Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.
Diskussion.

Statsrådet allmänna sammanträde gav den 19 mars 2020 till riksdagen en proposition om förslag till ändring av avräkningsgrunden som avses i självstyrelselagen för Åland. I propositionen föreslås att avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen för Åland höjs till 0, 47.

Bästa ledamöter, låt oss börja med en kort tillbakablick. År 2013 tillsattes den så kallade Ålandskommittén vars uppgift var att totalrevidera självstyrelselagen. Där fanns representanter från Ålands lagting och från Finlands riksdag. Efter ett stort antal möten så kom man år 2017 till slutsatsen att man inte kan nå enighet om hur arbetet ska gå vidare. Det fanns åsiktsskillnader dels från Helsingfors sida och kanske man från åländsk sida inte heller var helt enig där på slutrakan.

Trots goda intentioner och trots en god ledning, under Tarja Halonens ledning, så kunde man inte komma i mål. Efter en del politiska diskussioner enades man då om att man skulle lyfta ut den ekonomiska delen och arbeta vidare med den. Som ett incitament för det fanns också arbetet som hade inletts på rikshåll med vård- och samhällsreformen som skulle få implikationer på avräkningsbeloppet till Åland.

Den reformen har inte aktualiserats ännu, men det oaktat så har man ändå, tack vare politiskt arbete i dialog med Helsingfors, valt att höja och delvis förändra också överföringar mellan Helsingfors och Mariehamn.

Det jag vill säga när det gäller det politiska arbetet är att det inte har varit "one man show" eller en kvinnas show, utan det är många - både våra tidigare lantråd som nu finns i salen; ledamot Camilla Gunell och Katrin Sjögren och även många andra - som intensivt har varit med i det här arbetet. Det har varit en lång process som gör att vi står här idag.

Det som är lite speciellt med ändringen av 0,47, som jag har kallat lagförslaget, är att det inte kräver en kvalificerad majoritet i Finlands riksdag. Det kräver inte heller att det vilar över nyval, utan det är, som man brukar säga, en vanlig lag som kan tas med enkel majoritet.

Det som skiljer det nya förslaget till överföringar mellan Helsingfors och Mariehamn är att det nu finns två komponenter. Det finns ett avräkningsbelopp och det finns en skatteavräkning. Skatteavräkningen innehåller förvärvsinkomst, kapitalinkomst, käll-, samfunds-, tonnage- och lotteriskatt, medan avräkningsbelopp baserar sig på statsbudgetens inkomster förutom de skatter som ingår i skattavräkningen och nya statslån.

En av grundtankarna med systemet var att skatteavräkning skulle gynna en utveckling av det åländska näringslivet. Därför att förvärvs-, kapital- och samfundsskatten skulle i princip bara gå en vända via Helsingfors och sedan komma tillbaka. Det skulle då vara ett incitament för att vi som beslutsfattare skulle förbättra eller försöka förbättra näringslivets möjligheter ytterligare.

I det system som nu finns framtaget så är avräkningsbeloppet cirka 60 till 70 procent och skatteavräkningen cirka 30 till 40 procent.

När det gäller skatteavräkningens slutavräkning så finns det en trygghetsfunktion inbyggd som gör att Åland ska kompenseras om beloppet av de samfunds- och kapitalinkomstskatter som Åland erhåller med mer än 10 procent understiger det belopp som skulle ha uppstått om man fortsättningsvis hade haft det gamla systemet.

Tittar man på de siffror som finns medtagna i förslaget så ser man att det görs en uppskattning på en diskrepans på 44 miljoner när det gäller överföringar mellan år 2020 och år 2021. Vi ska komma ihåg att den prognosen gjorde finansministeriet före coronakrisen. De senaste prognoserna som vi har fått från finansminister visar att avräkningen skulle vara cirka 187 miljoner och skatteavräkningen cirka 93 miljoner, vilket sammantaget skulle landa på 280 miljoner. Det är också nästan identiskt, det skiljer ett antal miljoner på de prognoser som ÅSUB nu har räknat fram. Det är ju en viss skillnad på 280 miljoner och 312 miljoner, det är över 30 miljoner mindre.

