Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Talman! Ärade lagting, landskapsregeringen förelägger alltså lagtinget förslag om lagstiftning som ska möjliggöra tillgång för en mängd åländska myndigheter att få ta del av de uppgifter som finns i det så kallade inkomstdata systemet i Finland. Ett system som trädde i kraft den 16 januari 2018 och som har utvecklats stegvis. Det handlar helt enkelt om att centralisera den mängd material som behövs för att sköta allahanda dataflöden i realtid. Här kan man, om någonsin tidigare, tala om en reform som är till stor gagn både för de som arbete tvungna att förelägga myndigheter med olika former av prestations uppgifter och naturligtvis också för de myndigheter som på centralt håll ansvarar för den här typen av information.

Det som tidigare har varit års anmälningar när det gäller olika förmånsuppgifter, inkomstuppgifter osv. kan nu ersättas med en enda överföring av uppgifterna direkt till detta centrala inkomstdata system. När det här trädde i kraft på finska sidan så kunde man tyckt att Åland kunde varit med från början, men vi får vara glada över att i följande lagförslag som tog form under 2019 kom det istället en gedigen genomgång av varför och hur de åländska myndigheterna ska få samma till gång till dessa uppgifter. För åländsk del är det, som ni sett av lagförslaget, totalt 11 lagtingslagar som behöver justeras och därmed ge respektive myndighet på Åland den lagliga grund man behöver för att kunna komma åt uppgifterna. Jag tror att ni alla har sett att det är sådant som ålänningarna har nytta av i sin vardag, som kräver att man i samband med myndighetshanteringen har uppgifter så färska som möjligt. Här har vi kanske den största vinsten med hela den här reformen, det vill säga att vi får en handläggning som bygger på uppgifter i realtid. Det här kommer betyda att handläggnings tiderna inom myndigheterna blir kortare. I och med att korrektheten ökar, och man inte heller behöver oroa sig över uppgifternas trovärdighet, kommer också leda till att kraven om att återkräva beviljade förmåner kommer att minska rejält. Det här är då en reform som sannerligen är välkommen.

Det finns mycket att säga om detta. Det viktiga är att vad vi ber lagtinget göra är nu alltså att förverkliga det lagrum som behövs i respektive lagtingslag så att man kan komma åt dessa i övrigt sekretessbelagda uppgifter som samlas in i registret. Jag tror att den genomgång som lagberedningen har gjort av det åländska behovet till lagstiftning torde vara heltäckande, men som alltid är det kanske med en viss reservation att det kan fortfarande finnas något enskilt utgiftsområde där vi då i så fall får lov att återkomma. Det är ett gediget beredningsarbete som har gjorts, så vi kan vara trygga om att det iallafall är merparten av det som behövs för att denna reform också ska komma de åländska brukarna och myndigheterna till godo.

Vi får återkomma vid utskottsbehandlingen ifall vi har frågeställningar som vi inte kan svara på här och nu. Tack.

Varför ska det jag tjänade för två år sedan bestämma mitt högkostnadsskydd som jag har idag? Det är en fråga som har besvärat väldigt många ålänningar, och än idag besvärar den enskilda människan. Till och med i vissa fall kan upplevas som en grotesk orättvisa, i de fall då de facto inkomsten som människan har har sjunkit under dessa två år. Så det här är något som vi välkomnar, denna effektivare behandling av inkomstuppgifter som föreslås i detta heltäckande paket. Jag tror att det är viktigt att vi denna gång har tagit oss tiden att göra ett ordentligt paket. Hur man än vänder sig är detta en balansgång mellan effektivitet och sekretess. Det måste hålla hela vägen och det har jag goda förhoppningar om att detta också skall kunna göra.

Jag tror att ledamoten här pekar på en av de stora fördelarna med reformen. Det är nog faktiskt en frågeställning som särskilt många av våra äldre ställer sig, har man nått upp till de olika former av tak när det gäller olika system. Jag tror att det här är något vi kommer att känna igen inom de flesta myndigheter.

Man kan läsa under punkt nr.3, förslagets konsekvenser. Jag trodde att den här frågan skulle blivit remitterad också till lag- och kulturutskottet så jag hade haft möjlighet att bekanta mig lite mera med den, men jag såg här nu att den går till social- och miljöutskottet och det är väl säkert därför att de flesta av de här punkterna berör olika stöd och annat.

