Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår att hyreslagen ändras som en del i arbetet att nå de uppsatta energieffektiviseringsmålen i EU:s energidirektiv. Förslaget innehåller också en mindre uppdatering av tabellen i andra paragrafen i landskapslagen om energieffektivitet. Uppdateringarna är en följd av ändringar som har gjorts i rikets energieffektivitetslag.

Förslaget går ut på att hyresgäster som bor i hyreshus där fjärravläsbara individuella vattenmätare har installerats ska faktureras för den vattenmängd som de verkligen använder. Syftet med lagändringen är att göra hyresgästerna uppmärksamma på den faktiska vattenförbrukningen och ge dem möjlighet att påverka sin bostadskostnad och vattenkonsumtion.

Detta betyder att om man i byggnaden har tagit i bruk individuella fjärravläsningsbara vattenmätare så ska den avgift som tas ut av hyresgästen för vattenförbrukningen i fortsättningen basera sig på den tillförlitligt mätta individuella förbrukningen. Bestämmelserna gäller den avgift som tas ut både för varmt och kallt vatten. Dessutom ska hyresgästen få information om vattenförbrukningen.

Som med flera motsvarande lagar som handlar om energieffektivisering handlar detta om att förändringarna sker vid större renoveringar och nybyggen. Det är då som individuella fjärravlästa vattenmätare installeras. Det betyder att befintliga byggnader där de har installerats individuella vattenmätare utan fjärravläsning inte kommer att omfattas av kraven.

Genom att synliggöra mängden vatten man använder och kostnaderna för det så blir det enklare för de boende i husen att göra medvetna val och på det sättet spara både vatten, energi och pengar.

Det här lagförslaget berör energieffektivisering. Det krävs energi att få vatten i kranen, främst varmvatten och det krävs energi och resurser för att rena vattnet som går genom avloppet. I förlängningen handlar det om en medveten vattenhantering, inte bara om att energieffektivisera och spara pengar, utan om att vi ska bli medvetna om hur vi hanterar en av våra absolut mest avgörande resurser, rent dricksvatten. Tack, talman!

Tack, herr talman! Den liberala lagtingsgruppen tycker att syftet med detta lagförslag är väldigt bra; att minska vattenförbrukningens miljöpåverkan genom att göra hyresgäster uppmärksamma på och betalningsskyldiga för den faktiska förbrukningen. Detta ger ju även individen mer frihet under ansvar genom ökad möjlighet att påverka sin bostadskostnad i framtiden.

Lagförslaget bidrar förhoppningsvis till att vi blir ännu mer vattensmarta och i slutändan har en hållbar vattenförbrukning generellt. Förhoppningsvis så är detta ett steg bland flera som vi kommer att ta för att utveckla vår syn på vattnet. Förhoppningsvis kommer vi i framtiden att se tillbaka på vår nutid och exempelvis tycka att det är ren galenskap att man spolade toaletter med färskvatten exempelvis.

Traditionellt är ju vattnet en av Skandinaviens största naturresurser och rent vatten har funnits i en eller annan form i alla tider jämfört många andra områden i världen som mött stora utmaningar vad gäller dricksvatten och bevattning.

En kort anekdot, om talmannen tillåter. På ett kafé i London där kaféägaren fick reda på att vi var från Finland, från Skandinavien, så sade han: "In Scandinavia water taste like Evian, tapwater taste like Evian". Det var lite intressant.

Sommaren 2018 fick vi en liten försmak på hur snabbt tillgången på rent vatten kan äventyras under den extremt varma och torra sommaren i klimatförändringens spår. Förhoppningsvis var det också en väckarklocka för många, och förhoppnings också för minister Röblom.

En intressant detalj i det här lagförslaget är att jag kunde inte riktigt utläsa i detalj skillnaden mellan just kallvatten och varmvatten. Varmvattnet som vi använder, enligt min mening väldigt extensivt, har en betydligt högre energipåverkan. Det ska bli intressant att ta upp det i utskotten.

