Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Talman! Ärade lagting. Landskapsregeringen har lämnat ett förslag till parlamentet om ny polislagstiftning. Särskilt i detta fall är det angeläget att framhålla att lagförslaget i allt väsentligt motsvarar den gällande polislagen på Åland. Det handlar alltså inte främst om förändringar i sak när det gäller den åländska polisens vardag, men ändå en markant förändring som jag återkommer till.

    Huvudfrågan denna gång är att landskapsregeringen konstaterat att systemet med dagens så kallade fulltextlag, en lagtingslag av blandad natur med både åländsk och övervägande finsk behörighet, inte kan anses vara ett fungerande system av flera orsaker. Den främsta anledningen till valet av blankettlag som lagstiftningsteknik är att den nuvarande fulltextlagen inte kan anses vara ett rättssäkert system eller överhuvudtaget svara upp mot kravet om god lagstiftning, det vill säga att medborgarna, ålänningarna kan dela ta del av gällande lagstiftning på ett enkelt sätt.

    I lagförslagets motivering redogörs för att det under perioden 2014 till 2019 gjordes enbart en ändring i den åländska polislagen. Under samma period genomfördes 14 förändringar, alltså 14 uppdateringar i Finlands polislag, alla sistnämnda 14 lagförändringar var direkt tillämpliga helt eller delvis på Åland. Men detta faktum har inte framgått av den åländska polislagen. Efter det att lagtinget genomförde ändringar i den åländska fulltextlagen, i kraft den 1 juni i fjol 2019, har Finlands polislag ändrats fem gånger. Även sistnämnda ändringar berörde nästan uteslutande riksdagens behörigt. Denna haltande lagstiftning har ställt, och fortsätter tills det nu aktuella lagförslaget har trätt i kraft, helt orimliga krav på den åländska polismyndigheten om att göra en korrekt tolkning av till vilken del de finska lagändringarna är tillämpliga på Åland med stöd av riksdagens lagstiftningsbehörighet.

    Eftersom det handlar om en myndighet som bland mycket annat även inbegriper rätten till tvångsmedel har landskapsregeringen valt att frångå traditionen på det här området med så kallade fulltextlag på polisområdet. Även med beaktande av att en egen poliskår utgör en central del av den åländska autonomin.

    Har då regeringen klarat av att svara upp mot tidigare lag- och kulturutskottets beställning i november 2018 om att landskapsregeringen vid nästa större revidering av polislagen bör överväga en ändring av lagen så att det i lagen enbart ingår bestämmelser inom lagtingets behörighet, medan det på rikets behörighetsområde hänvisas till gällande riksdagslag? Svaret på den här frågan är förstås nej. Vi har inte lyckats leva upp till de förväntningar som även undertecknad hade i november 2018 och som finns att läsa i lag- och kulturutskottets betänkande nr 5/2018-2019

    Eftersom många bestämmelser i polislagen är områden där behörigheten är både blandad och till och med invävd, så skulle en uppdelning i en åländsk polislag och en blankettlag av finska polislagen, där vissa bestämmelser undantas för Åland, vara direkt omöjliga att förverkliga. Jag vill understryka att det här är min egen bedömning som ansvarig minister.

    Till exempel i andra kapitlet gällande polisens allmänna befogenheter så skulle det i blankettlagen ingå bestämmelser om gripande av en person, men till exempel bestämmelser om avspärrningar av platser och områden skulle ingå i den åländska lagen. Lagtillämparna skulle behöva läsa tre lagar parallellt. I de fall där en enskild bestämmelse ingår i områden som är blandad behörighet så skulle bestämmelsen antingen behövas tas in i den åländska polislagen med stöd av 19:3 självstyrelselagen eller att en eventuell åländsk avvikelse tas in i blankettlagen av den finska polislagen.

    Bästa lagning! Det smärtar mig, men enligt min bedömning så är det inte möjligt att ha en renodlad åländsk polislag med bestämmelser enbart inom lagtingets behörighet och en blankettlag som enbart skulle innehålla bestämmelser som är riksdagens behörighet.

    I den föreslagna blankettlagen, som ni nu har att hantera bästa lagting, har den åländska lagstiftningsbehörigheten tagits tillvara genom bestämmelser som beaktar åländska särförhållanden och övrig åländsk lagstiftning och uppgifter som är polisens uppgifter; kriminologi, uniform, beväpning, rättelseyrkande och besvär etc.

    Sedan i lagen om Ålands polismyndighet, som är av fortsatt central betydelse, så finns det tillsammans med paragraf 5 i lagförslaget de särskilda bestämmelser som reglerar lagtingets behörighet.

    Jag vill också passa på att betona att valet av lagstiftningsteknik inte på något sätt påverkar eller överhuvudtaget inkräktar på detta parlaments behörighet.

    Talman! En egen poliskår är, som framgår av lagförslaget, av stor betydelse för Åland. Jag vill i sammanhanget passa på att konstatera att även utan den problematik som förorsakas av gällande fulltextlag så är utmaningarna för den åländska polisen fortsatt stora. Eftersom det till övervägande del är finska lagstadganden som styr den dagliga verksamheten; förundersökning, tvångsmedel med mera. Det förs mer eller mindre en daglig kamp för att den enorma mängd av anvisningar och tillämpningsdirektiv som utfärdas i finsk språkdräkt inom en rimlig tid ska återfinnas på svenska. Inom utbildnings- och specifikt fortbildningssidan så är läget fortsatt prekärt för alla som inte behärskar finska. Det blir tyvärr, talman, åter nödvändigt att från politiskt håll göra en markering om att rådande situation och pågående diskriminering av svenskspråkiga poliser inte är acceptabel. Vi har ju faktiskt stöd i gällande överenskommelseförordning med Finland om att det ska ordnas bland annat kurser för åländsk polis när landskapsregeringen så anser det nödvändigt.

    Vi kommer här att ta vid det som dåvarande kansliminister Nina Fellman vidtog under hösten 2019, det vill säga en diskussion både på politisk- och på förvaltningsnivå. Tack, talman.


  • Tack, herr talman! Vi kan med detta förslag konstatera att självstyrelsen inte längre kan upprätthålla en åländsk lagstiftning inom polisområdet. Man ger vika för praktiska omständigheter; kostnader och alldeles för lite resurser för att uppdatera lagberedning osv. Det här är väl sådant som vi har befarat länge. Vi gjorde 2014 ett försök att ha en egen åländsk polislag, därför att polisen är en viktig del i ett autonomisystem och en väldigt unik del av autonomier runt om i världen. Men nu är alltså den eran till ändå kan vi konstatera.


  • Tack, talman! Ja, det är klart man kan sörja, ledamot Gunell. Men vi har bara att konstatera att det är självstyrelselagen för Åland som anger vilken behörighet detta parlament har. Är det som så att man önskar förändringar till den delen, det vill säga förstärka vårt utrymme inom det polisiära, så är det i det sammanhanget som vi måste yrka på förändringar; övertagande av rättsområden som är centrala för polisens verksamhet.

    Men bästa ledamot Gunell, anser ledamoten att det är bra lagstiftning, när man läser en lag så vet man inte om stora delar av den är obsolet? Är det verkligen en bra lagstiftning? Är det så att ledamot Gunell hyllar den typen av lagstiftningsmodell?


  • Tack, herr talman! För min del så är jag mycket pragmatisk och jag är också i min självstyrelsepolitiska framtoning mycket pragmatisk. Jag är mindre för de stora talen och de stora symbolerna och mera för att självstyrelsen ska vara ett mervärde för ålänningarna. Det ska fungera i praktiken.

    Det som är förvånande är att det är ledamoten Harry Jansson som lämnar sin tidigare uppfattning om att vi ska ha åländsk lagstiftning på de områden som ligger nära medborgarna. Det är Centern och regeringen som här byter spår, inte jag. Jag bara konstaterar att nu sker det också på polisens område.


  • Tack, talman! Nu förstår jag lite kanske den förvirring som tycks råda mellan delar av parlamentet. Vi förändrar ingen lagstiftningsbehörighet. Vi bara konstatera att det här är ett faktum. Det är så här som Ålands självstyrelse ser ut 2020 på tröskeln till 100-års firande. Vi är avklippta i mångt och mycket. Det är bara så, för riksdagen har inte gett ifrån sig makten till den här delen. Försök inte med några vackra ord om att vi nu lämnar någonting. Vi lämnar ingenting. Vi bara konstaterar att nuvarande system inte är hållbart. För tänk er själva en situation där polisen griper någon och så kommer den brottslingen att gå fri på grund av att man har tillämpat fel lag. Det är inte ett bra samhälle som ledamot Gunell sitter och hyllar just nu.


  • Tack, herr talman! Jag ska fatta mig kort. När vi är inne på pragmatism så kanske jag, med förbehåll för att jag inte tidigare har suttit i lagtinget, kan redogöra för min syn på den här lagen från min tidigare arbetsroll som fältare. Jag har mött mycket frustration från polisens håll, inte mot fältarna utan mot lagen som har varit. På fältet har man varit frustrerad över tillämpningar och bristfälliga anvisningar. En verktygslåda är ju bara praktisk ifall den är ordnad så att man vet vad man ska använda. När man ska skruva en skruv så ska man ha en skruvmejsel och inte en hammare, vilket detta handlar om.

