Första behandling

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet. Diskussion.

Tack, talman! Det här betänkandet har kommit till ett enhällig finans- och näringsutskottet med beredvilligt stöd från självstyrelsepolitiska nämnden. Eftersom förslaget inte bara handlar om att införa en näringsskatt och försöka föra över pengar från överstora vinster hos elbolagen till hårt drabbade konsumenter, utan de har också en självstyrelseaspekt i det att man måste avgöra var finns behörigheten. För att göra ett komplicerat resonemang enkelt, så anser finans- och näringsutskottet att behörigheten vilar hos Åland, liksom självstyrelsepolitiska nämnden gör i sitt utlåtande.

Den här lagstiftningen är intressant av många olika skäl, men kanske mest för den visar hur perspektiven har förändrats. När vi skrev hösten 2022 levde elpriserna rövare på marknaden, för uttrycka det rakt det var ett resultat av att Ryssland hade attackerat Ukraina och strypt energiförsörjningen till Tyskland, varpå något måste göras. De elbolag som fanns på rätt sida tjänade grova pengar eftersom efterfrågan vida översteg utbudet. Detta ansåg man i Tyskland att måste åtgärdas. Rätt eller fel, men politik handlar om att förhålla sig till vardagen. Vardagen just då var att elpriserna blev för stora för konsumenter att hantera. Alltså måste något göras.

Det kom beskedet från EU att man kunde antingen minska elproduktionen, som skulle haft en väldigt liten inverkan på det hela, att man skulle ha infört ett utgiftstak på elenergi eller att man ska gå in för solidaritetsbidrag. För Ålands och för Finlands del valde man att försöka beskatta överstora vinster. Det gjorde man i Finland. Åland valde att försöka genom blankettlagstiftning införa samma sak. För att illustrera behovet av det här så kan man säga att elpriset brukar ligga på ungefär 36 euro per megawatt timme, det har det gjort under hela 10-talet och 20-talet. Stundtals under 2022 var priset uppe i 125 euro vilket ansågs som väldigt högt, men stundtals var det många gånger högre än så vilket skapade den politiska paniken om man så uttrycker det, för man såg inte vart det kunde ta vägen. Något måste alltså göras.

I Finland gick man inför ett kostnadstak på 180 euro per megawattimme. Efter det så var man i beredskap att beskatta uppemot 90 % av vinsten ovanför det, för att finansiera ett stöd direkt till konsumenterna. Det här är ett rätt intressant politiskt resonemang. När är det rätt att överskatta någon som råkar tjäna mycket pengar för stunden? Men det kan vi lägga åt sidan för det hör inte riktigt hemma. För det som har hänt är nämligen att under 2023 har priset sjunker rätt radikalt. Idag är man nere på 60 euro per megawattimme ungefär. Alltså hälften av det som man tvingades betala i fjol höstas.

Det här har gjort att den här lagstiftningen egentligen inte behövs och att de kompensationsåtgärder som man har infört i t.ex. Finland har haft viss effekt. Man sänkte momsen, man införde temporär rätt att göra hushållsavdrag, man införde en temporär lag om stöd för hushåll med låga inkomster. Man införde retroaktiv kompensation för höga elpriser. Man beslöt om temporära stöd till jord- och vattenbruk, som förresten ingår i den TB1 som ska diskuteras här nästa vecka. Dessutom möjliggjorde man för bostadssammanslutningar att erhålla kompensation.

Mot denna bakgrund konstaterar finans- och näringsutskottet att de åländska konsumenterna av elenergi erhåller stöd så till vida att stödformer är riksbehörighet eller annars ingår i ett större nationellt system. Vi försökte bena ut vilken beredskap som finns inom landskapsregeringen för att utvidga detta stöd om det skulle ha behövts. Observera det här är ett teoretiskt resonemang. Enligt den information vi fick så valde man från landskapsregeringen att invänta en slutlig bedömning av lagstiftningsbehörigheten innan man planerar eventuella vidare åtgärder riktade mot konsumenterna. De åtgärderna behövs inte i dagens läge eftersom marknaden har skött sig själv, vilket det ska vara i en perfekt värld.

