Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Talman! Äntligen, måste jag lov att utbrista, ligger ett medborgarinitiativ om en ny djurskyddslag på bordet!

När lagtinget i november debatterade förslag till Ålands budget 2020 i remissdebatten lyfte jag djurskyddet i mitt anförande. Världen har förändrats sedan dess och just nu pågår en pandemi i världen.

Talman! Kopplingen till djurskyddslagen återkommer jag till senare i mitt anförande.

För mig är det angeläget att vi politiker också tar ansvar över våra fyrbenta vänner, inklusive fågel, fisk och alla där mittemellan. Det är viktigt att vi sätter viktiga resurser på att skydda djuren mot lidande, smärta och plåga och att vi tar krafttag för att bevara arter och arternas habitat. Idag tar man ofta hänsyn till djur som en del av en population eller en art. Man verkar glömma bort eller helt förbise att lidandet upplevs av enskilda individer, inte arterna i sig.

Det är något som är väldigt sjukt i vårt samhälle när vi systematiskt utrotar de vilda djuren och förstör deras naturliga habitat för att sedan låsa in dem i burar och akvarium med ett uttalat syfte att bevara utrotningshotade arter för framtiden. Reflektera över det en stund!

Den största källan till utrotning globalt och lokalt är, som jag sade, habitatförlust. Gammal skog försvinner till förmån för jordbruksmark och ökad bebyggelse. På våra breddgrader försvinner djur och insekter
främst för att jordbruket har effektiviserats så att artrika miljöer som våtmarker, betesmark och dikesrenar har försvunnit. Mycket ekonomiska resurser sätts idag på bevarandet av djur och dess habitat, samtidigt som man å andra sidan lever, konsumerar och förbrukar som det inte fanns en morgondag.

Djurens förhållande till människorna- när samröret sker i symbios - skapar välbefinnande, engagemang, mening och folkrörelse. Relationer djur och människor emellan är en viktig ingrediens i folkhälsan och för allas allmänna välbefinnande.

Under den pågående pandemin är för många människor, som är isolerade, den enda fysiska kontakt och sällskap ett älskat och högt värderat husdjur. På vårt vackra natursköna Åland har många goda möjligheter att växa upp i symbios med djuren, både sällskapsdjur, vilda djur och genom jordbruket.

Utan ett starkt lagstöd är det svårt att se att detta i fortsättningen kunde vara möjligt. Utan en stärkt djurskyddslag finns risken att respekt, empati och förståelse för djuren uteblir till förmån för tillväxten.

Även i vårt förhållningssätt till vilda djur så behöver vi skapa en relation och upprätthålla en god allmän kunskap.
För att lyckas hålla en hög djurvälfärd måste lagstiftningen komma emot.

Talman! Naturens resurser tillsammans med djuren är utsatta för klimatförändringen och miljöförstöringen i allra högsta grad. I medborgarinitiativet lyfter man fram viltrehabiliterare som en viktig fråga. Jag håller helt med. Få människor klarar av att lämna ett skadat och sjukt djur ute i naturen utan att känna empati. Att det inte finns någonstans att vända sig för att få professionell hjälp när man påträffar ett skadat eller sjukt djur i det vilda är tecken på ett föråldrat samhälle. Fåglar, fiskar och vilt drabbas av miljöförstöringen och alla vi har sett de alarmerande bilderna på vilda djur täckta i olja eller med plast från människornas nedskräpning som en snara runt halsen.

En ny lag är välkommen också med tanke på att de diskussioner man tidigare fört angående viltvård på Åland så har alltid tidigare varit i relation till jakt. Min högst personliga uppfattning är att om jag ska rädda ett djur så är inte avlivning mitt förstahandsval utan mitt sistahandsval, om inte stundens allvar förstås kräver det för att inte orsaka djuret lidande, det är alltid en svår avvägning.

Att det mesta djurrehabiliterande arbetet är ideellt på Åland, även till exempel hos katthjälpen och djurskyddsföreningen, är en indikator på att Åland ligger långt efter inom lagstiftningen. En uppdaterad och ny djurskyddslag ligger i tiden, både lokalt och globalt. Ju fler länder som skärper sina djurskyddslagar desto bättre är det, inte bara för djuren och naturen utan också för oss människor.