    Jag välkomnar alla sätt att förtydliga polisens arbete för dem på fältet. Som sagt, det var en kommentar jag ville ge, för den tidigare har lagen har lett till mycket, mycket frustration.

    Att se till att detta tillämpas på rätt sätt och att den åländska tillämpningen faktiskt är applicerbar enligt självstyrelselagen så utgår jag ifrån att Centern värnar om.


  • Tack ledamot Påvals. Bra synpunkter! Det är just dels avsaknaden av anvisningar inom ramen för det finska regelverket som har direkt applikation på åländskt territorium. Det är stort problem och det faktum att poliskåren har att hantera olika lagsystem också idag. De kan inte lita på den åländska polislagen, de kan inte vara hundra procent säkra på att just den bestämmelsen är i kraft på dagens Åland. Det är ju en situation som är helt ohållbar.

    Sedan kan man ju ironisera, som delar av oppositionen gör, att nu lämnar vi självstyrelsen. Det handlar helt enkelt om att värna om det system vi har. Vi konstaterar att vi har provat med fulltextlag och det var inte hållbart på sikt, därför att vi har inte de resurser som krävs för att följa med Finlands riksdag i lagstiftningsarbetet.


  • Tack, herr talman! Nej, det är väl lite så att man behöver väga också den praktiska tillämpningen och möjligheten att specificera lagstiftningen mot just självstyrelsens påverkan. Om det är som vicelantrådet menade här nu, att det överhuvudtaget inte påverkar den åländska lagstiftningsbehörigheten så får vi hoppas på det. Jag sitter i en sådan att jag är ny i lagtinget och slipper bemöta allt som har varit tidigare, fastän de kan finnas olika åsikter om det i den här salen. Jag välkomnar att det blir enklare för polisen att utföra sitt arbete på fältet. I det här avseendet måste praktik gå före.


  • Tack igen, ledamot Påvals. Det är exakt så. Jag vill avslutningsvis understryka att självstyrelselagen anger vår behörighet. Den rubbas på inget sätt. När det gäller lagarna om Ålands polismyndighet, lagen om ordning och säkerhet och andra lagstiftningar som tangerar samma rättsområde så lever de exakt och har samma status som tidigare. Det är bara det att nu måste vi, för att få polisens vardag att fungera, se till att vi har ett regelverk som är up-to-date hela tiden. Det kan inte vara som så att vi på grund av en lagstiftningskontroll, som i värsta fall tar fyra månader, får sitta och vänta på att vi på åländsk mark kan få de här förändringarna i skick. Det går helt enkelt inte.

    Man kan igen, med hänvisning till tidigare debatter i lagtinget, konstatera att lagstiftningskontrollen är en hämsko också för detta parlament.


  • Ledamot Jörgen Pettersson (C) Gruppanförande | 15:31

    Talman! Tack till vicelantrådet Harry Jansson för förslaget till ny polislagstiftning. Första gången som vi i centergruppen hörde att det kanske inte var så klokt att hålla sig fast vid den tidigare fulltextlagen för att i stället anamma en blankettlag höjdes ett och annat ögonbryn. Det är riktigt att säga så. Men i centerideologin så finns faktiskt också det att när man möter på oöverstigliga motstånd så gör man klokt i att anpassa sig till en ny verklighet. Det är ungefär där som vi är med polislagen. Vi hävdar inte att det handlar om att ge vika för att man inte längre mäktar med. Vi hävdar att det handlar om att använda resurserna som vi har, och som är rätt begränsade, till någonting som är bättre.

    Det visar sig väldigt tydligt i förarbetet och i hela beredningen av den nya polislagstiftningen, som för övrigt är föredömligt gjord, att man har gått igenom de fem tidigare ändringarna som man har gjort. Man har gått igenom varför det inte till alla delar har fungerat. Man har gått igenom kostnadseffekter, man har gått igenom en massa annat och landat i slutsatsen att vi har en bristande rättssäkerhet på Åland i jämförelse med vad man t.ex. har i Finland och i Sverige.

    Utan att gå in på alla detaljer som finns så måste man konstatera att synen på brott och straff inte är väldigt olika på Åland, i Finland, i Sverige, i Norge, i Danmark eller på Färöarna. Man ska hålla sig till lagens bokstav och man ska bära sig åt som folk. Ungefär så enkelt är det. Då kan man hävda att polislagen som sådan är viktig för autonomin. Där tror jag att vi har gjort en liten resa inom centergruppen. Jag tror att vi har gått in och sett den från början som någonting som är nödvändigt att ha helt och hållet som fulltextlag och vi har landat i slutsatserna att det kanske inte är det.

    När vi ser på de 14 förändringar som har gjorts i Finland varav bara en har gjorts på Åland så tornar det faktiskt upp en verklighet som inte är helt enkel att förhålla sig till. Det gör det lite svårare att leva enligt lagens regler på Åland och i Finland med tanke under vilken straffbalk som vi lyder på Åland.

    Det handlar alltså inte om att ge vika utan om att använda våra resurser på ett lite bättre sätt. Det handlar om att vi ska ha en såpass lika praxis som man har i övriga Norden, vilket antagligen gör vårt samhälle lite enklare och faktiskt också skapar resurser för att göra andra saker.

    Inom gruppen har vi ägnat rätt mycket tid åt detta faktiskt, för det var långt ifrån självklart att vi tyckte att det var en bra idé från början. Vi har kommit fram till slutsatsen att det alltså är en egen självstyrelselag som det handlar om, det är bara det att den baserar sig på den finländska polislagen. Det finns tillräckliga garantier för att vi ska kunna bygga upp en åländsk poliskår, så vitt det märks för medborgarna vilket på många sätt är det viktigaste.

    Det blir alltså en åländsk lag fast med finländsk bakgrund och det skulle den ha varit i vilket fall som helst. Därför har vi gått in för att vi stöder den till de allra flesta delar. Det är rättvist att säga att gruppen inte är helt och hållet enig. Vi har medlemmar, ledamöter, som ser det från ett annat håll och det är helt "fine" så måste det få vara. Men den stora majoriteten, den övervägande majoriteten, tycker att det här är ett pragmatiskt sätt att förhålla sig till lagstiftning och att göra den så rättssäker och så förutsägbar som någonsin är möjligt.

    Vi hörde under den här behandlingen också lagberedningen som rätt tydligt visade på att om vi skulle fortsätta med ett fulltextsystem så skulle det vara väldigt dyrt. Man måste alltså ha rätt mycket folk på plats för att se till att lagen hålls uppdaterad. De pengarna kan man kanhända använda till klokare saker för självstyrelsens utveckling. Det finns väldigt mycket vi kan göra utan att gå in på alla detaljer som i högre grad skapar ett Åland som vi vill ha och där kanske inte polislagen är jätteviktig för autonomin. Vi har ändå ett rätt tryggt samhälle på det stora hela.

    Vår uppfattning är att det nya lagförslaget ger rätten till att lyfta fram åländska särförhållanden på ett sätt som är tillräckligt bra. Vi tycker också att det är bra att man använder sig av begreppet - och det här är lite för lagstiftningsnördar möjligen - lagtingets behörighet och lagtingets lagstiftningsbehörighet. Det här är möjligen att föregå något. Det är fraser som man använder i revisionen av självstyrelselagen som ännu inte till fullo har trätt i kraft. Men det är någonting som det tidigare lag- och kulturutskottet har gått in för och har godkänt i likhet med detta lagting. Medan det i självstyrelselagen egentligen talas om landskapets lagstiftningsbehörighet så har man i detta förslag valt att gå in för lagtingets behörighet. Det är bra, för det stärker självstyrelsen om än på ett ganska finurligt och möjligen litet vis. Det är i detaljerna som de vackraste frågorna ofta döljs.

    Mot den här bakgrunden önskar vi lag- och kulturutskottet all lycka i arbetet med att gå igenom lagen i detalj. På ett övergripande plan så stöder vi från centergruppen förslaget. Tack, talman!


  • Talman! Det här ju absolut ingenting nytt. Samma argumentation har vi haft så länge jag har varit i lagtinget, snart 17 år. Att vi har haft problem att hinna med att uppdatera polislagstiftningen är absolut ingenting nytt, och samma argumentation som gruppledare Pettersson nu använde så har Liberalerna haft i åratal. Jag får väl tycka att det är bra då att man kommer till den här insikten och att man vill gå vidare. Men samtidigt har jag respekt för dem som tycker att det här är en viktig symbolfråga. Det är ett argument som jag absolut kan köpa, men för liberalernas del har vi ändå hamnat på den här pragmatiska sidan. Men det är absolut ingenting nytt! Polislagstiftningen har släpat efter i åratal till poliskårens förtret.


  • Talman! Tack för det. Det gläder mig att höra det gedigna stödet för vicelantrådet Janssons förslag. Jag tycker att det är viktigare att se till vad vi åstadkommer nu än vad man möjligen har tyckt tidigare. Jag tycker att det finns en poäng i att glädjas åt att vi har kommit så långt att vi kanske har ett förslag nu.


  • Talman! Om man inte lär sig av historien så är man mer än dum vill jag påstå. Jag tycker att det är viktigt att ha med sig historien också när man diskuterar i lagtinget.