Däremot finns fortfarande behovet att klargöra om det handlar om en näringsskatt eller inte. Vi konstaterade från utskottets sida att landskapsregeringen och finansministeriet har olika uppfattningar om denna behörighetsfördelning och därför valde vi att be om ett utlåtande från självstyrelsepolitiska nämnden, vars synpunkter finns bilagda till betänkandet. Nämnden delar såväl landskapsregeringens som professor Olli Mäenpää som i sin tur ombeds lämna ett utlåtande, att den föreslagna landskapslagen faller inom lagtingets behörighet. Det är alltså en skattelagstiftning snarare än en lagstiftning om elmarknaden.

Det här har genererat till flera intressanta diskussioner i utskottet hur man ska göra saker och när det är dags att ingripa. Men om vi bortser från alla de diskussionerna som blir rätt teoretiska så här i efterhand när marknaden har städat upp det på egen hand. Vi konstaterar också att riksdagens finansutskott inte heller såg att det här var någon enkel fråga och man genomförde ett antal förändringar samtidigt som behandlingen av detta pågick i det här lagtinget.

Vi har försökt så gott det har varit möjligt att se vilka de förändringarna är och landar i att de inte har någon saklig betydelse för den här lagstiftningen. Annat än att det påminner om vikten av att vi ska fortsätta bygga ut den storskaliga vindkraften som inte bara vi utan hela Europa så förtvivlat behöver för att slippa den här formen av överraskningar i prisbilden.

Talman, mot den här bakgrunden så föreslår ett enhälligt utskott att lagtinget antar lagförslaget med vissa kosmetiska förändringar i den lydelse som finns i betänkandet.

Tack, talman! Tack, ledamot Pettersson. Jag är rädd att min replik kommer att sudda ut ledamot Petterssons bild av mig som felfri och omänsklig. Men jag undrar om jag har missat någonting i utskottsbehandlingen, frågan om kompensationen. Även fast de höga elpriserna ändå rådde under en begränsad tid så var det de facto en tid där det var väldigt, väldigt höga elpriser. Den kompensationen som våra elbolag, eventuellt ett eller två elbolag kommer att tvingas göra ska då kompensera åländska kunder. Oberoende hur behörighetsfrågan landar så landar det i famnen på oss här i lagting och hos landskapsregeringen. Det är någonting vi kanske inte har beaktat.

Tack, talman! Jag tror att vi beaktade det här i utskottet och jag tror bestämt att det rentav var vår vice ordförande Holmberg som också drev på att vi skulle ha någon slags klarhet i det. Skrivningen blev som följer. "Att landskapsregeringen ska invänta den slutliga bedömningen innan man planerar eventuella vidare åtgärder riktade till konsumenterna".

I det vill jag minnas att man också inkluderade producenterna vilka effekter det får för dem. Man ska minnas att den här behandlingen var inte alldeles enkel. Så som den började så fanns det goda skäl för att man skulle genomföra denna lagstiftning eftersom priserna var så höga. Det som hände under behandlingen var att de sjönk rätt dramatiskt och plötsligt var behovet inte riktigt lika stort. Så min förhoppning är att vi har tänkt på det.

Tack, talman! Det ska vara typiskt utskottet i sådana fall att vi skulle ha tänkt på det. Men jag vågar ändå inte var riktigt säker på det. Vi diskuterade saken men vi kom också fram till att våra elbolag knappast skulle bli drabbade i någon större utsträckning. Men nu förefaller vi ändå ha gjort det och det vet vi förstås först när skatteåret är klart.

Men oberoende, idag har inte finansminister Höglund inte möjlighet att närvara, men det skulle vara bra att höra de synpunkter som finns. Jag håller med, en väldigt annorlunda behandling det har varit en verklig berg- och dalbana med elpriserna och det är både en behörighetsfråga och också en rejäl kostnadsfråga för elkonsumenter.

Tack, talman! Det som nu har blivit alldeles tydligt, för det fördes också en rätt omfattande remissdebatt innan lagförslaget gick till utskottet, handlar om behörighetsfrågan för den är väl kanske den största i hela det här lagförslaget. Sedan vad man i faktiskt mening ska genomföra och hur man ska kompensera om det finns någonting att kompensera. Det blir nog svårt att ducka från efter hela denna behandling eftersom behovet kanske finns där och det är i vart fall tydliggjort att något i så fall måste göras.