Jag vågar påstå att djurskyddslagar, klimatlagar och hållbarhetsagendan måste gå hand i hand och tillsammans väva framtiden. Det finns ingen planet B!

Talman! I nyhetsmorgon på TV informerar experter om pandemiers uppkomst och att antibiotikaresistens och överföring av smittor genom djurgrupper helt ligger på människorna som konsumerar dessas ansvar. 2/3 av all antibiotika som används på jorden används inom djurindustrin.

Usel djurhållning orsakar pandemier och överproduktion utarmar marker och skapar torka och vattenbrist.
Det krävs en omfattande internationell omställning och som jag sade tidigare; ju fler länder som skärper sina lagar desto fortare är vi i mål.

Talman! Vi som är invalda i Ålands lagting och sitter på ett stort förtroende, vi måste alltid komma ihåg att vi människor bara utgör 0,01 procent av allt levande på jorden. Vi människor har däremot orsakat att 83 procent av alla vilda däggdjur och att hälften av alla växter försvunnit. Människor och vår boskap dominerar nu helt däggdjuren på jorden. Jag hoppas det här ger folk en insikt i hur dominant roll vi människor nu spelar på jorden och vilket ansvar vi har som beslutsfattare, både lokalt och globalt.

I övrigt stöder jag medborgarinitiativet på samtliga punkter och ser fram emot att få jobba med en ny uppdaterad djurskyddslag på Åland. Tack.

Tack, herr talman! Djurskyddslagstiftningen är väldigt bred och det kan vara svårt att täcka in i ett replikskifte.

Den del som jag tänker kommentera handlar om viltvård, vilket kanske inte är så överraskande för ledamoten. Kopplingen till jakt i viltvården idag så är ju jägarna de personer som bryr sig om vilt och bryr sig om viltvården som görs. Själva jakten i sig är kanske procentuellt en väldigt liten del av det som utförs. Jägarna är enligt min mening en kunskapsresurs, en bas och det är de personer som verkligen vistas ute i naturen och ser de förlopp som sker under hela årets alla cykler. Det var egentligen bara den kommentaren jag ville ge.

När det värsta händer att ett djur råkar illa ut och man behöver avliva snabbt så är det bra att ha en person som kan göra det. Men jag håller helt med att det behöver finnas ett mellanting också.

Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Jag lyssnade på ledamotens anförande och det mesta var mycket lovvärt.

Jag reagerade när ledamoten tog upp det här med antibiotika och sådant. Jag tycker att ledamoten borde titta på all tillgänglig statistik som visar att Finland och Åland ligger på den kanske absolut lägsta användningen i hela världen av antibiotika när det gäller djurhållning. Där är det nog viktigare att vi hjälps åt tillsammans och får andra länder att följa vårt exempel.

Tack, talman! Tack ledamot Lindholm för kommentaren. Jag håller helt med att Finland och Åland ligger bra till på den aspekten. Men vi kan inte heller bara verka och tänka lokalt i en väldigt globaliserad värld. Det är också viktigt att man som producent och konsument alltid är på tårna och ser till att man ska minska antibiotikaresistensen överallt.

Talman! Jag vill börja liberalernas gruppanförande med att tacka initiativtagarna till det här medborgarinitiativet; ett stort tack för ert engagemang i en riktigt viktig fråga! Ett medborgarinitiativ är demokrati på riktigt!

Från liberala lagtingsgruppen uppskattar vi det arbete som initiativtagarna lagt ner och vi ser också behovet att kontinuerligt uppdatera djurskyddslagen och hålla den modern. Därför fanns en uppdatering av djurskyddslagen i vårt valprogram.

Djurskydd väcker känslor som starka åsikter. För visst minns vi ju alla de åländska mediernas förstasidesrubriker här om året med hästarna som hade blivit vanvårdade. Sådant berör oss alla.

Initiativtagarna önskar att de finska djurskyddslagarna utgör en grund för ny åländsk djurskyddslagstiftning, vilket kanske är klokt. Vidare önskar de att lagen inte blir tandlös utan är välfungerande och anpassad till våra åländska förhållanden, vilket förstås är riktigt viktigt.