    Gruppledare Pettersson sade att delar av centergruppen inte stöder det här lagförslaget. Är det gruppledare Petterssons uppfattning att majoriteten står bakom det här förslaget, eller räknar man med stöd från oppositionen?


  • Tack, talman! Jag ska bortse från epitetet som ledamoten Sjögren så frikostigt delade med sig av. Jag ser inte riktigt på vilket sätt det för framåt. Jag tror att man förvisso kan lära av historien, men jag tror att man trots det inte ska glömma bort att tajming är allt. Det som är möjligt en dag är möjligen inte tillämpbart följande, liksom tvärtom - och jag tror att vi behåller talturerna i den ordning som talmannen fördelar den. Som jag sade, i fall ledamoten Sjögren skulle ha bemödat sig att lyssna, så är en övervägande majoritet av centergruppen för detta förslag.


  • Tack, herr talman! Tack ledamot Pettersson. Jag tycker att det är klokt och uppriktigt av ledamoten Pettersson att erkänna att Centern har ändrat åsikt. Vi lade själva här, år 2014, fram en åländsk polislag och den har uppenbarligen inte fungerat. Farhågorna var att självstyrelsen inte har kapacitet att uppdatera den här lagen så att verksamheten blir tillräcklig. Resurserna finns inte för att ha den rättssäkerhet som den här verksamheten kräver.

    Men då tycker jag också att man ska sluta sedan, när det kommer nya regeringar som också ger blankettlagar, att härja om självstyrelsepolitiska svek. Nu har kanske inte Centern varit mest högljudd i det här, men nog varit med i den sången. Däremot har Ålands Framtid och Obundna sjungit det lovet länge här i lagtinget.


  • Tack, talman! Nu tror jag ju inte att det kommer att komma en ny regering på väldigt länge. Men att härja om blankettlagar tror jag kanske inte är genomtänkt till alla delar, för man måste nog se om de nyttjar självstyrelsen eller om de inte nyttjar självstyrelsen. Det är ändå så, måste man nog understryka, att alla blankettlagar är inte av ondo. Det finns blankettlagar som rör saker som vi kanske har nytta av för att stärka självstyrelsen på andra fronter och då ska man välja sina krig lite.

    När det gäller att man har försökt skapa en egen fulltextlag så kan jag inte riktigt vara kritisk mot det heller. Jag tycker att man ska pröva marken för att se hur långt man kan komma.


  • Ja, vi kan bara konstatera att vi nu har prövat att ha en åländsk egen lagstiftning inom polisen. Nu konstaterar vi att en sådan inte mer fungerar, utan man går till en blankettlagstiftning och så kommer det säkert att förbli i framtiden.

    Men jag tror att den praktiska hållningen och synen på självstyrelsen - som jag själv många gånger har fått stå för som kejsaren som talade om att kejsaren var naken - så mycket av ambitionerna här viker sedan undan på grund av kostnader och på grund av en pragmatisk uppfattning om att vi inte klarar av det här lagstiftningsområdet på ett annat sätt än via en finsk blankettlag. Jag bara konstaterar att det är så och att Centern här har svängt åsikt.


  • Tack, talman! Om man verkligen tycker att det är dåligt att ändra sin åsikt på basen av nya fakta, då är det faktiskt lätt olustigt alltihop. Jag tror på att man ska ta till sig ny information, vilket man nog faktiskt har gjort under den här perioden. Vi har verkligen sett hur den nuvarande lagstiftningen har fungerat, till alla delar har inte det varit tillräckligt bra och då gör man om. Svårare än så är det faktiskt inte.


  • Tack, talman! Tack ledamot Pettersson. Jag tycker att det är ett klokt ställningstagande som en majoritet inom Centergruppen har tagit gällande blankettlagstiftningen. Det är ingenting som kommer att påverka kvalitén, tvärtom. Det kommer att bli en högre kvalitet. Polisen kommer att kunna lägga resurser på rätt ställen, på fältet förhoppningsvis. Lagberedningen kan med sina resurser använda dem mer klokt och ändamålsenligt.
    Vi ska komma ihåg att vid varje lagstiftning där vi har möjlighet att göra en blankettlagstiftning så är det alltid billigare, snabbare och kanske mer effektivt. Det kan vara en genväg som man många gånger vill ta, men jag kan också förstå den majoritet eller minoritet här i salen som är för en fulltextlag inom det här lagförslaget. Men jag tycker att det är bra att en stor del av Centern har ändrat åsikt gällande lagstiftning.


  • Tack, talman! Jag tror att man inte ska hantera begreppet blankettlagstiftningar som "one size fits all". Jag tror att det finns skillnader i blankettlagstiftningar, allt passar inte Åland, det gör verkligen inte det. Vi har en självstyrelse som vi ska ta hand om.

    Jag håller i stort sett med vad ledamoten Holmberg säger, men inte riktigt när han säger att kvaliteten blir bättre, för det är en värdering. Vem väljer när en kvalitet är tillräckligt god? Det är svårt att gå in på en sådan diskussion. Men när det kommer till en sådan sak som polislag så behöver det inte nödvändigtvis handla om kvalitet, för det som är kvalitet för ledamoten Holmberg är kanske inte kvalitet för mig. Det kan finnas skillnader där. Men det vi nu försäkrar oss om är att alla i varje fall behandlas lika och det är nog ingen dålig sak för att vara en blankettlagstiftning.


  • Tack, talman! Det här ärendet blir ganska intressant. Eftersom vi står inför en tuff ekonomisk situation ett antal år framöver så kommer det också att sättas ljus på vad självstyrelsen får kosta rent lagstiftningsmässigt. Det var lite det som jag var inne på. Vid varje tillfälle som vi ska lagstifta nu så kommer det att vara billigare, förmånligare och mer kostnadseffektivt att t.ex. använda blankettlagstiftning.

    Sedan när det gäller kvaliteten så då hänvisade jag väl kanske mera - fast jag formulerade mig klumpigt för en gångs skull - till just gällande lagförslag i polislagen, för jag tror att den är nog ändå en kvalitetslagstiftning oberoende på vilken sida av lagen du står.


  • Talman! Det är riktigt. Vi kommer antagligen att få ett större tryck på att göra saker ännu mer rationellt, ännu mera kostnadseffektivt och till ett lägre pris på många sätt i skuggan av pandemin. Det tror jag nog att är helt riktigt. Ändå så får vi inte göra det allt för enkelt för oss. Det är väl där som den stora skillnaden mellan blankettlagstiftning och självstyrelsen och fulltextlagar finns. Är en blankettlagstiftning bara billig eller är den också bra? Det måste vara båda. Det kan inte bara vara det ena. I den här frågan har vi nu bedömt att polislagstiftningen ser likadan ut i stort sett i hela Norden och det är helt okej att den ser ungefär likadan ut också på Åland.


  • Ledamot Katrin Sjögren Gruppanförande | 15:48

    Talman! Den liberala lagtingsgruppen omfattar landskapsregeringens förslag på att förändra lagstiftningsteknik när det gäller polislagstiftningen. Lagförslaget innehåller inga materiella bestämmelser men nog en revolution. Det har varit en stark symbolpolitisk fråga att ha en egen polislagstiftning och den principiella diskussionen är både intressant och viktig.

    Under hela min tid i lagtinget har det varit som att svära i kyrkan att föreslå att polislagen skulle vara en blankettlagstiftning i stället för en fulltextlag, en egen fulltextlag.

    I lagförslaget framgår mycket tydligt varför det är pragmatiskt med en blankettlag. Vi har haft svårt att sköta våra åligganden på ett korrekt sätt. Självstyrelsen har inte mäktat med att hålla lagstiftningen uppdaterad. Polislagen har alltid släpat efter till poliskårens stora förtret.

    När det gäller behörighet så mellan tummen och pekfingret så är ungefär 80 procent av polisens befogenheter och lagstiftning riksbehörighet.

    Förr förra mandatperioden var jag ordförande i lag- och kulturutskottet och polislagstiftningen genomgick då en omfattande reform och med en helt ny lagstiftning. Det tog sin modiga tid i utskottet eftersom lagen, som sagt var, var väldigt omfattande. Under tiden som lagen låg i lag- och kulturutskottet så kom det kompletterande lagstiftning och processen fick helt göras om. Liberalerna drev då att vi skulle övergå till blankettlagstiftning och det var minsann inte nådigt. Kritiken var massiv. Jag kan ha förståelse för den självstyrelsesymbolik som finns och som jag har respekt för. Men det blev direkt pinsamt till slut att inte hinna med att uppdatera lagstiftningen så pragmatismen vann.

    Det är en revolution, samma partier som tyckte att det var direkt otillbörligt att ha en blankettlagstiftning när det gällde polislagen så framför nu att vi ska övergå till blankettlagstiftning. Jag tycker också att det kanske kunde tina upp diskussionen kring fulltextlag och blankettlagstiftning.

    Jag kan mycket väl dra mig till minnes den förra mandatperioden. Vi hade en hälsoskyddslagstiftning som vi tog som blankettlag, där blev det en kläm och stora delar av det som utgör regeringsblocket idag röstade för att vi ska ha en helt egen hälsoskyddslagstiftning. Då fick dåvarande landskapsregering bakläxa. Vi skulle ha en egen lagstiftning där man beslutar om hur många centimeter det ska vara mellan lavoar och toalett och hur man rengör simbassänger. Så visst är det en revolution!