Det som var viktigt, när landskapsregeringen gav sitt utlåtande till finansministeriet kring den här lagen, var att lagen skulle vara permanent. Vi kunde inte acceptera att den skulle vara tidsbunden, eftersom vi då helt skulle ha tappat kontrollen när tiden hade gått ut. Då fanns det ingenting som skulle ha estimerat att vi kunde ha sagt att nu ska vi ha en ny lag som ser ut si eller så. Därför tycker jag också att det är glädjande att det finns inskrivet i propositionen som har kommit från presidenten att Ålands lagting inte kan ge sitt samtycke till en tidsbunden lag. Det är en av de viktigaste sakerna som vi lyfte upp från landskapsregeringens sida.

Jag tror att jag vågar säga att det här lagförslaget hade vi aldrig fått till stånd om vi inte hade haft en fungerande dialog med politikerna i Helsingfors. Jag nämner inget speciellt parti här, men det är bara genom dialog som man kan få förändringar till stånd. Så är det. Vad man säger i ett slutet rum öga mot öga, det kan kanske ha en liten annan vinkel. Men i alla fall så är det viktigt att man tillsammans arbetar vidare. Det som är bra för Åland ska vara bra för landet Finland, och det som är bra för Finland ska också vara bra för Åland.

Jag tror att jag stoppar här. Jag säger bara avslutningsvis att det förstås nu ligger i lagtinget och det är ni som avgör när ni vill behandla det här. Motsvarande lagförslag ligger nu i grundlagsutskottet och vilar eftersom Finlands riksdag har fattat ett beslut att bara ärenden som är direkt kopplade till corona och som är av brådskande karaktär hanteras.

Lagtinget har således möjlighet att ettdera fatta beslut före det har passerat grundlagsutskottet, alternativt vänta med det. Från landskapsregeringens sida har vi naturligtvis inget inflytande över hur lagtinget väljer att processa det. Men vi tror, i de diskussioner som vi har haft med vicelantrådet, att det kan ge lite extra tyngd i argumentationen för vår egen riksdagsledamot om lagförslaget redan är accepterat av Ålands lagting. Tack.

Jag har egentligen ingen fråga utan mera ett kortare resonemang.

Jag vill börja med att säga att det känns tryggt att höra att lantrådet pratar om dialog, det är det som för saker och ting framåt. Det känns väldigt positivt med tanke på förra veckans höjda tonläge för vissa håll.

När det gäller golvet eller trygghetsfaktorn, det som vi alla kanske trodde här i lagtinget att aldrig skulle bli aktuellt, så en medarbetare på ÅSUB hade ett scenario med fem olika konjunkturlägen på Åland i olika bilmärken där den sämsta var en Trabant. Jag ska inte säga att vi är på väg dit, men det känns mer aktuellt idag än vad det kanske gjorde för några månader sedan.

Ett tack till de politiker och speciellt till de tjänstemän som verkligen jobbade in den trygghetsfaktorn för den är verkligen viktig idag.

Sedan när det gäller ekonomin så i propositionen finns ett avsnitt där vi ser överföringarna till Åland. Vi ser att mellan 2007 och 2016 så var genomsnittet ungefär 223 miljoner, uppskattningen för (… taltiden slut).

Talman! Jag uppfattade aldrig riktigt frågan, men jag väntar på nästa replik.

Jag fortsätter. Ser vi på överföringen så är uppskattningen från år 2018 274 miljoner och år 2019 272 miljoner, alltså det är över 20 miljoner mer de senaste åren än vad vi hade i genomsnitt 2007-2016. Dit jag vill komma är vikten av att vi har gjort oss beroende av en väldigt hög intäkt och med tanke på det nya systemets betydelse för att vi har ett aktivt och välmående näringsliv. Med tanke på pandemin och kortsiktiga ekonomiska lösningar så är det också av stor vikt att långsiktigheten finns i det som landskapsregeringen nu gör, speciellt näringslivsmässigt.

Har lantrådet och landskapsregeringen planer på att tillverka ett nytt regeringsprogram som verkligen visar vägen framåt? För det här ska ju börja gälla om cirka åtta månader.

Talman! Det är ställt utom allt tvivel att vi efter pandemin, inte bara här på Åland utan även i resten av världen, går en ny verklighet till mötes där vi inte kommer att ha samma summa pengar att investera varken i välfärd eller i någonting annat.

