Remissdebatt

  • Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. Diskussion.


  • Tack, talman! Den här ändringen av landskapslagen om studiestöd som landskapsregeringen föreslår handlar om
    för det första, ett landskapsborgen för studielån både för studerande över 18 år och under 18 år. För studerande över 18 år föreslås en höjning från 533 till 650 euro/mån. För studerande under 18 år föreslås en höjning från 252 till 307 euro/mån.
    Det andra är borgensbeloppet för lån för studier vid en skola med terminsavgifter där landskapsregeringen förslår en höjning från 725 till 884 euro/mån. Beloppet är samma för över och under 18 år.
    Det tredje gäller extra tillägget för studerande under 18 år där landskapsregeringen föreslår att föräldrainkomstgränsen att höjas från 29 000 till 33 000 per år för att vara berättigade till det högre extra tillägget som föreslås höjas från 72 till 83 euro. Samt det lägre extra tillägget föreslås föräldrainkomstgränsen höjas från 35 000 till 40 000 per år och där extra tillägget föreslås höjas från 48 till 55 euro. Även föräldrainkomstgränsen ska höjas från 3 370 euro till 3 881 euro per barn om hemmavarande barn under 18 år finns utöver den studerande.

    Talman! Landskapsregeringen föreslår att det extra tillägget för studerande under 18 år och föräldrainkomstgränserna ska indexjusteras på samma sätt som övriga studiestöd dvs. som studiepenning, vuxenstudiepenning och bostadstillägg.
    Den föreslagna höjningen baserar sig på en beräkning av en utebliven indexjustering sedan 2009 om indexjusteringen skulle gjorts på samma sätt som för övriga studiestöd. ÅSUB uppskattar att förslaget innebär en årskostnad om cirka 23 000 euro för AMS. Därefter bedöms kostnaden för en årlig indexjustering bli marginell.


    Talman! Landskapsregeringens bedömning är att med den nuvarande ekonomiska situationen, till följd av pandemin med förhöjd arbetslöshet kommer fler att välja att börja studera. Det åländska samhället kommer även att ha föräldrar med sämre ekonomi varav det är viktigt att studerande under 18 års ekonomi stärks.


    Det har gått en tid sedan lagen om studiestöd fick en genomsyn och av den anledningen har landskapsregeringen för avsikt att göra en revidering av studiestödslagen. En arbetsgrupp har tillsatts den 1 oktober och arbetsgruppen lämnade in sitt betänkande strax innan julledigheten. Vi hoppas att vi kan återkomma under våren med ytterligare förslag om ytterligare ändringar. Landskapsregeringen avser även att göra en uppföljning av hur de föreslagna ändringarna i föräldrainkomstgränserna och det extra tillägget till studiestödet faller ut för studerande under 18 år.


  • Tack, talman! Tack för en bra presentation av lagförslaget. Jag undrar egentligen bara principen här, borde det vara ett ärende för finans- och näringsutskottet snarare än lag- och kulturutskottet? Kanske inte ministern kan svara på det men kanske presidiet.


  • Tack, herr talman! Understöder detta å det varmaste, det är viktigt att vi satsar på våra studerande, vi behöver satsa på framtiden för att underlätta för de som utbildar sig och vill bygga vårt framtida samhälle. Speciellt med tanke på hur det ser ut nu.
    Något som är viktigt är att få en hållbarhet i beslut och se till att vi vet vad vi har att jobba med framöver. En fråga till ministern är hur estimatet ser ut för att finansiera detta? Blir det väldigt betungande för landskapsregeringen att finansiera det och hur estimerar man att beloppen kommer att se ut för ekonomin de kommande åren?


  • Tack, talman! Menar ledamoten den förhöjda föräldrainkomsten det som är beräknat enligt ÅSUB, det är utifrån 2019:s beräkningar så handlar det om en ökning om 23 000 och sedan när den indexjusteras kommer den höjningen att vara väldigt marginell med tanke på hur många som får det extra tillägget, är det de du syftar på? Vi får nog ha i beräkningen att det är fler föräldrar som är permitterade eller arbetslösa som kommer att söka ytterligare, uträkningar är utifrån 2019 skatteprognos.


