklade jag mest där det inte fanns cykelvägar och i Portugal finns det knappt cykelvägar, så jag har blandad erfarenhet.

Men jag vet i alla fall att i Portugal så får man träningscykla på vägar trots att det finns cykelvägar, samma sak i Sverige och samma sak i Finland. Man behöver inte samsas med flanerare, hundar och personer med hörlurar som jag faktiskt tycker att är de värsta, för de vet ju knappt åt vilket håll de är på väg.

Utomlands så är det ju numera elsparkcyklarna som är problemet. De har inte kommit hit men de har ju exploderat på annat håll. Jag har lite följt med skriverier i andra andra städer. Dessutom så det som man klagade på här var att sanden, gruset ofta var kvar på cykelvägarna och racercyklar och sand är inte så trevligt. Men som sagt var, på annat håll har det varit tillåtet och kommer att bli tillåtet här.

Vi kan läsa inledningen av paragraf 20. Fordon ska föras på körbanan. ”Om cykelbana finns ska en cykel föras på cykelbanan. Om cykelbana saknas ska en cykel föras på den högra vägrenen, om det vid vägens högra sida finns en vägren där körning är möjlig utan olägenhet.” Så här var det ju tidigare. Man skulle vara på cykelväg eller hålla sig på den lilla remsan bredvid strecket. I förslaget så finns ju nu en fortsättning. Dessutom så fanns det en ordningsbot på 60 euro om man cyklar på en väg när det fanns cykelväg. Det jag då noterade var att när den här lagen kom för 40 år sedan så fanns det väl kanske inte cykelvägar annat än på östra utfarten så det berörde inte så mycket. Nu finns det betydligt mera cykelvägar.

Nu i förslaget så kan vi läsa: ”Även om cykelbana och vägren finns, får en cykel dock, om särskild försiktighet iakttas, föras på körbanans högra kant om den cyklande färdas med hög hastighet och i övrigt när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge.” Det är bra, minister Wikström. Nu få man träningscykla utan att riskera böter. Självfallet ska man inte cykla i bredd, vilket bilisterna också irriterar sig på. Man måste ju ha lite folkvett och inte störa trafiken.

Vi från Åländsk Demokrati och framförallt jag personligen stöder hela lagförslaget. Jag väljer att tolka den här ändringen som att den beror på att jag hade gjort min lilla åtgärdsmotion, men den kanske skulle ha kommit ändå. Men i alla fall, det är bra för både turister och cyklister.

Jag tänker kommentera lite den här debatten, vilket man alla gånger gör. Vi har halkat in på de elsparkcyklar, som jag kallar dem, de kallas lätta ja, vad begreppen sen är här? Men jag har ju noterat att på ungefär på 2,5 år har de exploderat i Portugal och på annat håll har jag också kunnat notera. Jag noterar här att man jämför dem med cyklar. Jag skulle jämföra dem med mopeder. När det gäller hjälmtvång så till exempel i Portugal använder de flesta hjälmar när de cyklar. Jag minns inte när jag senast såg någon som hade hjälm som kom med en elsparkcykel. Man bara står där och kommer 25 kilometer i timmen och de kör ju snabbare än de flesta cyklar.

Som vi nämnde här i en replik så är det samma sak när det gäller alkohol. Jag förstår inte varför man överhuvudtaget ska tänka sig att kunna få använda alkohol i samband med elsparkcyklar eller mopeler, sådant som går fram utan att man egentligen behöver använda egen muskelkraft. Det är en väldigt stor skillnad anser jag.

Åldersgränsen samma sak. Jag såg häromdagen i stan en gosse på en mopel och jag tänkte att får han köra faktiskt för han såg inte så gammal ut. Men man får sätta en treåring på en elsparkcykel, om jag förstår saken rätt. De bara ställer sig och så kör 25 kilometer i timmen. Nu står det uttryckligen, jag bläddrade i lagen, att man jämför alltid med cyklar och jag skulle säga nej, de här fordonen ska jämföras med mopeder när det gäller hastigheter och kanske också när det gäller var de får köra och säkerhet, alkohol och så vidare.

Det är ju bra att vi nu har den här lagstiftningen på bordet. Ledamot Röblom var inne på att den är öppen och man kan ändra. Men vi kommer att få det här problemet inom en mycket kort tid. Tittar vi omkring oss så är det problem i Helsingfors, Åbo och i Stockholm. Man har begränsningar. Jag tycker att det här är en sak vi borde titta på helt enkelt. Ska vi ha den första dödsolyckan innan vi märker att den inte riktigt är som en cykel? Jag märker som sagt dem i Portugal, elsparkcyklarna, som de kanske heter på svenska, jag förstår inte det för de sparkar inte ett dugg, de bara står där och så kör de om de flesta cyklister. Jag har svårt att hinna med dem på cykelvägarna. Så det där är en sak som jag hoppas att ni kan ta upp i utskottet.