    Talman! Jag vill fråga vicelantrådet direkt. Har landskapsregeringen majoritet för det här lagförslaget, eftersom det framkom här nu under Centerns gruppanförande att inte hela centergruppen stöder lagförslaget, om jag uppfattat situationen rätt? Har landskapsregering en majoritet för att skifta lagstiftningsteknik?

    Den liberala lagtingsgruppen stöder den ändrade lagstiftningstekniken och att man går in för blankettlagstiftningsmetoden.


  • Tack, talman! Man vet inte hur man ska ställa sig när ledamot Sjögren är i farten. Det är både hyllning och sågning åt alla håll.

    Vad gäller det tidigare så måste jag konstatera att jag tycker att det var starkt av dåvarande lag- och kulturutskottet, våren 2013, som åstadkom en fulltextlag som klarade lagstiftningskontrollen utan den minsta anmärkning från ÅD. Så det var fantastiskt med tanke på att övervägande delen - inte 80 procent men den överväldigande delen - av behörigheten ligger i riksdagens händer.

    Vad gäller det nu föreliggande förslaget så är det ju ingen revolution. Blankettlagar ingår i vårt system och vi måste ju från tid till annan bedöma när det mest pragmatiskt och även ekonomiskt att köra den modellen. Som vanligt när landskapsregering agerar så finns det stöd för lagförslaget också i det här parlamentet.


  • Ja, man kan bara konstatera att den där ödmjuka tonen var väldigt kort i vicelantrådets karriär. Jag försöker vara både positiv och konstruktiv. Jag tycker att det är av alldeles särskild betydelse att veta eftersom det framkom i Centerns gruppanförande att inte hela centergruppen stöder den här förändringen i lagstiftningsteknik. Hur är det med Obundna, Hållbart Initiativ och Moderaterna? Har vicelantrådet någon uppfattning om det?


  • Tack, talman! Som jag avslutade den förr repliken med så inte skulle ju landskapsregeringen lägga fram detta förslag om man inte var säker på att den överväldigande delen av regeringsblocket tycker att det här är det enda möjliga i nuläget.

    Jag tror väl att när ledamöterna med Katrin Sjögren i spetsen har lugnat ner sig så är det ingen revolution. Det är bara ett pragmatiskt synsätt. Vi konstaterar att vi har försökt med fulltextlag, men redan det faktum att vi har en lagstiftningskontroll betyder att vi alltid kommer att ligga minst 6 månader efter riksdagens lagstiftningstakt, och då utgår vi ifrån att lagtinget behandlar en sådan ändring snabbt och det inte är något sommaruppehåll osv. Ibland är det bara att ta skeden i vacker hand och konstatera att detta är vår självstyrelse 2020.


  • Talman! Jag tycker att vicelantrådet ska sluta mästra med sina härskartekniker och säga hur jag ska hålla mina anföranden. Jag säger precis vad jag vill tills talmannen stoppar mig. Vi har alltså en spricka i regeringsblocket.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Gruppanförande | 15:55

    Talman! Detta kan vara en historisk dag, när vicetalman Harry Jansson eventuellt med stöd av obundna och moderater lägger fram ett förslag till lagtinget om att anta Finlands polislag som blankettlag. Det är ju trots allt i det blocket som motståndet har funnits i en väldigt gäll ton och väldigt länge.

    Det har inte alltid låtit så här bland dessa partier, eller bland Åländsk Center som hävdat att självstyrelsens lagstiftningsbehörighet på området är en så oerhört viktig fråga att man i åratal hållit fast vid en åländsk fulltextlag, trots att den gav upphov till otydlighet, till krångel och högre kostnader för både polis och allmänhet. Det blev till slut omöjligt att bena ut vid varje given tidpunkt vad som egentligen gäller på Åland.

    Jag känner en viss tacksamhet över att det inte är jag som minister som lägger fram det här lagförslaget. Hade jag gjort det så hade vi fått en svekdebatt utan dess like.

    Vid den senaste uppdateringen av polislagen, som innehöll en rad förtydliganden och moderniseringar, och som redan när lagen gavs till lagtinget borde ha följts av flera, nästan med en gång, så diskuterades frågan här i lagtinget. Man började kunna skönja en öppning, en uppluckring om man så vill, av ett tidigare hårdnackat motstånd mot den pragmatiska hållning i frågan som bland annat socialdemokrater och liberaler alltid har stått för.

    I behandlingen i lag- och kulturutskottet av det lagförslaget, som vicetalman Jansson då ledde, gick utskottet vidare och konstaterade att det kunde vara dags att se över frågan.

    Låt mig därför å socialdemokraternas vägnar framföra ett tack till regeringen och till vicetalman Jansson för att man gjort det enda vettiga i en fråga där man faktiskt hade fel. Det blev för krångligt med egen åländsk polislag. Det här blir bättre.

    Det betyder naturligtvis att det nu blir ännu viktigare att man i förvaltningen, hos polisen och i regeringen följer med och informerar den åländska allmänheten om förändringar i finländsk lagstiftning, eftersom polislagen nu i allt väsentligt bestäms i Finlands riksdag. När frågorna inte längre kommer hit till det här parlamentet så är det viktigt att man diskuterar någonstans, på något sätt de centrala och viktiga frågor som berör grundläggande fri- och rättigheter och som nu så att säga automatiseras. Det vore intressant att höra hur regeringen har tänkt göra med den saken. Hur ska den viktiga diskussionen föras på Åland när besluten om uppdateringar av polislagen fattas i Finland och per automatik kommer att gälla på Åland? Kanske är det också något som utskottet kunde fundera på. Tack, talman.


  • Talman! Jag tycker att lagtingsledamot Fellman tar upp en väsentlig fråga, för det är nämligen så att polislagstiftning är viktigt, det berör människorna. Vi vet också att den här snabba lagstiftningstakten har att göra med att polisens arbete blir allt mer komplext och komplicerat. Vi har terroristlagstiftning och övervakningssystem som är nog så viktiga så att vi ska kunna diskutera eller debattera här i lagtinget. Det försvinner nu. Vi behöver gemensamt fundera hur man ska kunna få någon form av redogörelse, meddelande eller någonting annat så att också lagtinget, självstyrelsen och parlamentet håller sig uppdaterad vad som händer på den här fronten.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 15:59

    Absolut, det finns en rad oerhört viktiga och komplicerade områden i polislagstiftningen; sådant som rör terrorism, som rör penningtvätt, som rör användning av tvångsmedel och som rör övervakning av privatpersoner i deras liv. Då vill jag säga att jag tycker att det är bra att man går in för en blankettlagstiftning. Men möjligheten för oss att diskutera de här frågorna blir betydligt begränsade. Jag tycker att det vore rimligt och viktigt att man från regeringshåll funderar över hur det ska göras.


  • Tack, talman! Jag förstår ju förstås att oppositionen vill ha det här till en jättestor fråga. Det är revolutionerande har vi hört. Men för mig är det här helt en praktisk sak. Faktum är ju att kursändringen gjordes i november 2018 då ett enigt lag- och kulturutskott - ursäkta mig men vad jag minns - var eniga om att till landskapsregeringen hemställa om att nästa gång man ser över polislagen se till att förändra det här systemet. Det var inte hållbart. Och bästa ledamot Fellman, det var ju det som hände under föregående mandatperiod som var problemet, dvs. att dåvarande landskapsregeringen, under ledning av ledamot Katrin Sjögren, inte brydde sig om de här 14 förändringarna före det var nästan för sent. Det skulle ha förutsatt att man skulle ha fullföljt det som var sagt, när lagtinget antog fulltextlagen 2013, att ständigt uppdatera. Det visar på att det inte håller.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:01

    Jag är helt enig med vicetalman Jansson att den här förändringen är nödvändig. Men jag tycker att det är magstarkt, när man själv har ändrat åsikt i en för självstyrelsen fundamental fråga för att man har tagit reson i frågan, att man sätter ansvaret för den för förändringen på den förra regeringen och den förra mandatperioden där man jobbade så snabbt det bara gick med de lagberedningsresurser som stod till buds för att få alla de ändringar till lagtinget som nödvändigt behövde göras. Vicetalman Jansson vet lika väl som alla andra hur ont om resurser det är vid lagberedningen, och det är en av orsakerna till att man måste göra den här förändringen, att vår lagberedning inte hinner med i den takt som behövs.


  • Där är vi helt eniga ledamot Fellman, där har vi vårt stora problem, men i kombination med lagstiftningskontrollen. Under den föregående mandatperioden provade vi faktiskt att starta ett lagberedningsjobb före riksdagen hade tagit sitt beslut och det slutade ju inte särskilt lyckligt. Så det visar att vi sitter i samma båt.

    Jag tycker att vi varken behöver gotta oss i det som har varit eller att jag nu då tvingas ta skeden i vacker hand, utan jag konstaterar att vår autonomi är rumphuggen på många sätt, särskilt när det gäller den egna polisens utrymme vad gäller lagstiftning.