  • Tack, herr talman! Precis det som jag och syftade på vi har en medelklassen som faktiskt har fått hårda stötar av den här krisen, därmed kommer det att vara fler som har behov av de här pengarna. Därför tänker jag att för åtminstone mandatperioden ut hur man estimerar att det kommer att belasta landskapsekonomin, inte för något annat än att man ska veta att det finns en hållbarhet i beslutet att man vet att det faktiskt håller i sig med tanke på de ekonomiska förutsättningar vi har.


  • Tack, talman! Absolut, det är därför som landskapsregeringen avser att följa upp. Sedan håller ÅSUB på att göra en uppföljning kring deras rapport om ekonomisk utsatthet som gjordes 2016, vi tycker att det är en väldigt väsentlig vilken information som kommer. Den visar bland annat att de som löper störst risk att hamna under fattigdomsgränsen är ensamstående med två barn. Det är viktigt att följa upp de här konsekvenserna.


  • Tack, talman! Tack, minister Hambrudd för presentationen. Jag har två frågor. Den första, punkt två som kommer under övervägande och landskapsregeringens förslag det står, "samtidigt kommer antalet studerande under 18 år som har föräldrar inom inkomstspannet som berättigar till ett extra tillägg troligtvis att öka, dessa studerandes ekonomiska situation behöver stärkas". Det kan uppfattas som att de som har varit i det här spannet tidigare att det inte har varit så noga med att deras situation ska förbättras, men nu helt plötsligt när det blir en hel del flera nya människor som kommer in då passar det att förbättra situationen. Hur ska vi tolka det?


  • Tack, talman! Tack, ledamoten för frågan. Det ska absolut inte uppfattas som att det inte har varit viktigt tidigare. Eftersom man inte har tittat på det här på många år och när man tittar på hur många som har beviljats tidigare och enligt de nya beräkningarna höjas så är det väsentligt att titta på den här gruppen. Det är också så att barnbidraget försvinner sista månaden när man fyllt 17, så det är väsentligt med dessa under 18 år att de har ekonomi och kan tänka sig att faktiskt studera vidare.


  • Tack, talman! Fråga två, jag kommer att ta upp det i Liberalernas gruppanförande, men skulle det inte ha varit väldigt lämpligt att här och nu också ta bort inkomstgränsen för att kunna lyfta studiestöd både för heltids- och deltidsstuderande, det skulle vara någonting som skulle attrahera många att byta bransch, att fortbilda sig eller att vidareutbilda sig.


  • Tack ledamoten. Jag håller helt med. Nu var det de här två sakerna vi började titta på. Utifrån betänkandet från arbetsgruppen har de gjort en bedömning så landskapsregeringen ber att få återkomma i den här frågan.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Gruppanförande | 15:28

    Tack, talman! Den här lagändringen innehåller två delar som minister Hambrudd nyss redogjorde för, en höjning av landskapsborgen för studielånet och en höjning av det extra tillägget.

    Om jag inleder med studielånet så är det motiverat att höja av flera anledningar. Till att börja med så ansöker cirka hälften av alla studerande studielån, den siffran är baserad på 2019 då vi hade så kallade normala förhållanden. Nu i pandemitider är det flera som börjar studera och vissa är mer eller mindre tvungna att börja. Personer som innan haft en stabil inkomst och byggt upp sitt liv, sin familj och sin vardag med en viss månadskostnad. Då är det i princip omöjligt att gå runt på studiestöd och lån är ett måste. Det är också många studerande som i normala fall skulle ha ett extrajobb och sen på sommaren sommarjobba. Men nu till följd av pandemin är det inte lätt att få något sånt jobb, även fast många gärna skulle vilja jobba vid sidan om. Flera studerande behöver därför istället ta lån och då borde beloppet också möta 2020-2021 års priser. Det nuvarande studielånsbelopp har nämligen inte ändrats på 8 år medan konsumentprisindex ökat och bostadshyrorna har ökat ännu mer, åtminstone i de flesta populära studieorterna. Därav är det motiverat att höja landskapsborgen för studielån oavsett pandemi eller inte.
    De föreslagna beloppen är också i nivå med det studielån Finland erbjuder. Finland har alltså i dagsläget ett högre belopp än vårt nuvarande men med denna ändring skulle Åland ha detsamma.