Sedan hade jag en annan sak som jag gärna vill ta upp som tangerar cykelvägar och som jag tycker att är rent allmänt bra att ni har.

Jag har lite noterat den här cykelvägen som väl är på gång nu till Järsö. För mig som är van att största delen cykla på vanliga vägar, så med mina portugisiska ögon så ser ju den där ut som en cykelväg med tanke på trafik och så vidare. När man cyklar där nere så BNP-siffrorna är inte lika höga så man har lite enklare lösningar. När man kommer till en bro - här ska det byggas nya broar har jag fått - så på annat håll skulle man göra det mycket enklare. Man gör tre saker, man sätter en markering på vägrenen där man sätter upp att cyklisterna ska hålla sig på ena sidan och bilarna på den andra. Sedan sätter man upp två skyltar som säger att trafiken har företräde åt ena hållet. När bron är 50 meter så ser man nog om det kommer en bil. Det är betydligt billigare. Själva vägen kunde man bredda något och lägga streck, nu vet jag inte precis hur mycket bredare ni har tänkt ha. Men ska det vara cykelväg så blir det nog betydligt dyrare. Det skulle vara intressant att veta om infra-avdelningen har räknat på skillnader i det här med att göra justeringar eller faktiskt ha en cykelväg?

Jag konstaterar att det finns vissa partier som har stöttat det här och det ger säkert röster i valet. Jag vet hur det är för en inframinister, ni får aldrig beröm om ni försöker spara på kostnader oberoende om det sedan är cykelvägar eller att ta ett billigare anbud i skärgårdstrafiken. Tack för ordet, herr talman!

Talman! När det gäller de här cyklarna på vägen så undrar jag om ledamoten Toivonen har funderat på det här perspektivet utifrån den tunga trafikens sida? Jag kan ju tänka mig att det kan vara lättare att passera med ett mindre fordon. Men om vi talar om om lastbilar, långtradare och bussar så kan det ibland uppsåt en situation som kan vara lite knepig. Det finns också ett sug som uppstår efter de här fordonen som också kan påverka den cyklande. Har ledamoten en förståelse för att det kan vara skillnad på vilka trafikanter vi pratar om på våra vägar?

Tack, herr talman! Jo, jag har mycket stor erfarenhet. Som jag sade så cyklar jag ganska mycket i Portugal och där finns det inte cykelvägar, det finns bussar, mycket turistbussar och det finns också stora fordon.

Det är ju också cyklistens ansvar. Numera har jag backspeglar på alla mina cyklar så att man ser vad som kommer. Det är ett litet problem med bussar till exempel, de tror ju att cyklisterna står stilla och det gör de inte. Så jag har ju lärt mig att kommer det en buss som kör in så då bromsar jag upp för de kör in direkt. Samma sak kunde vara med långa fordon. Det är nog en ömsesidig sak. Som sagt jag kör där som det inte finns cykelvägar. Men skulle jag köra här där det finns en cykelväg så måste jag ju också anpassa mig efter trafiken. Händer det en olycka så är det mig det är illa om inte långtradaren. Jag brukar tänka som så.

Talman! Förvisso är det cyklisten som är utlämnad. Jag tror att det finns en väldigt stor yrkesstolthet hos den kategorin yrkesförare som framför de här fordonen och har det som sitt levebröd. Jag tror att ingen av dem vill vara med om att orsaka en olycka för en cyklist. De anpassar många gånger situationen efter det som kan hända.

Men jag vill ju också säga att det här är ju på inget vis emot cyklisterna. För de facto har jag uppmärksammat att cykelvägarna mot Lumparlands hållet och nu också mot Hammarland, där det byggs nya, är väldigt raka, fina och breda och det väldigt lite frekvent användning på dem. Ja, jag tror att det även från cyklisterna kommer att utnyttjas i större grad på vissa ställen där inte (… taltiden slut).

Tack, herr talman! Jo, jag tror det är ömsesidigt båda vägarna. Jag vet ju att när jag kör i Portugal så ibland så träningscyklar jag på en cykelväg om jag vet om att det inte är så mycket trafik. Så det är samma sak här. Vet man att det inte är trafik, men på vissa cykelvägar är det problem med de som som går och det är hundar. Här finns det faktiskt de som skidar också och det händer inte där nere. Men det är bra att möjligheten finns, men alla måste ju tänka på sin egen säkerhet.