Vi vet att under de här senaste åren har det varit en hel del diskussioner om skattefördelningen också emellan kommunerna och där även landskapsregeringen har haft en roll. Läser jag innantill här står det att konsekvenserna av det föreslagna lagförslagen är att landskapsregeringen, kommunerna, Ålands hälso- och sjukvård osv. får tillgång till de här inkomstuppgifterna. Påverkar det här de diskussioner som varit tidigare om att kunna ha mera koll på det, även från landskapsregeringens sida, för det framtida arbetet för de här skattegrupperna?

Vad gäller det övergripande skulle svaret vara ja. När det gäller den specifika frågeställningen som ledamot Nordberg ställer så är vi i det här fallet, när det gäller fördelning av kommunala skatteintäkterna till de enskilda kommuner, fortfarande beroende av den fördelningsnyckeln som tillämpas av skatteförvaltningen. Vi kommer fortfarande att ha problem där om vi inte får tillgång att bättra på med faktauppgifter till dem om på vilket sätt inkomsterna har fördelats. För det är där, beroende på om var koncernerna har sin huvudsakliga verksamhet och var man har i andra kommuner än huvudorten verksamhet och om det ska beaktas personalens antal etc. Förhoppningsvis leder det till en förbättring men kanske inte till alla delar som ledamoten önskar.

Det skulle vara väldigt tacksamt om utskottet i samband med hörande, kanske får någon slags klargörande i det. Att vi, innan vi får betänkandet tillbaka till salen här, skulle kunna få någon allmän text eller beskrivning om det här. Om det finns någon slags övriga konsekvenser när det gäller just den här biten. Det skulle vara tacksamt.

Vi ska gärna bistå social- och miljöutskottet med denna ifall utskottet önskar. Tack för frågeställning, en mycket befogad sådan.

Effektivisering och avbyråkratisering är alltid bra. Det som man måste komma ihåg i det här ärendet är att i andra vågskålen finns medborgarnas integritet och rätt till sekretess. Det måste man hela tiden ha i ryggmärgen när man behandlar ett sådant här lagförslag. Det som jag skulle vilja ha ett klargörande kring är: tanken är att det ska underlätta för landskapsregeringen, kommunerna, ÅHS, AMS och ÅSUB exempelvis. Kan landskapsregeringen garantera att underlydande myndigheter och tjänstemän får all information på svenska? Det finns inte ett ord om svenska i framställning.

Också den frågeställningen är mycket bra. Vi måste utgå ifrån att när det är ett centralt, statligt register som ska serva alla myndigheter i praktiken som är beroende av uppgifterna, att det också kommer att fungera på svenska. Nu är det en sak som säkert kommer att finnas brister i inledningsvis, jag måste utgå från det. Tills vidare har vi inte nåtts av några uppgifter om att det skulle finnas några språkliga problem till den här delen. Det är sannerligen bra att ledamot Sjögren uppmärksammar den biten också.

Jag tycker att det är viktigt att utskottet tittar närmare på den frågan. Vi har ju erfarenhet av att de stora penseldragen och meta informationen finns ofta på svenska, men sedan behöver man ha detaljkunskaper. Det är ett dilemma som hela landskapet står inför, allt från polisen till landskapsförvaltningen så brukar det vara knapphändigt med information på svenska. Så det skulle vara bra att få en redogörelse och att utskottet tittar närmare på den här frågan. Eftersom att det är en fråga som vi vet att inte är helt lätt att lösa men som vi sannerligen behöver följa med.

Landskapsregeringen ska absolut följa upp den frågan. Förhoppningsvis är det som så när det i det här fallet handlar mer om sifferuppgifter, förutom namn och personsignum, oavsett om det kan vara brister inledningsvis, att det inte ska vara ett större hinder för de åländska myndigheterna. Ledamoten har helt rätt, det finns allt för många åländska tjänstemän och arbetstagare som idag tvingas arbeta med system som till övervägande del har finska som arbetsspråk.

Herr talman! Bästa lagtingskolleger, jag kommer i ett kort anförande att presentera den liberala lagtingsgruppens synpunkter på lagförslaget kring myndigheters, kommuners och andra aktörers rätt att få uppgifter ur inkomstregistret. Jag ser även personligen fram emot att som medlem i social- och miljöutskottet få behandla ärendet. Som liberal och många år i arbete inom det sociala så ligger dessa frågor mig nära.

I det stora hela anser den liberala lagtingsgruppen att det är bra att effektivisera verksamheterna för att göra förfaranden så smidiga och tillgängliga som möjligt för mottagare av offentliga tjänster. Lagförslaget skulle innebära att de berörda instanserna landskapsregeringen, kommunerna, AMS, ÅHS och ÅSUB har tillgång till servicemottagarens uppgifter i inkomstregistret och därför inte behöver begära att mottagaren själv behöver ansvara för att lämna in löneintyg och andra inkomstuppgifter. Vinsten för servicemottagaren är således en smidigare process när man ska söka stöd och andra förmåner, så långt är allting gott.