    Sedan vidare i förslaget har vi det extra tillägget för 17-åringar vars föräldrar har en låg gemensam inkomst. Dessa belopp har inte ändrats sedan 2009. Nu gör man en indexjustering och det är de beloppen det här förslaget innehåller. När man diskuterar indexjusteringar verkar det sällan passa tidpunkten, men just den här höjningen passar väldigt bra i just denna tidpunkt då det nu är många föräldrar som tappar stor del av sin inkomst. Då ska inte ungdomarna och deras studier bli lidande.

    Sedan vill vi från Centerns lagtingsgrupp lyfta barnkonsekvensbedömningen som utförts och att man avser att ytterligare analysera den ekonomiska situationen för studerande under 18 år samt analysera hur det extra tillägget faller ut. Det är viktigt och bra att man gör.

    Avslutningsvis. Att leva som student är sällan glamoröst, det blir mycket nudlar. Studentlivet förväntas inte heller servera oxfilé, men det viktiga är att det är enkelt och motiverande att studera. Att man som student lyckas gå runt ekonomiskt, ha råd med allt skolmaterial och samtidigt hålla hälsan och betygen i behåll. Den förutsättningen vill vi i Centern att alla våra studerande alltid har, och det här lagförslaget går i linje med det. Centerns lagtingsgrupp stöder därmed lagförslaget. Tack.


  • Tack, talman! Tack, ledamot Josefsson. Jag reagerar på det du sa här i slutet om Centerns lagtingsgrupp och möjligheten att studera, betyder det också att ni vill se över den utökade läroplikten? Är det någonting som kommer att ske inom den här mandatperioden? Det lät som glädjande nyheter för mig som är en förespråkare av den.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 15:32

    Tack för frågan ledamot Eckerman. Vi liksom landskapsregering utesluter inte läroplikt och landskapsregeringen har meddelat att de analyserar utfallet av det i Finland. Men i fall syftet är att öka antalet som slutför en examen inom andra stadiet så tror vi att det finns bättre och mer flexibla tillvägagångssätt här på Åland. Den här frågan kanske inte heller hör hemma under studiestödslagen så jag går inte desto mer in på det.


  • Tack. Visst kanske den inte passar in exakt under studiestödslagen men syftet var ju ändå att folk skulle kunna studera och har råd med det och att familjer och barn inte ska bli ekonomiskt utsatta under coronapandemin, och att bildning är någonting som är till för alla. Så även om det kanske inte precis passar så är det ju ändå en stor helhet som behöver ses över att alla stöd ska passa ihop med varandra och att det ska vara avgiftsfritt och det ska inte vara upp till hur mycket dina föräldrar t.ex. tjänar om du ska kunna få en utbildning eller inte.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 15:33

    Absolut. Det man också kan diskutera är ett läromedelstillägg som också finns i Finland som jag har förstått att ska fasas ut eftersom man gått in för läroplikt. Jag vet också att landskapsregering ser över ifall behovet finns helt enkelt. Vi har vårt extra tillägg förstås för 17-åringar som vi nu ökar så det täcker det behovet.


  • Tack, herr talman! Det märks att ledamoten Josefsson har både praktisk och teoretisk insikt i verkligheten för våra studenter. För tio år sedan när jag själv var i Uppsala och vi fick reda på att utbetalningar av studiestödet och utkomststödet skulle försenas efter nyår så hade vi faktiskt många som såg sig tvungna att nästan behöva avsluta sina studier för det fanns inget stöd hemifrån ekonomiskt som på många sätt är avgörande. Man ligger på ganska små marginaler och då under normala förhållanden så att säga, medans idag kan vi tänka oss att den gruppen blir allt fler. När Josefsson pratar om indexjusteringarna som krävs så förstår man att om det var svårt på den tiden så börjar det bli tyngre och tyngre hela tiden. Konkurrensen är hård i studievärlden och marginalerna små.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 15:35

    Tack, ledamot Påvals och också för ledamotens arbete i studentföreningen. Jag har själv varit med om och också jobbat för studerandes möjlighet att fortsätta sin studie.


  • Tack, herr talman! Med den ökade konkurrensen för studenter blir alltmer realitet efter den här krisen. Som ledamoten sade är det fler och fler som tvingas till studier på olika sätt. De som är i studieför ålder där man ska gå till vissa nivåer på gymnasial- och högskolenivå ser sig kanske tvungna att vara i en ännu hårdare konkurrens. Just för dem som inte har så jättebra eller utökat ekonomiskt stöd hemifrån så är det här avgörande. Vi behöver bygga upp ett utbildat mänskligt kapital på Åland för att klara av de kommande tio åren, som den här krisen kommer att innebära.


