Plenum den 18 september 2019 kl. 14:00
Protokoll
-
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2018-2019
2 Upphandling av elhybridfärja
Landskapsregeringens svar S 3/2018-2019-s
Ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål S 3/2018-2019
3 Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1–31.12.2018
Nordiska rådets berättelse NRB 1/2018-2019
Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 10/2018-2019
5 Godkännande av statsrådets förordning om tilläggsprotokoll till Världspostkonventionen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 21/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 8/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 8/2018-2019
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 22/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 9/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 9/2018-2019
7 Ny landskapslag om barnomsorg och grundskola
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 23/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2018-2019
8 Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2018-2019
Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2018-2019
Plenum börjar
Närvaroregistrering
Lagtingsledamoten Göte Winé anmäler om frånvaro från plenum på grund av privata angelägenheter.
25 ledamöter närvarande.
Antecknas.
Andra behandling
1 Äldrelag för Åland
Social- och miljöutskottets betänkande SMU 12/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 27/2018-2019
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 25 och 33 §§ landskapslag om hälso- och sjukvård för antagande i andra behandling. Begärs ordet?
Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av kommunallagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet?Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion.
Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Fortsatt enda behandling
2 Upphandling av elhybridfärja
Landskapsregeringens svar S 3/2018-2019-s
Ltl Harry Janssons m.fl. spörsmål S 3/2018-2019
Ärendets behandling avbröts vid plenum den 16 september. Först tillåts fortsatt diskussion. Under diskussionen kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.
Om det väcks förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väcks antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.
Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar. Fortsatt diskussion.
Talman! Jag ska, så gott det låter sig göra sig, försöka att inte förivra mig och bredda ut det här ärendet, utan i största möjliga mån hålla mig till det som spörsmålet egentligen gäller, en upphandling av hybridfärja.
Inledningsvis vill jag börja med en liten reflektion kring spörsmål. På den tiden som jag satt i landskapsregeringen så tog vi väldigt allvarligt på spörsmålen. Det var mycket politiska diskussioner i landskapsregeringen och man övervägde noggrant hur svaret skulle se ut.
Det här svaret som landskapsregeringen har lämnat innehåller 57 ord och det lämnades en minut före tidsfristen gick ut. Jag menar naturligtvis inte att antal ord står i proportion till vad man vill framföra men maken till nonchalans tror jag nog att man får söka efter i självstyrelsens historia.
Bästa lagting, eftersom svaret är så väldigt kort så kräver det nästan kompletterande svar från ansvarig minister eller från lantrådet eller från någon annan som kan företräda landskapsregeringen.
Jag funderar kring principen när man kommer till lagtinget och när man inte kommer till lagtinget, hur man budgeterar och hur man inte budgeterar. I massmedia har vi fått ta del av att det här förslaget blev 43 procent dyrare än vad man hade kalkylerat med. Det verkar inte ha väckt något större problem eller tankar hos landskapsregeringen. Det är lite konstigt egentligen. Man kan bra ta bort 4 miljoner från kommunerna när det gäller landskapsandelar, men när man själv ökar på med 20 miljoner då är det helt okej, trots att man inte kommer till lagtinget när det ändå finns en tilläggsbudget som ligger på bordet. Man hänvisar till att det här är ett nytt principiellt sätt att hantera ärendet. Då får vi nog verkligen hoppas att det inte blir så mycket mer av den här naturen för i så fall behöver vi inget lagting. Om man uppfattar själv att man har en in blanco fullmakt att skriva på ett avtal som är 43 procent dyrare så undrar jag; var går gränsen? Om det här avtalet hade kostat 100 miljoner, hade det då varit okej? Om det hade kostat 150 miljoner, hade det då också varit okej? Vem är det som tycker vad som är okej? Jo, den frågan kan jag svara på. Det är ansvariga minister Mika Nordberg. Han har valt att fatta de här besluten på enskild föredragning i den samlade landskapsregeringen namn. Det ska vi inte glömma bort, 43 procent dyrare!
Men låt mig få ställa några frågor och hoppas som sagt att landskapsregeringen kan svara på dem. I det långa svaret på 57 ord så skriver man: ”Landskapsregeringen har, i fall behov skulle uppstå, god beredskap att förhandla om nödvändig justering”. Då undrar jag; vad kan ett sådant behov vara? Kan ett sådant behov vara att det troligen inte finns en majoritet i salen för det här projektet nu längre? Eller kan det finnas något annat behov som ligger till grund?
Det andra klargörande som jag vill ha; är det bara nu Högsta förvaltningsdomstolen som ska besluta om det här projektet verkställs eller inte? Finns det ingen politisk viljeyttring längre utan det är Högsta förvaltningsdomstolen som ska besluta? Det var min andra fråga.
Den tredje frågan: Tycker landskapsregeringen att det är moraliskt korrekt att i ett så här sent skede, eventuellt som en expeditionsministär, fatta ett så här pass stort beslut och dessutom på enskild föredragning och där budgeterade medel saknas? Tack.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Jag kommer inte att svara på landskapsregeringens viljor eller inte utan snarare just kanske försvara den här upphandlingen av elhybridfärjan.
Orsaken till varför jag tycker att det är väldigt viktigt att vi går in för att satsa på elhybridfärjor beror på att det minskar ju oerhört mycket CO2-utsläppen. Vi har ju förbundit oss till FN:s gemensamma mål 2030 att sänka våra koldioxidutsläpp men också hållbarhetsmålen som vi alla tillsammans här i lagtinget har antagit. Det här enskilda beslutet sänker ju verkligen C02-utsläppen markant. Av den orsaken anser jag att vi har kommit ett steg närmare de här hållbarhetsmålen.
På vilket sätt anser centern att vi ska uppnå de här målen? Eller är det så att man godkänner någonting, är med på mötena men sedan in de facto så bryr man sig egentligen inte om det?
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag har full respekt för om det för socialdemokraterna är ett miljömål. Hur det rimmar ihop med ny infrastruktur över orörd natur från tidigare är naturligtvis en annan historia. Men man kan inte bara se på miljömålen heller, man måste också se på de sociala behoven. Vad betyder det här? Man måste se på ekonomin totalt. Både miljön, det sociala och ekonomin måste alltid vara riktgivande. När ett enda av de här målen får en för framträdande roll, om man inte gör en bra avvägning, det är ju då som vi i centern tror att det faktiskt kan bli bekymmer.
Ltl Sara Kemetter, replik
Tack, fru talman! Med den argumentationen så kommer vi inte att få någonting gjort. Om man tänker till exempel på den fantastiska Pommerndockan som byggdes och som har gett oss oerhört mycket i turism och ekonomiska mål men också social hållbarhet. Dockan är kanske inte är det bästa miljömålet med tanke på att det är väldigt mycket betong och stål i en sådan konstruktion, vilket leder till mycket mera CO2-utsläpp. Men det betyder ju inte att beslutet inte var ett bra mål och ett bra förverkligande ur ett hållbarhetsperspektiv. Det gäller nog i det här fallet att se till helheten.
När gäller skärgårdstrafiken så är det viktigt för oss att vi så snabbt som möjligt får elhybridfärjor, så många som möjligt, och det är det som är hela idén, att förändra och modernisera färjtrafiken. Det här är ett steg i rätt riktning.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Jag ser inte riktigt kopplingen till Pommerndockan, förutom att det också rör sig om ett fartyg.
Det var ledamoten själv som lyfte upp CO2-utsläpp för det fanns överhuvudtaget ingenting sådant i mitt anförande. Men vad jag försökte säga är att när vi fattar beslut, oberoende vilka beslut det är om det är ett infrastrukturellt projekt eller någonting annat, så är det viktigt att man tänker om det är socialt hållbart, ekonomiskt hållbart och miljösmart. Den bredden bör man ha med sig i alla beslut.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Utan att ta ställning i sak så vänder jag mig mot vicetalmannens sätt att jämföra sänkning av landskapsandelar på några miljoner, som handlar om årsbelopp, och sedan jämföra det med 20 miljoner i det här fallet som är någon form av summering av en totalkostnad under en anbudstid. Det är ett bekymmer att vi har både politiker och andra som i den offentliga debatten, men också här i lagtinget, diskuterar och blandar ihop både investering och drift och anbudshandlingars totalkostnader osv. utan att närmare reflektera över vad det handlar om.
De 66 miljonerna är egentligen fel att överhuvudtaget nämna. Man borde prata om att det är 4,5 miljoner per år i driftskostnader och då att jämföra med 4 miljoner som Skarven har beräknats att kosta per år. Det är det som vi ska jämföra. Det här är ingen investering och det är viktigt att komma ihåg det. Det framställs i media, och här också, som en investering. Det är fel, tycker jag.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Tack, talman! Om ltl Petri Carlsson är missnöjd med hur media framställer debatterna från lagtinget så bör han i första hand rikta sig till dem. Jag håller med om att man ska vara försiktig när det gäller investeringar och drift. Det har vi ju sett nu sista tiden i finans- och näringsutskottet att det finns en hopblandningsmöjlighet här.
Men vad jag försöker säga är att det här beslutet är ett långsiktigt beslut som kommer att påverka hela Åland de närmaste 15 åren. Jag tycker att det hade varit god förvaltning och respektfullt gentemot lagtinget om landskapsregeringen hade kommit hit och aviserat att det är den här planen de har och så här vill de göra. Nu verkar det snarare som om landskapsregeringen hukar sig och att man inte vill ha en diskussion kring just det här beslutet som är taget på enskild föredragning av ministern Nordberg.
Ltl Petri Carlsson, replik
Fru talman! Mitt missnöje var nog också riktat mot vtm Thörnroos sätt att jämföra en sänkning av landskapsandelar, som är en årlig kostnad, mot 20 miljoner som var någon form av totalkostnad för ett anbud över 15 år. Det är inte riktigt jämförbara siffror. Det är igen en sammanblandning av flera år kontra ett år och ofta sägs det att det skulle vara någon form av investering när det inte är det.
Den verkliga kostnaden vi pratar om i det här sammanhanget är 4,5 miljoner euro per år i driftskostnader. Det är detta som den här upphandlingen handlar om. 66 miljoner är ingen kostnad som vi ens borde diskutera, det är 4,5 miljoner per år som den här kostnaden är i drift. Det är det som det handlar om. Det tycker jag att är viktigt att framhålla.
