Remissdebatt

Ekonomiskt råd MOT 4/2019-2020

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

    Diskussion.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Anförande | 14:15

    Tack, talman! Bästa lagting. Ett bra utgångsläge vid en kris är att söka samarbete. Därför lämnade jag in denna motion med rubriken; Kraftsamling och nya arbetssätt för ett starkare Åland.

    Tillsammans har varit ett värdeord för den sittande landskapsregeringen, ett ord som är än mer betydelsefullt i de kristider vi upplever just nu än många gånger annars. Ålands landskapsregerings resurser, som ska hantera pandemins så väl kort- som långsiktiga effekter, är begränsade. I en värld utanför den politiska skulle lagtinget ses som ett stort resurscenter speciellt via sina utskott och ledamöter som besitter en mängd olika kompetenser.

    I kristider behövs alla tillgängliga resurser och nya arbetssätt. För undertecknad är det givet att lagtingets resurser kunde bistå som stöd i ett pressat läge där det gäller att snabbt klarera lagtolkningar, behörighetsfrågor, social påverkan och stödåtgärder etc. Det är frågeställningar som kräver snabba svar för att snabbt kunna levereras ut till samhället under tider då partipolitiken måste ses som sekundär och där formalia och gamla strukturer inte får stå i vägen för nya behövliga arbetssätt och ett smartare utnyttjande av våra knappa resurser.

    Parallellt med detta bör landskapsregeringen omgående tillsätta en dynamisk arbetsgrupp med personer som besitter goda insikter och förslag på hur Ålands konkurrenskraft och ekonomiska hållbarhet kan stärkas för att uppnå vår gemensamma långsiktiga målbild; ett starkare Åland.

    Jag har i två månaders tid, lite som ett mantra, begärt av landskapsregeringen att tillsätta en arbetsgrupp med externa personer, personer som kan skapa en åtgärdslista över vad vi behöver för att skapa ett mer konkurrenskraftigare, attraktivare och växande Åland. Vi vet att det är behövligt, speciellt med tanke på vårt nya ekonomiska system. Vi hade behov av tillväxt och ökad konkurrens långt före pandemin, men nu är läget ännu mer prekärt. Efterarbetet av pandemin måste börja nu, och jag förstår inte varför bildandet av en arbetsgrupp som kan heta utvecklingsgrupp, tillväxtgrupp, framtidsgrupp, ekonomiskt råd etc. och varför det ska vara så svårt? Namnet är av mindre betydelse. Det finns heller ingen åländsk brist på lämpliga personer som kunde bidra i en sådan grupp. Det viktiga är dock att den inte är överrepresenterad av politiker. I ett läge där arbetslöshet, permitteringar och en ekonomisk lågkonjunktur aldrig nått samma mörka nivåer på Åland är det ytterst viktigt att släppa prestigen och arbeta på ett sätt som villkorslöst gagnar Åland.

    Ordet tillsammans får mig att fundera. Den kommande tilläggsbudgeten har oppositionen inte fått någon som helst information om, annat än att den kommer att vara inriktad mot kommunfältet. Varför denna tondövhet, varför denna protektionistiska hållning gentemot lagtingets alla ledamöter, varför denna rädsla över att på riktigt skapa ett tillsammans klimat där idén är det viktiga och inte vem som kläckte den? Tanken med en debatt här i plenisalen måste vara något annat än att tala inför tomma ministerstolar. Själv hade jag som minister och lantråd varit tacksam om oppositionen sträcker fram hjälpande händer. Jag har full förståelse över den extrema situation som råder just nu, men då ska man inte bota resursbrist med att inte ta emot hjälp då den erbjuds.

    Jag kan personligen tycka att landskapsregeringen verkar ha en väldigt avslappnad inställning till att Åland nu måste gå till banken och skuldsätta sig. Borde inte det vara ett alarm som tjuter till? Ett alarm som ringer högt och säger; nej nu, nu är det tvunget att inte fokusera på partipolitik och väljarpositionering och inte använda pandemin som ett alibi till att tid inte finns att införa reformer, nya strukturer och strama budgetramar.

    Det politiska livet kan inte vara så enkelt att det löser sig via banklån. Alla politiker idag och de senaste mandatperioderna har ett ansvar för att vi inte lyckats skapa en ekonomi i balans och med ett årligt sunt överskott. Filosofin de senaste åren i plenisalen har varit, jo vi ska spara, men inte på just det. För att inte tala om rädslan över att införa nya strukturer. Åland har haft för många år av politik som gått ut på att skjuta pengar till verksamheter som lider av systemfel.

    Det är alltså med det i bagaget som landskapsregeringen ska gå till banken och låna pengar. Därför vänner, är jag övertygad om att Ålands stora chans att snabbt hitta vägen till en blomstrande ekonomi, en betydligt rakare och mindre halkig väg om arbetet i lagtinget kunde bli mer inkluderande och möjligheterna till konstruktiv input större.

    Extraordinära tider kräver extraordinära arbetssätt. För mig är det självklart att lagtingets sätt att arbeta måste kunna vara så dynamiskt att det går att anpassa efter en ekonomisk kris och pandemi som nu råder. Allt för Ålands bästa.

    Det är dags att vi alla funderar vem vi är här för och vem som betalar våra löner, oberoende om vi sitter i landskapsregeringen eller i lagtinget. Jag anser även att det är vår skyldighet att under rådande kristider vara lika mottagliga till förändrade arbetsuppgifter precis som alla ute på dagens arbetsmarknad måste vara. Därav min motion. Tack, talman.


  • Talman! Tack för initiativet ledamoten Holmberg, som efterlyser att man ska tillsätta en arbetsgrupp eller ett ekonomiskt råd vilket nämndes i anförandet.

    Det är en väldigt charmant tanke på många sätt, det är bättre ju fler som är eniga än som inte är eniga. Jag menar att på många sätt så har vi redan en arbetsgrupp och ett ekonomiskt råd som hanterar just dessa frågor. Det heter Ålands lagting, det är tillsatt av från början opolitiska personer som möjligen blir politiska personer när de kommer in i detta lagting. Men själva dynamiken styrs på många sätt av att man har en makt och en opposition, där den ena ska granska den andra och det skapar en balans som inte alltid är dålig.

    Min fråga är, mot den här bakgrunden, vem ska granska att denna arbetsgrupp gör sitt jobb på ett vettigt sätt?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:22

    Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Det kommer alltid att vara så, och jag ser det inte på något annorlunda sätt än ledamot Pettersson tror jag, det kommer alltid att vara lagtinget som granskar och en landskapsregering som styr Åland.

