Remissdebatt

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Nu ska vi byta ämne från strömmingar, hav och skärgårdstrafik till public service och media.

Vi har lämnat in en åtgärdsmotion gällande Ålands Radio och TV. Det passar ju väldigt fint att den här debatten kommer upp idag eftersom det är världsdagen för pressfrihet. Det är ju en mycket viktig dag att fira, särskilt i dessa dagar med tanke på alla inskränkningar i pressfrihet och åsiktsfrihet som finns runtom i världen och alla falska nyheter som måste hanteras.

Grunden för det demokratiska samhället är pressfrihet och åsiktsfrihet. En välfungerande public service verksamhet är ett grundfundament i en nordisk demokrati. Det är viktigt att många röster hörs, många infallsvinklar presenteras och att kritisk granskning görs.

Det är viktigt att Ålande Radio- och TV fungerar väl som en del i ett välfungerande samhälle.

För alla dem som inte har råd med en tidningsprenumeration kan radio vara den enda källan till god och opartisk journalistik. Våra två tidningshus har klarat sig, trots benhård konkurrens, sen 1981. Det betyder nog en styrka för vårt samhälle att det finns en mångfald och den mångfalden hoppas jag att kommer att bestå.

Under de här sista åren så har ganska mycket hänt som är kopplat till vår åländska public service radio. Men här i lagtinget har det varit ganska tyst om de här frågorna. Vi har ju en ny lagstiftning som har trätt i kraft med uppbörd av mediaskatt, mediaskattelagen har ersatt den gamla licenslagen. Det här är nu det nya systemet för att finansiera public service radio och TV på en god nivå.

Jag ser i media att Ålands Radio och TV söker nya lokaler för att minska sina ytor och uppenbarligen söker de också ett sätt att pressa sina kostnader. Min bild är kanske den, trots att jag ser det här bolaget på avstånd, att det är en ganska tuff ekonomisk situation och den har pågått under en längre tid.

Det nya skatteuppbördssystemet ger ju en avräkning till radion efter att skatteåret är slut, landskapsregeringen ger då ett förskott på det här beloppet och det ska sedan regleras i efterhand. Det skulle vara intressant att höra landskapsregeringen om hur det här systemet fungerar, om det har fallit väl ut och om systemet inbringar medel på en sådan nivå att man kan upprätthålla en god public service verksamhet på lång sikt.

Det är också kanske bra att vi får en utvärdering av den här nya lagstiftningen om uppbörden av mediaskatt eller om systemet kräver någon typ av omförhandlingar eller omstruktureringar för att faktiskt se till att garantera en god nivå på public service verksamheten.

Det finns säkert saker man kan göra utan att ändra på själva nivåerna på skatten. Landskapsregeringen kan exempelvis överta vissa kostnader, till exempel kostnaden för TV4 som är en kommersiell tv kanal som uppskattas väldigt mycket. Det är kanske en av de här posterna som landskapsregeringen kunde välja att ta över till sig för finansiering.

Det är också viktigt att radions finansiering hålls på en sådan nivå att det också finns möjligheter för nödvändiga investeringar. Det brukar bli så om man har en tuff ekonomisk situation att man står med en ackumulerad investeringsskuld. Det skulle också vara intressant att höra vad landskapsregeringen har att säga om den delen.

Därför vill Socialdemokraterna i den här åtgärdsmotionen att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att fatta nödvändiga beslut som säkerställer public service verksamheten vid Ålands Radio och TV. Tack, herr talman!

Tack, talman! Lagtingsledamot Gunell, jag undrar om ni har funderat över landskapslagen om mediaavgift? Det är en ganska ny lag från 2019 och i 6 § står att Ålands Radio ska syssla med radio- och televisionsverksamhet. Ändå har de en ganska omfattande omfattande webbpublicering där de har skriven text i direkt konkurrens med privatägda aktörer som bedriver publicistisk verksamhet i form av det skrivna ordet. Det står alltså inte ett ord i den här lagen om att Ålands Radio ska syssla med det skrivna ordet. De ska syssla med radio och tv. Har ni någon syn på det här?

Som jag sade i mitt anförande så är det väldigt viktigt att det finns en public service verksamhet vid sidan av de tidningshus vi har på Åland och att vi har en stark mediamångfald. Om jag förstått det rätt så är det väl en viss balansgång för de verksamma vid Ålands Radio och TV att göra bedömningar kring hur mycket av de bandade nyheterna som man också ska lägga som text på sina hemsidor. Men det är ju delvis en marknadsföring också av de nyheter som radion har.

Tack, talman! I Finland tog mediaförbundet den finska staten till EU-kommissionen, man klagade på innehållet i motsvarande finsk lag. Det resulterade i att Finland ändrade sin lag så att det skrivna ordet, motsvarigheten till det som Ålands radio och TV använder, numera är minimerat och ska just begränsa sig till att bara kort presentera vad tv- eller radioinslaget handlar om. Skulle det inte vara en idé att vi skulle lagstifta om det här också? För just nu finns det ingen lagstiftning överhuvudtaget som säger att radion ska hålla på med det skrivna ordet.