Vad gäller information till lagtinget så kan jag personligen tycka att det förstås vore bra om man kommer och informerar lagtinget.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Nej, man ska inte jämföra investeringar och drift rakt av. Självklart ska man inte göra det. Men det här är ju ändå ett paradigmskifte eftersom vi nu går in för ett helt nytt sätt. Vi har aldrig tidigare i självstyrelsens historia valt att hantera ett ärende på det här viset. Vi pratar om att vi har investerat oss i drift för 67 miljoner. Det måste vi också kunna diskutera kring annars behöver den här diskussionen överhuvudtaget inte äga rum. Vi kan diskutera landskapsandelarna om vi vill i så fall, det är ju då en neddragning av landskapsandelarna på 60 miljoner på 15 år om man ska följa ltl Petri Carlssons resonemang. Självklart ska vi skilja på drift och investering, men eftersom vi nu gör driftsinvesteringar över så väldigt lång tidsperiod så behöver vi ju också finna ett forum för att kunna diskutera kring dem.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag har antecknat tre frågor av vtm Thörnroos. Jag har också begärt ett anförande för att försöka svara på alla frågor som kommer upp idag. Jag ska ändå göra ett försök under det korta replikskiftet.
När det gäller den första frågan om fullmakt så i samband med att fullmakten begärdes så fanns det inte några exakta summor. Det var en fullmakt om att upphandla ett fartyg på totalentreprenad. För att kunna göra det så gjorde man ett arbete med att ta fram material. Däremot har det här materialet varit offentligt sedan den 2 november 2018, det har varit till finansutskottet och det har diskuterats ett antal gånger. Att det här kommer som en överraskning har jag väldigt svårt att förstå.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Det kommer definitivt inte som en överraskning. Det som jag vänder mig emot är kommunikationen och relationen mellan landskapsregeringen som verkställande och lagtinget som beslutade. Vad är det överhuvudtaget för idé att föra saker till Ålands lagting om man har en fullmakt in blanco? Vi kan ju i teorin nu säga då att vi ska bygga en tunnel på driftsentreprenad och så begär vi en fullmakt in blanco för den. Kostar den sedan 100 miljoner, 200 miljoner eller 300 miljoner så känner sig landskapsregeringen inte moraliskt förpliktad att återkomma till lagtinget och informera om detta. Det är ju den delen som jag vänder mig emot. Det finns ingen transparens överhuvudtaget i det här förfaringssättet.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag tror att det är väldigt bra att den här debatten förs för att också centern och vtm Thörnroos ska få sätta sig in i det nya upphandlingsinstrument som landskapsregeringen egentligen har förfinat och fortsätter att göra. Det skulle inte fungera att gå ut som aktör och upphandla olika saker och alltid säga att vi ska gå till lagtinget och presentera alla inkommande anbud och låta lagtinget sedan fatta beslut om vilket av anbuden som vi ska välja. Det funkar helt enkelt inte så enligt upphandlingslagstiftningen.
När det gäller totalentreprenader så är det, precis som har sagt, ett annorlunda förfarande än tidigare när man har gjort investeringar över budget.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Jag har aldrig velat att landskapsregeringen ska komma till Ålands lagting och presentera vad man har fått in för anbud och summa osv.
Jag har begärt att landskapsregeringen ska förankra sina beslut hos Ålands lagting. Det finns en tilläggsbudget som ligger på bordet nu och man hade bra kunnat ta ställning. Lagtinget ska inte vara en operativ enhet. Jag ser att Mika Nordberg har svårt att förstå vad jag säger så vi kanske får ta det utanför sedan. Lagtinget ska inte vara en operativ enhet. Men när man börjar upphandla projekt i miljonklassen så vore det lämpligt att man till detta parlament kom och informerade.
Den här landskapsregeringen har presenterat meddelanden om precis vad som helst, här hade man också kunnat komma och tala om vad man vill göra och hur man vill gå vidare.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Det mesta har sagts i debatten om upphandlingen av totalentreprenaden på färjan.
Vi från Ålands Framtid har alltid förivrat är att det ska vara totalentreprenad. Totalentreprenaden i sig har vi ingenting emot. Inget anklagande mot entreprenörerna heller som har räknat eller om det har blivit sådana missförstånd.
Det är väl frågan om tidpunkten och uppbindandet av lagtinget och landskapsregeringen för 15 år framåt som åtminstone jag är mest kritiskt till.
Under den här tidsperioden och under diskussioner har det kommit fram alternativ som har blivit intressanta att diskutera. Då hade man kanske kunnat stoppa upp och tagit del av de här alternativen för att föra en diskussion vad som är rätt och riktigt. Håller de kalkyler som har presenterats? Vad är de andra alternativen?
I hela det här utbyggnadsprojektet så vinner man 10 minuter i resetid på färjan. Är det värt sådana här investeringar för 10 minuter?
För att få en fast förbindelse så måste vi fortfarande bygga en tunnel i framtiden och där har vi ett uppbundet kontrakt med en totalentreprenad på 15 år. Så i 15 år har vi fortfarande en trafik med färjan och så har vi ett framtida alternativ om det är så att man går vidare från Gripö någon gång i tiden.
Det här är en uppbindning i 15 år där man egentligen inte får någon mera fast förbindelse till Föglö. Det kommer fortfarande att vara en färja på 10 minuter.
Sedan kan man ha socialpolitiska aspekter på skärgårdens framtid med en annan typ av förbindelse, vilket förbättrar ganska mycket för näringsliv och värde för markfrågorna i Föglö och det kanske stiger i resten av skärgården också. Detta har inte varit beaktat i det här projektet, utan det blir mer att alternativ när man pratar om ett annat alternativ - jag ska inte nämna någonting annat.
Vi tycker att tidpunkten är olämplig i hela upphandlingen eftersom man binder upp lagtinget och kommande landskapsregering till det här projektet och man vinner inte mer än 10 minuter i tid. Jag tycker att man borde bromsa upp och tänka om.
Man pratar om budgetering här och fullmakter och alltihop och att landskapsregeringen inte behöver återkomma vid sådana här projekt, utan de har fått fullmakt in blanco att mer eller mindre göra den här upphandlingen.
Om jag tar ett exempel så har vi en viss budgetering för Marsundsbron, som var uppe tidigare här i diskussionen. Om det visar sig nu då att de budgeterade medlen inte räcker till, är det så att minister Nordberg har fullmakt in blanco att ta ett anbud som passerar 500 000 över anbudet? Eller måste han i det fallet återkomma till lagtinget för att anhålla om tilläggsanslag? Det är en viss jämförelse. Man kan jämföra dem. Han har inte någon fullmakt in blanco för Marsundbron för där är det ett budgetanslag. Med tanke på skillnaderna på summorna – en skillnad på 20 miljoner - så är det ändå märkligt, för det var väl någon sorts kalkylering på 40 miljoner, den summan har cirkulerat. Årskostnaden måste åtminstone, på basen av det, stiga jämfört med vad kalkylen var från början. Det är väl egentligen det som är den ökade driftskostnaden. Man pratar om 67 miljoner totalt, man pratar då om den totala entreprenaden. Det är egentligen årskostnaden, som kommer att gå in i driftsbudgeten, som är väsentlig.
Med beaktande av det här som jag har sagt så hoppas jag att det skulle vara bra om landskapsregeringen och övriga i lagtinget tänker om en gång till. Tack.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Bästa ltl Eklund, det stämmer ju inte riktigt det där. Uppbindningen av den nya hybridfärjan på den här linjen är inte 15 år utan den blir 5 år från det datum att den sätts in på linjen. Enligt avtalet kan färjan flyttas år 2027 till en annan linje.
Landskapsregeringen, med lagtingets bifall som jag uppfattar, går in för att minska koldioxidutsläppen också inom ramen skärgårdstrafiken och då får vi ett miljövänligt fartyg på en annan linje. Vi skulle sannolikt upphandla ett fartyg till den linjen i varje fall. Så vi binder inte upp någon på den här linjen vad gäller möjliga tunnelplaner i 15 år.
Sedan tycker jag att det är lite tråkigt att ltl Eklund går emot och vill stoppa ett projekt vad gäller totalentreprenad. Jag har förstått förut att ltl Eklund vill att man ska ha totalentreprenader i skärgårdstrafiken och sjöfarten. Nu är det också frågan om ett åländskt rederi men ledamoten vill stoppa det.
Ltl Brage Eklund, replik
Till det sista vill jag säga att det är roligt att det är ett åländskt rederi som har räknat på det och vunnit anbudsfrågan. Totalentreprenad har jag varit för, jag tror att jag har varit en av de ivrigaste här i lagtinget att förespråka utbyggnad av skärgårdstrafiken på totalentreprenad.
Det oaktat så har Ålands Framtid också varit emot det här alternativet av dragning och det har vi inte gjort någon hemlighet av.
Vi har presenterat ett annat alternativ i den här frågan som handlar om helt andra pengar. Transporttiden är förstås densamma men ändå.
Jag tycker att landskapsregeringen borde ha varit lite öppen för att titta på andra alternativ.
När det gäller färjan som kan gå på andra ställen så det betyder ju också investeringar i nya färjfästen och allting och det har aldrig kommit fram tidigare förrän nu i debatten.
Minister Mats Perämaa, replik
Fru talman! Om man bygger nya fartyg med mera kapaciteten till nya linjer eller flyttar fartyg så innebär det alltid att färjfästen måste rustas upp. Nu är färjfästena i dåligt skick och delvis ska de bytas ut ändå, delvis på statens bekostnad och delvis på landskapets. Det här är en vanlig operativ förbättring av systemet som hör till färjköp.
Jag tycker fortfarande ändå att det är tråkigt att ltl Eklund nu vill stoppa ett arrangemang och ett avtal som innefattar ett åländskt rederi. Det som ltl Eklund de facto säger är att vi ska sätta stopp för det här projektet.
Ålands Framtid har lyft fram andra alternativ, det har också utretts men det visar sig att de alternativen är dyrare än det som nu föreslås. Om vi gör som ltl Eklund och Ålands Framtid nu säger så kommer vi att förlora 3 miljoner per år från och med år 2022 och framåt. Det är ett faktum.