    Men vi har gemensamma utmaningar kvar. Jag hoppas att oppositionen är med på att vi måste nog höja tonläget när det gäller den diskriminering av poliskåren som pågår idag. Behärskar man inte finska så har man ingen chans till en fortsatt karriär.


  • Ledamot Nina Fellman (S) Repliksvar | 16:03

    Tack, talman! Det vore mig främmande, även om det känns rätt mänskligt, att lite gotta mig åt att någon som har hållit en väldigt hög profil i en fråga faktiskt tvingas ta reson och ändra sig.

    Jag fick inget svar på min fråga eller min förhoppning om att det skulle komma någon slags efterföljande diskussion eller ett system för hur vi i lagtinget och i det åländska samhället ska diskutera förändringar i polislagstiftningen som berör oss, men som vi som parlament inte kommer att hantera. Så jag hoppas att utskottet tar sig an den här frågan och funderar på hur man kan gå vidare.


  • Ledamot Anders Eriksson Gruppanförande | 16:04

    Tack, herr talman! Den självstyrelse vi har haft i snart 100 år befinner sig, enligt mitt förmenade, i kanske den mest utsatta situation den någonsin befunnit sig i, och då har det minsann varit ganska många attacker under åren. Vi befinner oss kanske rent av i självstyrelsens ödestimme. T.ex. EU-medlemskapet kapade en kännbar del av Ålands beslutsrätt. Den finska nationalism som råder i dag, långt dirigerad av sannfinländarna har gjort att det är omöjligt att förnya och modernisera självstyrelsen på det sätt som gjorts i tidigare revisioner.

    Ändringen av grundlagen, och det tolkningsföreträde som grundlagsutskottet fick, har satt mycket av de gamla sanningarna ur spel. Också coronapandemin visade med all tydlighet hur ihålig och bräcklig nuvarande självstyrelse är. Listan kan göras lång. Jag ser att vicelantrådet nickar instämmande.

    Nu kanske någon tycker att jag börjar detta anförande onödigt dramatiskt, men det här min åsikt och jag tycker det finns fog för den. Jag ser faktiskt väldigt mörkt på möjligheterna att komma framåt med en förnyad självstyrelse av modernt och internationellt snitt. Mot den bakgrunden anser jag det är enormt viktigt att vi värnar om den behörighet som vi har, att vi inte aktivt nedmonterar de rättigheter vi har.

    Ålands självstyrelse står sig dåligt i jämförelse med andra autonomier runt om i Europa. Det har de flesta komparativa studier som gjorts visat. Men på ett område är vi, om inte unika så åtminstone i jämförelse med de flesta andra autonomier i en ovanligt stark ställning. Det vill säga inom ordning och säkerhet har de flesta länder noga sett till att hålla all ordningsmakten i sina egna händer för att vid behov kunna kuva även de som erhållit autonomi.

    Herr talman! Hur kan det då komma sig att Åland har en egen behörighet när det gäller polisväsendet och vad kan vi göra med den behörigheten? Det heter ju, som känt, att för att kunna förutse framtiden så måste man kunna sin historia. Jag tror att ledamot Sjögren rentav sade att man är dum om man inte lär sig någonting av historien och det ligger mycket i det.

    Den historiska bakgrunden till att vi har den behörighet vi har går tillbaka till tiden före självstyrelsen trädde i kraft och då militärguvernör Bonsdorff höll i den finska spiran här på Åland. Bonsdorff hade av någon anledning tagit hit enbart finskspråkig militär för att hålla ordning på ålänningarna. Vid ett tillfälle när det brann i Mariehamn sprang en ung pojke och skulle ringa i brandklockan. Militären ropade åt honom att gå därifrån, men han förstod förstås inte finska och började ringa i klockan varvid militären öppnade eld. Den unge mannen klarade sig tack och lov med livet i behåll. Man kan dra på mun, men den här situationen ledde till att vid förhandlingarna i Genève om Ålands statstillhörighet så blev resultatet att det inte kom flera militärguvernörer utan man inrättade ett nytt ämbete ”landshövding” som enbart kunde utses om denne hade ålänningarnas förtroende. Och, här kommer det fina, i förlängningen kom stadganden om att ålänningarnas ska ha en behörighet över polismakten för att motverka finskspråkig ordningsmakt på Åland.

    Fru talman! Den saken är faktiskt för mig lika viktig idag som den var för 100 år sedan, dvs. att ordningsmakt, hela samhällsservicen i stort även i framtiden ska vara svenskspråkig. Det är ju hela ”affärsidén” med vår självstyrelse att vi ska kunna leva och verka på svenska Vissa av oss, och det var inte jag, har kraftfullt protesterat mot att det red poliser i Mariehamn med texten POLIISI på ryggen. Gränsbevakningen har gjort passkontroller på finska osv. Jag vill att så här centrala samhällsfunktioner också framledes ska ske på svenska som ursprungstankarna var. Därför är det viktigt att vi ska bevara den behörighet vi har.

    Fru talman! I de två första meningarna i framställningen står det så här: "Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar Finlands polislag som blankettlag. Samtidigt upphävs den nu gällande polislagen för Åland."
    Jag vill öppet och ärligt säga att det här kan jag inte omfatta. Det här står jag inte bakom. Det har jag sagt gång på gång i gruppen och på möten med regeringsbasen så det är ingen nyhet därvidlag.

    Vissa har sagt att den behörighet vi har mest är kosmetika och symboler, men det stämmer inte. I nu gällande polislag för Åland tas t.ex. skötseln upp, dvs. förvaltningen av polismyndigheten. Polisens uppgifter tas upp, terminologin tas upp, apropå bevakningen av vårt svenska språk och uniform och beväpning tas upp apropå Poliisi och tung beväpning.

    De som vill ha allt som i riket har sagt att 80 % av behörigheten över polisväsendet hör till rikets behörighet och det är förstås bra nära sanningen, så är det. Men den delen innehåller mest teknikaliteter, enligt mitt synsätt. Behörigheten över den dagliga verksamheten ligger tungt i de 20 % som är vår behörighet. Det försökte jag med ovanstående uppräckning få lagtinget att förstå. Och värt att notera är att via överenskommelseförordningar sköter vi en hel del av det som faktiskt är rikets behörighet. Varför ska vi betala för det i så fall om den åländska polisen ändå ska bli en stämpeldyna? Det ber jag utskottet att speciellt titta på.

    Att Åland har en egen poliskår, anpassad efter lokala behov, som upprätthåller allmän ordning och säkerhet samt i övrigt tillförsäkrar allmänheten skydd och hjälp är en central del av den åländska självstyrelsen.

    Jag tycker att det är en väldigt ensidig analys av val av lagstiftningsteknik i den här framställningen. Under rubriken 3.2."Utmaningar med s.k. fulltextlag som lagstiftningsteknik" räknas faktiskt alla tänkbara och till och med otänkbara argument upp för val av lagstiftningsteknik. Men vilka utmaningar blankettlagstiftningsförfarandet har för Ålands självstyrelse berörs inte med ett ord, vilket är rätt allvarligt tycker jag.

    Under punkt 5, "Förslagets verkningar" står det så här: "Liksom vid all blankettlagstiftning där förändringar i rikets lagstiftning träder i kraft per automatik krävs att landskapsregeringen aktivt följer förslag till lagändringar i rikets polislag och om behov av avvikande bestämmelser inom Ålands lagstiftningsbehörighet finns tar fram lagförslag om detta. Det här, mina vänner, är det intressanta, för detta sker väldigt sällan enligt mitt förmenande. Lagberedningen och landskapsregeringen har ett juridiskt bekymmer om inte en fulltextlag anpassas till den del det hör till finsk behörighet. På samma sätt så blir det ett väldigt stort juridiskt bekymmer om inte EU-direktiv implementeras. Därför är det alltid bristande resurser inom lagberedningen. Men om den åländska självstyrelsen inte bevakas så blir det inga påföljder. Det är den huvudsakliga orsaken till att jag inte vill släppa i väg ett så här pass viktigt politikområde till blankettlagstiftningsdjungeln som jag väljer att kalla det.

    Avslutningsvis, vissa säger att Åland ändå äger frågan oavsett val av lagstiftningsbehörighet. Inte heller detta stämmer enligt mitt menande. Det finns ju, som jag tror att de flesta av er vet, väldigt olika typer av blankettlagar. Den vanligaste är att man har en blankettlagstiftning utan några undantag alls. Det andra är att man har en blankettlag med vissa specifika undantag eller det tredje är att man har en blankettlag så som den är skriven i dag dvs. att det finns inga undantag överhuvudtaget.

    Det har ju pratats om att det blir så arbetsdrygt att ha en fulltextlag. Men det tredje alternativet, den formen av blankettlag, så är precis lika arbetsdryg. Det är bara det som jag pekar på, att det är inte några påföljder om man inte bevakar de åländska rättigheterna.

    Alla ändringar som träder i kraft per automatik över sådant som även är vår behörighet försvinner om man inte har de här undantagen. Det är väldigt viktigt.

    Ålands lagting har antagit en lag i viss utformning. Ett år senare så är den lagen någonting helt annat än vad det här parlamentet förhoppningsvis avsåg att den skulle vara. Så därav står jag bakom den här framställningen. Tack.