Ja, man vill närmare detaljstyra den här delen. Men jag kan inte bedöma i det här skedet om det krävs en lagändring eller om det går att upprätthålla någon slags god ägardialog mellan lagstiftaren och bolaget. Då kanske man kan komma till någon slags förståelse för varandras positioner. Det kanske vicelantrådet redan har gjort, så vi ser fram emot att höra om det.

Tack, talman! Gunell och hennes partikamrater brukar vara pigga på att klistra epitet på undertecknad så att jag håller mig borta från mina åsikter om skattefinansierad media för tillfället och siktar in mig på TV4 istället. Om man tycker att public service är underfinansierat, borde man inte överväga att ta bort TV4 då? TV4 kan väl knappast räknas som public service på Åland? Det är ju en svensk kanal och kommersiell dessutom.

Ja, det är klart att det kan ju ledamot Stellan Egeland föreslå om han vill, men vi föreslår det inte. Vi vet att TV4 är reklamfinansierad TV, men mycket uppskattad bland ålänningarna. Jag ser inte någon orsak till varför landskapsregeringen skulle exkludera den ur sitt utbud.

Tack, talman! Wienerbröd är också uppskattat bland ålänningarna, men de borde inte vara skattefinansierade ändå. Jag ser faktiskt inte kopplingen till att TV4 skulle vara gratis bara för att det är uppskattat. Det har ju faktiskt ingenting med public service att göra.

Om ledamoten Egeland vill ta bort TV4 från ålänningarnas TV-rutor så är han fri att presentera sitt förslag till landskapsregeringen, så får de förhålla sig till det. Jag har ingen ambition att exkludera TV4 från ålänningarnas TV.

Tack, talman! Jag tänker fråga, eftersom den här frågan nu har kommit på tal, om ledamot Gunell har den uppfattningen att pengarna inte räcker till för Ålands Radio och TV för att utföra sitt uppdrag?

Ja, det är väl det jag är lite nyfiken på att höra mera information om. Oh om den här frågan behandlas i finansutskottet, trots den knappa återstoden av mandatperioden, så kan man säkert där få fram mera värdefull information. Jag vet inte vad landskapsregeringen här i salen är beredd att lämna ut, men det finns ju bokslut och jag tycker att det ser mycket knapert ut.

Tack, talman! Ja, det finns bokslutet och man får kanske det att gå ihop på ett eller annat sätt. Men min fråga var egentligen, har man den tilldelning av medel som behövs för att bedriva den radio och TV verksamhet som vi efterfrågar? Det var det ena.

Det andra sedan som jag, faktiskt i motsats till Egeland, gärna för på tal är att eftersom det här är en skatt, någonting som berör alla och man slipper inte undan om man så vill höra på Ålands Radio eller inte, så skulle det väl i rimlighetens namn kunna ingå i den ordinarie budgeten. För egen del så tycker jag att vi har gjort ett misstag som har en medieskatt.

Nå, det är lite för sent att ångra sig till den delen eftersom ledamotens eget parti tog fram lagen om mediaskatt under den förra mandatperioden. Socialdemokraterna tyckte att man kunde ha haft samma lagstiftning som man hade i riket. Det skulle troligen ha inbringat mer pengar till radio och TV verksamheten. Men Moderaterna hade en annan syn på saken och det här blev en kompromiss. Så jag tycker att det är god tid att vi tittar på utfallet. Hur ser det ut? Är det tillräckligt för att finansiera public service på Åland på en god nivå? Och vad är den nivån vi efterlyser? Och kan man med den här nivån bedriva de nödvändiga investeringar som alla verksamheter måste göra?

Talman! Den fria pressen är, som vi alla vet, en oerhört viktig del i det liberala demokratiska samhällssystemet. Utan fri press och utan fria medier så har vi ingen opartisk granskning av vårt samhälle och därmed faller också stora delar sönder.

Jag tycker alltid att det är smått olustigt att diskutera de här frågorna här. Jag tycker inte att vi i lagtinget ska gå in på diskussionen om TV4 ska finnas eller inte eller om Firarmix ska finnas eller inte, även om vi säkert alla har vår egen personliga uppfattning kring det.

Däremot så behöver det finnas en tydlig lagstiftning som förväntar sig saker och en finansiering som motsvarar det. Men frågan är ju, precis som ledamoten Selander frågade, med det uppdrag man har idag, är det till detta som pengarna inte räcker till? Eller är det något ytterligare som görs idag som pengarna inte räcker till? Den frågan är för mig aningen oklar.