Ltl Brage Eklund, replik
Som jag tidigare sade i repliken så tycker jag att det är sorgligt att det blir på det här viset. Eftersom vi hela tiden från Ålands Framtid har sagt att det här inte är vårt alternativ så blir det tyvärr på det här viset. Är det så att man inte går in för alternativ som tidigare har diskuterats här så kan man fortfarande satsa på den linje som finns idag och förbättra den linjen.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, fru talman! Jag antecknade tre frågor här från ltl Brage Eklund. Jag tänker försöka besvara åtminstone de två första.
I början av anförande lyftes att tidpunkten är beklaglig, att det blir så här sent. Jag vill påminna om att vi har i den här salen i lagtinget diskuterat fartygsupphandlingen i samband med budgetberedningen för 2018 och i samband med budgetberedningen 2019. Kommer jag rätt ihåg så skrev media; ”mycket är på gång och landskapsregeringen har mycket att leverera. Hinner de? Kommer landskapsregeringen att hinna leverera alla dessa planer som de har under den här tidsperioden som är kvar av den här mandatperioden?”
Nå, nu har vi lyckats leverera inom tidsramen och då får vi kritik för det, även från oppositionspartierna. Det känns lite som att hur vi än vänder oss så är det inte bra.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Om ministern lyssnade på mitt anförande så sade jag att jag inte var emot själva upphandlingssättet och totalentreprenaden, utan det är att man binder upp lagtinget och landskapsregeringen till en trafiklösning som kanske inte är det maximala alternativet idag.
Landskapsregeringen borde ha utrett ett alternativ som har diskuterats i media, på sociala medier och överallt. Man kan också ifrågasätta om de siffrorna är riktiga och rätta, men det är ju landskapsregeringen skyldighet att granska dem i sådant fall och komma med ett svar, men det har landskapsregeringen inte gjort.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Den andra frågan som jag vill vända mig emot ännu en gång, förhoppningsvis sista gången men knappast, det är när man lyfter upp 10 minuter. Varför ska vi göra allt det här för 10 minuter? Tycker ändå inte ltl Brage Eklund att det skulle vara lite rättvist att konstatera att fartyget kör 28 enkelturer i dygnet mellan de här två hamnarna? Är det inte ändå detta som är skattebetalarnas och lagtingets ansvar, hela dygnets trafik och inte den där ena gången? Det blir 4 timmar och 40 minuter mindre körtid per dygn som vi ska bekosta. Är det oväsentligt?
Ltl Brage Eklund, replik
Absolut inte oväsentligt, men frågan är om det är värt till det priset när det finns alternativ att undersöka. Det är väl det som det handlar om.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Sara Kemetter, replik
Fru talman! Vi står inför en klimatkris, vilket vi läser om hela tiden. Greta Thunberg är runt hela världen och för fram klart tydligt att vi måste minska CO2-utsläppen.
Nu gör landskapsregeringen en kraftsamling som minskar CO2-utsläppen markant för skärgårdstrafiken.
Om man nu vill bygga en tunnel så möjliggör det också en kortare tunnelfärd för det här projektet säger varken för eller emot tunneln. Snarare minskar det CO2-utsläppen och gör att vi uppnår FN:s klimatmål snabbare än det är det tänkt.
Anser Ålands Framtid att det här bara är dåligt? Har man ingen miljöpolitik överhuvudtaget? På vilket sätt har Ålands Framtid aktivt tänkt börja sänka CO2-utsläppen? Jag undrar.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Det här är inte någon miljödebatt för då skulle jag behöva längre tid på mig att svara ltl Sara Kemetter.
Jag kan ställa en fråga till Sara Kemetter. Socialdemokraterna - som förivrar att de är någon sorts miljöparti - är det miljöpolitik att man skövlar naturen med en bro och en orörd holme, Gripö, idag med vägar och brofästen?
Ltl Sara Kemetter, replik
Fru talman! Det största hotet för klimatet är CO2-utsläppen. Det är det som vi nu stävjar med elhybridfärjan. Jag kan omöjligt se att vi inte ska satsa på elhybridfärjor när det nu ges en aktiv möjlighet att jag kan vara med och ta ett sådant beslut. Det anser jag att är en sund miljöpolitik.
Har man läst hållbarhetsmålen och läst de rapporter som har gjorts så är det inte att skövla orörd natur. Läs igenom vad som står så lär man sig någonting nytt! CO2-utsläppen är väldigt, väldigt allvarliga. Får vi nu en färja, förhoppningsvis flera elhybridfärjor på kommande, så är vi på väldigt god väg. Därför kan jag omöjligt stöda den här motionen som har lagts.
Ltl Brage Eklund, replik
Fru talman! Jag tycker att det är intressant att höra ltl Sara Kemetter. Det är inte någon skada att gå in och skövla och föregripa sig på miljön, det är liksom inte väsentligt. Det är inte det som en miljöpolitik, utan det är CO2-utsläppen. Man får gå in och bygga vägar, broar och färjfästen hur som helst i naturen utan att det är miljöpolitik. Det är en märklig inställning. Jag hoppas att någon lyssnar på det här och tar det i beaktandet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Ltl Eklund har ju varit länge med i politiken och är högst medveten om de politiska realiteterna.
För att få någonting igenom så det här med politik är absolut inte något sprintlopp utan det är ett maratonlopp som ofta innefattar många regeringsmandatperioden för att få igenom gigantiska projekt. Så har det varit just med kortruttsprojektet också.
Är det inte en otroligt viktig fråga att man har mandat, att man har möjlighet att göra ett stort projekt? Det är en framgång i sig, eller hur?
Ltl Brage Eklund, replik
Jag saknar en helhetsbild av hela utbyggnaden av skärgårdstrafiken. Nu bygger vi ut för 70-80 miljoner med allt, man komprimerar hela summorna och inte bara tänker på årskostnaderna. Resten? När har vi råd att bygga resten? Det skulle jag vilja veta. Landskapsregeringen har inte presenterat någon helhetsplan. Det fanns ett utskottsbetänkande en gång i tiden som pratade om 430 miljoner under den här perioden. Det skulle vara intressant att veta hur investeringsplanen ser ut på de investeringarna och under hur håll lång tid. Det borde man egentligen ha presenterat så att vi alla kan ta del av det. Vilket steg ska vi ta för att uppnå kortrutten idag? Då måste man titta på alla alternativ.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Nu har vi alltså en majoritet för att gå i hamn med någonting som har varit på tapeten väldigt, väldigt länge. Det är ingen hemlighet att det är östra Föglö som sedan är nästa steg och det borde oppositionen också ha fått information om.
Sedan får man ser vad nästa regering har för prioriteringar. Kanske det är bron till Vårdö som är nästan steg, vilket tydligen inte skövlar naturen av någon anledning.
Jag undrar om ltl Eklund ändå tänker sig att om man nu lyckas stoppa elhybridfärjan och det inte blir något av etapp 1 i kortrutten, känner sig ledamoten med flera nöjda med att det blir ingenting av det här heller, vilket inte är helt ovanligt inom åländsk politik. Är man nöjd med sig själv då?
Ltl Brage Eklund, replik
Ltl Wikström började med att det inte kommer att bli förändringar, att det här regeringsblocket kommer att hålla ihop. Så det kommer antagligen inte att bli några förändringar oberoende av vad vi lägger för förslag till förändringar i någon kläm. Antagligen går det den här vägen som ltl Tony Wikström vill.
Det är beklagligt att man inte tittar på de här alternativen som har kommit fram senare än när vi presenterade vårt förslag. Det är det alternativet som kanske borde synas och undersökas lite mera. Det alternativet borde ha blivit mera belyst på ett annat sätt. Landskapsregeringen hade kunnat titta på det.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Talmannen vill påminna alla ledamöter, inför den fortsatta debatten, om att vi diskuterar ett spörsmål om upphandling av elhybridfärja. Jag förstår att det kan vara ganska svårt att hålla sig strikt till det. Spörsmålet och svaret sätter ramarna för diskussionen.
Ltl Axel Jonsson
Fru talman! Jag ska göra mitt bästa att följa den uppmaningen.
Det ämne som jag skulle vilja diskutera är den fullmakt eller frånvaro av fullmakt som har diskuterats här tidigare i debatten. Det tycks finnas olika åsikter om regeringen har begärt en tillräckligt motiverad fullmakt för att kunna gå vidare med den här upphandlingen som är föremål för spörsmålet.
Mot den bakgrunden har jag under dagen och tidigare här i veckan gått igenom budgetarna och försökt se på de här skrivningarna som lagtinget har antagit och där man har gett fullmakt att gå vidare med upphandlingen. Den tydligaste skrivningen hittar vi i 2018 års budget, under moment 75010, upphandlingar av sjötrafik, under rubriken fullmakt skriver man: ”Landskapsregeringen avser begära in anbud på en elhybrid färja med eldrift på totalentreprenad för driften på Föglölinjen”. Okej, inget belopp finns angett i det här.
Däremot hänvisar man vidare till moment 975000 där det står följande: ”Arbetet med att förbättra kapaciteten på Föglölinjen fortgår under år 2018 genom att ta fram kravbeskrivning och begära in anbud på en hybridfärja med eldrift på totalentreprenad för driften på linjen.”
Är detta då en tillräckligt tydlig fullmakt? Hur ska vi ta reda på det? Då går vi till lagtingsordningens 54 § 8 kap. som reglerar finanserna. I fjärde momentet står det så här: ”I budgeten kan beviljas en till beloppet och ändamålet avgränsad fullmakt att under finansåret ingå förbindelser och utgifter för vilka anslag tas in i budgeterna för det följande finansåren.” Alltså det här är exakt det som den här upphandlingen innebär och det som den här fullmakten tar sikte på. Man vill upphandla ett projekt som sträcker sig över flera år och som binder upp lagtinget och kommande budgetar över flera år. Då finns det tydligt angivet i lagtingsordningen att man ska ha en till beloppet och ändamålet avgränsad fullmakt. Om fullmakten är tillräckligt avgränsad ändamålet kan man väl diskutera, men att den är till beloppet avgränsad så det är den ju inte alls. För det finns inget belopp angivet någonstans på den här satsningen. Därmed menar jag att den här upphandlingen strider direkt mot lagtingsordningen 54 §.
Men jag inser själv att jag ensam inte ska göra den här bedömningen, även om jag tycker att det är viktigt att man gör den. Men jag tycker att finans- och näringsutskottet måste granska den här frågan för att få ett svar på om ministern Norbergs egenmäktiga agerande i det här fallet är lagenligt en lagtingsordningens 54 §. Min tolkning av det är att det absolut inte är det. Det strider direkt mot lagtingsordningen och de fullmaktsbestämmelser som vi har i lagtingsordningen.