En sak som jag har funderat lite på är att lagförslaget inte skickats på remiss av tidsmässiga skäl. Det står att delar av direktiv som berör Åland skulle ha genomförts senast den 25 oktober 2020 och att Finland fått ett formellt överträdelsepåpekande för att det inte har implementerats i tid. Men är det skäl nog? Jag är lite fundersam över om det är så här som vi ska hantera EU-direktiv. Jag förstår att det är bråttom. Men det hade ändå funnits ganska mycket värde i att ha ett sådant här lagförslag på remiss. Det berör ganska mycket människor. Det berör både hyresgäster och hyresvärdar och det berör hela hyresföretag. Det står att det har inte större ekonomiska eller administrativa konsekvenser. Nej, men kanske för enskilda hyresgäster kan det ha det, och att det kan marginellt öka hyreskostnader för den enskilda hyresgästen. Samtidigt står det också att förslaget inte har några direkta konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män eller för barn. Men kanske för barnfamiljer har det större konsekvenser än för ensamboende eftersom de ofta har högre vattenförbrukning av naturliga skäl och speciellt för låginkomsttagare och barnfamiljer som bor på hyra kan detta påverka framtiden. Det skulle ha varit intressant att höra i en remiss, men det finns ju som sagt också chans att ta del av det utskottshörande. Det ska bli ett intressant och roligt lagförslag att få grotta ner sig i. Tack för mig.

Tack, talman! Kort bara, jag vill understöda Påvals beskrivning av vattnet som en av våra viktigaste resurser. Även fast vi är vana vid och tar det för självklart att det kommer ur kranen riktigt prima färskvatten så är det inte alls säkert att det alltid är så, vilket torkan 2018 visade. Vi måste här på Åland tänka efter hur vi hanterar den här resursen och möjligheter till att skörda vatten så att jordbrukarna tänker på att säkerställa vattentillgängligheten också vid torrare sommar och så vidare. Jag vill bara säga att det är en väldigt viktig fråga.

Tack, herr talman! Jo, det handlar om att etablera synen på vatten. Det handlar om att se vatten i olika kvalitetsnivåer och att kanske tänka efter att i framtiden så är det inte en självklarhet att allt vatten är färskvatten. Vi ska inte använda färskvatten till det ena eller andra, utan det ska användas som dryck och för de sakerna. Det finns mycket kvar att göra på detta område. Just det som jag nämnde att spola toaletter med färskvatten så jag vet att japanerna har en väldigt intressant lösning på den saken. De har alltså vatten från handfatet som går ner i reservoaren och sedan används som spolvatten. Detta är saker som jag tror att kommer att komma mer och mer. Tekniska lösningar finns det gott om. Men, men, man måste ju också se att det finns ett behov av det och det behovet finns tyvärr inte just nu. Vi ser nog vatten som en självklarhet och tycker inte att det finns behov av att faktiskt använda vatten på ett ansvarsfullt sätt. Men här har ju politiker faktiskt ett ansvar att gå i bräschen, sätta ner foten och berätta vad vi ska göra i framtiden.

Talman! Bästa lagting och åhörare! Hur vi - i vår del av världen - konsumerar vårt viktigaste livsmedel skiljer sig tyvärr på ett pinsamt, ja – svårbegripligt sätt i jämförelse med många andra länder. Vi talar om vatten. Källan till allt liv.

Landskapsregeringen föreslår nu att hyreslagen ändras, som en del i arbetet att nå energidirektivets uppsatta mål.
Det är ett viktigt steg i rätt riktning till att vi inte ska se vatten som en självklarhet, något som bara kan slösas bort

Förslaget syftar till att spara vatten och energi. Hyresgäster, i nybyggda hyreshus där fjärravläsbara individuella vattenmätare har installerats, ska faktureras utifrån den uppmätta och därmed faktiska förbrukningen.Då lönar det sig alltså i pengar sett att förändra sina vattenkonsumtionsvanor samtidigt som grannarna kanske fortsätter att slösa på vatten.

Syftet med lagändringen är nämligen att göra hyresgästerna uppmärksamma på den faktiska förbrukningen så att de därmed kan påverka sin hyreskostnad.