  • Tack, fru talman! Tack också ledamot Anders Eriksson. Det var ett bra och välformulerat anförande som mycket väl beskriver den argumentation och synsätt som ledamoten har framfört också i centergruppens möten. Jag respekterar den och konstaterar samtidigt att vi har så pass lite att säga till om de facto vad gäller polisens verksamhet eftersom Finland sitter på förundersökningslagen, tvångsmedelslagen och allt som kan kopplas till säkerhet etc. så det blir inte så mycket kvar. Vi måste komma ihåg att Finland gick med på att ge oss sin egen polis en gång i tiden, men man var mycket noga med att se till att det var strama tyglar. Det är ju därför som vi måste ha med i lagstiftning 2020 att landshövdingen har en roll både vad gäller tillsynen av polisen och när det gäller poliskårens uniform och beväpning. Det är den självstyrelse vi har i dag anno 2020.


  • Jag tycker att det är klädsamt och bra att man kan respektera att man har olika åsikter och det måste man ju kunna göra i en demokrati, annars är det ingen demokrati.

    Men jag håller inte med när vicelantrådet Jansson säger att vi har så lite att säga till om. Vi har de facto ganska stora påverkningsmöjligheter på den dagliga verksamheten och det är den som är den viktiga, som det sades tidigare i ett anförande, den del av verksamheten som ålänningarna ser.

    Jag försökte också ge den historiska bakgrunden. Det var ju ingenting även här som man ifrån finsk sida tyckte att "oj vad bra, det där ger vi åt ålänningarna så är vi lite hyggliga". Man blev faktiskt, tack vare den här speciella händelsen som jag beskrev, tvungen mer eller mindre att ge den här behörigheten som vi fick för hundra år sedan. Jag vill inte ge bort den behörigheten.


  • Det är väl här som våra synsätt skiljer sig åt. Vi ger inte bort någon behörighet med detta förslag. Tydligt anges i landskapslagen om Ålands polismyndighet, i lagen om ordning och säkerhet med mera, lagtingets behörighet och också i blankettlagen angivna undantagen i paragraf 5 så pekas det på var vi har behörighet. Ingen av de behörigheterna påverkas. Det påverkar inte heller den åländska polisens vardag. Därför att allt som har att göra med uniform, beväpning och identiteten, som vi hoppas att kommer att bli extra tydlig under jubileumsåret, så har vi i våra egna händer. Problemet är och förblir svenska språket i ett Finland som inte förmår serva oss inom deras eget (… taltiden slut).


  • Om jag börjar med det sista så är det kanske ett av huvudmotiven för mig för att jag vill hålla den här behörigheten i våra egna händer. Det är riktigt. Jag har läst lagframställningen kanske mera noga än vad många, många andra har gjort. Vi påverkas inte materiellt just nu, men vi påverkas framöver och därav min oro.

    För tittar man på det som står i punkt 3 i "Landskapsregering övervägande" så säger man att det ansågs väsentligt ur såväl polisens som medborgarnas synvinkel att polisens befogenheter liksom medborgarnas skyldigheter i förhållande till polisen, och de rättigheter medborgarna har i sina kontakter med polisen, finns detaljerade i landskapslagstiftning. Man sade också att man skulle bidra till överskådlighet om man hade den egna poliskåren och den åländska behörigheten över allmän ordning och säkerhet i den åländska självstyrelsen. Jag må vara gammalmodig, men (… taltiden slut).


  • Ledamot Tage Silander Gruppanförande | 16:18

    Fru talman! Det kan vara besvärligt och dyrt att stifta egna lagar. Det kan vara jobbigt att följa upp om vi har den situation som vi har nu, att vi är avhängiga en massa beslut som tas på annat håll och vi själva ska försöka ändra vår lagstiftning i takt med att det ändras i Helsingfors. Det har vi bevis på.

    Vi som medborgare och också polismyndigheten måste i varje enskilt tillfälle, varje sekund egentligen, kunna veta vad som gäller. Så har inte varit fallet nu. Det har varit en viss osäkerhet om det är den finska lagen eller den åländska lagen som man ska följa. En mycket stor faktor för oss, när vi tar ställning till den här lagstiftningen, är just frågan om rättssäkerhet. Man måste veta vad som gäller.

    Blankettlagar behöver inte vara av ondo. Jag går inte alls in på den här historiska beskrivningen och pajkastningen som vi hörde under den senaste timmen. Jag bara konstaterar att det behöver inte vara av ondo.

    I situationer där vi ser en stor vinning och betydelse av att avvika så kan vi, om vi vill, lagstifta i enlighet därmed. Men så länge överensstämmelsen är tillräckligt stor med vad vi vill, och den lagstiftning som vi vill använda, om överensstämmelse där är väldigt, väldigt, väldigt stor då kan det inte vara alltför stort bekymmer att följa den lagen.

    Det som var intressant här, tycker jag, var det som lagtingsledamot Nina Fellman tog upp, en fråga som jag faktiskt inte har ägnat hemskt mycket tid och tankemöda på. Det gäller uppföljningen, och inte bara polislagen utan överhuvudtaget när vi har blankettlagar. Följer vi med tillräckligt noga med de förändringar som successivt sker så att vi, om vi vill, kan tänka oss att avvika och ta en egen lagstiftning om vi märker att den inte motsvarar det som vi är ute efter?

    Sedan så vill jag ju ändå konstatera att vi ger ju inte bort någon behörighet överhuvudtaget genom det här. Vi har precis samma behörighet som tidigare. Vi använder bara en annan lagstiftning så länge vi tycker att den fungerar och är bra. Vi skulle fast kunna använda svensk lagstiftning, så där teoretiskt åtminstone, även om vi inte gör det.

    För den moderata gruppen så vill jag då meddela att vi stöder det lagförslag som nu ligger. Tack, fru talman.


  • Tack så mycket, talman. Jag tycker att det var ett väldigt balanserat inlägg och vill tacka så mycket för det, ledamot Silander.

    Jag kan ju för Hållbart Initiativs sida säga att det här är också en självklarhet för oss. Jag tänkte faktiskt inte ta tillfället i akt och gå upp i talarstolen och säga det. Huruvida man ska ha en blankettlag eller inte är ju verkligen sak samma. Vi har begrundat huruvida lagstiftningen uppnår det man vill åstadkomma och till vilket pris, och som ledamot Silander påpekade så verkar det vara dyrt att uppdatera den här lagen eftersom den är en fulltextlag. Det har efterfrågats klargöranden från polisen. Det handlar också till syvende och sist om rättssäkerhet. Så till den delen så vill vi understöda.


  • Ledamot Tage Silander Repliksvar | 16:22

    Tack, fru talman! Det är bra att det understödet kom. Jag är inte alls överraskad över det, men det var bra att det kom.

    Det som jag vill avsluta med att säga, som ledamot Anders Eriksson framhöll med önskvärd tydlighet, är att betona vikten av att vi pratar svenska och betjänas på svenska. Oavsett om det är egen lagstiftning eller om vi apar efter någon annan och hänger på så gäller det till hundra procent.


  • Ledamot Camilla Gunell Anförande | 16:23

    Tack, fru talman! Det är på många sätt en mycket intressant dag. Har man varit med ett tag så är det också lite trevligt att se hur saker och ting förändras över tid.

    År 2011 när regeringen Gunell skrev sitt regeringsprogram tillsammans med Moderaterna och Centern så då var läget i poliskåren att man tyckte att i Ålands lagting brydde sig alldeles för lite om själva verksamhetens innehåll och alldeles för mycket tid ägnades åt symbolfrågor som uniformernas utseende och vad som skulle stå på polisbilarna osv. Om jag minns rätt så gjorde lag- och kulturutskottet ett särskilt besök hos polisen. Jag tror att ledamoten Harry Jansson då ingick i utskottet och man kom tillbaka och var rätt bestörta över hur polisen såg på lagtinget och vad som diskuterades när det gällde polisfrågor.

    I alla fall, den här diskussionen kring blankettlag eller åländsk lag fanns också då. Vi gjorde då en överenskommelse om - och jag tror nog att det var socialdemokraterna som fick ge efter i sin uppfattning då - att vi skulle gå in för en åländsk lag. När den här lagen presenterades var minister Gun-Mari Lindholm här i lagtinget 2011 och det var framförallt då den liberala lagtingsledamoten och kanske polismannen Åke Mattsson som framhöll att det här inte var hållbart i längden, det kommer att bli problem just med uppdateringarna, att hålla lagen färsk och aktuell och att det blir tolkningssvårigheter.

    Sedan hade man ett stort projekt att översätta och se till att det fanns polisanvisningar som polisen skulle kunna använda i sin tillämpning av lagarna. De här anvisningarna är väl inte skrivna än idag. Det är ganska lång tid som har gått sedan 2014. Vad beror det på? Vi får väl lämna den analysen nu. För om jag förstår detta rätt så kommer ju nu också de finska anvisningarna att tillämpas och användas på Åland. Då blir det ännu viktigare att man ser till att utbildningar och fortbildningar på svenska finns i tillräcklig grad i Finland och att alla de här dokumenten som finns under lagstiftningen för polisens arbete också finns på svenska och finns på svenska direkt och inte med någon slags årlig eftersläpning. För då har vi ett nytt problem i självstyrelsen eftersom vår poliskår ändå ska fungera på svenska och vi får en annan sorts eftersläpning.