Men oavsett vad man tycker om den här frågan så tycker jag att den här debatten visar, med all önskvärd tydlighet, att vi måste få en tolkning av den här paragrafen. Vi måste få ett regelverk som alla kan förhålla sig till. För det är ju trots allt lagtingets finansmakt, vår kontrollmakt över våra gemensamma skattemedel som det här handlar om. Det är viktigt att vi sätter gränsen och att vi tydligt definierar de krav på fullmakter som ska gälla för landskapsregeringen. Detta är ju inte bara en fråga för sittande landskapsregeringen utan det gäller ju kommande landskapsregeringar också. Vi måste ha ett tydligt regelverk. Vi måste ha tydliga regler avseende belopp och precisionskrav på fullmakterna för att lagtinget ska kunna utöva någon egentlig kontrollmakt.
Att inom ramen för ett anslag på 13 miljoner säga att man ska begära in anbud på en färja som innebär ett avtal som sträcker sig, enligt lite olika uppgifter, med 5 eller 15 år framåt i tiden så det är klart att det är ett stort beslut som lagtinget borde få ta ställning till. Det inser var och en här i salen. Men frågan är då i vilken utsträckning lagtinget ska få ta ställning till det här.
Jag menar att lagtingsordningens 54 § är solklar i det här fallet. Det ska också finnas ett avgränsat belopp i de fullmakter som lagtinget ger.
Därför kan man inte tolka den fullmakt som finns i budgeten för 2018 så att landskapsregeringen kunde gå vidare med det här projektet utan att först återkomma till lagtinget med ett avgränsat belopp.
Vad som ytterligare stärker den här synen är att vi har gått från ett system där vi har investerat i de här färjorna själva och då har lagtinget kunnat ge en investeringsfullmakt på hela investeringskostnaden. Nu när vi går in för totalentreprenad så omvandlas investeringsfullmakten till en fullmakt att ingå avtal som bara berör driftsbudgeten, men totalkostnaden finns ju fortfarande kvar och den belastar lagtingets kommande budgetar i samma utsträckning mer eller mindre. Och bara för att man ändrar från att gå från egna investeringar till totalentreprenader så kan man ju inte runda lagtinget på det här sättet som man har gjort. Konsekvensen av det blir ju helt orimliga och då behöver vi inte lagtinget i budgetprocesserna längre utan det räcker att man, som man i tidigare debatten sade, ger fullmakter in blanco och så gör regeringarna vad de vill. Ett sådant system kan vi ju inte ha.
Så jag hoppas verkligen att finans- och näringsutskottet kan komma med tydliga besked om hur lagtingsordningen 54 § ska tolkas i det här fallet. Har landskapsregeringen agerat korrekt enligt den fullmakt man har eller har man inte? Lagtinget och Ålands folk förtjänar ett tydligt svar på den här frågan.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, fru talman! Jag säger lika som jag har sagt tidigare, jag ska försöka besvara två av tre punkter. Jag återkommer i anförande till den tredje punkten.
Den första punkten som ltl Jonsson här lyfte är ju intressant egentligen. Vilken effekt skulle det i så fall få på kommande totalentreprenader? Avgränsningen som ltl Jonsson väljer att tolka 54 § på så i min värld i viss mån så avgränsar det både totalentreprenadsutrymme och även driftsentreprenaden.
Vi ska komma ihåg att om vi fortsätter att göra samma sak med Skarven istället för det nya fartyget så skulle det under samma tid gå åt 58 miljoner euro. Inte heller det har man på förhand aviserat, utan det är kostnader som kommer årligen i samband med budgetdebatter.
Ltl Axel Jonsson, replik
Det är ju väldigt enkelt för landskapsregeringen att redovisa den kostnaden. Redovisa de stora avtal som det här ändå handlar om, vilken årskostnad har det och att man förankrar det i lagtinget och ser till att man får en tillräcklig tydlig fullmakt. Det är ju inte för inte som vi skriver belopp och skriver anslag i budgeten. Det är klart att det alltid innebär ett arbete med att uppskatta kostnaderna. Det är ju det som är hela poängen med budgeten, det är det som är hela poängen med att lagtinget kan ge den här typen av fullmakter och framförallt att vi i lagtingsordningen har skrivit in att fullmakter ska vara till beloppet avgränsade. Här har man inte en fullmakt som är till beloppet avgränsad. Alltså kan man starkt ifrågasätta om detta är förenligt med lagtingsordningen. Det måste väl ändå minister Nordberg hålla med om?
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Det andra som jag antecknade var när ltl Axel Jonsson nämnde att ministern Nordberg har haft ett egenmäktigt förfarande. Jag vill verkligen vända mig emot detta. Det här är någonting som vi från landskapsregeringens sida gemensamt, på ett transparent sätt, skött hela tiden. Vi har i samband med budget 2019 kommit till utskottet och redovisat för den offentliga upphandling som redan var publicerad och var offentlig när budgeten för följande år, alltså 2019, debatterades och gicks igenom i finansutskottet. Så jag vänder mig starkt emot att det här skulle vara något solospel av minister Nordberg. Det här är något som landskapsregeringen på ett öppet och transparent sätt har fört hela vägen i mål.
Ltl Axel Jonsson, replik
Tittar man på det beslut som handlar om att ingå det här avtalet och att anta anbudet så finns det en minister bakom det beslutet som är fattat på enskild föredragning. Det är alltså ett solospel till den delen. Landskapsregeringen har inte fattat det gemensamt. Man har valt som minister Nordberg att gå vidare med ett så pass stort beslut på egen hand, på enskild föredragning och dessutom utan att ha den här fullmakten från lagtinget. Jag tycker faktiskt att det är anmärkningsvärt.
Det föranleder en vidare diskussion om hur vi ska utöva lagtingets finansmakt och kontrollmakt. Framförallt hur vi hur vi ska skriva våra regelverk så att vi ser till att inte för mycket makt hamnar i famnen på en enda person såsom har skett i det här fallet.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Harry Jansson, replik
Tack, talman! Jag delar förstås ltl Axel Jonssons analys. Det var ju också därför som min kollega Runar Karlsson för någon vecka sedan talade om en kupp och gav ju faktiskt regeringspartierna möjlighet att återkomma. Man kunde faktiskt ha gjort så under den här mellanliggande tiden och kommit tillbaka just utgående från det moment i vår lagtingsordning som ledamoten hänvisade till.
Oavsett vad vi tycker om själva sakfrågan så måste vi ändå, som ledamoten sade, få en diskussion om vad det här med fullmakt faktiskt betyder. För som jag sade från talarstolen häromdagen så enligt det här sättet som nuvarande landskapsregering hanterar det på så har man ju helt fria händer att binda upp lagtinget för åratal framåt. Det förfelar ju helt och hållet syftet med den avgränsning vi har i fullmakten i gällande lagtingsordning.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Stephan Toivonen
Fru talman! Bästa lagting. Då har vi en andra spörsmålsdebatt kring upphandlingen av en hybridfärja. Jag är en av undertecknarna även om det inte syns i det exemplar som fanns till kännedom, men på våra nya elektroniska skärmar så ser ni faktiskt mitt namn om ni kontrollerar.
Orsaken till spörsmålet är bland annat att kostnaderna för färjan blev 40 procent dyrare än beräknat. Regeringen verkar inte anse att det spelar någon roll då man spelar med andras pengar? Skattepengar.
I den inledande debatten sade minister Nordberg att kan skulle presentera siffror i kalkylen kring kortrutten och hybridfärjan. Jag hoppas att de kommer här senare. Några i debatten talade om att kostanden skulle bli 20 miljoner större än beräknat. Jag tror att det är betydligt mer.
Beslutet om kortrutten, inklusive en ny färja, togs kanske i samband med tilläggsbudgeten 2017 - ltl Jonsson hade ett intressant anförande här när det var - då var det en lånefullmakt som beslutet gällde.
Fru talman! I regeringens presentation skrevs då: ”Den summerade driftskostnadsinbesparingen ... på 40 år uppgår till strax under 150 miljoner euro.” Detta då huvudsakligen för att man skulle bygga en bro till en ö som få visste att fanns och för att skaffa denna färja. Jag frågade då varför man inte bygger två broar? Jag anklagade då regeringen för ”vår största ekonomisk bluff” då det ju visade sig att redan i deras egen rapport framkom att nuvärdet vad 36 miljoner euro för projektet och ingalunda 150 miljoner.
Fru talman! Minister Perämaa presenterade budgeten men inte kortrutten. Sedan var han mest frånvarande och bad varken om anförande eller om replik. Näringsminister Gunell var också tyst i debatten och delvis frånvarande. Minister Nordberg kommenterade inte mina kalkyler den gången, så jag ser verkligen fram emot att få dem kommenterade idag.
Jag kritiserade då kalkylerna och sade att man borde ha en högre kalkylränta på det nya projektet. Jag sade att redan en höjning med 0,2 procent skulle radera överskottet. Guldberget skulle bli till sand och riskerade att bli ett slukhål.
Fru talman! Nu har regeringen undertecknat det här kontroversiella kontraktet som, enligt uppgift, ska kosta skattebetalarna 4,3 miljoner euro per år. I kortruttskalkylen, som låg till grund för tilläggsbudgetsdebatten, var den kalkylerad till 2,8 miljoner. Jag talar här i årskostnader och inte totalt som ni andra talar om.
Fru talman! Även i plenum har minister Mika Nordberg vid upprepade tillfällen påpekat att man gör beställningen endast om priset håller sig inom de ramar som finns. Så jag har faktiskt känt mig ganska lugn med att detta inte kommer att förverkligas och speciellt inte någon vecka före valet. Men 40 procent dyrare gjorde tydligen ingenting när det frågan om andras pengar.
Vicelantrådet Gunell var på plats vid presskonferensen och förklarade hur viktigt det var för koldioxiden och klimatet med en hybridfärja.
När jag motionerade om 100 euro i tillägg för sjukpensionärer och folkpensionärer då fanns det inte några pengar. Men hur är det med klimatet? Är det någon här som vet hur många kolkraftverk man planerar att bygga i Kina? Och så tror någon att vi kan påverka klimatet genom att kasta 22 miljoner extra på en hybridfärja. Det enda vi märker är att vi har 22 miljoner mindre för vård, skola och omsorg.