Dessutom efterlyses olika möjligheter till tvångsåtgärder, men framförallt är det rättssäkerhet och tydlighet som efterlyses. Det blir viktiga frågor för utskottet att titta närmare på. En modern, tydlig och aktuell lag kan också ses som en trygghet för djurhållarna/djurägarna så att de ska veta vad som gäller så att vi förhindrar att det uppstår frustrationer när inget tydligt regelverk finns.

Här tror jag att det är viktigt att låta experter komma till tals ordentligt, och att låta politiken till en början ta ett steg tillbaka. Vi behöver också ta till vara såväl kompetenser som det stora allmänna intresset som finns i den här frågan.

Men visst behöver vi snabbt en djurskyddslag som är anpassad för framtiden, och som säkerställer att ingen vanvård förekommer. Vidare är det viktigt att lagen täcker in såväl stora djur som små djur, nyttodjur, sällskapsdjur, tama djur och kanske även vilda djur och att lagen tar hänsyn till alla djurs olika specifika behov.

Initiativtagarnas förslag om att ett djurhållningsförbud ska gälla i hela Norden tycker jag låter intressant och jag är glad över att vi har en ledamot i social- och miljöutskottet som även är medlem i Nordiska rådet. Samtidigt behöver social- och miljöutskottet bekanta sig med vilka specifika regler det finns inom EU som vi har att förhålla oss till, samt hur dessa harmonierar med vår lagstiftning.

Som en personlig reflektion skulle jag gärna se att den nya djurskyddslagen innehåller en möjlighet för personal inom social-, hälso- och sjukvården att anmäla misstänkta djurskyddsbrott till myndigheterna, en motsvarighet till Sveriges Lex Maja.

Varje år får ÅMHM in runt 20 djurskyddsanmälningar. I fjol fick man in 42, det kan ha att göra med att man nu kan anmäla digitalt via hemsidan, vilket alltså ska göra det mycket lättare. För visst ska det vara lätt att anmäla när man ser att djur fara illa. Tack, talman.

Talman! Människan har i alla tider tagit sig makten att hålla djur för mat, kläder och nöje. Med den makten följer ett stort ansvar. För djur är kännande varelser med behov - ja, precis som vi människor.

Våra attityder till djurvälfärd är dock skeva. Vissa djur ser vi som älskade livskamrater, medan andra lever utan tillräckliga möjligheter att bete sig naturligt. Tänk bara vilket ramaskri det skulle bli om våra älskade sällskapsdjur behandlades på samma sätt som industriernas hackkycklingar. Det är som med miljöförstöring - det som vi inte ser, är svårare att bry sig om.

Men det finns också mycket vi ser här på Åland. Det är därför väldigt välkommet med ett medborgarinitiativ som visar vägen mot ett ännu bättre samhälle också för alla djur. Djurens välfärd är helt enkelt en hörnsten i det hållbara samhälle Åland stakat ut vägen för.

Vårt ansvar som politiker är att se till att ha en modern djurskyddslagstiftning och verka för att den följs. Vi vet redan att det här ska göras, det har vi vetat länge. Den förra landskapsregeringen hade det på sin agenda. Men det är som att det alltid kommit något viktigare emellan.

Talman! I regeringsprogrammet står att djurens välmående ska främjas genom modern lagstiftning och fungerande regelverk. Vår djurskyddslag är ungefär 20 år gammal. På 20 år har mycket hänt vad gäller forskning och medvetenhet hos allmänheten. Så vad ska vi modernisera?

Medborgarinitiativet riktar vår uppmärksamhet till flera utvecklingsområden. Flera punkter gäller att stärka myndighetsansvaret vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM). Punkten att lagstiftningen ska göras mer specifik för varje djurslag underlättar också myndighetsbehandlingen och rättssäkerheten.

Ett annat område som tas upp är djur i bur. Att fjättra levande varelser och hålla dem i trånga utrymmen utgör inte djurens naturliga livsbetingelser. Att gräva i jorden, röra på sig fritt till land och till havs, markera revir, nosa i marken och vara utomhus gynnar djurvälfärden. Det är därför helt angeläget att lagstiftningsmässigt tänka på människans ansvar alla gånger vi håller djur från att bete sig arttypiskt - vare sig det handlar om matproduktion, kläder eller nöje. Här måste vi flytta fram positionerna.