Min uppfattning är att radions finansiering är på en sådan nivå att det är väldigt lite möjligheter för utveckling och det är väldigt lite möjligheter för investeringar. Man kan ju antingen åtgärda den här situationen genom att i så fall öppna lagen, titta på vilka förändringar man kan göra där eller så kan man ju besluta från landskapsregeringen att till exempel avlyfta vissa kostnader kopplade till licenser. Där är till exempel TV4 ett exempel på en sådan licens som landskapsregeringen kunde välja att överta över budget.

Talman! Om man pratar om principer så kan man väl konstatera att eftersom detta är en skatt och också när det var en mediaavgift så slipper ingen undan och man kan ju också ifrågasätta det. Hur mycket ska samhället bestämma över vad man blir tvingad att köpa som samhällsmedborgare? Den diskussionen tycker jag att man måste föra in i de här sammanhangen.

Sedan tycker jag också att en viktig del som man fortsatt behöver diskutera och det gäller att du vidgade debatten utifrån Ålands Radio och TV och pratade mera om samhället och de offentliga bolagen och hela samhällsorganismen som stort. Alltså utan krav på effektivisering så händer det också mycket lite utveckling. Om vi ser på det man har gjort i Sverige, där man har gjort kraftiga utvecklingssteg till exempel bland myndigheter, så kommer mycket av det ur det årliga effektiviseringskravet på 2 %. Och med den här politiken att alltid tillföra nya pengar så blir det väldigt lite utveckling.

Det blir heller ingen utveckling på en verksamhet som lider. Det är ju inte bara för lite pengar som pressar fram en vettig utveckling, det måste man väl också ta in. Det är ungefär som att har man tillräckligt lite pengar, då blir människor så fiffiga att de hittar på lösningar. Det håller inte.

Jag ser ju att radion sysslar med effektivering. Det är väl därför man nu har en annons där man ska lämna, som jag förstår det, radiohuset på Ålandsvägen där man har funnits i 30 år eller kanske längre, för att söka nya ytor som är 500 kvadratmeter, alltså betydligt mindre än där man befinner sig. Det måste väl skvallra om en situation där radion på alla sätt nu söker effektiviseringar.

Tack, talman! Jag sympatiserar till stor del med motionärerna på det sättet att vi behöver ha en stark public service, absolut.

Men på något sätt blir det lite rundgång här. Det känns som att vi efterlyser en utvärdering för att se hur ekonomin ser ut, vad som behövs och hur lagstiftningen har fungera etc. Samtidigt är det ju en budgetfråga. Det här är en fråga som borde upp till bevis när det ska till kostnadstak och ramar, för det är detta som det handlar om. Ska radion ha mera så behöver det också finansieras på något sätt. Enligt motionärerna så kan det ske genom att man avlyfter kostnader som inte blev avlyft för landskapsregeringen i stort, utan de betalas av någon annan, det ska gå via skatten ändå. Eller att medieskatten ses över, att det tas in mera skatt på ett eller annat sätt. Det är det som det handlar om. Men på något sätt är det lite rundgång i det här. Det skulle krävas att den här utvärderingen är gjord, kanske landskapsregeringen har gjort den redan och att man tar avstamp från den i sådana fall.

Det är precis de frågor som vi också ställer oss och hoppas att vi kanske kan få lite ljus över de här frågorna. Hur utfaller mediaskatten? Är den tillräcklig för att finansiera en god nivå på public service radion nu och i framtiden? Vad känner vi till om det här? Vad jag vet har vi inte pratat radio och tv här i Ålands lagting på många år, vad jag minns i alla fall. Så jag är lite nyfiken på hur landskapsregeringen ser på situationen och hur man avser tackla det läge man befinner sig i.

Tack, talman! Jag känner också sympati för de tidningshus på Åland som också känner att det kanske finns en konkurrenssituation från public service, Ålands Radio och TV just när det gäller webbsidan. Jag besöker den sidan själv väldigt ofta, jag tycker att det är en bra webbsida och den är också till för att öka trafiken till övrigt. Men jag nöjer mig med webbsidan.

Det ska inte bli en olustig debatt. Vi ska inte göra skärgårdstrafik av det här. Som sagt här i lagtinget ska vi inte diskutera vad public service ska bestå av. Det är nog en fråga som landskapsregeringen förhoppningsvis kan ge lite ljus över. Det är en svår fråga som behöver balanseras både mellan de privata, public service och sedan också vad det får kosta och vad det ska innehålla.

Tack, herr talman! Visst, den diskussionen brukar alltid dyka upp. Men å andra sidan så i alla våra nordiska länder så finns public service medier och vid sidan av dem finns det också en privat tidnings- och radiobransch. Det är helt okej och de kan fungera sida vid sida.

Men som samhällsbyggare så är det väl vår huvudsakliga roll att se till att det finns ett system för att upprätthålla en public service radio på god nivå.

Etermedier och att sända radio vis Smedsbölemasten så i riktigt dåliga tider och i olika tillstånd så kan det kanske vara det enda media som fungerar för att nå ut till medborgarna. Så det är viktigt att Smedsbölemasten och radion fungerar också i beredskapssituationer.