    Däremot är jag helt övertygad om, speciellt nu i en kris som coronapandemin utgör, att det finns väldigt många olika hjärnor som tänker på väldigt många olika bra sätt ute i vårt samhälle. Det är inte, enligt mig, oss förunnat att vi som sitter här i landskapsregering och i Ålands lagting är de 38 smartaste hjärnorna på Åland. Det finns en mängd olika människor ute på fältet som har en mängd olika bra idéer och där kanske tusen idéer kokar ner i fem verkligt bra idéer som lagtinget och Ålands landskapsregering kan ta del av. Jag vill dra en parallell i nästa replikskifte, jag hinner inte nu.


  • Talman! Det finns inga sanningar. Det finns inga rätt eller fel. Det finns olika sätt att hantera olika situationer vid olika tidpunkter. Det som är rätt den ena dagen är inte rätt följande dag. Det visar väldigt tydligt denna coronakris som 8 miljarder hjärnor över världen inte såg att skulle komma. Det kan faktiskt vara så att en kris sätter ännu högre krav på både regering och framförallt på oppositionen att verkligen granska makten och granska åtgärderna från olika vinklar. Därmed hävdar jag att detta ekonomiska råd/arbetsgrupp kanske redan finns i Ålands lagting och att vi alla möjligen kanske borde skärpa oss och göra vårt jobb på ett lite bättre sätt. Det är inte säkert att vi löser problem genom att skapa ytterligare en arbetsgrupp.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:24

    Tack, talman! Jag vill förkorta min replik och säga att jag tycker att vår ekonomi före pandemin visade på att det finns behov av externa hjärnor som kan tycka till hur vi ska föra utvecklingen av Åland framåt.

    Jag tror inte att vi behöver sätta upp någon form av barriär för att vi ensamma här ska sköta Åland och komma på nyckeln till att vi ska bli attraktivare och få en bättre konkurrenskraft. Vi har haft den frågan under många, många år och inte riktigt lyckats komma i mål. Därför tror att det är bra att, precis som till exempel den legendariska socialdemokraten Göran Johansson gjorde i Göteborg, skapa ett Göteborg & Co där han såg till att det var så få politiker som möjligt med för det begränsade. Sedan tog politiker beslut beroende på deras mandat etc.

    Men vi ska inte vara rädda för att släppa in nya åländska hjärnor som kan tänka till och bygga ett Åland 2.0.


  • Talman! Det låter bra det som ledamot Holmberg säger att ”formalia och gamla strukturer inte får stå i vägen för nya behövliga arbetssätt”.

    Jag vill ta tillfället i akt och berömma vår landskapsregering. Jag tycker att de hittills arbetat både lyhört och klokt för att få vårt samhälle att snurra i den här exceptionella kris som råder.

    Jag har många goda exempel på min lista. På kort tid var kristelefonen igång och bemannad av ledamöter från lagtinget, tjänstemän var omplacerade, sjukhuset var förberett och helt nya informationsrutiner var på plats. Dessutom fanns snabbt en tilläggsbudget på vårt bord, där många icke-politiska representanter också fått vara med. Minister Karlström har genom nya kreativa kommunikationssätt också levererat goda sätt att kommunicera med företagare när det har funnits mycket olika frågeställningar och han har dessutom gett bra svar på dem snabbt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:26

    Tack, talman! Tack ledamot Mattsson. Jag håller med, jag tycker att landskapsregering i mångt och mycket har gjort det väldigt, väldigt bra, på ett imponerande sätt de första veckorna. Stor eloge till lantrådet Thörnroos i det arbetet!

    Det jag vill säga är att det här är en fråga som borde ha varit aktuell före pandemin, men den aktualiseras nu. Det finns ingenting som är så pass bra att det inte kan bli bättre. Du kan fråga vilken företagare som helst på Åland idag, om han eller hon är orolig för sin verksamhet. Svaret blir, ja, jag är väldigt orolig.

    Vi hade på förmiddagen här i dag höranden från stora delar av branschorganisationen. Det råder en väldigt stor osäkerhet om hur många konkurser vi får och hur stor arbetslöshet vi får.

    Landskapsregeringen har gjort mycket men det finns mycket mer att göra. Det finns frågor som näringsrätt, konkurrenskraft, tullkodex och jag kan stå här hela eftermiddagen och räkna upp problem som vi måste ha lösningar på och som inte bara kan skuffas framåt till nästa mandatperiod som det har gjorts nu ett antal gånger.


  • Tack för det ledamot Holmberg. Jag är också mycket medveten om alla de utmaningar som faktiskt finns framåt och som alla vi här kommer att få jobba tillsammans för att lösa. Jag vet att det finns oerhört mycket kunskap både ute i fältet och här i vår församling. Jag vet också att landskapsregeringen är lyhörda och de lyssnar på fältet och de kommer att lyssna på alla här också.

    Jag tycker också att det är viktigt att ta tillvara på den kreativitet som kommer med en kris och se de möjligheter som många här säger. Jag ids inte upprepa mig ännu mer. Men, som sagt var, vi kommer tillsammans att ta vara på de här möjligheterna som finns.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:28

    Tack, talman! Jag tror att det är viktigt, oberoende om man sitter i opposition eller i regeringsblocket, att det finns en viss ödmjukhet.

    Jag gav exempel i mitt anförande om kommande tilläggsbudget. Jag har inte en aning om vad den innehåller och jag tror inte att någon i oppositionen vet vad den kommer att innehålla, annat än att den ska vända sig till kommunerna.

    Givetvis så finns det ett antal hjärnor som på ett mycket bra och erfaret sätt inte har kommit till tals. Det finns två före detta lantråd i oppositionsblocket som man inte har utnyttjat på något sätt alls eller som inte alls har kommit till tals. Hur ska jag veta vad som kommer i kommande tilläggsbudget ledamot Mattsson? Jag har inte en aning, och den kommer om någon dag.

    Det finns en rädsla bland politiker, hos många i alla fall, att släppa in externa krafter. Man är lite rädd om sitt eget mandat, att det är någon annan som ska komma med den där fina idén som man inte själv alltid kan plocka cred för.


  • Talman! Det är alltid bra att som politiker ha öronen mot marken, så är det och det är också målsättningen inom regeringsbasen.

    Utöver de täta kontakter som ministrarna har haft till samhället så finns det ju också ett antal formella kommittéer och arbetsgrupper redan nu. Inom ramen för det första krispaketet så vet vi att det har funnits en aktionsgrupp, som man kan kalla den, av olika näringslivsrepresentanter. Det har också funnits ett råd eller en grupp med kommunrepresentanter och de politiska partierna har också hållits underrättade i processen.