Tack, herr talman! Tack för uppmärksammandet av tävlingscyklisterna. Jag instämmer i att det kommer människor hit och besöker Åland. Det är roligt.

Men jag tänker fokusera på frågan om de lätta elfordon som vi har talat om ganska mycket idag. Ett problem här är när man hänvisar till Åbo, Stockholm och Helsingfors som jag tror att ledamoten gjorde, och det som vi läser om i nyheterna är ju länder som reglerar de här fordonen på grund av städer i huvudsak. Det är där som olyckorna sker. Åland är ett utpräglat glesbygdsområden. Vi har en väl utvecklad infrastruktur för den lätta trafiken och därav så är det inte nödvändigt att vi tillämpar samma stränga bestämmelser som man gör i vår omvärld, i huvudsak på grund av städerna där trafikintensiteten är mycket större. Jag ber ledamot att tänka på det här också.

Tack, herr talman! Jo, jag noterar att trafikintensiteten är mindre, det är inte fråga om annat. Men det jag var inne på här var till exempel hjälmtvång eller regler för alkoholbruk och det förstår jag inte varför vi inte kan införa trots att vi har gles trafik. Vissa andra saker kan jag förstå. Men de säkerhetsaspekterna tycker jag att vi kunde beakta och i de fallet se dem som mopeder och inte som cyklar. För det finns ju ingenting som heter styrstångsfylleri har jag lärt mig, men det finns mopeder och dem får man inte framföra.

Det är en fråga som vi får följa med i utvecklingen. Kommer dessa fordon att standardiserats på något vis när teknikutvecklingen börjar stanna av så att det blir lättare att avgränsa ett fordon från ett annat? Vi kan säkert vara överens om att en elcykel inte är lika farlig att framföra som en mopel på grund av tyngden. Det är en ganska tydlig skillnad på två olika fordonsslag som är nya.

Jag vill också bara säga, även om det inte hör till debatten, att när det gäller Järsöprojektet och att vi byter ut broarna så det handlar ju om att broarna är dåliga. Det är en del av broutbytesprojektet. Det är väl det som är huvudsyftet.

Tack, herr talman! Om vi tar avgränsningen så har jag faktiskt använt elcykel när jag inte var helt i form. Jag tycker att så fort som man har hjälp av elen, delvis eller helt, så då har det gått över till en annan form. För det är en annan sak att cykla redan med en elcykel jämfört med en vanlig cykel. Framförallt så är det farligare i låg hastighet, för den nästan drar sig själv.

Tack, herr talman! Jag vill börja med att instämma i det beröm som tidigare har getts för den här lagen. I stort är det mycket bra skrivningar och mycket nödvändiga delar som varit osäkra tidigare, dels kring de lätta elfordonen.

Jag vill också berömma minister Wikström och avdelningen för det barn- och ungdomsfokus man har haft i den här lagen vad gäller skydd och trygghet. Det ska bli intressant att se hur lag- och kulturutskottet behandlar de sakerna och vad man kommer fram till.

Till den delen så har min käre lagtingsledamot Rainer Juslin redan hållit gruppanförande och har varit väldigt tydlig med Liberalernas ståndpunkter allmänt när det gäller den här lagen. För min del så tänker jag fokusera på just viltkollisionerna, viltolyckorna och de skrivningar som finns kring det.

Som oppositionspolitiker så är man ju inte direkt bortskämd med att ens initiativ, motioner och förslag tas i beaktande alla gånger. Den här gången känner jag ändå att det har funnits ett visst gehör. Diskussionerna har varit löpande kring just anmälningsplikt vid hjortdjursolyckor och viltkollisioner.

Den 12 november 2021 lade jag en budgetmotion om just den här saken till budgetdebatten. Jag framhöll att vi behöver införa en anmälningsplikt vid hjortdjursolyckor på Åland, se till att att vi inte har skadat vilt i skogen och se till att eftersöksjägarnas status höjs samt att det arbete som i dag utförs frivilligt ska ersättas på något sätt och då enligt svensk standard. Sedan många år tillbaka har Sverige haft ersättningssystem för eftersök och då har man även sett till att man behöver anmäla för att få ut på försäkringen.

