Hantering av EU-ärenden

Målet

Det övergripande målet för lagtingets hantering av EU-ärendena är att EU-ärendena bör vara en del av lagtingets löpande arbete. Lagtinget ska genom sitt engagemang i EU-ärenden utöva såväl inflytande som kontroll. För att lagtinget ska kunna utöva inflytande bör lagtingsorganen komma in i ett tillräckligt tidigt skede av ärendenas hantering inom EU. För att lagtinget ska kunna utöva kontroll bör informationen till lagtinget vara kontinuerlig och tillräcklig. EU-hanteringen bör slutligen i största möjliga utsträckning präglas av transparens.

Samråd

Arbetsordningens 45 § som reglerar samråd i EU-ärenden tar sikte på olika förslag som är under beredning inom EU. När ett kommissionsförslag är av intresse för landskapet ska lagtinget informeras om landskapsregeringens syn på förslaget i form av en skrivelse som utan dröjsmål sänds till talmannen för vidarebefordran till självstyrelsepolitiska nämnden eller ett utskott.

Skyldighet till samråd föreligger inte, såsom i Finlands riksdag, bara när det är fråga om ärenden som hör till lagtingets behörighet, utan den gäller alla ärenden som är av intresse för landskapet.

Det är angeläget att bestämmelsen i AO 45 § efterlevs i praktiken så att samråd utan dröjsmål förs med lagtinget i frågor som är av intresse för landskapet. Samrådet bör om möjligt hållas före arbetet börjar i ministerrådets arbetsgrupper och helst innan regeringen i enlighet med grundlagens 96 § sänder sin skrivelse i ärendet till riksdagen. Landskapsregeringen bör eftersträva att i den skrivelse som ska åtfölja ärendet tydliggöra landskapsregeringens ställningstaganden. Där det bedöms ändamålsenligt kan skrivelsen även innehålla förslag till sådana klämmar som enligt landskapsregeringens mening bör fogas till regeringens skrivelse till riksdagen i samma ärende.

Självstyrelsepolitiska nämnden fungerar som samrådsorgan när ett ärende berör flera utskott. Nämnden kan inbegära yttranden av berörda specialutskott på motsvarande sätt som riksdagens stora utskott inhämtar utlåtanden från riksdagens specialutskott.

Under samrådsförfarandet kan diskussioner föras med flera ministrar och det bör också finnas möjlighet till ett för flera utskott gemensamt samrådsförfarande.

Över samråden ska det upprättas ett kortfattat protokoll om inte nämnden eller utskottet beslutar att ett särskilt yttrande skall ges till landskapsregeringen. Avsikten med samråden är att landskapsregeringen i snabb ordning ska föra en muntlig diskussion med nämnden eller utskotten. I protokollen finns en beskrivning av ordförandens sammanfattning av diskussionen. Protokollet undertecknas av ordföranden och sekreteraren utan justering i nämnden eller utskottet och en kopia av protokollet sänds till landskapsregeringen.

Informationsärenden

En del EU-ärenden är av intresse för landskapet utan att för den skull vara sådana ärenden som ska föras till samråd. Det kan vara fråga om ärenden som inte längre är under beredning som t.ex. redan antagna vit- och grönböcker samt kommissionens arbetsprogram. Redan fattade beslut kan vara av intresse med tanke på implementeringen eller eftersom de kan ge vägledning i fråga om kommande lagstiftning eller andra åtgärder från EU:s sida. Informationen kan också vara behövlig för lagtingets möjligheter att utöva kontroll.

Nämnden och utskotten upprättar ett protokoll över möten med informationsärenden på motsvarande sätt som vid samrådsärenden. Syftet är att ta med synpunkter som landskapsregeringen med tanke på framtiden bör beakta. Något särskilt yttrande är det dock inte möjligt att avge.

En årlig redogörelse från landskapsregeringen

Landskapsregeringen ska årligen upprätta och lämna en EU-redogörelse till lagtinget snarast efter det att Europeiska kommissionen avgivit sitt årliga arbetsprogram. Redogörelsen ska innehålla mål samt prioriteringar i EU-relaterade ärenden. I redogörelsen ska det även ingå en uppföljning av föregående års redogörelse.