Värderade herr talman! Socialdemokraterna säger i den här motionen att betalning av mediaskatt tilldelar Ålands radio och TV:s verksamhet otillräckliga inkomster. Man vill synbarligen att mediaskatten ska höjas. Man säger att det är viktigt att landskapsregeringen fattar beslut som ger Ålands Radio och TV verksamhetsvillkor och det kan ske genom att mediaskatten för ålänningarna höjs eller att man avlyfter radio kostnader som finansieras genom landskapet.

Hela grundtanken med public service är ju att vi ska kunna ha en fri och oberoende media. Socialdemokraterna ger sig, enligt Ålands Framtids förmenande, lite in på djupa vatten med denna motion, för den hotar ju faktiskt friheten och oberoendet.

Banden mellan Socialdemokraterna och Ålands Radio riskerar starkt oberoendet för vår radio. Detta är än mer problematiskt med tanke på att många redan har reagerat på hur ofta Socialdemokraterna lyfts fram i radions tablå.

I dagens värld lyssnar många medborgare på det som de finner intressant på olika plattformar, men man sitter inte fast med två tv-kanaler eller en radiokanal längre, utan man kan välja egentligen precis vad man vill lyssna på. Det här måste man notera när man diskuterar public service.

För många lite äldre människor och också för många som är yrkesverksamma och som jobbar med maskiner så gäller fortfarande radion. En del lyssnar på Radio Åland och där pratas det ofta om radio Gunell hos dessa grupper - ursäktar nu för att jag säger det - och det ju bara hon eller andra sossar som får fritt spelrum i radion, det hör man ganska ofta.

Mot den bakgrunden är den här motionen faktiskt ännu olyckligare. För det är viktigt att man från medias sida håller fingrarna borta från finansiering eller annan styrning av public service, annars riskeras ju hela grundtanken med public service.

Den första frågan som bör ställas är, fyller public service sin roll? Är den relevant i nutidens mediebrus? Är det som produceras till exempel av Radio Åland av intresse för den åländska befolkningen? De mediaundersökningar som har gjorts visar att det kanske inte riktigt är så.

Men från Ålands Framtids sida så vill vi ha en bra fristående åländsk mediaproduktion, gärna också egen tv-produktion, men då måste det vara kvalitet och det ska också ha relevans om det ska intressera.

Det stora problem som radion har haft ska förhoppningsvis med ny ledning förpassas till historien. Men de problemen blir inte lösta om banden mellan sossarna och radion stärks och det löser sig inte per automatik med mera pengar. Där håller jag med tidigare replikgivare som också pekade på det problemet, man löser inte grundproblemet i radion med mera pengar. Tack! Jag sätter punkt där.

Tack, herr talman! Det var ett mycket förvånande och nästan skamlöst anförande av ledamoten Anders Eriksson. Men det är klart att det finns kopplingar mellan den här salen och Ålandstidningen väldigt många. Ska man då prata om om Centerns Ålandstidning? Det där resonemanget går helt överstyr. Jag håller inte med på en enda punkt.

Och om ledamoten Anders Eriksson mera signalerar någon slags avundsjuka för att han inte intervjuas tillräckligt ofta, men det är en debatt som man inte kan gå in på här i lagtinget.

Jag vill förtydliga att motionen inte alls per automatik handlar om att mediaskatten ska höjas. Däremot kan man titta på den på olika nivåer och eventuellt också utvärdera om man behöver göra justeringar.

Jag börjar bakifrån, det handlar inte om att mediaskatten ska höjas, sade ledamoten Gunell. Men då är ju frågan, om man inte höjer mediaskatten, var ska då mera pengar tas till radion? Det förstår jag inte riktigt.

Sen när det pratades om koppling mellan Ålandstidningen och Centern, det känner inte jag till och det kan jag inte ha några åsikter om. Men det är ju trots allt ett privatägt bolag. Här pratar vi om kopplingar till public service och därför i största välmening menar jag att Socialdemokraterna lite ger sig in på djupa vatten när man börjar prata om att man eventuellt ska justera mediaskatten. Jag har ju svårt att tänka mig att man skulle justera den åt nåt annat håll än uppåt om man vill tillföra mera pengar eller att man lyfter bort kostnaden för radions verksamhet. Jag vill bara i all välmening, utan att på något sätt vara skamlös, peka på att här ger sig sossarna in på djupa vatten om man vill ha en fri radio.

Det är beklagligt att ledamoten Anders Eriksson styr in den här debatten på helt fel fokus. Vi behöver inte ägna oss åt en så låg nivå på diskussionen.

Ålands lagting stiftar lagar om mediaskatt, då är det väl rimligt att man diskuterar det som faktiskt är adelsmärke för en välfungerande demokrati, nämligen public service. Det hör till vårt uppdrag att lagstifta och det hör till vårt uppdrag att värna demokrati och välfärdssamhälle.

