Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Diskussion.

Tack, herr talman! Jag hade inledningsvis tänkt hålla en längre anförande, men jag håller mig lite kort så kanske vi hinner med också avfallslagen idag.

HELCOM konventionen som vi nu behandlar. Det är en överenskommelse mellan de länder kan man säga, som påverkar Östersjöns marina miljö. De länderna som ligger i geografisk närhet till Östersjön som är med i det här samarbetet. Målet med HELCOM är att skydda den marina miljön från miljöförstöring av olika slag som till exempel övergödning, miljögifter och överlag att uppnå god biologisk mångfald i Östersjön. Ett väldigt lovvärt syfte och en väldigt viktig fråga i dagens klimat. Vi vet att Östersjön mår dåligt.

Arbetet inom HELCOM utgörs i huvudsak av rekommendationer, vilket i sig inte är tvingande åtgärder. Även om de här rekommendationerna i praktiken i mångt och mycket är tvingande ändå på grund av att de följs upp av direktiv och förordningar på EU nivå som syftar till att uppnå samma mål som HELCOM har. Och EU är också en part i HELCOM, så på det viset fungerar det.

Just den här frågan som vi behandlar idag, eller den här ändringen, är ett förslag som handlar om bedömningsgrunder och åtgärder för att förhindra förorening av Östersjön från land. De här åtgärderna som föreslås så de genomförs genom att vattendirektivets och havsmiljödirektivets krav har implementerats och i övrigt genom jordbruksåtgärder via CAP strategin. Där vi också får stöd från EU.

För att införliva de här nyheterna som kommer den här nya överenskommelsen under förutsättning att lagtinget accepterar den. Så behöver vi se över vattenlagen, vatten förordningen och nitratbeslutet, exakt var man gör de här förändringarna så är inte helt klart. Kan samtidigt säga att det kommer inte att försena vattenlagens behandling i det här sammanhanget. I övrigt så kan de här nyheterna implementeras och har egentligen redan diskuterats tillsammans med Finland i CAP strategin. Avslutningsvis vill jag säga det att vi har ett gott samarbete med just Finland i frågor som rör Östersjön, Östersjöns kvalitet och vad gäller CAP strategin som vi ska vara tacksamma för. Det gör att vi kan också vara en part i HELCOM.

Tack, herr talman! Tack för presentationen, minister Wikström. Det är väldigt bra att Åland hör till HELCOM och får de här pålagor från många olika håll. Och just den här frågan kring nitratdirektivets efterlevnad. Det har vi ju diskuterat här tidigare under våren och det här föranleder att landskapsregeringen är tvungen att se över nitratdirektivet. Vad menar ministern med att se över? Vad kommer det att innebära för åtgärder i relation till efterlevnaden av spridning av gödselmedel?

Tack, herr talman! När det handlar om ändringar så var de ändringar ska göras, om de ska göra i vattenförordningen, vattenlagen eller i nitratbeslutet som vi håller på att titta på det. Var ska man göra? Det handlar om definitioner. Hur definierar man olika frågor i praktiken? En stor del av de här har redan genomförts. Så den här ändringen, vad jag förstår så kommer inte i stor utsträckning att påverka hur vi agerar idag.

Tack, herr talman! Men skulle inte det vara viktigt att man när man tittar på det här efterlevnaden av nitratdirektivet också i praktiken? Att på vilket sätt? Vilken tillsyn har man till exempel från ÅMHM för att följa upp att nitratdirektivet efterlevs? I dagsläget så är ju det enda man kan göra som medborgare om man upptäcker att gödsel sprids på fel sätt eller blir att ligga i något dike där det inte ska ligga eller i närheten av vattendrag så är ju att gå till polisen. Borde inte vi ha ett bättre uppföljningssystem för det här? För att jag tror ju de flesta på Åland sköter det här väldigt bra, men de som inte gör det så svärtar ner hela kåren på ett olyckligt sätt.

Tack, herr talman! Jag tänker att den synpunkten kan säkert utskottet lyssna på och ta med sig i den fortsatta behandlingen. Vi kan närma oss den frågan i utskottet.

