Första behandling

  • Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det
    lagförslag som ingår i betänkandet.
    Diskussion.


  • Talman! Då är det dags för social- och miljöutskottets betänkande nr 3. Som en del av er kanske har uppmärksammat så har social- och miljöutskottet varit på flera studiebesök under den senaste tiden. Trots det har vi även hunnit med att skriva ett betänkande som är alltså är nummer 3 i ordningen.

    Det gäller en ändring i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar av kemikalier. Det är en praxis som nu ska bli lag, vilket utskottet välkomnar.

    Förslaget innebär att rikets säkerhets- och kemikalieverks godkännanden ska gälla på Åland och att den eller de som är införda i rikets examens och företagsregister även ska ses som behöriga på Åland. Det här gör att man nu kan börja med tillsynen inom området.

    Utskottet har erfarit att kemikalieområdet är komplext och kräver både resurser och kompetenser som inte finns på landskapsregeringen. Behörigheten inom det här området är dessutom delad, på ett ganska krångligt sätt som jag inte tänker försöka mig på att förklara, och stor del av kemikalielagstiftningen är reglerad på EU-nivå.

    Kemikalieområdet är intressant och kan diskuteras länge, men det är ändå kring språkfrågan som utskottets funderingar kretsat, liksom det faktum att här finns ett behov av en överenskommelseförordning. Anvisningar, anteckningar och annan information ska finnas på svenska, vilket utskottet tycker är viktigt och har försökt försäkra sig om.

    Hos det aktuella säkerhets- och kemikalieverket, som kallas för TUKES, finns en ambition god vilja att ha information på svenska. Den svenskspråkiga informationen på deras sidor blir alltmera heltäckande. Tack, talman.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Anförande | 13:06

    Talman! Jag vill med det här anförandet lyfta att lagstiftning inte räcker till, och kommer aldrig att räcka till.

    Vi kan självklart skylla på att vi inte visste. Vi visste inte att barn som lekte med vissa mjuka plastprodukter fått kemikalier i sig. Vi visste inte att kläder läckte gifter, att byggdammet var skadligt eller flamskyddsmedlet på soffan, eller det vi smetade på våra kroppar i hopp om att motverka åldrande eller varför inte de besprutade grönsakerna.

    Nu vet vi mer. Vi vet att över 100 000 kemiska ämnen i kläder, leksaker, hygienprodukter, elektronik, möbler byggmaterial etc. används idag. Vi vet att 15-20 procent av alla kontrollerade leksaker och barnvårdsartiklar har för höga halter av giftiga ämnen och att barn är den känsligaste gruppen. Vi vet att vår enorma spridning av kemikalier, stimulerad av dagens överkonsumtion, är en av de största riskerna för biologisk mångfald.

    Vi vet att forskningen ännu inte exakt har klarlagt blandningen av kemikalier - denna cocktail effekt - vilken effekt den har på oss, eller för den delen vår planet.

    Det oaktat sprider vi kemikalier i en snabb takt. Det kommer att bli dyrt att sanera vår planet från förgiftning. Förresten, det är ganska dyrt dyrt. Redan nu görs pollinering för hand inom jordbruket i flera delar av världen där gifterna skapat svåra förhållanden för den naturliga pollineringen. Lakvatten från stora avfallsberg minskar grundvattenkvaliteten orsakad av vår teknikkonsumtion. Det kommer också kosta att bota och lindra folksjukdomarna som ökar av den cocktail av gifter som finns i vårt blod.

    Talman! Åland klarar inte av att fasa ut de skadliga kemikalierna på egen hand. Arbetet med att testa och förbjuda kemikalier på EU-nivå pågår visserligen. År 2006 kom REACH på plats - den första rättsakt i världen som lade en ribba för vad som får tillverkas och säljas. Ett av kraven är att importörer och tillverkare ska rapportera in vilka ämnen de använder och saluför. Och länder ska övervaka de företag som pysslar med de kemikalier som listats som farliga.

    Åland ligger efter i det arbetet. Vi är helt enkelt för små för att ha övervakande kompetens för ett så stort rättsområde. Den lagförändring som finns på bordet nu är ett sätt att säga det på. Och det är välkommet att Åland och Finland är på gång att komma överens om samarbetet i den övervakningen.
    Det betyder inte att vi ska luta oss tillbaka när det här är klubbat. För inte ens EU hinner med utvecklingen inom kemikalieområdet. Nya kemiska substanser utvecklas eller byts namn på för att de gamla blivit satta under prövning eller blivit förbjudna.