    Sedan måste jag också säga att det finns redan ett utvecklings- och hållbarhetsråd - ledamoten talade om ett utvecklingsråd eller ekonomiråd - som katalyserar förverkligandet av Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och de mål som vi har. Jag ser att vi behöver intensifiera de strukturer som vi har och använda oss av är dem på det smidigaste sättet istället för att skapa någonting nytt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:30

    Tack, talman! Tack ledamot Holmström. Jag tycker att ledamot Holmström sätter tummen på spiken där ganska bra. Han sade att de politiska partierna blir informerade om vad som händer i de olika arbetsgrupperna. Jag har inte hört någonting! Det måste vara ledamot Holmström och hans partikamrater och regeringspartikollegor förunnat att få den ynnesten. Jag har inte hört någonting från sådana arbetsgrupper.

    Det är det som jag menar bland annat via denna motion, att transparensen måste bli större. Ska vi göra det tillsammans så ska vi göra det tillsammans. Det ska inte bara vara ett fint ord på ett papper som är lämpligt att skriva ner för att det ska se bra ut.

    Sedan menar jag också att vi ska utnyttja våra resurser. Det är det jag menar med att lagtingets utskott kunde på ett mycket bra och ändamålsenligt sätt vara med här processen. Social- och miljöutskottet hade kunnat vara med, lag- och kulturutskottet hade kunnat vara med och finans- och näringsutskottet hade kunnat vara med. Vi hade kunnat bidra till att skapa ett ökat tempo i alla de här frågeställningarna till gagn för Åland.


  • Tack, talman! Vi har ett antal strukturer på plats redan, som jag nämnde i min första replik, och jag tror att det är värdefullt att vi använder dem på bästa sätt. Och även att vi talar på ett bra och konstruktivt sätt när vi lyssnar på varandra och där vi är lyhörda. Men eftersom vi har en krissituation så har vi inte tid eller råd att skapa nya grupper eftersom det redan finns existerande. Hur många grupper vill egentligen liberalerna ha tills man är nöjda? Det är frågan.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:32

    Tack, talman! Ja, det är väl inte antalet grupper som är det väsentliga. Det är väl kvalitén på dem, att de fungerar och att de är transparenta.

    Nu har ledamot Holmström här på ett tydligt sätt påvisat att transparensen att göra det tillsammans, den existerar inte. För tydligen går den informationen från arbetsgrupperna, som ledamoten räknade upp, inte till opposition, i alla fall inte till den liberala lagtingsgruppen. Det visar att där finns ett systemfel.

    Det är för svåra tider och för svåra frågor. Vi arbetar ändå för ett gemensamt Åland för att vi ska bli ett vi och de även här i lagtinget, Åland är för litet för det och för viktigt.


  • Talman! Parlamentarismen skapar ju vissa strukturer, där majoriteten i regel är betydligt mycket mer informerad och oppositionen är mindre, så brukar det se ut. Vi ser att både Sverige och Finland har frångått de strukturerna och man bjuder in oppositionen på ett helt annat sätt, även om oppositionen sedan också är frän i kritiken gentemot de mått och steg man tar.

    Här är det ju det motsatta. Under presskonferensen har ju till och med regeringsledamöter sagt att man inte ens informerar majoriteten om frågor. Så vi har definitivt inte samma deltagande på Åland. Jag tycker, precis som ledamoten Holmberg, att det viktiga är också att få in röster utifrån. Vi har en väldigt liten förvaltning som vi vet att i normalfall jobbar under hög press och att under den här pressen också orka och klara av att tänka strategiskt och framåtsyftande utanför boxen, så jag tror att det är för höga krav på våra ändå mycket, mycket kompetenta tjänstemän. (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:33

    Tack, talman! Tack vicetalman Zetterman. Jag håller helt med. Jag tycker det var signifikativt i förra veckans frågestund kring corona där det fanns väldigt många frågor som inte fick svar. Jag förstår att det under dessa tider blir resursbrist, men därav min motion delvis också. Det finns ju resurser här. Vi har haft en vinter med utskott som absolut inte har varit överbelamrade med arbete, speciellt inte under senvintern. Lagtingsledamöterna fick en rejäl löneförhöjning inför den här mandatperioden och det finns mycket kompetens och erfarenhet. Varför denna rädsla över att göra någonting tillsammans och utnyttja våra resurser? Vi är små på Åland, vi är jättesmå och vi har begränsat med resurser och vi har en dålig ekonomi. Därav ska vi dra nytta av det vi verkligen kan dra nytta av, att göra något tillsammans och öka samarbetet. Ändå ska det finnas en opposition och ett regeringsblock. (… taltiden slut).


  • Precis så där är det, talman. Vi har otroligt mycket kompetens om Åland, kring Åland och i nära anslutning till Åland utanför det här parlamentet och också utanför Ålands gränser faktiskt. Många starka entreprenörer har gjort sitt grundarbete här i den åländska myllan och sedan flugit vidare i världen. Jag är av den bestämda åsikten att samtidigt som vi räddar det åländska näringslivet så måste vi bidra till att skapa morgondagens näringsliv som är starkare än vad det var tidigare. Vi kan inte nöja oss med att återupprätta det vi hade. Vi vet att vi hade åländska företag som hade alldeles, alldeles för låg lönsamhet innan corona, och att i den situationen gå in i den här situationen och försöka lösa det på tre-fyra personer så som det i alla fall utåt verkar vara att man agerar, så det tror jag inte att på något sätt är hållbart.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:35

    Tack, talman! Tittar vi på vad som finansierar vårt samhälle, vår välfärd så har vi ju väldigt duktiga företagsledare och ett väldigt duktigt och aktivt näringsliv överlag. Varför skulle inte dessa personer kunna vara med och bidra till en tankesmedja för Åland framåt? Deras skattepengar duger, de vill vi nog fördela men vi vill inte ta emot deras råd och kunnande. Det är för mig väldigt obegripligt.

    Historiskt visar det att vi är på väg, och har varit under många år, till banken för att låna till vår drift. Nu kom den bankdörren snabbare emot än vad det var tänkt på grund av pandemin. Men vi har varit väldigt, väldigt svaga på att omstrukturera Åland och rätta munnen efter matsäcken, väldigt, väldigt svaga på det.


  • Tack, talman! Ledamot Holmberg och jag delar intresset för ekonomi oavsett om det gäller företagsvärlden eller det offentliga.

    För ett tag sedan hade vi höranden inom bankväsendet och de berättade att på Åland så finns det mängder med företag, små och större, duktiga företag och duktiga företagare. Problemet som finns i den åländska företagsvärlden är att man tyvärr visar lite för svaga resultat. Man har svårt att samla pengar i kassan, i ladan som man säger, för kommande sämre tider. Vi kan konstatera att den offentliga ekonomin, oavsett om vi pratar om stat, kommun eller landskap, är också svag. Så det här är ett problem som har funnits i hur många år som helst.