  • Ledamot Jesper Josefsson (C) Repliksvar | 15:36

    Jag håller med det som ledamot Påvals lyfter. Som minister Hambrudd nämnde så kommer det även fler ändringar i studiestödslagen inom 2021. Bland annat kommer vi att se över inkomstgränsen som jag antar att ledamot Holmberg står redo att ta upp efter mig. Det kommer ändringar i rätt riktning.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Gruppanförande | 15:37

    Talman! Jag ska vara konstruktivt även fast det konstruktiva kan uppfattas som kritik, men det ska vara konstruktivt det är andemeningen. Lagförslaget får ses som en form av coronareformerade studiestödsförmåner, frågan är om innehållet är här för att stanna, även efter att ekonomin återhämtat sig? Lagförslaget kommer garanterat med välkomna åtgärder för många studerande.
    Ändå tycker jag att landskapsregeringen skulle ha tagit ett större grepp och antagit utmaningen vad gäller ålänningens möjlighet att studera och för den åländska kompetensförsörjningens skull. Grundtanken jag saknar i lagförslaget är en del av den så viktiga arbetslinjen.

    Det vi nu har framför oss är framför allt ett längre arbetsliv där kompetensutveckling och karriärbyten är regel snarare än undantag. Vi måste vara beredda att lära om och lära nytt under hela arbetslivet. Trygghet på arbetsmarknaden kommer i hög utsträckning att handla om vilken kompetens man besitter och förmågan att lära sig nya saker.

    Arbetsmarknaden förändras även utan coronapandemin och dess konsekvenser för både hela branscher och enskilda företag. Gamla arbetssätt utmanas, gamla yrken försvinner, samtidigt växer det fram nya arbetsuppgifter i snabb takt. Digitaliseringen ökar kraven på människor att rusta sig med nya kunskaper för att fortsatt vara relevanta och attraktiva på arbetsmarknaden. Med en åldrande befolkning behöver vi också jobba längre för att kunna finansiera vår gemensamma välfärd. Arbetsmarknadens strukturomvandling i kombination med ett längre arbetsliv innebär att kompetensutveckling och karriärbyten kommer att ske allt oftare.

    Politiken behöver leva upp till sin del av de samhällskontraktet genom att underlätta för individer att investera i utbildning. En ny arbetsmarknad där ålänningen kan yrkesväxla, men också höja sina kompetenser för att behålla sitt jobb eller avancera och göra karriär. Med fler som vågar ställa om och byta jobb eller karriär får vi bättre fungerande arbetsmarknad, där fler kommer till sin rätt.
    Coronapandemin och dess kort- och långsiktiga konsekvenser för samhälle, näringsliv och arbetsmarknad har accelererat betydelsen av studiemöjligheter på en alltmer föränderlig arbetsmarknad.

    Det vi nu ser framför oss är framför allt ett längre arbetsliv. Trygghet på arbetsmarknaden kommer i hög utsträckning att handla om vilken kompetens man besitter och förmågan att förändra. Vi ser också längre arbetsliv och fler arbetade timmar är ett måste för att finansierar välfärden.
    Vi liksom hela västvärlden, behöver hantera det faktum att befolkningen blir allt äldre och att allt färre i arbetsför ålder måste försörja allt fler äldre. Det kräver att vi jobbar längre, men också att de som arbetar jobbar fler timmar. Exempelvis behöver andelen heltidsarbetande kvinnor öka ytterligare.

    Vi lever i genomsnitt 20 år efter pensioneringen. Det är en otrolig utveckling som kräver en förändring i synen på ålder. Många vill stanna kvar ett eller flera år längre på arbetsmarknaden och då ska politiken underlätta för det.
    De kommande åren förutses betydande pensionsavgångar både i välfärden och i privat sektor. Samtidigt finns det en stor efterfrågan på kompetenta och erfarna medarbetare. Kan fler förmås att arbeta längre minskar bristen på arbetskraft på kort sikt, samtidigt som välfärdens finansiering stärks också på längre sikt.
    Det är därför viktigt för hela Ålands omställning att snabbt förändra incitamenten och möjligheterna till att studera och vidareutbilda sig. Det skulle ha varit bra om landskapsregeringen redan nu valt att tar bort inkomstgränsen för att lyfta studiestöd. Det skulle vara en signal som klingar positivt. Ingen ska straffas för att den studerar. Många väljer nog arbete framom skuldsättning under sin studietid.
    Som sagt lagförslaget, säkerligen nödvändigt men borde ha varit en del av en större långsiktig helhet.