Innan redogörelsen tas upp till slutlig behandling i lagtinget ska självstyrelsepolitiska nämnden avge ett betänkande i ärendet. Redogörelsen ska godkännas av lagtinget i enda behandling

Kontinuerlig EU-hantering i utskotten

Utskotten rekommenderas att regelbundet, ca fyra gånger per år, kalla den eller de ansvariga ministrarna inom utskottets sakområde till "EU-hörande". Ministrarna kan givetvis åtföljas av berörda tjänstemän.
Vid EU-hörandet ger landskapsregeringen en allmän information om vilka nya ärenden som inkommit till landskapsregeringen och om vilka orsakerna är till att vissa ärenden inte förts till samråd. Vidare ska landskapsregeringen redogöra för hur redan aktuella ärenden framskrider.

Genom ett regelbundet hörande av landskapsregeringen får utskotten kontinuerligt information och därmed en bättre helhetsbild av sitt ansvarsområde. Utskotten får också möjlighet att informellt påverka landskapsregeringen och utskotten kan om de så önskar ta initiativ till samråd i ett visst ärende. Utskotten har också möjlighet att i sitt utlåtande över den ovan nämnda årliga redogörelsen uttala sig om vad som framkommit vid EU-hörandet.

Utskotten bör kontinuerligt följa EU- utvecklingen på respektive ansvarsområde bland annat genom eget inhämtande av information och utskotten bör i ökad utsträckning anordna öppna utskottshöranden i EU-ärenden som är av allmänt intresse. Utskotten uppmanas också företa studieresor.

Subsidiaritetskontrollen

Alla sådana utkast till rättsakter från EU:s institutioner som ska godkännas i riksdagen i lagstiftningsordning sänds elektroniskt till lagtingets ledamöter omedelbart när de har kommit till lagtinget.
Lagtingets ledamöter och utskott kan begära att självstyrelsepolitiska nämnden ska ta upp ett sådant utkast till behandling (mall för ledamots subsidiaritetsinitiativ).

Ett förslag om att ett ärende ska tas upp till behandling ska väckas senast inom tre veckor från den dag då utkastet har sänds elektroniskt till lagtingets ledamöter, om inte självstyrelsepolitiska nämnden av särskilda skäl bestämmer något annat.

När ett förslag har väckts bestämmer nämnden först om ärendet ska tas upp till behandling. Om ärendet tas upp till behandling ska en prövning av hur utkastet förhåller sig till subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget göras.

Självstyrelsepolitiska nämnden fattar på lagtingets vägnar beslut om lagtingets ståndpunkt om huruvida ett utkast till en rättsakt som ska godkännas i riksdagen i lagstiftningsordning överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Om nämnden anser att utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, ska betänkandet också innehålla ett förslag till ett motiverat yttrande, som ska delges Finlands riksdag i enlighet med självstyrelselagens 59a §.

Stödfunktioner

Nätverk

Det är viktigt att utskotten skapar kontakter till motsvarande utskott i Finlands riksdag där utskotten spelar en central roll i EU-hanteringen. Utskotten bör även i mån av möjlighet bevaka arbetet i motsvarande utskott i Sveriges riksdag och i Europaparlamentet. Studiebesök i Bryssel skapar kontakter och bidrar till en ökad förståelse för arbetet i EU varför det rekommenderas att utskotten att åtminstone en gång under varje mandatperiod företar en studieresa till EU:s centrala institutioner.

Information och utbildning

Landskapsregeringens månatliga listor över inkomna kommissionsinitiativ utgör en viktig informationskälla för det kommande löpande EU-arbetet liksom motsvarande listor samt andra dokument som upprättas i bl.a. Finlands och Sveriges riksdagar. Internet är här ett viktigt arbetsverktyg.

Extern information

Nämnden anser det angeläget att informationen om EU-ärenden ökar. Utskotten bör rekommenderas att, i den mån ärendena är offentliga, aktivt informera massmedia om t.ex. samrådsärenden och EU-höranden. Dessutom bör, enligt nämndens mening, samrådsprotokollen i framtiden publiceras på lagtingets hemsida på internet.

Personalresurserna

Utskotten bör vid hanteringen av EU-ärenden beakta de begränsade personella resurserna vid lagtingets kansli.