Det här är ju sådana saker som är väldigt viktiga tycker jag personligen och också Liberalerna. Att ett modernt samhälle faktiskt ser till att vi tar hand om våra djur, att vi ser till att vi inte orsakar onödigt lidande och att de ideella krafter som finns ska uppmuntras. Om det ändå finns ett initiativ i civilsamhället som funkar och som är nödvändigt för att lösa ett samhällsproblem så kanske vi behöver se till att det ersätts på ett eller annat sätt.

Jag tycker att det är glädjande att det finns en skrivning med i punkt 56 om viltolyckor. Jag håller med i mångt och mycket i det som står. Viltolyckor är vanligt förekommande på Åland. Rådjursstammen har de senaste sex år ökat explosivt. Antalet viltolyckor på rådjur har ökat med 50 % de senaste sex åren och det visar också avskjutningarna som har ökat dramatiskt. Den enda slutledning man kan göra där är att stammen har ökat ganska rejält. Detta leder ju naturligtvis till flera olyckor. Det leder till mera arbete. I dag har vi eftersöksjägare på ideell basis som har jour och som måste upp mitt i natten eller när som helst och se till att man hjälper polisen i arbetet att hitta viltet. Det är ett ganska rejält arbete som görs helt ofinansierat.

Det finns några fraser här i skrivningarna som jag dock ställer mig frågande till. Jag tycker att de behöver lyftas också till utskottet och man bör fundera på vad man menar. Det är dels att "man bedömer dock att det inte är lämpligt att införa ett strafföreläggande för den trafikant som underlåter att anmäla sammanstötning innan det kan säkerställas att det finns resurser som kan agera på de anmälningar som faktiskt görs". Där kan man nog ganska enkelt säga att det finns ju listor på eftersöksjägare som man kan ringa till, polisen har dem och de finns producerade i alla kommuner. Det finns resurser. Det finns en vilja att göra det här, men de ideella krafterna kanske inte alltid är ett hållbart koncept i längden. Om vi har ett problem som vi i samhället behöver lösa på något sätt så behöver vi se till att vi lyfter upp dem och på ett eller annat sätt ersätter dem. Det är lite bakvänt resonemang här. För man skriver i stycket före att man behöver arbeta vidare med ersättningsfrågan eftersom antalet eftersök förväntas öka. Man reder inte ut det desto mer varför man antar att eftersöken ökar, men antagligen lär ju intresset öka att göra det här arbetet om man får en ersättning för det.

När jag lade den här motionen så kom det frågor kring finansieringen. Jag tycker att det här ändrade påföljdssystemet som framläggs i den här lagen är väldigt bra. Det finns ju då möjligheter att man delvis kan finansiera det här genom det, eftersom vi får pengarna att stanna på holmen som så att säga.

Jag nämnde att antalet eftersök antas öka, så det är ju bra att eftersök ökar i så fall. Devisen är ju, inget skadat vilt i skogen! Vi ska se till att hålla vårt ansvar som människor, inga djur ska gå en plågsam död till mötes. Vi har alltså ett ansvar att se till att de här djuren hittas så att man kan lösa det här problemet så fort som möjligt med minsta möjliga lidande.

Det som jag också ställer mig frågande till här, och som jag inte riktig har fått svar på tidigare heller, är ju varför man väljer att sätta det här i vägtrafiklagen. Om man skulle följa den svenska modellen så reglerar de detta i jaktlagen och jaktförordningen. Man blir belagd med böter om man inte anmäler en sammanstötning med någon av de här uppräknade viltslagen - som även är desamma i våra egna skrivningar här - och även om djur inte är synbart skadad. I Sverige så blir du dömd för jaktbrott i så fall om du har visat underlåtenhet. Jag skulle behöva få svar på den frågan. Det är bra att både jaktministern och infrastrukturministern sitter här. Jag skulle vilja få svar. Hur har man gjort den här bedömningen att det här passar i vägtrafiklagen och inte i jaktlagen som på svenska sidan? Den frågan har jag ställt förut och inte riktigt bedömt att jag har fått svar på.

I övrigt så tycker jag att det är bra att lag- och kulturutskottet tittar på de här sakerna. Jag ger gärna förslag på att höra Nationella Viltolycksrådet i Sverige. Hör dem och kolla hur det går till i Sverige och hur man har lyckats hittills med eftersöken och hur man har lyckats få tag i dem. Problemet just nu är att det är svårt att få till eftersöken när det ska passas in med de ideella krafterna. Statusen för eftersök behöver höjas på Åland. Det är viktigt, för vi har verkligen stora problem med viltolyckor.