Vi tror på att förbrukningen av energi fortsätter att minska i takt med att konsumtionsbeteendet förändras. Det tar tid. Men när allt fler betalar för den faktiska mängden vatten de använder blir det lättare att förändra sitt konsumtionsmönster i vardagen. Stänga av kranen under tandborstningen och under intvålningsfasen i
duschen. Inte vattna trädgården i gassande sol. Samla regnvattnet som rinner av taket exempelvis.Pyttesmå åtgärder tänker kanske någon. Men, när många förändrar de dagliga vanorna, slutar slösa på vatten har det reell global betydelse.

Enligt utredningar som har gjorts har man med hjälp av lägenhetsspecifik mätning av vattenanvändningen uppnått besparingar på 10-30 procent av den totala vattenförbrukningen samt ser en besparing på 3-9 procent i
förbrukningen av uppvärmningsenergi. Vi bidrar till att minska energiförbrukningen och därmed minskar
växthusgasutsläppen och andra skadliga utsläpp från energiproduktionen. Den minskade vattenförbrukningen minskar också miljöbelastningen från boendet i och med att mindre avloppsvatten, som kräver rening, spolas ut
i avloppen.

Lagförslaget fokuserar på hyresgästers möjligheter att ändra sina vattenkonsumtionsvanor. Men handen på hjärtat, ämnet berör oss alla, vi har ett gemensamt ansvar. Låt oss inspireras och fundera lite på hur vi behandlar vattnet vi är så beroende av. Hur kommer det sig att vi fortsätter att spola våra toaletter med vatten som vi först har renat till dricksvatten? Vi talar om vatten - en inte alls överallt självklar naturresurs. Handen på hjärtat igen.
Rent vatten är en grundläggande mänsklig rättighet. Men ingår överutnyttjande i den rättigheten månntro?Är det lättare att sluta låta kranen rinna vid tandborstningen eller diskningen om vi först höjer blicken mot horisonten och snuddar vid lite solidariskt tänkande. Trots den grundläggande mänskliga rättigheten om att ha tillgång till
rent vatten lever nämligen idag 844 miljoner människor utan tillgång till rent vatten. Det är ungefär var tionde människa på jorden. Vidare: 2 miljarder människor har inte tillgång till någon toalett alls. Det är en fjärdedel av världens befolkning. Nästan 300 000 barn dör varje år av diarré orsakat av smutsigt vatten och dålig sanitet. Källa är WaterAid 2019 - en internationell oberoende organisation som jobbar för att förändra människors liv genom att
förbättra tillgången till rent vatten, sanitet och hygien i världens fattigaste samhällen.

800 barn under fem års ålder dör varje dag pga smutsigt vatten. Ofta är det kvinnor och barn som drabbas hårdast. På många håll i världen är det deras ansvar att hitta och hämta vatten. Tillgång till rent vatten är - både där och här - helt avgörande för en fungerande sjukvård. Trots det saknar många sjukvårdsinrättningar i
låginkomstländer rent vatten. Utan rent vatten riskerar patienter att drabbas av infektioner. Bristen på rent vatten påverkar dessutom individers liv och samhällens utveckling. Rent vatten är helt grundläggande för ekonomisk utveckling, för sjukvård, utbildning, kvinnors rättigheter och människors hälsa.

Talman! Klimatförändringarna är inte huvudorsaken till att människor saknar rent vatten – men de riskerar att förvärra situationen ytterligare. Enligt FN beräknas fem miljarder människor år 2050 leva i områden där
det råder vattenbrist – en ökning med 110 000 om dagen! Klimatförändringar tar sig framförallt uttryck i längre torrperioder, värre översvämningar och stigande havsnivåer. Och värst drabbas människor i världens fattigaste länder – samma människor som har bidragit minst till att driva på klimatförändringarna.

En trygg och pålitlig tillgång till rent vatten är helt avgörande för att människor ska överleva i ett förändrat klimat. Det gäller oss alla. Vi på Åland och människor i utvecklingsländer.