Det betyder också att för att regeringsprogrammet ska kunna vara ett dokument som man kan förhålla sig till så kommer det, i likhet med många andra lagstiftningar och annat, att behöva revideras. När det så kommer att ske, det kan jag inte svara på här i dagsläget. Men vi är nog alla medvetna om i den här salen att vi kommer att möta en ny verklighet här, en ny ekonomisk verklighet ganska snart.

Tack, herr talman! Tack för presentationen. Jag tror att det är mycket viktigt att utskottet och landskapsregeringen kanske tittar närmare på vad de här siffrorna kommer att betyda. Vi är alla glada för att vi har kommit till det här resultatet med en höjning av avräkning, men det kolliderar för det nya systemet blir verklighet under en ganska svår ekonomisk tid. Vilket blir det verkliga utfallet i siffrorna?

Sedan skulle jag önska att lantrådet kanske kunde säga någonting om fortsättning av processen för revideringen av självstyrelselagen. Var ligger man där nu? Har man utsett någon oberoende ordförande för den gemensamma arbetsgruppen?

Talman! Vad gäller de ekonomiska analyserna så finns det nog en stark samsyn både från regeringen och det samlade lagtinget att vi behöver få fram ett siffermaterial som är så säkert som en prognos kan vara i dessa tider. Där tror jag inte alls att det kommer att stöta på någon patrull. Jag tror att vi alla välkomnar ett samarbete oberoende vilken position vi har för tillfället.

När det sedan gäller revideringen av självstyrelselagen så har det förts fram olika namn fortsättningsvis men inget beslut är ännu fattat. Vad gäller själva processen så har vi haft en tjänsteman åtminstone och även vicelantrådet har under delar de sista veckorna arbetat intensivt med den. Men jag tror inte att det finns någonting att presentera ännu eller att ta ställning till för det samlade lagtinget.

Tack, herr talman! Det är väl säkert så att också det här arbetet har tagit en välbehövlig paus och fokus är på andra saker nu. Vad kan man veta i dagsläget om tidtabellen? Det var ju sagt att vi ännu i november i ett normalscenario skulle ha kommit någonstans i det här arbetet. Finns det några nya signaler på hur tidtabellen för totalrevisionen kommer att se ut?

Talman! Det var Ålandsansvarige ministern Anna-Maja Henriksson som hade satt tidtabellen till november. Då resonerade vi som så att vill man från rikshåll ha en snabb process så inte ska vi vara den som bromsar, utan vi började arbeta ganska intensivt med detta.

I de diskussioner som vi har gentemot Helsingfors så är det nog väldigt, väldigt lite, i princip ingenting, som har gått vidare där. Allt fokus för Finlands regering och också för många av tjänstemännen är satt på corona. Det mesta ligger nog on hold för tillfället. Min bedömning är att tidtabellen med november är orealistisk.

Talman! Presidentframställningen med den överenskomna höjningen av avräkningsgrunden är sista spiken i hela det komplicerade bygget som utgjort förändringen och reformeringen av självstyrelselagens ekonomikapitel.

Att höja avräkningsgrunden till 0,47 % ökar, med nödvändighet, landskapets grundfinansiering och utfallet bli cirka 10 miljoner mer på årlig basis. Den nödvändiga ökningen av grundfinansieringen tillsammans med de framsteg som utgörs av att vi betraktas som skattetagare och att befolkningsutvecklingen tas i beaktande är framsteg när det gäller den ekonomiska självstyrelsen.

Men som min gode vän John Holmberg, tillika lagtingsledamot, sade så borde det här vara en glädjens dag, men som vi alla vet så tornar mörka moln upp sig av helt andra slag när det gäller ekonomin. Det känns som två parallella universum. Det är trots allt positivt att löftena hålls och förhoppningsvis att processen kring revideringen av självstyrelselagen som helhet fortsätter och tar steg framåt.

Det komplexa och arbetsdryga arbetet fortsätter nu, förhoppningsvis med målsättningen att ro en ny självstyrelselag i hamn. Vi vet alla vad som finns på bordet; grundlagens förhållande till självstyrelselagen, de gemensamma resurserna, behörighetssystemet och finansieringen av eventuella övertaganden, och som vi alla vet idag; självstyrelsen under beredskapslagarna som sätter fokus på helt nya problem och otydligheter.