Tack, herr talman! Kommer inte att gå in närmare på det som vi ska diskutera i skrift. Det tycker jag att ministern gjorde bra. Jag tänker att det här dokumentet innehåller ju, eller ska man säga, landskapsregeringen har ju gett uttryck för att man har en del hemläxor att göra. Eller vad ska man säga? Behov av harmonisering av vår lagstiftning för att uppfylla HELCON konventionen till de här delarna.

Det handlar om nitratbeslutet som man skriver att man tänker ändra i samband med vattenlagen och vattenförordningen. Det ser ju inte ljust ut för den här mandatperioden dock, det är väl något som nästa landskapsregeringen får ta tag i.

Vad gäller Östersjöfrågor så är det ju internationella överenskommelser som mellan de berörda länderna som är det bästa sättet att hantera de här frågorna genom att det gäller oss allihop. Om det är så att inte alla är med på spelet så kanske det är slag i luften. HELCON är ju ett exempel men också BSPC där vi från Åland har en egen delegation. Så det är ju sådana överenskommelser där Åland och Finland förbinder sig att agera på ett visst sätt för att se till att vi håller våran biodiversitet i skick och våra utsläpp.

Man upplever ibland att personer som pratar om sådana här överenskommelser just när det handlar om miljö och klimatfrågor och sådana pålagor pratar om pålagor från högre ort eller utifrån åt att vi på Åland inte ska ta sånt i beaktande. Vi ska sköta oss själva. Jag tycker att det är viktigt att vi alla har i åtanke när det handlar om miljöfrågorna och om Östersjöns hälsa. Och när det handlar om vatten som vi pratar om här ända sedan januari väldigt aktivt i alla möjliga frågor så måste vi tänka för vems skull är det vi gör det här? Är det liksom för annans skull? Det ju för egen skull vi gör det och det tycker jag alla behöver med sig i bakhuvet hela tiden.

Varför är det viktigt att vi faktiskt ser till att våra vattendrag, våra vattentäkter, våra inre vikar har god kvalitet? Hur ska vi se till det och vem är det vi gör det för? Jag tycker det är en viktig grundtanke man ska ha med sig hela tiden. Då kan man ta hjälp av internationella överenskommelser och dylikt för att liksom få de här sakerna på rull. Jag tycker att det har blivit bättre och bättre i dessa avseenden och faktiskt. Både lagstiftningsmässigt men också i praktiken hur vi hanterar det här.

Jag tror att vi kanske ser lite av det som min professor i Uppsala pratade om the Climate generation, för tolv år sedan. Då menade han ju så klart de som satt framför honom. Jag tänker att alla beslutsfattare, alla makthavare och alla som har på något sätt att göra med lagstiftning och också det praktiska arbetet med att reda upp de här sakerna. Det handlar om klimatfrågan men också handlar om biologiska mångfalden i Östersjön och hela världen handlar om miljöfrågor. Det handlar om att städa upp det som tidigare har smutsat ner. Tyvärr är det så och det är den lotten vi har fått. Den lotten ska vi ta för annars är det bara vi som lämnar över till nästa generation.

På Åland är vi väldigt stolta över vår lokala matproduktion och det ska vi vara. Det är en väldigt viktig attraktionskraft för Åland, både för inflyttning men också för turism. Det är för vår egen del jätteviktigt för självförsörjningen och för att vi ser till att vi äter klimatsmart mat som kommer i från våra lokala producenter. Då innebär ju det här att vi står inför en hel del kluriga prioriteringar när vi ska uppfylla nitratdirektivet när vi ska uppfylla den här HELCON konventionen. Står vi inför en framtid där vi måste börja prioritera och göra nödvändiga men jobbiga val för att hitta en bra balans på naturens villkor.

Jag tänker inte desto mer nämna vattnet för vi har pratat väldigt mycket om vatten det här sista halvåret. Men det är de facto en fråga på Åland som är väldigt aktuell just nu och även här görs den aktuell såväl. Jag tror att den inte kommer vara mindre aktuell om ett år heller. Vi kommer prata om det här tills vi har ordning och reda på våra vattendrag, dricksvattnet och havsvikar och vi vet alla vad det största bekymret är. Vi behöver lösa det tillsammans. Viljan finns både bland de som står för utsläppen men också de som står på konsekvensens sida. Vi behöver göra det tillsammans, det är huvudsaken. Och vi behöver göra det för egen skull, inte för någonting annat.