    Min fråga till ledamot Holmberg är: Varför dyker frågan upp nu? Den är ju precis dagsfärsk, den har ju funnits länge.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:37

    Tack vicetalman och tack ledamot Höglund. Nej, frågan är absolut inte dagsfärsk. Jag har vid varje tillfälle det bara går vågar jag lova, här från talarstolen speciellt, verkligen försökt skapa ett Åland & Co med modell från Göteborg. Mitt första anförande här i talarstolen för fyra och ett halvt år sedan gick ut på just det; samla branschen, det offentliga och näringslivet. Det skulle vara perfekt för Åland.

    Frågor dras ju i långbänk. Vi har väldigt många småföretag men vi har också ett par stora företag som sysselsätter hundratals personer. Företagen kräver att vi gör något och moderniserar näringsrätten till exempel. Företag ser ett alternativ att flytta sin verksamhet från Åland på grund av just den saken. Vad gör vi? Ja, vi tillsätter en arbetsgrupp som har ett år på sig. Så vi prioriterar den frågan, det är vår näringspolitik år 2020.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:38

    Tack ledamoten Holmberg. Jag måste medge att när jag läste den här motionen om ett ekonomiskt råd så gick jag först lite i taket. Vad är det här för planekonomi och central styrning? Ett råd som ska säga vad vi ska göra. Men efter att ha dragit ett djupt andetag och försökt fundera på vad ledamoten Holmberg egentligen vill få fram så började jag istället fundera om det verkligen är nya strukturer och organisationer vi behöver? Mellan raderna läser jag här ett önskemål från Liberalerna om bättre information och mer delaktighet i arbetet för att kunna ge värdefull ekonomisk input. Borde inte fokus i stället vara på det? Vi funderar på hur vi mera kan involvera oppositionen. Hur kan regeringen hitta nya sätt under dessa exceptionella tider att ta tillvara hela Ålands styrkor också inom detta område?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:39

    Tack, vicetalman! Tack ledamot Valve. Den här motionen är ju som ett riktigt smaskigt smörgåsbord, den har många goda delar.

    Nya strukturer handlar också om vår ekonomi i mångt och mycket. Som ledamot Valve vet så var vår ekonomi svag före pandemin, den är riktigt svag nu och den kommer tyvärr att bli ännu svagare.

    Det är flera delar. Vi behöver omstrukturera Åland på ett modernt sätt. Vi behöver få in nya tankar och hjärnor utifrån utanför borgen. De hjärnor som idag sysselsätter Åland via företagande och entreprenörskap, de ska vi inte vara blyga och rädda för. Och vi behöver öka transparensen, vi behöver på riktigt se till att hela lagtinget blir involverat och att det inte finns arbetsgrupper som bara en del av lagtinget kan ta del av som det verkar vara idag. Det tycker jag, rent ut sagt, är dåligt.


  • Ledamot Wille Valve (M) Replik | 14:40

    Det kan ligga någonting i ledamotens beskrivning om smörgåsbordet.

    Frågan det kokar ner till för undertecknad är; har vi råd med råd? Alltså, har vi råd med nya råd av det slaget som ledamoten Holmberg föreslår? Borde vi inte istället lägga fokus på hur redan existerande strukturer kan fungera bättre och mera engagerande och involverande?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:41

    Tack vicetalman! Absolut, vi ska inte skapa ett råd bara för att skapa ett nytt råd och vi ska definitivt se på det ekonomiskt. Vi kan säkert ombilda, utveckla, förnya och modernisera vad som helst ett befintligt råd. Men jag är helt säker på att vi idag inte tar tillvara alla de problemställningar, frågeställningar och de nya idéer som finns ute i det åländska samhället som vi behöver kunna hantera i rask ordning och som inte får bli långkörare. Jag tog upp näringsrätten som exempel. Tullkodexen som ska börja gälla från den 1 januari har vi fortfarande inte någon lösning på. Skattegränsen och listan kan göras hur lång som helst, frågor bara flyttas fram, flyttas fram och flyttas fram.

    Min motion innehåller många delar både ekonomiskt och transparent här i lagtinget, men vi behöver också modernisera Åland. Det gör vi inte här enbart med våra 38 hjärnor, utan det gör vi med hjälp av alla de duktiga hjärnor som finns utanför borgen.


  • Tack, fru talman! Jag tycker verkligen att ledamot Holmbergs motionsförslag är väldigt flexibelt och ett modernt sätt att driva politik med knappa ekonomiska resurser. Vi politiker måste vänja oss vid att från och med nu kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och gemensamt komma överens om när vi å ena sidan agerar regering och opposition när vi behandlar sedvanliga ärenden, och när vi å andra sidan ska behandla krisläget och krisärenden och agera tillsammans som en enhet på gemensamma premisser.

    Vi kommer att få hantera denna kris under lång tid. Framförallt nu om någonsin behöver vi visa att vi är kreativa och visa på levande rörliga strukturer för att anpassa beslutsfattandet efter snabba förändringar.

    Det finns outnyttjade resurser här, fru talman, både bland förtroendevalda och experter. Vi har personer som har varit lantråd, ministrar och tjänstemän med mera och som just nu är utanför denna kris och kunde absolut vara en enorm resurs i arbetet.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:43

    Tack vicetalman! Tack ledamot Påvals. Absolut, jag håller helt med. Det är ju inte fråga om någon slags egotripp, att oppositionen känner sig förnärmade och ville vara med. Vi känner ett ansvar mot Åland och ålänningarna. Vi vill vara med och bidra. Jag tog som exempel att det i oppositionen sitter två erfarna före detta lantrådet som kunde bidra med massor. Alla i oppositionen kan bidra. Alla i Ålands lagting ska förhoppningsvis kunna bidra. Varför denna rädsla över att göra någonting tillsammans på riktigt?


  • Tack, fru talman! Tack ledamot Holmberg. Vi är ju för få på Åland egentligen för att stänga ute kompetens i något sammanhang. Vi är så få så vi till och med måste ha kommunalpolitiker i lagtinget. Det skulle finnas resurser att kunna fördela den biten också om vi var flera.

    Vi i oppositionen får också frågor av gemene man någon gång under krisen angående coronan. Vad är på gång? Hur ser det ut? Vi kan inte svara på de frågorna förutom det som står i tidningen. Så det är ju otroligt frustrerande att ändå besitta en viss kompetens, dels personligen och dels med gruppen i oppositionen som har den. Jag tänker på den externa kompetensen, exempelvis via fackföreningsrörelsen, så där missade regeringen den biten i processen. Nu kanske det lite har slätats över och ursäktats, men fortfarande så kvarstår det faktum att man har utestängt en stor del av kompetensen på Åland i det här arbetet och det är ytterst beklagligt.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:45

    Tack vicetalman! Det är så, vi är för små och vi har inte de resurser som ett stort land har. Vi ett litet land i en miniatyrförpackning och vi har det väldigt, väldigt bra. Men vi måste ta vara på våra resurser.