De simuleringar som gjordes av ÅSUB i.o.m. det nya ekonomiska systemet har de flesta av oss i minnet. Vi minas alla Mercedesen och Trabanten. Det medför en viss ekonomisk självstyrelseutveckling och i de mest pessimistiska simuleringarna visar trots allt att det nya systemet ger oss ett något bättre utfall på längre sikt.

Det är också värt att komma ihåg, som flera har nämnt här, att det nya ekonomiska systemet, och nu till på det coronakrisen, sätter press på näringspolitiken och effektiva strukturer, ja på hela det åländska samhället som helhet. Vi har ett grannlaga arbete framför oss, både samhället, politikerna och näringslivet. Tack.

Talman! Jag vill inledningsvis relatera till Moderat samlings gruppanförande om det ekonomiska systemet. Det är i sak inte mycket som har ändrats sedan det anförandet, med undantag för att riksdagens talmanskonferens har beslutat att pausa behandlingen i grundlagsutskottet till förmån för grundlagsutskottets arbete med att granska exempelvis statsrådets hantering av coronakrisen.

Det är förstås inte en optimal sits för självstyrelselagen att vi nu har att lita på att löftena inte sviker. Men de reella alternativen till detta är få. Det är skäl att minnas att det här är kulmen på en bautaprocess där flera regeringar och lagtingsledamöter har engagerat sig i oerhörda mängder diskussioner med Helsingfors, diskussioner som kulminerat i den överenskommelse vi nu har framför oss förkroppsligad i denna reviderade proposition.

Låt oss därför hålla vår tydliga transparenta och gemensamma linje som vi hållit så här långt och låt oss ge vårt samtycke till denna proposition. Tack för ordet.

Herr talman! Den här propositionen kommer, precis som utlovats, och vi kan inte göra så mycket mer idag än att vara nöjda och glada över det. Ett långt, långt arbete har kommit så här långt och det är i enlighet med de förhandlingar som har förts med Helsingfors i den här frågan under många, många månader och många, många år.

Det är många gamla lantrådet här i salen. När vi skriver våra memoarer så kan vi säkert berätta om olika aftonskolor med regeringarna i Helsingfors där de absolut hade varit helt omöjligt med en höjning av avräkningsgrunden för landskapet Åland.

Nu har det på något sätt hänt på grund av olika skeenden också i finländsk politik, men också på grund av ett tydligt krav från självstyrelsen om att detta är en berättigad åtgärd och att vi måste, i takt med att vår befolkning ökar, också ha möjlighet att kunna öka finansieringen till landskapet.

Sedan är det lite ödets ironi att vi går in i det nya ekonomiska systemet i tider av sådan oro och ekonomisk kris som coronaviruset har utsatt våra ekonomier för. Det blir samtidigt det allra yttersta stresstestet på det här systemet, hur det sedan utfaller.

De siffror som nu finns i propositionen så vet vi alla, också här i enlighet med lantrådets redogörelse, att redan är föråldrade och det är siffror som på sätt och vis redan är inaktuella. Det betyder ju att det är ett grannlaga och viktigt arbete att få nya konturer på de här siffrorna och nya indikationer på vad dessa kan innebära. Vi ska givetvis hålla tummarna för att beloppen blir så fördelaktiga som möjligt för Ålands del. För det är utan tvekan så att vi kommer att ha mycket ekonomiska utmaningar att hantera också efter krisen.

Vi har i samband med den här propositionen eller tidigare i samband med redogörelsen och annat också berört frågorna kring detta. Jag tror vi är nöjda idag med att konstatera att det man har lovat har också hållits. Jag tror att det var väldigt avgörande att statsminister Rinne besökte Åland i oktober. Det var en mycket viktigt punkt på resan för att faktiskt komma i mål och sedan har regeringen Sanna Marin hållit den inslagna linjen.

Det som för mig går mest till minnes i den här historien är ändå hur otroligt effektiva och konsekventa våra tjänstemän på finansavdelningen och regeringskansliet har varit och hur man verkligen - långt utöver de timmar man behöver arbeta i landskapsförvaltningen - har lagt ner arbete på det här. Det har varit svårt. Jag tror att vi alla tar till oss, men särskilt dessa personer som har jobbat med den här framställningen, det som Niilo Jääskinen sade; "ingen slår ålänningarna när det gäller kunskap om självstyrelsen". Det är ett bra signalement och någonting som vi ska bära med stolthet och vara nöjda över. Tack för det, herr talman.