    Sedan är det ju mycket riktigt och mycket klokt av ledamoten Fellman att se den här problematiken när lagtinget ska föra diskussioner här om polisfrågor, eftersom all förändring i polislagen kommer att göras i Helsingfors. Det är helt utanför vårt inflytande och uppdateringarna i lagen sker per automatik.

    Om vi fortfarande vidhåller att behörigheten över ordning och säkerhet är en viktig del av autonomin så måste vi också ha en levande diskussion i Ålands lagting kring de här frågorna. Hur gör vi det? Landskapsregeringen har inte presenterat något förslag men jag lägger gärna ett. Jag tycker att antingen behöver man komma med en särskild redogörelse till lagtinget där man redogör för de förändringar i finländsk polislagstiftningen som också blir gällande på Åland, så att vi får tillfälle att diskutera det här. Vi kan inte påverka den, men vi kan diskutera den och åtminstone kan vi vara medvetna om vilka förändringar som görs. Eller så lägger man ett extra kapitel i den självstyrelsepolitiska redogörelsen där man berättar om vilka förändringar som görs i polislagstiftningen så att vi ändå hänger med här.

    Men jag är nog väldigt glad för att det är centermannen Harry Jansson som lägger fram den här lagen i dag. Skulle det ha varit tidigare minister Fellman så skulle det ha blivit en schavottering utan dess like. Jag skulle inte ens vilja höra hur argumenten skulle ha lytt från ledamoten Harry Janssons håll.

    Ålands Framtid håller sin linje, det har jag respekt för, vad Obunden Samling tycker om saken har vi ännu inte fått höra, men det kanske vi får höra. Men i alla fall så från och med nu, alla de partier som står bakom den här lagen, så tycker jag att det är slut med den diskursen att komma här sedan och säga att blankettlagar på något vis är ett svek mot självstyrelsen. Ibland är det en modell som man måste ta till när man vill vara praktisk och när man vill spara kostnader och så vidare.

    Men nog är det ju en ny ambitionsnivå när det gäller lagstiftning och självstyrelsepolitisk hållning som nu framförallt vicelantrådet Harry Jansson ger uttryck för. Tack.


  • Talman! Jag tycker att det är ett bra förslag som Socialdemokraterna kommer med. Vi måste också fortsättningsvis ha en polisdiskussion och polislagstiftningsdiskussion i Ålands lagting. Också det kunde vara på ett ganska pragmatiskt sätt, det skulle kunna vara i ett kapitel i den självstyrelsepolitiska redogörelsen, man tar in vad som har hänt med polislagstiftningen där. Jag stöder Socialdemokraterna i de här tankegångarna. Lite förvånande är det ju också att man inte har tagit upp det i framställningen.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:29

    Jag tackar för det. Det är ju viktigt. Trots att vi nu själva inte är aktiva i förändringen av polislagen, utan det blir Finlands regering som gör de uppdateringarna, så måste vi ändå hålla koll på vad som händer. Den åländska befolkningen är också värd en bra hantering av de här frågorna och att lagtinget fortsättningsvis visar intresse för polisens verksamhet. Så att det inte blir bara uniformer och vad som står på bilarna, utan att det både är symbol men också verksamheten som är i fokus.


  • Det var ett intressant anförande. Jag noterade att ledamot Gunell sade att man har pratat om att ta fram åländska anvisningar sedan 2014. Om jag är inte är helt på fel så tror jag att man faktiskt har haft en person anställd för det här projektet. Så nog faller det en viss skugga på tidigare regeringar - ursäkta att jag säger det -
    att man inte har fått fram det.

    Det har också sagts vilka enorma resurser det tar att följa upp den här lagstiftningen så som det är nu. Det har sagts att det krävs två jurister på lagberedningen bara för att klara av det här. Jag var in och pratade med lagberedningen och försökte få reda på det. Är det två? Nej. Är det en? Nej. Är det en halv eller är det 0,25? Det var omöjligt att få ett svar på den frågan. Visst förstår jag att det är ett arbete, men det är också ett arbete att följa blankettlagstiftning om man verkligen vill se till att vi inte blir av med all behörighet vi har.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:31

    Det här kanske är väldigt signifikant för hur det fungerar i förvaltningen, det vill säga att vi har ambitioner och det finns politiska idéer och förslag. Förstås är vi alla här företrädare för självstyrelsen och vill att den ska utvecklas och blomstra, samtidigt som den "ofantliga sektorn" alltid är för stor och tjänstemännens kapacitet är otillräcklig för att hålla självstyrelsen pigg och ajour på alla områden. Det är verkligen illa att de här anvisningarna inte har kommit fram. Det är bara att beklaga. Det är kanske så illa så att man nu helt enkelt har kapitulerat till att gå in för en blankettlag.


  • Jag tror att orsaken till detta ligger mycket i det som jag sade i mitt anförande. Man får bekymmer om man inte följer fulltextlagar där man har finsk behörighet. Man får bekymmer om man inte implementerar EU-direktiv, men om man bevakar Ålands självstyrelse så får man inga bekymmer.

    När det gäller anvisningar så sade ledamoten Gunell att man ska följa med de finska anvisningarna nu framöver. Men vad gör vi den dagen de finska anvisningarna enbart finns på finska? Personligen är jag rädd för att den dagen inte är så hemskt långt borta. Ledamoten Gunell sade också att man ska ha en polisdiskussion, men det här är ju ändå inte en diskussionsklubb. Det är ju en lagstiftande församling och det är ju lagstiftningsarbete som vi borde ägna oss åt och inte nedgradera oss att till att bli en diskussionsklubb.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:33

    Nej, men det är också oansvarigt, tycker jag, om lagtinget helt och hållet släpper de här frågorna som berör polisen när vi ändå har behörighet på området. Ska vi komma till Helsingfors sedan och begära mera behörigheter, till vilken nytta, om inte vi kan sköta det vi har på ett vettigt sätt? Och varför vill Åland ha behörigheter? Varför håller vi på med de här B-listorna och vill ha tillgång till att överta nya kompetensområden? Jo, därför att det finns en farhåga för att det inte kan skötas på svenska i det långa loppet. Det är ju det som har varit huvudargumentet, och nog kommer vi ju på det här området också att möta en viss språkproblematik. Nu har man gått in för det här. Nästa fråga är väl, hur löser landskapsregering de bitarna?


  • Tack, fru lantråd. Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det var ju ända fram till det lagförslag vi diskuterar idag som det fanns ett behov av information till allmänheten och lagtinget och som ledamot Gunell med flera efterlyser här idag. Det vill säga, information på lagtingets och landskapsregeringens hemsidor att den här delen av polislagen, den åländska, kan ni inte lita på därför att Finland har redan lagstiftat om någonting annat. Då och nu finns det ett sådant akut behov egentligen. Men vem ska klara av att göra den granskningen? Fördelen med det här är att när Finlands riksdag har lagstiftat så är det ju detta som gäller från den dag presidenten har sagt att den ska träda i kraft. Då finns det inte ett allmänt informationsbehov. Men är det så att nuvarande landskapsregering anser att vi måste agera inom åländsk behörighet då kommer vi förstås att göra det.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:35

    Tack, fru talman! Javisst, det finns problem med nuvarande situation. Det är väl därför som landskapsregeringen lägger fram den här lagen. Men det vi säger här i lagtinget är att den här modellen kan innebära nya utmaningar för landskapsregeringen och för lagtinget också när det gäller att hänga med hur polislagstiftningen förändras på rikssidan och vad vi här i lagtinget ska förhålla oss till. Hur ska den informationen kanaliseras till lagtinget så att vi har en färsk kunskap om vad som gäller på området? Hur har vicelantrådet tänkt ha den dialogen med Ålands lagting?


  • Tack, fru talman! Landskapsregeringen ser ju i och med den nu föreslagna lagstiftningsmodellen inte något särskilt behov av att informera lagtinget om vad som händer i riksdagen. Jag utgår ifrån att alla lagtingsledamöter, aktiva som vi alltid har varit i tiderna, följer med till den del Åland påverkas via riksdagens beslut. Landskapsregeringen kan inte till alla delar serva riksdagens aktiviteter som leder till sådant som påverkar Åland och ålänningarna. Men det är klart att när vi ser ett akut behov, att nu måste vi informera om att Finland kommer att lagstifta eller har lagstiftat på ett sätt som påverkar Åland och ålänningar, då ska vi naturligtvis agera. Sedan tror jag vi får nöja oss med det här.


  • Ledamot Camilla Gunell Repliksvar | 16:37

    Bästa lagting, nog är det ett regimskifte utan dess like i det som ledamoten Harry Jansson säger. Jag kan inte tro att det är samma person som har stått här i opposition i fyra år.

    Nog måste ju landskapsregering förstå att frågorna kring ordning och säkerhet om polisutbildning, fortutbildning på svenska och anvisningar och andra dokument på svenska fortsättningsvis kommer att vara helt avgörande för om vår poliskår ska kunna uppskatta att nu få ha en finsk blankettlag som de kan följa och som är mer rättssäker än den modell vi hade förut.