Tack, talman! Ordförande Pettersson nämnde redan att den här lagen kan vara lite obsolet med tanke på att prisbilden har stabiliserat sig och ser ut och var på väg mot en stabilare tillvaro.
Har utskottet diskuterat eller fått information om att åländska konsumenter och medborgare på något vis har blivit förfördelade i det här läget som nu har uppstått? Har ålänningarna missat någon slags kompensation som ålänningarna borde ha fått men som de inte har fått ännu?

Talman! Nej, det har utskottet inte benat ut hur det ligger till på den fronten. De ålänningar som har valt och som har haft överhöga elpriser och har valt att utnyttja hushållsavdrag de bör ha fått sin kompensation i den mån som de är berättigade till det.
Till exempel de jordbrukare som av olika skäl drabbades av dessa extremt höga energipriser de har att vänta kompensation så fort som tilläggsbudget nummer ett har klubbats i lagtinget. Det finns ganska många olika sätt som den här kompensationen skulle nå fram till. Men att döma av den allmänna debatten så har det i vart fall inte lyfts så väldigt mycket. Med det sagt så kan det mycket väl vara sådana som har drabbats hårt och hittills helt enkelt inte vet hur man kan få kompensation. Där hoppas vi att också skattemyndigheten har gjort sin hemläxa.

Tack, talman! Den här frågan är intressant ur ett medborgarperspektiv så till vida att det är fokus på behörighetsfrågan och hur den här lagstiftningen ska fungera för att ta in inkomster som man sedan ska kanalisera tillbaka till konsumenterna. Som utskottet också konstaterar så finns det åtgärder som står under landskapsregeringens behörighet som verktyg för att kompensera ålänningarna. Då måste jag utgå ifrån och tolka utskottsordförande som så att vare sig utskottet eller landskapsregeringen har fått sådan information i behandlingen av det här ärendet. Man skulle vilja skicka en hälsning till landskapsregeringen att kanske öka beredskapen att ge en viss kompensation för de höga elräkningar som ju faktiskt var före 2023 också. Det är som sagt inte nu som det är som mest, utan det var ju månaderna på senhösten och i vintras.

Tack, talman! Jag har själv de högsta förtroendet för de åländska medborgarna att de ser till att få det man har rätt till. Jag tror också att det finns en väldigt stor förståelse på många sätt varför elpriset blev som det blev. Man tänker sig att ett krig i Europa har konsekvenser på olika håll och när det handlar om det som vi fick delta i det, i vart fall hittills var att elpriserna steg väldigt mycket. Jag tror att folk förstår att det fanns orsaker till det som man inte alltid kan belasta det normala för.
Ledamoten Röblom nämnde också att elpriset just nu tycks stabilt. Det gjorde det i tio år före kriget också. Vad som råkar vara stabilt idag det behöver inte vara det i morgon. Man måste alltså ständigt ha beredskap för olika former av insatser och också förståelse för att vardagen förändras.

Tack, talman! Finans- och näringsutskottet listade flera olika stöd som har getts ut i Finland och också på Åland. Det är intressant att se att flera av de stöden som har getts ut för att kompensera för de höga priserna inte kommer ålänningar tillgodo och inte har klarlagts i behörighetsfördelning, t.ex. de som inte kan göra hushållsavdrag på vilket sätt ska de få stöd och retroaktiv kompensation till hushållen, som också min kollega ledamot Röblom tog upp. Och inte minst stöd till bostadssammanslutningar att få kompensation för de månaderna december 2022 till mars 2023 som är åländsk behörighet. Det känns lite som att landskapsregeringen idkar någon typ av vänta och se politik. Vi ser hur det går och blir det illa, riktigt illa så kanske vi kan göra det, men då är det för sent.
Det där är jag lite orolig för. För under pandemin var läget annorlunda, då tog man faktiskt höjd för de värsta effekterna och då ingav man verkligen den trygghet som behövdes.