    Hållbarhetsprinciperna i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda ger en tydlig vägledning i hur vi kan arbeta med kemikaliefrågan när lagstiftning inte räcker till. För vi vet att ska Åland bli ett helt hållbart samhälle 2051 så måste vi sluta det systematiska spridandet av skadliga ämnen som ackumuleras i oss och i naturen. Att uppnå en cirkulär ekonomi, som många pratar om, utan att cirkulera gifter är utmanande.

    Åland har inget aktivt och strategiskt arbete för att minimera gifterna från vår vardag. När vissa pratar om cirkulär ekonomi låter det snarare som att vi bara ska använda avfallet på nytt. Jag är ledsen, det kommer inte att gå. Gifterna måste inte bara sluta spridas, det som redan spritts måste bort.

    Talman! Menar vi allvar med visionen om ett bärkraftigt samhälle är det dags för ett mycket mer aktivt arbete för att Åland ska bli giftfritt. Vi ska använda alla politiska styrmedel som bara går för att fasa ut de skadliga ämnena. Det handlar bland annat om att:
    -Ställa tuffare krav vid upphandlingar
    -Sprida mer information om hur vi kan leva en giftfri vardag
    -Samordna initiativ för ett giftfritt näringsliv
    -Arbeta strategiskt för en hållbar byggsektor
    -Styra reglerna i EU-strukturprogram - som kommer snart - så att vi inte längre finansierar spridande av gifter på våra åkrar
    -Göra platser där barn ofta vistas, såsom förskolor och skolor, giftfria.
    Det finns ganska mycket.

    Det offentliga har ett ansvar att styra mot ett giftfritt Åland. Men inte heller det räcker. Konsumenterna ska ta sitt ansvar. Företagen kommer att behöva gå före. När du använder din mobil, tar på dig dina kläder eller sätter dina barn i dagis ska du inte behöva oroa dig för farliga kemikalier. Arbetet för en giftfri vardag är en självklarhet. Låt oss göra allt i vår makt att skapa den självklarheten.


  • Talman! Jag delar lagtingsledamot Holmströms beskrivning och oro. Men det finns ju faktiskt vägar att gå om vi vill. Här finns det faktiskt en möjlighet om man på allvar vill testa självstyrelsens ramar och självstyrelsens behörighet. Vill man ta strid eller obstruera mot EU så kan man till exempel börja förbjuda pesticider, och de som är i kategorin som man betraktar som värst mot den biologiska mångfalden.

    Vi kunde här i veckan läsa om ett lagförslag i Frankrike där man nu förbjuder tre pesticider. Nu sitter ledamot Holmström på lagstiftningsmakten. Kommer det välövervägda förslag så ska liberalerna stöda det. Det är upp till landskapsregeringen nu.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 13:12

    Talman! Jag tackar Sjögren för det. Åland kan göra mycket, Åland ska göra mycket mer och i det ingår att titta på hur vi kan förbjuda också de allra värsta kemikalierna som till exempel Frankrike har gjort. Det är ett mycket trevligt förslag som ledamoten lyfter. Jag ska absolut ha med det också in i regeringen.


  • Talman! Som sagt var, vi kan utnyttja vår lagstiftningsbehörighet. Jag har varit en av dem som länge, länge jobbat för att vi skulle ha rudimentär statistik när det gäller hur mycket pesticider som används på Åland. Även det har visat sig att inte vara helt lätt.

    En sak som är väldigt, väldigt aktuell ur åländsk synvinkel är neonikotinoider när det gäller vårt bistam. Kommer landskapsregeringen med förslag så kommer Liberalerna att stöda det. Men vi behöver få lagförslag på lagtingets bord i så fall och där har ledamot Holmström ett ansvar som stödjande av landskapsregeringen.


  • Tack för det och tack också för allt engagemang i frågan om kemikalier. Det är ju inom jordbruket som vi fortfarande använder en hel del växtskyddsmedel. Hur menar ledamoten Holmström att regeringen ska agera när det gäller LBU-program och kommande lagstiftning kring just växtskyddsmedel inom jordbrukssektorn?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 13:14

    Talman! Det är en väldigt, väldigt angelägen fråga. Som vi just hörde så har Frankrike förbjudit de allra värsta pesticiderna, just på grund av att pollineringen - som faktiskt står för en tredjedel av matproduktionen i världen - hotas. Bara det faktum att vi har svårigheter att få fram statistik över pesticidanvändningen på Åland belyser ju just den problematik som ledamot mot Gunell tar fram. Så jag är inte alls främmande för att ta de frågeställningar som ledamoten lyfte vidare.