Fru talman! Hur ser nu kalkylen ut för kortrutten? Ja, en ökning av kostnaden för färjan om 1,5 miljoner per år innebär faktiskt 60 miljoner euro under 40 år och inte drygt 20, som har nämnts i debatten. Hybridfärjan har faktiskt en kortare livslängd än själva kortruttsprojektet, 15 år mot 40 år.
Överskottet var 38 miljoner i landskapsregeringens kalkyl, men nu har vi nog slukhålet här. Projektet kortrutten kan nu ge ett underskott om 20 miljoner under 40 år på basen av regeringens egna kalkyler. Nu har även broprojektet inletts och slukhålet är antagligen ännu större.
Fru talman! Då minister Nordberg nu uttryckligen har sagt att han har kalkylerna så undrar jag vilket överskott eller underskott hela kortruttsprojektet har i och med att hybridfärjan har beställts? Om minister Nordberg även kan upplysa om hur det ser ut inklusive broprojektet - även om det är lite utanför rubriken - så ges bonuspoäng. Sedan finns det ju ytterligare bitar till som antagligen ökar underskottet.
Vi från Åländsk Demokrati är emot denna färja av ekonomiska orsaker och hoppas att avtalet kan brytas efter valet.
Kan minister Nordberg också uppge hur stora kostnader det skulle innebära om avtalet hävs exempelvis den första december av andra orsaker än de som omnämns här i det korta spörsmålssvaret på 57 ord? Tack för ordet, fru talman.
Talmannen
Talmannen påminner om att det inte är hela kortruttsprojektet som vi diskuterar, det är hybridfärjan som vi diskuterar.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag tror att ltl Stephan Toivonen breddar debatten lite på det viset. Den investeringsfullmakt som jag tidigare i debatten sagt att bör hålla sig inom den fullmakt vi har fått så handlar om investeringar för fysiska åtgärderna på land; broar, vägar och annat. Det handlar inte om fartyget.
När det gäller fartyget så skulle jag vilja lyfta den feltolkning som kanske ändå finns. Den här driftstotalentreprenaden innehåller att entreprenören ska tillhandahålla ett fartyg i 15 år. Men efter 15 år har landskapsregeringen rätt att köpa det för 5 miljoner. Det betyder att de följande årens driftskostnader kommer att vara helt andra än de första 15 åren.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack minister Nordberg för det förtydligandet. Det betyder alltså att det var viktigt att hålla sig inom ramarna för investeringsbudgeten, men det var tydligen totalt ointressant att hålla sig inom ramen för driftsbudgeten, dvs. det gjorde ingenting att det ökade med 40 procent.
Angående värdet av ett elfartyg som är 15 år gammalt, frågan är om det är som att ha ett kontrakt att köpa en 15 år gammal smartphone. Har det här fartyget något värde överhuvudtaget efter 15 år?
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Som tidigare har framkommit under debatten idag så själva fullmakten på totalentreprenaden på Föglölinjen innehöll alltså inget belopp. Att på det viset tala om någon ram i det sammanhanget är rätt felaktigt.
Däremot så måste man komma ihåg igen att det här handlar om ett helhetspaket för hela södra skärgården. Från det att vi kan börja trafiksystemet så sparar vi 3 miljoner euro årligen, det är svårt att komma bort ifrån.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Ja, jag tror att jag har uppfattat nu att det inte fanns något belopp i den här fullmakten, vilket har kritiserats.
Men i underlaget för den här debatten så hade vi ert meddelande och där stod det uttryckligen att den här färjan var kalkylerad till 2,8 miljoner per år och nu är den ändå 1,5 miljoner dyrare och 60 miljoner under 40 år. Det bör rimligtvis påverka era kalkyler, det gör åtminstone alla andras kalkyler om man ökar driftskostnaderna med 1,5 miljoner per år.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Talman! Jag reagerade när ltl Toivonen sade att den här färjan inte skulle hålla så länge. Då skulle jag vilja veta vilka tekniska kunskaper han har när han säger att färjan har en begränsad tid som den kan trafikera och hålla? Jag skulle vilja ha detta förtydligat.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag har inte de tekniska kunskaperna. Den här typen av teknik förefaller att utvecklas väldigt, väldigt snabbt med stora batterier etcetera. Frågan är hur tekniken kommer att se ut om 15 år. Det här fartyget, som jag jämförde med en mobiltelefon eller en elbil, vilket värde har det om 15 år? Risken är att fartyget inte har så stort värde.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, talman! Jag tänker säga till ltl Toivonen att jag vet så mycket om fartyg i alla fall att på ett fartyg så byter man delar kontinuerligt.
Till exempel Rosella som fortfarande kör är cirka 40 år. På ett fartyg byter man driftsdelar och kör vidare och de får inte större fel av det. Jag vet hur man sköter fartygsunderhåll också.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Ja, ltl Sundblom, jag tror att ni känner till fartyg bättre än vad jag gör.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Talman! Det är förbryllande hur en upphandling av en färjelinje till Föglö kan gå från uppskattade 47 miljoner euro till föreslagna 67 miljoner omräknat till dagspriset på pengar. Verkligheten blev alltså 43 procent dyrare än det var tänkt och det är ett av de största affärskontrakten i den åländska självstyrelsehistorien.
Det finns många frågor kring detta vid sidan av det underliga i att beslutet togs på enskild föredragning istället för i plenum och att dessa pengar inte egentligen finns i någon budget.
Man kunde förväntat sig något nytt mot bakgrund av denna penningmängd men sanningen är att man i stort sett gör samma sak som förut och förväntar sig ett annat resultat.
När denna spörsmålsdebatt började i måndags reste jag i en replik frågan om minister Mika Nordberg verkligen var nöjd med utfallet i anbudet och informationen till lagtinget. Jag fick till svar att det fanns huvudsakligen fyra olika skäl till att kostnaderna skenat.
1. Det första av dessa är att det råder rusning till varven från hugade hybridfärjebyggare och att särskilt efterfrågan i Norge höjer priserna. I samband med informationskvällen häromveckan framkom att anbudets vinnare som bygger fartyget hade tagit fram ett fantastiskt alternativ till fartyg och hade vänt sig till 20 olika varv för att pressa ner priserna så mycket som möjligt. Någon säger alltså inte riktigt hela sanningen. Ministern hävdar att det finns kapacitetsbrist vid varven medan motparten menar att konkurrensen varit stenhård vilket upprepades flera gånger.
2. Det andra argumentet för att priset gick i taket är kravet på en reservfärja. Detta kan dock inte ha kommit som någon överraskning, det framkom ju väldigt tydligt som ett krav i anbudshandlingarna och borde därmed ha ingått i ministerns och avdelningens ursprungliga kostnadsanalys.
3. För det tredje nämner ministern återköpsklausulen som fördyrande men det har jag svårt att tro eftersom även den nämns i anbudshandlingarna och borde ingått i kalkylerna.
4. Det fjärde argumentet som ministern inte riktigt nämnde i sitt svar i måndags men nog i massmedia var att det handlar om förhandlingsteknik. Man ska alltså inte visa hela handen i början av spelet. För oss här i salen som representanter för skattebetalarna blir detta snärjigt och effekterna svårförutsägbara. För när vet man om landskapet hittar på eller inte? Betyder detta framöver att när landskapsregeringen säger 100 så menar man 143 och vice versa? Det ger en underlig bild av självstyrelseregeringen som affärspartner och det gör det i vart fall inte enkelt att göra ekonomiska bedömningar här i salen.
Jag förenar mig i Axel Jonssons analys som landar i att finans- och näringsutskottet måste ta upp frågan om hur fullmakter ska hanteras av landskapsregeringens ministrar, inte bara för den här regeringen utan också för kommande.
I det aktuella fallet stod från början klart att de uppskattade 47 miljonerna för Föglölinjen var alldeles för lite. Man ville, lite karikerat, köpa en hel färja men var redo att betala bara för en halv och det leder oss till den svåra frågan. Varför gjorde man en sådan miss? För att man inte begrep bättre eller för att man ville skoja lite med säljarna? Eller ännu värre; för att man inte ville berätta hela sanningen för köparna – de åländska skattebetalarna, eftersom det hade riskerat projektet och de inbesparade tio minuterna i färden från Föglö till Lumparland?
Jag tycker detta är besvärligt. Landskapsregeringen har valt att i regeringsperiodens sista minut tvinga igenom en jätteaffär på sammanlagt 100 miljoner euro vilket nästan skulle räcka till en tunnel hela vägen från Svinö till Degerby. Detta är inte ett ansvarsfullt sätt att hantera skattepengar på. Det kloka hade varit att använda miljonerna till att göra skillnad, genom att bygga en tunnel.
Om bara någon vecka kommer en fullständig miljökonsekvensbedömning av Föglöprojektet från privata entreprenörer. Själva tunneln kan sedan byggas på tre år, något som skett under betydligt mer besvärliga förhållanden på Färöarna.
Det är vår plikt som ålänningar och lagstiftare att analysera olika förslag. Att anta detta nu aktuella anbud som saknar tydliga budgetbeslut, enligt min mening, och spränger ramarna är att missa en unik chans att höja värdet på hela Åland, att på riktigt sänka koldioxidutsläppen och skapa frihet och framtidstro i skärgården. Ändå väljer man att betala mer pengar för att få mindre värde. Det är problemet med den aktuella upphandlingen. Åland behöver tunneln.
Mot den här bakgrunden aviserar jag en åtgärdsuppmaning i form av en kläm till vårt spörsmål och föreslår en bordläggning till måndagens plenum. Tack, talman.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Det är intressant att höra ltl Jörgen Petterssons analys. Det är helt rätt att det är ett stort kontrakt som vi pratar om.
Jag skulle jätte gärna vilja höra ledamotens analys. Jag fick en uppfattning om att vi inte har fått ett pris på marknadsmässiga grunder. De facto så hade vi flera anbud. Vi hade fyra anbudsgivare, två av anbuden var väldigt nära varandra. Är det inte så att det pris som landskapsregeringen nu betalar för den kontraktsperioden - i förlängningen skattebetalarna - är det pris som det kostar att få det här fartyget eftersom det finns fler konkurrenter som har lämnat anbud?
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag har nog inte nämnt någonstans att det inte skulle vara marknadsmässigt, det är garanterat marknadsmässigt för det är nämligen de anbud som har kommit in.