Tack ledamoten Påvals. Tack talman, för ordet. Jag funderade under ledamoten Påvals anförande om ledamoten har någon slags tankar över varför rådjursstammen har ökat så mycket på senaste åren? Jag reflekterar det själv en kväll vid 18-tiden när jag körde ut mot Eckerö. Jag såg då över 25 individer som stod och betade eller hoppade över vägen på bara en 30 minuters körning. Det var en ögonöppnare för mig. Råkade de vara framme just då? Det var så många på en gång. Vilken tur att jag inte råkade köra på någon, men det var liksom nära flera gånger. Så har du några tankar om varför stammen har ökat eller så?

Tack, herr talman! Tack ledamot Eckerman. Det var en bra fråga. Jag har inte med mig något forskningsresultat här uppe nu. Det som har diskuterats, som jag uppfattar det, är ju att det har varit ganska gynnsamma vintrar. Det har varit ganska varma vintrar. Vi har ju nog en klimatförändring som vi känner av här på det sättet också. Rådjuren är ganska anpassningsbara och klarar sig ganska långt också om ett habitat ändrar väldigt dramatiskt. Det finns också en konkurrenssituation här med älgen och med andra hjortdjur. Älgen speciellt är väldigt känslig för sådana här ändringar. Älgstammen har ju gått ner ganska rejält. Så man får anta att det har att göra med att det har varit ganska gynnsamma år. Jag tycker att rådjuren har varit väldigt feta, i alla fall de som vi har fått tag i.

Att djur blir skadade i vägtrafiken så är vanligt, såsom ledamoten sade om rådjursolyckor och så. Men det är ju, som sagt, så att djur kan bli skadade ganska lindrigt i trafikolyckor och att avlivning inte är det enda alternativet. Jag undrar också om man kanske kunde utöka generellt också den här viltrehabiliteringen på Åland? Jag är en sådan människa att jag tycker att alla djur har lika värde och alla djur ska ha samma chans. Folk har säkert väldigt svårt att på egen hand avsluta någons hunds liv som man har kört på, men man kan liksom med glädje avsluta ett rådjurs liv. Det funkar inte i min värld.

Tack, herr talman! Om man frångår det här filosofiska resonemanget och ser lite grann till vilka förutsättningar var och ett djur har, så ska vi komma ihåg att rådjuret är ett bytesdjur och vet instinktivt själv om det också. Vi människor ses i rådjurens ögon som rovdjur. Ska vi liksom sätta katten på bordet så måste vi nog vara överens om att vi är rovdjur i rovdjurens ögon. Vi är farliga i rådjurens ögon. När man ska börja rehabilitera ett rådjur som är skadat så måste man tänka på hur plågsam den processen är för ett rådjur. För i dess ögons så är den ju på väg att bli uppäten i princip. Jag har varit med om situationer när rådjur nog har klarat sig. Men vi ska komma ihåg att det är väldigt sällan. Även fast rådjuret inte är synbart skadat så brukar det tyvärr vara ännu mer plågsamt, det kan vara brutna ben och inre blödningar som kan leda till ganska (… taltiden slut).

Talman! Som landskapsregeringen har resonerat så hör en viltolycka mer till vägtrafiklagen än till jaktlagen. Jag kan också tycka som så att är du berättigad till ett körkort så har du en skyldighet att veta vad som händer om en viltolycka är framme, till skillnad från att du kanske inte har jaktkort och är insatt i jaktlagen om du är körkortsberättigad. Landskapsregeringen resonerar sålunda att viltolyckor hör mer till vägtrafiklagstiftningen än till jaktlagstiftningen. Men det här är säkert något som utskottet kan fördjupa sig mer i om man tycker annorlunda.

Tack, herr talman! Ja, vi har alla ett tyckande, men jag kan tycka att man kanske också behöver utgå från den bedömning som har gjorts även på andra ställen runt om oss. Ja, absolut, jag köper den förklaringen att man tycker att det hör till trafiklagen. Men det har uppenbarligen gjorts en annan bedömning på den svenska sidan. Det är ju intressant för utskottet att i höranden klargöra hur den bedömningen har gjorts och vad det leder till. Jag tycker att det är viktigt att den här ersättningsfrågan löses. Jag tycker att det är viktigt att påföljdsfrågan löses och att man ser till att det blir ett allvarligare brott att underlåta att anmäla viltolyckor. Vi måste se till att vi inte har skadade djur i skogen och att vi inte har skadade djur i dikena. Om enskilda personer inte kan ta det ansvaret så behöver vi se till att det finns i skrift.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.