    Tittar på våra tre arbetande utskott och vilka kompetenser som finns där och vad de utskotten skulle kunna bidra med i en sådan här pandemi till exempel! Jag hoppas verkligen att den här motionen kan bli en lite tankeväckare av flera orsaker.

    Vårt ekonomiska läge är svagt, det kommer att bli ännu svagare och därför måste efterarbetet börja nu när det gäller krishanteringen, speciellt med tanke på det kommande ekonomiska system som inleds från den 1 januari och som bygger på att vi ska bli mer självförsörjande på våra skatteintäkter.


  • Tack, talman! Jag tycker att ledamotens Holmbergs idé är god. Jag tänker plocka en grej ur hans så kallade smörgåsbord. Det är att partipolitiken måste ses som sekundär, vilket jag helt håller med om. Samtidigt upplever jag dock att flera, inte ledamot Holmberg, men flera i oppositionen har i sina debatter här i lagtinget och i tidningsinsändare haft partipolitiken som det primära och, tyvärr, Ålands bästa som sekundära.

    De senaste veckorna har jag faktiskt många gånger blivit negativt förvånad. För mig känns det konstigt att i kristider försöka vinna politiska poäng. Detta är något jag personligen upplever. Jag hoppas att det beror på att jag ännu är ganska ovan i den politiska världen. Men med den bakgrunden vill jag gärna be Holmberg att utveckla hur detta skulle se ut i praktiken. Hur kan man utnyttja lagtinget på ett bra sätt? (… taltiden slut).


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:47

    Tack vicetalman! Tack ledamot Josefsson. Det var en väldigt bra replik. Jag hoppas att ledamot Josefsson får en lång och framgångsrik politisk karriär, men att du förblir ovan och inte försätter dig i det traditionella mönster där man vill skydda sitt eget revir och där man är emot bara för att vara emot och inte för sakfrågans skull, vilket så ofta blir fallet här i plenisalen. Det blir två olika läger. Ibland och mycket oftare än vad vi varit hittills i plenisalen så måste vi vara överens och jobba för det som faktiskt är huvudsyftet; Åland.

    Jag får väl återkomma i nästa replik, men jag börjar i alla fall. När jag ser på hur lagtinget kunde involveras så tycker jag att det var ett föredömligt exempel i senaste tilläggsbudgeten som i och för sig hade ett väldigt stressat schema, men där bjöds gruppordförandena in, även från oppositionen, kring hörandena. Man fick en helt annan insyn i budgetarbetet och man kunde komma med en viss input. Nu i den budget som är på gång är det precis tyst, alltså det (… taltiden slut).


  • Tack och ursäkta att jag lade en liten negativ replik i famnen på Holmberg. Jag vill bara lyfta det och att jag upplever det i många fall. Därför är jag personligen också lite skeptisk och kanske lite rädd, och det är därför jag gärna vill höra hur det ska se ut i praktiken.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:48

    Tack vicetalman! Ledamot Josefsson behöver inte alls be om ursäkt. Jag vill påpeka att gemene man av ålänningarna är väldigt trött på det politiska tjafsandet. Man är väldigt trött på det, rent ut sagt.

    Hur det kunde se ut förutom att man blir involverad bättre i dagspolitiken är att utskotten i sig skulle kunna hantera något. Finans- och näringsutskottet kunde titta på de olika stödsystem som finska regeringen lägger fram. Social- och miljöutskottet kunde titta på hur pandemin slår på alkoholkonsumtion, hemfridsbrott och psykisk ohälsa etcetera. Lag- och kulturutskottet kunde titta på behörighetsfrågorna som ofta har varit ett problem och försenar olika stödåtgärder för att man inte riktigt har känt till och det tagit tid att få fram fakta kring det.


  • Tack, talman! Tack ledamot Holmberg för ett mycket intressant och engagerat anförande. Jag tänkte spara in och inte ta ett anförande utan här uttrycka mitt stöd. Jag kommer att jobba för den i finans- och näringsutskottet och också nästa åtgärdsmotion som ju är lite liknande.

    Sedan gjorde jag väl en liten reflektion kring den här öppenheten kring kommande tilläggsbudget. Den heter ju valborgsbudget och i min kalender så är det Valborg i morgon, men någon budget har vi ju inte fått se ännu.


  • Tack, talman! Jag ville bara ta tillfället i akt att informera lite kring arbetet som regeringen gör när det gäller att hålla kontakt med olika expertgrupper och sådant. Jag håller med det som tidigare har sagt här, att det är tråkigt om lilla Åland funkar på det sättet att om vi inte konstruerar en grupp så kan vi inte ha utbyte av idéer. Men vi måste kunna utbyta idéer ändå.

    Som nämnts tidigare så har ju till exempel näringsministern haft en nära kontakt med en aktionsgrupp bestående av representanter från bank- och affärsvärlden. Senast igår så hade vi ett informellt möte med utvecklings- och hållbarhetsrådet som vi nu kommer att aktivera för att med jämna mellanrum diskutera och fortlöpande få input och föra diskussioner om hur vi ska föra Åland stärkt ur den här krisen. Räcker det inte att försöka jobba så bra som möjligt inom de existerande strukturerna?


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:51

    Tack vicetalman! Tack minister Röblom. Det är bra, precis som jag sade i ett tidigare replikskifte så ska vi inte skapa nya grupper, arbetsgrupper och råd bara för att skapa. Det ska inte vara ett självändamål.

    Däremot ska det vara tydliga målsättningar, en tydlig färdplan och gärna också en deadline. Skulle jag sitta i Ålands landskapsregering så skulle jag tycka att det vore bra att ha en arbetsgrupp - befintlig kanske, jag vet inte. Jag har ingen insyn i det, jag har inte hört någonting från arbetsgrupperna som minister Röblom räknade upp, jag tror inte att någon i oppositionen har hört något och det är ett av problemet. Men man skulle ha en tajt deadline till exempel till september då det stora budgetarbetet intensifieras för 2021 med målformuleringar och problemställningar, många är nya men många har levt alldeles för länge olösta.


  • Tack, talman! Jag vill understryka att landskapsregeringen är naturligtvis väldigt positiv till att få idéer och tankar också från oppositionen. Som sagt, vi är för små för att hålla på att bygga vallgravar mellan oss i en sådan här kris. Från båda sidor måste man kunna lyssna och föra diskussioner. Det är välkommet att höra av sig och så diskuterar vi. Vi inte behöver skapa nya grupper eller strukturer för det som sagt, utan vi håller kommunikationen levande.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 14:52

    Tack vicetalman! Nu känner jag ju nästan på ett personligt plan samtliga i landskapsregeringen och jag vet att de är underbara människor på olika sätt och väldigt kommunikativa, trevliga och intelligenta.