Talman! Innan jag glömmer bort det så vill jag förena mig i det som ledamoten Gunnel underströk; alla dessa osjungna hjältar som sällan de facto tackas för det de gör. Det finns ett gediget grundarbete som nu har lett fram till det här resultatet att vi kan se fram emot en höjd grundsumma, grundprocentsats från 0,45 till 0,47 procent.

Från Centerns lagtingsgrupp har vi ingenting att invända mot det, tvärtom. Det är någonting som blir bättre, i varje fall i teorin.

Däremot vill vi gärna ta tillfället i akt att understryka att det blir inte bättre om vi inte själva ser till att det blir bättre. För ett faktum med det nya finansieringssystemet är att självstyrelsen får mer att säga till om när det gäller vår gemensamma ekonomiska trygghet. Har vi inte tillräckligt bra saker att sälja så kommer våra intäkter att sjunka, och det är det riktigt svåra och utmanande i hela den här uppgiften.

Trots att vi nu lever under tider som kommer att begränsa oss på många sätt, inte bara oss utan också våra grannländer och då menar jag att Finland och Sverige i första hand, så måste vi minnas att de också har drabbats av coronavirusets effekter och där kommer man också att se en förändring i resandemönster. Jag hoppas jag att vi från Åland kan stå redo när den förändringen börjar träda i kraft. Vi behöver ha varenda en besökare som finns till Åland. Vi behöver ha dem hit för att gå på kulturfestivaler, för att gå på musikfestivaler, för att spela Alandia Cup, för att fylla alla våra hotell, för att besöka det nya besökscentret i Bomarsund och lyssna till vår historia. Vi måste kunna göra folk lite klokare när de kommer hit så att de samtidigt lämnar efter sig tillräckligt mycket pengar så att vi därmed kan försäkra oss om en intäkt. Det där får vi aldrig glömma. Det är lätt hänt att man låter framtiden förmörkas av de moln som man uppfattar, men trots det får vi inte glömma att det finns faktiskt en morgondag och den är väldigt, väldigt viktig att hantera.

När det gäller vårt förhållande mot Finland så tycker jag, och vi i lagtingsgruppen har diskuterat det, att det så klart finns utmaningar, det finns det mellan en självstyrelse och en republik. Men det här arbetet som har lett fram till 0,47 så visar att det finns ett förtroende och det finns en win-win situation. Den har faktiskt understrukits under denna coronakris i det att Finlands försörjning har säkrats av fartyg som ägs från Åland. Tack vare skatteundantaget och dess effekter så har ålänningarna lyckats bygga upp en infrastruktur som fungerar även när länderna runt om oss har stängt. Det är någonting väldigt, väldigt starkt och någonting oerhört viktigt. Nu ser vi det omedelbara att försörjningsberedskapscentralen till viss del finansierar de här rutterna. Det är bara toppen av isberget, det arbete som har lagts undertill gör det alls möjligt att dessa transportleder fungerar.

Och vi ska minnas att det som är bra för självstyrelsen är bra för Finland och det är bra för Sverige. Kan vi fortsätta arbeta på det här viset med entreprenörskap och genom att se möjligheter och locka hit folk så kommer det här att gå väldigt bra.

Därför ser vi fram emot en rimligt snabb behandling av det här. Det kan säkert vara som lantrådet säger att det kan tala för oss i den fortsatta behandlingen i Finlands riksdag. Trots det och mot bakgrund av den mer offensiva näringspolitik som allt detta kräver så kanske det vore en idé för lag- och kulturutskottet att kanske begära en liten handläggning från finans- och näringsutskottet. Tack för ordet.

Talman! Världen har ju överrumplats av bilder från Venedig och fått information om Kinas förbättrade luftsituation. Här på Åland händer ju saker. Tittar vi på oss på siktdjupet utanför Langeskär så ser man två meter ner. Det var länge det var så.