Nu behöver vi inte ta till övertoner. Det sägs att jag har helt fel fokus. Jag blev väldigt förvånad när jag läste den här motionen. Meningen är ju, om man ska ha public service, att man från politiskt håll ska hålla fingrarna borta ifrån den verksamheten, inte styra den om den ska underfinansieras eller överfinansieras.

Tvärtom, så sade jag från Ålands Framtid till slut att vi vill gärna ha en bra fristående åländsk mediaproduktion och gärna en egen TV- produktion. Men, som sagt, vi vill hålla oss fria från kopplingen till radion och det tror jag att är viktigt för alla partier.

Talman! Jag känner mig nödd att kommentera ledamoten Erikssons utfall mot Ålands radio. Ledamoten Eriksson, det heter Ålands Radio och TV Ab. Det är bra om man använder de rätta begreppen när man diskuterar svåra frågor, annars blir det ganska grumligt alltihop.

Ledamoten Eriksson sade att det finns något band mellan Socialdemokraterna och Ålands Radio. Jag säger för min del att det har jag aldrig hört, det har jag aldrig sett. Jag menar att Ålands Radio sköts på ett mycket professionellt vis och man har antagit en public service norm som finns i Skandinavien och som finns i större delen av den demokratiska världen, den tänkande världen. Där är public service en väldigt viktig del. Så jag tycker att man kan diskutera motionen för vad den är värd utan att gå in på olika former av epitet och anklagelser som faktiskt inte är styrkta. Eller har ledamoten Eriksson källa på det där?

Jag vet inte var utfallet olika epitet skulle ligga, men det kan säkert lagtingsledamot Pettersson utveckla. Ja, jag förstår inte, jag bara pekade på de reflektioner jag gjorde när jag läste den här motionen. Jag ser det som olyckligt att man, oavsett politiskt parti, vill gå in och styra verksamheten i en eller annan riktning, och det gör man ju de facto om man minskar eller höjer anslagen.

Talman! Ledamot Eriksson uppfattade kanske inte frågan. Den löd: Vilken känsla hade ledamoten Eriksson på de här kopplingarna mellan socialdemokratin och Ålands Radio? Av vilka skäl lyfter man fram dem i den här debatten? För om det inte finns källa på dem, då är det ju skvaller som ledamoten för fram. Och det ska man väl ändå inte säga i en talarstol, när själva sakfrågan handlar om någonting annat?

Jag tycker att public service är ett alldeles för viktigt begrepp för att man bara ska hantera det lite så där skämtsamt överseende och att ge dem fel namn. Det känns inte riktigt värdigt debatten, för frågan är faktiskt viktigare än så.

Tack för förtydligandet. Nej, det är ju så att man får väl kalla det för skvaller om man så vill. Men träffar man folk till exempel på olika lunchställen som man vet att lyssnar regelbundet på radio Åland så får man höra den här typen av kommentarer. Och vi lunchar synbarligen på två olika ställen, kollegan Pettersson och jag.

Jag ville varna för att gå in och försöka höja eller sänka finansieringen, för antingen gör du dig omöjlig eller annars gör du dig väldigt möjlig i förhållande till dem det berör, det vill säga bolaget Ålands Radio och TV.

Det var någon som sade tidigare att jag antagligen var grinig för att jag fick för lite utrymme där, men det spelar inte mig någon roll överhuvudtaget. Jag får knappast mera efter det här, men jag ville peka på ett problem.

Tack, talman! Ärade lagting. Tack ledamot Gunell för att hon väcker frågan om hur själva hjärtat i vår demokrati ska fungera, dvs. den medierapportering och även finansieringen som ofrånkomligt är en del av public service.

Men som märks av tidigare anföranden vad gäller relationen till media så är det natruligtvis en fråga som engagerar oss alla. Jag kan väl personligen säga som så att jag har en viss erfarenhet av media. Jag har en viss erfarenhet av att ha varit i fokus som skribent och en viss erfarenhet av att vara i fokus för andras skriverier. Sammantaget vill jag göra den bedömningen helt spontant utifrån tidigare anföranden, att det uppfattas i stort sett som att när det kommer till slutsaldo så är det en ganska neutral bedömning. Vi har alla våra perioder där vi är utsatta för diverse ganska hårda historier och det landar ändå i att man hittar någon form av neutralitet och det jämnar ut sig. Det märks att jag börjar bli till åren, och det är ju positivt på ett sätt.

När det gäller den aktuella motionen så är det frågeställningar som ledamot Gunell träffar rätt, för det är dessa frågor vi har diskuterat inom landskapsregeringens väggar ända sedan starten i och med att den nya mediefinansieringen som kom 2019 fick effekt omedelbart. Det visades inledningsvis då att det uppstod en lucka i finansieringen eftersom man inte hade beaktat att licensavgiftssystemet upphörde mitt i första budgetåret. Det betydde ju att landskapsregeringen, med lagtingets godkännande, tillsköt över 500 000 till Ålands Radio och TV för att klara den övergångsfinansieringen.