Det finns många lagar, talman, som landskapsregeringen vill förändra. Lagberedningen arbetar på som ett ånglok i dessa tider. Därför finns det alltid skäl att snegla på det finska rättsläget. I Finland finns ett förslag till en ny djurskyddslag - eller som de kallar det - lag om djurs välbefinnande. Efter breda remissrundor och riksdagsbehandling tänker riksregeringen lämna över lagförslaget till riksdagen under våren 2021. Vi på Åland behöver nu ta oss en riktig funderare om vi skulle göra en blankettlag av denna, istället för att uppfinna hjulen på nytt. Det är något som medborgarinitiativet lägger fäste vid. Vi ska så klart göra lokala anpassningar till djurens fördel som passar också i det åländska samhället.

En totalrevision av djurskyddslagstiftningen bör alltså också inbegripa relaterade lagar med direkt påverkan på djurskyddet, vilket tas upp i medborgarinitiativet och i det kommande finska lagförslaget. Sådana lagar är jaktlagen och naturvårdslagen. Det vore därför väldigt angeläget att social- och miljöutskottet för ett övergripande resonemang kring behovet av en heltäckande lagstiftning för djurens välbefinnande. Ett sådant resonemang kommer att utgöra en viktig vägkost för landskapsregeringen.

Talman! "Fråga inte: Kan de resonera? Inte heller, kan de prata? Men kan de lida? Varför ska lagen vägra att skydda alla känsliga varelser? Det kommer en tid när mänskligheten kommer att förlänga sin mantel över allt som andas." Orden skrevs på 1700-talet. Men det är som om den brittiske frihetskämpen Jeremy Bentham fortfarande är aktuell. Ett attitydarbete behövs fortfarande. Därför är det väldigt uppfriskande att få äran att behandla ett medborgarinitiativ som detta. Det riktar in vår uppmärksamhet till det vi kanske inte riktigt prioriterar annars, och flyttar fram positionerna.

Hållbart Initiativ stöder medborgarinitiativets åtgärdsförslag. Djurskyddet får aldrig försummas på grund av svår ekonomi, bristande intresse eller dålig kunskap. Tack till alla er som skrivit på!

Herr talman! Jag vill också börja med att tacka för det medborgarinitiativ som har kommit in med hela 1 000 åländska personer som har skrivit under. Det är stort!

Att vara djurägare idag innebär ett stort ansvar. Vi har många verkligt duktiga djurhållare och producenter på Åland. Jag har i mitt tidigare yrke som avbytare besökt ett stort antal av de gårdar som finns på Åland. Jag vet att många lantbrukare har en god relation till sina produktionsdjur. Jag vet också att det flesta bönder säkert mår lika dåligt när kalven är sjuk som när det egna barnet inte mår bra.

Åland, med dess små enheter, ger möjlighet för producenterna att ha en god översikt över djurhållningen. Klimatet och betesmarkerna på Åland främjar en god djurhållning. Men så finns det så klart också de dåliga exemplen, när djurhållningen inte har blivit riktigt som man tänkt sig. Det kanske har blivit för svårt, för mycket eller för dyrt eller det har hänt något inom familjen. Stängslet kanske inte är bra och utfodringen fungerar inte som den ska. Ett djur behöver tillsyn varendaste en dag, de behöver vatten och de behöver mat.

I vårt grannland Sverige finns kanske världens strängaste djurskyddslag som uppdaterades 2018. På Åland ska vi inte vara sämre än närliggande regioner vad gäller ett gott djurskydd. Det finns ett behov av att på Åland, liksom i Finland, uppdatera och tydliggöra den cirka 20 år gamla djurskyddslagen som nu är i kraft. Nuvarande lag är föråldrad och formuleringar i vissa punkter är otydliga. Trots vissa brister innehåller den likväl skrivningar som är bland de strängaste i Europa och dessa ska finnas kvar.

Ett av flera problem som identifierats i nuvarande lag är att omhändertagande av djur som far illa endast ska ske vid akuta tillstånd, till exempel om djur är utan mat eller vatten eller om skadade djur inte får vård. Detta är ett exempel på var lagstiftningen behöver förtydligas i en revidering. Det är viktigt att myndigheter kan kopplas in i tid om ett djur far illa. 