Talman! Vattnet är en del av Ålands identitet, något som finns så nära oss, ja rentav så nära att den får stå fond för oss i lagtingets plenisal med detta bakomvarande konstverk.
Ansvaret för Östersjön är vårt, liksom det är andras som bor och verkar i alla andra avrinningsområden.

När HELCOM-konventionen tillkom 1972 var det ett stort steg framåt för Östersjön. Men de utmaningar som fanns då är inte lika som idag, drygt 50 år efteråt.

Baltic Sea Action Plan (BSAP), som ursprungligen antogs under HELCOM:s ministermöte i Kraków 2007, är ett omfattande handlingsprogram med syftet att uppnå en frisk havsmiljö. Överenskommelsen har Åland förbundit sig till att följa tillsammans med andra Östersjöländer. Den omfattar områden som minskning av utsläpp av föroreningar, bekämpning av övergödning, skydd av känsliga marina ekosystem och främjande av hållbar användning av marina resurser.

Att nå målen i HELCOM-konventionen är inte bara en moralisk skyldighet, det är också en strategisk nödvändighet för vårt samhälle och vår framtid.

Den senaste förändringen av BSAP gjordes 2021. Det var ingen tillfällighet att det blev då. Man lyckades nämligen inte uppnå god status i Östersjön före 2021, som var den ursprungliga tidsfristen för BSAP. Havsmiljöns tillstånd har i många avseenden försämrats ytterligare och övergödningen har till och med ökat på sina håll.

Den nya planen innehåller nu gemensamma mål och överenskomna åtgärder fram till 2030 med uppdaterade artiklar och definitioner. Under ledningen av De grönas miljöminister Krista Mikkonen fick programmet bland annat bättre mål för att stävja övergödningen och för den cirkulära ekonomin.

Modernisering av konventionens bilagan om jordbrukets belastning är nu föremål för lagtinget att ta ställning till. Vill vi att den omfattar Åland eller inte är frågan? Hållbart Initiativ ser det som en självklarhet, som en trygg grundnivå som alla länder behöver beakta och bygga vidare på.

Nå, i själva verket är frågan en formalitet eftersom EU redan ställt sig bakom förändringen och sålunda blir den gällande i alla EU-länder vad jag har förstått. Landskapsregeringens svar till lagtinget på presidentens framställning framgår inte med tydlighet att lagtinget bör ge bifall och jag uppfattar detta som en miss. För ordningens skull behöver det här framgå på något sätt. Jag hoppas att minister Wikström kan klargöra det. Men det som egentligen vi behöver diskutera som också landskapsregeringens svar förklarade, vad vi behöver göra som den här BSAP bilagan kräver stärka vårt arbete för att rädda Östersjön via de här åtgärderna vad det gäller jordbruket.

Tittar man noggrant på den förändrade bilagan finns där många nya krav som inte finns i nu gällande åländsk lagstiftning.

I regel 2. punkt 1. införs nya definitioner för att alla länder ska kunna tala samma språk vilket underlättar jämförbarhet och harmonisering. Det är många begrepp som vi saknar motsvarighet till i åländsk lagstiftning. Till exempel näringsöverskott, näringsförlust, näringssituation på åkrar, utnyttjandegrad, fytotillgänglighet, biotillgänglighet och mineralisering.

Här kan man ju tycka att det här borde ha varit på plats sen länge tillbaks men då kanske man också hittar svaret i den CAP-strategi. Där finns flera åtgärder som ändå har en stark koppling till HELCOM-kraven.

I miljöersättningens krav finns till exempel ett krav på 3 m bred skyddsremsa mot vattendrag och krav på att minst 33 % av gårdens åkerareal ska ha marktäcke mellan 31 oktober till 13 mars. En hel del frivilliga åtgärder kan lantbrukare också få stöd för såsom anläggningar av våtmarker, anläggning av skyddszoner och att sprida flytande organiska gödselmedel med en placerande eller nedmyllande utrustning. Olika typer av frivilliga åtgärder har länge funnits i LBU-program, som det hette tidigare, frågan är dock om dessa är tillräckliga för att uppnå målet att allt vatten ska ha god kvalitet.