    Nu kommer det att finnas nya utmaningar och de måste landskapsregering verkligen ta på allvar. Jag tror inte att det här lagtinget är beredda att släppa allt fritt nu och ge över allting till den finska regeringen när det gäller polislagen.


  • Tack, fru talman! Jag tror att det tyvärr är nödvändigt med fortsatt debatt.

    För det första, överhuvudtaget kommer inte några finskspråkiga anvisningar att vara tillämpliga på Åland under den nuvarande landskapsregeringens regim. Är det som så att det är några anvisningar utfärdade i Helsingfors som ska gälla på Åland så ska de finnas i svensk språkdräkt. Låt det vara klart. Det missförståndet måste vi också reda ut här och nu. Det förvånar mig lite när det gäller språket. Jag har frågat flera gånger oppositionen här; stöder ni landskapsregeringens ansträngningar om att få språkfrågan på en helt ny bog? Ni har duckat för det. Står ni bakom landskapsregeringen i våra ansträngningar att kräva att polisen i Finland, i och med det är polisstyrelsen som sitter på makten, att de måste se till att alla reviderade tillämpningsdirektiv, anvisningar osv. att de också finns på svenska? Stöder ni det? Stöder ni också att vi måste - utgående från överenskommelsen från 2010 med presidenten som signat här - kräva att det finns poliskurser på svenska? Stöder ni det? Svarar ni ja på de frågorna, då har vi lösningen.

    Sedan förstår jag inte behovet av att informera särskilt lagtinget vilka ändringar i polislagen som Finlands riksdag kommer att gå in för framöver. Om lag- och kulturutskottet, under ordförandes Juslins ledning, hemställer om något sådant, så då ska vi naturligtvis fundera på hur vi gör det utan att det känns som att vi skriver lagtinget på näsan.

    Som sagt var, när riksdagen har klubbat sitt och presidenten har stadfäst då gäller de reglerna här och nu på Åland. Jämfört med i dag så kommer ålänningarna och i synnerhet polisen att veta att det är den lagstiftningen som gäller. De kommer inte att behöva fundera på om det nu är åländsk eller finsk behörighet. Sedan kan man gilla läget eller ogilla det. Men faktum är att vi har en såpass delat rättsområde här så att de går in i varandra. Så jag har inte varit mäktig att kunna få till stånd en förändring. Om lag- och kulturutskottet hittar förbättringar i den riktning som många har hoppats på, dvs. en mer "åländsk lag" - ursäkta citatet - så då välkomnar jag naturligtvis det. Tycker man att det finns sådant i lagstiftningspaketet som kan plockas ut och sättas i åländska delar, alltså i lagen om Ålands polismyndighet, lagen om ordning och säkerhet och så vidare, så naturligtvis välkomnar vi det.

    Här och nu har vi en situation där vi är så pass involverade i det finska systemet till den här delen så att det är svårt. Som sagt var, jag bedömer det som omöjligt att göra någonting bättre än så. Jag nöjer mig med det. Tack.


  • Det kan komma som en överraskning, men det är de facto så att varken Harry Jansson eller Åländsk Center äger självstyrelsen eller omsorgen om det svenska språket. Att ställa frågan om Socialdemokraterna stöder regeringens ansträngningar när det gäller det svenska språket, det är som att fråga; stöder vi som sitter i det här parlamentet självstyrelsen? Självklart gör vi det, även om vi kan ha olika åsikter om det.

    Under den förra mandatperioden så jobbade jag hårt med att få möten med polisstyrelsen och diskutera frågorna om fortbildning, utbildning på svenska och anvisningar osv. Det är ett pågående arbete, det är som att städa sitt hem, man kommer inte att komma i mål. Varje regering måste fortsätta med det. Att ställa frågan om man stöder ansträngningar för det svenska språket på Åland, det är en banal fråga, tycker jag.


  • Tack, talman! Tack till ledamot Fellman för det tydliga beskedet. Det ger oss råg i ryggen för den fortsatta aktiviteten.


  • Jag förstod inte riktigt hur vicetalman Jansson tänkte när det gällde möjligheten för lagtinget att diskutera polisfrågor. Var svaret på frågan om hur och när det här lagtinget ska kunna diskutera frågor kring förändringar i polislagstiftningen att det inte behövs för att man ska hålla sig informerad på egen hand? Eller finns det en möjlighet att hitta en väg där man de facto kan diskutera viktiga förändringar i polislagstiftningen även i Ålands lagting?


  • Tack, talman! Tyvärr, måste jag säga, jag förstår inte riktigt hur ni resonerar nu ärade ledamöter som vill ha särskild information till den här delen. Riksdagen lagstiftar, det utfärdas i Finlands författningssamling och där kan var och en läsa. Önskar alltså lagtingets opposition att vi skulle ha enskild överläggning till den här delen och stämma av vad som har skett? Inom vilket forum, ett meddelande eller vad önskas? Problemet för oss i landskapsregeringen och för lagtinget är ju att det är riksdagen som har lagstiftat och det är det som gäller. Det är det som är verkligheten.


  • Tack, fru talman! Det var ju synd att ledamoten Harry Jansson inte lyssnade på de förslag jag gav när det gällde kommunikationen gällande polisverksamhetens utveckling på rikssidan när regeringen beslutar om nya lagar och nya ändringar i lagstiftningen. Detta borde kommuniceras på något sätt till Ålands lagting, till exempel som ett kapitel i den självstyrelsepolitiska redogörelsen. I redogörelsen har vi ju år efter år också tagit upp att Åland kräver utbildning och fortbildning på svenska för poliser och gränsbevakare. Det har ju varit en fråga som funnits år efter år och som vi har tagit upp i diskussionerna med riket gång på gång. Att komma och fråga om vi stöder det, nej ledamoten Jansson, vi kräver det!


  • Tack, talman! Utmärkt, ledamot Gunell, det är bra. Visserligen kan vi i självstyrelsepolitiska redogörelsen berätta vad Finlands riksdag har gjort i fråga om polislagstiftningen under den period som har gått sedan den tidiga redogörelsen. Men vad för det framåt? Menar verkligen ledamot Gunell att vi skulle be någon tjänsteman ägna tid åt att berätta det som redan har varit? Är det ett klokt sätt att använda våra begränsade resurser, att en tjänsteman i efterhand ska sitta och analysera, till vilken nytta, som inte ledamoten själv kan skaffa genom att följa med det som händer i Finlands riksdag? Oavsett om du gillar det eller ej så otroligt mycket av det som sker i riksdagen i Helsingfors har ju direkt betydelse för vårt örike.


  • Nu kanske vicelantrådet vill förminska det här som något oppositionsförslag. Men om inte jag hörde fel så fick vi också stöd av moderaternas gruppanförande. Så kanske ni kan fortsätta att föra den här diskussionen i regeringsblocket för att komma till något klokt. Inte handlar det om att analysera och sitta och dra bort tjänstemannaresurser. Det handlar väl om att hitta en metod för hur lagtinget i framtiden, också på ett aktivt sätt, kan diskutera polisiära frågor som också berör vår befolkning. När ska det ske och under vilka former? Det var den öppna frågan som ledamoten Fellman ställde här i salen och som tydligen vicelantrådet inte anser att det finns ett behov av.


  • Jag kan väl upprepa det jag sade tidigare. Är det så att lag- och kulturutskottet kommer fram till att jo, det är det här som landskapsregeringen vill se, då ska vi naturligtvis lyssna på det. Men jag tror att det är bäst att utskottet i lugn och ro får fundera på om det skulle det ett vara klokt sätt att använda våra begränsade resurser på att göra den här typen av efter handrapportering. Åter igen, till vilken nytta?

    Däremot om man önskar ett särskild meddelande varje år eller med jämna mellanrum om polisverksamheten rent allmänt där man lyfter både frågor om språk kopplat till utbildning och anvisningar och tillämpningsdirektiv och då kan man också beröra eventuellt behovet av att titta på en förändrad åländsk lagstiftning, då det ska vi väl kunna åstadkomma.


  • Tack, talman! Tack vicelantrådet, det börjar bli varmt här i salen och debatten har varit rätt lång i det här ärendet. Jag tycker att förslaget som ledamot Fellman kom med här för en halvtimme sedan var bra. Är det något som vi behöver ha mellan majoritet och opposition eller allmänt här i lagtinget så det väl kommunikation. Och precis som vicelantrådet själv kom fram till här på slutet av sitt replikskifte så kan ju ett meddelande vara ett alternativ. På något sätt så tror jag att alla här inne värnar om vår polis och vår rättssäkerhet. Jag tror att på något sätt så bör denna kommunikation finnas för det gagnar helheten på flera olika sätt.


  • Tack, talman! Vi tar det här med oss och ser om vi på något vis kan uppfylla förväntningarna till den här delen. Vi kan väl konstatera att fulltextlagen kanske kom till ytan och blev verklighet under en olycklig period i och med att antalet ändringar blev så enormt omfattande dvs. hela 14 stycken mellan 2014 och 2019. Att i det läget att kommunicera till lagtinget i efterhand, om det sker något liknande, ja, allting är möjligt och vi ska ta fasta på det önskemålet. Men jag ser gärna att lag- och kulturutskottet specificerar lagtingets önskemål.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet omfattas?
    Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.