  • Talman! Ledamot Holmberg ställer en fråga om det här lagförslaget är tillfälligt utifrån den pågående pandemin, landskapsregering föreslår att det inte ska vara tillfälligt. Sedan håller jag helt med gällande inkomstgränsen, men landskapsregeringen ber att få återkomma i frågan.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:42

    Tack, talman! Tack, minister Hambrudd för klargörandet. Jag anar en viss optimism i salen när det gäller just en ganska stor fråga för flera partier, gällde arbetslinjen och möjligheten att det ska löna sig att studera och arbeta och det är just konsekvensen den borde bli irrelevant på Åland. Jag hoppas att arbetsgruppen och landskapsregeringen strävar i den riktningen, för det skulle vara väldigt bra för den åländska arbetslinjen och den åländska attraktionskraften.


  • Tack, talman! Tack, ledamot Holmberg för ett bra anförande. Frågan om inkomstgränsens slopande som egentligen inte hör till det här ärendet är ändå intressant att lyfta, det är något som vi har erfarit att kommer att komma senare i betänkandet som en arbetsgrupp kommit fram till. Men jag vill ändå lyfta just problematiken kring att göra det, med tanke på att den åländska inkomstgränsen i jämförelse med Finland och Sverige redan är ganska hög. Det beror delvis på att sommarmånaderna är exkluderade här på Åland, en revidering som gjordes för några år sedan som redan är positivt. Studiestödet är till för att det inte ska finnas någon ekonomisk fråga överhuvudtaget i valet av studier och studieutbildningsmöjligheter, så plötsligt kanske det blir en annan aspekt som vi lägger in ett annat syfte i studiestödslagen.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:44

    Tack, talman! Tack, ledamot Holmström. Jag tror att det finns flera positiva ingredienser i att slopa inkomstgränsen, inte bara det att man eventuellt slipper skuldsätta sig under sin studietid i samma utsträckning som tidigare, utan det blir också attraktivare för personer som redan har funnits inne i arbetsmarknaden att ta det där steget att gå ett, två kanske till och med tre år och omskolade sig, fortbilda sig. Det steget blir mycket lättare även fast man bedriver deltidsstudier om gränserna är mer friare, det är en aspekt. Sedan tror jag också att det är väldigt bra att man som studerande har ändå en liten del av en fot inne på arbetsmarknad, det ger sunda perspektiv och det skapar också någon sorts go som skulle vara positivt. Det ska löna sig att arbeta och studera.


  • Tack, talman! Det finns för många utbildningar som till och med kräver en fot in i arbetsmarknaden som t.ex. juristutbildning. Gränserna återigen finns på olika nivå i olika länder, men jag vill ändå påminna om att Åland har en ganska hög gräns och sedan finns det ju alltid en avvägning var ska gränsen gå, det är också offentliga medel som går ut till de som redan annars har mer pengar än de som inte arbetar. Så du behöver göra ett principiellt ställningstagande, ska vi använda våra offentliga pengar av skattebetalarnas medel för att också finansiera de som redan har jobb, kontra de som kanske inte har möjlighet att få jobb som studerar? Speciellt lustigt är det kanske att ha alltför frikostiga gränser när vi har ett sådant ekonomiskt läge som vi har.


  • Ledamot John Holmberg (Lib) Repliksvar | 15:46

    Tack, talman! Vi kommer utanför ämnet ganska långt, men vi behöver se på det inte som en form av bestraffning eller en inskränkning det ska ses som ett incitament, ett sätt att göra de här trappstegen mycket lägre än vad det är idag för en person som vill utbilda sig och arbeta. Jag tror heller inte att det tar bort arbetsplatser i den omfattning som ledamot Holmström för fram, tvärtom tror jag att det skapar en dynamik i arbetsmarknaden som gör att vi kanske till och med får färre arbetslösa, man hinner skaffa sig en kompletterande utbildning innan man hamnar i en situation där man kanske är tvungen att söka helt nya arbetsgivare.