I punkt 8 i bilagan anges vidare hur medlemsländerna ska minska mängden näringsämnen. Jag citerar: “För att minimera övergödningen ska spridningen av näringsämnen i odlingsjord begränsas så att en balans uppnås mellan det uppskattade behovet av näring hos växterna och den mängd näringsämnen växterna får från jordmånen och från växtnäringspreparat.”

Motsvarande skrivningar finns i 6 § i gödselmedelslagen som lagtinget just fattat beslut om. Men trots detta valde landskapsregeringen, understött av Socialdemokraterna och Ålands framtid, att gå in för att hitta kryphål i bestämmelserna. Man hänvisade till Ålands särskilda situation med behov av ekonomisk avkastning och temperaturvariationer. Dessa bevekelsegrunder har uppenbarligen ingen som helst bäring heller om man tittar på kraven i BSAP.

Det är helt korrekt som landskapsregeringen påpekar att kraven som nu tillkommer behöver läggas in i vattenlagstiftningen. Diskussionsfrågan är om det verkligen bara är teknikaliteter som ministern är inne på. Det är en fråga som vi i social- och miljöutskottet behöver klargöra. När man ändå tittar på den här saken, framförallt då nitratbeslut men det kan också vara på frågan om vattenlagstiftningen och vattenförordningen som kommer. Eventuellt också gödselmedelslagen. Så är det viktigt som också tidigare påpekats och som också ett social- och miljöutskott har enats kring att fundera kring hur tillsynen skall göras och inte bara titta på vilka krav man sätter in.

Det är fint att höra från minister Wikström att det här arbetet inte försenar den totalrevision av vattenlagen som har varit föremål för debatt. Det är en lagstiftning som klockan klämtar för. Allra senast, ja om en vecka, behöver landskapsregeringen komma till lagtinget med lagen för att den ska ha någon rimlig chans att klubbas av oss.

Vi har i lagtinget redan fört flera debatter om värdet av att skydda våra vatten och om behovet av att bönderna ska bli de nya miljöhjältarna.

Nya krav som gäller omställningen av jordbruket behöver vi anpassa på ett sätt som passar oss på Åland, men inte så att vi hela tiden skapar kryphål och undantag. Vi ska göra det sporrande att ställa om.

Hållbart Initiativ vill att Åland steppar upp elektrifieringen, stimulerar den ekologiska produktionen, inspirerar till de regenerativa odlingsformerna och främjar den cirkulära ekonomin - då hjälper vi bönderna att spara och vara konkurrenskraftiga!

Det är vårt ansvar att ta ledningen och agera som föregångare i att uppfylla HELCOM-konventionens mål. Vi måste i alla lägen vi har stå upp för våra värden och visa att vi är redo att göra vårt bidrag om inte annat så är det just vad det här ståtliga konstverket bakom mig påminner oss om varje dag vi sammanträder.

Tack, fru talman! Och tack för anförandet med ledamoten Holmström. Vi håller inte alltid med varandra om allting, men respekterar ändå ledamotens engagemang i miljöfrågor. Så klart är det så att vi föreslår att det här bifalls. Det blev lite förkortade anförandet för att vi ska spara lite tid. Men, men, så är det. Det som jag tänkte ändå anföra här samtidigt är att Ryssland är också part i det här, det är inte bara EU nationer som är med i det här. Nu som en konsekvens av kriget i Ukraina så har HELCOM länderna börjat träffas informellt utan Ryssland, vilket i sig skadar själva samarbetet och det är ganska problematiskt.