Vad säger det tredje strategiska utvecklingsmålet i Utvecklings- och hållbarhetsagendan? Jo, bland annat: Vatten är en grundförutsättning för allt levande på planeten. På Åland finns en utbredd insikt om betydelsen av ett friskt Östersjön med alla dess vikar, djupgropar och ytvatten samt tillgången till friska sjöar för rent dricksvatten.
År 2030 är allt åländskt vatten, dricksvatten, grundvatten, sjöar, kust- och havsområden av god kvalitet. År 2030 är alla områden som kan ha betydelse för dricksvattentillgången skyddade.

Talman, slutligen Med en förändring av hyreslagen och fjärravläsbara individuella vattenmätare tar vi ett steg i rätt riktning. Hållbart Initiativ stöder lagförändringen. Tack!

Tack, herr talman! Det här anförandet så breddar lite på ämnet att handla om vatten mera generellt än kanske det här dricksvattendirektivet som här nu diskuteras.

Men när ledamoten påtalade det här arbetet för vattenkvaliteten på Åland så måste jag påminna om att just nu ligger det ju ute för remiss, förvaltningsplan och vattenåtgärder fram till 2027. Trots alla de åtgärderna som där är så kan vi konstatera att vi kommer inte att uppnå god status i våra vattendrag. Vad har ledamoten Bergbo för syn på det, att trots att man nu igen tar ett steg i riktning så når vi inte målsättningarna?

Tack, herr talman! Tack ledamot Gunell för frågan, den är relevant och viktigt. Det enda svar jag kan ge, och det är ärligt menat, är att vi måste ha mål. Vi har länge haft de här målen och vi kanske inte når dem, men vi får aldrig släppa våra mål.

Förutom mål så måste vi också ha beslut och vi måste ha lagstiftning. Som jag ser det - jag sitter nu också som ordförande i Ålands vatten och jobbar med dricksvattenfrågorna - så kommer vi inte att kunna skydda dricksvattnet på Åland som resurs innan vi får tillräckligt skarp lagstiftning när det gäller skyddsområden och annat som begränsar utsläpp framförallt från jordbruket som fortfarande är väldigt påverkande när det gäller just dricksvattentäkterna. Och där får man nog tacka EU för den hjälp vi kan få, draghjälp via det nya LBU-programmet som nu kommer att ställa hårdare krav på jordbrukarna. När det gäller just miljöfrågorna så är det en stor gåva att vi har EU som sätter press också på Åland.

Tack, herr talman! Jag instämmer med ledamot Camilla Gunell som sade att det är en gåva för oss att ha EU som knuffar på. Jag tror att vi här på Åland inte är unika i det läget. Vi har samma syn där.

Tack, talman! Hyresnivåerna på Åland är relativt höga eller höga om man bor t.ex. i Mariehamn i ett hyreshus.
Trots att man med det här nya förslaget som hyresgäst har en bättre möjlighet att kontrollera sin egen förbrukning och hålla ner kostnaderna för förbrukningen, enligt minister Röbloms anförande och lagförslaget, så skulle jag vilja ställa några frågor till ministern för att få förtydliganden. Det var fint att du kom in i salen tillbaka, tack.

Vilka garantier finns det för hyresgästerna på Åland så att det inte blir en osynlig hyreshöjning? Det som jag vill kalla den schablonmässiga vattenkostnaden är inbakad i hyran idag och hur man beräknar den i hyran så varierar från hyresvärd till hyresvärd, vad man tycker att vattnet är värt. Man kan räkna på om det finns kvinnor i huset som man tror att tvättar håret mera än män eller om det finns många barn, har man egen tvättmaskin osv. Det där är väldigt godtyckligt. Om huset stamrenoveras - om man bor i ett äldre hus och har en hög hyra redan idag - så tror jag inte heller att det blir en hyressänkningen för individen i hyreslägenheten.