Talman! Frågan är inte alldeles enkel eftersom det slår på väldigt många olika sätt. Men man kan vara rätt överens om en sak att det höjda elpriset drabbade alla. Ingen gick fri från det. Vi var alla med på något sätt och betalade.
Mot den bakgrunden kan det finnas en poäng i att det inte är så enkelt att försöka, förutom det faktum att alla drabbades av de höga elpriserna i form av inflation, högre bränslepriser och så vidare. Det är nog inte så enkelt att säga vilka har drabbats extra mycket och vilka behöver stöd mer än alla andra. Det kan vara ganska klokt att i det här fallet ta det lugnt och se vad effekterna blir innan man formulerar alltför generösa stödregler.

Talman! Nu ska vi inte hitta på någonting nytt utan det finns redan stödmodeller i Finland som man skulle kunna göra tillämpliga på Åland. Åtminstone kunde man ha fört en diskussion i ett väldigt inledande skede med hur de ska anpassas till åländska förhållanden, men det har landskapsregeringen alltså inte valt att göra.
Det är faktiskt någonting som skiljer sig från pandemihanteringen, också ett läge där det var väldigt osäkert hur vilka branscher skulle möta den här krisen och hur de då också från politiken skulle kompenseras på något sätt och hur vi ska skydda medborgarna också finansiellt. På det sättet är den här krisen som vi har erfarit inte annorlunda och vi har inte sett konsekvenserna av det heller. Men grundproblematiken som jag ska vilja lyfta här är det att i tider av osäkerhet då är det inte klokt att ta det för lugnt och vänta för mycket, utan då är det bättre att ta höjd för det värsta.

Tack, talman! Man skall förtöja för storm och hoppas på sol och det är exakt precis det som landskapsregeringen har valt att göra i det här fallet. Man har väldigt tydligt sagt att man har beredskap såvitt att det skulle behövas. Man har sagt att vi vill betrakta det här som en egen näringslag i stället för någonting annat. Man har sagt att i händelse av att behovet uppstår står man redo att komma med olika former av stödåtgärder.
Det räcker för ögonblicket och det har framför allt realiteterna visat sig. Det har verkligen reglerat sig själv efter det att alla drabbades.

Tack, talman! Jag kan intyga precis som ordförande Pettersson sade att det har varit en bra behandling av ärendet i utskottet. Vi har gått i grunden för det. Men det finns ändå luckor som har framkommit här alldeles nyligen.
Frågan har gått från att vara ett reellt problem gällande höga elpriser till att enbart vara en behörighetsfråga. Grafen i betänkandet visar tydligt den enorma kostnadstopp som slog till i slutet av föra året och under vintern.

Liberalerna har i flera år velat se en kartläggning kring de åländska skatteverktygen. Inte med syftet att skruva åt skattetrycket för våra företag och invånare ytterligare, men för att kunna skapa möjligheter, incitament till ökad inflyttning, lättare locka spetskompetenser, ökat deltagande på arbetsmarknaden och ett längre deltagande på arbetsmarknaden etc. Det ska bli intressant att se i vilken riktning denna behörighetsfråga landar. Självstyrelsepolitiska nämndens goda belysning av frågeställningen har nog förbättrat oddsen till åländsk fördel. Åland ska testa behörighetsgränserna, för endast så kan vi nyttja våra möjligheter fullt ut. Sett till den havsbaserade vindkraften kan scenarion där egen behörighet kring beskattning inom elbranschen absolut vara vägen framåt för ett affärsmässigt business case. Näringsskatt kan i andra fall bli en enkel inkomst för en regering eller kommun, men något mycket hämmande för våra företags tillväxt och utveckling. Vi får hoppas att ett ansträngt ekonomiskt läge inte kommer att locka till nya intäktsidéer där en näringsskattebehörighet lätt kan bli ytterligare en kvarnsten för företagande.