Frågan som jag har väckt är hur man så radikalt kan ha missat den ursprungliga tanken kring anbudet. Man satte en summa och istället togs man med överraskning när den verkliga summan kom. Skillnaden mellan det anteciperade beloppet och det verkliga är så stort att det faktiskt borde få även den mest reformivrige avdelningen att fundera efter om detta kan stämma.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! När det gäller beloppet så var det ett belopp som angavs i upphandlingarna. Enligt god upphandlingssed så anger man i början av upphandlingen ett uppskattat värde för det som man vill upphandla. Det var på det här stället som man hade uppgivit det totala värdet av hela avtalsperioden.
Det var några saker som jag nämnde tidigare, bl.a. varvsindustrins orderböcker. Det är intressant om ltl Pettersson, som tillika är engagerad i sjöfartskretsar, kan ta fram fakta som stöder det han säger att det inte är fullt i orderböckerna. För det är den information som branschen har gett mig som ansvarig minister, att det är fullt i varvens orderböcker.
När det gäller återköpsklausulen så är det väldigt svårt att bedöma marknadsläget för fartyget om 15 år och vilket som är andrahandsvärdet på fartyget. Det värde som vi betalar är 5 miljoner.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Jag noterar att man nog inte riktigt kan få förklaringen till varför skillnaden blev så stor mellan det man trodde det skulle kosta och vad verkligheten blev. Det där uppfattar jag nog som lite problematiskt. Man går till lagtinget och ber om att få göra en sak, säger att det ska kosta 47 miljoner, sedan visar det sig bli 43 procent dyrare och man genomför det ändå. Det är ett dilemma att så sker. Hur ska någon i denna sal kunna ta ansvar för någonting om verkligheten skiljer sig så dramatiskt ifrån det som man från början har sagt? Det är på riktigt ett problem för dem som är lagstiftare och ansvariga för pengarna för hela Åland och dessutom för utvecklingen av hela Åland. Det handlar ju också om vad du får för dessa pengar som du betalar ut. Därför tror jag att det finns ett stort engagemang för just detta. Man är inte övertygad om att detta är den bästa affären för de åländska skattebetalarna.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Jag måste passa på att tjafsa lite.
Ltl Pettersson talade här om varför man inte nämner 143 utan man nämner 100. Varför nämner man 2,5 i underlaget och inte 4,3? Som jag försökte säga i mitt anförande så om man skulle ha nämnt 4,3 per år så skulle ju kostnaden ha varit 60 miljoner större och det skulle inte ha varit något överskott på det här projektet. Vem skulle då ha röstat för det? Jag röstade inte för det nu heller, men då kanske vi inte skulle ha fått det här projektet. Det är väl orsaken till att man inte kunde ha de siffrorna.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Tack, talman! Det kan tyckas att det är på det där viset faktiskt. Väldigt mycket tyder på att man nog kanske hade kännedom om att det skulle bli billigare än vad det de facto blev. Jag vill ju inte riktigt tro att det är på det viset, för då försöker man nästan vilseleda med flit och det tror jag faktiskt inte att någon gör. Jag tror att man kanske har tagit fram siffrorna efter bästa förmåga, men man kanske inte har tänkt igenom det hela vägen.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Talman! Det är ju intressant att följa den här diskussionen i salen.
Mitt egentliga ärende nu är att understöda bordläggningen som ltl Jörgen Pettersson lade tidigare. Mitt förslag är att ärende bordläggs till nästa plenum. Tack.
Talmannen
Ärendet kommer att bordläggas eftersom ltl Jörgen Pettersson, understödd av vtm Thörnroos, har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 23 september 2019. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till den 23 september.
På talarlistan finns ännu minister Mika Nordberg som får tillfälle att yttra sig.
Minister Mika Nordberg
Tack, fru talman! Jag lovade att jag skulle återkomma i ett anförande och besvara de påpekanden som lyftes i de tidigare anförandena.
Jag vill börja med vtm Veronica Thörnroos anförande och de tre punkter som hon där lyfte upp. Jag hann besvara den första.
Den andra; är det så att landskapsregeringen inte har någon egen vilja utan att det är HFD som ska få avgöra? Jag förstår inte riktigt den frågan. Landskapsregeringen vill förverkliga det här. Det tycker jag att man bl.a. borde kunna avläsa i och med att samtliga tre partier var närvarande på presskonferensen som hölls i samband med presentationen av det här fartyget. Vad HFD har för roll i detta är i så fall att stoppa själva upphandlingen.
När det sedan gäller den tredje frågan så är ju det här inget beslut som ska tas av undertecknad minister under en övergångsperiod som expeditionsministär, utan beslutet om att upphandla och teckna avtal har vi gjort nu under sittande ordinarie mandattid. När det gäller expeditionsministären så handlar det i så fall om att avbryta upphandlingen, inte att aktivt starta den eller ingå den för det är redan gjort.
När det gäller vtm Veronica Thörnroos kvarvarande frågor tycker jag att jag har besvarat dem i enlighet med detta.
Jag går vidare till ltl Brage Eklunds frågor. Det är ju en viss skillnad egentligen, han lyfte olika infrastrukturprojekt generellt sett. Om en offert eller en upphandling som görs överstiger det uppskattade värdet, betyder det då att vi inte kan fullfölja det? Där vill jag bara påvisa den skillnaden som man har gjort helt budgettekniskt mässigt på infrastrukturavdelningen. Istället för att namnge alla de olika projekt som man aviserar att hinna förverkliga under ett år så har man en gemensam pott pengar för de projekten. Beroende sedan på besvär eller andra omständigheter kan man välja att gå vidare med de projekten där allt är klart istället för att arbetet stannar upp. På det viset så finns det t.ex. i rivningen av Marsundsbron, som nämndes, inte ett specifikt moment med ett specifikt belopp utan det ingår i den totala potten på infrastrukturavdelningen. På det viset så finns det ingen exakt summa. Är det detta då x så kan vi åtgärda detta, är det y så kan vi inte åtgärda utan det finns ett spann där.
Angående ltl Axel Jonssons anförande om själva fullmakten, man var inne på att fullmakten helt rätt och riktigt var given i 2018 års budget. Man sade att man borde återkomma till det. Jag har här med mig i talarstolen budgeten för 2019. Jag väljer jag att läsa innantill på sidan 193 i den budgeten om vad det står i påföljande års budget: ”Arbetet med att förbättra kapaciteten på Föglölinjen fortgår under år 2019 genom att upphandlingen på linjen avslutas och avtalsuppföljningen påbörjats. Anbud har under 2018 begärts in på en hybridfärja med eldrift på totalentreprenad för linjen. En ny färja kan inleda trafiken på en kortare linje när kortrutten till denna del är utbyggd på västra Föglö.” Varför läser jag detta? Jo, för att jag vill påvisa vad jag har sagt tidigare. Det här är ingenting som vi har vridit ihop på kammaren som man brukar säga på landskapsregeringen. Detta är någonting som landskapsregeringen klart och tydligt har deklarerat för lagtinget. Sedan hur mycket lagtingsledamöterna, finansutskott och andra har valt att sätta sig in i de olika detaljerna, det har jag svårt att svara på.
Avslutningsvis nämnde ltl Jörgen Pettersson i sitt anförande att det kanske vore bra att finansutskottet redde ut begreppet fullmakt överlag för kommande regering. Historiskt, vilken väg är rätt att gå, ska vi själva göra allt i landskapsregeringens regi eller ska vi upphandla från det privata näringslivet? Då stöder jag det sättet som vi idag arbetar på, att istället för att landskapsregeringen gör allt själva så upphandlar vi av det privata näringslivet. Därför kanske det är bra att finansutskottet kommer med ett utlåtande i den här frågan. Tack, fru talman.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Talman! Gärna ytterligare ett förtydligande från ministerns sida om det är möjligt. I svaret på 57 ord så står det: ”Landskapsregeringen har, i fall behov skulle uppstå, god beredskap att förhandla om nödvändig justering av det upphandlade trafikavtalet”. Min fråga blir då, vad kan det tänkas vara för behov och vad är det i så fall för en justering som landskapsregeringen avser vidta?
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! I och med det avtal som vi har ingått så finns det alltså ett leveransdatum på fartyget. Vi ska få fartyget våren 2022.
I spörsmålet som man har lämnat in bl.a. från. centern så lyfter man olika besvär som kan komma upp på vägen och som i så fall på något sätt och vis påverkar möjligheten för fartyget att trafikera mellan Gripö och Svinö. I så fall så behöver vi vidta åtgärder för att på något sätt och vis lösa att ett färjfäste i så fall inte är klart att trafikera våren 2020.
Vtm Veronica Thörnroos, replik
Vad är det då för åtgärder man avser att vidta?
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Det beror ju precis helt på vad som är orsaken. Det här var ju en av de orsaker som spörsmålställaren nämnde i sitt svar, till exempel ett miljötillstånd. Mycket handlar om frågan om vi pratar om en fördröjning på en eller två månader eller om vi pratar om fördröjning som är längre. Då behöver man komma överens med entreprenören angående olika åtgärder som behövs i så fall.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag måste fråga en sak. Om jag uppfattade det rätt så läste ministern upp fullmakten som finns i årets budget om att anta ett anbud på den här trafiken, om jag hörde och förstod det rätt. Menar ministern att ni hade fullmakt in blanco till vilket pris som helst? Ni läser fullmakten på det sättet? Det är inte en prislapp, utan det är en fullmakt och det är upp till regeringens bedömning sedan att ta ett anbud om man tycker att budet är rimligt.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Mitt resonemang utgick egentligen från ltl Axel Jonssons anförande där han lyfte att de facto är fullmakten given i samband med 2018 års budget. Men resonemanget var att man ska återkomma i påföljande års budgetar för att lyfta den här frågan i enlighet med 54 §. Det var därför som jag ville lyfta budgeten 2019 där vi då lyfter det på sidan 193, så även där har vi återkommit i frågan.
Ltl Runar Karlsson, replik
Fru talman! Jag tycker inte riktigt att jag fick ett tydligt svar. Om jag försöker svara själv på min fråga. Tydligen så har regeringen ansett att det här är en fullmakt in blanco, det finns inga siffror. Man kan inte se att någonstans att det står 67 miljoner på 15 år, liksom man gjorde när man upphandlade flygtrafiken för där fanns en anhållan om fullmakt och en siffra vad det kan kosta per och lagtinget beviljade det. Men här har man inte haft några siffror. Är det rätt uppfattat?