Det står i punkt 3 förslagets konsekvenser att det finns många positiva miljökonsekvenser och det håller jag med om. Vidare sägs att förslaget inte har några större ekonomiska eller administrativa konsekvenser – för vem? Någon ska administrera faktureringen, kommer detta ske på hyresgästernas bekostnad på något sätt? Kravet på enskilda vattenmätare kan marginellt öka kostnaderna för den enskilda hyresgästen, det är en av konsekvenserna som tas upp i konsekvensbedömningen.

Minister Röblom vill ni förtydliga; vilka marginella ökade kostnader innebär det för hyresgästen då hyrorna ofta redan är höga på Åland och i de flesta fall sätter man schablonmässigt in en summa för vattenförbrukning? Hyresgästen har ingen kontroll på hur mycket förbrukningen är. Det kan bli ganska mycket dyrare för hyresgästen, jag hoppas att det inte är meningen att man ska sätta över kostnaderna på dem.

Man ska också minnas att det inte är vi hyresgäster i flerfamiljshus som bygger privata pooler på våra gårdar, med tusentals liter vatten, vilket är en ökande trend även på Åland. Det är inte heller vi som är hyresgäster i höghusen som vattnar gräsmattor, har trädgårdsodlingar och boskapsdjur osv. Det är lätt att tala om de pyttesmå insatserna och den lilla människans förbrukning. Men jag vill också slå ett slag för att det här handlar om människor som inte ens äger sin egen lägenhet. Det är klart att alla ska ta sitt ansvar. Det lilla strå man drar till stacken är ett viktigt strå när det gäller vattenförbrukningen och Ålands vattentäkter, men de största och mest omfattande vattenförbrukarna tycker jag att slipper ganska enkelt och lättvindigt undan fortsättningsvis. Tack.

Tack, talman! Det här lagförslaget handlar ju om individuella vattenmätare i hyreshus. Det är ju detta som förslaget berör. Jag ser det som så att ju mera man tar ansvar och har möjlighet att påverka sin egen förbrukning av saker och ting, desto mer möjligheter har man ju också att påverka sin egen förbrukning av olika ting och därmed sina kostnader för det. Så jag ser det som ett steg framåt på det sättet, bor du på hyra och har en liten vattenförbrukning så ska du ju inte behöva betala för en stor vattenförbrukning. Det är ett steg på vägen till en mer medveten bild av läget. Sedan står det ju i det här att avgifter för själva faktureringen och informationen så får hyresvärden inte ta ut extra avgift för. (… taltiden slut).

Men idag så är ju de flesta hyrorna, utom ett fåtal hyreshus, satta efter att man har en schablonmässig inbakad kostnad för vattenförbrukningen i hyran som inte hyresgästen kan kontrollera. Är det så att du bor i ett äldre hus som stamrenoveras så lär ju knappast din hyra sänkas när man installerar de nya vattenmätarna. Jag vill inte att det ska bli dubbelt, att man först betalar för en schablonmässig vattenförbrukning via hyran och sedan dessutom betalar för en förbrukning. Jag tycker inte att det är rätt. Det här handlar ofta om personer som har ganska små medel och som inte äger sina egna bostäder.

Det är ju precis det som är grejen, du ska ju betala för din konsumtion och inte betala för någon annans konsumtion åt något håll. På det sättet blir det tydligare och mer påverkningsbart.

Sedan är det som ledamoten är inne på själv, det är vid större renoveringar och nybyggen, enligt det här förslaget, som de här fjärravläsningsbara mätarna ska in och det är klart att det kan påverka hyran på ett annat sätt. Men också den frågan är ju utanför det som vi diskuterar just i dag, men det är en relevant fråga. Det är klart att det måste finnas hyresbostäder för olika behov men, som sagt, det är lite utanför det här. Huvudpoängen är att har du möjlighet att påverka din konsumtion, har du möjlighet att påverka dina kostnader så är det ju bra.

Ja, jag har förstått hur det ligger till och hur det ska fungera i framtiden. Men det är väldigt viktigt för mig åtminstone att de som är hyresgäster i ett hus, som i framtiden kommer att renoveras, inte betalar dubbelt; en schablonmässig inbakad vattenförbrukning i sin hyra och dessutom sedan till på köpet för en mätare och sin egen förbrukning. Jag tycker att det här är ett väldigt bra sätt att alla tar ansvar för sina saker, men jag vill inte att det ska komma utökade kostnader för dem som redan har det knapert ställt och svårt. Det tillhör inte min politik att att gå med på sådana saker.