Sedan har landskapsregeringen under årens gång, också det med lagtingets bifall, säkerställt ett förhandsbesked och därmed betalning till radion och TV-bolaget i och med att samfundsskatten fastställdes mycket senare än övriga den beskattningen. Det var ungefär 160 000 som förskotterades. Varför jag nämner dessa är att jag anser att landskapsregeringen har tagit de nödvändiga besluten som har behövts under uppstarten av det nya finansieringssystemet.

När man då ser på det som tidigare regering gick in för, dvs. mediaavgift, så var det ju redan i samband med lagframställningen tydligt att man kände till att det skulle bli ett sämre utfall för Ålands Radio och TV än vad licensavgiften skulle ha levererat om den hade fortsatt att leva. Orsaken var den helt riktiga näringslivsinjektion som gjordes i och med att man minskade näringslivets andel av finansieringen från rätt betydande belopp ner till ett lågt belopp, cirka 6-7 procent idag, av den totala finansieringen. Och det berömda taket för alla samfund, oavsett vad man har på sista bokslutsraden, så är max 3 000 euro, jämfört med att rederierna låg mångdubbelt högre tidigare på grund av sin stora TV-kapacitet.

Men ser vi nu på saldot så här långt - nu gör jag en uppskattning därför att beskattningen fortsätter att leva - så vad gäller skatteåret 2021 så är det först i höst som vi kommer att veta det slutliga utfallet. Men någonstans runt 2,1 miljoner landar de medel som landskapsregeringen kan överföra till Ålands Radio och TV årligen. Och det är efter att vi betalat den upphovsrättsliga delen, dvs. betalningen vi gör till SVT och TV4 för återutsändning av dessa kanaler. De kostar i runda tal ungefär 400 000 euro som går till nämnda TV-bolag på den svenska sidan.

Varför har inte landskapsregeringen gjort något i övrigt? Jo, förutom att vi har haft en tät dialog med Ålands Radio och TV så de olyckliga händelserna som vi har fått uppleva inom radiobolaget under delar av fjolåret, delar av detta år och lite efterräkningar, så de har naturligtvis påverkat förutsättningarna rent allmänt för radion att ta nya steg framåt.

Men nu så har vi också en situation där vi naturligtvis är bundna av det som lagstiftarna gjorde 2019. När hela utfallet av mediaavgiften står klar, då ska den bli föremål för en utvärdering och då får vi se, är det på det sättet som regeringen Sjögren redan aviserade då i sin framställning 2018? Är det då dags att föreslå för lagtinget en justering av mediaavgiften eller ej? På det viset kommer ledamotens Gunells motion bra in i bilden, för den ger möjlighet för lagtinget samfällt nu att fundera inför en slutredovisning senare i år. Och då får man ta ställning till, är runt 2,5 miljoner euro tillräckligt för att upprätthålla public service på dagens Åland eller är det en summa som är otillräcklig? Och sedan kan vi, precis som det har antytts under debatten här, ta in andra faktorer, kan en lägre hyra förbättra situationen för radiobolaget? Det faktum att vi har indexjustering på gång på det sättet som lagen säger, det ska indexjusteras vad gäller de fysiska personernas deltagande och avgiften kommer att stiga på grund av inflationstrycket, antagligen från dagens 113 euro per år till över 120 euro. Vi måste förstås beakta att radion också har utökade kostnader på grund av inflationen, men avgiften kommer ju ändå att stiga i förhållande till den enskilda människan.

Sedan har det förts en diskussion också, som har nämnts i debatten här, om TV4's återutsändningar över Åland. Jag vill meddela från landskapsregeringens sida att vi inte kommer att föreslå att TV4 skulle berövas ålänningarna. Då tänker jag i första hand på de äldre som, i motsats till en stor del av befolkningen, inte har tillgång till strömningstjänster och på andra sätt kan tillgodogöra sig TV-utbudet på många sätt. Det är helt främmande för mig att vi skulle lämna bort den kanalen. Bara några år efter att en ålänning har vunnit Robinsson så skulle vi belöna hans insatser med att konstatera att den kanalen vill vi inte ha återsänt över Åland.

Sammantaget, talman, jag ber att få återkomma i den här frågan. Då tänker jag närmast i samband med budgeten för 2024, för där bör nog den avgående landskapsregeringen ha en uppfattning om framtiden för public service. Då har vi slutfört beskattning också för år 2021 och kan göra en slutlig analys. Och då kan vi också ta den diskussionen om vi ska vidta lättnader för Ålands Radio och TV i form av att vi påtar oss kostnader.