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Nu vet jag inte om ltl Runar Karlsson har varit inne under hela den här debatten. Men de facto har det lyfts i debatten idag, precis så är fallet. Det var alltså en fullmakt utan ett specificerat belopp. Helt rätt uppfattat.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Det som ltl Axel Jonsson tog upp idag är ju den juridiska korrektheten av den budgetmotion som ska åligga lagtinget.
Nu säger ministern att lagtinget har gett öppna fullmakter, men det finns ju inte möjlighet att göra det. Man ska veta vad som kommer i framtiden i budgeten.
Jag vill jag fråga ministern, före ministern tog detta beslut, frågade han rättschefen i landskapsförvaltningen om det var ett korrekt beslut som togs?
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Man vill ju göra sitt yttersta ifrån oppositionsbänken för att svartmåla och misskreditera. Det är väl ett sätt som man kan agera på. Men att påstå att det här skulle vara något som är gjort i landskapsregeringen utan att hela förvaltningen är införstådd och inkopplad i det, så det tycker jag nästan är lite magstarkt för så länge har vi hållit på med de här frågorna.
Ltl Bert Häggblom, replik
Tack, fru talman! Man tar beslut som ska vara 15 år framåt och 4,5 miljoner per år, som ministern själv har sagt.
Min fråga, det behövs bara ett ja eller nej, frågade ministern rättschefen i landskapsförvaltningen om detta beslut kommer att vara korrekt i förhållande till lagtingsordningen? Ja eller nej? Det är det enda jag begär.
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Jag vet inte vart ltl Bert Häggblom vill komma i sina frågeställningar. Jag försökte återge att i det arbete som landskapsregeringen har gjort i den här frågan så har vi upprepade gånger diskuterat det här med samtliga inblandade i landskapsregeringen på tjänstemannasidan. Det finns ingenting som är dolt i det här.
Sedan om ltl Häggblom försöker hitta ugglor i mossen så är det helt upp till ltl Häggblom.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Tack ministern för att han gav en förklaring när det gäller beloppet för Marsundsbron. Jag sade i diskussionen att det fanns 1,2 miljoner, nu hinner jag inte leta upp det här i budgeten, men någonting runt där. Om det är en samlad pott så finns det all möjlighet att överskrida de målen om det skulle vara 1,2 miljoner. Jag får tacka för det. Jag hoppas att den här Marsundsbron blir riven.
När det gäller det som ledamoten riktade till ltl Axel Jonsson så hänvisade Jonsson till lagtingsordningens paragraf – jag kommer inte ihåg nu vilken paragraf det var. Men den gällde att beloppet inte var angivet i fullmakten och det menade han att ska finnas, det var den kritiken. Därför menade Jonsson att finans- och näringsutskottet borde granska om den följer lagtingets arbetsordning.
Minister Mika Nordberg, replik
Tack, fru talman! Det var det som jag också nämnde just i mitt anförande, att det är säkert helt välkommet att finans- och näringsutskottet reder ut den här frågan. Jag tror att det här är någonting som kommande regeringar kommer att arbeta med. Utan att nämna det som vi inte får nämna här så i det fallet, i så fall, så är det ju ytterst intressant med de här beloppen, för det är ju ännu högre belopp vi i så fall pratar om.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Det verkar som om ministern och jag är överens här. Det gäller inte bara det här beslutet utan det kommer framtida beslut också, att man reder ut vad det är som landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med för att visa vad verkligheten är, så att man inte ger en fullmakt in blanco och sedan så får man ta konsekvenserna av det. Jag tycker att det är skäl att finans- och näringsutskottet ska titta på det.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack, fru talman! Eftersom ministern Nordberg sade här tidigare att han skulle svara på samtliga frågor, och eftersom jag ställde några frågor i mitt anförande som jag dessutom gav skriftligt en stund tidigare, men eftersom ni inte gav de svaren så kommer jag att ställa frågorna på nytt även om ni inte hade dem i ert anförande.
Det första var underlaget för en kortrutt som innehöll allting men också hybridfärja och som skulle ge ett överskott på 38 miljoner. Hur ser det ut nu när ni har beställt hybridfärjan? Finns det något överskott kvar eller har vi ett underskott?
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! När vi presenterade siffrorna för själva återbetalningstiden i samband med diskussionen om det här så pratade vi om en återbetalning på 14 till 16 år och då hamnar du ungefär på ett medeltal på 15 år. Nu, i och med att själva anbudet på trafik under den här tiden har blivit något högre, så pratar vi om en återbetalningstid mellan 15 och 17 år, så det är ett år längre återbetalningstid före man kommer till ett ”break- even” med den nuvarande offerten.
Ltl Stephan Toivonen, replik
Tack för svaret. Jag skulle mycket gärna vilja ha det skriftligt hur en 60 miljoners ökning kan ju ge några år till på ”break-even”. Det är mycket intressant.
Jag hade också en annan fråga. Om det här avtalet skulle hävas, exempelvis den 1 december, av andra orsaker än det som ni nämner i ert svar, vad skulle det då kosta landskapsregeringen?
Minister Mika Nordberg, replik
Fru talman! Det avtal som är ingått är ju offentligt. Där går det att läsa att det alltså är ett uteblivet svar från HFD angående godkännande av vägplanerna som är grunden för att i så fall annullera det ingångna avtalet. I så fall handlar det om 150 000 euro per månad från och med avtalets tecknande, vilket resulterar i totalt 150 000 gånger två som är beloppet.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade. Ärendet bordläggs till måndagen den 23 september 2019.
Föredras
3 Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1–31.12.2018
Nordiska rådets berättelse NRB 1/2018-2019
Enligt 6 § landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet skall Ålands delegation i Nordiska rådet årligen uppgöra och till lagtinget överlämna en berättelse över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet. Först tillåts diskussion och därefter antecknar sig lagtinget berättelsen för kännedom.
Diskussion.
Ltl Mikael Staffas
Fru talman! Jag ska försöka vara snabb för det verkar som det minskar i salen i allt snabbare takt just nu.
Ett av mina sista anförande under denna mandatperiod ska beröra arbetet i Nordiska rådet och den Åländska delegationens avtryck.
Ålands deltagande i Nordiska rådet är nu inne på sitt 48 verksamhetsår, ett deltagande som finns inskrivet i Helsingforsavtalet. Avtalet stipulerar att rådet ska bestå av 87 medlemmar fördelat enligt följande: Sverige och Norge 20 platser vardera, Island med 7 medlemmar, Danmark med 16, efter att de avstått 4 platser till de danska självstyrande områdena; Färöarna 2 och Grönland 2. Finland har 18 platser och Åland 2 ordinarie medlemmar. Till dessa ska också väljas motsvarande suppleanter. Enligt artikel 47 ska val till Nordiska rådet representera olika politiska meningsriktningar. Det innebär inte att det politiska arbetet som bedrivs nödvändigtvis behöver vara förankrat i de nationella parlamenten eller bland de styrande partierna inom dessa parlament. Istället kan den nordiska politiken formas i högre grad hos de nordiska partigrupperna. Detta är en stor skillnad mot arbetet i andra internationella organ, t.ex. BSPC, där de nationella parlamentens delegationer i högre grad förväntas tala med en röst.
Vad det gäller samspelet med lagtinget kan det ändå vara av värde att delegationens medlemmar är flexibla och vid behov stämmer av olika frågor av åländskt intresse med berörda utskottsordförande, minister och talmän. Det är därför, precis som i andra frågor, upp till var och en parlamentariker att själv avgöra i vilken utsträckning olika beslut ska förankras och hos vem. Oavsett om utgångspunkten i Helsingforsavtalet är att den nordiska politiken i högre grad ska formas hos de nordiska partigrupperna är det ändå ett värde i om delegationen utåt sett förmår agera samlat. Delegationen verkar därför i syfte att i mån av möjlighet åstadkomma samförståndslösningar när det gäller specifika åländska frågor som behandlas i rådet. När det gäller allmänpolitiska frågor formas politiken av de olika politiska ideologierna.
I en orolig värld runt om Åland, antingen i närområdena, Norden, Europa eller världen – vi har fortfarande Brexit som vi hade för ett år sedan - så är det viktigt att Åland har möjlighet att göra sig hörd. Därför är Nordiska rådet av stor vikt för oss ålänningar. Det ger oss en möjlighet att nå ut på en större nivå. Vi får tillgång till arenor att skapa kontakter samt informationsutbyte med. Jag hoppas att nästa delegation i Nordiska rådet har framgång i det för Åland viktiga arbetet.
Under 2018 har Nordiska rådet avhandlat och fortsätter att behandla många skilda frågor på initiativ från både Åland och övriga länder och självstyrande områden som tidigare.
Några av dessa finns nämnt i berättelsen och jag själv tänker nu lyfta fram några av dem, bl.a. den Nordiska flaggdagen som Åland aktivt drivit framåt för att höja statusen för alla de över 1 000 människor som arbetar inom de nordiska samarbetena. Så från och med i år är den 23 mars 2019 en nordisk flaggdag då det är en rekommendation att hissa nationsflaggorna på parlamentsbyggnaderna i de nordiska länderna och de självstyrande områdena. Ursprungsförslaget var en allmän flaggdag och även en nordisk symbolflagga fanns föreslagen.
Arbetsspråket var den fråga som har varit hetast under den här mandatperioden och som fick sitt svar på sessionen 2018. Det utmynnade i en kompromiss där utökade resurser ska ges för översättning av fler viktiga dokument samt tolkning. Detta sätter mer press på finansieringen av Nordiska rådet som inte erhållit högre anslag för sin verksamhet från de nordiska länderna.
Digitaliseringen i Norden är på frammarsch inom alla områden och därför är det positivt att känna till att begreppet e-identitet eller e-legitimation kommer att tas i bruk 2020 på vissa områden, bl.a. kommer det att innebära en förbättrad mobilitet över våra gränser. Även de baltiska länderna är involverade i detta projekt.
Våra gemensamma havsmiljöer har uppmärksammats genom flera rekommendationer om gemensamma standarder mm för att Norden tillsammans ska förbättra situationen för våra havsmiljöer. Enskilda länders inverkan gör bara små skillnader medan det skapar konkurrensnackdelar för verksamheterna och det är på tvärs med vad det nordiska samarbetet ska syfta till.