Under förslagets tredje rubrik, om dess konsekvenser, finns dock ett tillägg eller en meningsanslutning som leder in mig på de saker som liberalerna anser att utskottet behöver ta i särskilt beaktande och undersöka närmare. Där står att man genom lagförslaget kan "effektivisera verksamheterna något och utveckla och eventuellt automatisera förfarandena vid beviljande av stöd och andra förmåner". Från liberala lagtingsgruppen skulle jag vilja skicka med en tanke till utskottet kring hur man säkerställer att lagförslaget dels harmoniserar med dataskyddsförordningen, det som är mera känd som GDPR, dels säkerställa servicemottagarens personliga integritet i ett litet samhälle med så pass låg anonymitetsgrad som Åland. De flesta av oss har skandalen på Ålands hälso- och sjukvård i färskt minne, där ett omfattande journalintrång skedde mellan 2012 och 2016. Med en gedigen rättsprocess som följd. Det visar att det är av stor vikt att vi dagens läge lär oss av historien, där vi med lagförslag bygger framtidens förutsättningar för offentlig service. Det kanske finns skäl att i lagförslaget i något mån behålla ett krav på servicemottagarens medgivande på plats. Då mer som ett mellansteg, utan att denne ska behöva handha papper från punkt a till punkt b. Liberalerna rekommenderar utskottet att i behandlingen höra patient- och klientombudsmannen, datainspektionen och Åda. För att få in perspektiv om servicemottagarens rättsliga och personliga integritetsskydd.

Tack lagtingsledamot Påvals för ditt anförande. Jag kom att tänka på dem som är i behov av stöd och service, och speciellt det här ekonomiska stödet som måste redovisas. Man har ofta pratat om att det är ganska integritetskränkande att stå med mössan i hand vid alla olika instanser man har kontakt med och jag tror att den upplevda värdigheten hos de som är i behov av stödet kommer att höjas med det här, så det ser jag som något positivt.

Precis som ledamot Eckerman säger handlar det här om integritet och det handlar också om värdighet. Inom det sociala möter man på väldigt många olika sorters klinter. Vissa har behov att få mera hjälp i den här processen när det handlar om tillväga gångs sätten, hur man kan ansöka om stöd och olika andra insatser från det offentliga. Medans andra känner att man vill själv ansvara, man vill själv ha friheten att visa upp sina uppgifter för omvärlden. Det är något jag tycker är viktigt att man tar i beaktande, att det finns en frivillighet i processen. Att man inte blir inrutad och medtagna i ett offentlighetens koppel, bara för att man söker hjälp. Så det finns två delar i det här.

Tack, herr talman! Det inkomstregistret, nu går jag lite utanför framställningen, jag har ingen direkt kritik mot den framställningen som har gjorts. Vad man borde undersöka från landskapsregeringens sida är vad detta har för betydelse för små företagare på Åland. Det ställde till otroliga problem det här inkomstregistret, det finns till och med företagare som lade ner sin verksamhet för att det blev för krångligt. Det här är typiskt lagstiftning som inte var anpassad för Åland överhuvudtaget. Den information som man har fått från myndigheterna har nog inte varit tillfreds så jag tror att landskapsregeringen bör titta på det precis som lagtingsledamot Sjögren sade här. Man bör titta på den delen, det har inte direkt att göra med framställningen men det har att göra med konsekvenserna det fick för vårt samhälle. Det står att syftet med inkomstregistret var att främja bekämpning av grå ekonomi, men tvärt om kan det göra så att småföretagare eller de enskilda har svårt att anställa folk idag. För då måste man in i ett inkomstregistret och den byråkratin kräver anlitande av bokföringsbyråer och annat. Det är extra kostnader som kanske gör att sysselsättningen försämras, så det har effekt åt andra hållet. Det är något vi borde beakta när vi har ny självstyrelselag, att sådana här system inte ska vältra in över Åland och få de konsekvenser det kan få för småföretagare.

Vad gäller de praktiska konsekvenserna som inkomstregistret har fått för olika företag så delar jag också vicetalman Häggbloms uppfattning. Bara specifikt det här lagförslaget handlar om att i och med att det ändå har skapats så ger vi de åländska myndigheterna möjlighet att bevara den informationsmängd som finns för att underlätta deras vardag. Det skapar fördelar byråkratiskt, men rent generellt, effekterna av vissa centrala reformer kan ju vara hårda på det småskaliga Åland. Det har vicetalman Häggblom helt rätt i.

Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat.

Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.