Talman! Det här är ett angeläget lagförslag. När vi studerar Ålands dricksvatten konsumtion för till exempel årets första kvartal så kan vi notera att bara för Ålands vatten Ab skedde en ökning under januari-mars 2021 i förhållande till samma period år 2020. Den ökningen var på 6,7 procent. Det är ganska mycket om utskottet vill fördjupa sig i ett historiskt perspektiv.

Vad betyder det här? Jo, det betyder att våra vattentäkter är satta under ökande press. Skisser på flera vattentäkter finns förvisso, men vi har alla skäl att fundera på vad vi använder vårt vatten till.

I väldigt många år, egentligen ända sedan Långsjön sanerades, så har vi dessutom menar jag nog tagit dricksvattnet lite för givet. Skräckexemplet för oss på Åland har varit Gotland som sommartid importerat betydande mängder vatten eftersom vatten inte riktigt trivs lika bra i kalk berggrund som i röd granit. Sommaren 2018 var till den delen en väckarklocka och ett prima exempel på den utmaning som vi tampas med.

Det är därför ett välkommet lagförslag som uttryckligen minskar energiförbrukningen, minskar växthusgasutsläppen och vattenförbrukningen och det är ju bra målsättningar. För även den som är klimatskeptiker eller rentav förnekare så måste det ju ändå vara så att den billigaste kilowatt timmen av alla är den som aldrig brukades.

Som färdkost inför den fortsatta behandlingen så vill jag be social- och miljöutskottet särskilt att studera de administrativa konsekvenserna av lagförslaget och framförallt konsekvenserna för den enskilde hyresgästen. Vad betyder detta för den lilla människan? Vad blir totaleffekten? Tack för ordet.

Tack, herr talman! Jag undanber mig ord som klimatförnekare. Idag i mitt anförande beskrev jag hur klimatet var 1860, hur mycket varmare det blir, vi lever lite bättre, hur det var kallare på 1600-talet, hur det var varmare på 1200-talet. Jag kunde gå tillbaka hundratusentals år och visa hur klimatet gått upp och ner. Jag förnekar inte att vi haft olika klimat, så jag undanber mig det.

Ledamoten Toivonen, i mitt anförande så använde jag en hypotetisk person som exempel. Jag sade ungefär; även för en klimatskeptiker, alternativt klimatförnekare så finns det vettighet i detta förslag. Toivonen är fri att beteckna sig som vad han vill.

Ledamoten behöver ju inte stirra rakt på mig när han använder ordet i så fall.

Ledamot Toivonen, nu börjar vi röra oss på så kallade metanivå i denna replikväxling. Jag tror att jag inte säger så mycket mera nu för timmen är sen.

Tack, herr talman! Bästa lagting, jag har faktiskt inget skrivet, jag trodde inte att vi skulle komma så här långt i dag, men jag har faktiskt funderat en del på det här. Oberoende om man tror på klimatkrisen eller inte så är det en viktig fråga.

Vår uppgift är ju faktiskt att granska regeringen. Jag tycker att det var lite dåligt med granskande, det var ledamot Eckerman som faktiskt granskade det här lite mer och inte bara lyfte det till skyarna.

Men sedan kom jag att tänka på att ibland så heter det att man bara får diskutera sådant som man har egen erfarenhet av, som det var i någon debatt där jag inte borde ha fått uttala mig om. Då kan jag faktiskt säga att jag får vattenräkningar i en hyreslägenhet. Får ni andra det? Annars har ni väl inte rätt att uttala er, så där lite skämtsamt.