Talman! Det är ju så att EU redan har ställt sig bakom den här förändringen då av bilagorna och egentligen alla andra förändringar lika så som då direkt görs gällande i EU länder. Så att det är något som jag ser som en teknikalitet på det sättet. Vad jag har förstått i den här snårskogiga djungeln att vi nu ger ett formellt godkännande för det så borde kanske inte spela så stor roll ändå. Men det är fint, det är en fin markering som behöver göras. Sen vad gäller att Ryssland inte aktivt deltar eller kanske aktivt får delta i HELCOM arbetet, det är ju mer förståeligt. Det är ju ett sätt att markera på det fruktansvärda de gör, samtidigt som vi inte kan låta sådana konflikter förstöra det gemensamma arbete som vi arbetar upp. Och det gäller också i Arktiska rådet. Det gäller alla andra internationella sammanslutningar Svarta havet och så vidare. Så förhoppningsvis kan detta fruktansvärda krig avslutas snart.

Tack, fru talman! Visst är det så. Det var inte ett försvar av Ryssland, men det får konsekvenser. Kriget får konsekvenser också för miljön i Östersjön. Det var det jag ville betona.

Talman! Jag kan också tillägga att det ska ju såklart inte minimera vårt ansvar att ta ansvar för våra egna utsläpp i den mån som vi släpper ut. Så klart att vi också tagit ansvar för övriga baltiska länder genom Nordiska ministerrådet, Nordiska rådet som har stött en hel del projekt också i Sankt Petersburg och Rigabukten i övrigt. De medlen kan ju resurseras till andra avloppsreningsprojekt och så vidare. Men det är såklart en annan fråga. Det som händer ska inte låta oss minimera våra miljöambitioner och vi ska göra allt vad vi kan på Åland också att vidta de åtgärder som krävs av den här förändringen i HELCOM avtalet.

Tack, Fru talman! Jag håller med om att vi har diskuterat mycket vatten och vattenskydd och både jordbruk och gödsel under den här våren. Det som skulle vara fint ännu när man kommer till de här slutsatserna i det landskapsregeringen säger att det här besluten föranleder ändå att Åland behöver göra vissa åtgärder. Vi måste se över nitratbeslutet och införa några definitioner. Det här kan då göras i samband med vattenlagen, vatten förordningen där nitratbeslutet finns.

Det skulle vara väldigt bra om man kunde få det lite, förtydligat vad det här de facto innebär konkret. Är det egentligen definitioner som föranleder några konkreta åtgärder i någon riktning? Eller är det bara bokstäver som ska ändras på ett papper? Det blir nu lite oklart om det här medför några konkreta förändringar, förbättringar eller är det status quo i princip?

Jag tycker att det är otroligt bra att Åland är med i HELCOM, men det är ju lite så som här har sagts att. Att vi har haft länder med i HELCOM som kanske inte har haft så höga ambitioner på miljöområdet som vi själva har haft och kanske Finland och Sverige. Och det har gjort att många av målsättningarna i de här action plans som har funnits genom åren inte har kunnat uppfyllas. Så att vi har helt enkelt inte lyckats så bra när det gäller att rädda Östersjön tillsammans med de övriga Östersjöländerna.

Vi vet också att det är väldigt mycket lokal påverkan som påverkar vattnen runt omkring oss, våra vikar och sjöar och stränder. Så är det. Är det en kombination av yttre påverkan men också våra egna bidrag av övergödning. Så att det är nog otroligt viktigt att fortsätta jobba intensivt på hemmaplan för de här frågorna men sen också verka internationellt och ibland inom HELCOM länderna och inom det nordiska för ett bättre Östersjön. Östersjön väcker mycket av ålänningarnas engagemang. Östersjön är en del av en del av vårt fostervatten, brukar det sägas också.

Några av de här frågorna som nämns här är ju att bästa möjliga miljövårdsmetoder och bästa tillgängliga teknik BAT ska användas för att minska föroreningarna från jordbruket. Vi har ju i många år tala om BAT teknik när det gäller fiskodling, men vi har inte tala om det när det gäller jordbruk och det skulle vara intressant här också om ministern kunde utveckla det här. Hur det ser ut idag? På vilken nivå befinner vi oss när det gäller bästa möjliga teknik? Eller är det någonting som man också kan utveckla?