Jag vill inte problematisera men det förefaller kanske ändå att detta lovvärda behörighetstest gick lite för snabbt.
Det finns ofta en baksida med egna behörigheter. Behörighet kostar. Gällande behörigheten i detta fall kan den kosta ett par miljoner eller kanske mer. Detta riskerar bli ytterligare en fråga och nya kostnader som landar i famnen på ett nytt lagting och landskapsregering. Då förhandsbeskeden från landskapsregeringen till våra elbolag indikerat att det är frågan om åländsk behörighet har inte elbolagen sökt stöd hos finska myndigheter, för den återbetalningsmodell som praktiserats i riket.
Rätta mig om jag har fel, men oberoende hur denna behörighetsfråga faller ut, kommer denna eller kommande landskapsregering och lagting hamna på miljonkostnader.
Då finansminister Höglund inte har möjlighet att närvara vid detta plenum och svara på frågeställningar föreslår jag att ärendet bordläggs till nästa plenum. Det är bra att ett såhär viktigt ärende även kan belysas när det har kommit nya frågeställningar som behöver ett svar.

Tack, fru talman! Det är intressant att vi behandlar ett lagförslag som handlar om att införa extra skatter på elförsäljningen, med tanke på de höga priserna och den turbulens på energimarknaden som orsakats av Rysslands krig i Ukraina. Detta gör vi samtidigt som vi nås av uppgifter om att elpriserna håller på att stabiliseras.

Hela idén med den EU-förordning som ligger till grund för den här lagstiftningen var att kanalisera tillbaka pengar från elbolagens höga vinster till konsumenterna. Den stora turbulensen på energimarknaden var år 2022 och nu skriver vi 2023. Jag blir också nyfiken på att veta om landskapsregeringen vet hur elpriserna de senaste månaderna har slagit mot ålänningarna? Det som ålänningarna är intresserade av förstås, är om man kan vänta sig någon slags kompensation för de höga elräkningar som man har haft och hur landskapsregeringen tänker sig att den kompensationen kommer att se ut.

Utskottet konstaterar att regeringen inväntar en slutlig bedömning av lagstiftningsbehörigheten innan man planerar vidare åtgärder riktade till konsumenterna. Förhoppningsvis finns det redan nu tankar på hur dessa åtgärder kunde se ut. Om vi först ska vänta på lagstiftningskontrollen och sedan vänta på att regeringen tar fram ett system för att få ut de stöden till ålänningarna så finns risken att det hinner rinna ganska mycket vatten under broarna.

Det vore intressant att veta om och hur landskapsregeringen har övervägt andra möjligheter till stöd. Utskottet nämner också att miljöministeriet i Finland har möjliggjort för bostadssammanslutningar att erhålla kompensation för höga elpriser, från december 2022 till mars 2023. Detta är någonting som landskapsregeringen kunde ha gjort någon motsvarande funderingar kring. Samma gäller om man vill ge retroaktiv kompensation till hushåll för höga elpriser, det också något som landskapsregeringen bör fundera på ifall det ska komma ålänningar till gagn.

Jag är nyfiken på om den här vänta och se politiken bygger på en analys som man har gjort kring hur ålänningarna har drabbats av de höga elpriserna helt enkelt, att det därför inte behövs några snabbare åtgärder nu då måste man tolka som att det inte drabbats så hårt. Enligt experter kommer elpriserna fortsatt att variera en hel del under kommande vinter 2023 - 2024. Det faktum att Olkiluotos tredje reaktor är igång och att vindkraften ökar snabbt i Finland innebär att prisnivån inte väntas stiga på samma sätt som för ett år sedan.

Vi vet att ålänningarna minskade sin elförbrukning ganska rejält under förra året och det är förstås den enskilt mest effektiva åtgärder man kan vidta för att minska sina elkostnader. Vi kan nog konstatera att ålänningarna har blivit mer medvetna elkonsumenter sedan turbulensen på elmarknaden slog till. När det gäller stöd till elkonsumenter är det viktigt att kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. För att främja energieffektivitet är det viktigt att konsumenterna har incitament att minska sin elförbrukning. Det får inte vara så att skattepengar, även om de ändå kommer från extra skatter på energisektorn, ska gå till att understöda en fortsatt ohållbar elkonsumtion. Det är viktigt att de stöden går till dem som behöver det bäst, t.ex. folk med lägre inkomster. Om det inte finns en sådan diversifiering så finns risken att skattepengar istället används för att underlätta en fortsatt överkonsumtion, ju större villa du har desto mer stöd får du om man säger så. Då finns inte incitamenten på samma sätt att göra inbesparingar i konsumtionen eller ännu bättre att energieffektivisera.