Oavsett hur vi resonerar här och nu så kommer det nog inom en snar framtid att finnas ett utvecklingsbehov och därmed en kostnad för Ålands Radio och TV som vi nog tillsammans kommer att få ta en diskussion om. Här tror jag nog att det måste bli aktuellt med ett samråd med finans- och näringsutskottet vad gäller den finansiella sidan överlag, och lag- och kulturutskottet vad gäller just public service i och med att det utskottet hanterar den typen av frågor. Så där kommer jag gärna att återkomma, men det blir senare i år. Tack, talman!

Tack, talman! Jag måste fråga vicelantrådet, jag är lite förvånad över den här inställningen till TV4 som faktiskt är en kommersiell TV-kanal från Sverige och som inte har någonting med public service att göra. För public service kan man ju ändå motivera med att de på något sätt skulle vara oberoende eftersom de inte är beroende av reklamintäkter och så vidare, men TV4 faller ju inte alls in under det. Resonemanget jag fick höra här var att gamla människor inte får tillgång till TV4 om det inte är skattefinansierat. Ett annat argument var en vinst i Robinson som skulle varit ett argument för det här. Varför skulle inte gamla människor kunna ha TV4? Jag tror att många gamla människor har ganska många betal-tv kanaler.

Tack, talman! Jo säkert, ledamot Egeland, så finns det många, även äldre, som via släktingars och andras försorg har kunnat få tillgång till TV på annat sätt än det traditionella, dvs. via en vanlig tv-mottagare. Men det finns trots allt ett rätt stort antal äldre som inte har den möjligheten och då tycker jag att det skulle vara fel att beröva dem den möjligheten. Genom att nämna just Robinson så det är väl för att visa att den har folkkära program som ålänningar gärna tittar på. I motsats till andra kommersiella kanaler så är trots allt TV4 uppskattad och har ju en särskild ställning också som ett kommersiellt nästan public service organ på den svenska sidan.

Talman! Det som vicelantrådet påpekade är fortfarande ett ganska nytt system förhållandevis med mediaavgift som vi har på Åland. Att se över den här finansieringsmodellens utfall i takt med de uppgifter som kommer från skattemyndigheten så är ju helt korrekt. Det är ju så vi brukar förfara när vi tittar på nya system och hur de slår ut.

Jag tycker också att det är klokt av vicelantrådet att prata om att man också på andra sätt skulle kunna möta de eventuella kostnadsökningar som kan komma för att minska kostnaderna för Ålands Radio och TV och bedriva sin verksamhet utan att nödvändigtvis minska på service eller andra investeringar. Är det vicelantrådets bedömning att den utredningen nu kommer i och med budgeten eller är det någonting som man behöver återkomma till?

Tack, talman! Det är en bra frågeställning ledamot Holmström. Min personliga bedömning är nog att vi i samband med budgeten för nästa år bör ha med ett avsnitt av just Ålands Radio och TV och public service och i samband med det presentera den här utvärderingen. Hur landar nu den nya mediaavgiften? För trots att vi har haft pandemin som påverkade några år här så kommer vi ändå i alla fall att ha ett normalår, i praktiken ett år som ger en god fingervisning. Hur många personer landar runt de här berömda 14 000 euro och bidrar med sina 113 euro idag eller ännu mera efter årsskiftet? Och hur landar det slutligen för samfundens del? För på grund av avskrivningar och annat så kommer det alltid att finnas ryckighet, också till den delen, men vi får i alla fall en någorlunda översikt.

Det är fint att höra, talman, att det finns ett sådant arbete och en sådan ambition redan inom ramen för den utvärdering som jag i alla fall tidigare har förstått att ska ske. Tidplan och så har vi inte vetat, men nu vet vi det.

Det som jag tänker att är viktigt i ett sådant arbete är att sätta upp en målsättning från det politiska. Vill vi fortsättningsvis att public service ska hålla den servicegrad utifrån de anvisningar som också ges? Eller vill vi också att den verksamheten ska, liksom alla andra verksamheter, beläggas med kostnadstak? Vad i sådana fall innebär de kostnadstaken? Det tycker jag att blir intressant. Och också med anledning av det ökade behovet av att motverka desinformation och öka också beredskapen i samhället med information till medborgarna när olika krissituationer kommer och dessa bedömningar måste också läggas till grund för ett kommande kostnadstak.

Tack, talman! Jag delar ledamotens analys av just behovet av public service. I tider av osäkerhet vad gäller tryggheten i att det man läser är korrekt så tror jag nog att det oerhört viktigt att vi fortsättningsvis har ett public service uppdrag som alla vi som är politiska beslutsfattare tar på fullaste allvar.

Sedan kan vi bara hoppas att den nya tekniken vi har via AI-robotar och annat inte kommer att förstöra, för det finns ju ett hot mot demokratin där. Jag tror att alla läskunniga personer förstår allvaret i vad dessa robotar kommer att kunna förse oss med där man på nolltid producerar miljontals texter som helt kommer att förändra vårt medielandskap. Vi kommer att vara chanslösa att bedöma vad är här och nu, vad är riktigt och vad är det som faktiskt är nonsens? Så att kanske då ha en trygg källa mitt i allt som är public service och där man vet att (… taltiden slut).