Här finns ju också, som jag ser det, möjligheter. Alla jordbrukare som erhåller EUs jordbruksstöd måste följa villkoren i villkorlighetens goda odlingsmetoder som fastställs i statsrådets förordning. Och här ingår minst krav på tre meters bredd skydds remsa mot vattendrag. Och det kan man ju fundera över om det är tillräckligt med tanke på hur statusen är i våra sjöar eller om det borde ytterligare skärpas på Åland. Och det är ju också möjligt då att få ersättning för att till exempel anlägga en våtmark, frivillig anläggning av våtmark. Och det tycker jag är också en bra sak om det är någon som pengarna kan motivera till en sån insats där man samtidigt hjälper.

Och den här frivilliga åtgärden om cirkulär ekonomi. Att låta andra gårdar få möjlighet att använda gödselmedel är tydligen också det någonting som man behöver uppmuntra. Jag tycker att det låter lite konstigt eftersom jag antar att de som har behov av gödselmedel så vänder sig kanske till djurgårdarna för att få, så har det nu varit i alla tider vad jag känner till. Men är det här nu också något som måste stödas från myndigheterna? Att det här de facto händer? Det är inte allt man riktigt förstår.

Men det som verkligen jag vill understrecka när man börjar titta på det här, det är ju att förbättra som sagt, tillsyn och efterlevnad. När det gäller uppföljningen av nitratdirektiv, se till att gödselmedel hamnar där de gör nytta för växtligheten. Men att verkligen få bort det från platser där det inte ska vara och det är nära vårt hav.

Tack, fru talman! Det här samarbetet, HELCON samarbetet, bygger ju på rekommendationer. Och precis som vi tidigare varit inne på och lyfter i mitt anförande, också ledamoten Holmström var inne på det att det i praktiken så genomförs de här lagstadgade åtgärderna i EU direktiv. Och jag tror säkert att de också förändras till viss del från kommissionen tills dess att direktiven och förordningarna implementeras med tanke på hur EUs besluts apparat ser ut. När det gäller de här specifika delarna och när de implementeras så de kommer att komma hit till lagtinget, vi kommer att diskutera varje förändring i lag i detalj.

Så ministern kan inte i det här skedet säga vad det innebär i praktiken, utan det är fortfarande öppet. Men kan han säga någonting då om resurserna för efterlevnad av nitratdirektiven?

Tack, fru talman! Som jag var inne på här i mitt anförande och i replikskiftet med samma ledamot, så är efterlevnaden av nitratdirektiven någonting som vi mera kan fördjupa oss i samband med utskottsbehandlingen.

Då får vi hoppas och vända oss till ledamoten Söderlund, som antagligen får det här i sitt utskott och hoppas att utskottet tar fasta på den hälsningen.

Talman! Jag uppskattar de frågor som ledamoten Gunell ställer kring om det här är teknikaliteter eller om det krävs innehållsmässiga, materiella förändringar. Jag gör den slutsatsen, i alla fall med mina lekmannaögon, att det kommer att krävas innehållsmässiga förändringar och att man har underskattat behovet av de åtgärder som verkligen krävs. Framför allt i de punkter som nu som nu tas upp som har varit föremål för förändringar, som om bästa tillgängliga teknik och bästa miljö praxis. Dessa saker får ju inte förekomma i ett experimentskede utan det måste finnas redan ute på marknaden som används i en stor skala. Huruvida landskapsregeringen har ögonen öppna eller om det är tillståndsmyndigheten som har ögonen öppna för vad detta är, det är en sak som jag tror att vi behöver borra oss in i utskottet och se att har det här förändrats på ett tag? Om så, då behöver också innehållet i lagstiftningen förändras.

Tack, Det låter mycket bra. Också ledamoten Holmström, medlem i social- och miljöutskottet och kunnig på de här frågorna. Jag tycker åtminstone det vore bra för lagtinget att också få höra statusen, hur ser det ut idag på Åland? Och antagligen så har väl åländska jordbrukarkåren en välutvecklad maskinpark och så vidare. Men om man då använder sig av bästa möjliga teknik och särskilt bästa möjliga miljö praxis? Det är kanske oklart, åtminstone för mig, Så jag är glad om utskottet kan klargöra det.