Jag undrar om lekplatserna på Sottunga kanske återhämtar sig vad gäller fisket? Jag undrar om Föglöfjärdens bergbotten också kanske kan fyllas med sediment? Vi måste nu tillåta oss att diskutera vilka verksamheter som vi vill bygga vår ekonomi på. Det nya ekonomiska systemet ställer verkligen sådana frågor, behovet av en aktiv näringspolitik, men med vilken typ av näringspolitik? De framtidsbranscher som vi ser ligger ju inom transporter och omställningen av desamma; inom energi, ekoturism, finans, IT primärproduktion. Där finns det en hel del att göra. Jag understöder det förslag som ledamoten ställde här avslutningsvis.

Tack, talman! Jag hade tänkt avstå, men jag uppfattade det som en beställning så jag fortsätter ett tag.

Jag delar uppfattningen från ledamoten Holmström. Det är inget lätt skifte vi står inför. Att det nu uppfattas som renare på sina håll, det kan hända. Vi vet dock inte hur det skulle ha sett ut ifall vi inte skulle ha drabbats av coronaviruset. Allt handlar om ögonblicksbilder som man inte riktigt kan dra slutsatser av. Ändå är det ju klart att ju mindre vi gör desto bättre miljö får vi. Men i det måste vi väga in att det är ju fint om man också kan leva och inte bara överleva.

Tack, talman! Ärade parlament, givetvis är det en lite småhistorisk dag att höjningen av avräkningsgrunden i vårt självstyrelsesystem då också har nått lagtinget.

Utöver de ord som lantrådet gav som vägkost till lagtinget så skulle jag personligen säga att jag inte känner någon direkt oro för detta lagförslags vidare öden i riksdagen i Helsingfors i och med att det är fråga om en vanlig lag. Vi behöver vi inte oroa oss när det gäller den politiska situationen i Helsingfors, i och med att sannfinländarna också i samband med den remissdebatt som var i riksdagen i samband med regeringsproppens avlåtande dit så gick starkt emot också denna för Åland positiva lagförslag.

Jag håller helt med det som sades från talarstolen här tidigare om att vi bör tacka våra tjänstemän, vilket ledamot Gunell lyfte. Det är sannerligen många som har gjort stora insatser. I och med att vi nu är inne på hyllningen till olika organ etc. så bör vi nog komma ihåg grundlagsutskottets roll i den här frågan. Det var unikt, sett ur ett historiskt perspektiv, att det var grundlagsutskottet i samband med den finska sotereformen (landskaps- och vårdreformen) som meddelade att när det gäller Ålands och självstyrelsen så behandlar man inte Åland på det sätt som Sipilä regeringen tänkte sig. Det var grundlagsutskottet som markerade att Åland behandlas särskilt och inte som ett bihang till andra former. En oerhört viktig markering och unik med tanke på att grundlagsutskottet genom decennierna inte alla gånger varit på Ålands sida. Det var nog den tydliga markeringen som utskottet riktade till de övriga delarna av statsmaskineriet, i synnerhet till finansministeriet, som till sist gjorde att isen lossnade.

Här får jag också anledning att tacka den åländska riksdagsledamoten Mats Lövström. Faktum är att han via grundlagsutskottet, både då och nu, gör ett otroligt bra arbete.

När det sedan gäller den finska fortsatta processen med en vård- och landskapsreform så måste vi komma ihåg att även om vi har ändrat vårt ekonomiska system som träder i kraft från årsskiftet 2021, så kommer vi ändå att ha en problematik när det gäller det sätt som den vårdreformen antagligen kommer att finansieras. Det kommer trots allt att bli aktuellt med ett Ålandsavdrag med tanke på att vi sköter sjukvården själva etc. Delar av den problematik som var aktuell under de tidigare mandatperioderna så kommer vi fortsättningsvis att ha med oss, men det blir någonting i första hand som riksdag och regering i Helsingfors får hantera och kommer inte - vad jag kan se - att göra att vi åländsk sida kan eller ska göra någonting. Tack, talman.

Talman! Jag vill stämma in i den hyllningen till grundlagsutskottet. Det är mycket värdefulla skrivningar och betänkande som har kommit från grundlagsutskottet, och förstås vår egen riksdagsledamot, men också väldigt många i det tidigare grundlagsutskottet. Under förra mandatperioden var ju delar av Ålandskommittén mycket initierade och kunniga. Jag tror vi var dit åtminstone ett tiotal gånger för att hålla fram Ålands positioner.