Utöver det sakliga innehållet i lagförslaget så finns förstås frågan om detta är en näringsskatt som Åland har lagstiftningsmakt över, det är den bedömning vi alla gör här att vi har. Men frågan kvarstår vad kommer då andra sidan så att säga och säga om den frågan? Det ska bli intressant att se hur utfallet blir i lagstiftningskontrollen.
Men frågan om ålänningarnas privatekonomi är anfrätt av höga elpriser det senaste året, den är som jag bedömer det obesvarad. Folk vill ha trygghet när det gäller så basala saker som elen i kojan. Därför ber jag att få understöda ledamoten Holmbergs förslag om bordläggning så att finansministern förhoppningsvis kan närvara nästa gång vi pratar om frågan.

Tack, talman! Ledamot Röblom nämner att de höga elpriserna grundar sig i Rysslands invasion i Ukraina. Det stämmer ju inte. Vi som har följt elprisutvecklingen har sett att den gick spikrakt uppåt redan innan kriget i Ukraina, och anledningen till det är ju den gröna omställningen som ledamoten ofta vurmar för.

Tack, talman! Det torde inte råda så stora tvivel om att det är ett osunt beroende av fossila bränslen som är en av hörnstenarna i den turbulens som uppstod i samband med Rysslands anfall av Ukraina. Det är beroendet av fossila bränslen som vi måste komma bort ifrån. Detta är ju ingenting nytt. Krig över olja har vi sett under många decennier redan. Att bara säga nu att det var Merkels Energiewende som strular till det för den europeiska energisituationen, eller den förnybara energins fel att vi nu har upplevt turbulens på energimarknaden, att det inte har att göra med Ryssland attack av Ukraina, det är också att göra det lite för lätt för sig.

Tack, talman! Säg mig ledamot Röblom, hur kommer det sig att vi har stora fossila beroenden? Det kommer sig av att man stängde ner kärnkraften och ersatte den med förnyelsebart, förnyelsebara energikällor som inte är planerbara. Ända sedan man gjorde det så har ju den fossila elproduktionen ökat jättemycket. Så självklart så har det med den gröna omställningen att göra.

Jag kan inte ge någon djupanalys av den tyska Energiewende, men det är klart att man i backspegeln kan se att det inte är bra om man ersätter kärnkraft med fossila bränslen. Det var inte det som var idén med det hela utan idén är att vi lever i omställningens tid, en energiomställning där vi ska göra och vi måste göra oss oberoende av fossila bränslen och gå över till förnybart. Ju mer förnybart och ju mer lokalproducerat och ju mer vi håller kontrollen över den här energiproduktionen i våra egna händer, desto mindre känsliga blir vi för att behöva få energi från områden i världen som står under t.ex. autokratiskt styre osv. Men jag står inte här och tar ansvar för tyska energipolitiken.

Tack, fru talman! Tack ledamoten för en bra frågor. Jag har vid tidigare olika tillfällen inom politiken, både i staden och här i lagtinget lyft frågan om att man har indexjusterat folks hyror väldigt mycket uppåt för att täcka kostnaderna som har kommit från ökade uppvärmningspriser, elpriser osv. förbrukningsvaror, ja man säger att det handlar om kriget, pandemin och att vi har de här tiderna just nu.
Men man har inte heller kompenserat det här på något vis. Hittills har jag aldrig någonsin under mina över 20 år som hyresgäst varit med om att någon någonsin har indexjusterat ner en hyra när det är ett normalläge. Det är folk som faktiskt har drabbats väldigt hårt av det här och varken stad eller sånt har riktigt hängt med heller så det var bra frågor.

Tack, talman! De är de frågor som uppstår naturligtvis och som man gärna vill höra ett resonemang från regeringen kring. Eftersom vi vet att det finns ett antal verktyg som är i landskapsregeringens händer som just handlar om flerbostadshus och det handlar om kompensation till konsumenterna osv. Därför är det viktigt att vi reder ut att man inte har en sån här vänta och se politik som i grund och botten sedan handlar om att spara pengar framom att kanske stöda de befolkningsgrupper som har en anfrätt privatekonomi efter den turbulensen som vi har upplevt.