På mötet på Island berördes också behovet av ett nytänkande vad gäller finansieringslösningar vid stora strukturella lösningar över riksgränserna.
Gränshinderarbetet är ett fortgående arbete som årligen får nya utmaningar men som i en större takt avslutar gränshinder. Under året 2018 har 13 olika hinder avslutats positivt och ett hinder avslutades som icke lösbart.
Övrig information finns i berättelsen. Tack, fru talman!
Ltl Tony Wikström
Tack, fru talman! Tack ordförande Staffas för den föredömliga presentationen av arbetsåret för Nordiska rådets delegation på Åland 2018.
Eftersom jag inte kommer att ställa upp i valet så finns det ingen chans att jag kommer att ingå i den här delegationen nästa år.
Däremot så tycker jag att det har varit ett trevligt år. Jag har ingått i kultur- och utbildningsgruppen, i det utskottet, den mesta delen av 2018.
Jag har, när det har funnits tillfällen, lyft problemen kring geoblockeringen för Ålands del. Vi vet alla här att det inte har gått framåt alltför mycket på den fronten.
Däremot finns det andra fronter som man jobbar långsiktigt med. Förra hösten började jag diskutera med olika socialdemokratiska kollegor runt om i Norden om det inte skulle vara möjligt att vi gemensamt skulle jobba med suicidprevention i Norden eftersom resurserna är knappa och få inom länderna och man jobbar så olika i de nordiska länderna. Det minsta man kunde göra var att åtminstone ha ett ordentligt seminarium eller rundabordssamtal där man utbyter information om hur det fungerar i de olika länderna och lära av varandra så att säga.
Det utmynnade i ett medlemsförslag som kom i februari och det kommer att jobbas vidare med nu. Glädjande nog så kommer välfärdsutskottet - där jag det här året har deltagit - att ha just suicidprevention som sitt huvudområde och fokusområde här nu framöver.
Jag tänkte bara berätta vad det här medlemsförslaget som jag och en herreman som heter Lars Mejern Larsson från Värmland har tagit fram och där den socialdemokratiska gruppen har stått bakom det gemensamt. Man rekommenderar alltså Nordiska rådet att arbeta för att minska självmorden i varje nordiskt land med 25 procent till år 2025. Målet på längre sikt bör vara en nollvision i Norden, att arbeta för en gemensam nollvision rörande självmord bland barn och unga under 18 år i Norden, genomföra det här seminariet och eller rundabordssamtal för ett ökat kunskapsutbyte rörande suicidprevention. Så nämner man också till exempel Suicid där tåg är inblandade. Där har vi från Ålands sida dels lyfte upp problematiken med våra färjor, man kan jobba för att eliminera suicidfallen på dem. Vi har också gett input genom regeringens fina suicidsprevention program som också är relativt färskt. Det var vår input från Åland.
Det är det som är det fina med politiken ibland tycker jag. Man kan sätta en boll i rullning, sedan lever den sitt eget liv och det ska bli intressant att följa från läktarna hur den här frågan tas vidare. Tack så mycket.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Talman! Jag tycker det är bra att Åland är med i det här arbetet. Jag vill tacka ltl Wikström för att han har fört upp frågan på agendan, för både Åland och Finland har ju väldigt hög statistik när det gäller suicid. Det visar också lite på hur tragisk situationen är. Man haft nollvision åtminstone i Sverige i snart 10 år när det gäller trafikolyckor, men nu pratar man om nollvision på sikt när det gäller suicid. Bägge fallen tycker jag att är ganska jämförbara, det är folk som kör för fort, kanske är för trötta och de är påverkade och olyckorna i trafiken är framme.
Men här inom den psykiska ohälsan så ser man på något sätt att det är individens ansvar och inte samhällets. Så det är bra att frågan lyfts, men jag tycker att skrivningarna hade kunnat vara ännu skarpare även om det kanske inte är just ltl Wikström som har stoppat dem.
Ltl Tony Wikström, replik
Tack, fru talman! Tack ltl Zetterman för det stödet och tankarna.
Jag tycker att i sådana här fall ser man lite nyansskillnader mellan de nordiska länderna. Som ltl Zetterman påpekade så är man väldigt bekväm i Sverige med att röra sig med begreppet nollvision, medan man till exempel i Danmark tycker att en nollvision är orealistisk och nästan som ett hån eftersom alla förstår att man aldrig når till ett absolut noll och därför ska man inte använda sig av någon nollvision i några sammanhang. Men vi lyckades i alla fall nå halvvägs genom att inkludera ungdomarna i just begreppet nollvision.
Ltl Ingrid Zetterman, replik
Så är det talman, jag förstår dem som är kritiska. Kan man ha det i andra sammanhang så borde man också kunna ha det i det här sammanhanget.
Den psykiska ohälsan ter sig stiga och jag tycker att det är på tiden att vi också lyfter dem som har det allra, allra svårast. Jag brukar med lite kritiska ordalag säga att i politiken pratar vi ibland om all psykisk ohälsa som väldigt allvarlig psykisk ohälsa. Så klart ska all psykisk ohälsa motverkas. Men jag menar att stukar du foten så åker du inte in på en ortopedisk operation, och lite så agerar vi när vi pratar om psykisk ohälsa. Alltså de som är svårast sjuka så deras tillstånd behöver höjas, det behöver släppas stigma och den frågan behöver sannerligen lyftas på flera olika bord.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.
Lagtinget antecknar sig berättelsen för kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Remiss
4 Ändring av vägtrafiklagen
Ltl Stephan Toivonens åtgärdsmotion MOT 10/2018-2019
Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.
Ltl Stephan Toivonen
Fru talmän! Bästa lagting. Så har det blivit dags för mitt sista anförande denna lagtingsperiod. Det berör åtgärdsmotion nr 10/2018-2019, med rubriken Ändring av vägtrafiklagen.
Idén till denna motion fick jag i en debatt på sociala medier där bilister uttryckte sin ilska över cyklister som cyklade på vägen då det fanns en cykelväg.
Som triathlet är jag van att röra mig längs landsvägarna och har ibland fått en ilsken signal av bilister som inte gillat detta. Nu sker det oftast i Portugal, så jag har diskuterat med polisen där och det är helt okej att träningscykla längs landsvägen trots att det finns cykelvägar. Det är säkrare så för alla parter säger man.
I debatten på sociala media framgick även att det faktiskt är tillåtet i resten av Finland.
Men i den åländska vägtrafiklagen står det: ”Vägrenen skall användas vid färd med cykel eller moped med låg effekt när cykelbana saknas och vid färd med moped.” Detta tolkas av polismyndigheten som att man måste använda cykelväg vid färd med cykel om sådan finns. Vägrenen, bästa lagting, det är alltså den del av vägen som är till höger om det vita strecket på sidan och ibland en ganska smal del.
Fru talman! Man kunde då tänka sig att det någonstans skulle finnas en paragraf som tillåter cykling på vägen eller vägrenen även om det finns en cykelväg, men så är alltså inte fallet. En polisman kan alltså utdöma en ordningsbot om 60 euro för den som cyklar på vägen då det finns en cykelväg. Däremot får man inte en ordningsbot om man cyklar på vägen då vägrenen anses smal.
Men fru talman, då lagen skrevs 1983 fanns få cykelvägar, medan cykelnätet nu växer varje år.
Cykelvägar är inte som namnet indikerar; en väg för cyklar, utan en väg för cyklar, moped med låg effekt och fotgängare med eller utan barnvagnar och hundar.
Häromdagen när jag var ut på landet för att få en nästsista namnteckning inför valet så kunde jag på cykelvägen observera en cyklist som hade stora hörlurar och satt dessutom och skrev för fullt på sin mobil. Senare såg jag också en person på rullskidor. Det är inte så skoj att möta eller passera dem i 30-35 km i timmen.
Detta innebär att det är tveksamt om en cykelväg verkligen är den lämpligaste vägen för någon som exempelvis tränar cykling eller cykling för triathlon, som jag gör, i hastigheter över 30 km per timme.
På annat håll är det tillåtet att träningscykla på körbanan, men på Åland är det alltså straffbart.
Fru talman! Jag har försökt att undvika anföranden och motioner i eget intresse. Men nu avslutningsvis så har jag alltså denna åtgärdsmotion för att få en möjlighet att gynna mig som triathlet och att man i framtiden kunde justera dessa regler.
Det var ju faktiskt så att härom året då vi debatterade det portugisiska skatteavtalet så talade jag inte i egen sak då heller, fastän många trodde det.
Fru talman! Då detta troligen är mitt 196:e och sista anförande så tänkte jag säga några avlutande ord utanför rubriken.
I mitt första anförande talade jag om ett litet steg för mänskligheten och ett stort steg för en debattör. För några år sedan satt jag på Colosseum i Rom och tittade ut över ruinerna av ett golv där många strider hade utkämpats. Jag kom att tänka på att det var tumme upp det som publiken ibland gav, det som nu finns på sociala media. Jag kom också att tänka på att den enorma byggnaden i tiden faktiskt helt och hållet var täckt av marmor på utsidan. Där man alltså kämpade på liv och död och sedan kunde man kanske få en tumme upp av publiken.
Fru talman! Det klagas ju på debattklimatet på Åland, men det är i alla fall inte en kamp på liv och död. Men efter fyra år i denna marmorbyggnad så är det många av oss som låter publiken, dvs. väljarna att avgöra vårt öde. Jag säger lycka till åt er som vill fortsätta och om jag får förtroende så kan vi fortsätta att kämpa här. Tack! Tack för att jag fick gå utanför ärendet.
Talmannen
Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
För kännedom
5 Godkännande av statsrådets förordning om tilläggsprotokoll till Världspostkonventionen
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 21/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 8/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 8/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 23 september 2019.
6 Godkännande av statsrådets förordning om sättande i kraft av det enligt avsnitt 1.5.1 i bilaga A till den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 22/2018-2019
Landskapsregeringens svar RP 9/2018-2019-s
Republikens presidents framställning RP 9/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 23 september 2019.
7 Ny landskapslag om barnomsorg och grundskola
Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 23/2018-2019
Landskapsregeringens lagförslag LF 28/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 23 september 2019.
8 Redogörelse över årsredovisningen per 31.12.2018
Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 25/2018-2019
Landskapsregeringens redogörelse RS 2/2018-2019
Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 23 september 2019.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls den 23 september 2019. Plenum är avslutat.