    Däremot är det ju nog ett stort systemfel som uppenbaras återigen nu när minister Röblom tog repliken. Det är någonting som sker, någonting som absolut inte fungerar. Är det så att det finns arbetsgrupper som bara en del av Ålands folkvalda politiker får ta del av informationen kring? Jag är säker på att det också finns hjärnor som sitter med idéer och som inte vet vart de ska vända sig med en bra idé. Det ska ju inte vara så att man råkar känna någon minister eller råkar känna någon som känner någon som sitter i en grupp. Det ska vara tydligt, det ska vara transparent och det ska vara målinriktat.

    Nu tror jag att många av de saker som minister Röblom räknade upp är för att hantera dagsproblematiken kring pandemin. Det finns en mängd frågor som har funnits i tjugo års tid snart och som behövde lösas för att kunna lyfta Åland och göra det attraktivare, mer konkurrenskraftigt och starkare.


  • Talman! Jag får väl tacka de trogna som sitter kvar ännu, det är inte så många.

    Jag kan väl konstatera så här inledningsvis att orsaken till att det kommer en hel del åtgärdsmotioner nu beror på att vi upplever från oppositionens sida att lagtinget inte har något forum. Vi tycker att vi har idéer också från oppositionens sida, men vi har liksom ingen motpart, ingen som lyssnar. Jag tycker att vi kommer fram med konkreta förslag och att vi försöker vara positiva och kreativa. Inte är det värre än så.

    Jag tycker också att den här mångsidiga replikväxlingen som kollegan Holmberg hade nyligen visar att man går lite till attack. Man känner sig liksom missförstådd, man försvarar sig. Jag kan också ha respekt för att majoriteten är nöjd, men det är inte oppositionen. Ett svar på det är att vi försöker vara, som sagt, konstruktiva och komma med förslag på åtgärder och idéer.

    Jag håller heller inte med om att vi har alla grupper på plats när det gäller ekonomin och det kortsiktiga. När det gäller att hantera den akuta krisen så är det väl och mycket bra att man har en aktionsgrupp i landskapsregeringen med banker och företag. Långsiktigheten i den gröna omställningen finns i utveckling- och hållbarhetsagendan.

    Min åtgärdsmotion går ut på att det borde inrättas ett åländskt ekonomiskt råd, man får kalla det vad man vill, det är helt legalt. Motionen är daterad den 22 april och kollegan Holmbergs motion är daterad samma dag.

    Det är inte bara Liberalerna som tänker i de här banorna, tvärtom. I måndags den 27 april blev det offentligt att Stockholms Handelskammare har tillsatt en omstartskommission. Uppdraget för denna omstartskommission är att ge de politiska beslutsfattarna ett klokt och brett underlag för hur samhället och ekonomin ska återvinna sin styrka. En rejäl och handfast plan ska tas fram hur man startar om efter coronakrisen. Det är det som också skulle vara den primära uppgiften för ett ekonomiskt råd.

    Den nytillsatta kommissionen konstaterar att det är fullt möjligt att tänka strategiskt och systematiskt även i brinnande kris. De konstaterar vidare att förr eller senare måste det göras en omstart och då kommer nya insatser att krävas samtidigt som de ska lägga grunden för en sund ekonomi.

    Åland behöver också en långsiktig agenda för reformer, omvandling och utveckling. Meningen är att omstartskommissionens analys och slutsatser ska överlämnas till regering och riksdag i augusti i samband med att budgetarbetet kör igång.

    Vi har ju konstaterat gång på gång på gång att vi har helt andra ekonomiska förutsättningar för den offentliga ekonomin. Det kunde också det åländska ekonomiska rådet ha som målsättning; ett underlag och en rapport till budgetarbetet i höst.

    Frågorna är många och svåra men de måste besvaras och nästan alla länder kommer att omstarta sin ekonomi. Man konstaterar också från omstartskommissionen att ett nytt konkurrenslandskap öppnar sig. Man planerar seminarier, höranden, delrapporter och kommissionen listar 10 punkter: Bland annat bostadsmarknadsskattesystem och internationella relationer och det skulle ju inte vara aktuellt för Ålands del. Men sedan kommer det en massa andra intressanta inspel som också vår vårt ekonomiska råd kunde titta på. Det handlar om arbetsmarknad och arbetslöshet, undervisning och kompetensutveckling, stärka näringslivet och drivkraften för densamma, det finanspolitiska ramverket - alltså demokratin - framtida ekonomiska buffertar, personalförsörjning och så vidare samt investeringar i framtidens infrastruktur och teknisk utveckling och digitalisering. Alla de här frågorna är centrala och viktiga också för Ålands del och det är ingenting som aktionsgruppen hanterar eller utvecklings- och hållbarhetsrådet. Och man är mycket tydlig också i omstartskommissionen att omstarten måste också klara mycket höga miljö- och klimatmål. Det är inte precis kattskit som sitter i omstartskommissionen. Det är personer som jag länge hyst stor beundran för; Klas Eklund tycker jag att en av Sveriges främsta ekonomer, Cecilia Malmström är tidigare EU-kommissionär, Lars Calmfors professor i ekonomi och Maria Wetterstrand är före detta grön politiker. De är mycket intressanta och fritt tänkande människor.

    En av det åländska samhällets fördelar, eller borde vara en av det åländska samhällets fördelar i dessa tider är att vi kan agera snabbt och resolut. Vi behöver nyttja all den kreativitet, flexibilitet och kompetens som finns inom både privat och offentlig sektor.

    Redan före pandemin var Ålands BNP-utveckling svag. Ett ekonomiskt råd med bred kompetens bör tillsättas. Rådet kan belysa utmaningar och problem men också eventuella möjligheter. Ett helhetsgrepp bör tas kring finanspolitik, ekonomi, näringsliv, turism, matchning på arbetsmarknaden, arbetslös- och social hållbarhet. Rådet kan med fördel bestå av medlemmar från olika grenar inom näringslivet, kommuner, ÅSUB, marknadsorganisationer och forskning och utbildning. Jag skulle önska, om vi skulle få ett ekonomiskt råd, att det skulle komma spetsiga, möjliga och kanske omöjliga kortsiktiga och långsiktiga förslag. Jag skulle önska att rådet skulle få tänka fritt och stort och att det faktiskt inte skulle vara en enda politiker med i detta råd. Det skulle liksom vara hela idén, att inte man lägger en politisk matta över det hela utan att man tänker fritt och man tänker stort. Sedan är det politikernas sak att välja vilka åtgärder man väljer.

    Så det är således fullt möjligt att tänka strategiskt och systematiskt även mitt under en brinnande kris. Tack.