Jag skulle också i det här sammanhanget faktiskt vilja lyfta upp grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie. Hon var mycket vänlig och intresserad och initierad i de här frågorna, så hon gjorde också ett stort arbete.

Jag kan hålla med tidigare lantråd Katrin Sjögren om ordförande Lapinties insatser. Jag tror att vi alla har varit oerhört positiva till att möta den typen av politiker som representerar riksdagen. Med facit i hand så var det ju synd att vi inte fick henne med i Ålandskommittén från början. Det var en av tankarna att hon också kunde ha varit med. Det är som ledamot Sjögren säger, oerhört många av dem som var med i Ålandskommittén hade kunnat fortsätta att bidra till för oss positivare lösningar.

Jag kan väl säga, om det tillåts talman, varför Ålandskommittén fick svårigheter i den andra etappen av sitt arbete efter riksdagsvalet 2015 berodde på att det byttes ut ganska många av dem som var oerhört tongivande, inte minst socialdemokraten Johannes Koskinen och att vi tappade honom inför det fortsatta arbetet.

Tack, herr talman! Tack vicelantrådet Jansson. Jag tänkte passa på att fråga lite grann om hur vicelantrådet ser på framtiden och det här samarbetet. Dels har det ju valts en kommitté här på Åland under ledning av vicelantrådet, men sedan ska det också vara en gemensam arbetsgrupp med riket, om jag förstår det rätt. Man avvaktar där på att en oberoende ordförande ska utses. Hur ser vicelantrådet på den här samverkan mellan Åland och den gemensamma arbetsgruppen? Hur ska vi börja det här arbetet, när ska det börja och ska man då fokusera på de här 3-5 punkterna som nu återstår? Hur ser vicelantrådet på hela arbetet som nu återstår?

Tack, talman! Det är jätteavgörande frågeställningar som ledamot Gunell lyfter. Jag vill nog faktiskt inte föregripa när vi tillsammans ska diskutera hur vi gör i den här situationen. Jag tror att fler av oss känner att vi inte kan vara nöjda med det som ligger. Ledamot Sjögren räknade upp de utmaningar vi har. Sedan har vi också, vilket hon nämnde, det här med beredskapsförhållandet. Så vi har ju vissa centrala tyngdpunkter.

Med tanke på den ekonomiska nedgången och annat så tror jag kanske att vi inte kan förvänta oss några enorma framsteg. Men jag hoppas fortfarande att vi kommer att vara eniga om att vi måste lösa grundlagsfrågan. En självstyrelse som kan gröpas ur med hjälp Finlands grundlag är inte hållbart. Vi har detta med de gemensamma resurserna och nu i och med beredskapsproblematiken har vi också den frågan som vi måste ta med oss.

Ja, tack för det. Visst är det så. Jag tror att det finns en stor enighet om att det är en självklar fråga att reda ut, förhållandet mellan grundlagen och självstyrelselagen. Visst kan det här undantagstillståndet ha medfört nya frågor som nu också aktualiseras i samband med revisionen.

Så vi får väl återkomma till det här samarbetet. Har vicelantrådet något namn, något önskemål om någon ordförandekandidat som han här kan säga att vore den bästa för det här arbetets fortsättning?

Tack ledamot Gunell. Jag kommer att avstå. Jag har ett önskenamn, men man ska inte ropa hej före man är över bäcken.

Jag kan inte låta bli att säga att jag var en av de första som tyckte att president Halonen skulle vara en perfekt ledare för Ålandskommittén. Den gången fick jag min vilja igenom. Vi vet alla att det är ett ganska krävande uppdrag att förena Ålands och Finlands intressen som ordförande för en gemensam arbetsgrupp. I och med att vi nu har Niilo Jääskinen som EU-domare så är vi av med den kraften. För jag kan säga att vi skulle faktiskt ha behövt Jääskinens oerhört balanserade framtoning också nu i den här avgörande spurten. Men så är det, goda krafter efterfrågas från många håll.

Jag hoppas att den nya kommittén ska kunna sammanträda inom maj månad så att vi har en första avstämning, och då måste vi börja bestämma var vi ska sätta in våra sista krafter på att åstadkomma en så bra slutspurt som möjligt.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas? Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.