Det är nämligen så, och därför började jag fundera på det här, att i Portugal så är det helt naturligt att man får vattenräkning, elräkning och gasräkning helt separat. Värmen ingår ju inte, utan man värmer med gas eller el. Medan vi här är vana med att värmen kommer när man har en lägenhet - om den är egen eller på hyra - medan man då betalar elen, medan vattnet i en hyreslägenhet eller i en egen ägobostad så det bara kommer. Och då funderade jag lite på både kring vatten och lite kring annat, andra talade om vattnet i världen, men jag tänkte det här med energieffektiviseringen, att vattnet är den viktigaste biten.

Det står nånting här att vi själva får bestämma målen. Någon sade att det är bra att vi har EU men ibland tycker vi inte om EU. Jag undrar, måste vi faktiskt implementera det här? Moderaterna brukar tala om frihet, men jag tyckte inte att jag hörde - men det var väl inte ett gruppanförande av ledamot Valve - någonting om frihet att införa, utan det här måste vi införa. Så min första fråga är; måste vi införa det här eller är det frivilligt?

Det som jag sedan började fundera på är att i Portugal så har jag aldrig tittat på min vattenräkning, den kommer inte alls från kontot. Nu tittade jag och såg att en period som jag var där - jag får det per två månader - när jag var där en vecka så konsumerade jag tydligen en kubikmeter, räkningen var på 37 euro. När jag var där åtta veckor så var det 11 kubik och jag betalar 43 euro, det kastade på 7 euro om jag var där eller om jag inte var där. Det finns ju ingen motivering i räkningen för att konsumera mindre, tyvärr, och man vet inte hur det är här. Sedan tittade jag på min elräkning här och det var precis samma sak. Det skiljer på 7 euro, om det är kylskåp eller om det är jag och kylskåpet. Kylskåpet var lika mycket och frysen också.

Problemet med elen är ju att vi betalar den fasta avgiften, för vi betalar både utgående och ingående och det är fasta avgifter och då spelar det inte så stor roll. Här kanske det är så att det då är exakt vad man konsumerar.

Men frågan är ändå att vattenkonsumtionen är såpass liten att vad är kostnaden att mäta det här vattnet? Det ska vara installationer, det ska faktureras och nu får man inte då ta den delen av hyresgästen. Men det kostar, det är administration när man tänker på det. Jag tittade också i aktielägenheten och det är ungefär 10 euro per person och månad. Det är en väldigt liten summa som då ska administreras och så vidare och vad vinner vi? Jag insåg att det som skiljer för mig i Portugal, det är gas och elen från samma leverantör. På vintern har jag mycket mera, för jag måste värma några veckor. Här kommer det ju bara, värmen kommer direkt, om grannen har 25 eller 18 så tycker man att varför ska jag betala lika mycket som grannen som ska ha mycket varmare?

Så om vi ska energieffektivisera så är det väl värmen som vi borde specificera per person och lägenhet, inte vattnet. För vattnet är, som jag ser det, den minsta delen. Det är lite det som jag funderar på, plus vad de här kostnaderna blir, för det ska faktureras och det ska informeras varje vecka. Jag har haft vattenräkningar nu i sju år och aldrig tittat på dem, men det är ungefär 40 euro som far varannan månad, that's it.

Så den här frivilligheten, som jag skrev in, varför kunde man inte ha det här frivilligt? De som har ett hyreshus så kan välja på, att okej vill de ha vattenspecifikt så gör de det och vill de inte så gör de det inte, om de tror att de skiljer väldigt mycket. För det första måste vi ha det? Och det andra är frivillighet.

Jag trodde att jag skulle vara sist, vi skulle ha ett ärende till. Men man får väl lite skämta så här sent på dagen. Det står här att förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män eller barn, ja kanske inte jämställdhet. Men lite skämtsamt, jag ska inte komma med några gissningar den här gången, men min livserfarenhet säger att damer använder mera vatten än vad vi herrar gör, så att det kan bli vissa konsekvenser och dessutom tvättar de oftare än vad herrar gör. Jag menar inte att de tvättar för herrar men att de tvättar oftare. Så om vi får reda på exakt vad det är så tror jag att damerna drabbas lite av det. Jag hoppas att det inte kommer krav på att vi ska utjämna avgiften. Vi får skämta lite hoppas jag. Tack för mig!

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.