Tack, talman! Tack vicelantrådet. Uppfattade jag vicelantrådet rätt då han beskrev att det här egentligen är en icke fråga för det här lagtinget? I och med att landskapsregeringen kommer att presentera en budget för 2024 så kommer man där att ta höjd och presentera mer information kring hur man borde hantera public service. Jag läser innantill ur budgetförslaget 2023 där det står: "I enlighet med tidigare utfästelser utvärderas under början av 2023 utfallet av den nya mediaavgiftens första period, det vill säga för år 2021. Under året avser landskapsregeringen att se över om Ålands Radio och TV Ab kan finansieras med budgetmedel." Kvarstår det eller är blir det en budgetfråga för 2024 och egentligen en icke fråga för detta lagting?

Tack, talman! Ledamoten har förstås rätt. Det är ju så här som vi har kommunicerat och därför har vi också inlett utvärderingen. Men efter samtal och diskussioner med vår finansavdelning, som i sin tur har stämt av med skatteförvaltningen, så sker det fortfarande sådana förändringar i beskattningsunderlaget - om vi lite generaliserar - att det påverkar. Det påverkar det förskott som vi har betalat en gång till radion. I och med att det nu har skett justeringar så har det minskat från 160 000 ner till 70 000. Det är den här typen av justeringar, och det känns ju mest korrekt att förelägga det kommande lagtinget. Men därför, om lagtinget nu känner ett engagemang, så är ju den här motionen bra för det ger lagtinget en möjlighet att ge en signal till både den sittande och kommande landskapsregeringen om hur man ser på public service.

Tack, talman! Jag ska bli den här upprepande gamla grammofonskivan igen. Eftersom vi ska införa ett finanspolitisk ramverk som bygger på kostnadstak och ramar så betyder det också att man måste ta höjd för precis allting, även vad public service får kosta. Och då måste man ställa sig frågan: Hur mycket ska public service få kosta eller hur mycket kostar public service? Det är två väsentliga skillnader. Hur ser landskapsregeringen på det?

Med tanke på stundens allvar vi hade här i kammaren för några timmar sedan, så om jag hade varit infrastrukturminister så skulle jag ha sett till att vi började med, vad är det för trafiklinjer som vi ska upprätthålla? Hur mycket trafiktid behöver vi?

Vi har denna lagtillämpning i detta fall: Hur mycket programutbud vill vi att Ålands Radio och TV ska leverera? Utgående från det kan man hitta ett finansieringstak, om vi kallar det så. Och då har vi en mediaavgift som ger ett visst utfall och då kan vi se tillsammans, är det här taket rimligt till det här utbudet? Sen kan vi alla diskutera hur mycket musik och annat som det får vara och hur många program som då kanske är lite lättsammare. Men folk behöver även lättsammare nyheter ibland.

Jag vill tacka vicelantrådet för ett mycket sakligt och bra anförande. Det känns bra att vicelantrådet har en sådan grundlig syn på public service som en viktig del i ett demokratiskt samtal. Vi har under årens lopp haft så många konstiga förslag kring public service och dess finansiering.

Det låter mycket bra med den här utvärderingen som nu är på gång. Jag hade faktiskt inte i åtanke att det faktiskt är aktuellt nu under det här året att ta fram den. Det låter också väldigt bra att man har en tät dialog med bolaget om deras förutsättningar. Jag tycker att oavsett den här motionen så vore det kanske bra med en dialog med finans- och näringsutskottet och lagtingets syn på den här utvärderingen och vad man ännu kunde titta på i fall att det behövs justeringar i lagen.

Tack, talman! Ledamot Gunell, jag vill nog gärna på våra vägnar, landskapsregeringens och mina personliga, säga att vi är beredda komma till finans- och näringsutskottet om man önskar närmare presentation av läget här och nu på basen av de fakta som vi har fått via skatteförvaltningen och de analyser vi själva har gjort av bland annat ökningen av de upphovsrättsliga kostnaderna. Nu är TV4 aktuell och faktum är att den kanalen har stigit ganska mycket. Nu betalar vi per år 82 300 euro för återutsändningen av TV4 över Åland plus att vi betalar till 300 000 till SVT. Så vi behöver inte ha dåligt samvete när vi önskar att SVT Play och annat ska återutsändas. Vi har redan betalat ganska furstligt för de bitarna.

Jag är också glad för att landskapsregeringen tycker att det fortsatt är viktigt att ändå utsända TV4:s utbud till ålänningarna. Det är ju inte så enkelt att hitta bra TV på svenska som man kan lägga in i vårt public service utbud. Den här kanalen är ju uppskattad som sagt.

Vi ser fram emot en dialog. Jag känner redan, på basen av det som har anförts, att jag vet mycket mera om läget idag och jag är nöjd med de svar som vicelantrådet har gett.

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet
omfattas?

Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.