Jag håller helt med i detta resonemanget. Och som man tidigare har lyft är det att de verktyg som landskapsregeringen faktiskt har i sin verktygslåda för att hjälpa människor med priser, inflationen och med krigets verkningar har inte används på samma sätt som när coronakrisen kom och man spred ut pengar till företag, det var på ett helt annat sätt det här drabbar mera människor som kanske inte har så mycket från början. Det drabbar en bredare bit av befolkningen, det kommer fram så många inom socialtjänsten att just elpriserna har drabbat folk fruktansvärt mycket. Den lilla bufferten man kanske haft har ätits upp om man vet inte ett slut på det. Det är många som har hamnat i en svår ekonomisk kris med att elpriserna rusar upp.

Tack, talman! Jag håller med. Vi behöver ha analysen klar för oss. Vi läste här efter lunchtid att Sverige också nu börjar föra ut sitt elstöd, det måste finnas en anledning till det. Inte är de heller annars ivriga på att häva ut pengar. De har gjort analysen att det behovet finns. Den analysen behöver vi också göra.

Tack, talman! Tack ledamoten Röblom för ett intressant anförande, jag beundrar anförande kring såhär komplicerade frågor när det gäller energi. Det här är väldigt mångfacetterat man kan se det på många olika sätt. Du nämner att elpriserna håller på att stabiliseras. Jag skulle säga att de håller inte på att stabiliseras, men däremot håller de på normaliseras. Jag tror att energipriserna kommer att se ut så här framöver. Precis som det har sagts i tidigare replikskifte är faktum att den energiproduktion som är så svår att planera, såsom vindkraft, solkraft, förnybar energi ställer faktiskt till lite det på energimarknaden. Det är svårt att hålla jämna energipriser. Hur ser ledamot Röblom på det här framöver, är det här det nya normala eller ska vi försöka stöda och kompensera förändringen.

Tack, talman! Jättebra frågor och jag har haft lust tidigare i den här debatten att säga att kärnkraften verkar inte heller vara rakt igenom planerbar med de driftstörningar man har läst.
Naturligtvis alla steg vi ska vidta ska i rätt riktning och det handlar om energieffektivisering, mer medveten elkonsumtion och jag tror precis som som ledamoten Mansén att det kommer att ske och har skett stora förändringar kring hur vi kommer att konsumera el i framtiden, att man handlar mera på spotpris o.s.v. Den medvetenhet som inte bara ålänningarna utan många medborgare har fått nu av hur det fungerar och hur man själv kan påverka sin situation. Vi är inne i en förändringens tid, absolut.

Tack, talman! Ja, det är ju det som jag kanske inte opponerar mig emot men jag har lite åsikter kring det. Att gå in och kompensera väldigt snabbt stör man också en marknad. Det här blir en jättesvår avvägning om man så fort man ser förändrade elpris eller på grund av att vi ställer om energisystemet ska gå in och stödja då rubbar vi den fria marknaden. Ser inte ledamoten Röblom problem med detta?

Tack, talman! Mycket bra poäng och tack för möjligheten och ytterligare förtydliga det. Det var det jag försökte få fram i mitt anförande också, att stöd får inte ges med hela handen på ett sådant sätt att det fortsätter att cementera en ohållbar energikonsumtion. Det måste vara väldigt tydligt riktat till dem som under en snabb period som det här ändå handlar om relativt sett, där man kanske inte hade möjlighet att planera sina utgifter, man hängde inte riktigt med helt enkelt.
De människor som har så pass känslig privatekonomi skulle kunna få en kompensation för själva den vassaste guppen, det är ungefär den analysen jag skulle vilja se.
Men annars håller jag helt med om att nej, vi ska inte fortsätta kompensera och på det sättet fördröja och rubba den utveckling som vi vill se.

Bordläggning har begärt av ledamot John Holmberg och understötts av Alfons Röblom. Ärendet föreslås att bordläggs till nästa plenum den 24 maj. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden?Ärendet är bordlagt till den 24 maj.