Talman! Och är det så att landskapsregeringen inte gör den bedömningen att det krävs en innehållsmässig förändring. Då kanske det är så att man anser från landskapsregeringen att det krävs andra förändringar i till exempel CAP strategin. Som gör att man skulle kunna stimulera en viss teknikutveckling eller odlande av vissa grödor som är nya eller andra typer av växtföljd och annat som gör att man minskar näringsläckage till, till vattentäkter och till vattenområden. Det här är en intressant fråga som jag hoppas att utskottet kan sätta resurser till för att också belysa på ett bredare sätt nu när också efterfrågan har kommit från lagtinget att vi ska göra så. Det här är ingen teknikalitet som landskapsregeringen vill påstå att det är och komma undan med sitt ansvar, utan det här är något som vi i lagtinget behöver ta reda på.

Jag tror att det är väldigt bra att använda sig av de resurser, vi har ju en del resurser på Åland i form av både Hushållningssällskapet, rådgivning och annat. Som tidigare lagtingskollegan Lennart Isaksson sa, att det inte bara morot och piska man måste piska med moroten. Det är väldigt bra uttryck som man kanske måste piska med moroten lite för att få fram en levande och bra gemensam strävan med jordbrukarkåren.

Vad ska man säga efter det inlägget? Men i varje fall. Jag noterar att kollegan Gunell ställer sig frågan hur är lantbruksnäringen tekniskt och jämförde med fiskodlingen. När jag hade förmånen att vara ordförande i näringsutskottet, tillväxtutskottet i Nordiska rådet så hade vi en föredragshållare som sade att i digitaliserings hänseende så jordbruket är en av de näringar som har längst fram och också miljötekniskt. Det där gjorde ju förstås mig nyfiken så jag frågade honom hur han menar och vad han hade för exempel. Då nämnde han att man har gödselspridare där man väger varje gödselkorn och man placerar den precis där den ska placeras. Så check, tänkte jag, då ligger vi tydligen bra till. Men problemet är ju förstås med den här tekniken att den är väldigt kostsam. Och med tanke på hur lönsamheten är i branschen så är det många som har ganska svårt att kunna investera och investera i sådant. Tekniken finns.

Ja, det är säkert så att gödselspridare är en modern teknisk innovation och säkert en del av den tekniska utvecklingen som är bra. Däremot så det som jag har velat peka på när det gäller det som här kallas cirkulär ekonomi med att sprida flytande organiska gödselmedel och placerande nedmyllande utrustning. Och att man måste verka från myndighetens håll för att gödsel, utbud och efterfrågan möter varandra. Det är den problematiken som jag tror att är intressant. Finns det tydligen då gårdar på Åland med för mycket organiskt material, organiskt gödsel men som inte får avsättning för det? Och behöver det åtgärder för att just de som har behov av det får till den här affärsuppgörelsen.

Som svar på den frågan kan jag säga att det är ledet där i mellan. Myndigheterna behöver inte ha någonting att göra med det, men vill säga spridning i tekniken. Jag råkar av förekommen anledning känna till en odlare som hade 1300 ton slemgödsel han skulle ta emot, men hade väldigt stora problem att få tag på någon som skulle sprida det över huvud taget. Så det är där problemen ligger. Och igen, det är en väldigt kostsamt teknik som någon ska tillhandahålla. Jag noterar att ledamoten Gunell sade att man har en väldigt väl utvecklad maskinpark på Åland, man har haft det. Men jag börjar bli lite bekymrad och jag förstår svårigheterna att kunna nyinvestera, att hålla sig på vågens framkant både när det gäller teknik som sparar tid och pengar och också som tar hänsyn till miljön. Det som jag sade en gång tidigare, det är inte så lätt att vara grön när kontot lyser rött.

Ja, men det är ju intressant att här finns ju till och med nu möjligheten att få betalt för den gård, växtodlingsgård som tar emot gödsel från en husdjurs gård. Som en frivillig åtgärder därför man då befrämja cirkulär ekonomi. Alltså plötsligt så kan man få betalt för att använda gödsel från en djurgård. Det är kanske en möjlighet som man ska ta tillvara på då ifall att det här organiska materialet hamnar i dagsläget lite snett ibland och verkligen drar nytta av det som HELCOM och regelverket ger optioner för. Ta fasta på det och göra det bästa av det för åländska vatten.

Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet omfattas? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.