  • Tack, fru talman! Jag vill också tacka kära lagtingskollegan Katrin Sjögren för anförandet och motionen.

    Näringslivet har ju uttryckligen efterlyst en konkret exitstrategi. En omstartskommission skulle kunna arbeta utifrån hållbarhetsagendan som redan är väldigt fast förankrad i hela det åländska samhället. Man kan se omstarten som en möjlighet att göra en hållbar grön omstart av vårt samhälle. Det här är något som stora världssamfund har tryckt på. Vi har en enorm chans här.

    Men som sagt, återigen, plocka in kompetensen som finns på Åland! Vi har inte råd att stänga ute någon slags kompetens överhuvudtaget, speciellt inte från näringslivet.


  • Nej, talman, jag håller med om det. En alldeles central sak vid en omstart är ju att man håller miljö- och klimatmål väldigt högt. Jag känner oro inför det och vad som kommer att hända när allt så småningom börjar tuffa på igen. Det är väldigt, väldigt viktigt med miljön och klimatet.

    Samtidigt kan vi ju höra på diskussionerna idag, inte kommer det att komma några ekonomiskt råd. Vi pratar för döva öron och det tycker jag är lite synd. Inte finns den här öppenheten, att man vill lyssna på andra och att man tycker att någonting är bra och kreativt. Det har vi ju hört i replikväxlingen här. Handen på hjärtat, inte kommer det att komma några ekonomiskt råd. Jag tycker ändå att det här var en bra idé.


  • Tack, fru talman! Bra idéer ska framföras och dryftas. Jag vill också påminna ledamoten Sjögren om att väggarna har öron i denna sal. Det är nog flera öron som lyssnar än de som sitter här inne fysiskt.

    Jag hör från den yngre generationen på Åland att det finns ett framtidsscenario där man faktiskt inte ser några andra alternativ än en grön omstart. Man kanske behöver tänka om helt och hållet. Man ser krisen som en chans att faktiskt ändra om vårt levnadssätt. Handen på hjärtat, alla här inne vet att vi länge har levt över våra resurser. Redan i april, rätta mig om jag har fel ledamot Holmström, så övergick vi jordens resurser. Det börjar bli dags att tänka om. Här har vi nu en gyllene chans. Krisen kortsiktigt ska hanteras med brandsläckare men på lång tid så måste vi börja så i askan som blir kvar efter branden.


  • Talman! Så är det. Jag hoppas att det blir en omstart som också tar miljön och klimatet i beaktande.

    Men vi får väl acceptera att majoriteten väljer sitt arbetssätt och vi är i minoritet och det har vi att förhålla oss till. Man är inte intresserade och då får vi bara acceptera. Det är nya kvastar som sopar och något "tillsammans" så känner vi ju inte precis av.


  • Tack, talman! Behovet av ett åländskt återhämtningsprogram tror jag nog att alla kan dela. Vi kan också alla dela att det återhämtningsprogrammet måste utgå ifrån Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och dess sju strategiska utvecklingsmål för 2030.

    Det som frågan egentligen handlar om och den diskussion som vi har haft är på vilket sätt vi ska hämta in den kunskap och kompetens som finns ute i det åländska samhället i beslutsfattande, för att vi ska fatta informerade beslut helt enkelt, sådant som är effektivt och kostnadseffektivt. Minister Röblom sade att man kommer att aktivera utvecklings- och hållbarhetsrådet så att det kan komma att bli som den svenska omstartskommissionen, att det får samma typ av klädsel. Det är väl egentligen funktionen som vi diskuterar här, vi håller med om funktionen men kanske formen kunde vara annorlunda.


  • Nu visade det sig faktiskt i replikväxlingen här att man inte alls var intresserad av någon omstartskommission eller ekonomiskt råd från majoritetens sida. Som sagt var, det får vi bara acceptera.

    Den här omstartskommissionen har en kort tidsplan. Man ska jobba jätteintensivt. Utvecklings- och hållbarhetsrådet, det är människor som har fullt upp också i sina egna verksamheter och man har haft två möten per år. Det är mycket kompetenta människor. Men sätter man krav på det ekonomiska rådet så medför det ju att man jobbar väldigt, väldigt hårt fram till att vi ska börja budgetprocessen i höst. Jag tror att det i så fall också skulle tarva en del ersättning.


  • Tack, talman! Utvecklings- och hållbarhetsrådet absolut, visst innehåller det ledamöter som har fullt upp med annat just på grund av deras kompetens också så klart. Men inom den ramen så finns det också möjligheter att tillsätta underarbetsgrupper. Sedan har ju också landskapsregering ett arbete med en annan arbetsgrupp, den för koordinering och rapportering, där man sätter upp färdplaner för de sju strategiska utvecklingsmålen. Där finns det också en ny syftesformulering för den gruppen där man ska komma fram med de konkreta lösningsförslagen.

    Återigen, det handlar inte om att vi ska starta något nytt, utan det handlar om att vi, med den här funktionen i åtanke, ska använda oss av etablerade strukturer för att göra samma sak.


  • När det gäller nätverk och när det gäller utvecklings- och hållbarhetsrådet så det på det viset att det är människor som har fullt upp i sina dagliga värv. Och det här skulle vara någonting där du har spetskompetens, till exempel ekonomisakkunniga, ÅSUB, delar av Ålands näringsliv och så vidare. Jag tror att ett mindre och spetsigare råd kunde komma med väldigt mycket kött på benen inför budgetförhandlingarna i höst.

    Men det är majoriteten som bestämmer.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Anförande | 15:08

    Talman! Jag tycker att bägge förslagen som lagts fram nu är intressanta. Jag vet att de är sprungna ur en frustration över att de strukturer som vi har för att påverka och diskutera saker gemensamt, de fungerar som vanligt, det vill säga parlamentariskt. Och vi är inte nu i en situation som är som vanligt.

    Partipolitik, och då vänder jag mig kanske lite till ledamot Josefssons replik tidigare, partipolitik är ingenting fult. Det utgår från att vi sitter här därför att vi har olika åsikter om saker och olika ideologisk botten. I vanliga fall så är det en viktig och värdefull sak att bryta åsikter mot varandra och inte vara rädd för att ha olika åsikter, även om det individuellt kan kännas lite jobbigt då.

    Men just nu behöver vi hitta någonting annat än det som fungerar som vanligt där de som sitter i majoriteten funderar, planerar och jobbar och sedan informerar om vad de har kommit fram till. Och så är det med alla regeringar och alla majoriteter och oppositioner att den som är i minoritet och utanför makten tycker att man har före lite att säga till om, får för lite information och det får man leva med i vanliga fall. Men det är inte så just nu. Därför är det oerhört tråkigt och oerhört frustrerande att veta att det här är en exceptionell situation och en exceptionell tid, men det kommer inga exceptionella, speciella och nya arbetssätt.