  • Ledamot Wille Valve (M) Gruppanförande | 15:47

    Talman! Bästa åhörare. Det här är en viktig men liten förändring av studiestödssystemet. Den största förändringen är att det blir möjligt att lyfta mer studielån för dem som studerar, beloppet för lanskapsborgen för studielån för studeranden som fyllt 18 år höjs från 533 till 650 euro per månad och max borgensbeloppet för den som studerar vid en skola med terminsavgift höjs så att den del av studielån som hänför sig uttryckligen till terminsavgiften höjs från 725 till maximalt 884 euro per månad. Det betyder att landskapet ikläder sig ett lite större borgernärsansvar än tidigare.

    Det ekonomiskt mest utsatta studerandena under 17 år får en viss förbättring av sin situation. Tillägget föreslås höjas från 72 euro till 83 euro per månad, om föräldrarnas sammanlagda inkomster är mindre än 33 000 euro per år vilket är en höjning från tidigare inkomst 29 000 euro per år. Det här är riktad, avgränsad och i vårt tycke ansvarsfull åtgärd som väl motsvarar de fattigdomsbekämpningsarbete som också föregående landskapsregering arbetade med. Kostnaderna för åtgärden bedöms som små, men nyttan i pandemitider som stor.

    Avslutningsvis vill Moderat samling hovsamt påminna om en viktig målsättning i vårt regeringsprogram för studiestödet under denna mandatperiod, nämligen att landskapsregeringen kommer att utreda möjligheten att ta bort inkomstgränsen för studiestödet. Det finns flera studerande som inte vill ta lån, de tänker att den som är satt i skuld är inte fri, dessa vill hellre arbeta för sin försörjning och som bieffekt får man en fot in i arbetslivet. Det är i grunden en god ambition som vi som samhälle bör stötta och uppmuntra.


  • Tack, talman! Tack, ledamot Valve för det påpekandet. Då kan vi konstatera att det finns en majoritet för att ta bort inkomstgränsen, jag ser fram emot vårens komplettering av lagförslag.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Gruppanförande | 15:49

    Talman! Bästa lagting. Den socialdemokratiska lagtingsgruppen är positiva till att man nu ser över lagen om studiestöd. Coronapandemins framfart har omkullkastat vardagen för många familjer och den ekonomiska ovissheten, arbetslösheten och permitteringarna har drabbat många branscher och arbetstagare. För studerande som är under 18 år kan man nu bland annat få ett extra tillägg på studiestödet enligt § 20 i landskapslagen om studiestöd. Det tycker vi socialdemokrater är bra. Som beslutsfattare bör vi också i mera trygga tider främja bildning, fortbildning och vidareutbildning hos alla som har lust att göra detta. Alla bäckar små. Att ha goda förutsättningar att kunna studera och utvecklas ska inte handla om hur förmögna föräldrar du har. Vi Socialdemokrater har jobbat hårt med att synliggöra och att minska de dolda avgifterna i grundskolan och eliminera dessa i de kommuner där vi har det inflytandet.

    Vårt samhälle förändras ständigt, ropet efter utbildade och kunniga arbetstagare stort och det ställs nya krav på kunskap både inom det praktiska, teoretiska och med vikt på det digitala. Socialdemokraterna har i samband med budgetdebatten lämnat in en motion angående en översyn av studiestödet då vi som många andra inser att det är en viktig stödinsats i och under coronapandemin. Inte nog med det, vi anser att vuxenstudiestödets nivåer och de övriga studieförmånerna på Åland minst ska vara lika bra som de är i Finland. Vi saknar vuxenstudiestödet i detta lagförslag och hoppas att vi i brådskande ordning prioriteras av landskapsregering då många av arbetsplatserna på Åland, service och turism bl.a. har en mycket osäker framtid. Det är väldigt svårt att veta när samhället återgår till det normala och vad den normala sedan är. Den informationen vi har fått under budgetarbetet är att landskapsregering jobbar med frågan och därför avstod vi från att föra vår motion till omröstning. Men i väntan på bättre tider bör människor ges möjlighet att vidare- och omskolade sig.