  • Precis, men om ledamoten Holmström och hans parti får majoritet i regeringen så det kanske återstår att se, men de här frågorna har aldrig varit lätta.

    Jag kanske kan utveckla resonemanget. Det har varit en hård kamp också att stå upp för det ekologiska jordbruket på Åland som i bästa fall inte alls har använt växtskyddsmedel, och inte haft andra metoder. Det har varit mycket hårt arbete förstås med att rensa och så vidare. Kommer ledamoten Holmström också i kommande LBU-program och i den sittande regeringen att verka för en ökad ekologisk odling på Åland?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 13:16

    Talman! Ekologisk odling är ett sätt att komma framåt och förverkliga Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. När vi nu kommer in i en period där vi ska designa strukturfondsprogrammen på Åland så är det helt aktuellt och angeläget att se hur vi kan stöda den ekologiska produktionen ännu mer så att vi minskar användningen av gifter på Åland.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Det är kloka ord som ledamoten tar i sin mun. Det är bara att hålla med.

    Ledamoten Holmström har ju suttit med och skrivit detta betänkande, men jag ser väldigt få spår i betänkandet angående det som ledamoten sedan tar upp i sitt anförande. Jag minns heller inte så mycket att det skulle ha kommit fram i handlingsprogrammet som regeringen just har klarerat. Jag funderar, det är lätt att det många gånger bara blir kloka ord, men var tar de vägen någonstans?

    Precis som min kollega ledamot Sjögren tog upp så kan vi ändå testa lagstiftningsbehörigheten rätt långt. Borde det inte vara på sin plats att göra så i dessa viktiga frågor?


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 13:17

    Talman! Jag tackar så mycket för den repliken Jag ville med det här anförandet lyfta att lagstiftning inte räcker till. I det betänkande som vi har på vårt bord så handlar det om just lagstiftning och en väldigt teknisk justering också. Jag ville lyfta att vi inte kommer att nå fram med just den lagstiftningen och inte heller med någon lagstiftning som vi kan komma på. Vi kommer inte att nå fram om vi förbjuder alla ämnen som vi tror att är dåliga eller som vetenskapen säger att är dåliga. Vi måste alla ta ansvar, vi måste alla diskutera den här frågan och vi kommer heller inte att nå fram om vi bara skriver något i ett regeringsprogram. Vi måste också titta på alla möjligheter i strukturfondsprogram, i strategier och i upphandlingskriterier och så vidare. Så välkommen med i diskussionen!


  • Tack, talman! Jag känner nog att jag och mina kollegor i Liberalerna är med på det tåget sedan ganska länge. Jag blir lite skrämd av att ledamoten säger att lagstiftning inte räcker till och att det inte spelar någon roll. Det känns väldigt uppgivet redan nu knappt några månader efter tillsättandet. Givetvis är det lagstiftning som ska råda för att man ska komma till bukt med det här. Absolut.

    Jag kan ta ett praktiskt exempel. Ser vi till exempel på konstgräsplaner - som är väldigt viktiga för att vi ska må bra och för att vi ska ha en glödande turism - så där gör man ju allt för att verkligen komma till en hållbar fotboll, till exempel genom att just anlägga konstgräsplaner som är cirkulära och där man verkligen tar vara på det cirkulära.

    Det finns saker att göra i det praktiska. Lagtinget gjorde för drygt en vecka sedan ett studiebesök till en ekologisk mjölkgård. Vi vet vilka utmaningar de har.

    Men ledamot Simon Holmström sitter ju faktiskt med i regeringsblocket och det är ni som har makten just nu.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 13:19

    Talman! Ledamot Holmberg lyfte fram konstgräsplaner som en lösning på vägen. Jag skulle säga att konstgräsplaner faktiskt är ett steg tillbaka. Det som mikroplaster gör är att de drar ihop kemikalier som finns i till exempel vattenmiljöer. När dessa mikroplaster äts upp av fiskar så kan man också se en anrikning inom fiskarna av kemikalier.

    När vi tar steg på vägen framåt så måste vi arbeta väldigt strategiskt. Vi måste sätta fram tydliga målsättningar. Vad vill vi ha i stället? Är det möjligt att ha någonting i stället? Hur gör vi det så att vi inte byter ut kemikalier till någonting sämre? Det är just ett aktivt och strategiskt arbete som Åland inte har, vilket jag ville lyfta i det här anförandet.


  • Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
    Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

    Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

    Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling
    är avslutad.