Som vi såg i medborgarinitiativet så är djurskyddet något som engagerar många medborgare och så även mig som ledamot i Ålands lagting. När den nya finska djurskyddslagen var ute på remiss inkom över 400 svar, vilket också tyder på ett stort medborgarengagemang.

Jag vill att Åland, liksom Finland, ska vara progressivt gällande ett gott djurskydd. I regeringsprogrammet som vi har skrivit "Tillsammans för Åland" så understöder vi med denna formulering: "Djurens välmående ska främjas genom modern lagstiftning och fungerande regelverk", en översyn av djurskyddslagen.

Dock ej att förglömma är att ett gott djurskydd kostar pengar. Blir djurskyddslagen däremot oproportionerligt sträng i förhållande till lönsamhet finns det givetvis en risk att uppfödningen här på Åland kanske inte finns kvar. Vi måste ha liknande lagar som i närliggande regioner för att ha en lönsam produktion.

I samband med uppdatering av djurskyddslagen är det därför viktigt, som tidigare sades här, att experter, producenter och andra som är duktiga på djurskydd involveras. Det vill jag skicka med till social- och miljöutskottet som senare får behandla det här ärendet. Det måste finnas en klok balans mellan djurens välbefinnande och jordbruksnäringen som vi har på Åland.

Jag har själv studerat på SLU i Uppsala och jag har engagerat mig mycket i djurhållningen. Det finns jättemycket forskning att titta på både vad gäller frigående höns och det som togs upp i medborgarinitiativet. Det finns annat också som man behöver beakta i det här. Jag tror att det kan bli en ganska omfattande behandling om man vill det. Det finns i alla fall mycket forskning att fördjupa sig i kring djur och djurhälsa.

Med detta så vill jag tacka för anförandet och hoppas på en vidare behandling.

Herr talman! Vi inom Moderat Samling för Åland är väldigt måna om att vi har ett bra djurskydd, djurvänner som jag tror att vi alla är.

Den här djurskyddslagen som vi nu har är ungefär 20 år gammal, vilket har sagts här tidigare. Den kom till 1998. Även när jag nu har läst igenom den och tycker att den är hyfsat bra så finns det ändå saker och ting där som efter påpekanden, bland annat i det här medborgarinitiativet, gör att man kan fundera på nya skrivningar och nya preciseringar. Det ser vi som positivt.

Intressant är ju också medborgarinitiativet i sig. Det är jättebra att reaktionerna finns ute på fältet och att man tar sig samman, skriver ner någonting som man tycker att är viktigt och får ett sådant massivt stöd som det här medborgarinitiativet har fått.

Vi är väldigt angelägna om att djurhållning eller djur i allmänhet inte ska behöva lida. Tar vi sjöfågeljakten - ni som kommer ihåg den - så där kan man väl tro att det inte är så mycket lidande om det nu är duktiga skyttar i alla fall. Däremot så har vi många exempel från andra länder där man har tjurfäktning, där man hetsar hundar mot varandra eller vad man nu använder djuren till för sitt eget nöjes skull. För nöjes skull där kan man ju till och med ta cirkusverksamhet där man har djur som ska göra saker och ting som djuren knappast har varit ägnade för.

Vi från vår sida ser mycket fram emot en positiv behandling av den här djurskyddslagen. Om det sedan blir en revidering av den nuvarande eller om man gör en helt ny eller om det blir en blankettlag, det får den fortsatta behandlingen behandla och avgöra.

Det har sagts här att det är vi människor som egentligen har makten och myndigheten att göra det här så bra som vi vill. Ni kommer kanske alla ihåg den här bilden där man ser en dykare och en stor farlig haj en bit bredvid och bildtexten: "Det här är världens farligaste varelse" och bredvid simmar en haj. Tack, herr talman.

Tack, talman! Tack ledamot Silander för ett bra anförande. Jag vill resonera lite kring det du tog upp om djur på cirkus. Vi hade ju i Mariehamns stad tidigare tillåtelse för cirkus både med vilda djur och akrobater osv. Det blev en liten folkrörelse i Mariehamn och på Åland också mot detta. Det var upp i fullmäktige osv. Det som hände var att folkrörelser runt om i Sverige stoppade detta före vi hann göra något åt det, vilket jag tycker att är väldigt positivt.