  • Tack, talman! Tack ledamot Eckerman. Gällande vuxenstudiestödet så har den här arbetsgruppen som jag refererat till tidigare också tittat över det. Landskapsregeringen ber att får återkomma, vi håller nämligen på att titta på den frågan också.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:52

    Tack, minister Hambrudd för svaret. Det är väldigt viktigt att personer som är unga skaffar sig en utbildning och kommer ut i arbetslivet om de vill och ämnar göra. Men det är också väldigt viktigt att vi tar hand om de vars arbetsplatser nu har försvunnit så att inte de hamnar utanför och sedan blir sittande hemma och inte har någonting att göra om man vill fortsätta utbilda sig eller arbeta vidare. Så vi ser fram emot att få ta del av era ert arbete med vuxenstudiestödet och helst minst lika bra förmåner som i riket.


  • Tack! Jag tänkte bara säga kort kring vuxenstudiestödet, man kan se på lite olika sätt. Här kan man få vuxenstudiepenning 27 månader, jämfört med rikets femton månader. Jag hakar på lite utanför ämnet inkomstgränsen, där ser jag att man kanske gynnar framför allt de vuxenstuderande om man skulle slopa den eller åtminstone höja den.


  • Ledamot Jessy Eckerman (S) Repliksvar | 15:54

    Tack! Angående inkomstgränsen så diskuterar jag med gruppen och så återkommer jag i vad Socialdemokraterna har för ställning till just den frågan.

    De facto är att det finns väldigt många vuxna personer på Åland som jobbar på sidan av för att de inte har råd att bara studera, det gör att deras studier och arbete på ett visst sätt inte riktigt korrelerar med varandra, speciellt ensamstående som också då ska ta hand om sina barn och försörja dem. Vi behöver se över det här så att det faktiskt kan finnas reella möjligheter för alla och att det inte ska bli så tufft att skaffa sig en vidareutbildning, och i det läget så spelar det kanske inte så himla stor roll hur mycket du kan jobba på sidan om för att tiden räcker ändå inte till både arbete, studier och att ta hand om en familj.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Gruppanförande | 15:55

    Talman! Många har börjat studera eller utökat sina studier i pandemins kölvatten. Vissa omskolar sig till nya yrken, andra har förlorat jobbet och försöker mest av allt finna en ny väg i livet. Enligt rapporter breder stress, oro och ängslan ut sig bland de studerande. Finns det någon framtid för mig? Får jag jobb? Behövs jag?
    Men för en del i vårt samhälle ser frågan ut så här, har jag ens råd att studera nu utan hjälp från familjen eller det där extrajobbet jag tidigare hade vid sidan av.

    Studiestödets roll i vårt samhälle har kanske aldrig varit viktigare än det är nu. I en situation med osedvanligt hög arbetslöshet och en ökad risk för barnfattigdom är det viktigt att vrida på alla kranar, alla verktyg inom arbetsmarknads-, utbildnings-, närings- och sysselsättningspolitiken. Studiestödslagen är verkligen ett av alla verktyg.

    Talman, det står klart att de studerandes ekonomiska situation behöver stärkas. Landskapsregeringen föreslår nu två huvudsakliga metoder. Först det extra tillägget. Det föreslås att studerande under 18 år vars föräldrar har låga inkomster får ett extra tillskott, och att inkomstgränserna höjs så att fler kan få detta tillägg som också redan tidigare har funnits. Det kommer att innebära ungefär 100 euro mer per år för dessa studerande, beroende på föräldrarnas situation. Ökningen motsvarar i själva verket den uteblivna indexjusteringen sedan 2009, som gäller för de övriga relaterade stöden.

    Sedan landskapsborgen för studielån. Studielånen är rätt vanliga, cirka hälften av dem som beviljas studiestöd av AMS ansöker också om landskapsborgen för studielån. Att höja beloppet för landskapsborgen för lånen till finländska nivåer är mer än skäligt. Det här är bra för de som tidigare hoppar av en termin för att bygga upp en ekonomisk buffert, de måste nu tänka om för det kanske inte finns ett jobb där ute. Det här är bra också för dem som tidigare jobbat vid sidan av studierna, eller sommarjobbat, som kanske blivit av med de jobben eller inte kan planera de jobben i framtiden. Studielånet gör det helt enkelt möjligt för studerande att koncentrera sig på sina studier, vilket förhoppningsvis ger dem mer ro och resulterar i att de kan avlägga sin examen snabbare.