    Nu tror inte jag, trots att vi i mångt och mycket i oppositionen är överens, att nya strukturer och råd kanske löser problemen, för de tar också tid. Men jag önskar att det fanns en lyhördhet för att jobba, inom de strukturer som vi har, på ett annat sätt. Jag har inte sett någonting av det ännu.

    Man kunde ha, inför den första coronatilläggsbudgeten, flera höranden och flera diskussioner över hela fältet med lagtinget och säga; det här håller vi på att jobba med, har ni idéer, har ni förslag eller vad tycker ni om det här? Kan vi sedan vara överens när frågan kommer till lagtinget och diskutera konstruktivt? Man kunde välja att i utskotten jobba på ett annat sätt och ha öppna höranden, ha bredare höranden, mera förankring och mera information från regeringen under arbetets gång. Man kunde ha flera samråd.

    Jag har tidigare föreslagit att man skulle med hjälp av hållbarhetsrådet och bärkraftsarbetet ordna någon slags framtidskonferens som blir den där kickstarten för hur Åland ska ta sig ur krisen. Både hållbarhetsrådet och bärkraftsarbetet är för långsamt och för brett för att vara den där snabba diskussionen och lösningen. Men en konferens i höst kunde ge någon sorts vitamininjektion. Den idén kan jag bjuda på helt utan åtgärdsmotioner.

    Jag tycker också att man skulle titta på hur man gör på andra håll. Om man ser på hur regeringarna jobbar till exempel i Sverige och i Finland så har man kontinuerlig information till oppositionspartierna, involverar dem i processerna och det har inte skett här.

    Jag förstår att vi kommer tillbaka till partipolitiken och vi kanske är där nu också, men vi borde jobba på ett annat sätt nu eftersom situationen är så speciell. Tack.


  • Tack, fru talman! Jag delar ledamoten Fellman reflektion kring det här, att det är tankesättet som behöver ändras. Vi har ett tankesätt som är ganska svart eller vitt här just nu. Antingen pratar vi om den modernare parlamentarismen eller det gamla folkvalda samröret. Många med erfarenhet har vi ju här inne i salen och haft sedan länge. Vi har personer som har suttit i lagtinget sedan 70-talet, men också nya personer som är vana att arbeta alla dagar, fem dagar i veckan, fulla dagar och vana att jobba i fullt tempo från åtta till fem och tycker att det är roligt.

    Jag delar den frustrationen ibland att man känner att man blir åsidosatt då man skulle vilja göra mer. Teams, via nätet öppnar ju enorma möjligheter. Det finns också ett program som heter Zoom. Man kan arbeta på distans, man kan ha distanshöranden och möten jag tycker att det är dags (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:13

    Tack, talman! Vi är ju helt överens på den här punkten. Jag vill kanske tillägga att den här uppmaningen att jobba på ett annat sätt, den bör ju också gälla oppositionen. Vi bör också kunna se hur vi kan bidra istället för att falla in i den roll som man har i vanliga fall, men nu bjuds inte möjligheten. Vi har bara den vanliga oppositionsrollen att ta till,eller att vara tysta och det ska man inte vara som politiker.


  • Tack, fru talman! Då har oppositionen faktiskt backat en hel del oppositionellt och sagt till att man vill delta. Man har öppnat upp dörren för att få delta i arbetet på ett annat sätt. Vi är snart inne i maj och vi har väldigt få motioner med tanke på att vi är inne på halva året. Så jag tycker att oppositionen ändå bjuder in till det här.

    Som jag sade i ett tidigare replikskifte, man måste kunna tänka två tankar i huvudet samtidigt. Man måste kunna tänka att den parlamentariska modellen funkar i ordinarie ärenden där vi driver samhället framåt tillsammans. Den funkar bra, den är flexibel, den har stuns och den implementeras i de flesta moderna demokratier idag. Men när det är kris och exceptionella lägen då måste man tänka om. Det är precis det som vi behöver göra. Jag uppmanar regeringen att också göra det.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:15

    Som kvinna kan jag bara konstatera att vi kan inte bara tänka två tankar samtidigt, utan hur många som helst.


  • Talman! Visst har ju oppositionen legat väldigt lågt och så ska man göra också. Det är som ledamot Fellman påpekade, det är väldigt exceptionellt läge. Det handlar om anständighet också. Att man nu lägger åtgärdsmotioner så det är ett instrument som vi har. Det är förslag, vi försöker komma fram med kreativa förslag för att vi ska få diskutera det här i parlamentet. Jag menar att inte är det värre än så.

    När det kommer till partipolitik så är min erfarenhet så här långt att visst är det ju partipolitik i allra högsta grad från majoriteten och det är väldigt hårda nypor också. Det erfor jag som ersättare i näringsutskottet när vi behandlade tilläggsbudgeten. Jag har inte varit med om det riktigt. Jag har varit i lagtinget i 16 år, men det var någonting exceptionellt. (… taltiden slut).


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:16

    Tack, talman! Jo, jag håller också med om att även majoritetspolitik är partipolitik och den kan man ju driva på olika sätt. Det kanske gäller för oss alla att släppa på en typ av rädsla som man har för att ge poäng åt motståndarna. I det här läget finns det antingen bara vinnare eller bara förlorare och just nu så tappar vi en del kraft som vi skulle kunna ha annars.


  • Jag vill också ta upp ett alldeles dagsfärskt exempel. Vi från oppositionen tyckte att man skulle göra en avstämning igen med föreningar och organisationer. Vi tyckte att utskotten skulle jobba med Producentförbundet, Ålands näringsliv, Visit Åland och facken. Men där sa majoriteten nej, vi måste vänta på tilläggsbudgeten. Men då kallade vi själva och bjöd in hela lagtinget. Så jag tycker att det är lite förmätet att prata om att oppositionen ska hålla sig lugn och att vi inte ska ägna oss åt partipolitik. Vi försöker ju med till buds stående medel.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:18

    Tack ledamoten Sjögren för den påminnelsen. Det var faktiskt en sak på min lista som jag glömde. Det var ett bra sätt - när det inte går att komma fram på ett annat sätt och diskutera och få information - att helt enkelt ställa till med de aktiviteterna själva. Det är kanske så som vi får jobba då för att se till att vi i oppositionen har den information som vi tycker att vi behöver och kan diskutera med de aktörer i samhället som man som politiker behöver diskutera med.

    Så jag ser fram emot att vi, om vi inte hittar andra vägar, fortsätter att ordna sådana öppna höranden och kanske utvidga dem till att också andra än politiker kan delta för att få den dialogen med näringsliv och även med tredje sektorn som vi behöver.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.