Tack, herr talman! Jo, jag var med i de diskussionerna den gången det begav sig. Min personliga tanke och åsikt har nog vuxit fram genom åren faktiskt. Jag gillar cirkusar där det är akrobater och en massa andra roligheter, men jag har lite avsmak för när man har djur med som gör saker om de inte är till för.

Fru talman! Bästa ledamöter. I korthet för Obunden Samlings del så förenar jag mig i det här som ni andra redan har sagt flera gånger, dvs. att det är fint att folk engagerar sig och kommer med initiativ att vi ska ordna med en ny och bättre djurskyddslagstiftning.

Sedan skulle jag också enkelt bara kunna hänvisa till det som ledamoten Liz Mattsson sade. Det som hon sade var det som höll sig mest till ämnet och även visade på en bred sakkunskap.

Jag vill bara tillägga att förutom att man tittar på Sveriges djurskyddslag så kan man titta på Hollands djurskyddslag som är relativt ny och även på Schweiz djurskyddslag. Om man tittar på Finlands djurskyddslag så är ju den då av äldre datum. Man försökte genomföra en ganska ordentlig djurskyddsreform i Finland för några år sedan, men man lyckades inte.

Här på Åland har vi till många delar en bra djurskyddslagstiftning. Jag brukar själv påpeka till exempel det att mjölkkor ska få komma ut att gå och att de inte ska hållas instängda, även om det sedan finns möjlighet att göra undantag från den regeln.

Sammanfattningsvis säger vi från Obunden Samling tack och vi jobbar hårt för det här. Vi tycker att det är ett bra initiativ. Tack, fru talman.

Fru talman! Den finska djurskyddslagstiftningen var ämnad att träda i kraft faktiskt i januari nästa år. Eftersom många andra frågor förföll med den tidigare riksregeringen så drog man tillbaka den helt enkelt, men man avser att lägga den på riksdagens bord under våren. Det finns skäl att vi här på Åland tittar på den processen.

Fru talman! Ledamot Holmström, det har du givetvis rätt i. Det är klart att vi ska titta på de moderna förslag som finns och ha ett öppet sinne åt alla håll, både österut och västerut.

Tack, fru talman! Som redan har konstaterats flera gånger så är det här ett välkommet medborgarinitiativ. Som jag bedömer diskussion här i salen så finns det en stor enighet i att det behövs förändringar i lagstiftningen. Det finns också, vad jag bedömer, mycket input vad den ska innehålla och hur processen ska gå vidare. Det är ju ett bra tecken.

Det här initiativet visar först och främst det som jag tror att de flesta av oss tror oss veta och det är att djurens välfärd engagerar oss och massor med ålänningar väldigt, väldigt djupt. Det gäller alla djur; allt från den älskade familjemedlemmen via den förhoppningsvis harmoniska kon till den högst flygande fågeln, att vi kräver respekt för de levande varelser som vi lever sida vid sida med.

Som nämnts här tidigare så är ju Ålands nuvarande djurskyddslag från 1998. Regeringen har ju skrivningar i regeringsprogrammet om att vi avser att se över djurskyddslagen. Jag vill meddela att det kommer vi att göra så fort det låter sig göras. Jag tycker att den här diskussionen som har varit här i lagtinget idag visar att det finns mycket medskick som tankar, idéer och åsikter som vi tar till oss i den fortsatta processen. Tack, talman

Tack, talman! Tack minister Röblom. Det har under debattens gång kommit fram förslag från regeringsblocket att eventuellt att införa en blankettlag när man ser över djurskyddslagen. Jag vet hur överbelastad vår lagberedning är och har varit under flera år. Men jag vet också att det har funnits en kritik från oppositionen under den förra mandatperioden att vi tar för många blankettlagar. Hur ser minister Röblom på den frågan gällande djurskyddslagen?

Vi har ju ännu inte bestämt hur vi går vidare med den här processen, men vi utesluter inte att ta det som en blankettlag. Vi ska ju vara smarta såtillvida att i de lagstiftningar där vi kan ta intryck, stöd och hjälp från de processer som sker, både i Sverige och i Finland, så ska vi göra det och ta inspiration därifrån.

Tack, talman! Jag tycker att det är ett väldigt förnuftigt synsätt på det hela.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet
omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.