    Talman, kan vi göra mer? Ja, troligtvis och speciellt för gymnasiestuderandena. Vi har fortfarande en besvärlig situation kring kostnaderna för läromedel. Det har uppskattats att en genomförd utbildning vid Ålands lyceum kan kosta uppemot 2 900 euro. Det är en hög summa för vissa familjer. Särskilt utsatta enligt ÅSUB är ensamstående föräldrar med två barn. I Finland fasas läromedelstillägget, som startade 2019 ut i takt med den förlängda läroplikten. De som studerar utomlands kommer fortfarande att beviljas stödet, såvida föräldrarnas sammanlagda skattepliktiga inkomster är högst 41 100 euro. Beloppet som betalas ut är 47,26 euro månatligen.


    Man beräknar att ett åländskt läromedelstillägg skulle beröra ca 50 studeranden inom åldersspannet 15-20 år, vilket skulle medföra en årlig totalkostnad på 23 000 euro, nästan exakt den konsekvens som vi diskuterar idag av det extra tillägget. Detta kan mycket väl vara en motiverad åtgärd i den kommande revideringen av studiestödslagen som är på gång. Huvudbudskapet ska vara att ingen av ekonomiska skäl ska tvingas avstå från studier. Ingen ska, kris eller inte förhindras från att uppfylla sina drömmar.


  • Tack, talman! Tack, ledamot Holmström. Jag vill motsätta mig begreppet barnfattigdom. Barn har sällan någon egen inkomst och kan sällan påverka hur familjens ekonomi ser ut, för barn arbetar inte får jag hoppas på Åland. Det borde de inte göra någon annanstans i världen heller. Det handlar om klasskillnader, ojämlikhet och jämställdhet osv. och det är någonting som är en mycket större socialpolitisk fråga så man kommer lätt undan med att prata om barnfattigdom.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:00

    Talman! Jag får uppriktigt ursäkta, barnfattigdom använde jag inte för att göra djupare spår i det begreppet att det är barnen som ska skuldsättas för det, jag använder det mer som ett begrepp. Jag kan nu konstatera att det är daterat, vi behöver använda andra begrepp för det, fattigdom som påverkar barn eller fattigdom som har direkt konsekvens för barns framgång osv. Det är lite svårare kanske att uttrycka sig så men hoppas att de som lyssnar förstår andemeningen.


  • Det var inte en personlig kritik till ledamoten Holmström, många brukar använda det ordet för att just benämna klasskillnader och sånt om man har svårt att ta just det ordet i sin mun.


  • Tack, talman! Tack, ledamot i Holmström som lyfter kostnaden gällande studiematerialet. En studerande som går vid Ålands lyceum är en kostnad på 3 år på 2900, en otroligt stor kostnad. Landskapsregering har också i sitt regeringsprogram att kostnaderna ska inte hindra en att välja den utbildningen man vill gå. Där har landskapsregeringen nu ett pågående arbete att göra analyser kring det här, dessutom var finans- och näringsutskottet väldigt tydliga i sitt betänkande gällande Ålands budget 2021 att landskapsregering behöver finna lösningar som Åland kan ta vid utifrån den förlängda läroplikten i Finland.


  • Ledamot Simon Holmström (HI) Repliksvar | 16:02

    Tack, ministern för klargörande. Det finns flera olika sätt som man kan attackera det problemet med de höga studiekostnaderna, framför allt på Ålands lyceum. Läromedelstillägg kan vara ett sätt att göra det på. Det kan också vara att skolorna köper in olika typer av licenssystem som inte behöver bekostas av den enskilda. Datorerna är också en väldigt betydande kostnad, och det kan också vara så att studerandena för sina studier köper en dator men inser att det kanske inte uppfyller kriterierna och då behöver man köpa en ny och det kan vara en stor merkostnad som innebär att man söker Rotarystöd eller vad det nu kan vara för någonting. Att sätta tredje sektorn på är en ansvarsposition för välfärden är kanske inte rätt väg att gå. Därför behöver landskapsregering titta på det här och jag är väldigt glad för att man också tar det på allvar.


  • Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet omfattas? Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.